Aftonbladet Lördagen den 18 Januari 1840

Prenumeration och Utdelning 1 Bladet

-f D .n .rinr .» .l *n In UKc »rnn

net af Regeringsgatan och Jakobs grän

u

"3

Fran trycket bar nyss utkommit ach nllomnas till r€»

Subscribenter å 32 sk bko

PITTORESKT UNIVERSUM

2

.lra Bandet 8 :je Häftet

innehällande cn efter original af JUI .IN i Stål graverad

vue af

n Ö r b v li u s S o 11

ri

t I häfte

d f si vuer o«märkt fint graverad i Slåly I ,å 'i d

PT ^fGTMiail .N Dessutom inteluiltr dftta

,häfte en Vue vid Dosjtr Cai .citta odpSiNu AT £vert

„

luer utmärkt lim » '» *■

iå 'gäng red *n fört

d 18 Januari

)riset i Stockholm f«r helt Sr 50 Rdr 82 si för halft

fisterlän ^gatan i Bromass Bod i hörnet af Drottning

Nr 2« rid Nybrohasnnen i S G Lagertalls Baka

Slussgatan ANNONSER emotlagas endast i förstnä

Hos DD MM Kosungen ocu Drottsikgeh Hofpred

Lagergren

Hos DD KK HII Kronprinsen ocn Kronprinsessan

Hofpred Lundberg

nfdLdb

pg

1 Slottskyrkan nofpred Lundberg

PÅ Carlberg Hofpred Lektor Frost

Pa Ulricsdaiil Pred isberg

g

I Storkyrkan Koram Dahlgren Past Adj Mag Wen

slrosa y Komm Mag Anjou

I Clara Kcmm Delin Hofpr Pontén Komm li :k

man

I Jacob Komm Wienberg Hofpred Mag Lagergren

Komm Ljungholm

I Tyska Kyrkoherden Rothlieb

1 Maria t Komm Bolin Past Adj Stolpe r Kom

Tydéa

1 Catharina Komm Mutiell Hofpred och Kyrkoh

Winter Komm Gestrin

I Kungsholms Bat Pred Tollstedt Past Adj Janton

I Finska Kommin Mag Tulindberg Finska och Sven

ska Hojmässorna i Aftonsångens ställe hålles Srenskt

Catechcs-förhör

I Liousåroslands Komm Lindstén Reg Past Ed

gren Kommio Olai

I Adol» Fredrik Kyrkoh Ekdahl S M Kand Folmer

I Johannis Skollär Lang Komm Norberg

1 Skeppsholmskyrkan y Bat Pred Eklundh

Garnisonssjukhuset Reg Past Olbers

Enkhuset Skollär Bolmström Gudstjensten börjas

ll .il

Gubbhuset Kyrkoh Ährling

Södra KoshehtionsinrXttningen S M Kand Thar

moulb

Norra Korrektionsinrättningen Pred Egnell

Danyikskyrkan Kyrkoh Sjöholm

Sabbatsberss Kyrka Pred och Sysslomannen Winn

berg Gudstjensten börjas kl 11

Ladugårdsi .anos Församl Fattighus Huspred En

ström

Lazarettet Bat Pred Tollstedt

Kubhuset Theol Kand Mag Sölerberg

Franska Repormerta Kyrkan Pastor Kräyenbahl

Gudstjensten börjas kl 11

Engelska Kyrkan på Engelska kl 3-4 till 11 f m

lamt på SYenska kl 5 e m

Den Collect som i morgon Söndag nti K Skeppsbolus

kyrka upphämtas tillfaller Allmänna Institutet för döf

stumma och blinda

DÖDE I STOCKHOLM F d Kamereraren i Serafi

mer-Ordens-Gillet Hr Patrik Sturtzenbecker född pä

Gottland d 21 April 1768 död d 14 Jan inner år

Kapitenen v

'd Svea Artilleri Riddaren af Kongl Svärds

Orden Walborne Hr A E Ka 'mbergs k maka M E

Ktlmberg föJd Gardell den 5 Jan Inner år i en ålder

af 47 år il månader ocb 25 dagar

BOLAGSSTÄMMOR Med Delagarne uti Ångfartyget

Gripen d ti nästkom Februari kl 11 f .ffl å Assem

blé-källaren i Nyköping

— Med Aktieägarne uti Ångfar

tygel Gottland d 29 dennes kl 151 midd ä Stockholms

Börs

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af

Fahlu K R Färgaren Anders Sjögrens och hans hustrus

d 1 Juni samt Gruf-Predikanten Erik Hedlunds den 9

November d år

— Norrköpings R .R Handlanden Carl

Söderströms den 18 Maj samt Handlanden M P Lind

ströms d 25 Maj detta år

— Östra Härads T .R Gra

nai ören Jon»s Sköns i Skirö å andra rlgd af nästa Hö

ste-Ting

ARFSANSPRiK Efter Pigan Helena Petersson född

1790 i Fernebo S :n i Wstmanland anmäles hos v Bi

blio .hekirien Fant i Upsala

TESTAMENTE Af BrobyggareTimmermannen tid Me

kaniska Departementet i Carlskrona Petter Jönsson till

bins hustru Maria Jönsson bevakad vid Carlskrona R .R

BOLAG Hr L E Wedberg bar uti sin handelsrörelse

I Nora antagit Hr Olof Forsell till Bolagsman och affä

rerna fortsättas hädanefter uti den förres namn

ÄKTENSKAPSJÄF Emot Koflerdi-Styrmannen Gustaf

Pet Winixelberg anmälas hos Pastors-Embetet uti Hed

vig Eleonora Församling i Stockholm

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Mönsterskrifvaren

J G Lybecks d 31 dennes kl 10 f m å Handlanden

J P Påbl &ans Kontor i Westerås Rådmannen Anders

Hjulströms d 23 d :s kl 4 e m hos Traktör Laman i

Weste rås Komministern i Romfartuna S :n J E Malm

grens d 3L d :s kl 3 e m å Handlanden J P Påhl

mans Kontor i Westerås Handlanden L E Nordenmalms

i Nora d 8 inst Februari kl 2 e .m hos Slad .«fiska !en

Englund i Gården Nris71och72 Skepparen M .Åströms

d 17 inst Febr hos Handlanden E O Ingberg i Wal

demarsvik

SPEKTAKEL P1 Kongl Theatern 1 morgon Söndag

Robert ap Normandie — Nästa Måndag Falkland

eller Samyetet samt Fei .shkims Husar

f

fi

4

l

s

k

l

i

s

Entréen betalas med 21 sk Bko och Biljetter sälja

endast hos Hrr Davidson Dörrarne öppnas kl 6 oct

början sker kl 7 e m

Beuelice för Ilr Christenson

Med Högvederbörligt tillstånd kommer undertecknad

med sitt Sällskap nästk Söndag d 19 Januari att gifra

en stor Representation i S Afdelningar till förmån för Hr

Christenson Närmare skall genom Affischer tillkänaa

gifras Skådeplatsen är uti Kirsteinsk» huset rid Clara i

ir upp Biljetter säljas hos Konditor de la Croix i Ba

tarbyggnaden å Norrbro på Operakällaren samt å Re

staurationsstäliet i Kirsieinska huset äfvensom rid ingån

gen Priserna äro i Banko Premier 5S sk och hälften

för Barn Seconde 16 sk Dörrarne öppnas kl 8 ocb

början sker kl 7 eftermidd P D A H L

från Trondhjem

ålkl d

i Trädgårdsföreningens lokal rid Drottninggatan hålles

öppen i dag Lördag fr3n kl 1-2 7 eft .middagen den 18

Januari emot en entré-afgift af 16 sk Bko person Bil

jetterne säljas i den gent emot liggande Cafén hrarest

särskildt Biijettbyri blifvit Inrättad rid ingången fråa

Drottninggatan

MUSIK uppföres hela afton af en Yald Orcbester då

bland annat förekommer Ourerturer af Weyse och Kal

liwoda Potpourrier ur Fra Diavoln och Robert af Nor

K

-indiet Polonaise af Kraus med obligni-Trumpet samt

Valser af Strauss och Lanner och till slut kommer Alp

sängare-familjen BALTER i förening med Bröderne Ro

senbaum att låta höra sina T y r o I e r National och Eo

mnka Sånger såsom Ungerska Höbergaren m m

De respekt Herrskaper som behaga begagna denna

rår Paviljong med dertill hörande flere större och mindre

elegant inredda rum för större tillställningar såsom ba

le

middagar bröllopp m m behagade derom addres

sera sig lill Bröderke DAVIDSSON

PANORAMA

Tredje uppställningen

innehåller de intressantaste fö :emå måiade efter naturen

af undertecknad med den trognaste eftorfcärmning pre

senterande sig i naturlig storlek och i ett manér som

härstädes icke varit hittills sedt såsom l :o CONSTANTI

NOPEL full Panorama i hel omkrets med alia sina för

städer utsigten sträckande sig Öfrer Bosphoren till Asien

och StaJen Skutan f :do S ;t PETERSBURG öfverskädao

från Wasilii-Ostrow med sina sköna palatser och kyrkor

Peter den Stores Equester-Staly Skeppsbryggan (Ponto

nen en mängd passerande hvaribland Kejsarinnan i siti

ekipage 3 :o LUDVIG 16 :oks TORG i PARIS Luxors

Obelisken Vattenkonsten Eliseiska f ;il en Tuillerierne

m m 4 :o K Carl X :des kröning i Notre-Dame-kyrkan

i Rheims framställd med den yttersta pragt och satning

5 :o JERNVÄGEN mellan Liwerpool och Manchester gä

mde ofver e l träsk 6 :0 SJÖSLAGET VID NAVAR1N0

eliar de förenade Engelska Franska och Ryska Fbttorne

i strii med de Turkiska ccq Egyptiska hrarest de sed

cares förstöring synes 7 ;o TOHGET I PESTH med ul

sigt af Ofen öfver Donau hvartill en Skeppsbrygga leder

Denna stad blef såsom bekant är för ett par är sedan

genom öfversvämning förstörd 8 :0 LiiBECK VID TRAWE

med utsigt af hamnen 9 :o JUNGKERNSTIEG i Hamburg

vid månsken- — Expositionen är vid Störa Nygatan i hu

set Nr 33 alla eftermiddagar Ifrån kl 3 till 9 Inträ

des-afgif .en är 32 sk Bko men blott hälften för barn

och tjenstfolk Familjebiljetter 6 nycken erhållas till 8

Rdr 16 sk Bko Cornelius SUHR

Med Högvederbörligt tillslånd förevisas i hu

set Nr 22 vid Drottninggatan alla dagar från oel

med Thorsdagen den 16 denne3 kl 1 — 9 efteraa

En stor brillaut Pano-Rosmorama

innehållande

tagen från Capitolinska berget i heirund

t

r

lat och undertecknat Hrr Ardoains slutliqvid

pi deras till Spanien gjorda lan För att gifva

ett begrepp om den vårdslöshet hvarmed denna

ati man der hland annat finner en summa al

30 millioner realer som skrifvils Spanska na

tionen till las

utan alla andra verifikationer

än ett litet enkelt qvitto Äfven har man räk

nat Hrr Ardoain och Ricardo till godo de

högst betydliga summor som de år 1850 säga

sig hafva förskjutit Mina under dess koria ex

pedition inom Spanska gränsen ulan att fordra

indra bevis derpå än några bref som ytligt

antyda huru desja fonder blifvit disponerade

Man förslår väl att Hrr Ardoain ocb Ricardo

måste visa sig högst tacksamma for sä mycken

god vilja men hvad hafva de gifvit Spanska

regeringen Det ligger så väl i Spaniens in

tresse som i dess olycklige utländske kredito

rers att noga känna detta Den 12 Maj 1856

lemnade Hrr Ardoain ett förskott af 500 ,OCO

L och fingo deremot som garanti de konver

terade ob igationerna för ett äldre år 1835 med

Hrr Laboc och Campbell afsluladl lån Åter

betalningen af detta förskott skulle ske ikorn

5 månader efter densa termins förlopp skulle

Hrr Ardoain hafva rättighet att sälja de papper

de erhållit i pant och dermed gör sig betalda

Den 12 Augusti inföll utan att återbetalningen

skedd Hrr Ardoain och Ricardo förklarade

således att de ansågo nämnde statspapper så

som stående tijl deras disposition men att de

i anseende till de Spånslå fondernas ringa vär

de — de stodo på 32 procent — ville vänta

med försäljningen till en lägligare tidpunkt

Men denna välvilja varade likväl icke länge

Hrr Ardoain och Ricardo sålde nenjligen tid

efter annan obligationerna till låga priser ocb

gjorö« sig dermed betalda i reda penningar till

ett balopp af 200 ,000 L så alt Spanska re

^eiingen ännu var skyldig dem 100 ,000 L

Mellan henne och llrr Ardoain och Ricardo

ppnades nu en långvarig diskussion rörande

de dokumenter de ännu bade i behåll hvilka

presenttrade en ganska betydlig summa De

voro imedlertid utan värde så länge Hrr Ar

doain icke underskrifvit dem emedap de öf

verlagit 1854 års lån och konversion Saken

var hittills oafgjord Hrr A och R hafva än

nu i sina händer 800 ,000 L al den aktiva

3 ,600 000 af den differerade och 2 ,000 ,000 L

.f den passiva skulden Grefvo Torenos resa

lärer s !ä i sammanhang med d«cna affär Span

ska finansernas bedröiliga tillstånd tillåter ej

mer att spekulera på framtiden och man har

derföre måst vända sina blickar på det förflut

na Försäljningen af de hos Hrr Ardoain ocb

Ricardo deponerade dokumenterna är ingenting

annat än ett nytt hemligt lån som Coites ej

sanktionerat ett vidsträckt spelrum öppnadt för

agioteringen ty Spanska fonderna stå för när

varande knappt på 23 procent och ett oför

svarligt medel att bortkasta ett nominelt värde

af 160 millioner francs för att derföre erhålla

8 till 10 .» — National tillägger att presiden

tens i fmanskommissionea i London och Paris

Hr Marlianis afsättning från sin post lärer vara

föranledd af denna operation

b

p

i

e

s

d

s

s

f

s

fl

tapen från Mosebacke i halfrund

Kosmorama-stycken Öfver London Amsterdam Rot

terdam Paris Bordeaux Rouen Venedig Lago-Maggiore

med de herrliga Borromeiska Öarne saait den kolossala

Statuen af Carl Borromeo Lago di Como med dess skö

na omgifningar Ziirich med Zuricker sjön och Alperna

isgleischer Freiburg med stora bängbron Geneve Lu

cern Lausanne Rhenfallet vid Laullen Madrid Slotlel

Escurial med dess 36 ,000 fenster etc etc

Som teckningarne äro af sannt Artistiskt värde vSgar

man smickra sig med hoppet om den resp allmänhetens

besök

Entréebiljetter till 24 sk Bio hälften mindre för barn

och tjenstfolk säljas vid ingången

MASKSRAD-BAL

i f d Kirsteinska Hoset rid Clara blifrer med rederbör

ligt tillstånd Lördagen d £5 ds hrarom vidare framdeles

AUKTION

CHter Auktionen å 10 :det ack jernet kommer d

4 nästa Februari uti Hedemora Stad att genom of

fentlig Auktion försäljas nedan vid Grufvor i Norberg be

fintlig Malm nemligen circa 413 lass Skakelbergsmalm

46 lass Sfålgrufve dito 89 lass Nya Mår .sgrufve dito 351

lass Westbergs Biandsten och 12H lass Westbergs Lim

sten säkra köpare erhålia ett års betalningsanstånd och

kan vidare upplysning erhållas af Hr Postmästaren Har

lingsson eller Hr Grufvefogden Norberg vid Kärrgrufvan

Stockholm den 15 Januari 1840

Axel WESTLINGER J N SÖLLSCHER

SAMMANKOMST

Herrar Intressenter i det Förenade Angfartvgs-Bo

i .acet i NonRKöPisr belnga sammanträda i Societetshu

set härstädes Thorsdagen d 30 innevarande Januari må

nad kl 9 förmidd till allmän Bolagsstämma hrarrid i

bland andre rigtige äreuder äfven förekommer anlagan

de af Bolags-Reglor samt tillsättande af Befälhafvare för

Bolagets Fartyg och erinras al de frånrarande få åtaö

as med de närvarandes beslut

Norrköping d 14 Januari 1840

Deputerade

tt undertecknade med denna dag ingått Bo

lag till bedrifvande af Skräddarerörelse få ri här

med tillkännagifva och derjemte o .is vördsamt rekom

mendera till förfärdigande af alla slags Uniformer och

civila arbeten Stockholm den £ Januari 1840

C F SPÅNGBERG C HOFFSTEDT

Myntgatan huset M 5

åB

ämna Alpsångarne Familjen BAUER i förening med Rrö

derne Rosenbaum i morgon Söndag den 19 d :s uti H :r

Davidssons Norra Paviljong låta böra sina

