Sida 1
Nr 171
1833
AFTONBLADET
Fredagen
den 26 J *Ji
2F
*Ji
2F 'i .vrT
'A
)riset i Stockholm t for helt år i o B :dr halft ur 5 B :dr 5 månader 2 T :dr Z2 sk Banko Losa Tfumror sk Sanko Prenumeration och utdelning i Bladets
Kontor vid Stads smed e gatan Bromans bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgrand i Carlsons vid Norlandsgatan och K s s \e n s vid Soder
malmstorg Annonser emottagns endast i förstnämndaKontor till 1 sk Rglds raden Utdelningen kl 6 eftermiddagen
DÖDE I STOCKHOLM
Jjjsittaren viii Slagt .emb N Sjögren aS il :s 3g Sr
Enkefru Kat Kinmanson född Bergudd 21 d :s
74 är-
Hustru M Br Berggren 19 d :s 60 år
ARRENDE-AUKTIONER
På 10 år af Carl Gustafs Slads Krono Tull-mjöl
qvarn i Forss s ii af Södermanland aukt 3o Aug
j Kituraai Kull och å rådhuset i E .-kilstuna
AUKTIONER
k nya obrukade Holländska öfverslärarc-saxar 2
blomkrukor af jern samt l väglialansei 29 d .s a
aukt .kamm
OFFEPtTL1GA STÄMNINGAR A BORGENÄRER 2
Upsala R .R
- ad Enkefru M Ruselii född Rosen
blad 1 helgfria Måndag i Febr 1834-
Falu R .R all Klen»meden A G Troengs 2 De
cemb
Linköpings R .R Guldsmeden E J Modées och hu
stius 2O Aug
Gelle R .R all f Gästg S M- Wcstcrgrens d 26
Danderyds Skeppslags TR f Inspekt J A«troms
a rtfgd af Ting n eft 6 män fr 26 Fc >r i833
TESTAMENTS-I5EV ÅKNING AR
Afl Smedel J- Beugtdsou Sti örns och hustrus An
nika AbrahamsdUter Södergrens inb bev vid ciss-
F- Landtvärnsmannen EnkaRi Sone Jonssons till
Heminansbrukaien E Larsson i BergsäBg Ekl .ara .ls
S :n och Kailstads län
LAGFART
Söklå 9-48 mtl kr .sk Solberga Öfre Skattegården
klander inom G nian från 3 ann
KALLAS
Arfvingarne af den vid Ekshärads kyrka af afl
Kyrkoh J Dcijenström på förtalet uppförda graf
att den amma leparcra
A KF
■Efter Lena Arvidsdotter enka efter soldaten Jonas
Hail rr .dd i Wallsjö S n död i Skepperstad» Sin af
Jönköping» län anm hos Pastorsembetet i Hultsjö
adr Jönköping
OMYNDIGE
Andreas Jonson i Fristorp och Gunnar Hansson i
Galkred Wäne H .K
BOUPPTECKNINGAR
Efter Kommin vid Hedvig Eieonorre Församl P
G Sandin anm inom 3 Aug 1 stcrbh
.fter f ru U Chr Holm född Preutz anm inom
niotio af Aug i sterbli
Edter EnkeGrefvinnan L G- Fock Lkeblad
och dess dotter fröken Jaquelte Fock pä Höfrö an
mäl inom 3 Aug hos A U- Norén adr Skara och
Ranåker
Elter Fröken Maria von Lngestrom anm inom
slutet af Ana hos Kammarherren It t Ehrenlieim
adr Köping och Maling-ho i-nik
BORGENAREliS SAMMAtfTiUDEN
Rusthållaren V Lundberg» på Bällsta 27 d :s kl
5 e m i käll Kometen v d Hötoiget
\tl Mädesiiandl C Ass .cngren 27 d .s kl 1-2 12
£ ax å Börskäll
Manufakturislen C Maut Groths 29 d .s kl 12 a
Bö »skall « 1 vi r
F K .ronoLäi» ?inanmen G Berg 1 Aug kl 10
m 1 Horn Ödeg
All Löjtn Mollbergs £ A .»g- kl 10 f na pa G»en
na g *Stgd
Afl Rådm Clir Bergströms 7 Aug kl 4 e» m »
gården N :o 96 i 12 roten utom Kongs porten i Gö-
teborg
Rådm H J Sandbergs 7 Aug kl 10 f m på
kall i Skara
Skomak Erasmus Frennings 27 Aug kl 10 f ra
hos L Nordström i Göteborg
Afl v Häradshöfdingen N A Elragrcns 10 Aug
kl 4 e- m på Värdshuset Lyktan
SPEKTAKEL
På Djurgårds-Teatern i morgon Rochus Pumper
niet el
I morgon gifver Herr Gauthier representation i
»Sonstridning och Lindansning å Djurgården
Den andra Brunnsbalen vid Sibbatsberg blifver i
morgon
DILIGETNCE PÅ GÖTEBORG
Diligence afgår från Stockholm till Göteborg hvar
je Lördag med nattläger uti Westerås Örebro Ma
riestad och "Wenersborg Hvarje Onsdag möter en
Oiiigence ångfartyget Ellida i Westerås denne Di
ligence f .»m återvänder Thor &dagen gör resan emel
lan Göteborg och Westerås öfver Alingsås och Ska
ra på a 1-2 dygn med nattläger i WreUtorp Bil
jetter för båda re orna utgifva» och paketer till be
fraktande cmottagas på Diligence-Kontoret uti huset
\r :o 5 på Mara Södra Kyrkogata som hålles öppet
alla socknedagar f m från kl 9 till l och e m
från kl 4 till 7-
Resor till mer eller mindre aflägsna orter af Stock
liotms oragifning verkställas med Dilijrencer då Öf
vertnskommelse derom träffas å Diligencc-Kontoret
vid Klara bödra Kyrkogata
ÅNGFARTYG S-RESpR
Till Strengnäs och Westerås
Josephina d 29 d .s
kl 8 f m åter d 3o s t
lill Strengnäs och Arboga Josephi *a d Aug
kl G f m åter 3 s t
Till Upsalat Upsala d 29 3i Juli och d 2 Aug
Au kl 8 f bi äter d 3o Juli samt d 1 och 3
Till Strengnäs och Torshälla Elliba i morgon
kl 7 f m
Till Drottningholm Tkgv Frey n Söndag kl
f m å ?er på aftonen
Till Drottningholm Föreningen n Söndag kl 3
c m åter på aftonen
Till Gejle Oscaä d 28 d :s kl 7 f m
Till Södertelje och Norrköping Rosen «8 d :s kl
5 f m
Till Strengnäs f Westerås öch Arboea Yngve Frey
d 3o d :s kl 7 f m
Föreningen om Tis .lag kl 7 f m till Nyköping
ora Onsdag kl 7 fr Nyköping till Westervik om
Fredag från Westervik till ^ykö ;ing och om Lör
dag kl 7 från Nyköping till )t ekholm
Till Drottningholm Delphin alla dagar kl 8 f
ra och kl 3 e ra samt åter kl 11 f ra och kl 8
