Aftonbladet 1833-07-27

Sida 1

Nr 172

AFTONBLADET

1833

Lördagen

den 27 Juli

)riset i Stockholm i för helt år 10 B :dr halft ar 5 ]R :dr Z månader 2 Btdir z2 sk Banko Lota Numro *i

Kontor vid Stadssrnedjegatan Bromans bod i hornet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd Ca

mulmstorg Annonser emottagas endast i förstnämndaKontor till 2 sk Rglds raden l /idelningen kl

2 sk Banko Prenumeration och utdelning i Bladets

rlsons vid Norlands gatan och Essens vid Söder

6 eftermiddagen

morgon 8 Söndagen efter Heliga

Trefaldighetsdag predika

Hos DD MM Konungen och Drottningen Kongl

Hofpred Tegnér

Kongl Slottskyrkan Kgl Hof-Pred Tegnér

På Ulriksdal Pred Unander

På Karlberg Bat .Pred Blixén

1 Storkyrkan Kommin Adj TolLtcdt Kongl

Hof-Pred Pettersson Kommin Dahlgren t

I Klara Kommit Beckman Past Adj Pontén

Kommin Sondén

Jakobs Kommin Ljungholm Past Adj Grön

lund Kommin Adj Delin

1 Tyska D :r Liidcke

Maria Kommin Ährling Past Adj Stolpe

Kand Tharmouth

I Katrina Kyrkoh Winqvist Past Adj Fran

zén Kommin Hagström

I Kungsholms Past Adj v Schéele Huspred

Zetterberg

Finska Kommin Tulindberg Finska och Past

Adj- Erikson Svenska )iö«m

/Ladugårdslands Kommin Salén Kyrkoh Berg

tall Reg- Past Gravallius

I Adolf Fredriks Past Adj Löhman Kommin

Adj v Haugvitz-

I Johannisj Kommin Winnberg båda Gudstjen

sterne

För K M Flotta Kommin Adj Delin

Vid Garnisons-SJ likhuset Reg Past Olbers

Enkhuset v 1 red Schmidt Gudsijonsten bör

jas kl iö

Gubbhuset Past .Adj Stolpe

Södra Korrekt-Inrätta Adj Hultén

Norra Korrekt

-Inrätln Pred Norrbia

Dan-vikskyrkan Kyrkoh Sjöholm

Gä /dstugukjrrkan v Predik Bersén

Sabbatsberg Pred och Sysslom Häggman Guds

tjensten hör jas kl ii

Ladugårdslands förs Fattighus Pred Mag Wijk

mark

LdUll

K Lasarettet Lasarettspred Ullgren

Kurhuset Kurliuspred Schmidt

åPAd

Kur pS

Vid Djurgårds Hälsobrunn Past Adj- Lindstén

Gudstj börjas kl i

Vid Norrmalms Brunn

Kommin Norberg Guds

jensten börja kl li

DÖDE I l .ANDSORTERNE

Mamsell Magd Sofia Sääf 22 d :s i Norrköpin

5S år

lediga tjenstek

Politi- Handels- och Ekonomi-BorgmastareEmb

i Norrköping sökes inom 56 dagar från 8 Juli

Director Mu >ices tjensten vid Up >ala Akademi sö

kes inom 56 tlauar från 18 Juli

E Läkare-best vid B ;andvak ts-kompagniet i Stock

holm »ökos inom 56 dagar från i ann

bolags-kungökelser

Aktieägare i Isås» Silfver- och Kopparverk sam

mariträ ia till ord Bolagsstämma vid Marsätter 20

Sept kl 10 f m

LEVEKAINSKh

För Kongl Majts Kanslis och Just .Reviuonens be

hof af div skrifmaterialier förs anbud jemte prof

er emottagas inom 3i d :s af Vaktmäst E Wahi

greu

För flottans i Karlskrona behof af buldan kläde

knappar lärft m m aukt inför Förvalt» af Sjö

ärendcrne och å befälhafv Amir 1 Karlskrona kansli

2 Aug förs anbud serskilt för hvarje persedel

emottagas äf \en

För Svea Art .Reg af bafra hö och halm aukt 24

ug inför Reg :s furagerings-direktion vid Art .gården

j Sthm

AUKTIONER

k l-2 i fregattskeppet Stockholm 1-2 i skepp Li

bertas 3 *4 i skepp Minerva 3-4 i briggen Najaden

3-4 i galeasen Aurora och i5-32 i briggen Palemon

5 Aug å aukt .kamm

Å tomterne N :is 16 17 i Amål 2 Aug kl 10

f m

OFFEN TLIGA STÄMNINGAR A BORGENÄ .KER

Svea H .R afl Lagmannen och Ridd S v Stahls

9 Aug

Wermdö Skeppsl T .K f Slottsvaktniäst O Sö

derbergs och hustrus till Urt Ting vid Storvass 3

Aug

Wäne H .R afl Nils Hennings 2 rttgd af Ting

eftrr 6 inan från 20 April

Ale H .R afl Hi .fräiI-Kommiss i P Skogsbergs

2 rttgd af Ting efter år från 29 Dcc

Wäne HR Joli Dav Holst» på Åkerström 2 rttgd

af Ting efter 6 mån från >3 Maj

Färentuna H .R Brukspatronen Gabriel Heiden

strauchs på Edeby 2 rttgd af Ting eft G mån fr

2 si .-tl Febr

DOMAR

Svea H .R :s i Maj och Ridd Lor J Söderhjelms

afk 19 Aug

Söd 1 köpings R R :s i all v Pastor A Tignersoch

afl Vikt .bandi W estergiens utg 21 Aug

KALLAS

Guldsmed >ges J We

-tcrbcrg till Umeå R .R företa

helgfria Måndag i Januari 1834 angående skuldfor

dran

De Hrr Inteckningshafvarc i Bergsätter 1 1-2 mtl

frälsesäteri Carlshult 1 mtl säteri Hersseby 1 mtl

säteri och Härstorp 3 8 mtl frälse som antingen

endast till en del eller ock aldeles icke utfå deras

fordringar till Ting med Aska H 1 mån från 3

ton ang inteckningarnes dödande

BOUPPTECKNINGAR

Efter Ryttmästiiren C A Söderhjelm anm inom

Aug mån slut adr Gefle och Tolffors Bruk

lifter Lagmannen m m A Ekholm anm hos

Borgmästaren G F Ekholm i Westerå- inom 10

Aug

Efter enkefru M H Keventer född Edling 3 Aug

på Forssbacka bruk nära Åmål

BORGENÄR ii KS SAMMANTRÄDEN-

Fru A M Fahlbom» född Clason 3i d :s kl 5 e

m i huset N :o 3 Qvart Djurgården å Djurgår

den

F Handl J Sahlliolms vid 'Åsens by V Vingåkers

S :n I Aug å Rådhuskäll i Nyköping

Afl Haudl C M Hers 3 Aug kl 4 e in hos

L Fägersten i Köping

Afl Kamrer J- O Forslinds 5 Aug kl 4 e m

på Tiillunds käll i Upsala-

Fröken H- Silfverhjelms 5 Aug kl 10 f m på

gästgd i Sköfue

Gästgifv A lex Jönsson» i Abbeshult j Aug kl

11 f m å stället

Bakaren N Malmcjvists 8 Aug kl 3 e m på

Stadshus i Norrköping

Afl HofRättsivommiss J Levanders 10 Aug på

Leaby gästgd

Gen Adj m m J F Eoijs >3 Aug kl 3 e m

å Wadstena gästgd

Maj C A- Bergenstiåhles >4 Aug kl 3 e m

hos J M Hörning 1 tr upp i Stadilngen Nystrands

bus i Norrköping

All Byggmäst Wetterholms 14 Aug kl 4 e- m

å Stadshuset i Norrköping

J Sandbergs i Hympan 17 Aug kl 2 e m å

stället

Afl Kyrkoh H A Wallbergs i Ä S :n Björkekinds

H af Östergötlands län 7 Sept i Skarpenberga

SPEKTAKEL-

Pi Djurgårds Teatern i dag Bochus Pumpernic

kel

På Djurgårds-Tcatern i morgon Rochus Pumper

nic ^el

På Djurgårds-Teatern om Måndag Lazarilla eller

Zignenerjlickan

I morgon gifver Herr Gauthier representation i

Kon»tridning och Lindansning å Djurgården

Den andra Brunnsbalen vid Sabbatsberg blifver i

ÅNGFARTYGS-RESOR

Till Drottningholm Ykgve Farv .Ai morgon kl 1«

f ra åter på aftonen

Till Drottningholm Fö .re singe i morgon kl Z

e m åter på aftonen

DEBATT I ENGELSKA UNDERHUSET

HÖRANDE POLSKA ANGELÄGE V

HETERNE

[Slut från N :o 1 "oj

Lord Pcilmcrslon trodde icke att Hr Fcr

gusson beliöfde någon undskyllan för sin mo

tion ty afven han kände intet ämne som äg

de större anspråk att fästa uppmärksamheten

hos en Engelsk församling eller som mera ta

lade till dess känsla än en nations öde hvilken

i så hög grad utmärkte sig genom tapperhet

uppoffring och lidande I de flesta skäl ja

nästan i alla dem hans aktningsvärda vän fram

ställt instämde han gerna med honom Det

är en sanning att Konungariket Polen icke af

ålder utgjort en del af Ryska liket — dess be

sittning af Polen grundade sig icke på ett lång

varigt innehafvande det daterade sig från Wie

nertraktaten och grundade sig på Europas

sanktion Brittiska legeringen kände derföre

ganska väl att hon såsom en af de kontra

herande delarne hade rättighet att hysa och

uttala en egen mening öfver hvarje handling

som innefattade en afvikelse från de grundsat

ser hon jemte de andra kontrahenterne för

bundit sig att följa Första artikeln i nämnde

traktat stadgade att Konungariket Polen ge

nom sin författning vore Oskiljaktigt förenadt

med Ryssland och om man uppmanade tala

ren att förklara betydelsen af denna artikel

så skulle han göra det sålunda den konstitu

tion som i kraft häraf kommer att tilldelas

Polen utgör huru den ock må vara beskaffad

det band som förenar denna nation med Ryss

land Talaren hyste alldeles intet tvifvelsmål

att ju den författning Kejsar Alexander gifvit

Polen i följd af denna traktat varit ansedd

och måste anses hvila på sanktionen af den

samma och att Ryssland derföre vore förplig

tadt till dess upprätthållande Från denna för

pligtelse befriades icke Ryska regeringen ens

genom Polackarnes uppror Talaren förmåd

de icke inse ech kunde aldrig drifva den sat

sen att en folkresning (och aian må ej för

gäta att Ryska regeringen i alla- sina pro

klamationer påstått att Polska upproret blott var

partielt och att icke hela nationen tog del

Sida 2

tféri —« Si t en fo /kfesning sade talaren berät

tigade monarken att tillintetgöra konstitutionen

sa snart han återslällt sin myndighet genom

vapnens makt och om inan alltså här blott

toge i betraktande Piyssland och Polen ulan

att hafva afseende på de andra deltagarne i

traktaten så trodde lian ej att Polska insur

rektionen gaf Ryska regeringen rättighet alt

upphäfva författningen sedan kejsarens myn

dighet blifvit återställd — icke ens fastän Po

lackarne tagit det steg hvartill de saknade

skal och som enligt talarens åsigt icke

kunde rättfärdigas alt ej blott försvara sina

rättigheter och fordra deras vidmakthållande

utan äfven förklara Kejsaren tronen förlustig

Men här kommo ännu andra parter utom

Ryssland och Polen i betraktande Wiener

traktaten som öfverlemnat det senare landet

åt det förra ansåg denna förening vara af vä

sendtligt inflytande på Europas öfriga intres

sen och de andra makterne som tagit del i

denna traktat hade derföre rättighet att for

dra att grunden hvarpå denna förening hvi

Jade att Polens grundlag upprätthölls oför

kränkt — en åsigt den talaren öppet yttrat

mot Ryska kabinettet så väl före som efter

intagandet af Warschau likväl innan den defi

nitiva regleringen af Polska angelägenheterna

ännu ägt rum Ryska regeringen hade dock

haft en annan åsigt Den påstod att kejsaren

genom Polens åtéreröfring blifvit försatt i sam

ma ställning hvari han befunnit sig efter Wie

nertraktaten innan Polska konstitutionen ännu

var beviljad och att det derföre stode honom

fritt sedan de förra institutionerna blifvit till

intetgjorda genom insurrektionen att bstämma

hvilka som skulle träda i deras ställe Härpå

hade val Engelska regeringen svarat att den

efter moget öfvervägande af alla omständighe

ter dock icke kunde frångå sin förra mening

och Frankrike hade äfven biträdt densamma

men Österrike och Preussen deremot hade slu

tit sig till Rysslands åsigt och frågan visade