med accompagnement af 3 Guitarrer och en Violin

Första Afdelningen 1 Saön en Alpvisa 2 Morgon

helsningen 3 Fixer-Jodlaren 4 Doktor Tjerka (ko

miskt utför® af Hr Baner

— Andra Afdelningen 1

Skogsgossen 2 Vridskytten 3 Jodlaren från Märzdalen

4 Skolaiäntaren (komiskt utföres af Hr Bauer — Tre

dje Afdelningen 1 Hemgiften 2 Stengetsjägaren 5

Den fattige Herdegossen 4 Echo 't i bergen 5 Tillslut

Flaskan (komiskt utföres af Hr Bauer

På L J HJERTÅS förlag ulkomne

Rörande den nya transaktion med statskul

den finans-ministern gjort itmsbåller Courier

Francais följande artikel som i fall uppgif

terna deri äro grundade ådagalägga en ytlig

het och ett lättsinne i financiella ärenders be

handling som man knappt skulle kunna tilltro

en konstitutionel stats minister och som lätt

förklarar huru det kan stå så illa till med

Spaniens finanser Den lyder så 'unda

«Den nye finansministern Hr San Milan har

genomfört ett ärende som hittills afskräckt alla

hans föregångare Han har på 2-i timmar gil-

ENGLAND

0 'Connell har åter bildat en ny associa

tion i Irland under namn af (Drottningens

vänner och samfundet för Irlands beskydd«

Den synes vara beräknad på att göra det omöj

ligt för Tories a t bemäktiga sig minister-port

följerna såsom man tror dem hafva för afsigt

vid pa-lamentets öppnande Petitioner till

Drottningen och Underhuset skola ingifvas från

hvarje församling i Iiland hvari folket förkla

rar sig beredt till hvarje uppoffring för att

skydda thronens rättigheter och försvara den

politiska och religiösa frihet på hvilken Ir

ländska folket gör anspråk Den nya associa

tionen som äfven kommer att vaka öfver val

registren att de hållas i ri g i g ordning så att

ingen dertill berättigad mätte gå miste om sin

valrätt ämnar att hvar 14 :de dag hålla en

sammankomst i Dublin

Lord Brougham bar nyligen förlorat sin mo

der som i hög ålder (87 år den 31 Dec afli

dit på lordens gods i Westmorelartd

På Engelska kusten tmellsn Sidmouth cch

Seaton kändes Julafton jordsktkningar hvilka

åter repeterades de följande dagarne ända till

och med den 27 Ett stort stycke latd på

hvilkit stodo flera hus blef genom en djup

klyfta skiljdt från det land hvarmed det förut

ammanhängde Flera hus instörtade men lyck

ligtvis kom ingen menniska till skad Rem

nor i jorden synas på en sträcka af 4 Engel

ska mil Vid Culversole har en 50 fot hög

u

S

u

v

v

p

l

d

h

s

g

o

h

F

h

o

r

a

tr

h

a

b

sa

Herkules tre första storverk — Herkules fjerde femi» «

oode storverk Herknles tre sista storverk — Ilerlole

Oaiphales tjenst - Herkules sednare hjeltebragder _ Her

kulas fole och Deianira Hjeltens död

iler

FEMTE BOKEN Bellebophobte» THFSEFB

I0® Theseus vandring till sin fader — Thcseus i Aih .n

Kriget mot Amazonerna

— Theseus och Pirithous — Slrido

Phädra - Theseus pä qTinnoröfveri - Tbeiéu

dö7 - s

fadermord - Oedipus i Thebe Han förmäler sig med sin

dipu

oc ^pöTjrn ^ees

An ^e- W-

be - Menoeleus

StormmogeB

8

pl

s ^den

1 '0

-

BrödeVnas

7

- Kreons straff

- De TNb«m .ka hjeltarnas likbegängelse

ga OM herakliderfca Her .kliderna komma till Atben

,u - 4— «-» _L --t

d

E

e

U

a

rTh

eUipytu

r

AI ,t !ne *e H5r ,lU5 ° *d 0eh efierk

Aid jordstötaraei

si vuer o«märkt fint graverad i S

Vue id Dosjtr Cai .citta

luer utmärkt lim » '» *■

iå 'gäng red *n förut

■Subscriptionjpriset är för denna S !ra Arfijrjjen liksom

Iför den första 6 Rdr för 12 häften med 4» StSlpravyrer

och Titelplnnche Subscriptionen fortur nti de flesta Bot®

lådor och hoä Förläggaren

to

n

-

rr r———ttt ;—

6 Ftan trycket har utkommit och säljas i alla EokfJt !»»

jjiå 2 rj banko Förra deleaf

lo-men

8 Rdr banko

liriö af C J Léns röm Förra deim

Aid

klippa i est sig ur hafvet

hördes starkt underjordiskt buller

ORIENTEN

oc

låd

to

Det försäkras £u från Konstantiaopel att den

bekante hattischerifcii af den 3 November ge

nom hvilken Turkiet fått ett nytt slags karta

likvisst utan all innan garanti än att Su 'tan

besvurit den kgat färdig i handskrift af Sul

tan M hoiud då hans son emottog regeringen

6 F

efter honom och att denna hattischerif saledesjjiå 2

egentligen är att ar .se såsom Mahrnuds politiska ■

testamente till sin eiterträdare Redschid Pas

:1

cha scm innm han afgick på ambassaden tillj

England och Frankrike utgjorde egenlliga sjä-

Un i Mshmuds kor .selj lärer dock vara den

som har s 'örsta andelen i den nya lagens till

komst

lo

liriö

H

1 T S

iamiif

ld lii i i C1S

Forre lur .rjle ministern i Berlm

r»

Pascha hade bliHit afsbichad till Alex8ndria

för att meddela vicckonungen de nya hatti- ^Slu

scherifen till iskt rgande irom del &cder han

styrer Förmodligen kysser Mehemed Ali det

storherrliga plskstet och försäkrar om sin un

derdåniga lyd-sd — och dervid stsnnar allt

samman

Fransyske smbassadörens i Kor-slantinopel in

flytande skall v«ra alldeles tillintelgjordt sed n

Turkarne nu fullständigt kommit under fund

med det dubbla spel Fransyska kabinettet spe

lat både i frågan om Capulan Pjschss företag

itt öfverlemna flottan i Mehemtd Alis händer

och i ucderhar .dlingarne i allmänhet rörande

de Orientaliska aDgelägenbetern»

Mehemed Ali som nu sedan Fransyska och

Engelska flottorna gått i vinterhamn tror sig

ej hafva något att befara åtminstone före vå

ren visar sig lika s 'yfsint och omedgörlig som

förut Enligt uppgift i ett bref från Alexan

dria af den 7 denres vill htn icke alls hör»

talss om någon öfverenskommelse i bviken

vore fråga om att ban i ringaste måtto sliille

frångå någon af sina fordringar Detta har han

yttrat såväl till de främmande konsularne som

till hvar cch en annan med Initken han in

låtit sig i politiska samtal

H

men

I enfg

■gea

I Fr

Bok

R

för

belä

IkO 1

hepi

kade

Af

STR

ll

af

aro

ti ko

tltste

Krö

-

rr r——

6 Ftan trycket har utkommit och sälj

jjiå 2 rj banko Förra delen af

liriö af C J Léns röm Förra deim

n

Hes W ISBERG

ill

■

LENSTRÖM F

lpria

iamiif LENSTRÖM Föne dc !cr- 2 U ^r

ld lii i i C1S T KT V Ef A JLt 1 CC j *r .-v- ^t

v

-w

A w .ec ,v i V »V f

ndria R (Jr i (J sk banio

licJI81 MOM E 81SMONM i V

han

lic J I 81 MOM E bK 81SMONM *i »dV

RYSSLAND

Enligt bref från Odessa af den li December

hade man der fått den underrättelse att en korps

«f 12 ,000 man infanteri 21 kanoner och 8000 Dor

ka kossaker under befäl af en general Orlow blif

Tit detacherad ifrån Tiflis för att tjena såsom re

serv till den arméföidtlning som under general

Perovsky tågar emot Ckkwyi Kavalleriet skulle

marschera längs kulten af Katpijks hafvet men

infanteriet och artilleriet inskeppas till Tarkeley

hvarest hela expeditionen skulle förena sig med

Perowskys korps — Tvenne divisioner infanteri från

Kaluga ock Saratow hade blifvit beordrade till Se

boslopol för alt derifrån på SO ht ndelsfartyg träns

porteras till östra kusten af Svaita hafvet

Sista veckan af gamla året var kölden så starV

i S :t Petersburg att SS personer fröso ihjel Flei

eldsvådor utb :usto under samma tid genom oföe

sigtig och öfverdrifven eldning Nästan alla qväf

des dock i början

ligen

ITALIEN

Natten etnellan den ii och 6 December dref en

stark storm vattnet eå högt upp vid Venedig att

staden öarna Estuario och Chiozza samt landot

fler a mil från kusten öfversvätnmades och led sto

skada Man länner i mannaminne icke så hö

flod i dessa trakter Vattnet stod 13 fot öfver si

vanliga böjd Flera merniskor omkomrno Ett

skydrag som inträfTsde samtidigt med översväm

ningen ryckte upp träd kullkastade hus och öka

de ännu mera nattens fasa

SYDAMERIKA

Med ett fartyg från Monte \idec som ankorami

till Havre hafva underrättelser erhållits frsnPlata

floden hvilka väl icke äro af senare datum än de

förut meddelta men lemna cn utförligare beskrif

ning pä sakernas ställning derstädes Sedan be

medlingsförsöken af Amerikanske kommodoren Ni

cholson emellan Fransmännen och KoTas i Buenos

Ayrei misslyckats hade man velat gripa til1

kraftigare åtgärder och önskat förstärkningar för

flottan från Frankrike men de båda fransyske

konsulerne Martigny ech Baradére ijfrådde der

ifrån i hopp alt någon motpresident snart skulle

uppträda någaritädes i landet och störta Eosas

Såsom bekant är utbröt också verkligen snjrt ett

uppror och chefen för insurgenterne general La

valie marcherad« emot lluencs Ayres ssdan han

vid Martin Qarcias sammanrafsat så många trup

per alt ban kunde angripa llosss i hans högqvar

ler Enligt de senas

.e underrättelserna var har

dock ännu i Corrientes alliså ganska långt f .ån

hufvudstaden Vid samma tid utbröt på anJrt

stranden af Platalloden en ir .surreklien cmo

guvernören i Montevideo under generalsrne Oftbu

och Acbague för att angripa Frucluoso Ri ?r ij

hans hufvudstsd Då denne senare ta ^H pait fö

Fransmännen rmot Rosas så skickad denne Hägra

hjelptiuppar lill de båda upproriske generelerne

och detta förtnledde sjsom redan är bekant ajri

ral Leblano att låta |«ndsälta 300 Franim£n fy

«1 i

alt försvara Montevideo under det I \ive ;a med 5

trupper tåjade emot irsu genterr ,« Pä delta sati

hotas både Montevideo och Buenes Ayres liktidigt

af Qendtliga anf *ll B 'r Moritevldro intaget så

befarsf man nati ^rllBt det värsta för de der bo

« .h -s « rr—i

=■

e n«h 1 f H .rl i

M sjunde Ittondc och nl-

Herka ^ea SS DelanS - Hart

Admolus- "kules i

erioiles och Deiamra Heriu |es ock Nessus

— H«r-

TU

.n — Theseus be «•

ensi Hans födelse och nng

idon emellan Cenlanr

Theseus sola konung —

s .ra ^M Oed .p ,- lapitbersa

- Theseasoek

n moder - Upptäck

°

n

- V

n7 "jl1 ccl

WQdl

l

Hos FKMXE k t KAGG i

men ii 1 K .lr har o

GENESIS

Forsla ISokon Moscjjg

Svenska Kyrkan anlagt v äldif

jg

I enfgt den i Svenska Kyrkan anlagt v äldre ifversäiktia-

■gea ofversfdd och ireu jer 'örri

I Frän trycket har i niuimi

• de Hosta

Boklådor a ti si b .inlo

R i k s ti a g s - Å1 in n a cl

för Skott-Aret i

CÅQ lili Stockholms Äi ^sda ^s-Horixoiit

belägen vid upplysningsböjdea af l ;9 S ^eppund ta !g- och

IkO 1-i Lispui .d lalgiju Med R k ?daps-Guden Mercarii

hepifvanda till trycket befordrad af Des» Förglfiningfi-A-

kadeiti Med 1 V lan c b

Af

trycket bar utloisniii och sMjos i GE >RQ ^Pft

STRÖMS Bokhandel (Storkyrkobrnken JU 8

llandhok för 11 ikstlagsittSfLl

andhok för 11 iks

af /»

i !«s s jTTaV-ebön i

^Stadd

i

^Stadssmed ^epKtan -s

aro i s 'utet a föriide ir förande 0 'be :en i 'rSn frystet

ti komna och sa-j«s s .i ho» förijf

'»ren 6 ni kos di

tltste Herrar Bnthar .dlere i Stoclholm cch Iil o t r

af Willia *9 ifijn En (tel >kan efretsntt af iiek *or i

I .cv

.lia Danio Rdr 1 84

thir cch t Plar .knria i banlo Hdr S

MENMSKOSIÄGTtTS SAGA dkr Åi )v *ntlK

Veridshistonea firecad »ed C ;- wWtfi a C J I Aln

qvist SubskriptioBspriset är 52 3 s k bsnlo oolt Ii c i

lädspriset 52 sk Haftf l :«la och Sidra Häl fi i '»r

utkomna

Törnrosetts Bok Band X

fenel

Hugos Aifvdemie Hvad Sr Pet»inf *a Poc ^fe

P (Jit 'k Folknöjen Sto .he 'fns ti )o .ij (in 52 sk Mo

[TORyROSENS £OK Imperi-r Ok 'ay-itp /rgs

Utom 3 stycken är hela samling»n bes !cr .«A- *1

stycken ired Miisikalier fö-ut tryckia Prl-et al .t

Häftad banko Udr 5 54 bunden bk» Bitr 6 15

Innehåll Åtrrkoofl n Åfnnrr .rtSf ^Saj

"iJrnar

^§v bsnfeo

II .rr LSjtnaater C O Fenk och Häring 39 » bi c

"4

vig ig oppfindng att pä ISllastv sUtt utan kostnader

bränwaltrialier enda i »edi-ist v«iicn nppnfstalietf

upplysa ett rusa S Tillförlitligt medel att -ifra röilg

blir ei blrnd färit 3 Tinktur för erbSIlae af .i

podt rpinnf 4 En korr .potiiion hvaraiedelst

c i n j ■

tan t 'SI vatten och rakknif n ^ed i .ntliPi kin u .j

fkapRft 5 Trcsina iv met 'len starkaJie }ii

Medel mot vattnsot och c ckt 7 «tt t .iwj .i tataai ^a

htslar meu 64 nyttiga medei "• "a- » 'Vfrsiiti

IJf r

—7 in in

efter femte Tyska opplagfn i förregledi

sk banko

{H B

Frön nryckti h *r utkomaiU c h u tili Re»p

|Subslribenie ,y i Slockhoirn gratis och i Landsort

-n a

•co skbanko an ?poilkoii

gati

•co sk banko an ?poilkosinafi

pinafi

MRJAN

Arbetet IX MARJA Novell rf I-öif ti l <

•

[dagshistorie« ut ^ifven af Heiberg

Med detta Häfte hsr förl .ipgar n fullgjovt sin ot rr

fpH

Substribenier 5tapna förbiiadeisc vid utgifvtndcl

b :n ^t8-Uibliot fjerde Sao-iinfj

FrSö trycket har ut40roB ;it och »tlemnaH till r« *pekiN«

jSubskiibenter i Stockho m mot 1 It r c» ;h i I .aniscncr-

:a mvt 1 Rdr 2 skbanko

Arbetet IX MARJA Novell rf I

[dagshistorie« ut ^ifven af Heiberg

Med detta Häfte hsr förl .ipgar n f

Substribenier 5tapna förbiiadeisc vi

b :n ^t8-Uibliot fjerde Sao-iinfj

:a mvt 1 Rdr 2 sk banko

Arbetet

Professorn ocli Hans ^nAtltliingar

M förf till Gustaf Lindorm i :s 'a dt

'en Suliskripr

■ion a denna Samling aian •

Si0cl .hoJm ■

■ alis 1 'r-l

r

Por sjnit 1k-s förlägga

rch Lr ;Ild (jriorna Iks lv Ii»»

Rokhandl &re o n Uoibpndelifeoiaroir

ggrch Lr ;Ild (jrio

Rokhandl &re o n Uoibpndelifeoiaroir

.a den slutade Fjerd c

f ^T

eslutade Fjerd c

f u iNim ^TsT 7t ju

Stockhols och J-anciaoiierna

ockhols och J-anciaoiierna

hvardera innehållaade

SprSklara Skrif- och Liisöfnic ^r sr .mt O ni b !c

»fler

:n

__

8 *1111 de

EFTER DESS SKALDER OCH BERÄTTARE

GUSTAF S

Ä

HW

OF VKRSÄTTNlJiG

FÖRSTA DELEN

l

ÖRST

FÖRSTÅ BOKEN PROMKTnEns — Mennlskans lldrar

ropa — Kadnus

— Pentheus — Perseus — lon — Daeda

ASh Pli

pn

ANDRA BOKEN Argokautkr-Sagan — Ia«on och Pelias — Anledningen och börjaa till Argonauternas färd