UTBIEES
Frankrike
Pai iserbladen börj :t nu äfven omtala den til 1
äninadc sammankomsten i Böhmen mellan de
b ida Kejsarne och Konungen af Preussen Den
ministeriella Journal da Debals har till och
meil hört ryktet om "en allmän Europeisk
iOugr
-ss ocli linnei- Europas närvarande ställ¬
ning gifva mycken vigt deråt
"Svårligen — sä
ger ett annat blad — lära folkens intressen
blifva representerade vid denna sammankomst
fastmera kommer allt att inskränka sig till af
tal mellan furstarne om bästa sättet att bistå
hvarandra för att med framgång kunna safta
sig emot folkens äfven mest grundade anspråk
Det skulle således vara en stor dårskap om
man af denna kongress väntade sig något för
delaktigt resultat för Europas lugnande Ty
det är icke genom någon tvedrägt mellan fur
starne Europas lugn hotas de äro fullkomligt
ense om hvad de sjelfve kalla hufvudsaken ocli
i deras åsigter af den ställning hvari de ön
ska att befinna sig till folken och i detta af
seende skall vara fråga om att anförtro Ko
nu»gen af Sardinien presidentskapet i denna
furstekongress såsom den der bäst synes hafva
uppfattat dessa förhållanden och medlen alt
ge dem verklighet Men då nationerne icke
torde vara särdeles hågade att foga sig efter
de beslut som komma att fattas af denna furst
liga enstämmighet så torde den blifvande kon
gressen medelbarligen kunna hafva till följd
ett verkligt steg framåt för Europas lugnande
såvida den till en början kan tjena alt bringa
utbrottet af den strid som oundvikligen före
står mellan allas rättigheter och anspråken hos
några få närmare sjelfva perioden för dess af
görande Låt dem om de våga antända till
|us flamma det brännbara ämne som redan
!änge glimmat under askan och hvars låga lur
och der ännu knapp hunnit slockna
Leredelserne till firandet af Juhdagarne fortgå
Det lärer nu vara bestämdt afgjordt att Na
poleons staty på Vendtimeplatsen kommer att
vid detta tillfälle högtidligen invigas under mi
itärisk musik af aila de regementers musik
körer som utgöra garnisonen i Paris Dessutom
kommer grundstenen att läggas till flere offent
liga byggnader och den tredäckare som bygges
vid Orsay kajen lofvar Parisarne lika oeh omvex
lande skådespel af flaggning stormning fyrverkeri
o s v Illuminationerna och spelen på Elyse
iska fälten blifva i en alldeles ny stil och
ingenting sparas för att bereda effekt i det he
la Huru det deremot kommer att gå med na
tionalgardets mönstring hvilken äfven hörer
till programmet för dessa högtidligheter är en
annan fråga Regeringen synes frukta att den
genom sisa bastiljprojekter och förfarande i öf
rigt icke mera står på den fot med national
gardet att ett möte mellan Ludvig Filip och
denna korps kan gifva mycken hugnad åt juste
milieu Det ser till och med ut som började
vederbörande befara att nationalgardet skulle
ha mera lust att bli hemma än inställa sig till
mönstring Åtminstone har ett cirkulär blifvit
utfardadt från generalstaben till alla kaptenerne
h ari de uppmanas att inkomma med ungefäi
liga uppgifter huru många nationalgardister
som kunna ämna att infinna sig vid denna re
vy som är utsatt till den 28 Dessa uppgif
ter inväntas med allra första för att tjena till
grund för en blifvande rapport i ämnet E-
Sida 2
fficdfeitid /oif /ara ryktena alf regeringen um-
gis med planen att värma upp deri förkolnad»
entusiasm n hos nationalgardet genom upp
täckten af någon ny konspiration med guilloti
lier oeh egendr-msdelning i perspektif hvilken
skulle visa denna korps nödvändigheten att för
alltnsnna lugnets uprätthållande sluta sig när
mare till styrelsen i )e täta arresteringar som
skett under de sednaste veckorna kunna åtmin
stone gifva anledning tro att någonting dylikt
är i fråga En del af stadssergeant erne hafva
fält befallning att aflägga militärkostymen och i
iläda sig civil skepelse för att mera obehindradt
kunna blanda s :g i folkhoparne och söka ut
v
forska deras sinnesstämning
Regeringen försäkras ämna ofördröjligen er
känna Donna Maria såsom Drottning i Portu
gal både de facto och de jure och har re
can om denna sin afsigt underrättat Engelska
J abincttet Bourmonts afresa till Portugal och
t e Carlistiska intriger och förhoppningar som
synas bilda sig kring honom skola hafva på
skyndat delta steg Ludvig Filip har inbjudit
Engelska regeringen att följa hans exempel
Efter en audiens grefve Pozzo di Borgo ny
ligen haft hos konungen affärdades flere kuri
rer till Madrid Det säges att Ryska kabinet
tet lofvat det Spanska att i händelse Donna
Marias sak segrade icke tillåta införandet af
en konstitution i Portugal och att en formlig
öfverenskommelse i detta afseende nu blifvit
afsiutad mellan de båda regeringarne
Fru Palli ankom d 4 dennes till Palermo
Ett legitimistiskt blad försäkrar att hon oför
dröjligen kommer alt begilva sig till Prag till
sina barn Hvar den föregifna gemålen belin