sig nu för Engelska regeringen icke under syn

punkten af hvad den i sträng mening hade en

rättighet att göra utan huruvida med afseen

de pä Europas allmänna läge och särskilt med

hänseende till Polens eget intresse det vore

vist handlad t att med vapen i hand genomdrif

va den tydning af traktalen England ansett

vara den rätta Och i detta hänseende trodde

talaren att ehuru mycket Huset ock kunde

instämma i Hr Fergussons åsigt af Wiener

traktatens betydelse och huru djupt det också

kunde beklaga Polens olyckliga öde så skulle

Huset dock vid ett lugnt och passionsfritt öf

\eivägande af Europas dåvarande och — tala

*en kunde tillägga — närvarande tillstånd

komma till den öfvertygelse att det icke skul

le varit klokt handladt af Brittiska regeringen

att i hopp om Polens räddning från under

gång taga ett steg som måst leda till ett

allmänt krig Och ett allmänt krig hade ound

vikligen utbrustit så snart England med va

p ^nmakt träd t emellan emedan på ena sidan

Ryssland Österrike och Preussen hyste samma

åsigt och England och Frankrike åter voro af

en motsatt — IV .u ingick Ministern i en ut

veckling på hvad sätt Österrike och Preussen

voro förenade med Ryssland genom ett lika in

tresse hvarefter han fortfor Frågan är nu

—

livad kan Huset i närvarande stund göra som

är ändamålsenligt och lämpligt Huru myc

lic vi också beklaga de förändringar som skett

is Polens inre organisation så kunna vi dock

iftke dölja föl oss alt intet votum af detta

"ijlus är i stånd att kullkasta Ryska regerin

gens beslut i d lina fråga så mycket mindre

spm dess steg mot Polen blifvit taget med kän

nedom- om Englands och Frankrikes uttalade

?«Ji „ såsom o &Bi has siat att frukta

stödjer sig på en herrskande känsla hos Ryska

folket Hvad skildringen af de föröfvade grymhe

terna beträffad så hoppades han all den åt

minstone till en del vore öfverdrifven också hade

denna ^skildring till en de afseende på hvad

som händt i de gamla provinserne och att gö

ra nägra föreställningar rörande hvad der till

dragit sig dertill saknade Brittiska regeiingen

all rättighet Det vore icke såsom man sökt

antyda fruktan för Ryssland som bestämt re

geringens förfarande hon kände alltför väl

landets styrka och hjelpkällor för att i en

rättvis sak och med folket på sin sida frukta

striden med hvilken makt som helst endast

den öfvertygelsen hade hållit henne tillbaka

alt om England gripit till vapen så hade Ö

sterrike och Preussen derigenom genast blifvit

föranledda till en beväpnad intervention hvil

ken skulle hafva förkrossat Polen innan Eng

land hunnit komma till dess hjelp Men om

motionen icke gick ut på krig utan blott ha

de för afsigt att det närvarande tillståndet icke

skulle erkännas så vore densamma öfverflödig

emedan något sådant erkännande alldeles icke

begärdes från Ryska sidan utan tvertom den

na makt öfverhufvud bestred de andra rättig

heten att bekymra sig om de företagna förän

dringarne Det vore obestridligt att Kejsaren

för sin person vid alla tillfällen visat sig be

nägen till den största mildhet mot Polackarne

men om hans regering också vore oinskränkt

så vore han dock icke derigenom oafhängig af

deras meningar som omgåfvo hans thron och

till och med icke af folkets i allmänhet Den

hedervärda ledamoten (Hr Altvvood som »yss

understödt motionen syntes honom icke vara

någon särdeles betydande allierad Han hade

npphäft ett krigsrop som skulle hafva varit

ganska oroande om det icke varit så muntert

Med slör frikostighet hade lian sörjt för med

len till krigets utförande 4° ;000 >000 k stats

skuldsräntor och sina egna sönev men ännu

torde bifall behöfvas såväl af statslireditorer

ne som af sönerne Utan tvifvel i fall rege

ringen ville inlåta sig i ett krig skulle den he

dervärda ledamotens kommittenter (iBirmingham

gerna åtaga sig leveransen af vapnen och i hvad

som berodde på honom sjelf skulle vi också blifva

rikligen begåfvade med pappersmynt men hans

grunder syntes dock ministern icke tillräckliga

för ett krig Det hade varit en glädje att hö

ra talarne efter honom hvilka uppfattat saken

så som den borde uppfattas emedan de talat

till förnuftet och icke till passionerne Men

lian lemnade åt sin aktningsvärda vän (Hr Fer

gusson att betänka huruvida icke efter den

förklaring hans motion »flockat talaren såsom

regeringens organ det vore bäst att återtaga

densamma

Äfven de öfrige närvarande ministrarne Lord

Russel Lord Attliorp och Hr Stanley före

ställde Hr Fergusson att om ändamålet med

hans motion vore att af regeringen och Husets

oberoende Ledamöter erhålla en förklaring ali

vi icke godkände de nuvarande anordningarne

i Polen och att England för att upprätthålla

sin ära sin karakter och siti plats bland natio

nerne höll sig rent och obesmittadt af hvad

som förefallit så kunde detta ändamål icke

bättre uppnås än derigenom att han nu åter

tog sin motion Icke mindre bestämdt yttrade

j sig i detta hänseende flere andra ledamöter af

j stört inflytande Hr 0 'Connet till

och roed .be

I römde Lord Palmerstons tal och yttrade att

det fägnade honor» att under det Frankrike

j uppoffrat Polens frihet för sina spekulationer i

statspapper uttalade sig i England blott en

enda känsla hos regering och folk som frisa

de sig från all delaktighet i Rysslands förfa

rande Hr Shicl deremot trodde att regerin

gen jaaUäada gjort yäl ojci de» afcådt Fer¬

gusson ifrån alt framställa sin motion men m

sedan utrikes ministern till en del medgifvit rik

tigheten af de grunder hvarpå den hvilade

och erkänt att en traktat blifvit öfverträdd nu

vore det icke passande att yrka på motionens

återtagande Ht Fergusson sjelf förklarade sig

ingalunda öfvertygad att icke hans motion kun

de hafva vigtiga följder hvarpå sedan Sir Ru

bert Peil och Lord Sandön yttrat sig emot

densamma och Ur Fergusson förklarat sig ic

ke vilja frånträda yrkandet på omröstning Hu

set förelog voteringen hvars resultat läsaren re

dan känner

Stockholm

Den 27 Juli

Sedan Kongl Maj :t anbefallt Stats-Kontoret

att förkoltsvis utbetala tillsammans 8 ,226 Rdr

Banko för utförandet af det monument öfver

Konung Gustaf II Adolf som Kongl Maj :t beslu

tat att på dess egen bekostnad i Upsala låta

uppresa och hvilka förskott komma att succes

sivt ersättas med 5oo Rdr i månaden sä har

Kongl Maj :t på Riks-Marskalks-Embetets un

derdåniga hemställan om anvisning af ytterliga

re 1 ,7 ^0 Rdr som enligt gilladt kostnadsför

slag erfordras till lokalens planering i nåder

föl ordnat alt äfven denna summa skall på

enahanda sätt af statsmedlen förskjutas för att

sedermera medelst fortfarande utbetalning af

ofvanberörde månadtliga anslag af Kongl Maj :ts

egna medel godtgoras Hej a förskottssumman

kommer således alt till Statsverket återgäldas

inom slutet af Juli månad nästa år

Helsingborg Kapplöpningarne med hästar

ägde rum enligt utfärdad t program här vid

staden d l4 i5 och iG Ju I Ii

Vid löpningen den 14 med allmogens hästar

täflade 79 stycken på 1000 alnars bana hvar

vid priserna v un nos det första af Sune Assars

son i Ödåkra det andra af Ola Bengtsson i

Påhlstorp och det tredje af Hans Pehrsson i

Glumslöf

Den i5 afdelningslöpning (hela banan 3ooo

alnar i täflan om Andra Kongl pokalpriset

Häri deitogo 7 st hästar uti a :ne afdelningar

hvarvid Kornett Tornerhjelm bruna sto Lady

ridet af Nilsson och Grefve Wachtmeisters

fuchJshingst Ma ho me t riden af Kongl Sekret

Noring segrade

I täftingsridningen emellan dessa begge vann

Lady priset på a minuter 2 5 sekunder

— Vid

insatslöpning emellan 3 :ne hästar (halfva banan

i5oo alnar segrade Löjtnant N Ståhle» guld

sto på 1 min 17 sekunder —

Den 16 afdelningslöpning hela banan om

föreningens Subskriplionspris 5oo Rdr Bko Äf

ven härvid segrade Kornett Tornerhjelms sto

Lady ridet af Nilsson på z min 31 sek mot

Grefve Elirensvärds svarta hingst Saladin riden

af Kornett v Essen — Vid täflan om För

eningens pokalpris för allmogens 3 års hästar

på 1000 alnars bana (med q hästar i 2 !ne av

delningar segrade Eskil Pehrssons i Ramlösa

fuchshingst på 55 sek emot Jöns Pehrssons ii

Fleninge mörkbruna hingst hvilken sednare lik

väl visade mycken snabbhet men höll ej ba

nan

— Denna dag var Lady favoriten och

pareerna stodo 5 emot 2

Den 18 var enskild vadlöpning emellan Lady

och svarta hingsten Saladin hvarvid den förra

segrade men Saladin gjorde ett språng af i r

alnar öfver ett dike med vall Af vadvinsten

var öfverenskommit att 2 .5 Rdr Rgs skulle till—

delas Bonden Jöns Pehrsson i Fleninge för det

han omsorgfsullt uppföd t den mot Eskil Pehrs

sons hingst t äflande mörkbruna hingsten

Folksamlingen var under dessa dagar hor

,betjd isynnerhet den »H du omkring 4

Sida 3

5ooo menniskor voro närvarande hvaribland

nära 3oo Danskar såväl från Köpenhamn som

Helsingör

ftlalm

6 Liksom i hufvudstaden för några

ur sedan inrattades Adresskoutor och Diligen

cer så börja afven nu de smärre städerna er

hålla dylika och i Jönköping Christianstad

Malmö och Lund finnas nu sådana kontor

alla eiler enahanda plan som det af Ilr Rosen

qvist af Akershult i Stockholm Äfvenså har

inan flere städer inrättat Diligencer och var

äfven för några år sedan härstädes en dylik

som hvarje vecka gick emellan denna stad t ch

Ystad Emellan Lund och Malmö blir nu äf

ven en Diligenceinrättning som lemnar resan

de plats lör det billiga priset af i R :dr Danko

for fram- och återresa samt ii sk för h i tress

och hvilken om Lördagarne kommer att göra

resor häremellan {Afal-nö tidning

Jönköping d 20 Juli Verkningarne af den

ihärdiga torkan här i orten hafva med hvarje

dag blifvit allt mera synbara på landsbygden

Höfångsten synes utfalla på det sätt att kärr

mark och löfängar öfverhufvud gifna medel

måttig afkastning men annan ängsmark föga

mer än hälften mot vanligt — Från Krono

bergs Län berättas alt en Bonde i Östraby af

Lenhofda Socken hvilken i medlet af Novernb

månad sist år bortgått för att tillse en kohl