— Argonauterna pä Lemnos

— Argonauterna i Dolionernas land — Herkules qrarlemnas — Pollux och Bebry

kernts Konung

— Phineus och Harpyiern» — Symplegaderns — Vidare äfventyr

— Iason i jJäetes palats —

Medea och jUelas — Argos råd

— Medea lofrar Argonauterna bistånd — Jason och Medea — Iason uppfyller

■®etes fordran — Medea borträfvar gyllene skinnet

— Argonauterna förföljda undkomma med Medea

— Ar

gonautemss vidare hemfäri

— Ny förföljelse af Kelehierna

— Hjeltarnas sista äfventyr — lasons död

TREVTlPl

idare hemfäri y je

TREDJE BOKEN Meleager och Vii .dsvihsja6te !i

— T

andra delens i

FJERDE BOKEN Ca Sagak om Herkules Den nyföd

Tid »kiljerägen — Herkules första bedrifter — Herkules i »tr

I

N ÖHÄJLJiVDEItt

lemnss hvart G te rtemp !«y >r»f

dkädi

lemnss hvart G te rtemp !«y >r»f

,då Herrar Req v i renter direkte ^ändn si till För ^KearÄn

loö bgatan

U°t8ler hra «dre a '» ^tclm

Pr«ra n i i

'W cn

P3

8 Delar i c

rrediko-Utkast en Årgäng S Delar

t V !»•

tornufi och Uppenbarelse !■ f *•

1 rof-Preiliinn ofver 3 Siindagen eft Tur ;is

e

Tal viJ Jubelfesten i Luul l 'äo

'«■

Tal i Lunds Bibel-Sällskap i !3i

i 8e

U veckliag af Dolt tu ;h ;„ Lill rathechts 4 -

MED 38 I TEXTEN INTRYC

MED 38 I TEXTEN INTRYCKTA FIGURER

SÄLLSKAP TILL ALMANACKA

SÄLLSKAP TILL AL

öf 892 idoh t

Della arbete som utgöres af 892 sidor ooh upptager

1839

Argängen komp |cu

ier af Strömbom RdrGarneys MasmS

ier af Strömbom Rdr Garneys MasmSsleri S Hdr

i« sk banko

1 BOLMliERGSKA Bokhandeln i dag

Utkommit i l Rdr 16 »k bank ^Ny upplaga af

bom Rdr Garneys

i« sk banko

16 »k ba ^y pplaga a

f JhChitiBjffner

iiutgifven »f Johan Christian Bjeffner

s Kontor vid Stads-Smedjecatan • i f d 7wm P A u

/l i l .n *nTnc W l

°

j

"3

d i Lindroths vid Norrlandsgatan • i Wallbfiw ^h

"°

h

t I häfte

der i Nybkrks på Götbgatan och i huset Hr 58 vd R "d f si

PT

iå 'gän

lft 5 Rdr 32 sk tre månader 3 Rdr Banko Lcsa Nuuror 2 s

nggatan och Clar» Bergsgrand i Björliägs rid Kungsbacken i E

akas rid Storgatan i Ladugårdslandet i V Basthans i huset Kr

tnämnde Kontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eft .miiid

CHWAB

S INNEHÅLL

— Deukalion och Pyrrha — lo — Phafton

— Ea

lus och Ikarus

Aldh bjfd

ylasons död

Tantalns

— Pelops — Niobe — Salmoneus

innehall

födde Herkules

— Herkules uppfostran

— Herkalei

triden mot Giaanterna — Herkules och Eurystheoa —

moder - Uppt

- Qedlpas 0

as

71 ^väkåmp

°

_

Ai ^eTns b

fje "arnf »Rlom®a för The

else - Epigonerna 1 Ant

,g

C "e Kreoa

- Demophcon _ Mlv

Altmaon

„

ocl h» '3bandct _ Sa

--t _

JW ^Iraria

— Striden och

erkoa "n8nde HeraklideinalefaTlöpcnne

RYCKTA FIGUR

MANACKAN M 2

bk

AN M 2

beskrifning pä nedanstående arter af Svenska däggande

or 2 sk Banko

i Eseki h

Prenumeran og Bets

-f D .n .rinr .» .l *n In UKc »rnn /l

or 2 sk Banko

en i Eisseks i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gränd

uset Kr 9 i hörnet af Boros- och Repslagaregatorne 5 Söde

ftmiiid

kommen å 1 Rdr 16 sk banko Ny upplag» af fa

i m» »II .m

R

ÄVCnskä i ^lessail at ä [1s86 !Ill *- /r n

Hos FRITZE et BAGGE finnas att ullga nå

gra exemplar af ett häfte Fransyska Lithografier

format föreställande

5varl

i

— Priset på bela saailingea är eadasi 4 Kdr baako

Elt särdeles väl beläget mindre STENHUS

Adress fås u»i Hr Linds Kryddbod i Öfre Stadsgården

I

s

«tunden och Lavalla pi den andra si skall eftar

all sannolikhet den tyranniske och blodtörstige

Rosas släppa sin vrede lös emot Fransyska befolk

ningen i Buenos Ayres I denna stad skall den

stö sta förbittring herrska emot Fransmännen man

bbll

g

ga nåhotar dem hvar de visa sig begabbar dem kallar

5varl dem röfvare tjufvar trashankar LndvigFilips slaf

i var och på alla knutar låser man plakater med

å

«Död åt Fransmännen !« o s v

tarier

tarier

A C T I E R i åtskillige Ångfartyg

En brand- ocli dyrkfri Kassakista

närmare upplysningar lemna» ä AngbSsikontoret huset

M 9 vid Slorkyrkobrinksn bos L J BLOMQVIST

En mycket proper mindre SÖÖFX /ETTVÅGN»

på kälkar och hja är att bese i B»rgstrahl»ka fcuset

och öfverenskcimieelse kan ske med Vaktmästar Eklund

Pollen

sam äger historiskt värde å Aft o nbladskoatoret

Elt utmärkt godt och fullständigt Engelskt

FLVGEL-FORTE-FIANO »f 6 1-2 oktaver af Cle

menti finne» af en händelse till salu Adrass härom lem

na» i Kryddboden midt för Kongl Operahuset

S ^n vacker SPANSK RÖRKÄPP m .-d Guld-

• knapp uti Lånbibliotheket vid Söderoialnutorg

Fem »tycken Hyfvelbänkar med alla tiil en fallständig

Snickareverkstad hörande instrumenter och lerktyg 1 full

komligt godt skick i a ®t ett mindre parti åtskilliga sor

ter torra Bräder och Plankor hvarom närmare under

rätlehe i afseende å pris och beskaffenheten deraf er

hälles i huset 7 en trappa upp å Gamla Norrbro

fill

af alla dimensioner pr 'is»ade ock släta finnas till aalu

samt emottagas beställningar af dylika i alla faaoner

aii fakriksboden vid Myntgatan M 5

niiljas hos undertecknad vid handel i parti lemnas betyd

lig rabatt L :s Gcst RYLANDER

i Nb

Bazaren i Norrbro

rödt och Gröat å 3 Rdr brio boien hos L :b Gust RV

LÄNDER Bazarea å Norrbro

N

utaaärt vacitrt till billigt pris hos L Gust RYLANDER

Bå Nb

Bazaren å Norrbro

lL

nlmärkt fint Engelskt och Fransyslt hos L :s Gust Ry

lander Bazaren å Norrbro

kbl

å 24 sk banko st hos Bokbindaren M Wirsell Horns

gatan Jif 76

uimärt Ga fransysk hos

L :s Gust RYLANDER

Bazaren å Norrbro

ett stort lager för alla instrumenler i dessa dagar till

mderteckoad inkommet Rcquisitioner frän landet blifvj

genast

.xpeilferade vid handel i större parti lemoas be

'rabatt L :i Gi :st RYLANDRR

Baiaren å Norrbro

Öi väl uti mitt å Gamla Norrbro belägna

Haltmagasin som uii min i Baiarbyggnaden etabli

s-iade butik finnes ett väl sorterad lage- af moderna

s i vä 1 civila »om militära Castor- och Silkes Felb-Hat

lar till facila priser C J LORENTZ

HkareÅlderman

Hattmakare-Ålderman

ill filiäfn emottagas be

af alla möjliga sorter till facilt pris äfven emottagas be

talningar uti huset M i Slorkyrkobiinken hoa

AÅKERLUND

A- ÅKERLUND

Undertecknads Klädeshandel vid

Guslaf Adolfs Torg är fournerad med

elt njtt assorleradt lager af alla

sorters Kläden moderna Drapper

Frisader m m Ull och Dragli

tages i utbyte Om god vara och

hilliga priser försäkras

ASOLDIN

A L SOLDIN

jTsökt va HVIT TXsiM I K

och T K1COT

uti C Wiberg et Komp KUdeshod vid Mynttorget

rjTvenne bättre TULUPPfiR en fin Fruatim-

timmer-Slängkappa af kläde med aidenfoder och si

dfnvadd till fasi )a priser i Klädmäkleriboden i hörnet

af Nybro- och Strandgatan midt för Nybroplan

ih

moderna med vackra ställningar och g» <jt TafTt for 11

Hdr rik-g stycket inkomne i LätfubodeD i hörnet af

MaliT .torgs- och Fredsgatorna

för facilt pris unjerrättelse i Aftonbladskontoret

Hvitt CASIMIR och hvit TRIC .OTZ af bästa

qvalilc1

uti Sprinchorns Klädesbod i Slorkyrkobrin-

24 sk rgs alnen

ett större parti bästa qualité har i dessa dagar inkom

mit och »alies i undertecknads Kramhandel

NEPERSONNE

N E PERSONNE

Bazaren å forrbro

kulörta samt srarta och hvita Sandperlor

säljas eåräl i

parti som minut i Tapisserihandeln i huset 28 Tid

West» r långgatan

l törre ortimenti

ut ?flärkt väl gjorda och ett större sortiment i Nipperbo

den i Aspelinska huset vid Brunkeberg

FLANELL kyprnd och enkel hel- och half

ylle till fabrikspris i Strumpmagasinet vid Skepps

bron huset M it-

yackra YLLE-GOLFMATTOR af utmärkt god

het och till facila priser i Strumpmagasinet vid

Skeppsbron huset M 14

P IG ARHER flere slags utländska och in

'-i hemska hvaribland följande hos Herr J F Llunglöf

tillverkade nya sorter (hrilkn äro »f lika god beskaf

fenhet som Utländsk» neml gen

Havanna *1 et 2 Cu

ba » t et Dosan ,WooJvllle P ^rto-Ricc samt

Cabaonas K 1 « 5 .i 4 till fabriksprijerne i Tobaks

handela vid Kornbamn»iox«et huset M S5 hos

»HTISEL

1-3

• p ti r /„

j I Sheffield hölls nyligen en offentlig samman

x o ms 17 hvari en Hr Joseph Stur ^c höli ett

-

f

a

Ital som maddelade ganska vigtiga och intres

santa upplysningar om de verkningar slifveriets

afskaffdnds haft på de Engelska kolonierna i

|Vestindien m m Visserligen hade enligt ta

parenj åsigt denaa emancipation ledt derhiin

latt vinsten af jockertillverkniDgen minskats med

*10 procent men detta factum fann han mera

igrundadt i slafvarnes dåliga behandling än i

någon annan orsak På de ställen der Negrer

na blifvit väl behandlade hade sockerskörden

gifvit sin vanliga medel-afkastning fullt ut Elt

bevis på Negrernas förbättrade belägenhet fann

baa i den omständigheten att priserna pi be

klädnads-artiklar och andra i kolonierna inför

da varor stigit sedan slafveriets afskaffinde

De förhoppningar som Negrernas vänner gjor

de sig i afseende på sedligheten och idoghe

tens tilltagande hade blifvit fullkomligt rätt

färdigade Den så ofta upprepade profetian

att Negrerna sedan de blifvit fria »kulle tsga

I hämnd för dan orätt de lidit under det de

voro slafvar har icke gått i fullbordan På

^Jamaica och andra öar der det fianes mycken

fruktbar ouppodlaJ jord hade man påstått att

de frivordne Negrerna skulls begifva sig till

bergstrakterna och der sätta sij ned på öde

land men äfven detta har icke inträtfr utan

tvertom hafva flera Negrer som under sMveri

tidea rymt till bergen nyligen återvändt der

ifrån och öfvergått till ett arbetsamt lefnads

sätt Enligt intygande som blifvit bekräftade

af förra guvernören på Jamaica Sir Lionél

Smith söka de fria Negrerna att på ärligt och

oafhängigt sätt förljena sitt bröd Serdeles

glädjande är enligt Hr Sturgers uppgift det

nit som några i Afrika och i kolonierna födde

Negrer visat att begifva sig till Afrika för stt

der verka såsom missionärer bland sina bröder

Då man föreställde dem den fara de kunde

löpa att ännu en gång råka i slafveri svarade

de att de älven skulle underkasta sig detta

om det vore Guds vilja och de kunde blifva

verktyg för evangelii utbredande i Afrika Hr

Sturge anmärkte att de Fransyska kommissa

rier som på deras regerings befallning rest i

de Brittiska kolonierna för att taga kännedom

om de följder Neger-emancipationen haft va

rit mycket tillfredsställda nitd hvad de sett

och att afskaffandet af slafveriet i de Fransy

ska kolonierna icke mera skulle möta några

motsägelser I afseende på Förenta Stater

na anmärkte tala-en att slafvarnes antal der

utgjorde 2 ,800 ,000 men att vännerna af slaf

veriets afskafTiride icke tröttnade i sina an

strängningar I Förenta Staterna funnos 1600 för

eningar som arbetade emot slafveriet stödda pä

grundsatsen af dess fullkomliga afsktfif ^nde och

dessa föreningar räknada mer än 100 ,000 le

damöter I skarpa ordalag yttrade sig falaren

öfver Texas »om han påstod hafv» lösslitit sig

från Mexiko emedan slafveriet der blifvit »f

skaffadt och nu bildade en stor marknad för

de amerikanska slafhandiarne I Brasilien och

å Cuba funnos väl ännu många slafvar men

på nyssnämnde ö hade en förändring i allmanna

tänkesättet börjat och bland de aktade sam

hällsklasserna ansåg man slafhandeln för van

ärande I afseende på denna trafik i allmän

het anmärkte talaren att densamma på ett för

färligt sätt tilltagit sedan år 1807 oaktadt

Storbritannien användt 20 millioner L Ster

ling för dess utrotande Enligt hans tanka

togo inga brittiske undersåtare ds i denna

trafik dock kunde man ej neka att Storbri

tannien lemnat mänga af de varor som er

fordrats för slafhandelns bedrifvande såsom t

ex att årligen en mängd bomullsvaror utsk ^p

till Cuba hvilka slafhandiarne sedermera

föra till afrikanska kusten ocb från Liverpool

hade innevarande år (1859 16 ,000 fat krut

blifvit utskeppade hvilka varit bestämd till

Afrika för att begagnas i de invertes krig

hvilka förse slafhandiarne med deras offer «Däii

lyligen stiftade föreningen emot slafveri» yt

rade till slut Hr Sturge «vore byggd på den

öfvertygelsen att alla bemödanden emot slaf

oandein voro overks»mma så länge slafveriet

unnes och att afskaffandet af slafhandeln och

flafveriet blott kunde ttllvägabringas genom mo

-aliska religiösa och fridliga medel Förenin

gen ämnar att i Juni detta år hålia en stor

• .ammaiikomst i London dit man våntar per

oner från alla Under i Europa

!p

infört ett utdrag af ett bref ifrån Hant Biaj .t

Konungen i Sverge under dess ssdnsste vi

stelse i Norge till II K H Kronprinsen da

ersdt den 7 April 1859 Uti detta bref son

egentligen synes halt för ändamål att Ham

Maj :t önskade veta härvarande t f Regerin

gens tanka öfver ändamålsenligheten af ati

med premier af staten uppmuntra ett bolags

inrättande i Gölheborg för valfiskfångst före

kommer tillika följande stycke för hvars di

plomatiska riktighet i öfversättningen vi likväl

icke kuune svara annorlunda än efter den ty

ska texten som vi hafva framför oss

«Jag bar haft den lyckan att bidraga dertill

«att Norge i tre år efter hvarandra varit be

«friadt från alla grundskatter Statskassan» (dei

Schatz «är rik nog cch grundskatten kan åter

«utelemnas för nästföljande tre år hvarlöre den

«också ej förekommer i den budget som nu

«är Storthinget förelagd Om landet aktar sig

«för de villfarelser genom hvilka Sverge under

«det förlidna året lätt hade kunnat komma att

«lida mycktt så kan det saniioiikt med Gud

«hjelp så länse freden räcker odla sina fält

»utan att landtbrukaren behöfver betala något

(derför Om jag ville in öra en sådan lycka»

(solcb ein Gluck «i Sverge sa skulle motstin

«itåndarr ,e till vårt lugn vara de förste att

«sätta sig deremot och ändock klaga öfver

(skattebördorna .»