«er sig vet ingen
Hertigen af Elchingen har blifvit utnämnd
till ordonnansofficer hos Hertigen af Orleans
Konungen har besökt gjuteriet der Napo
leons staty ännu befinner sig och tagit den
samma i ögnasigte
Från Afrika förnimmes att i5 ,ooo Beduiner
kriugränt Oran och bemäktigat sig ett block
hus Förstärkning hade från Algier blifvit af
tänd till garnisonens !undsättning
alt understödja anfallet Vid angreppet på fiendt-
liga eskadern öppnade nenna en fruktansvärd
eldj tued undantag af Don Joao Genom an¬
g
tring logos slutligen efter en häftig strid Rairi
ha af 80 kanoner och 85o inans besättning D
Joao VI af 74 kan och 85ö man Princtca
Realj 56 k och 640 man Frcitas 48 k ocLi
58o man korvetten Princtca 24 k och
Z20 man Drottningens eskader led äfvenledes
mycket kaptenerne Goblet och George samt
Löjtnant Wooldridge stupade 20 officerare blef
vo sårade hvaribland flere ganska illa 20 af
manskapet dödades och 60 blefvo blesserade
Ibland de svårt sårade år äfven unga kapten
Napier Amiralen sjelf har sluppit ifrån den
blodiga leken med ett slag af en jernstång
Genast efter bataljens slut afskickades ångfar
tyget Birmingham till England med underrät
telsen om segren så att amiralen ännu icke
hunnit upprätta noggranna lister på förlusten
Manspillan har varit ganska stor på de Migueli
tiska skeppen i synnerhet på Rainha som
amiralen sjelf äntrade Don Miguels sjömakt
kan anses så godt som totalt förstörd genom
detta nederlag
Spanien
Från Madrid skrifves d 4 Juli att allt der
var lugnt och stilla Cortcz-deputerade voro
ännu qvar men trupparne deremot hade åter
vändt till sina vanliga stationer Af de anteck
ningar polisen fört visade sig att icke mindre
an 45 ,000 resande besökt Madrid under hög
tidligheterne i anledning af Infanlinnans hyll
ning I provinserne hade festiviteterne d 20
aflupit i lugn utan att störas af oroligheter med
undantag af några byar nära Portugisiska g »Än
sen der Garlisterne försökt sin lycka men u
tan framgång
Sedan de konstitutionelles landstigning i AI
garvien förmärkes stor rörelse bland Carlistiska
partiet i städer ne närmast Portugisiska gränsen
och understöd af alla slag tillföras Migueliter
ne Det säges att Don Carlos antagit ett be
fäl i Don Miguels arme
e och att han förmod
ligen framdeles återkommer till Spanien I
Bingos linnes en permanent kommission som
underhåller Carlistiska förbindelser med huf
vudsläderne i provinserne och Infanten sjelf
står i jemn brefvexling nied sina anhängare i
Spanien
Englakd
Den i5 föreslog Sir J- IVrotiesley i Under
huset alt en af de följande dagarne upprop
skulle ske af alla husets ledamöter för att öf
verlägga om de åtgärder som blefvo nödvän
diga i fall Lorderne förkastade billen om Ir
ländska kyrkoreformen» Sir R Peel satte sig
emot motionen såsom stridande emot all akt
ning för Öfverhuset hvaremot den understöd
des af 0 'Connel emedan han ansåg allt hopp
vara förbi för Irländari .e att vinna en kyrko
reform i fall efemia bill förkastades Lorder
ne Rusel och Allhorp samt Hr Stanley bå
do motionären att återtaga titt förslag eme
dan vid en omröstning deröfver ministrarne
skulle råka i stor förlägenhet De försäkrade
bestämdt att ministerens bestånd vore väsentli
gen förenadt med billens antagande i Öfverhu
set Detta oaktadt kunde omröstning icke und
vikas hvilken dack utföll så att Huset förka
stade motionen med 160 röster mot i35 Af
det språk ministrarne förde inxler denna de
batt ti or man sig kunna sluta att billen kom
mer alt genomdrifvas i Öfverhuset
I Underhuset fortsattes öfverläggningarna rö
rande Ostindiska billen
PlEMOST
De förvända åtgärder sona Regeringen här
städes i ett slags häpen öfverilning vid
tager har dragit äfven andra länders upp
märLsamuel åt sig Det ^haTsluu i- lan¬
Portugal
Vi meddela här nedanföre in extenso amiral
Napiers officiella skrifvelser om drabbningen
Nied Miguelitjska flottan vid Cap St Vincent
Den första ställd till Diottningens af Portugal
agent i London riddaren Abrcu e Lima är
daterad deti 6 Juli om bord på skeppet Rain
ha do Portugal i Lagosviken och af följan
de lydelse "Min ädle riddare Jag har tagit
hela Miguelitiska eskadern på två korvetter
cell två briggar nära Jag sänder Er en afskrift
af mitt bref till Ministern i morgon hilvän
tar jag markis Palmella för att besluta om
hvad som skall göras med de tagna skeppens
besättningar Så snart jag hinner få några
epp i ordning arnar jag afsegla till Lisabon
El \än Carlos de Ponca
Hans rapport till markis Louie
af samma
dato börjar sålunda "Hr Markis Det bar
behagat Gud förläna Hennes allratrognaste
Maj :t en stor ärofull seger öfver fienden hvil
ken jag på morgonen d 2 dennes träffade vid
Cap St Vincent sedan min eskader aftonen
föi ut lemnat viken vid Lagos Fiendtlig» eska
dtrn bestod af två linieskepp två fregatter tre
iorvttter två briggar och cu schebeck hvaremot
vi endast hade tre fregatter en korvett en brigg