mila i skogen oeh sedermera icke återkommit

<3 iS sistl Maj återfunnits i en sank mosse

der han ti vi försökt gå öfver men blifvit fast

sittacde Så mycket af liket som befanns of

van vattnet var af odjur mycket illa handte

radt — I vissa Härader yttras mycken fruk

tan for höstrågarna synnerligas i följd deraf

att utsädet varit af så kallad yrsäd Äfven

Vårrågarna lofva föga De andra sädeslagen

lika som jordfrukterue frodas deremot ganska

herr ligt *fnnk Tidn

-1

OM DET JESUITISKA I LIBERALISMEN

(Forts fr N :o 172

Naturforskaren kan samla rönen om brödets

vattnets och andra födoämnens möjliga skadlig

het om elementernas förstörande verkningar

Men endast den dåraktige och ensidige system

makaren kan deraf draga slutföljder till dessa

sakers absoluta skadlighet och förkastlighet

Menniskovännen och historieskrifvaren kan upp

teckna de olyckor och brott hvartill kristna

namnet nyttjats såsom förevänning men endast

den lättsinnige grinaren eller Religionsfienden

kan utpeka dem för att nedsätta och förlöjliga

religionen

Sa äfven i frågan om liberalismen I fri

hetsvännen» mun a ro erinringarna om frihets

yrans för vrl leiser och missbruk gagneliga som

en varning i Minervas och dess konsorters

mun deremot bli de lömska insinuationer som

ej förringa den goda sakens värde men som

äro välkomna förevändningar för dess fiender

alt hata henne och för de svagare bland des

vänner att uppsäga benne sin tjenst när nå

gon yttre fördel lockar dertill Här om nå

gonsin gäller regeln qui bene distinguit bene

docet

Man kan visserligen icke hindra Minerva från

alt uppgöra åt s ;g en terminologi för eget be

hof ehuru stridande emot språkbruket .och all

männa förnuftet .»den än må vara Vi kunna

icke hindra henne att I ex med ordet Religion

föistå brgotteriet och förk ät i ringsbegäret med

erdet dygd den yttre pedantiska strängheten

förenad n |ed inre immoralitet och med or

det -Liberalism frihetsmanets yra eller fri

hetsnamnets missbruk Sådant afhålfer dock

andTa att dermed iorstå hvad hela verl

.en förstur Yi Aoia derföre icke förlora ijå

- .1

gon tid med att deröfver tvista med henne då

det gäller en undersökning öfver mensklighe

ler .s stora rättsfråga om de förtryckta folken haft

orätt i >ina reklamationer hos styrelserna

Minerva tror alt de haft det och anför som

bevis morden i Rhodez den första Franska Re

volutionens ytterligheter den andras obehöflig

het propagandismen hos ^de liberala Regeringar-

_ _ I I — V I M _I 1- _ I I 1 1 I

nas allmänna frisinnighet mildhet och liberali

tet nu emot fordom folkens nu förhöjda an

språk jemförda med hvad de fordom fördrogo

sina furstar o s v Vi skola efter hvaran

dra upptaga dessa argumenter och i korthet

undersöka dessas halt

jäfva oss då vi som grund för vårt räsonne

rnent lägga den sats som en i alla hänseenden

legitim Monark Fredrik den store var bland

de första att yrka Regenterna äro stateni tje

nare och styrelserna äro till för folken

icke tvertom Deraf måste följa det nationer

na äga rätt att fordra förståndiga lagar och

dessas helgd att fordra måttliga skaller och de

ras jemna fördelning att fordra tankefrihet

yttrande rätt säkerhet liM person och egendom

samt en egen röst öfver egna angelägenheter

med ett ord dessa tidens fordringar som vanli

gen kallas liberalism För den inrnskliga ord

ningens skull medge vi dock att Vde böra for

dras med hofsamhet att de böra fordras med

ord förr än med handling Vi medge att li

beralismen kunde hafva orätt i sättet om den

i ett land som länge suckat under absolutismens

ok och der missbruken blifvit liäfdvunna i

stället att fogligt anhålla om det rälta organi

serade mystiska samfund i hemlighet utbredde

sina satser och då dessa funnit tillräckliga an

hängare utbröt som en mina kullstörlande allt

det bestående den absoluta styrelsen med dess

liof dess favoriter dess legda skribenter dess

kaster korporationer privilegier och allt hvad

den fadwliga styrelsens attiralj innehåller Den

na kan möjligvis efter en lång besittning ha

rätt alt tillgodonjuta uppsägning och fardag

innan den vräkes ifrån sin besittning Men at¬

Kanhända skall Minerva icke öppet våga

ven detta fel har man ej att förebrå libera

lismen

lion har öfverallt börjat med att råda lära

och varna men styrelserna ha öfverallt börjat

med att betrakta dessa rådgifvare och varnare

såsom "illasinnade

såsom upprorspredikanter

eller på sin höjd fördragit dem såsom onytti

ga teorister De maktägande hafva ansett sig

allt för upphöjda för att lära något af folket

Man betrakte det förra århundradet före

Franska revolutionen och skåde omkring sig i

våra dagar Öfverallt skall man finna delta

förhållande mer eller mindre skarpt framträda

ju större skillnaden var emellan det bestående

samhällsskicket och länkarens begrepp om huru

det hörde vara Endast der hvarest man på

lagt yttrandet ovillkorliga bojor men ej kun

nat qväfvat tankan har denna alstrat denna li

beralismens afart som man benämt Carbo

narism Hon må behålla detta nämn denna

hemliga sekt som mera rådfrågande sina san

guiniska önskningar än möjligheten att realisera

dem velat påskynd» reformer hvartill in

ga elementer farinös hvarken hos massan un

der dem eller hos de maktägande öfver dem

som denna obekantskap med verkligheten för

ledt till misslyckade rcvolutioförsök hvari

folken icke deltagit och som kanhända ibland

sig hyst någon medlem i hvars hand förtviflan

eller ex illa t ion satt dolken — anledningen till

morden i Rhodez i fall nemligen förhållandet

varit sådant som Minerva så gerna vill hafva

det Om en missförstådd liberalism här skapat

svärm rre och mördare

— hvarf är felet Ar

det frihetsmanets som ej vill veta af någon

rätt wfltKn med orätta medel eller är det

terna lill bundsförvandter — ha de skäl

1 I „ .1 A .-Vk n n /V vnml

dessa styrelsers som i århundraden forfrSTiTfWrf

menniskörätten som hyllat okunnigheten oeh

vantron såsom grundvalarne för sin makt som

gjort listen och intrigen till hufvud karak teren

af politiken och som ur stånd alt upprätthål

la sina lagars helgd i tysthet pensionerat röf

varindustrien De styrelser som gjort bandi-

att

om deras egna vapen en gang vändas e-

klaga

.1 A .-Vk n n

om deras egna vapen en

/V vnml

gang vändas e-

1 I „

klaga

mot dem sjvlfva

Dessa hemliga sällskap — som aldrig skulle

existerat om regeringarne icke förföljt friheten

och lockat adepter till hennes mysterier just

igenom den våda som dermed var förbunden —

kunna möjligtvis i främmande länder söka ett

skygd och biträde som de icke hoppas inom

sin nation och det är möjligt att detta vållat

uppkomsten äfven af en Fransysk propaganda

Det är möjligt att den såkallade Styrande ko

milén finnes med sina utgreningar i Frankri

ke Italien Tvskland Polen m m Man har

dock aldrig förmått bevisa deras tillvarelse de

liberala ha oupphörligt förnekat både dem och

»jelfva ideen dertill men frihetens fiender skri

ka likväl oupphörligt om dessa farliga propag

andor som tros arbeta på det beståendes fall

på altarens och throners omstörlning plundring

och mord Föremålen för deras fasa synes dock

likna spökelserna deruti att ehuru alla skrika

derom har ingen sett dem

Den tänkande känner att man för folkens all

männa nytta der den emot styrelsernas vilja

måste sökas ingenting verkar utan genom fol

ken sjelfva samt att man ej kan väpna dessa

mot ett förtryck som de rj inse eller kan

fylla deras sinnen med ett ljus hvartill gnistan

icke redan är tänd uti deras begrepp Tilt

hvarje statshvälfning fordras icke blott det be

ståendes odräglighet utan äfven dess oförenlig

het med folkens begrepp seder och sinnesstäm

ning Om derföre någon propaganda verkligen

linnes eller har funnits — och ett fot hastadt

yttrande af Lafayette bevisar ingenting derföre

— så har hon aldrig kunnat sträcka sina åt—

gärder längre än till uppmaningar och råd ät

de Italienska liberala Följden häraf har dock

blifvit den man sett ty Italiens folk synes ej

moget för friheten

Denna propagandas åtgärder blefve således

otillräckliga der de kunde behöfvas och onyt

tiga der de ej behöfdes I sjelfva Frankrike

behöfdes de ej emedan hela folket der älskar

friheten och förstår dess värde I Polen lika

litet emedan hatet mot Ryska öfverfäldct del

är förut nog allmänt Det enda redbart verk

samma medel en propaganda kunde använda

är upplysningens spridande bland nationerna

Hennes bista bundsförvanter äro Regeringarna

sjelfva ehvad de gynna friheten eller motar

beta henne De verka i båda fallen för samma

ändamål

Minerva talar om de Europeiska Regerin

garnas nuvarande humanitet rättrådighet och

benägenhet att gå folkens önskningar till mötes

Vi medgifva att flera sådana Regeringar fin

nas — och ds ha i afla tider funnits — vi

erkänna till och med alt furstarnes och hof

vetas seder nu äro vida renare och tadelfriare

än för 4® a 5o år sedan men vi fråga äger

Man har sammanblandat Carbonarismen med

friimireriet och inbegripit den i samma för

följelse Frimurareorden är i Spanien oeh

Italien ert styggelse för religion och stat och

att tillhöra den är mera fördömligt än att

mörda och konspirera Hvarföre är den ieke

farlig i England Tyskland Frankrike Sve

rige m ny Jo emedan inan ej förföljt hen

ne och «m .edan frihetssinnet får yttra sig så

offentligt att det ej beböft gömma sig bak

om hemlighetens slöja-

Sida 4

Europa i närvarande siund någon enda sly

n lse som j lik Fredrik den Store står på

höjden af sin tids bildning och kan icke al

lenast följa ulan äjven till en del leda henne

De göra hvad de icke ulan våda kunna un

derlåta ej mer och ha således i sjelfva ver

ket ingenting att berömma sig af ty blott den

fria viljans och det upphöjda sinnets verk för

tjena att prisas Denna iakttagelse galler föi

hela Europa styrelserna äro öfverallt så vsl

billiga humana och frisinnade som tänkesätten

liös folkmassan i deras länder nödgar dem att

vara Den enda som må hända härifrån gör