Detta bref bör i så måtto vara ganska dyr

bart för svenska Läsare som man deraf synes

hafva rätt att sluta det H M Ronnngen vore

böjd att bidraga till aflyftande från jordbru

karens skuldror af åtminstone en stur del och

så mycket som möjligt af de ordinarie skat

terna som nu så hardt och ojemnt trycka lan

det Hans Maj :t synes till och med hittills

endast hafva afhällit sig frän att låta Regerin

gen sjelf förstå tn sådan reform här i Sverge

af fruktan att några ofiender iill lugnet» skulle

sätta sig deremot och i alla händelser lärer dt-t

kunna antagas att denna betänklighet är enda

orsaken i fall Hans Maj :t icke skulla låta ei

proposition derom afgå till Ständerna vid denna

riksdagen sedan hen sjelf sett och intygat att

det är en lycka för Norge Det skall derföre

naturligtvis så mycket mer glädja Hans Msj :is

bjerta o ra såsom vi med visshet förmoda

den yttrade farhågan för motståndet skulle be

finnas ogrundad hvilket man snart lar se då vi

hafve anledning tro att i alla händelser ett eller

annat föralag i omförmälde riktning kommer

att göras genom enskilda motioner Det är väl

sanut att frågan om grundskatternas lindring

som Sfven vid sista riksdag diskuterades ehuru

egentligen såsom principfråga då verkligen uiötte

betydligt motstånd åtminstone på Riddarhuset

men dervid föreföll den Lsärkvärdiga omstän

digheten att det icke var ifrån oppositionen

sä mycket som ifrån styrelsens funktionärer

och talare som motståndet kom hvilket vi så

mycket mer erinra oss som förläggaren al

detta blad var en af dem som vid elt tillfälle

ifrade för rittvisan af en lindring i de ordina

rie skatterna pa j»rdbruket en sats som också

alltid af oss varit förfäktad

» H TISELIUS

Redaktionen af den i Hamburg utkommande

Neue Zeitung har på något vis kommit öfver

och i sitt nummer för Fredagen den 10 Januari

— Ett rykte har länge cirkulerat att en

liten kollision mellan Kjnsaljen och Högsta

Domstolen skulle hafva inträffat och att den

sednare med anledning deraf tillsäadt den förra

en skrifvelse affattad i som rean säger gan

ska skarpa ordalag Vi hafva förskaffat oss del

af denna s k skrifvelsts och erfara med nöje att

den är dikterad med allt det undseende sjelfva

saken någonsin kunnat tillåta Man ser deruti

tydligen den brydsamma belägenhet hvaruti

II D :s ledamöter måtte hafva befunnit sig ocb

man måste medgitva att de svårligen kunnat

med mera grannlagenhet än som skett reda

sig derutur Saken är i korthet följande

Kongl Maj :t hadp såsom i detta blad för nå

gon tid sedan berättades tillsändt H Domsto

len Fattigvårdskommiltcens betänkande och for

drat dess utlåtande öfver vissa deruti före

kommande förslag till ändringar i allmänna la

gen Högsta Domstolen fann att den ej var

pligtig att granska eller utlåta sig öfver kom

mittéers förslag i allmänhet således ej heller

öfver fattigvårdskommittéens Att meddela Ko

nungen och Konseljen denna upplysning utan

att sära syntes ej vara så lätt men utfördes

slutligen madelst följande till Kongl Maj :t

ställda svar

«Dä de frågor hvaröfver Kongl Maj :t nu i

nåder infordrat Högsta Domstolens utlåtande

afse ändringar och tillägg i allmänna civillagen

uch dermed gemenskap ägande författningar

men det enligt 87 g regeringsformen först

sadan Konugen förklarat sig finna för godt att

en dylik lagfråga för Riksens Ständer fram

ställa elier rikseai Ständer förslag derutinnan

till Kouungen aflamnat tillkommer Högsta

Domstolen att yttrande i ämnet afgifva hem

ställde Högsta Domstolen i underdånighet att

derest Kongl Maj :t skulle finna för godt att

i anledning af Kommittérades förenämnde för

slag göra någon framställning till Riksens Stän

der detta ärende då måtte varda i enlighet

med berörde grundlagsstadgande behandladt .»

Så vidt man kunnat erfara har H M Ko

nungen utom minsta tecken till missnöjo

låtit sig detta svar föredragas en grannlagen

het för hvilken Konseljens ledamöter måste

itanna i störsla förbindelse enär Hans Maj :t

väl med fog kunnat fordra att dessa med han

högsta förtroende hedrade personer icke borl

låta den af H D anmärkta oformlighet pas

<era och ilymedelt lemna dem som önskt

107ans tillämpning elt nytt och icke förkast

igt vapen i händerna Att II D kunnat und

vika bryderiet genom att helt enkelt göra Kon

-eljen till viljes är lätt sagdt men om mat

lin med vissa devuerade ville antaga att auk

toritetcrn» ega öfverhoppa al-a lagliga former

-å snart de dermed kunna göra Konseljen tiil

viljes förekommer likväl å andra sidan att

iden sällan räcker till för den som åtager si

både hvad ban bör och hvad han icke bir

;öra samt att sedan formernas barrier et

siång blifvit nedbruten man ej så noga kat

beräkna hvad slsgs passagerare kunna finna för

<odt att gå den vägen fram Skulle Hög ta

Domstolen åtaga sig allt hvad Konseljens le

damöter för att slippa anstränga sig sjelfva ville

skjuta ifrån sig sä kunde den slutligen bli obli

•jerad att yttra sig öfver förslaget till uniforms

förändringar eller ceremoniclet för en hoffest

(Slut fr föreg N :r

Ilofrittens pluralitet har såsom förut är

oämndt .jort skillnad emedan det pinande til

bekännelse soru utöfvas sf enskild mati och de

s un u öfvas af domare öller Konnugens Be

fallningshafvande ansett det af Isgen för det

örra stadgade snsvar #j vara tillämpligSp

domare eller Konungens Befallningshafvande

• c ti bland skälen för denna mening an

fört en egen förklaring af ett Kongl bref gif

vet den 12 Nov 1SJ04 Det godtyckliga oc

grundlösa i denna förklsring bar i Advokatfisks

en Hr Hofrättsrådet Pieffers (se M 11 med

delade besvärsskrift blifvit utredt »en lörijeu

te väl att ytterligare releveras Ändamål

med nämnde bref är nemligen så tydligt al

intet misstag lierom kan äga rum Det är till

kommet för att upplysa huru det tveböte lagen

utsätter för embets- och tjenstemäns förbry

telser i embetet eller tjensten hör beräkms

då såsom brefvet uttryckligen säger oembets

och tjenstemän» i embetet förgå sig so at eds

öre derigenom brutet är och sannolikt är de

dämande pluraliteteu i detta mål den förste

som uppfunnit och gjort bruk af den meningen

att ehuru detta bref talar om emletsmän d«

likväl skulle mena blott tjenstemän eller be

tjente =å att det nu återigen skulle vara obe

s 'ämdt huru embetsmän böra straffas då de i

ämbetets utöfning begå edsöresbrott Något

synnerligen nitfullt ligger åtminstone i derin»

ängsliga omhugsan att icke låta en gammal lag

förklaring behålla sin bäfdvunna mening icke

ens då när denna mening ej länder afsigter

att lindra straffet för den tilltalade till något

(örfång Och detta gör icke meningen med

1807 års bref Detta bref förklarar icke när

eller huruvida elt i embetet begånget brott bör

anses såsom edsöre mer har alltid såsom ol

vanför nämndes varit anstdt såsom en generell

förklaring huru då edsöre i emb tet är bru

tet straffet bör å embetsman tilhmpas Det

enda hvarigenom 1807 åis bref kunde verka

till något mehn för den af Hofrätten antagna

mening består derut att detta bref ulan för

behåll antager att edsöro verkligen kan af em

betsman i eiabetsärender brytas och måhända

döljer

8 Hofrättens förklaring någon afsigt att

«herik

liga» ellr (tillrättavisa» denna åsigt hos

1807 års lagstiftare pä hvj ,rs riktighst ingen

hittills tviflat Lika om ej större nit tycker

man sig finna i den ytterligare försökta fö ka

ringen öfver 1807 års bref dat deri ej be

•itämdt utmärkts att den generelt stadga

de straffbestänaningen afven skulle vara til ärnp

iig för ett visst fall d v s att ehuru brefvet

generelt säger huru edsöre begånget i embe

i ^ts utöfning skall straffas så skulle detta dock

tj afse den händelse då edsöre begås genom

pinande till bekännelsa så vida detta ej sker al

tjenstemän eller dem sona rättens ärender gå

ty dessa lufva förmodligen «mcd anUdning af

förekomne omständigheter» blifvit satte i piri

tet med enskilde Detta sätt att förstå författ

ningar hafva vi ansett förtjena allmän göras

Men om nu t f Polismästaren Hultberg

nödvändigt måste njuta den förmånen att dö

mas efter 17 37 Rb och «piikta som saken är

till» så frågas hurudan sik är detta Edsöres

skulle man tro Pinandet är gifvet »fsigten

likaså genom missbruk af embetet har det

skett och sättat är icke att rosi för mensklig

het — det var tydligen icke t f Polismästa

rens fel att polisbetjeiiteri .a icke begagnade cen

gunsliga befallningen för att piska sina offer lama

eller lytta det för edsöresbrott nödigt ansedda

uppsåt eller berådt mod är på mångfaldigt sätt

åt ^agalagdt det minskas icke af den blotta und

skyllan att det skett i välmening och hvad aiten

af embetets missbruk beträffar så synes väl in

tet svårare tänkbart än när embetet brukas til

öfvervåld utan att de lör kontrollerna å dess utöf

ning nödiga former iakttagas brottet är slut

ligen i alla hänseenden fullbordadt och de pi¬

skade tvingade att bekänna å sig ett ärelöst

brott hvilket efter all sannolikhet ej existe

rat Och om häktande i oträngdt mål kan

åsom 1807 års bref och mångfaldiga exempel

utvisa blifva anser !t soin edsöre ehuru det

syftat stt befordra den häktade till laglig

'ansakning och i

'oin huru kan då pinandet

synnerligast när et befalles af domaren och är

beledsagadt af så svära omständigheter som det

nför Hofrätten åtalade blifva lindrigare an

sedt Utoin den fdika vådin af de båda brot

ten förekommer äfven att lagarna för fcskt

ing äro ganska tvetydiga ocli dessutom ofull

komligt kända af dem som med deras tillämp

uing gemenligen hafva bestyr hvaremot lagens

förbud oiot pinande till bekär nclse icka är nå

got missförstånd underkastadt

!edamöter af d *n fordna Hindbeckska divisio

nen hafva likväl funnit detta brott tillräck

ligt afstyrdt med 6 månade-s suspension från en

j )å lörordnaade iunehafd befattning och de öf

iga Herrar le iamöterne jemte Vicepresidenten

Lsndgren med skiljande från förordnandet helt

ch hålle Dj hafva samtlige funnit vissa mi

randa omständigheter vata för handen och

fet är en besynnerlig tillfällighet att dessa

»mständigheter af många lagkunnig» personer

blifvit ansedde såsom a ^gravetande

En bland dessa omständigheter är att lagen

ganska omständligt utsätter huruledes svårare

fängelse i vissa fail får användas denna är ra

■an behandlad i den oflanäroiida besvsrsskrif

en och det är klart att just dea der om

ständigheten innefattar en ny varning för do

uaren att tage sig till vara I .a ^en säger att

«i grofva brottmål må domaren försöka med

svårare fängelse ati få sanningen i ljuset der

indande liknelser och omständigheter finnas

aot den som anklagad är förfare dock der

ined varsamiiga» hur kan något tjenstenit i

verlden föi led- en person som dessutom vet

'stt pinande lill bekännelse är edsöre att

så misstaga sig om nä >unde mening att han

öfversätter groft brott med ringare (snat

'eri af öfvermaga fängelse rced prygel bin

dande liknelser med ingen liknelse försöka

■ned iterera tills verkan följer och varsamiiga

.ned ovarsamliga — om det eljest får kallas

ovarsamt a .t leicna den snkltgade i anklagarens

händer Hofrättens Fedamöter synas hafva

,lömt elt visst Kongl Maj :ts bref som ganska

snäsigt bemötte samma rätt för dess förfrågan

•un den ej kunde ega lätt att använda hufvud

stadens sämre och osundare fängelser lör grofva

brottslingar

Vidare finner Hofrätten en mildrande om

ständighet deri att «förbrj telsernas antal och

brottslingarnes djerfhet synas vara i tilltagan

de .» Skulle Hr H hafva föreställt sig att lag

överträdelser hos domare- och polismakten äro

ett medel till brottens hämmande Det är

icke ens afgjordt att stränghet bjelper mot

den periodiska tillökningen i brottens antal

tnen att laglöshet ej gör det derom äro alla

ense Om t f polismästaren funnit att brot

ten börjat blifva många månne detta ej bordt var

na honom att ej sjelf eka listan ulan fast hellre

mer än eljest bemöda sig om rättvisa det en

da hittills uppfunna medel mot brottslingars

djerfhet Mycket vore att siiga om denna

leuterationsgruid men vi inskränka oss till

den frågan om den tilltagande vildsinthet med

hvilken förbrytare försvara sig mot dem sora

komma att häkta dem och hvilken går derhän

att de ehuru ej tilltalade för lifssak likväl

blottställa andras och eget lif för att rädda

sig icke bör härledas just derifrån alt d« ej

ega säkerhat i fängtlsei

Ännu mer voro att anmärka t ex den

garne öfvergått (läs öfvergått ynglingarne ej

a» 111 men det anförda synes nog alt grunda

ett omdöme om hofrättens eget hvilket sed

nare lemnar det totalresultat att di-n ankla

gad» väl begått brott af edsöres-natur men

befrias frän det dermed förenade ansvar eme

dan han är domare eller Konungens Befall

ningshafvande

Ingen önskan att försvåra den tilltalades

ställning dikterar denna granskning Allmän

heten hvars opinion vi söka uppfatta är sna

rare att förlåta än individen och vi skulle

med nöje se att Kongl Maj :t måtte lindra an

svaret derest H Domstolen för att upprätt

hålla principen och förekomma ett barbariskt

missbruk af den offentliga myndigheten skulle

finna rättvist att tillämpa lagen i all dess kraft

Men för en så«an lindring önskade vi slippa

so de af Hofrätten uppsökte skäl anföras

OM REFORM I FÄNGELSESYSTEMET

Korrektions nrsfningarras bekla ^li a irfl tel

sa på antilei al bi o ten i riket serde !ei i och

omkring hufvudsUden samt till ea allt mera

"ppenbarad vildsamhet i tillgreppen mot an

drts egendom kommer otvifvelaktigt att vid

denna riksdag lista Ständernas uppm rksamhet

på nödvändigheten af ea förändrings vidtagande

fängelsesystemet Det är dcrlöre af et dub

bålt intresse att frågan om en sådan reform

jemväl skäll lomma under diskussion i den nu

djur med åtföljande underrättelser om deras naturvanor lefnadssätt methoden att fånga de vilda och uppföda

husdjuren samt karakteristiska anekdoter som upplysa de olika arternas instinkt och lynne säljes bäftadl och

klill dt it af SEXTON sklliBk

husdjuren aiska anekdoter sopp

i tryckt omslag till det utomordentligt billiga priset af SEXTON skillingar Banko

LÄDERLAPP ROFDJUREN SKÄL-SLÄGTET Gråskäl Slålskäl Vanlig Skäl Gråsikare-skäl I1UND

SLÅGTET Hushunden Spetsen Engelska Doggen Vindhunden Stöfviren Rapphonshunden Pudeln ^Knähunden

Taxen Vargen ,RXfvbn Korsräfven Fjellrackan KATT-SLAGTET Katten Lo-djuret VESSLE-SLAGTET Vess

Isn Lekatten eller Hermelinen Mården Hillern UT rER-SLAGTET Uttern Björnen Järf eller Filfras Gräf

svinet Mullvaden

— G N A G A RE RÅTT-SLAGTET Bruna Råttan eller Jordråttan Vanliga Råttan Musen Skogs

råtian Åkermusen Vattenråttan Angsråitan Fjellråltan Lemming Hisselmusen NABBMUS-SLÄGTiST Näbb

musen Vatten-näbbmusen EKORRff-SLÄGTET Vanliga Ekorren Randiga Ekorren HAR-SLÄGTET Kani

nen Haren BAFVER-SLÄGTET Bäfvern 1GELKOTT-SLÄGTET Igelkotten - H E L K L Ö F V A D B10 J U R

Hästen Arbetshästen Mulåsnan Åsnan NÖT Ko Fåret Dishleyfåren Lincolnshire

Teeswater- Lastwold

Dortmoor- Exmoor

Dorsetshire

Herefordshire

Southdown- Norfolk

Heath ncnwich

Cnevioth

Dunfa

cet

Shetländska Kent- ell :r Romney-marsh-fären Bocken Geten Tibetanska Geten Angoriska Geten HJORT-