oeh en liten skonert Jag skickade genast skep
pet Villaflor efter ångfartygen i Lagoi hvilka
pH aftonen förenade sig med oss
Den 3- :dje
och 4 :de gick sjön för hög alt våga ett anfall
hhhi den 5 !e på 'förmiddagen bief det åter
lugnt Ångfartv 11 vägrade att göra tjenst
maschinisterne fordrade först på hvardera far
\get zapo L .j oien lat» slutligen ölveitaia sig
det tvänne häftiga tendenser den ena af
karbonnrism den andra af andlig och verlds
lig despotism Den entLusiastiska spänningen
al den förra kan blifva farlig då regeringarne
sjelfve själ- och andelösa lefva för dagen och
hvarken förstå att nyttja och uppfriska 1 ifve t
eller leda dess krafter Man har mot frihets
andan inanat Inqvisitionens dämon nr afgrun
den och det är svårt att bestämma hvartill
detta slutligen kan leda om icke de andra mak
terna mäkta förmana Regeringen till sans och
besinning Då det ena partiet predikande
karbonarism slipar sina dolkar sätter det
andra sina föga bättre militärkommissioner i
verksamhet Hos dessa sker allt med våld
medborgare dömas utan allt begrepp om rätt
och rättsformer utan offentlighet — eller
kortligen naed samma procedure som Hertigen
af Enghien fick tillgodonjuta I fonden af
delta perspektiv visa sig folkrörelserna förföl
jelsen griper systematiskt omkring sig och stad
nar icke vid obskura namn
Kommer nu härtill en kollision emellan Fran
krike och Österrike bl ifver utgången ännu mera
invecklad Österrike måste naturligtvis för att
trygga sin besittning af Lombai diet söka fö
rekomma en revolution i Piemont men dl det
framtränger i Sardinien nedgå» Frankrike 6f
ven blanda sig i spelet oeh inrycka Del är
derföre underligt att Regeringen icke vill inse
att det vore bättre om förnuftet herrskade i
Turin än inqvisitionen Med några afrättnin
gar och tortyrer är icke allt qväft och bakom de
marterade och mördade upväxa hämnare Ge
nom dylika åtgärder arbetar absolutismen sina
fiender i händerna
STOCKHOLM
Den 26 Juli
Norska Morgenbladet af d 22 dennes berät
tar att H K H Kronprinsen d 20 hedrat
Slatsr &det Collett med Sin närvaro vid en af
honom gifven middag Då skålarne druekos
gafs salut
Dagen derpå bevistade H K H gudstjensten
i vår Frälsares kyrka Efter dess slut gjorde
II K H ett besök om bord på korvetten Ör
nen sona Var utsirad ined flaggor och der
manskapet mannade rå Fästningen och kor
vetten saluterade på kofferdifartygert i ham
nen mannades likaledes rå och den församla
de folkhopen helsade H Jt H med högljudda
hurrarop
Deri 25 ämnade borgersiapet i Christiania gif
va H K H en middag på Hotel du Nord
Statsministern Löwenskjöld väntades till huf—
vudstaden för att åtfölja H K H Kronprin
sen på Dess resa till Bergen
O .VI DET JESUITISKA I LIBERALISMEN
De som följt vår» ministeriella tidningar och
särdeles Minerva torde ha anmärkt att de
högst sällan våga direkt smäda och utdöm ma
upplysningen friheten och menniskorätten el
ler med ett ord de liberala idéerna emedan
sådant för närvarande ej kunde ske i vårt land
utan alt det allmänna åtlöje t eller det all
männa föraktet skulle göra en sådan tidnings
fortfarande nära omöjligt Tvärtom hafva de
sjelfva någon gång slagit fram en och annan
liberal fras talat om missbruk som behöfde
afhjelpas om plågor som- borde mildras 0111
en statsmaschin som behöfde förenklas Dessa
fraser hafva sedan tjenat till fältrop i hvarje
försvarsstrid emot deras motståndares anfall
De hafva ropat "Ser ni då icke huru Liberala
vi s /clfve dro
Huru vi försvarat Joikens
rätt Fur hvad beskyllen J oss dä
Det lärer icke undfallit n
°gon att denna all—
1 manna liheraiilet liknat den ailuaauna ipenmsiiA-
Sida 3
kärlek hvilken några personer föra på tungan
och under hvilket palladium de hoppas vara
befriade från skyldigheten att älska och hjelpa
någon enskilt ehuru betryckt han an må va
ra Så akta sig vara Lojala att ingå i till
ämpning af sina satser alt utpeka något enda
missbruk af vigt och med sanningens värma
yrka dess afskaffande De akta sig noga att
föreslå en enda stor och genomgripande reform
eller att omfatta och gynna nigon enda sats
som kunde anses misshaga de maktägande eller
något för dagen gällande intresse som det kunde
vara vådligt att vidröra -Alt Svenska Minerva
ej i delta fall gör något undantag känna de
fleste ehuru hon gerna vill fordra ett annat
bedrim mande
Hon vill antyda att hon "alltid och allestä
des förordat de liberala idéerna alt hon till
deras befrämjande uppmanat styrelsen i hvarje
säisk It fall pch att hon med dristighet fast
med anständighet klandrat äfven då så kalla
de liberala tegat oeh tegat mangrant sådana
regerings- och förval t ningsåtgärder hvilka ha
de kunnat och bordt vittna om mer liberali
tet utan att skada kronans intressen eller som
synts innebära ett förnärmande af
medborger
liga rättigheter Sådan skall händelsen varit
med hennes blad och dess ådagalagda karak