cl t undanlag är Rysslands styrelse hvilken i

anseende till massans barbari ännu kan sägas

stå öfver dess allmänna kultur och derföre i

närvarande stund är den starkaste och kraft

fullaste af alla Europas Regeringar

(Forts e a g

KALEIDOSKOP

Väderleken var i går missgynnande för

Bellmans-festen Regnet sora i korta mellan

skof fortfarit under hela denna för sin fuktig

het ryktbara vecka — var i synnerhet denna

dag envist men emot förmodan ljusnade dock

h un me len på eftermiddagen En och annan

solblick uppmuntrade till och med dem som

i trötts af det oblida vädret vågat sig ut till

Djurgården Deras antal var väl icke på långt

rar jemförligt med dem de föregående åren

hvartill anledningen förmodligen får sökas i

underrättelsen att ingen sång detta år skulle

bii att höra omkring Bysten Der fattades lik

väl icke all högtidlighet En musikläktare var

upprest bakom densamma prydd med flaggor

löfguirlander lyror och drnfvor samt Skal

dens namn af blomster och tvänne andra nau

sikchörer voro placerade på höjderna midt

emot och på högra sidan hvilka vexelvis spe

lade till störst» delen Bellmanska melodier

H M Drottningen täcktes stanna här en stund

Då de kungliga vagnarna aflägsnat sig himlen

började åter mulna och ingen procession af

sallskapet P B syntes anträdde åskådame

småningom hem vand ringen

Ilvilka nöjen och libalioner till den geniali

ska Sångarns ära som sedan ägt rum inom den

församlade Orden vet endast den som är in

visd i dess mysferier

I ett Engelskt Läsemagasii från 1780-talet

Lertknar en författare antalet af folk som Sön

dajarna vanligtvis besökte värdshusen utanför

London till 200 ,000 Af dessa antager han at

60 ,000 återvände till staden i nyktert tillstånd

muntre 90 ,000 haifdrnckne 3o ,ooo raglande

10 ,000 sådane för Hvilka gatan var för trång

5 ,ooo och slutligen 5 ,000 sow icke alls kun

de stå på benen

Enligt hvad Loyds lista innehåller gingo

från år 179Z till början af i8j2 så många

Engelska skepp förlorade att för flera år räk

nas ända till tre på två dagar Örlogsflottan

förlorade under samma tid 761 fartyg af hvil

ka 160 förstördes i bataljer de öfriga stranda

de uppbrunn» eller förgingos af andra tillfälli

ga olycksh ndelser Under de sista 22 krigs

åren förlorade England 02 linieskepp 86 fre

gatter och en iningd mindre fartyg

Engelsk 1 blad omtala såsom något särdeles

märk värdigt ett Buddhistiskt tempel hvilket

en infödd i ,fiån Ceylon för närvarande visar i

London i >et äi kap en simpel modell utan

ett verkligt • :ipel hvari JBuddhas dyrkare

kunna förrätta si

^udstjenst Väggarne äro

betäckte 1 ed jlyliska inskrifter och flere

bilder före- ilande olika scener ur Buddhas

lif l fonden stå tvenne målade träbilder som

hafva den profana befattningen alt lysa den

nyfikne in i det allraheligaste der Buddhas

i koliossal storlek gulrnålad och klädd i röd

prest man t el har sitt högqvarter Dessutom

visas äfven många andra Indiska kuriositeter

t ex masker skurne af ett lätt träslag med

det aldra ohyggligaste utseende hvilka de in

lödde begagna vid sina mysterier

AHNOftSBR

TILL SALU FINNES

Brandförsäkrade Gården N :o i j belägen i Jönköpings

Stads vestra qvarter på Stora Gatan eller Storsjöraden

roed Tomt och tillhörande Bymarksjord en uti samma

gard befintlig Färgeri-Iiiräuning HofFmanska Firgerict

benämnd hvartill horer utom Ötrige nödige In ventarier

en större och en mindre Kyp samt 3 .11®

Pannor af Kop

par Präss Torkbus och ett mechaniskt Öiverskäreri en

Stamp a t sgyare uppfinning förlidet år uppförd vid det

i 8 dels mil fran berörde Stad uti Dtiakehalla ström be

lägna »åkallade BryngeJstallet hvilket är privilegieradt

för Z ne par stenar och hvartill hörer ett Tunnland bör

dig jord allt tull gång och kali få tillträda» när som

helst Om Kope vilk oren kan öfverenskommelse trä /Fas

med Styckjunkaren Boije i Jönköping och Ägaren Klä

des-Fabrikören J R Wtllberg i Halmstad

En samling Porträtter af Kong Parsöner nemligen

Gmtaf den z-dra Adolph Carl den n :t© Carl den *2»te

Fredric den 2 :dru af Preusen Czar Petter den i :ste Lud

vig den I :de Stanislaus August samt Carl don 2 :dra af

England är inlämnad till försäljning hos Målaren List

ner boende vid Holländaregatan huset N :o 5 nära Hö

torget

Java Caffe

id ö

hos C G Canzler huset N :o 4 vid Södermalms torf

NYT ,ANDS UTSÄDESRÅG

af utsökt godhet i Juni måaad med Kapten Behr

ling ifrån Helsingforss inkommen f ör säljes af

J F EUDMANN et COMP

Fin Lucca Matolja pl flaskor i lr inkommen med

Kapten Lagus samt Monumenter af h vit huggen Marmor

törsäljes af

Gl Jh

Gust et Carl Johanson

vid Kornhamn

1 å 200 mille gluten Skostift med hufvuden Svar

begäres i förseglad biljet med »dress till 200 mille som

inlemnas i Lin k ram handlaren Beckmans Bod ofvanföre

Röda Slussen

UTBJTJDES HYRA

Öfver Sommaren 5 stora nymålade rum med kök

skafferi kallare och stallrum för nedsatt pris i närhe

ten af Kaga Adress fås af Hr Kamrer Fröling boende

på Haga älven på Aftonblads-Kontoret

Beqvämlig och välbclägna Näringsrum äro den i :«ta

nästkommande Oktober att hyra Underrättelse fåa i hu

set lS ;o 49 vid Göthgatau

5 :ne vackra och glada Ungkarlsrum till nästkomnian

mande flyttning Belägonhetep Ar vid Munkbrogatan

hvarest underrättelse fas i huset N :o 8 på nedra botten

En bättre möblerad Våning nu genast som äfven de

las till flere hyresman uti huset N :o '6 det 5 :dje till

höger ifrån Jacobs gränd 1 trappa upp

En torr Källare uti Huset N :o 38 qvart Pandora och

Vesterlluggatan

BORTKOMMET

fciitlidne natt är efter inbrott uti Herr Landsokretera

ren A W Ahlborgs gåtd i Westerås följande persedlar

bortstulne

2 .ne stycken Socker Urnor af Silfver

cn Skorp-Korg med hög lot af Siltver

6 st Rafflade Sillver Matskedar märkte med vapen

6 st dito Skedar märkte med Bokstäfverne S p

ii st silfvorteskedar markte med bokstäfverne A W

A i stämpel

2 st Raguckedar«

En mindre silfvorxaatsked wäikt snsd A S D

En sockertång af silfver

En silfverträd dkanira

En guldfingerborg mod stalbotten

Ett laneraui bräavinsochatuli niad z»ne flaskor

Ett sockerskrin fanerad mod alrot

Ett syskrin ölverklädt med röd prässad roarockäng

En röd »afFianspl ^nbok med inneliggande orlofssed

lar och uti aittande Tysk Altnanach

Och varder i vnlediiing häraf tjn /ven och det stulna

efterlyst med antydan tiU en och hvar om d«m har

ollar får nägon underrättelse att sidant till undvikande

af laga ansvar i Kongl Poliskammarea anmäla

khli

Stockholm d 26 Juli

träffa skriftligen eller mundteligsn med Färgaren And

Berg boende å Stora Badsuiivugatati huset H :0 6 2 Sö

dermalm i Stockholm

En Yngling med god hälsa och stark kroppsbyggad ej

under 16 års lider kan få employ i Färgerilära mo

fri mat husrum och tvätt samt 50 Rdr Rgs uti årlig

lös» då anmälan sker uti Fäjgeri-Magazinet huset N :o 6

å Stora Badstugugatan å Södermalm I händelse nägon

vngSing i Landsorten skulle finna sig benägen härtill

kan genom brefvexling öfverenskommas medi .Färgaren

And Berg i Stockholm

På Adress- et Kommissionskontoret uti

Karlshamn

emottages reqvisitioner at tjenstefolk såsom Inspektö

rer■

Bokhållare Ladufogdar Träd zard smäst ar a

Brännmästare Betjenter Kuskar och Drängar äf

vensom Hushållerskor Köks- och Ladugårdspigor

m m alla med godkända vitsord och skicklighet i sitt

yrke Kontorets syftemål är i öfrigt att tillhandagå med

hvarje loflig och tillåten affär som helst Alja bref

som adresserade till Kommissionskontoret åtföljas af

postporto besvaras genast annars icke

En medelålder» man som uti en tid af några och 20

år innehaft borgerlig rörehe inom hufvudstaden uti

förädlande af alla sorters metaller äger i synnerhet en

praktisk Xännedom af tillverkningar i alla sorters arbe

ten af messing och metaller i flera afseenden tillbjuder

sin arbetsförmåga vid något bruk eller större verkstads

anläggning i landsorterna Den härå fäster uppmärk

samhet behagade skyndsamt uppgifva sin adress hvar

man får sig anmäla till verksam och ordentlig som in

lemnas å Dagbladskontoret

1 Utters et C :s Bokhandel i Stockholm kan subskribera»

på följande snonyaia arbete som man ärnat utgifva fria

Hr Hof Sekreteraren Cedergrens tryckeri i Kristianstad

till gångbart pris antingen på cn gång eller indeldt i

hiften hvaraf ett i sender utkommer och det utkomna

sändes till subskription sorten om ett tillräckligt antal

subskribenter kan erhållas

Anteckningar om naturlig kunskap och uppe ji

relse med bevis i :mo att en Filosofi efter Naturen

birir finnas och 2 :do Ln Teologi efter den Hel Skrift

såsom Ordets innehåll Lutherska kyrkans och Sven

ska Statens konstitution fordra hvilken Teologi en

del synes uttrycka under namn af Bibelreligion

Författaren som med skyldig vördnad för

'Filosofiens

h öga föremål icke trott sig finna något nöjaktigt filoso

fiskt system ifrån de äldre tider ända till och med det

Schellingska söker sanna grundsatser i allmänhet Ti

teln och en tryckt anmälan som finnas på subskrip

tionsortorna gitva för öfrigt tillkänna bokens Indamal

Den Undertegnede som har boesat sigheri Byen an

betaler sig herved som Commissionair lor Kjöbenhavn

saavelsomj ior Danmarks og Heitugdömerne samtliga öv

rige Staeder Den Undertegnede tilbyder i saa Honseen

de isaer sino aerede Landsrnaeod i Stockholm og ander»

Svenskero sim Tjoneste da han som irxfödt Äveusker tör

smigrc sig med nöte ar kjenda til sit Födelands mercan

tilske og andere Forhold ligesaavel som han nöiagtigen

er bejejendt mod Danmarks Handel Förliden Ware»

er Undertegnede ogsaa villig til at befatte sig med Ind

kjöb og Sälg af l &ffecter Godssr etc hvorvod dog i för

ste Ti lf el ds maatts opgives Remboursement saaledes at

efteråt Kjöbet er skee Pengene kunne haeves Etter

Önske og imod lullig Godtgjörelse kunde ogsaa Cour»

sen saaleaes som don bliver noteröd 2 .de Gange om

ligen paa Kjöbenhavns Börs samt Vare prisrrne hver

Postdag opgives Geleidendo disse OiFei ler med den For»