SLÄGTET Elgen Renen Hjorten Dofhjorten Rå elier Rådjuret

— BESTAR SVIN-SLÄGTET Snnel

Formatet är lika med det fran samma officin utkomna historiska arbetet TECKNINGAR 1 Fader-

S-eslafdets Häfder .med Teckning af Wasaregenternes Sröstrildeu Det smickrande bifall sistnämnde ar-

ibeie vunnit såvil for innehållet och del utomordentligt billiga priset har Toranledi förläggaren ull fuUtoljande af

Iden tilltänkta planen att med biträde af godkända fjrfaiure utgifva en sem af skrifter i olika kunskapsgrenar

som kunna äga intresse för ungdomen som den olärde En populär underrättelse om de Svenska djuren sa m-

irättad au den genom de bifogade bilderna kunde fästa äfven mindre barn uppaaärksamhet nar man ansett va

kra ibland det som främst tillber en sådan samling

Det tredje arbetet hvilket ullomxer inom några få veckor kommer alt kallas

åldflläf

och innefattar en lättfattlig och någorlunda fullständig geografi och statistik öfver fäderneslandet jemte de allmän

na och äfven vigtigare enskilda inrättningar som träffas i olika orter Den blir till omfånget ungefär lika »tor

som «H ä f d e r n a» och är af samme författare

Af Teckningar i Fäderneslandets Häfder

g

finnas änna exemplar att tillgå till samma billiga pris «f 2 skillingar riksgälds

för arket om 32 sidor i exem

plar eller 24 skill häftade med omslag

S

DISTEa AF BIDDERSTAD

ö

AF

förstå bandet

Tidningen EOS yitrar om detta arbete uti M 28

— »Med nöje bar Rec i dessa dikter funnit R :s stora anlag

mognade Ifrån e :i slafvande Tegnérism har skalden blifvit sjelfständig fastän hyllande Tegnérs stil af frändskap

ej af oförmåga löst ifrän ett chaos af omogna bilder raketer af granna och storlåtande fraser har han fått be

sinning klarhet utveckling af sublima och rika idéer hvilka sjelf nödvändigt antaga elt imposant yttre Konst

nären har småningom blifvit fostrad genom liden sjelfrellexioner och måhända studier Denna skalds karakters

drag »ro en ädel och för det störa öppen ande ett poetiskt 0nille utrustadt lika mycket med rika idéer som en

församlade Fransyska Deputerade kammaren d«r

sskerligens mång som bade tänk .t och skrifvil

mycket öfver detta ämoe elier pnkliskt hand

lagt detsamma koji ^a att yttra iij derö .ver

Ty värr synes det likväl att daina af de upp

satser i tidningarna sota redan börjat löiesa

kauimarens dUvu >sionert iom o in man äfven i

Frankrike ännu beiunr .e sig i en stor ovisslut

rörande sjeifva bufvudprincip ^n tor frägo nas

behandling i dessa iniä tniugar och vi kuu .e

icke underlåta »tt hir nedan cittra ett stycke

nr en uppsats som ea aktad skriftställare Hr

Longchimp låtit inio .a i Journal du Com

«Frågjn om eformen af fängel1 e na är» s

ger han «sedsn några är föremal för en siioiäii

uppmå ksamiiet ecksi har den framkallat i

dagsljuset ett stort aniai avhandlingar tch vo

lymer af bocke

Nästan hvarje Sörfattare La

sitt system i hans tanka cist enda som o /el

bart skall om vända ljui vsn ti il en arbetsam

och orden .lig samhälh-medlem Men hjrilfcct

dera al aUa dess IdrUallliga systeaaer skola vi

välja se der frå ^aa Brjderi .t härutinnan är

stort Edligt -det Auburnska innesiutes hvarje

fånga för sig otu natten och aila aib ^ta tiil

sammaas om dagen men utan att få \exla li mar

ken ord eller tecken eher blickar med hvar

aadra vid straff att agas med piskslängar Detta

korrigerar icke en enda och skapar icke snnat

än skrymtare om man skall tio anhängarne al

det Fila 4elliika systemet E ligt detta system

åter äro Mu ^arae inneslutn« -i ;bvar \sin cell badf

dag ech natt Dä få väl arbets i cellerna

inen uUn att fä sa hvarken marken elier him

len Danna förbittringsineihod psstå Au ^ur

nienseina gör fångarna vilda eller vansinnig

men åstadkommer ingen om via leise För öf

rigt finnas åtskilliga nyanser i dessa systemer

med jemnk iigar mellan båda Salinda villen

att icke alla fångarna skola arbeta gemensam

utan i olika klasser efter deras brottsiigae

En annan tror att kbss systemet icke kun k

hafva annat än god verkan om man blott gjor

da två störa afdelningar med manufaktui ai be

t«n för fångar från städerna och jordbruksar

beten för dem frän landet Inom det Fiiadel

fiika systemet äter yrka somliga att fången ej

hör gä ut från jin cell förr än han blifvit fri

sadre låta ett visst antal i sender herta frisk

luft cch röra på sig men utan att råka elier

få se hvarandra Med ett orJ

vi skulla aldrig

sluta om vi villa uppräkna alla de olika th»o

rier so en man tillskapat på de sista fyra eller

fem åren och hvilka alla äro exklusiva oct

hvar oeti en af sin författare säges vaia de

dugliga .»

Den Fransyslte författaren tillägger en an

märkning som visar att förhållandet i ett afseende

är detsamma som hos oss nemli ^an att dessa

inrättningar medföra en förfil lig kostnad föi

statsverket emedan fången cj kan förtjen» s

mycket som underhailat och bevakningen

tillsammans kosta hvilket likväl cj är handel en

öfv-srallt der Ringhmet i Aubijrn gifver en behåll

niag i medeltal af 23 Rdr Banko årligen på

hvarje fånge i Siagsing 86 Kdr Bio i AYj

sterslield 60 Rdr Bko i Charlestown 86 Rdr

Bko i Baltimore 59 Rdr I Cherryhill der

fangarne arbeta för sig i celler ar deremot b i

sten i medeltal 90 Rdr Bko årligen hvilket

på kostnadens vägnar vittnar för det gemen

samma arbetet I Belgien är behållningen i

madehal 24 Rdr och i Holland 1-40 Rdr B *o

1 detta land synes således fängelsesystemet åt

minstone i ett afseende vara bäst föivaltadt

Går man från dessa data öfver till frågans

praktiska tillämpning på Sverge så förekom

mer likväl den ekonomiska delen deraf vida

mindre bekymmersam — ehuru dyra inrättnin

garna äro — än den moraliska I d«tta afse

ende synes det som om man ännu icke tagit

nog i betraktande dan priliminara hufvuåfrågan

huruvida i allmänhet någon sann förbättring i

Sedlighet står alt vinna genom inneslutande al

ett stort antal förvillade sambällsmedlemmai

af al 'a slag på samma ställe uti stora slott och

fästen eiler i hvad män sinnet hos en sådan

menniska kan taga intryck till förbättring al

den omständigheten att sa sig instängd in

om hög» murar ocn under en sträng roil .tär

bev ^kning försedd med ladiade vapen Vi \ilje

ej åbsropa erfarenheten här som talar högt

för motsatsen rnen äfven i allmänhet och pa

andra stallen der faogarne genom de mest o

sparda liiantropiska bemödanden kunni återfö

ras till änger och botfärdighet medan de be

finna sig inom inrättningen månne man väl har

öfvervägt

att just motsatsen aieLan detta ens

liga lif och deras föregående b ns skall ieda lät

tare till återfall »är de äter komma ut bland

sins gamla bekautskapar och midt under gläd

jen ai en återvunnen frihet inkastas i nya fre

stelser oftast utan att på samma gäng hafva

någon gifven utsigt till arbete och bergning

Dessa betänkligheter äro visst icke här yttrade

för första gången men <4e föitjeaa ändå att no

ga betänkas

För grofva förbrytare dömda tiil många års

fängelse måste naturligtvis i alla fall sådana

inrättningar finnas men de äro då icke egent

ligau att anse sasora korrektions-anstalter För

miadr brottsliga deremot för dem som begått

för ^a ;res

afi ^stiiiiftj !ler mindra förseelser elur

'syOTj &ivet-Jpr-1 'öidrifvare frukta vi att de

aär iH » 'skola leda ti ;l annat än matsal

sen af det åsyftade andamålet om änförvaliniit

sesi bör kunna mycket förhållas 1 alla händelser

synes det för att förekomma den vanär som må

ste viduälta vistelsen i sällskap med g .öire brotts

lingar och försvårar sjuan» fångars återappta

g .nda i sam b Het ingalunda no att en stiäi .g

fördelning sker i olika k asser på stället eiki

äfven i serskilda celler de mindre felaktiga och

da gröfre brottslingarna borde icke er .s nä6oii

sin finnas inom samma inrättning och frsmlci

ailt ingen af ds Sörra någonsin inneslutas pa

obestämd lid Det är «tii Is vida re-sys temet» i

-in ohyggligaste skepnad ty ingenting är så

egoadt att qväfva den moraliska känslan gott

hopplösheten om förbättring i en belägenhet

imrtiU man ej genom ett motsvarande brott

sjort sig skjlitg inför lagen Det är då so

den inre känslan uiedaa den ropar hämna eirot

iamhåil-

.t för dess orättvisa utöfvar denna

iamd på sig sj !f genom hjärtats tillstängan

de för sjelfva förtröstan till Fö sjnec

Slutligen ksn man icke undgå att anmärka

att dä korrektions-inrättningarna kosta det Sven

ska statsverket 200 ,000 Rdr Sr !igen å skulle

säkert hälften af denna summa använd på om

sorgen att sk &ffa uppväxande medellösa barr

underhåll sedlig uppfostran och fortkomst ge

nom tillfalla till arbete snait återbära bédt

ränta och kapital derigenom a 't f ukterna der

af gjorde r-n motsvarande summa for do stor»

lösdrifvi-re-bas iljerna öfverll dig Vill man haf

va verksamma förbättrings-anstalter så är de

lör ungdomen da främst måste invändas

i 'ora

Dtns

jent

len i

— Vid anteckningarna på Riddarhuset lär r

ett icke obetydligt antil fullmakter blifvit kas

teradt <ier !o a att de som utgiivi» dem der

vid icke följt det rätta formuläret efter dei

<edi aste Riddarhusordnicgen utan ett äldre

eller dst som finnes i de tryckta handböckerna

öfver grundlagen

— H K lltirciEni konsert i går afton p

biirssal ;m var mycket talrikt besökt ocb

spel emottogs af publiken med ett for

bifall som isynnerhet var stormande vid

ista nummern varaiioner pä alpsinget

buö hvilka lian utför med en förtjusande smak

ich poesi i foredraget Fröken v Schoultz

som lärer lofvat att bidraga tiil konsertens illu

strerande var af en sedan några dagar ihål

lande opasslighet hindrad derifrån men en a

ria sjungen af Hr Giinti er och ett deklasato

rium afiHr Dahlqvist gåfvo i al a fall en yt

terligare omvexling och behag åt aftonen

— Ett skurkstreck af eg«n art begicks i

förrgår afton i ett hus på LadusårdslaRdet Tven

ne karlar kosnruo ocb bultade på porten i elt hui

bebodt ef tvenna äldre fruntimmer Vid portens

öppnaads tillkännsgåfvo sarlarce att de voro po

lisbetjänter den ene gevaldiger cch den andre upp

ajnint-sman och skulle anställa visitation til ut

rönande huruvida de gimla fru itimmerna rj inne

hade af de jiliiesdukar som blifvit stulna hos fru

Glassel De började derpå visiiationen tiiiegGad«

sig 170 Rdr som lågo i en chiff jnier samt cfläg«

nade sig derpå »edan de «vid fem plåtar Banko

vitt» kallat da båda förskräckta fruntimren till Po

iisen i går Dssia lära ock en läcgrc stuad suttit

i Polisens förmak och väatat alt få förekomma

åt--rfå sina pengar och ss sin osiuld uppdagas

»lutligen upplystes det alt ett par tiofver lära be

?ignat sig af densia list för att åtkomma pen

nicEar

REVY AF TIDNINGARNA

— Uti Freja för i går afton förekomma åt

skilliga anmärkningar deröfver att tal minnen

för borg re- cch bondeståedan ännu ej blifvit

utnämnd oci att detta ij redan skett snta

jes såsom ett bland bevisen pa oefterrättlig

'aeten och ajouraerings-systemet Uti denna

•lutsats ligger dock i så måfto ett misstag soas

nruket aldrig varit att utnämna borgtre- och

bondeståndens talaiäs innan de vslda l epresen

ianieraa fåt si .e fullmagter granskade och det

-an tili och msd icke ■ ke förr er .li ^t Riksdags

•ardningen Denna säger nemligen i 25 § :a

«Sedan Borgare- och Bondstånden hvart löi

på bahörigt sätt blifvit konstiluerade

vbegäre de hos Konungen medelst deputatio

«nar d«ra» talmän hvilke Konungen då för

«ordne .» Också finner man stt d *t vid de

föregående riksdsgarce likasom nu dragit ut

liera dagar efter riksdagens utblåsning innan

ta !män blifvit utnämnde 1828 börjades riks

dagen den 4 November men Talmannen nämn

des ej förr än d®n 9 och på samma satt at

ijingo år 1854 S dagar innan det skedde För

lusten af dessa dagar är således visserligen ett

ondt m ^a som tiil en del vidhänger sjelfva de

i grundlagen påbjudna formerna

— Svenska Minerva som redan i Thorsdags

'£p ikerade pä det i Aftonbladet refererade ryk

tet att Filosiifie-Professorn Hr E A Schröder

trötts vara i f åga till earottaganrle af Statsse

kraterare-portlöljcn for eccles >iastikärendern

under riksdagen hvilket hon kallade «en sky

hög galenskap» hai i d3g ytterligare »fhacdla

samma ämne men med mera utförlighet ocb

värma Vi aga oss i anledning häraf friheten

fästs Minervas uppmärksamhet derpå att om

ryktet vsrit ogrundad så är det rät 'aste sbt-

1 tat a tt 6 'Vertyga alimiinbtf ten derom &tt helt

kort säga nej dertill Genom att bråka me

saken allt för mycket cch utbreda sig med st

mycken emfas öfver något som es-rUst såsom

• it on dit varit anfördt kunie hon läst veik

motsatsen Att ryktet vj .it gängse och saken

åtminstone för någon tid sedan 10sligen «pa ta

pettn» som man säger är säker mea del

förra kan för tillfället ganska möjligen halva ä

-rkommit endast deraf att Hr Po Sohroder

■ä tan för närvarande Rector magnificiu företa

git en resa till Stock ho :a med ka» 'le ns per

mission cch här stdan i gon tid uppehållit sij

Imedlertid har Mineiva häraf lått en ange

näm anledning tiil tre fös klara gar den ffirsU

-tt hon ej känner Professor Schröders politiske

änkesätt den andr att hon «geri a föreslå ler

«ea hög la grundsals och deri lire äro obero

« i <de a i tillfälliga hugskott såsom del anstås

«sn Professor i filosofien l äfvensoro af de fa

« ängans och äregirighetens motiver hvarme

« ca fria pressen hos oss äfl ^s att verka pé

« .vaga och eidaldiga själ :• <■

.» Det tredje att

iion tager iör afgjordt «att ber i Ide Prof

ssor

ik-i lite» som ns .oa a bans medbiäder skulle

vilja Qtbyla sitt lugna cch s pr kslösa lif e ;o

■ii portfölj under den lörbistring i de a 11

aänna tänkesättet som nu råder och för hvart

ort artnde ea tid bortåt da stoia tidningarna

nogsamt torde draga försorg .»

Det der var en hal hop förklaringen på ab

olutismen Hr fintlig nog det beror blot t p

o vad man menar med eden högsta grundsar

<en» och hvad den si- ,t» punkten beträffar s

kulle den varit dubbelt intressant om mat

kunde olficselt antaga den — hv d vi agerna

vi je tro» — såsom ett uttr ck af Hr Professo

chrcders egna änkesätt och alt ryktat sale

los aldrig kominer i t riga alt blifva en san

ang Aft emoUaga en portfölj innan Stän

derna gifvit sitt utlåtsn le öfver systemet

och man <ieraf lan sina om da önsk

dess bibehållande eller fö ändring vore ock

v .ir tanka verkligen af hvem som haist «en

skyhög galanskap»

«Med postrefveriet susa skedde på vigess

mellan Ulricehamn och Borås natten till den

9 i denna mana har så tillgått att när drän

gen från Dållebo omkring 19 ar gammal bade

sllamnat posten fr ån Botås uti Ulricehamn och

»Ihemtat posten i sistnämnde stad för att cm

natten föra den till Byrås så blef han vid pass

r /8 :s mil från Ulricehamn pa den så kallade

Biuni ;sko ;ori attackerad ai en mindre mans

person klädd i mörkblå syrtut nr ed svarta

hornknappar som vid en backe pä vägen fram

trädde och med en käpp gaf hästen ett slag

ofver noren hvaraf hästen dels hindrades i sin

fart och dels vek ät sidan dervid röfvaren

fattade tyglen och följde tö-nmeti till Postföra

ren sorn han med en stor knif fcetade för lif

vet i fall rii gaste motst o d försöktes Postfö

raren förskräckt och utsn vapen fann sig ur

stund att hindra röfvaren som nu med sin knif

öppnade postväskan och omslagen sfderekom

•sonderade brefven som imesliuo 6 ,800 Rdr Kg»

hvilka han genomgick och hvaraf han behöll

4 ,200 Rdr samt återksstade resten med största

oordning i postväskan hv >refter han i all mak

lighet tog vägen ät Ulricehamn Postlörsren

fortsatte sin väg till närmaste gärd der lian

begärde och fick täilsliap samt anmälda hän

delsen som geuaat blef kunnig i U ricekatnn

och derifrån Postförvaltaren på stället reste ul

för att se platsen der rölveriet sked hvarvid

befanns alt röfvaren elter synliga spår i stön

uppehållit sig en liten bit ifrån vägen derhän

albrutit några qvistar på ett träd och suttit

förmodligen lör att afbida Postförarens ankomst

Hada Postiljon i sin ordning varit posten följ

al tig så hade röfvenet troligen icke int :äffat

man får nu se hvilken af Härrar Postförval

tare som härutinnan negligerat sin p igt den

kommer väl ock att heula förlusten .»