ter allt ifrån dess första stiftelse men hon
beklagar att detta icke fredar henne frän för
tydning
Hvari beslår då dessa förvaltningsåtgärder
som Minerva med så mycken frisinnighet an
gripit Jo uti stilen i ett par af Hr Hart mans
dorfs expeditioner i den nu varande Öfver
Ståthållarens tal vid Hans Majestät Konun
gens hemkomst samt ett och annat teinligen
oskyldigt och ovådligt gycklande öfver saker
af ungefär enahanda vigt och alltid mera rö
jande det oädla motivet af personlig obenägen
bet än något begär att medverka till förbätt
ringar eller något mod att derföre äfventyra
något Har Minerva mer af detta slag att
uppfora sig till godo skall det vara oss kärt
Vi tro alt hon behöfver det Vi frukta dock
att alltsammans icke särdeles tynger vågskålen
af hennes liberalitet då man i den andra lägger
hennes illa valda afvighet mot folkens sak
bennes harm mot Juli-revolutionen mot La
fayette mot Ludvig Philip så länge han ännu
icke var af den Hel alliancen hennes anatemer
öfver Belgierne hennes vänskap för Don Mi
guel och Hertigen af Modena och dessa krön
ta bödlars vederlikar hennes illa bemantlade
hat emot alla frihets- och eniancipationsförsök
hvar helst de uppenbarat sig — från Polska
insurrektionea till den Engelska reformbillen
samt ändtligen hennes öppna fiendtlighet emot
allt som i vårt eget fosterland röjt någon slägt
skap nied tiden» bättre syftning af hvad natur
den ckn måtte rara
Vi erkänna att Minerva synes gynna närings
friheten vi vilja tro att hon gör det af öfver
tygelse ehuru vi beklaga att hon stundom fort
dess sak på ett sätt som den hvarken bör el
ler behöfver fåras t ex med utfall emot en
fckilta o 5 v För att gå öppet til väga be
dja vi henne dock att i detta fall se sig före
ty det ges ingen farligare fiende till den gam
la goda sakernas ordning som hon så myckel
äbkac äc näringsfriheten Denna är en moder
till annan frihet Ett folk som fritt får föda
sig skall snart komma i välstånd ett sådant
skall kinna behofvet af upplysning det skall
förvärfva den och di — beklagom den gamla
goda tiden Vi förmoda att Minerva lägger
denna »Ar anmärkning på sinn u
att Lon be
tänker hvad hennes frid tiilhöiei
och att hon
ej mer raj ^r större kärlek till industriens fri
het än til alt an in På let sättet kan hon
wpphöra att förtjena dea förebråelse Grånskä-
ren icke länge sedan gjorde henne och hvari
han klarsyntare än kamisternc obestridligen
har rätt
Minerva säger sig göra en bestämd skillnad
emellan liberalitet och liberalism Med det
förra menar hon "det lilla senapskorn som
skulle uppväxa till ett härligt träd hvarunder
slägtet i Lommande åldrar är bestämdt alt fin
na skygd och utrymme for sin utbildning till
fullkomlighet om icke liberalismen genom sitt
hotande språk afskräckt det af ålderdom lu
tande gamla från att fredligt och med förtro
ende lemna spiran till sin lagliga efterträdare
det nya
Man kan fiåga när har det gamla
ehuiu bofälligt det än varit röjt den minsta
lust att lemna ifrån sig spiran Tvärtom ju
mer darrande dess händer varit desto envisare
har det äflats alt behålla henne Är det icke
denna envishet som föranledt alla dessa våld
samma försök emot det bestående hvarom Mi
nerva med så mycken fasa ordat Liberalis
men åter är enligt Minervas tanka
"en sekt
sammansatt af menn iskor de der alla anse sig
eller föregifva sig vara kallade att försvara de
liberala idéerna mot vådor som aldrig exi
sterat — Således voro enligt Minervas be
grepp Fi ankfurtska besluten de Spanska Por
tugisiska och Neapolitanska Konstitutionernas
öfverända kastande Carl X :s ordonnanser krank
ningarne af Polska konstitutionerna ni m en
dast inbillade vådor
Liberalismen söker enligt Minerva att med
våld "sätta sig ensam i besittning af dc
liberala idéerna
Men härvid har Miner
va förgätit att den önskar ingenting högre
och fordrar ingenting bestämdare än att re
geringarne de maktägande bland folken må
sälta sig i besittning af dessa idéer och att de
hos dem måtte bära frukt till nationernas lyc
ka och trefnad Men Minerva likasom de tyc
kcs ej lia något emot de liberala idéerna så
länge nemligen ingen vill sätta sig i besittning
deraf
Minerva anmärker att "det bestående af en
förlåtlig omtanka för sig sjelf icke gerna vill
låta sig utan motstånd aldeles bortsopas om
det än skulle i åtskilliga stycken vilja gifva
med sig
— Vi våga tro att der en sådan vil
ja verkligen röjt sig och — markorn väl —
röjt sig i tid der uppstår aldrig fråga om det
beståendes bortsopande endast derföre att det
består utan onz det odugligas och forderfligas
undanrödjande derföre att det är odugligt och
för der fligt Men olyckan är att det beståen
de aldrig vill medgifva dessa sina egenskaper
ehuru tydliga de än må vara och att de mäk
tige i stället att sjelfve plantera reformernas
friska telning fordra liksom Minerva att fol
ken skola vänta till dess ett träd "uppväxer af
senapskornet
När detta botaniska underverk