sikkring at altid roel og hurtig Expedition af de mig an

betroeds Comnuis«io«ier liden Undtagelse skal vaere

mine Bestracbelsrrs Form a al samt ogsaa at jeg ined Hen

syn til Honoraret skal menagere mig saa muoligt isaor

deleshed i Forhold til den Umage som hver Afair isaor

medförer gjentager jeg h er med önsket om ret snart at

raaatto blive beaeret ;mcd mine Landsmacnds Ordres

Kjöbenhavn i Juni 135Z

G A Blomqvist

Gothersgaden N :o 119

DIYSRSB

En Valkars 40«när kunnijoch pålitlig i sitt yrke lamt

ärlig nykter och trogen kan erhålla employ uwt 400

Rdr Rgs årlig lön fria husium ved och ljus helst ön

skade man att h-an vore gift med en arbetsam hustru

som kunde vara honom uvfejslpclig vid nämnd» handte

riog Om hans vidars förmon er kan öfv5renskotSinel«®

En yngling om 19 år med goda rekommendationer

to förut t jent 2 år i Kryddkramhandel i Stockholm

ömkar fin» a sig en dylik plats Svar utbedes i lörseg

lad biljet till G itzzz som tordo inlemnas pi Afton

blads-Kontoret

Pä Källaren Solen finnes stora KräJ-

Undertecknad har m«d denna dag öppnat min försälj

ningshod belägen vid Stortorget i huset N :o 13 ®na

Havanna Cahanna och Waudevill• Cigarrer samt Toba

k er oeb Snxiser af diverse guaiitéer Stockkolm den 15

Juli i833-

ALAMM

D A LAMM

Tobaks et Cigar- Fabrikör

VARUPKISEH

noterade pi Stockholms Börx den 26 Juli fcaä

Hvete 15 Kdr å i '2 Hdr

io Hdr

Kurn Rdr

ila Tre j Kdr

Bränvin 38 sk R :gs

Rättelse

I gärdagsbladet på :dje sidan Ksta spalten

)l :de raden nedifrån står valda

las dolda

HOS L J HJERT A s

Hu-el M ätora Gla .bruksgatan j .ä So <lernan

till vcwiiter fV Llii Slussen

LEMENT 4

SUPPLEMENT 40

Sida 5

40 Supplement till Aftonbladet i Stockholm

För Lordagen den 27 Juli 1833

-£ >land föremålen för statsmaktei nes verksam

het är nu knapt något vigligare an införan

det af den nya Lagen hvartill de fullborda

de förslogen äio fiamlagde för den offentliga

gianskriingen Något angelägraie ämne liar

denna sallan haft och vi tro det tillhöra of

fentlighetens organér att icke neka sitt biträ

de till meddela de af sådane anmärkningar

dervid som — om än icke alla bestående in

för den djupare pröfningen — likväl kunna

i sin mon verka till upptäckande af brister

och leda tanken till föi bättringar som isyn

nerhet äro maklpåliggnnde i en sak af hvars

hehandling kommande slägtens väl eller ve till

aflägsna tider blifva beroende

En man känd för det upplysta nit hvarmed

han omfattar allt v i g t i g t för mensklighet och

samhälle har meddelat Redaktionen följande an

märkningar som förut ingifna till H E Ju

stititie Stats Ministern troligen hafva in

tresse äfven för de fleste andra

ANMÄRKNINGAR VID LAG-KOMIT &ENS

FÖRSLAG TILL ALLMÄN KRIMINAL-LAG

Uti Lag-Komitetns förslag till pllinän Kri

minal-lag har jcg funnit så många af de ide

er Hart uttryckte hvilka likasom aningar

länge svafva t lör min själ att jag för min

del icke annai k .n än med synne lig tillfreds

ställelse gilla de li ufvud-piincipcr .å hvilka

det är bygdt samt önska deras framgång

oc !i antagande men i tillämpningen och

detaljerna är ett och annat som ämnets vigt

manar mig att anmärka oaktadt äfventyret

alt derigenom kanl ända endast förråda min

okunnighet i Lagfarenheten

Straff- Balken

Den af Lag-Komi )e

en antagna benämnin

gen

Straff

balk tyckes vara mindre lämplig

än den gamla titeln

Missgernings-Balk

Missgerningarne äro nemligen ler alltid och

ovilkoiligen grundade i sjelfva rättsbegieppet

och utg

'a den nu ifrågavarande Lag-balkens

vasendtLga föremål straffen äro deremot en

dast tillfälliga vilkorliga och föränderliga

Den gamla regeln a potiori Jil denominatio

tyckes sålunda sfven här böra få galla och

det med så mycket mer skäl som strö icke

uteslutande tillhöra denna balk ulan äfven

tillämpas i Civil-lagen då de ,emot denna se

nares öfverträdelser icke tunna lå namn af

missgerningar

2 Kap 40 §

Der förlust af medborger

ligt förtroende fur alltid

'såsom påföljd af

btolt j l lagen stadgas skall der men förstås

ovärdighet

att innehafva embete tjenst eller annan

'•allmän befattning och att tillgodonjuta pen

'sion eller andra rättigheter eller förmoner

"som dtraj följ i

alt innehafva adelskap riddare-orden

eller annan offeni /ig utmärkelse

att delt iga i val till allmän befattning

Ovärdighet att vittna tyckes äf \en hafva

bort här uptagas nästan i fläm ta rummet

?Pat

förekommer åtminstone mig föga annorlunda

än som en motsägelse att lagen som förkls»

d 17 Dec i83a

rat någon medborgerligt förtroende för alltid

förlustig skall sjelf kunna sätta fö»troende till

samma persons vittnesbörd Jag finner allt

förval alt vigliga uplysningar kunna vinnas

genom sådane personers berättelser men jag

bestrider blott att deras utsagor skola hafva

samma bevisningskraft som välfrejdade men

niskois De lyckas derföre åtminstone icke

böra få genom ed uphöja »in berättelse till

egenskap af vittnesbörd Förlusten af med

borgerligt förtroende borde således äfven upp

tagas i Rätteg :s Ralkens 6 :te kap 10 5- bland

vittnesjäfven

g Kap I § "Hvar som i upsåt

7 alt lägga Sverge eller Norge under fram

mande magt 2

"eller att bryta rikenas för

ening eller med våldsamma medel uphäfva

"eller ändra den emellan Rikena stad

JJgade statsform j eller någon af deras grund

"lagar j eller 3 att beröfva Konungen eller

"Thronföljartn lif eller frihets gör uppror

"eller sådan gerning som vid brott i all

"mänhet j efter 3 kap 1 f såsom försök an

"ses börj en sådan förrädare miste lijvet

Af gerningsruannens benämning i slutet af

H kan man finna att dessa brott utgöia hvad

Komitée i kapitlets titel menl med förrä

deri Romite

en tyckes sålunda antaga 3 slags

förräderi af hvilka det mellersta i ordnin

gen består i olagligt upphäfvande eller för

ändring « riksakten eller någon *f de för

enade Rikenas grundlagar Del är detta slags

förräderi så vidt det rör våra grundlagar

som j»g vill något närmare skärskåda

Komittfen har bestämt icke allenast gemen

samt för alla 3 slagen af förräderi alt upp

såtet skulle utföras genom uppror utan äfven

särskilt för det mellersta slaget att grundla

garnes ändring eller upphäfvande skulle åstad

kommas eller försökas med våldsamma medel

Härigenom blir brottets definition alltför in

skränkt eller såsom det i Logiken heter

striciior suo defmito Ty huru tänkbart ar

det icke att grundlagarne skulle kunna olag

ligen ändras el er upphsfvas utan uppror el

ler ens våldsamma medel Och i sådant fall

lunde handlingen icke hänföras under detta

lagrums kategori samt skulle följaktligen

et .ligt 3o :de § 1 kap af R R :s senare del

blifva alldeles ostraffad Komite

en tyckes

hafva vändt sin uppmärksamhet blott åt ett

enda håll neml åt folkmassan men förgätit

att detta slags förräderi kan äfven ulgå och

är kanhända mest att frukta från det mot

satta hållet Eller hvad säkerhet har man

att grundlagarnes föreskrifter om sättet för

grundlagsfrågors behandling alltid skola hål

las i helgd Hvad säkeihet har man att frå

gan aldrig någonsin .lie inom sjelfva Riks

stånden kunna väckas om grundlagarnes oför

dröjli ^a ändring eller upphäfvande Och hu

i u tänkbnrt är det icke att RiksensStänder

kunde antingen genou förespeglingar af faror

för Riket ell r geii ^si andra icke våldsam

ma medel blifva så iearbetade att de icke

allenast upptogs en sai .an fråga till omedelbart

afgörande utan afv■ bifölls den så att de

grundlagar hvilka jvenska folket hade an

befallt sina ombud ach noga efterlefva blefvo

i ett ögonblick trampade unde fötterna och

tillintetgjorda Det är för sådane möjligheter V

som jag anser allmänna lagen böra lemnaj &ven

ska folket nödiga garantier till och med emot

dess egna ombud Jag medger gerna att

"inea •

lagbud äro i stånd att upprätthålla ett la &ä ^S *y

konstitutionella frihet när det kommit derhän

att Regeringen vill inkräkta den och folket sjelf

icke längre bekymrar sig om dess bibehållande

Under sådana förhållanden skulle alla lagbuds

garantier vara sä mycket mer otillräckliga

som lörtäderiet just kunde börjas med deras

lagliga upphäfvande Men häraf bör lagstifta en

icke iåta hindra sig alt att göra lagen så full

ständig som möjligt Lagen bör nemligen vara

ett slags organism hvars alla särskilta delar

samverka till hvarandras och det helas be

stånd flan bör vara så i :irättad att lian

uppfyller sitt ändamål så länge menniskorna

vilja handhafva honom Han är bestämd till

en borg för friheten samt bör derföre göras

stark och så lätt att försvara som möjligt

oaktadt detta försvar visserligen icke kan äga

rum längre än borgen är försedd med tröge»