(Insändt

:Försla Artikeln

Ehuru det följer ur begreppet om staten

väsende och ändamål att han med oväld bör

omfatta cch hägna alla bildningens grenar så

ha va likväl de olika tidehvarlven på olika sätl

tiljan ,pat denna grundsats hvilket är naturlig

dä hvarken bildningens art eller grenar voro

sro ellar blifva evigt desaniro» till tölje af men

niskoandens »tädxe sig utvecklande natur Så haf

va lörflutn» århundraden af tacksamhet mot de

gamla »piiken torn en gäng räildsde Unken»

och forskningens frihet at dem inrymt buf

»udanipråken vid undervisningen Men små

ningom har den mensklig» kunskapen (kat sig

både till måsg ^lld och djup ända derhän atl

inan alltmer börjat inse att lifvet är för kort

och fattningsförmågan för inskränkt tiil omfat

tandet al och inträngandet uti al ^a vår tids

kusskapsgrenar JSj blott de gamla vetenskap

■erna halvs omgestaltats och sieg at sina an-

prak utan da nya naturvetenskaperna frsm

gå åiligsn med jättesteg och öppna ett allt stör

re bearbetnicgslslt Nästan hvar vetenskap

ofta blott grenen af en sådan fordrar liumerv

sin man och ett lifs uppoffring Den utåt oct

iu»t alltjemnt sig vidgande bildningen gör ar

betsfördelningcn mer och mer nödvändig i frå

ga om yitena och studiefördtln ngen i frå ^s

om vetenskaperna l ikväl hafva både de g»m

la och nya vetsnskaperne såsom ingångna i ti

dens vetunde och ingripande i lilvst lika rät

och anspråk att representeras i undervisningen

och der fiuna sina orkaner Men vill m»a till

läroverkens gs mfa under vi ,nicgsäa .nen lägga dr

ny

sa är dst ej mindre genom sakens natur

ju genom andra länders cerutinnan redan vun

na erfarenhet klayt att lärjungarae tiil den

$rad förlora sig i mangfaid«n af ämnen »tt

te komma alt bektälta det gsrnh ordspråket

»aliquid in otc .oibu» et nihil in toto» Detts

»iui .er så mycket mer bekräflelse via betrak

»idet af våra vanliga skolor och gymnasier

hvilka ofta hafva möda nog stt motsvara de

nya fordringarne i de gamla äicnena Vill man

da i undervisningen upptag de nya ämnena

utsn ett g ^uofla liiteBa och fattningsförmågan»

"splittring äfvenlyia båda dessa och c® gamlas

örsumweise så återstår blott eu enda utväg

— delning Dtsna tanke är iagalunda ny

Den har Unge bsd funnits Ci-h varit tillimpao

i andr» länder ckn är ej haller i Sverige iå

helt främmande Det är bas &nt att salig Er

iebiskop Wallin i sitt tal vid invigningen a

jvya kaledralskolhuse .t i Up >ala äfvar .soos »tt

Pixfassor Gaijer i sitt Litteraturblad mer elier

usindrs utförligt framställt denna tanke En

-l»gs användning deraf finnes älven i den nu

fällande atudemexamen Dessutoia innebär det

f filosofiska faliiilteten i UpsaU antagna fCir

ilaget till fil •sofiskj gradens delning på tvenne

iiuier en annan och tillika rak användning »1

densamma Dessa tankar yttrade af sådane

mån dessa fakta ulgångne från en akademisk

korporation den man är van att anse sr .som

den klassisk» bildningens palare synas ögonsken

'igen bevis5 att en sådan d ining ingalunda

i an eller bör betraktas såsom e .tt intrång på

iler undergräfvande af klassiciteten utan att

densamma tvärtom är nödvändig både för det

gamlas och n )«s bestånd och förkofran Ju ^t i

de länder de- klassiciteten står högst h»r del

;on intiädt Den sker ingalunda till iubiir

aes inträng utan till bådaderas fromma ocb

genom vissa iionen som fö-bhfve gemensam

o :a påaiinna de hvarandra om slågtskapen bå

de till ursprung och mål Den ena hvarken

kan eller bör kalla sig mera lärd än den sn-

dra då lärdomets är en sak som kin tillhöra

hvilken vetenskap soia hcldst

rågar någon hvarföre dessa naturvetenska

per dam man vill anse så högvigtig» ej förr

t säte och stämma i läroverkens s ;lar och

örn före e .an just eu kommit till insigt om

deras r tt deilill så behöfver val ki app .st till

-v ^r erinras att de iro r en nyare tidens fo

sterbarn eiler att da först i våra dtgsr fåll

ett stadgadt och erkändt värde och inflytande

Det är deröre lila naturligt att de ej opp

togos i do gamla läroverken så långe de sem

ligen ej futsnos till som att de numera må

ste upplagas sedan da vunnit både ett veten

ikapligt värde och ett oberäkneligt stort infly

tande på det allmänna lifvet Hafva de ej i

ins mångfaldigt utgrenade användningar trängt

*itt inflytande in i statens styrelsegrensr i bor

garens högre och lägra bandtericgar och i

isndtmannens busiig- bestyr Huru stort hsr

ej deras inflytande varit på andra vetenskaper

och konster Det är till hufvudsaklig del des

sa vetenskaperna som gifvit de-w nyare tider

sin egen gestalt och karakter i förhållande till

fordna tider Da utgöra en verklig makt ei

stor mäkt som i dens händer — vare sig

stat eller enskilt — som förslår alt begagn

den är ett oemotståndligt medel att öiveiflyg

a och bringa ur fattning lörsummaren derå

Dessa vetenskaper måste så vid» ej tiden

kall förneka sig sjelf förr eller sednare upp

tagas och öfvertygelsen c iiödvändigheten

deraf syn ^s nu mera äfven vora mogen hos oss

Men vilkoret för deras upptagelse »r kunsknps

au <neE»j delning En ädan delning är ej min

dre naturlig än nödvändig ty néturen har

sjelf delat de menskliga anlagen i tvenne stora

hufvudklasser i anlag för det mera tänkande

teoieti >ka lifvet och i anlag för det mera hand

lande praktisk Vara nuvarande läroverk ä

ro egentligen blott tjenliga för utbildningen «

lör a De fostra för samhället egentligen

blott hvad man i vanlig mening kallar tårandi

medlemmar Vi se derföre också »tt samhäl

let rtriffas för denna sin orättvisa genom det

ta öfverlopp af Ijenstesökande som den ej kan

anställ» förrän deras bäuia verkningskraft är för

bi hvilket har e ;t oberäkneligt msnligt infly

tande både på kunskapsifvern och i synnerhet

på sedligheten Svenska folket »om har en

så erkänd fallenhet för det praktiska har lik

väl ingen enda undervisningsanstalt för den

allmänna utvecklingen deraf Pra ,tiska kuo

skoper spridas visserligen mer ocb mer genom

folkböcker populär» naturkunnigheter konver-

1Ij

s

m

o

t

I

n

a

S

K

a

m

o

so

o

ön

i

5

O

ia

de

to

rp

-S

T

ä

ge

Sj

u

?o

m

i

!7

lo

Patenteradt

Sundhels-Bröst- fhocolad redan välkändt öfver riket för

medelst mes helsosomnria rgens &aper finnes nu och fram»

deles såsom förul att liiigå i större och mindre partier

C

aos Condiicr F ia Croix vid

Pav *lion éu Brzar å Norrbro

Maimtorgsgatan sajcit i

XTstA GODT PO T- och AIADIIHA- samt

JCLIEN-VINEH pl beuieljer fia Ma ol a på flaskor

Sogeisk och Svensk fiu och mede ;fi :i Caaubricfe Piyspi

qué svart Engelskt ftkis n med fiera

varor säljas till

bilist ?» priser a Kontoret 3 tii >ppor upp i huset M S4

v i ri Wp- o- r

i f n

^■permaceli cj V ax-Sjus

arnt Vaxstaplar *f underfe irr-ads tillverkning förfal

ls t ?l fabrikspris uti ?5r J A JecobsfeODs Diversehandel

Bazarhyggna n vid Morrbro S L LAMM

11 Atep o _

IÖ

1Ij L-nds Ktjddbod vid Öfre £tsdc-garden

lampolja

kaui aa uti

pj

11 i Rdr rl

Tgs kannan i Kryddboden huiet JW IS

v«d Storft Kygatan

i lir /as lai va ocli fjärdedels lå

ror Konfekifikon i a >kf r Piunes Impeiiales och €a

irplomwon irit >kasa t torkade Gastanier fr ska Dadd

»r Ciironat önr

-eHer fm K k- samt Bred ^andel Par

^lezan Engelsk fia ^burger- Schweitzer- samt A sorter

Holländsk Os vtritafceli Ko ca- och Java-CalTe Italien

■sa Siarn- ech Pipmfccarcni särat Vermiceller flera

orler Fransk och Engelsk St n

.p Gourri-Powder hvit

>ch Cayenne Pe par Ostindisk och Japansk Soija £2 sor

er Eiig S 1 er 6 sorier Ei g Pickeis 4 sorter Tryffel

sorter (ihan pigr oaer Ihoidisi Fransä och Svensk

Anjc \is Franska Sardeller i ia gar och flaskor Hell

'il 01« ve r ferseaJ i- *ml ord il r

- sorier Fransk Capris

Fn nsi- V läitfcin G sorter Parlserättlclra Sirup de Via

igre fie .»orter

j o lleu d '0 ;a ne et Rose pä

hel- och bslfbuui Holl Kr ifl cch Genever fia Frensk

Cograc ga - al Jam ica Rum och Batavia Arrac ?Åta

.yaiftficj ii

Cura w Anisetie Martinique l ikör på hel

och haifkruLcn <U *n-öi cch Erowo-S out-Porter på hel

h baifbout Pro-er .ee-Mato j i

.m sort Patent-olja

hvit Fivkelja fm Husbloss i blad fina torra Ärter liing

Van lie Carolina Risgryn Sagogryn 4 sorter Holl Ena

ier i karduser och barkar hvilt Eavsnna-Sockcr Sper

Biaceti- samt Vaxljus ech staplar ram t 20 sorter friska

.Viinetalvauen till facila p igor i Kryddboden vid Sior

or ^et

r«La SAGOGRYN VeLeiiun I .ia qualité

Blyhvitt Kimr &lc i mindre tunnor samt gula Vax

staplar i pprti och rr-inut till facilt pfis i A R Beck

mans Eryddkrarahandal vi 5 Srartmangatan

Malaga Citroner

2

g

och Porsierrnser i lådor ssmt ^2 Bdr handradet fvr ,nas

till pahi i huset A 76 Wcsterlånggatan

Uimarift god nyii ^en hitkommen RÖKT

I-AX finnts på källaren Nya Slalmeas U ;der-

attels - 2 tiappor upp

ärsk Caviar

nkosp .zcen den ii Oec ?mber i839

i huset M 5 ?

Srora Kygatan

hos D Engströms

Färsk oprässad Ca viar

utmärkt jrod qvaliié

nnkomi2ien tiil

nyligen från ^et inre af Byssland

P A LEFFLER

Kornhamn JU 55

Färsk opressad Caviar

nkoaamen den 2 Januari 4840 af utsökt godhet å 3

^dr rgs pr skilp i Kryddboden midt emot Operan

af bästa besi &fTffchet »v igen ir .ko

.aaen direkte frSa

S :t Petersburg till ne«i«au pris mi Kryddboden i huset

77 vid hi >met af ÖsterlS- ^gatan och Drakens gränd

pol ländsk r ill

5

%f <839 Srs skörd til

Kryddboden i hu««ft

Z R r 40 sk rgs por kaggen i

<5 via Slöra Nygatan

$i {a Fyk Ijtsädes-I ^infrö

af 4859 ärs skörd a Bonnodal et Koa-p Eontor i Ränt

mästare huset vid Skeppsbron

|Tti Sandgropen vid Järfva Krog utom Norr-

tull hålles i likhet med förra året under vintern

och pågående slädföre för allmänheten tiil afsalu flere

sorter Murs &cd :f den ypperligaste godhet äfvensom Grus

ocb |6atusten allt lör de mest bill ga priser

åSTXJNDAS

f

En god .Lula

å

g

önskss få köpa Svar kunna härom inlemnas i Hr Har

ings Kläfeshandel i Bazaren å Norrbro

Å STUNDAS HYBA

5 i i Ram med Eöi den 5 April pS réel gata i stad«n

Om ST r • nliälles i förs-glsd biijctl Ull C N M i som

iä AHbidk

g

ia omsES pä AHnnbindskomore

UTB3UDES 1IY11A

Stsdfti eilar Irt xt på Norr en beqväm Vå-

nittj nf fscx å 7 Rum och kök med nödiga uthus till

den ■

.ste rastkor ^a .nde April Svar afvaVtas i biljett

» "yresaiao M 67« soja in emnas pä Aftonbladskon

toret

För Riksdagsmän

3 :ne Bura med c iiblcr eldninii och städning Blot Lil

pr

-s Underrättelse It-Jnnas i T .u Wcdevborns Di *er-

vid :v !-ofa 'an

?l >ocf

rpvå K u med t an genas i att hyra i

-S- Al .n strand huset M 3 pä nedra bollen till höger

T '1 initun-Si-nde DISTINGS MARKNAD i Up-

ä- fåla äro S :ne större Rum alt hyra nära Stora Tor

get Vidare unitrrätleise erhilles if Herr H«ndelj»aa

Sjörk i Upsalr

u ti Borgini»staiiiii3sn Leutons gård i S ^la tin¬

nes under insiu ^dan ^e Sala vintermarknad alt hyra

um ht a i bia cd en större salong passande för nä-

urn hvavibland en Större salong passande för nä

?on finare handel äfveosom Stall- och Wagnvrum När

mare underrättelse leisanas af Handlandr n J O Sundberjr

i Sala

glanssnle fantasi en kraftfullhet och manlighet som älsk

yttra denna kärlek i kiiaslosaait snack och pjunk

— Den

den 90m mera ar genooiträn ^d af störa idéer uttryckta i

— R :s lyr .ska dikter som i detta band Gnnas äro dels o

g

yttra denna kärlek i kiiaslosaait snack och pjunk

— Den djupaste känslolyriken är också ej hans skalde3latr uta

den 90m mera ar genooiträn ^d af störa idéer uttryckta i gläisande bi .der liksom Tegnérs » '■ "» s» «ki«« !v

— R :s lyr .ska dikter som i detta band Gnnas äro dels omarbetningar af äldre — deis ej

ré-l gata med stort utryaaaie ® :ne b unnar I gär

ailtsä är ban objeetiv deo ;rä miod e trädgårdar sasit inneriailande utom bo

forr bekanta l )e äro nings- och nödiga uthus ett större tiarfveri oistall för

utmärkte ätsainstone i lyrikens objectiva genre .» — — — Om det i dessa Ungdomsbilder förekooimande större sia eriiörelse smt Ladugård a sten för 4-1 kor fö m

Drimaiiska stycke Rodrik och Albin yttrar samma tidning bland anaat Det «ir visserligen säioia dramatisk ska- >nssl är li ,000 Rdr Banko hvaraf eu obetydlig dal be

pelse ej tillfredsställaade emedaa det saknar organiskt sammanhang motivering karaktershälining och en först- hofver afbeialas Närmare underrättelse fås pä Konto

nanle upplänning Men Förf mening var troligen ej att det skulle vara annat än ett lyriskt berättande poem dia- retj å nedra botten i huset Jö 44 vid stöta Nygatan

loger Deri är intet oadt Annat äro ej Runesvärdet och Lycksalighetens Ö och båda innehälla dock förträffliga

saker Sä äfven detta Föredraget är väl vårdadt några falska Jamber oräknade ej utan pathos iyrisk kraft och

hällning geniet är rikt på originella bilder träffande mot detalaades karakterer svarande reHeiioner öfver vsri

den Min läser det med myckel nöje ty der finnes snille Oeana Dra-ta visar ännu omogna dramatiska anlag

men hvilka utbildade lofva stora saker Måtte det blott ej fattas Hr R uppfinning plananläggning ty allt annai