inträffar lärer det också hända att det goda
nyttiga och sanna uppskjuter en sjelfsådd skörd
på despotismens hälleberg bland barbariets tist
lar och törnen och under egoismens förtram
pande fötter samt uppväxer utan alla bemö
danden af de vise och ädle bland folken att
utså dess frö och af folken sjelfva att befordra
dess växt medelst bergets bortsprängande tist
larnas uppryckande och de föi trampande föt
ternas oflägsnande
Men vi ha kanske för länge uppehållit oss
vid några detaljer i Minervas Jesuitartikel Vi
skola söka att taga dess allmänna system i ögon- i
sigte
Minerva använder såsom vi nyss närat or
det Liberalism för alt beteckna den politiska
sekt som hon påstår existera i Ettrepa» be
stående af bedragare och bedragne Denna
sekt skall utgöra den "propaganda
som vissa
starka hufvttden sälla i rörelse efter sitt behag
och som uader sednais åren verkställ "Ila de
resningar ocli revolutioner som ägt ram »An
ropa Den som läst icke allenast den ifråga
varande artikeln utan äfven i öfrigt uppfattat
sjelfva tidningens tendens vet alltför väl att Mi
nerva med dessa bedragare och bedragne menar
alla dem som önska reform i statsinrättningarna y
som antingen äga nog ljus i begreppen och nog
förmåga att framställa dem för att begära och
föreslå en sidan eller nog liflig känsla af det be
ståendes olämplighetför att understödja den med
sina önskningar och i nödfall med verksam
handling
— således hela pluraliteten af folk
massan i de flesta Europeiska stater De be
kanta morden i Ilhodez och den hemliga dom
stolen i Marseille ha gifvit henne den närmaste
anledningen att deklamera häröfver och för
gäfves har man erinrat Minerva att icke an
taga en lös berättelse för obestridlig sanning
i synnerhet då flera fakta tyckas temligen o
jäfaktigt vederlägga den första uppgiften Ingen
kan öfvertyga den som ej vill bli öjvertygad
och Minerva skall således icke ändra mening
af hvilka bevis som helst Hon vill nödvän
digt få ledtråden till denna propaganda som
spökar i hennes hjerna och utom hvilken den
gamla gyllene tidens lugn med dess våld och
barbari ännu ostördt skulle hafva herrska t i
Europa Man har förut sett henne ställa Juli
revolutionen Polska revolutionen de Italienska
små resningarna och alla andra dylika som
skett eller komma att ske på den Fransyska
propagandans räkning de tre offren i Rhodfst
äro en ryslighet för henne ojemnförlig med alla
de hundrade tusen som iuqvisitionen slagtat
hon erinrar om de Tyska student-föreningarne
och de löjliga jagterna efter demagogiska stamp
lingar som mer än en sansad Tysk regering
troligen nu mera önskade att de aldrig ägt
rum hon anmärker det ohyggliga deruti att
den första Franska revolutionen utbröt icke
under Ludvig XI :s tyranniska regering icke
heller under Regenten eller Ludvig XV utan
under "den älskvärda och godsinte Ludvig
XVI som upphäfde torluren och erkände sitt
folks i århundraden bortglömda och misskända
rätt att beskatta sig sjelf hvilken Konung
'samma folk mördade som en tyrann Hon
nedprutar Bartheleminattens offer till omkring
5o ,ooo hvilka hon gerna vill skrifva på Reli
gions-fanatismens räkning och debiterar i des»
ställe Franska revolutionen för ett vida större
antal än de 60 ,000 som /4llehanda uppfört i
denna besynnerliga slagtar-räkning
Vi öfverlemna åt den tänkande läsaren af
hvad politisk mening han må vara att afgöra
om den författare som på detta sätt samman
blandar sken ocb verklighet Öfverdrift och
sanning
— som framletar alla frihetsyrans
skuggsidor för att göra sjelfva friheten för
hatlig — som framställer folken som en massa af
bedragare och bedragne — om han har skäl
att tillvita någon annan den jesuitiska satsen
"att ändamålet helgar medlen
Kan något
mera Jesuitiskt tänkas än detta förfarande som
för öfrigt är aldeles ingenting nytt Det är ett
eko af de under 40 år tusen gånger upprepa
de deklamationerna emot allt det förskräckliga
i nationernas uppresningar och allt det göda
ocb faderliga i den absoluta styrelseformen
och man måste förundra sig att en författare
med anspråk på förmåga icke i våra dagar
har annat akt säga Men den dåliga saken har
få sidor som utan blygd kunna vändas utåt
och dess försvarare nödga» derföre oupphörligt
predika öfver samma text» Minerva har icLe
mer än sina föregångare kunnat uppleta någon
dräglig sida af det niurkrra beläte hvilket hon
såsom dess vällönade prest så gerna ville skaf
fa tillbedjare
Vi skola emedlertid icke anställa någon ef
tewakuing med Minerva Vi kunna utan våda
Sida 4
▼ara i detta
"hänseende huru liberala som helst
©ch yilja således med henne for en stund an
taga att den hemliga domstolen i Marseille
verkligen existerat vi medgifva att i de Ty
ska Burschenschaften lärer lia tälts mycket om
frihet och konstitutioner hvarvid de sexton och
adertonåriga demagogerne torde ha varit mest
högljudde utan att det likväl är veterligt det