besättning Sjelfva den Redaktionsförändring

hvars behof jag här antydt torde Lagkomi

"en sjelf täckas uppgöra Klen jag får sär

skilt blott hemställa om ickt jörruderi kunde

göias till ett slags motstycke af uppror och

om sålunda icke här borde stadgas samma äf

ventyr för förrädare som i 1 1 kap 7 § fin

nes lör upprorsmakare utsatt neml att ligga

ogild om han dräpes

11 kap 22 §

"Vägrar man inträde ehvar

"det vara må j åt dm som i embetsärender

äger alt det fordra

böle till So Rdr Väg

"rar man honom handräckning j den han be

rättigad är att fordra y bote till 2S Rdr

Dylika väg ringar kunna hafva allt för olyck

iga följder för att böra kunna försonas med

så ringa straff Det kunde ju t ex hända

att vederbörande blefve genomen sådan väg

ran hindrad att förekomma ett stort brott

eller att gripa brottslingen o d

/5 kap

"Om spridande af pest eller annan

'för menni skor smittsam sjukdomi så ock

om allmänt farlig förgiftning

I detta kapitel upptagas brott som äro i

Sverige aldeles okända såsom t ex uppsåt

Ligt spridande af pestartad sjukdom Alen

deremot är ett någorlunda likartadt brott för

bigånget hvilket ty värr allt för ofla före

kommer nemligen meddelning af venerisk

smitta Jag får derföre föresli en ny emel

an den andra och tredje af följande lydelse

Den som vet eller har anledning misstänka

sig vara med venerisk smitta behäftad och

densamma åt någon genorrt samlag meddelar

straffes med fängelse eller böter

16 kap 16 - "Har någon uppsåtligen dock

utan afsigt att döda satt ut barn det han

'pligtig ar att vårdadömes till straff

at bete i första andra eller tredje grud

Genom orden "det han pligtig är att vårda

har brottets bestämning fält en alltför olämp

lig .ch högst vådlig inskränkning Man skulle

nemligen fritt få utsätta de barn hvilka man

icke vore pligtig att vårda Om man t ex

funne ett barn utsatt vid sin dörr så skuile

man fritt få utsätta det på annat ställe» Nå

gon torde invända alt man är pligtig vårda

Sida 6

hvarje barn som utan denna vård skulle för

gås Men detta synes icke hafva kunnat vara

Lagkomite

ens mening ty då hade orden

"det lian pligtig är att vårda

varit alldeles

öfverflöd iga

16 kap 22 §

"Underlåter man att rädda

"den i lijsnöd stadd är då man utan fara

"för sig sjelf det kunnato dömeSj der den

nödställde omkommer till böter eller /ängelie

Dessa straff åtminstone de förstnämnda tyc

kas vara alltför lindriga för brott af denna

svåra beskaffenhet Den som kan med lugnt

sinne lemna en nödställd utan försök till hjelp

är helt visst mer omoialisk än den som af

sinnesrörelse hänföres till dråp Och om den

nödställde icke omkommer skall den ohjelp

samma åskådaren då icke alls näpsas för sin

omensklighet och för det särskilta själslidan

det som han genom sin overksamhet tillfoga

de den nödställde

För öfrigt lär detta vara det enda tillfälle

hvarest kommite

'en upptagit något passivt

brott oaktadt dessa i sjelfva verket kunna

vara så mångfaildiga att de tyckas snarare

hafva förtjent ett allmänt stadgande i :de

Kap bland bestämmelserna af vållande Man

kan neml vid många tillfällen vålla menni

»kors död eller andra stora olyckor blott ge

nom underlåtenhet att handla och en sådan

underlåtenhet borde väl icke lemnas obestraf

fad Om man t ex vet någonting vara gif

tigt och ser en som derom är okunnig vil

ja förtära det men underlåter att varna ho

nom eller om man ser då eld börjar kom

ma lös utan att släcka den eller åtminsto

ne tillkalla hjelp eller till och med utan att

ens söka väcka dem som tilläfventyrs sofva

uti det antända huset eller om mau ser en

iUgerning förehafvas utin att söka förekom

.jna den då det kunde ske utan egen fara så är

inan ju på visst sätt vållande till olyckan el

jer brottet

}6 Kap 35 fl

"D .n som emot annan begår

"misshandt l deraf han ljuter döden t vare så

^som baneman ansedd ändå att döden endast

■ "var en följd af en annan genom den miss

>bandel i verksamhet satt orsak eller miss

^handlens dödliga verkan kunnat genom li

'digt använda botemedel förekommas eller

"misshandlen för särdeles kroppsbeskaffenhet

'hos den döde eller för de tillfälliga om

"ständigheter hvarunder den lilifogades or

"sakat döden

"Vid pröfning om eller huruvidt gernin

"gens dödliga verkan i banemannens uppsåt

"låg skola dock de omständigheter nu sagde

"är Oj noga Öfver vägas

Uti denna § bestämmes väl hvad baneman

är men icke huru lian skall straffets Att han

då döden endast var en tillfällig följd af miss

handlingen icke skall straffas såsom för mord

eller dräp tyckes sednare momentet antyda

hvarest noga pröfning anbefalles

"om eller hu

ruvidt gerningens dödliga verkan i böneman

nens uppsåt låg

— men om det nu vid piöfnin

gen utrönes att bönemannen icke haft lör upp

såt att tns göra den ringaste skada t ex att han

1 folkträngsel sökt skaffa sig rum med ai mbågai

ne och därvid råkat trycka sönder ett hemligt

aneurisma i bröstet på sin granne huru skall

denna gerning inför lagen anses — Mer än

2 lagrum har jag ej kunnat hitta som möj

ligen skulle kunna komma i fråga att tilläm

pa Men vid hvart derå möta svårigheter Det

ena är 16 Kap 6 fl af följande lydelse "Ilar

någon uppsåtligen på hfsfarligt sätt miss

handlat och såmedelst dödat annan den han

'dock ej dräpa villedömes om misshund

"len skedde med berådt mod till straff

arbete i första eller andra grad och om den

"skedde af hastigt mod till sådant arbete i

'tredje eller andra grad

Detta iagrum sy

nes visseiligen i så måtto vara tillämpligt

att misshandlingen skedde uppsåtligen och

med berådt mod samt utan afsigt att dräpa

Men Domaren tyckes likväl kunna undgå att

använda det för detta fall orimligt hårda straf

fet emedan i lagkategorien ett moment fin

nes som saknas i det såsom exempel antagna

brottet Detta moment är nemligen att miss

handlingen skall hafva skett på ett Hfsfarligt

sätt Dermed lar väl icke kunna menas an

nat än att misshandlingen skolat vara i och

för sig sjelf af en så svår beskaffenhet att

den kunnat vålla döden utan någon mellan

kommande ovanlig händelse I det antagna

exemplet hade deiemot misshandlingen i och

för sig sjelf icke allenast icke skett på lifsfar

ligt sätt utan den hade under vanliga för

hållanden icke ens skolat åstadkomma ringa

ste skada Det andra lagrummet som skulle

kunna komma i fråga alt tillämpa är samma

Kap :s 21 § hvarest orden lyda "Den som

"till annans död vållande är straffas med

"fängelse eller böter Är vållandet synner

"ligen groft då må till straffarbete i Sitt

grad dömas

Men den i 35 :te nyttjade

benämningen "baneman tyckes nästan vilja hin

dra rättskänslan att tillämpa detta mildare Idg

rum ty jag vet icke rätt visst om det är för

enligt med lagens noggranna språkbruk att

först förklara någon för banemun och sedan

straffa honom blott såsom för vällande Do

men må för öfrigt blifva hvilken som helst

så kommer han i alla fall att vara alldeles

oberoende af den djupsnniga 35 :te § hvilken

synes mig sakna allt ändamål och följaktligen

heldt böra utelemnas Men om han skall bi

behållas så tyckes han åtminstone böra er

hålla det tillägg att banemannen skall straf

fas såsom i 6 :te och al U skils

Utom dessa anmärkningar vid särskilta §§

af Straffbalken torde jag äfven få framställa

några af en allmännare beskalFenhet och nn

börja med det sätt på hvilket Komitcen an

vänd penningeböter såsoSi straff

Till vinnande af korthet i detaljerna liar Ko

mitcen såsom allmänna principer stadgat i 2

Kap 28 att "högsta bot vare 100 Rdr

der ej annorledes i Lagen uttryckligen be

stämdt är ocli att "minsta bot vare 1 Rdr

i 6 Kap 1 § att "straff

'och följaktligen

afven böter skola inom de i lagen derföre

satta gränso

mätas efter gerningens svårare

eller lindrigare beskaffenhet och den större

eller mindre brottslighet i viljan gernirigs

mannen ådagalagt

samt i sistnämnde Kap-s

6 § att "vid bestämmandet af böter afseen

de skall göras å gerntngsmannens större ^eller

mindre förmögenhet efter hvad derom allmänt

kunnigt är

Genom detta förfarande tyckes Komitéen

hafva öfveilemnat för mycket åt domaren

eller rättare sagdt fordrat för mycket af ho

nom men sjelf gjort för litet lov att förvissa

sig om fordringarnes uppfyllande I samma

mon har också lagförslaget derigenom blifvit

aflägsnadt f ån en beskaffenhet som jag för

min del anser ganska väsendtlig neml att i

sig innefatta den möjligen största säkerhet om

likhet i tillämpningen vid serskildta domsto

lar En sådan likformighet i tillämpningen

är icke möjlig mej så ofantliga spelrum för

domarens pröfning Skall ex minimum af

böter vid alia möjl 'ga tillfällen vara 1 Rdr

och domarens pröfning sålunda kunna sväfva

icke aiienast mellan 1 och 5 utan äfven mel

lan 1 och i o emellan 1 och 20 emellan 1

och 25 emellan 1 och 3o emellan 1 och 5o

samt emellan 1 och 100 Rdr Detta skulle

förmodligen vara högst olämpligt och lär

knappt hafva kunnat vara Komitens mening

ty då brotten blifvit graderade genom högst

olika maximi-belopp så måtte meningen väl

hafva varit att domaren skulle lämpa mini

mi-beloppen derefter Men månne detta icke

hade bordt uttiyckeligen föreskrifvas och be

stämmas Efter samma princip som det min

sta maximi-beloppet blifvit utsålt till 5 Rdr

eller 5 gånger minimum borde sålunda för ma

ximum af 10 minimum utsättas till 2 för Z0

till /j för 2j till 5 för 3o till 6 för 5o till

10 och för 100 till 20 Och för de brott för

hvilka lagen utsätter alternativ af böter eller

fängelse tyckes i anseende till deras svårare

beskaffenhet böternas minimum böra elter

samma princip bestämmas ännu högre t ex

till 3o eller 4° Rdr Härigenom skulle lati

tuden för domarens pröfningsi ätt betydligen

inskränkas och lagen i samma mon vinna i

säkerhet om likstämmighet i tillämpningen —

Men i alla fall blefve det afseende som skulle

göras så väl på gerningens svårare eller lin

drigare beskaffenhet som på gerningsmannens

förmögenhetj högst ofullkomlig Ty för ett

och samma slags brott kan minimum t ex

vara olika mrd den fattiges hela bevillnings

belopp men maximum deremot icke uppgå

tilläfventyrs till en femtiondedel af den rikes

årliga bevillning Och det anbefallda afseen

det blir ännu ofullkomligare om t ex den fat

tiges gerning blifvit begången under mildran

de men den rikes under försvarande omstän

digheter

Jag får derföre vördsammast hemställa om

det icke vore lämpligare alt i lagen lemna en

vida mindie latitud serskildt för afseendet blott

på gerningens svårare eller lindrigare beskaf

fenhet

- och atts sedan det absoluta bötesbe

loppet sålunda blifvit bestämdt såsom föl

en medellös öfverlemna åt domstolen att

höja del i förhållande till gerningsmannens

allmänt kända förmögenhet Men i sådant

(all m ^ste maximum af det absoluta bötesbe

loppet i lagen naturligtvis ut ,atlas vida lägre

311 Kom teen föreslagit Dei igenom vunnes

äfven den fördel att böterna blefve kännbara

för den rike men icke aldeles omöjliga för

den obemedlade att utgöra hvarigenom denne

sålunda kunde slippa att medelst böternas för

vandling nödvändigt lida se skildt straff för sill

fattigdom Endast på sådant sätt torde det

problem kunna lösas som Komite

eu uppgif

vit neml alt vid böters bestämning hafva af

seende både på get ningens beskaffenhet och

gerning-mannens förmögenhet Och såsom

ytterligare bevis att detta mål åtminstone ic

ke kan vinnas på den väg Komitcen utstakat

torde jag få påminna att de allernativer af bö

ter eller fängelse som för vissa brolt blifvit

utsatte naturligtvis måste till följe af dessa

straffs olika natur hafva afseende blott på

gerningens lindrigare eller svårare beskaffen

het Men när domaren måste gå till yttersta

gränsen af bötes-beloppet blott för att göra

behörigt afseende på gtriungens beskaffenhet

så återstår för honom ingen möjlighet att

åtminstone i dylika svårare brott kunna til

lika göra ringaste afseende på gemiiigsnian

nens förmögenhet

Äfven i afseende på fängelsestraff tyckes

lagförslaget vara alltför obestämdt och lemna

för stort utrymrne åt domarens pröfning Då

så väl sakens natur som 2 Kap 1 § straff

balken gör fängelse till ett hårdare straff än bö

ter och lindrigare än straffarbete samt man

finner Komitcen för vissa brott utsätta alter

nativ af böter eller fängelse för andra en

dast fängelse och för ännu andra utsätta

alternativ af fängelse elier straffarbete så är

det ovedersägligt alt Komitcen antagit tre

grader af den brottslighet för hvilken fängel

se kunde komma i fråga Läg«ta gr ?den mot

Sida 7

Svarar nemligen alternativet af böter eller fän

gelse högsta graden alternativet af fängelse

eller straffarbete och mellersta graden det o