äger han i rikt måttla

Några ia mil hä ifrån

en i norra IJp

ind utmärkt vackert belägen SÄTSRI-iitJEN

t )OM med gom höoord egne arbetare skog till alla be

f n ung och felfri HÄST Fox till färgen kan

beses på Riddarhustorget förmiddagarne inellsn kl

11 och 1 Närmare uodei ra ;else om priset lemnas uti

Tjädets Tobaksbod vid Riddarhustorget

EN JSYMÅLAD BREDSLÄDA i bästa stånd

för 40 Rdr banko Adress Hornsgatan ä 76

Alla de Handels-Bolaget D Carnegie et Komp

tillhörig» Egendomar belägna uti Jösse Rärad af

Wermlands Län nämligen

ÖFRE ADOLFSFORS Jernbruk och Slgverk

NEtlRS ADOLFSFORS dito d :0

CH \RLOrTE ^BF .RGS dito

TORf .lLSERUD Sågrerk

STALPBTS dito

lamt RUDS Landtegendom

Med köparen aan äfven öfverenskomaus om öfver

taginng af Bolagets tillhöriga Skogar i Norrige De of-

fattas Hr R uppfinning plananläggning ty allt annai g

en i norra IJp

ind utmärkt vackert belägen SÄTSRI-iitJEN

t )OM med gom höoord egne arbetare skog till alla be

ihof och sota lemcar öfvr 6 procents rama på köpe

vsnriämnds fastigheter köan äfven delas efter köparens jskillingen »äljes med utsäde af 87 tunnor

Höstsäd in

öaskiingar så vida försäljningen af det helaejkansie på |veotarier af alla slag m m Adress för närmare upp-

lyssiugfås i Ssbodn vid Stora Nygatanhuset nast

Större delen af löpes ^illingeo Ifan fi inaestå emot in

iöckoincj och 6 procents ränta Betalningen af Inventa

rier ^e &aa s-ke i termioer efter köparens beqväintighet

dä nöjaktig säkerhet leaanns

dldllf

j

Vidare uaderrättels- medlelas af

Götheborg den 23 December 4839

D CARNEGIE ht KOMP

g pp

lyssiug fås i Snusboden vid Stora Nygatan huset nast

söder om källaren Norriges Vapen

rerarne G E FLYGARSON et SON

Kör 100 Mdr rgs

klCl

g

ett utmärkt godt ocb vaclsert Cylinder -repi ter-ur af guld

i Stadens nya hus vid SÖdermalaistorg boden M 4

Juveler äkta Perlor äfven såkallade skefva

eller knottriga kulör ;a äkta Stenar äkta Galoner och

Broderier Svenska halfäkta Galoner och Epålelter äfven

gammalmodiga Nippe .r i hörnet af Clara Srranigata och

Störa Vattugränd qvarteret Uggloborg Nr 2 da Värden

efterfrågas-

ör 1 lidr !M sk rgs pr aln

filomaii ^i fyrskä ^tade Thibe er 8-4 bräda lik på båda

sidor i dessa dagir inkomna ett större sorticrtent

å

g

uti Kra .i .boJen å Drottninicgatan M #9 f d

Falkenbergska huset

!7N Bf .A KLÄDES TULCPP med äkta Cal-

piuckfoder är slnl *n för hvars tilirättaskafTande ut

lofvss hederlig vedergällning då snmälan göres på Kon

oret buset JW 3S Stora Nygatan en trappa upp

TILLVARATAGET

bki Nköifi

öå Angbstfkontoret i Norrköping fitit ;es alt

af rätta ägarne afhemtas följande på Ångfartjgea

qvarlemnade saker Elt paket till Baron Sparre elt dito

till Mamsell Ljungtjris

ett <i 'to tiil Jungfru Björkström

elt par Utanslöflor en gammal 8iden |äaraply en Resväska

med läs för samt en Käpp-

T JE3NTSTS ÖKANDE

fdUkL

TS ANDE

pn gift f d Uniks- cch Landtgårds Inspektor

sok de sedn ^re åren innehaft arrendebruk hvilket

den 14 Mars upphör önskar sig att vid sistnämnde tid

Hler ock nästa höst erbålia kondition vid någon stärre

Bruts- och Lacdtegendoai eller ock vid endera af desse

Sökande person som är i sina bästa ar och allt ifrån

ing lomen van vid drift o

^h allvarsamhet önskade helst

.t fä sin aflöning ställd pa viss lös af nuvarande afkast

ing samt alt sedan få viss procent af Eg *ndo»eas u *p

^Öjda {behållning De rekommendera betyger som

i sökande har att före«e äro be- ägel e®ottagne af

Uiks- flgsfallttäkligen Br Prosten G F Lindmark som

r

har lofvat meddela vidare underrättelse logerar uti busel

Nr 27 på Westerllnggatan i öfversta våningen .»

ar med sialdens heJa färma det skona i lifvet utan a

|7 'i STEXHUS-EGENDOM a Södermalm vi

djupaste känslolyriken är också ej hans skalde3latr uta ré-l gatamed stort utryaaaie® :ne b unnar I gär

djupaste känslolyriken är också ej hans skalde3latr uta

gläisande bi .der liksom Tegnérs » '■ "» s» «ki«« !v

marbetningar af äldre — deis ej

ailtsä är ban objeetiv

forr bekanta l )e äro

Udbildfökdö

En ftf hederliga föräldrar född 18 års Yng-

ling som konditionerat på Handelskontor i fyra års j

tid beskar sig nu en dylik plats med första eller ocL j

på något Bruk Srar härå i förseglad biljett till C J L .i

dä muntlig öfaerenskomarelse kan ske och erforderliga f

betyg uppvisas torde med första inlesina» i Klädtsboden

i hörnet af Riddarhustorget och Stora Nystan

E n psJitiijj och driftig per ;on ksn nu genas

erhålla ea förmånlig emploj vid eit större Bränneri i

närheten af Stockhila då han ensr .äier sig 1 tr upp i

huset Nr 40 vid Jer itergsgatau till kl 8 hvarje morgon

Ingen nå likväl göra sig besvär som ej är försedd med

de mest hedrande betyg och är något kunnig i räksn

»kapers foranJe lamt har en någorlunda hjelplig bandstil

En bättre maas Dotter tuel ausuudigt och

ärbart uppförande önskar antingen r .u genast eller

lili nästa flyttning kondition i Staden eller på Landet for

alt gå F uti lil banda i ha-hållet lion kan Un sj 1 'run

limme sjlad r efter mStt Svar »fvsktas i ti j-tt till M

L SS som iniemnas pä Aftonbiadskonlorel

I TJENST ÅSTUHBÅB

En Gosse taed god bil i och v .n iga Skolkun

skaper som kan förete tillförlitliga betyg öfver rena

sedar och ett oförvitligt upprörande kan nu genast er

billa kondition i en större Handelsrörelse jemte vilioi

att alla dess behof blifva uppfyllas om hau ansjåler sig

i huset Nr 8 vid Liila Nygaian till höger i portgången

DIVERSE

OMSÄTTNING FÖRSÄLJNING

garanieradl ef ui .dertccknade foilgir t 1 den £5 Januari

mot insais af 1 Rdr Bko

Högsta Vinsten

It denia Lä .oinraiining lemnas uiide .tu .iing i relen

skaptr samt äldre och nyare språk Dc ft ,era lors gkon

ne larjuugarne fa lära all a ,a fransyska språket Nar

mare unuerraitelser lemn ?s i Lycei lo &al nara iiötorge

Oxiorgsgaian Nr 7 t r uyp

På detta IiiStitut somjaf mig föresus lemnas undervis

ning alla dagar afven Söndags f m ifrån ii lill *0 i

de lefvande språken afvecsoin modersmålets rättskrif

ning m &lhemalik anlhmeiik dubbla bokiöringeM

alla för bildandet af blifvande köpman erforderliga mei

jKaniiia göromål och transaktioner Hvarje &-ev !«r af

lagga såväl inträdes- som utgangsexamen i närvaro a

fader eller mäisaian Jag tror joaig härigenom koam

i tillfälle att visa såvai undervisningsmeihodens värde

aom Läroverkets duglighet

„„„«

APBROMANDER

g„„„«

A P BROMANDER

Stockholm och Kalambska huset •

Blasiiholmen 3 tr upp

LTndcrtec ^nads D-iniskoij» Dörj as Lördagen dti

18 Januari med sakailad ^i TURDANSAR S .ockholn

,0J1 °f ,aa

A SELINDER

Lfnder teckna ds Ua ^Tekttoner ta ^er sia LO jan

i slutet af denna märnd De såsa önska deltaga

behagade anmäla sig i m .it logis huset Nr 3i hörnet a

Malier Sasmelsgrsind ocb ÖFta Jian ,räa«ten

G Charlotte PFEIFFER

F

-

rsnska Tal- och SkriUMniugir eihallts af ea

Fransyskt Fruntimmer Priselär S Rdr Bio i qvar

iai *t beräknad till 24 Irktiooer å 5i :ne tiaaaiar Alten

«moitagas hal peniioBärer Adress lemnas i Mimseil A

rosins bod v d Munkbron

å bjdi t li

som frcqveaiera Skolorc .e på Norr erbjudes i eit ali

varsamt ordentligt hus hraiest Privatskola äfven hållits

under 10 års liu och aonn tarar emot billiga vilkor

Vidare underrättelser och adress fås i Eieoieiuarsiioiat

alia Tisdagar af då närvarande Läraren ifrån ki lill 10

m eller Onsdagar frän kl 1-2 12 liil 12 2

Stentrycker Nr 83 Regeringsgatan emoitages beställnin

gar af alla Lithogiatt ,ia arbsten såsom isil- Notilika

Ea ali Stockholm boeaie yngre Borgersman utaf Han

deisklafsen önskar au emot ett lämpligt arfvode fa e

mollasa bvarjehanda kommissioner !ör Hrr Possessiona

ler uti landsorleroe Vidare underrättelse samt muntligi

»arnta km erhållas genom förseglad biljett till Libores

lRsaila

Skulle aäg "ii sosa bar en latt R .svago islå .a hafva

den iratls nedtagen till Gäiheborg behagade den anmäla

dm pi Hrr Ährbergs et Komp kontor oeb der all««n»

»in airess

_

Deu som sku le vi 'ja åtaga s g ttt under den

na vinter vid ea Egendom 1-2 aiii norr utfränS .ock

holm levere .a eirka *00 famnar Bar .ved torde till öt

yereailommelse derom anmäla sig i hustt Nr 7 vid Ox

torgsgaian

-

För utdelning till £t .ko ne och Barnen eite

de på Käringö i *1 *11- September månad drunknad

41 Fiskare har underieokoa .t emottagit af Hr lUajor .r

Koch pä Wågsäter Bko 16 Rdr 32 sk samt i bref fran

J L med Strömsholms posisiämpel 2 Rir

Kongelf och Oroust dca 20 December «»»

BERGi

Krono-Fojjde

Orak gods emotugei till Norra Städe na sot

-T geoast emoitages då Kolm efterfräga» hos Hr Liad

»tröm Vid Hö .orgel Öfra lieliingegarden ocb afrea fin

mes färsk LAX att köpa hos samma null

xvtu orstte uuaäareu af en brtf ankomme

Kuagsholmsbrogatan

Gtnoai tryckfel vid införandet af Direktion n

öfver Kongl Armén Pensions-Ktssa Kunéör .lse fl

Sistlidne Iteceaiber hafva foljands origligfcetei

flniii som härmed varda rättade lemligen

1 Aftonbladet lör den 7 :de 9 :deoch 14 :de insevaran

Slår bland Obligationer

81 lSS4 h

den 23

1d flutit

1

Januari

-- 1181 läs tSS4 och

J371 läs 1371

126S läs S16R

„ 2SS3 läs 8 *23

2333 läs SS

,3 2SSS

3328

M

M

2333 l

3328 läs 3328 samt serskildt i kläde

mi a i nämnde mlnad blandI Obligationer ä 10«

stär Nr Ä2fi (» 326 läs 3260 3163

a 3303 läs 3309

56133 9 las 3316 53 ]4 337g

en 9

8316

Slår blan

--

Januari

ä SOO Rdr M

l 100 Rdr M

mi a

stär N

tr den 9

Rdr

8316

På Tidningen

å Tig

håfljd

bTnat en nummer atkoiamer hvarjt Lirdag åtföljd af«

\äl rilad LitliograQ

kan med S Rdr P .ko prenumereras a en half årgång på

de fleste Boklådor i Riket samt a .ven pa alla Postkö-to

m»n dersiädes med tillöksiKg fcf postarfvode ti st Bio

18 Plancher äro redan färdigritade for tidningen ocli

unua b«se» i Bergs Bokhandel vid Stortorget

sationslexika Iördagsmagasiner och strödda tid

ningsartiklar men dessa kunskaper lägra sig

ofta i sasama ordning soim de inkommit för

virra ofta i stället att reda ooh åstadkomma

orta en andelig öfvermättnad i stället för till

fredsställelse ty de sakna vetenskaplig grund

och sammanhang De hatfva derföre föga infly

tande på det praktiska lifvet och yrkena eme

dan dem felas all sjellotändighel i användnin

gen Derföre bedrifvas våra yrken och prak

tiska hiiidteringsr långt mera än sota borde

och kund med kropps- än sjslskiaft hYirfo

re också den mera bildade ofta blyges att be

drifva dem Men i simma stund någon i och

för sitt yrke behöfde och använde lika ia )c

k«n kunskap och sjilsansträngning som ex

en professor för sitt kail så skulle denna si

ateeliga fördom försvinna och den iörre kom

na att stå på samma höjd af borgerligt ause

ende som den sednare

Om menniskan redan i bördigare länder fin

ner nödigt att underhjelpa bearbetandet af na

turen genom ett sierikt användande af dennas

egna krafter så gälier detta si mycket mera i

ett fattigt och på mångfaldigt sätt vanlottad5

iand sådant som vårt Det är derföre hög tid

att man hos oss bebjertar detta &å framt vi

«j objelpligen skola blifva efter och komma i

ett ständigt beroende af andra länder som i

detta hänseende redan vunnit försprång

Den allmänna opinionens isynnerhet de prak

tiska männens idkeliga klagan öfver ©använd

barheten af de vanliga »kolstudierna äfvensom

de under sednaate åren uppkomna specialsko

lorna hafva tillräckligt tillkäumgifvit behofvets

närvaro af bildningsanstalter för det praktiska

lifvel ty det är alltid det allmänna behofvtts

irt att först i det speciella ut a a sig Me

praktiskt-förberedande specialskolor (böra tkii

jas från prakiisfet-tiiläjipinda specialskolor di

aaå eljest vara så lörträllligt inrättade och styr

ie som heldst halva likväl vissa oafvisliga bristei

till följe af deras egen natur Gossen bildas

der för en viss enstaka iefnadsgren innan snnu

hans urskiljning och ålder mojnat för ttt så

dant val Deraf händer att oss han framdele

lianer sig mera lallen för en annan han äi

tvungen att antingen mot sin fallenhet och viij

fortsätta den en gång beträdda Iefnadsbinan

(der bas i aila fall blir mindre duglig utom

det att hsn är oarsdvändbar för hvarje annan

eller ock att vända sig åt ett nytt håll sedan

han otacksamt användt sina bästa läroår Yi

dare har gossens tidiga afsöndring från den je

jiensamma undervisningen ofta den menliga

löljdtn alt alstra hos honom en viss ensidig

laet och fördom i strid med allmint medbor

jerlig andä Slutligen kosta dessa specialsko

lor besökta af ett färre antal lärjungar staten

jemförelsevis långt mera än de allmänna ocb

tälla sig dessutom i vigen för en grundsaus

enlig och genomgripande orgaci :ation af del

allmänna under visnings väsendet

För att ej behöfva predtslinera gossens lef

nadsväg bör derföre den första undervisnin

gen endast omfatla de för alla lernadsvägai

grundläggande och själsutvecklacde ämn«n den

bör innefatta förberedelsen for hyarje högrt

bildning Denna allaiänt förberedande under

visning bör i .unn vara fullindad vid den ål

ler (12 till 15 år di gossens anlag väckte

rf det redan inhemtada ålmisstone hunnit ut

veckla sig till en af de tvsn»e hufvudrigtnis

jar i hvilka ej blott menniskonaturen utan äf

ven den bergerliga inrättningen sjalfmant lik

som delar lifvet Efter den allmänna förbere

iehen och vid denna ålder bör undervisnin

gen derför dela »ig i tvenne jembreddgåsnde ii

iier i en teoretisk-humasistisk och i en prak

tisk-realistisk Den förra linien har sitt orga»