någon tron ramlat igenom dem vi bekänna att
Ludvig XVI var en hederlig man och led ett
oförtjent öde vi tillåta Minerva att uppskatta
huru högt hon behagar Franska revolutionens
olTer om det an vore tio gånger så högt som
det angifves i Allehanå eller till och med
derutöfver vi förneka slutligen icke att hos
de liberala finnas passioner och excentricitet
att deras beskyllningar mot styrelserna stundom
kunna vara öfverdrifna att deras egna re
foi införslag någon gång kunna vara overk
Stallbara och mindre väl betänkta att möj
ligtvis sjelfva liberalismen hos någon indi
vid kan vara en drägt påklädd för att fån
ga folkgunst eller hofgunst — men hvad
följer af allt detta Månne liberalismen såsom
allmän ide
derföre är oriktig och förkastlig
Månne folken hafva orätt då de fordra andel
i rådplägningarne öfver egna angelägenheter
<lå de yrka nlåttliga skatter och deras jemna
fördelning tankans och yttrandets frihet re
gerings och embetsmäns uppfyllande af sina
skyldigheter m m och då de när deras an
språk misskännes eller deras rätt föilrampas
slutligen resa sig och med våld utkräfva sin
lätt Nej det följer deraf endast att folken i
allmänhet och äfven de liberala äro menniskor
underkastade menskliga förvillelser och att
cm de någon gång hafva orätt i sättet ha de
likväl rätt i afsigten Det finnes ingenting på
jorden ehuru nyttigt stort och heligt det än
må vara som ej kan missbrukas eller medföra
någon olägenhet Det finnes intet af denna
natur som ej kan förvridas förkättras hånas
och smädas men icke destomindre är det lika
nyttigt stört och heligt och slutar med att
bestå i trots af förföl jarne Delta är förhål
landet med allt ifrån det mest materiella till det
mest immateriella Sjelfva elementerna jorden
luften och vattnet bli förstörande då de brin
jas i rörelse men icke destomindre hvad vore
verlden utom dem En allmän naturlag tyc
kes dessutom ha bestämt att ju högre vörd
nadsvärdare och oumbarligare en sak är desto
mer är hon underkastad förtydningar och miss
bruk Hvad har väl i större grad rönt detta
är Kristendomen Skola vi behörva erinra
Minerva om dess historia om dess förhånande
och förföljande om de ringa verktyg som be
gagnades för dess spridande om de för fö jelser
bon mötte af de mäktige och dem hvartill hon
sedan sjelf gifvit anledning då hon blifvit mäk
tig om de förtydningar och förvrängningar hon
■undergått om det obetydliga af stiftarens anda
som deraf återstod under medeltiden och ännu
iqenfinnes i papismen om de himmelskriande brott
som fö öfvats i hennes namn om de otaliga offer
som blödt för hennes föregifna .renhet och ära
om den intolerans som nästan företrädesvis
utmärkt henne och hvarfcre jemväl protestan
terne fcke alltid varit fria o s v — Och
icke destomindre är kristendomen till sin ide
samma höga och heliga lära som förstånd och
bjerta i lika glad gilla och som en gång öf
verallt återställd i sin ursprungliga renhet
skall bli liktydig med mensklighetens högsta
utveckling till upplysning lycka och frihet
(Forts e a g
Frankrike bildar ett block af 36ö kubikfot
dess oregelmässiga form liknar nästan ett ofvan
plattryckt på spetsen stäldt ägg Ilon livi
lar på kanten af en annan klippa som ligger
på sluttningen af en kulle och dess vigt be
räknas till 60 ,000 centner Likväl behöfs en
dast en lätt stöt af en menniska för alt sätt»
hela denna ansenliga massa i en vaggande rö
relse som sex eller sju gånger tydligt uppre
pas Man tror att hon med konst blifvit ställd
1 jemnvigt på den klippa som tjenar henne till
bas för att bilda ett altare för den gamla
Druidiska gudstjänsten
Den bekante Prins Maximilian af Neuwied
för närvarande stadd på en vetenskaplig resa
inträffade för någon tid sedan i S :t Louis 1
Norra Amerika Han bivistude der hos gene
ral Clarke emottagnings-cercmonien af en be
skickning från några fria Indianska stammar
för att utverka utvexling af fångar och betyga
presidenten i de Förenta Staterne sin underdå
nighet Prinsen fann så mycket nöje i dessa
vildars öppna gladlynta väsende att han i
sällskap mud dem gick ombord på ett ångfar
tyg för att uppför Missuri åtfölja dem till de
ras boningsorter Flere sändningar af märk
värdiga naturalster hafva redan inträffat i Neit
wied Prinsen arnar äfven genomresa de Mexi
unska staterne och väntas hösten IÖ34 till
baka till Europa
KALEIDOSKOP
Dex darrande r .lipp
vid Castiies Denna
»ärkvärdiga klippa i departementet Tam i
AMNÖÄSEÄ
TILL SAl .U FINNES
I Bok .bind .lH i Stockholm och Landiortcu å eg «k
T
La 1 alerte
eller
Maltas Belägring
Skt Oiil
g
Svemkt Original
I Bokhandeln i Stockholm och Laadisrlea å Adt
Erik Stenbock
Hans V ä n ner
ifld
En Svenik Uiitoria frln sednare hälfien af Sextonde Ir
hundradel f
af
C v—i
i c delar
I Bokhandeln i Stockholm och Landsorten å 16 ak
B :CO
Till Kongl Ma :jt i underd ingifne
A N M A K K N I N G Ä K
vid
Dtt betänkan-iie som Corniteen till öU