villkoriiga fängelset Men skall nu i alla tre

dessa giader Domaren kanna vid fängelseti

dens bestämning godtyckligt sväfva emellan

det absoluta minimum och maximum eller 12

och i Lo dagar Detta kan omöjligen hafva

varit Romitcens mening men Komiteen hade

i min tanka bordt genom bestämda föreskrif

ter försäkra sig att ingen Domare skulle tilläm

pa lagen alltför mycket annorlunda än Komi

en menat J ig får derföre vördsammast hem

ställa om icke för hvardepa graden borde utsättas

ett särskilt minimum och maximum af fängelse

tid t ex Jör lägsta graden minst 12 och högst

/j ,5 dagar

- Jör mellersta graden minst /£6 och

högst /35 dagar samt för högsta graden minst

1 ^6 och högst 180 dagar

Uti förslaget om böters förvandling (2 Kap

3o § har pg tyckt rättvisans fordringar icke

hafva blifvit nog sorgfälligt iakttagna Om t

ex två personer hade begått samma brott

för hvilket alternativ blifvit utsatt af böter

eller fängelse och den ene begått det under

försvårande omständigheter så att han döm

des t ex till en månads fängelse men den

andre under mildrande omständigheter så att

han kunde dömas t ex till go Rdi :s böter

så skulle den mindre brottslige i händelse han

icke kunde utgöra böterna nödgas afsitta dem

1 två månaders fängelse samt sålunda straffas

dubbelt hårdare för ett lindi igarc brott än

den andre för ett svårare och följaktligen

dubbelt hårdare än om han sjelf hade varit

ännu mer brottslig och begått hrottet under

försvårande omständigheter Delta tyckes va

ra mer än tillräckligt för att bevisa det lag

förslaget är i denna del oriktigt Men hvar

uti oriktigheten egentligen ligger och huru

rättelse skall åstadkommas to ;de vara svåra

re att uppgifva Jag for min del har emed

lertid tyckt mig finna felet ligga deruti att

Komite

en satt för lågt välde på första måna

dens fängelsedagar Detta är äfven i så måt

to oriktigt som fäng Ise är mer ett moraliskt

än ett fysiskt straff och intrycket af blotta

arresteringen är mer påkostande än flera må

naders innestängning Jag vågar derföie vörd

sammast föreslå att hvar dag borde i förslå

månaden svara emot /£ Rdri ar .dra mot 2

och sä vidare enligt Komite

ens beräkning i

2 Kap 3o Slockholm den 17 Dec 1882

PGCdhjöld

P G Cederschjöld

Ai t Obst P ;of

STRID MED EN ORM

i ^XJr Water lons resa i Södra Amerika

Solen kade öfverskridit middagslinien intet

moln mildrade dess brännande strålar knapt

en enda fogel var synlig ty skogens bevinga

de invånare hade gömt sig i dess skuggiga

löfsalar och rundt omkring herrskade en natt

lig tystnad endast då och då afbruten af Pi

Pi-yos gälla läte Jag satt just med inin

Horats i handen på trappan till ruinerna al

en öfvergifven boning vid floden Mibiri då

en Neger med sin lilla hund kom springande

utför berget och berättade mig att han hade

upptäckt en of de sällsynta och giftiga ormar

som af invånarne vanligen kallas "Skogens

Herrar

Jag steg genast upp fattade en

bredvid mig liggande åtta fot lång lans och

säde "välan Daddv låtom oss gå att se på

honom

Jag var barfotad och hade endast

en lätt tröja och pantalonger på mig samt en

gammal hatt på hufvudet Negern var be

väpnad med en kort sabel Under det vi

g ingo uppför berget stötte en annan Neger

Ull oss äfven beväpnad med sabel

han

hade af vår brådnka slutat till att något var

på fäide Den lilla hunden hade äfven följt

med Sedan vi gått ungefär en half Engelsk

mil i skogen stannade Negern och pekade på

ett kullfallet träd Allt var tyst och stilla

jag befallte Negrerna att blifva qvar på stället

och hålla hunden samt gick sedan framåt för

att undersöka lokalen Långsamt och försig

tigt nalkades jag det anvista stället ormen

hade gömt sig ganska väl men slutligen upp

täckte jag honom Det var en Culacanara val

icke giftig men dockstor nog att klämma ihjel

en menniska och krossa alla dess benknotor

Vid sedermera anställd mätning befanns att

han var öfver fjorton fot lång Denna orm

art är mycket sällsynt och i förhållande till

sin längd mycket tjockare än någon annan

skogsorm En Culacanara af i /j fot är lika

så tjock som en vanlig Boa af 24 fot Då jag

sedermera hade huggit hufvudet af denna 01m

kunde jag beqvämt sticka mitt hufvud in i ga

pet ty hans käftar äro af naturen så beskaf

fade att de tillåta en ovanlig utvidgning En

af mina vänner en Holländare nedlade en

Boa af 22 fot i hvars svalg han fann begge

hornen af en hjort Ormen hade slukat dju

ret utan att vara i stånd att nedsvälja hornen

och måste derföre så länge behålla den be

svärliga munsbiten qvar i mun tills djurets

kropp blifvit smält i magen och hornen af

folio af sig sjelfva Det var just under mat

smältnings-processen Holländaren blef honom

varse och dödade honom med ett skott genom

hufvudet

Sedan jag hade öfvertygat mig om den af

Negern upptäckta ormens storlek smög jag

mig helt sakta tillbaka och lofvade upptäc

karen fyra och den andra Negern en Dollar

om de ville hjelpa mig att fånga honom

Emedan det redan började lida till aftonen

och jag ej kunde hämta någon nytta för mina

anatomiska undersökningar om dissekei ingen

företogs vid nattens inbrytande hade jag be

slutat fånga honom lefvande Detta tänkte

jag verkställa derigenom att jag bakifrån strax

vid hufvudet med lansen sökte fastspika ho

nom vid maiken Då jag meddelade Negrerna

min anfallsplan besvuio de mig tillåta dem

att först hämta en bössa och några min til

hjelp emedan de voro fast öfvertygade att

ormen annars skulle bringa oss 0111 lifvet Jag

gaf likväl icke mitt bifall dertill utan ryckte

sabel» ur handen på den ena Negern befall te

honom följa mig och hotade att nedhugga

den förste som gjorde min af att fly Jag

sade detta med leende uppsyn men Negrerne

skakade

på hufvudet liksom anade dem nå

gon olycka När vi komma till 011 och ställe

låg ormen ännu qvar på samma fläck jag

kunde likväl icke upptäcka hans hufvud men

slöt af den i ringlar liggande kroppens vrid

ningar att han måste hafva det på andra si

dan af sitt läger En art getblad som hade

slingrat sig om grenarne af det kullfallna trä

det bildade ett för regn och solstiålar nästan

ogenomträngligt tak och sannolikt hade han

sedan längre tid der haft si 11 tillhåll

Jag fattade min knif för att dermed så

tyst som mcjligt rödja undan växtbladen och

grenarne till dess jag kunde upptäcka ormens

hufvud Den ena Negera stod bakom mig

med lansen den andre med sin sabel i hand

den förres sabel lade jag lör nödfall bredvid

mig på marken Sedan iag sålunda i största

tystnad med knäet på marien hade arbetat

en tjerdedels timme fick jag ändtligen så stor

öppning att jag kunde upptäcka hufvudet

det låg emellan första och andra ringen platt

på marken just i den ställning jag hade ön

skat Jag reste mig nu tigande drog mig

sakta tillbaka och vinkade åt Negrerna att

följa mitt exempel hunden blef bortskrämd

ett litet stycke och ställde sig med spetsade

öron på lur På Negrernes ansigteir läste jag

tydligt huru illa till mods de vovo vid denna

ovanliga jagt de gjorde verkligen också ett

nytt försök att utbedja sig tillåtelse få hämta

en bössa Jag skrattade åt deras rädsla och

lyflade sabeln emot dem detta var det enda

svar jag gaf och de syntes deröfver mycket

bestörte

Vi voro i detta ögonblick omkring 20 steg

ifrån ormens läger Jag befallte nu Negrer

na alt gå bakom mig och tillsade den som

gick mig närmast att i samma ögonblick som

jag träffade ormen fatta tag i lansen den an

dra fick befallning alt gifva noga akt på mi

na rörelser Del återstod mig nu endast att

fiåntaga begge deras sablar ty jag var öfver

tygad att de annars vid första skymt af fa

ra skulle hugga löst på ormen och förderfva

huden Att dömma af deras ansigten före

föll dem denna afväpning såsom en handling

af det odrägligaste tyranni och sannolikt var

deras enda tröst den ott jag befann mig emel

lan dem och ormen Sanningen att säga slog

äfven mitt hjerta starkare än vanligt och jag

var till mods såsom i krigstider en passagera

re på ett handelsfartyg när ett skepp med

misstänkt flagg nalkas och kaptenen ropar

alle man på däck för att rusta sig till strids

För att icke skrämma ormen eller reta den

lill anfall smögo \i oss fram så tyst som möj

ligt utan att röra hvarken hufvud eller ar

mar Jag höll lansen lodrätt framför mig

spetsen ungefär en fot från marken Orme

förblef liggande orörlig jag stötte till och

träffade honom på venstra sidan tätt invid

halsen och fastspikade hufvudet vid marken

I ögonblicket fattade den näst intill mig stå

ende Negern lansen och fasthöll den med all

sin styrka under det jag hals öfver hufvud

störtade in i ormens läger för att bemäktiga

mig stjerten och således sätta vår fiende nr

stånd att skada oss

Då jag naglsde honom fast vid marken

uppgåf han ett förfärligt hväxande läte så att

den lilla hunden tjutande sprang sin kos

Emellan mig och ormen uppstod nu en hård

nackad strid afbrutna qvistar flögo rundt om

kring åt alla håll Jag ropade till den andra

Negern att kasta sig på mig emedan jag ensam

kände *nig för lätt att hålla ormens stjert den

na manöver gaf oss slutligen öfverhanöen

Efter ett par slängningar gaf han sig öfver

vunnen och det lyckades .nig alt fullkomligt

få håll på stjerten Nu var ögonblicket inne

att helt och hållet försäkra oss om segern

Under l den ena Negern bemödade sig att

fasthålla lansen vid marken och den andra

understödde mig fick jag tillfälle att lösa mi

na byxhängsltn och binda dem om odjurets

Ormen förgrymmad öfver detta ofog upp

bjöd alla sina krafter a !t rycka sig lös ur vå

ra händer men förgäfves Det lyckades oss

att linda honom kring lansskaftet och vi gjor

de oss nu färdige att bära honom ur skogen

Jag ställde mig vid hufvudet som jag höll

fastklämdt underarmen den ene Negern höjl

upp buken och den andre stjerten På detta

sätt anträdde vi vår marsch och hemkommb

slutligen sedan vi varit nödsakade hvila tio

gånger på vägen

Han väsnades derunder förfärligt för att

göra sig lös Vi voro likväl for mycket pi

vår vakt för att låta honom få någon fördel

öfver oss Dagen var redan för långt liden

att företaga dissekering och oin jug dö

dat honom så hade han redan till morgonen

åtminstone till en del varit öfvergången til

förruttnelse Jag hade en stark säck som var

Sida 8

skör nog slt rymma hvarje djur ]ag ville dis

sekera D ^nna utväg syntes mig den basta

att bibehålla v ida djur lefvande till följande

dagen då det var för sent att anställa mina

anatomiska undersökningar ty emedan säcken

gaf efter för alla rörelser funno de intet mot

stånd och kunde således icke få hål på honom

Han blef nemligen icke fastbunden och rörde

sig derföre åt alla håll med det inneslutna

djuret z

Sedan vi hade tillsnört ormens gap så håidt

alt han icke kunde öppna det stoppade vi

honom i säcken och lemnade honom till föl

jande dagen åt sitt öde Jag skulle ljuga om

jag sade att jag sof lugnt Min hängmatta

var en våning öfver der ormen hade sitt lo

gis men golfvet var så biistfälligt att på mån

ga ställen hela tiljor fattades Culacarma var

högst orolig och gjorda ett så förfärligt ovä

sen att om sjelfva

edusa varit min säng

kamrat hade hon ej kunnat plåga mig med

ett ohyggligare läte I dagningen lät jag bå

da till mig tio Negrer som höggo ved på nögol

afstånd ifrån min boning Hälften hade väl

varit nog men jag fruktade att kanhända fle

re skulle gripa till flykten när säcken öpp

nades Det aflapp likväl utan all fara Så

snart säcken blifvit uppknuten höllo vi or

men fast vid marken och jag skar af honom

halsen hvarvid han förlorade så mycket blod

som en oxe Till klockan sex på aftonen var

han fullkomligt dissekerad Då jag undpisök

te tänderna fann ja» dem krokiga med spet

sen riktade åt svalget men hvarken så stora

eller staika som jag hade väntat De äro lik

väl helt och hållet tjenlige för deras af na

turen an vista förrättningar ty då ormen ic

ke tuggar hvad han förtär så tjena tandem»

endast till att gripa och fasthålla lofvet tills

lian slukat det helt

ANNONSER

TILL SALU FINNES

I Hr Isberg» Bokhandel

SkldF

brg» Bokhandel

Skalde-Försök

A Grafström

t :n» häften i Bår Z2 sk bko

FRANSYSKA SPRÅKLÄRAN af

W A ILLY

»älja» pS Stadens Hetta BokUdor för Z2 ik Banko

Ti Undertecknad» förlag har af trycket utkommit och

»älje» i min Bokhandel vid Myntgatan midt emot »ta

den» Anktionshu» »arnt ho» flere Bokhandlare å 44 »k

Starkodder

Sorgspel af ADAM OELENSCHLÄGER

Öfvers af N J STÉENHOFF

W LUNDEQUIST

H01 Undertecknade äfven ,om i de förnämste Bokll

dor i Stockholm samt i Rikets alla Universitets- och

Gymnasii-städer följande af Rektor C J L Almquist»