verseende af Rikets allmänna Under
visningsverk afgifvil d 20 Dec 1828
P G CEDLiiSCUJöLD
Af trycket hafva utkommit och säljes i letter ©t Coroprs
Boklåda Kongl Krist We .tlenska .j3s-Akademiens
Handlingar och Tidskrift för är igz
» :de Häftet
k 56 »k ijjoo ex hältadt med 2 ;ue Plaiicher
Brasil Domingo och Havanna Caffe Havanna Socker
Bengal» Indigo Amerikansk Bomrau 3 Virginia- ochjIYIa
rylands Tobaksblader Blåhoitz GuJhohz Buenos .Ayres
och Ryska Hudar Segelduk a5 Carlshamns tillverkning»
Neglikor Rotting Foderväf Gran och Furu Spiror samt
Bräder försäljer Mart T Morsing Th :sont Skeppsbron
N :o 44
Ett mycket stort och väl inrättadt Marknads-Stånd
som finnes i förvar hos Skepparen Hallman i Örebro och
ho» honom tår heses JSärmarc underrättelse lemnar
Kramhandlaren Is Rundqvist i Stockholm med hvilken
om priset kan öivercnskoatmas
Java Caffe-
h
ff
hos C G Canzler huset N :o 4 vid Södermalms torg
Franskt Kåpé Snus
utsökt godt sr Iteikill RdBSkål
p
utsökt godt sr mi Iter inkom mit till i Rdr B ;co Skål
pundet uti huset IsT :o 77 vid YYesierlinggatan nära Jern
torget
NYLANDS UTSÄDESRÅG
af utsökt godhet i Juni mäaad med Kapten Behr
lins ifrån
"Helsingforss inkommen försäljes af
J F ERDMANN et COMP
fahlu Hagel
d Di
ständigt sorteradt lager vid Drottningatan hos
HLOM
g
H L BROMAN
holl sill
nyss inkommen ypperligt god tarotkutsokt goda Manna
gryn i Bromans Kryddbod vid Drottningatan och Clara
Bergsgränd
SALTPETER
luttrad och oluttrad vid Drottningatan hos»
HLROMAN
H L BROMAN
Bouillon de Poche orl Anjovis
ti EkFSidbKddbd id Sddj
j
uti Enke-Fru Strindbergs Kryddbod vid Stadsimedje
gatan
UTBJ UDEtS HYR
En Vlning en trappa upp val conditionerad ovanligt
varm och vackerzat 14 rum kök ned Skafferi 2 :ne käll
rar vedbod flere större vindar med kallrum samt en
liten trädgård i huset N :o 20 vid Smålands gränd den i
Oktober »tall och vagnshus kan äfven erhållas om st
Sstuadas Brunn med godt vatten finnes i glrden När
mare underrättelse fis i samma hus till venster vid iu
gingsporten Z
En genlil Våning
bestående af 5 rum passande for en bättre Herre finnes
att hyra den 'lista nästkommande Oktober lokalen är
vid Drottninggatan och emellan Odens och Clara Bergs
gränder Närmare underrättelse meddelas uti Husrt N :o
59 vid Drottninggatan
Till dån 1 Oktober en proper Våning bestående af
fem rum och kök med tillhörande källare vind m ip
belägenheten är i sjelfva »taden vid reel gata Närmare
underrättelse eihåll ?s i Herr Hedboms Bok och Mu
sikhandel vid Myntgatan
Å Kongl Djurgården äro 2 :ne rum nu genast att hyra
öfver sommaren tör facilt pris Underrättelse t
is uti
huset 1 *5 :0 5c vid Drottningatan en tr upp in pl garde 11
Å5TUNDAS HYRA
En proper Chifonier åstunda» nu genast att hyra
5 var ar vaktas i försogiai biljet till JV A W N :o a
som inlemnas pi Aftonblads Kontoret
Dl VERS£
En Yngling hvilken for icke längesedan lemnat Up
sala Akademi och är försedd med goda betyg öiukar
bittra i egenskap af Informator engagerad uti något bättre
hui antingen i Hutvudstaden eller i dess gianskap af
ven utan lön Skulle någon behaga fästa sin uppmärk
samhet härpå torde benäg ar meddela underrättelse hiir
om i förseglad biljet till X B X N .o 5 »om inlemna»
pl Ai (Oxibiad»-J &ootoret
A mitt Kontor vid Stortorget emottagea i kommission
att uppsätt» af handlingar och »skrifter att utförd
och bevaka rättegångar att forsä /ja köpa o«h ut
arrendera Landt- och Städs-Eigendo
.nur att uppkör
Va eller bortsälja alla tlags Brukseffekter och Lund
manna produkter samt alla andra lojiiga varor ,«
och att uträtta alia slags ekonomiska eller pennin
ge uppdrag Med Herrar Bruks-Patroner och Putses
aionater som i ett eller annat afseende åstunda Konto
ret» biträde kan ätligt ackord uppgöras Stockholm d
20 Juni iÖ33
c
F L Rosenquist af Akershult
^Undertecknad som i början af nästa månad anträ
ler cn resa till Danuiark « >cii TjaWjucI eruoUager
till den 6 .te i samiuu inatiod ckriitliga recjussitione r
a Musikalier Musikaliska lusUunnater och Kon .t ,sa
ker Böcker C hår tor
Gravurer Mönster ni na hvil
ka med all acciiratcss « #ch >kyiiti >ani
'»ct skola expe
dieras Stockholm den i Jali i33 J
A IV Möller
Mu .-i k iiaarfinre
Alla Helgedagar Onsdagar och Lördagar sä vida ej
oväder uppkommer argar
Ifrån Biockhus-ljviclen till Manil /a och Kongl
Djurgården samt Stöckholm en Snipa följande
timmar
Förmiddagen klockan 8 middagen klockan 12
Eftermiddagen kl 4 oc halt till q
Iirån Skeppsholmen till Kon ^l Djurgården och
Manilla samt 1 lock hus- Udden
Förmiddagen klockan 10
Eftermiddagen kl 2 6 och 10
Hamburgs Klass-Lotteriets Ade Klass
Omsättning till d 2 An» Insats 17 Rdr sv B :ke
Lotter deri lordola» uti ocfa i-g :del .r fin¬
ne» å Uainburg» .otteriers törsäljniugilLODtoL ho» J L
Strindborg vid Sud»»medjegatan
TIOS L J HJERT A
Huset N :o i4 Stora Glasbruk 121 fan pn SödermaJtC
till vemter fr tu 151a Slusset