Läroböcker

Svensk Rättstafnings-

Lär

•a

Tredje Upplagan

16 sk Banco

af Senska Akademien vitsordad innefattande

Reglor

för alla i Språket förekommande fall inrättad för of

fentlig och enskild undervisning och för äldre perso

ner som behöfva anvisning att rätt stafva modersmålet

tillika begagnad i skolor såsom InnanläsninSlsb ok för

barn tjenande att inöfva dem i hvarje Spxukljud sär

skildt och dess teckning

2 SVENSK SPRÅKLÄRA

4 k v

ämnad att grundläggs ocn torbereda undervisningen i

do särskilda språken genom bibringande af begreppen

SQ Partes or adonis t CafUfi Genera Modi Tempo»

ra äfvensom uppränningen af Sats-lärant begagna d

som grund för

Syntaxen och upplyst genom för ung

dom tjenliga Öfningar och Exempel

Z ALLMÄN hPRÅKLÅRA

1 Bdr 12 sk v b

till Ungdomens tjenst vid högre och lägre Undervisnings

verk innehållande utom hvad i Grammatikor vanligen

förekommer» äfven Svenskans Deklinationer och Käjk

jugationer i JForntid och Medeltid sättet för nya ords

formation i nuvarande språket utdrag som visa Sven

skans utseende under hvarje förflutet sekel sedan iooo :ta

let och prof af Svenskans utförande i olika Skrif - ar ter

såsom berättande stil naturmålningar bref-stil

4 L inear - T e c k n i n g

med g grav plancher 2 Rdr utan pl 52 sk v b

ämnad att grundlägga undervisningen i Mathem a tik

och fölbereda artistisk Frihands teckning genom öfnin

gar i handlag cch ögonmått

NMN ENGÖ

NORMAN et ENGSTRÖM

Espicglericr o h Naiviteter

h följti NE

N ;ris r 2 et 5 och försäljat uti Normans et Eng

ströms Ifbergs JDtiléens och Z *undec /uists Boklådor

a 24 sk bko planchen

Af trycket har utkommit och säljes komplett i trenn

delar k 2 Rdr 3 sk banko i Hedboms och flercs Musik

handel

Kantorn

Fichtesihagen

eller den Metamorfoser ade Potentaten Komisk-Mu

sikalisk Homan

Evangelium gifiler och fprdrar stor Kraft

Ett tal till åminnelse af Sveriges Konung Gustaf II

Adolf Öfversättning frå *a Tyskan säljes i Holmbergs

Bokhandel a 4 sk B :co och rekommenderas till genom

läsntng med tillkännagif vande att ingen skall ångra att

dertill hafva användt 4 sk B :CO

Pl undertecknad förlagfhar af trycket utkommit och

säljes i min Bokhandel vid Myntgatan midt emot sta

dens Auktionshus samt hos flere Bokhandlare ä 24 sk

MALVIN

A MAC-LE

eiler Skott ska Familj hatet

Romantisk Berättelse uf A V TRO MLITZ förf

till Pa ~ppenheimarne m m

W LUNDEQUIST

7 :xi i Hernösand vid stora gatan beläget» Egendom inne

hällande 12 tapetserade rum rymlig Salubod mt-d för

handel beqvämt läge bryggstuga med bakugn 2 :ae h vä il

da StenkäiJare alla nödiga uthus vagnslider g :ne Sjö

bodar brunn på gården samt 2 :ne a tomten varande

kryddgårdar Om priset Kan öfverenskomma» mod Ur

makaren Fahlborg i Hernösand och kan största dslsn ut

köpesumman få emot inteckning innestå Tillträdet kan

ske den 1 nästkommande Oktober

Sedan Bergsunds Jerngjuteri och Manufakturverk i

Stockholm ombytt Ägare finnes till salu Original

Modellerne till alla de arbeten af Oekonomisk Me

tallisk Ornerande och Tecknisk beskaffenhet hvilka

vid nämnde Jerngjuteri blifvit förfärdigade Lika

ledes försälj as de vid Gjuteriet begagnade Engelska

gjutflaskor af jern samt formlådor af trä d förre

Jör kokkäril frun 1 g till 12 kannor de sednare der

utöfver till och med 200 kannors rymd De vid Verk»

städerne begagnade smides- och snickareverktyg f ör

sälj as äfven Hugade Köpare äga att på stället

göra sig om beskaffenheten häraf underrättade då

ifr Wilcke efterfrågas och äga undertecknade sig

uppdraget att handel derom af

sluta Stookfiolm d

16 Juli 1833»

TV G VST PATERSEN G F SMERLING

Såsom Sysslomän uti Hr Brukspatron och Ricld G

D Wilckes gäldbundna bo

En ny och elegant fyrsitsig Wiener kalesch med

framsufflett till facilt pris i brist pu utrymme När

mare underrättelse lemnas i Kramhandlaren Herr

J Öbergs bod vid Drottninggatan

En ny stark och modern vagn med sufflett med

eller utan selar närmare underrättelse lemnar Fo

dermarsken Clarberg vid Kronprinsens stall på Rid

darholmen

På en gård helt nära utom Kungsholms tullen fin

nes till salu en brun Vallach omkring 9 cfv 5 tum

5 år gammal vacker och trankil för billigt pris

Adress fås i Kungsholms tullhus

Fortvine

Superfina prima och »ekunda pi hel half- och qvart

pipor »amt pi Buteiller Endast på buteiHer Ch«t Alar

gaux St Julier 8t Eitephe Medoe Grave och Hoch

heimsr ho» C G Cantzler uti hu»o»N :o 4 vid Söder

malmstorg

Ett brunt Sto som g3r väl bSde under Sadel och för

åkdon i 7 'de iret gammalt och i alla hänseenden lei

fritt finnes till salu i utfodring» Stallet vid Tyska Prest

gatan nära T ska Stallplanen

Ett civils Ridtyg bestående af ny Engelsk Sadel Träns

huivudlag med Bett af neu Silber och Schabrack allt

nytt och ytterst elegant är ialesanadt till Salu i Krydd

boden vid .Lilla Köpmans torget och Köpmangaian

Ket parti Sk laska bättre och sämre »krifpeonar samt

raknetaflor och griffiar till nedsatte priser i Kryddbo

den vid Stortorget

P A Leifler Kontoret uti Huset N :o 55 vid Korn

hamn försäljer Batavia Arac Alicanter och Magdebur

ger Anis Bly Bresilja Borax rödt Turkiskt Bomulls

garn Brunocker fin och ordinaire Cognac Coroander

Camelhår Cinober Champbert Fernbock Fenkohl

Confektfikon i Askar Canarie- och Rof-Frö Flintor Sa

gogryn Gulocker Gurkmeja Galläplen Ingefära fin

och ordinaire Krapp hvit malen och röd Krita extrafin

fin och ordinair buteill-Kork Lakritz Lackmus Lager

bär och blad Prima Lärfter och Näsdukar Krak » Söt-

och Bittermandel Nejlikor Mat olja på krukor och Ter

ser Linolja Bomolja Holl Velin och Postpapper Skrif

pennor Bomm Saffran Spanskgröna Settgelb Sandel

Svamp SaiFlor hvit och naarmorerad fransk samt Rysk

Tvål de flesta sorter gröna och bruna Theer Tagel Va

nille Vau Vinsten Veyde m m

Caravan T /ic7

Grön Vitriol i fat samt Engelsk och Skånsk Humla

hos P Chr Stål et Comp Österlinggatan N :o iZ

Ekplankorför billigt pris uti huset N :o 11 å Rege

ringsgatan 2 :ne tr upp

God Soja finnes till salu si väl i minut som 'parti uti

huset N :o 24 vid Stortorget och Skomakaregatan eller

tredje porten till höger från Klkbrinken

VINAHrRE

Rafraichissant pour laToilette

Romain pour blanchir des dents

Fleur de Citron p les Boutons

Des 4 yoleurs

Fondant p les Cors aux pieds

Royal p les piqiire des Coiuins

fld

yppq

Digestif — med flora sorter ar den berömdaste Desti

lateur i Paris till mycket godt pris i Wallboms Krydd

bod vid Kornhamn

Bjelksr och Sparrar ett parti Norrländska till billigt

pris adress lemnas i Kryddboden vid Stortorget

Finaste Batavia Arrack på Bouteiller k 1 Rdr 56 sk

mycket gammal Fransk Conjac äfvenledes pa Buteiller

god Romm 2 Rdr25 sk per kia Engl hvit Bom Garn N :o 26

si väl bunt som skllpundstals samt utsökt fin Aiat-olja

i Eis ens bod vid Regeringsgata hörnet af Jacobs gränd

Med senaste lägenheter inkommit Seltzer Faschinger

Geilnauer samt Salt och Stål P y rm ont er-vatten i Eisens

Bod vid Regeringsgatan hörnet af Jacobs gränd

En större Bords-servis af hvist Franskt Postlin med

guldkanter

fyra dimensioner desert- och glace-tallric

kar Bordavaser och Cs .fs-servis i huset N :o 7 Qv Ele

fanten i störa Vattugränden nedra ingångsporten sned

emot Claxa Öatra Kyrkgata

Broder- och Sy ^Mönster nylig c inkomna försäljes

for billigt pris uti Kramhandlaren Brobergs Bod vid

Fredsgatan

Utmärkt god Holländck Sill på Kontcret 1 trappa upp

uti Huset N :o 58 qvart Pandora och Vesterlånggatan

Emaljerade Jern-Kokkärl

Af Krokfors Bruks tillverkning försäljas uti }jr .u

k ets Magazin vid Munkbron huset I \r :o 7

Vid Ulriksdal åtski ?5iga pyrotekniska arbeten efter

konstens regler förfärdigade

Blanksmörja pä halfbuteljer och godt svalt Skrifbläck

tilj facila priser i ^Kryddbodcn vid Köpmangatan till

venster från Stortorget

En ovanligt lätt Ti ilia för 2 Hästar med Selar SouJT

lett fönster fotsack jémte öfrigt tillbehör för godt pris

och kan beses hos Manuell Arosin vid Munkbron som

uppgör priset för densamma

Några st vackra mindre Sylådor (passande till Namns

dagsgåfvor k 18 sk st och 2 :110 st dito ä 56 sk st i

Sockerbruks- Och Tobaksboden vid Munkbron huset

Nio 7

ÅSTUiNDAS KÖPA

Svensk Ul

uppköpes vid Klädes-fabriken å Kungsholmen samt på

Kontoret x trappa upp uti Huset N :o 58 på Vesterling

T vän ne hundvalpar en hund och »n tik af bandhunds

mae eller i brist deraf 2 :ne äldre bandhundar 8var

hvarest hundarne få beses begäres uti biljet till G L

N .son som inlemnas pa Aitonbiads-Kontoret

Mödiglar

uppköpes å Kongl Allm Garnizons Sjukhuset nå Kungs

holmen då Vaktmästaren Holmberg efterfrågas

BORTKOMMET

Söndagen dea 14 dennes middagstiden bortflög från

ett hus vid S ^ora Nygatan en srS Papegoja med röd

stjert Den som samma tillrättaskafFar och allemnar i

buset Nr 41 och 43 på Stora Nygatan x trappa upp und

får Tjugo R :dr R ;gld

HOS L J Hjerta

Huset N :o T4 Stora Glasbruksgatan på Södertualio

ilen första till venstc trän Blå Slussen

Aftonbladet Lördagen den 27 Juli 1833

Maskininläst version av Aftonbladet - Lördagen den 27 Juli 1833