t våra vanliga skolors öfre klasser synnerligast

Emedan vi vid läroverkets inrättning ej äga nå

gon erfarenhet att tillgå inom Sverige och då vi

likväl anse oss böra så litet »om möjligt experi

mentera med föräldrarnes dyrbaraste egendom bar

nen så hafva vi gjort oss till en pligt ett med

särskilt tillämpning på vära Svenska förhållanden

taga Tysklands real-läroverk till föresyn — Ua

dervisningen kommer att fördelas på 3 klasser tf

hvilka den sista eiler lägsta såsom giuodläggande

och af osammanjemkade lärjungar beslående är

beräknad på 2 år då deremot hvardera af de an

dra klasserna är betäkuad på 1 Dervid anmär

Ises likväl att den vil inträdet mera underbyggde

eller den eljest mera flitige och bättre begåfvade

iku le kunna genomgå läroverket på 3 år då der

emot en ar .nan i omvänd fall dertill torde be

höfva S år Medeltiden är beräknad till A år lä

setiden under året till 30 veckor Läseårets kur

börjar med höstterminen den 1 September våiler

minen börjar den 24 Tebruari och hvardera ter

minen läcker 13 veckor

Före inträdet i det blifvande real-gymnasium

och för att der .tied erfordelig nytta kunna begag

na undervisningen bör gossen hafva inbemtat cn

viss förberedande kunskap ocb upphunnit cn mog

nsre ålder bådadera dessutom nödiga för att med

urskilning kunna bestämma sig åt cen praktiske

sidan Till intagning hafva vi derföre ansett oss kö

ra fordra l :o att katekes och bibli-k bistoria äro

fullständigt inheiatade 2 ;j Svenska hisloi ien i sam

mandrag 3 :o allmän fysisk ocb Svensk [eograli

sammandrag 4 :o Quatuor species i enkla tal sur

ter ccb bråk decimalbråk ocb enkel iegu !a detri

jemte 2 böcker i Euclides 5 :o Alt i latin kunna

invända grammatiken vid tydningen af en lättare

fö fattare t

-ex Cornelius Ne os Csessr m ö skas

.erna någon börjin är gjord nied de nyare sp ;åken

Hvtd undervisningen på Real gymnasium be

träffar vila vi börja med att gifva en öfversigt af

läroämnena och deras fördelning på klasser och

timmar genom följande tabell

jymnasiern

lra vigtig

inSet

dan sednare åter ehuru ej min

iiar i våf läroverk så godt son

Läro

ämnen

l :a kl

2 :a 11

3 :e kl

nqi p

i t

2

Andra Artikeln

Öaskande att efter föm åga afhjelpa delta behof

och att dymedelst i någon män gagna fädernesland t

tiafra undertecknade bejluut »tt 1 gammsnbanj

,ned och till fyl nad af det bar sedan 12 år befint

iga Lyceum «om egentiigen afser den teoretiskt

aumanistiska linien inrälta ett läroverk för de»

sndra eller praktiskt-reslisliska linien hvilket ä

roverk raan lämpligast kunde kalla Ueal-gymnasi

nm Detta real-gjmnasium bör å ena sidan hvar

ien förvexlas med den lägre elementar-undervis

aingtn som måste föregå ej heller å andra sidst

ned någon slags tillämpningsskola som måste ef

erfdlja utan dess ändamål ligger midt emellan bå

da l )et skall netrligen meddela sådana kunskaper

som hvar och en bör äga för att kunna göra an

språk på alt vara en i allmänhet praktiskt bildad

nenniska och medborgare och som tillika iji-nat

tit grundligt förbereda lill inträde i hvilken med

lorgerlig befattning som bdst med undantag af

len s k lärda väger det är således ämnadl föi

•lifvande t ex bergsmän bruksidkare landtbru

rare militärer fabrikanter landtmätare irekanici

'oroiaceuter för sådane embelsmän som ej behöf

a egentligt klassisk bildning m fl Yår afsigt är

• tt ynglingarne sedan de genomgått läroinrätlnin

?en dels ir .å kunna laga den för mångens bestämmel

se erfordeliga studentexamen dels ingå i mot ser

.killa fallenheter svarande tillämpningsskolor (t

i Mekaniska institutet Fahlubergsskols Marie

bergs krigsakademi Degebergs lantbruksinstitut

v dels ock att omedelbart ingå uti lifvets

aktiski bestyr

Hvad de serskilta läroämnena angår få vi upp

lysa alt unkervisningen uii

Relijionen upptager en kurs i teologi ocb kyr

tohisterie efter läroböcker pi modersmålet till

samma omfattning som gymnasiernas

Historien kommer att någorlunda utförligt om

fatta Stenska gamla medeltidens nya ocb nyaste

med hvilken gistosmnda en kort statistik föienas

Geografien den fysiska och politiska med bufvud

;akligt atseend» fä Europa och Sverige dessutom

tå mycket af gamla och medeltidens som för hi

storien är nödvändigt Kaitritning förekommer i

tammanhang med teckning

Matematik Till följe af dea synnerliga Tig

som denna vettenskap äger för det praktiska lif

vet har man åt desamma inrjmt de jetuforelsevis lie

sta timmarne Undervisningen kommer alt med

särskilt afsaende fäsladt på den praktiska tillemp

aingen omfatta an sammanhängande och allt del

vigtigasle och hufvudsakligasle upptagande kurs

lill och med elementerna af den högre kalkylen

Fysik I Mekanik elementerna af statik och dy

aamik och i Exptrimenlalfysik det hufvuiisaUige

ste af värmeläran electriciuien ccb optiken jern

te det ailmlnnaste af meteorologien

K 'mi Del vasendiligaste af den oorganiska

satnt 4e delar af den organiska kemi som lör dag

iga lifvets bebof och i tekniskt och industriell

särseende är af synnerlig vigt

I högsta klassen hoppas nun älven binna med

dela en kort öfversigt af de vigtigaste Svenska mi

aeralier tamt af geologien Undervisningen beled

sagas af exparlmantcr Åtminstone aists åtel skal

tillfälle beredas för lärjungatne sjeifve atttillämps

sina kunskaper förmedelst kemiska l»birationer

1 Botanik genomgås vintertiden en lärokurs af

allt det som är nödigl för vältars examineritg ii

väl efter det artificiella som naturliga systemet

äfven som de serskilta väitorganernas bestämmelse

jch förrättning jemte en öfversigt af de olika väi

ternas fördelning pi jordklotet Yid allt detta

kemmer uppmärksamheten serskildt att lästas pi

4et i ekonomiskt medicinskt eller tekniskt bän

taend vigtigaste Under dertill tjenligs ä <stide

företagas botaniska exkursioner så att ynglingarnt

efter vårterminens )slut vunnit den examinenngs

färdighet st

de under sommarferierna på egen ban»

kunna göra insamlingar af sin hemorts växter af

Itvilka exemplar böra medtagas till höstterminens

DSrjan för att af lärares genomgås

I Zoologi gifves en öfversigt af desi klasser fa

miljer och alägter Så väl för denna del som för

svenska naturalhistorien i allmänhet kommer små

ningom en normalsamling att anläggas och tjen

liga planchverk efter råd att inköpts

l svenska språket genomgås de s grammatika

i .ska byggnad stafningsgrunder och syntax hvilken

kunskap kommer att tillämpas genom uppiatsai

jch kiior

Af nyare språken kommer det tyska fransyska

ich engelska att läras och på dem en hufvudsak

lig vigt alt läggas Man hoppas att larjungarne

Yi äga i delta hänseende ej blått upplysningar

ulaa äfven faktisk erfarenhet att tillgå ock

bäfva ställt oss i foitfarande förbindelse med

sådane undervisningsverk .j

De Tyska Real skolorna af bvilka större de-

len från början hvarken förutsatt elior upptagit

latinet hafva numera nästan allmänt börjat upp

taga det men icke såiom sak uun »åsom me

del Det tjänar såsom sådant dela till tankens

skärpande och i följe deraf såiom understöd vjd

nyare språken» läisnde del» »åsom stamspråk

för Franskan m fi dels och isynaerbet till för

klaring af terminologien i nästan alla vetteuska

per ,konster och yrken Men för dessa ändamil for

dra» ingalunda att läsa sig in i språkets inre

väsende och finheter utan blott att jemte et

skäligt ordförråd säkert känaa och kunna an

vända dess former och syntaktiska buf .udreglor

Vid dess slut anali» cc .kring 8 dsgar enkom

för botaniska eikunioner ock öfningar i fält

mätniog för att koncentrera undarvisninget pi

den dertill tjenligaste tid

ej blott skola lära sig Usa och skrifva dem ul»»i

ock att temligen ledigt utirye » sig derpå i syn

nerhet hvad de tvenne förslnäm de beträds h ilka

hittills gjort sitt bruk mera gällande i Sverge Li

rarne hafva en längre tid vistals i de länder tvi

sas språk de lära

Teckning kommer äfven att utgöra ett hufvud

ämne Denna konst som i allnaäntet utgör bar

nets kärssle sysselsättning är en af de användba

raste ocb oundgängligaste kunskaper för det prak

tiska lifvet oberäknadt dess vigt i ästhetiskt hän

seende Undervisningen deruti kommer alt Inne

närmast beräknad för l :a klassen ocb bestående sf

figurers roenniskokroppens djurs träds blommors

och orcsmenUrs teckning din sednare närma»

beräknad för 3 :e klassen och omfattande teckninger

af kartor byggnader arkitekturens ordningar ma

chiner m ni hvartill en praktisk anvisning al

fäl ;mätning kommer vid hvarje \årterminens slui

stt bifogas De i utländska realskolor brukligaste

förläggsblsd blifva för ändamålet införskrifna

Skönskrifning kommer blott att öfvts i sin egent

liga betydelse d v s lör stt gifva larjungarne in

vacker ocb säker handstil Och dess melhodisk

grunder böra derföre redan kunna vara undan

gjorda i lägsta klassen

Bckhåll ri är en för hvarje praktisk gren nöd

vänciju tu 'skap nr .cu emedan matematiken kom

mer att i detta läroveik drifvaa till en större höjd

tå kan dess användning på bok bälteriet ej blifva

svårt lavar före det sednare blir inskränkt till nå

få timmar

Dessa äro undervisningens ämnen För den

som fullständigt genomgått inrättningen ansvaras

alt hsn inhäiäitat förutnämnde lärokurser bvarvic

likväl erinras att om någon skulle hafva naturen

rent af eE :ot »ig denne ej kan genomgå dentam

tua d v s ej hinna till öfra eller öfversta kias

sen En och annsn tan för sitt ändamål dessutom

ej behöfva geromgå alla 3 klasserna Så väl för

ett lemna allmänheten tillfälle att grunda sitt om

döire om arten om sådane undervisningsverk

i allrsänbet som cm della ssrskiidl kemaier v ie

hvarje läseirs «iui offentlig rxtmsn stt hällts

Ehuru Latinet som en gång tillräckligt förulsat

vid intcgLiogen ej kommer att lär»s pi sjelf v

Real-gymnssium är likväl tillfälle öppet för dem

som vilja fortsätta detssmma stt 4 limmar i vec

kan fritt deltage i latinska ucderviiniEgen på det

här befintliga Lyceum Dalta är också fallet taed

Filosofi (Psykologi och Logik hvaruti sista åreti

Uirjunjar kunna deltaga 2 timmar i veckan

Hvad GyiMiaitik beträffar kommer den väl ej

att anses såsom ett egentligt läroämne men då

denna öfning isyxnerhet är af vägt för organismen»

utveckling uader ynglingtåren si bor dan ingalun

da åsidosättas Med undantag tf den åi stid son

år tjenlig för bottniika evkurtioner ocb fältn ;ät

ning kocama gymnastiska öfr .ingar alt hållas niet

alla lärjungar hvilkas föräldrar och hvilka ijelfvi

önska det Mot särskild afgift är afven tillfälle an

lära fäkta och iida

Detta rörande den egentliga undervisningen Hvad

iter lärjungarnes sedlighet och uppförande beträf

far skola vi göra oss till en samvetssak alt deröf

ver vaka såväl under som utom lärotimmarne öf

vertygsde att all undervissing eljest förfelar sitt

ändanål och alt det förtroende hvarmed läroår

»tallen kan komana att omfattas till en hufvudsak

lig del deraf beror Skulle någon lärjunge genon

dåligt uppförande gifva s :n« kamrater ett förledan

de efterdöme så är det vår bestämda grundsats

att med iakttagande af ali grannlagenhet mot för

äldrar eller målsmän en tädan fiån läroinräUnie

gen aflägsns för att hellre ägt ett mindre mtn

väiartadt antal lärjungar än ett större af bvilki

några kunna skada den nja läroinrätsnicgen oct

•lermed möjligen äfven den nja sakms framgång

inom fäderneslandet Alt likväl i möj igaste mitti

örekomma sådant komma viss» lärare alt sig e

mellan fördela den särs ,illa uppsiglen öfver ett

visst antal lärjungar I taaimanbang härmed fi

vi äfven nämna att de föräldrar eller målsmän

som det önska kunna i afseende på hithörande

angelägenheter vända sig till hvilken af lärarne

sorn heldst af hvilka flera kunna åtaga sig priva

tillsyn och ledning Dt som i tid anmäla sig

kunna blifva inackorderade i ett för allt på billig»

villkor

Af iften lill läroinrättningen är BO Rdr J5 :ko fot

tern ia n 1 anseende till ämnenas mångfald kun

skapernas höta uppdrifning dyra instrumenter»

och materialärs ar .skaffsnde samt i anseende till

den betydlig» tid ett större antal lärare måste upp

dra kan denna afgifi ingalunda anses för hög

vi hoppas alt undertisningens resultat skall åda

galägga det Meilertid beklaga vi att läroanstal

tens privata egenskap gör den mindre tillgänglig

för mera ebemealade mäns siner på hvilkas prak

iska bildning den eljest til bstjdlig de syftar

För att dock si vidt på oss ankommer äfveic

lemna dessa tillträde till dess begagnande kornset

åtminstone en frielev att antagas för hvart tio

tal af betalande

Som läroanstalten ar grundad på förutsättnin

gen af ett nationellt bebof ccb på det förtroende

htarmed den sf allmänheten kan komma alt om

fattas Blåste vi anhålla att aila de tom från ocb

med dess börjsn (den 1 Sept 1840 vilja densam

ma begfgea anmäla sig inom den IS Junis å hos

Magister Svartengren då «aed detstmma äfven

f ielevernas antal bestämmes

Upsala den 20 December 183S

Ph Mag Profttsor Aksd Adj

Akad Doc Akad Dee Pb Mag

Ph Mig Ph Caid

om 43 läster och komma derjemle köl och stäfvar

t oförtöfvadt sträckas till en brigg beräknad a t

billa 120 laster (Cirlskr Yeckobl

BLAIWDAM3 AMIEf

— Såsom ett talande bevis för ingsjöfar

ens säkerhet intiga vi följande i ett utländskt

tilad förekommande konespondensaititel daterad

London deu 23 D ?ceinber «1 får vätiUdc ma»

ledan 7 dagar ångfartyget Rritlish Queen om

-000 tons ocb som alternerar m»d G >e«t Y» 'tst

i turerna mellan London cch New-York Assu

•anserna bsde pä si ;ia borsta stigit lill 12 (tro

ent och mtn ansig fartyget förlorad Und rrät

i lssrna om häftiga itormtr på Englands not a tu

iter gåtvo fasthet åt denna tro då man i dags axt

efler middag oförmodtdl u .deri ältades til fart get

nländt til sin vanl ga ankarplats på Thams

Osktadt del elaka vädret och juldagens helgd sky n

lade en ofantlig folkmängd till landningsplatsen

för stt

få veta orsaken till det sju dagars långa

iröjsmålct En sjötfiicer »om gjort öfverresan

ned fartyget uppgaf den som följer Knappt hade

Briltisb Queen ankommit från New York förr än

iet öfverfölls af en orkanlik slerm som forlfor

aäja en vecks Kaptenen tillstår att han under

vå degars tid ansåg fartygets undergång oundvik

ig Oupphörligt upptäckte man briggar korvetler

och andra köpmansfartyg hvilkas latta byggnad

jorde kampen med de vräkande vågorna mindre

svår alla hade planterat nödflagg och delta ingaf

j stora föthoppningar för det stora och grofva

ingfartyget sosa utan att vika för sjön med o

lppbörligt trots anföll vågen Det oaktadt kom

let från kampen utan minsta averi och machinen

nbeltde med samma saekaniska lugn som föiu

Men stormen blåste ånyo upp med fullt ut stmma

aseri och började kampen ånyo kaptenen förblef

ikväl lugn öfvertygad att The R iltish Queen se

lan den besegrat en storm äfven slulTe besegra

ien an Ira ccb om så påförd ades t o m den t e ja

Denna kom cck men haan ej fullkomligt upp f»

5 g a t som redsn närmat sig engelska kusten Den

'15 om morgonen averterade fyrarne stt kolen ej

äckte öfter dygnet men samma dag låg fartygot

ör ankar invid verldsbandelns hufvudstad

Den som önskar antagas såsoai sädaa skall dertill

anmäla sig och behörigen styrka sin medellöshet

ocb genom inträdesexamen ådagalägga goda an

lag Den till frielev antagne kan likväl ömkan

vissr lättja och o»kicklighet förlora sin plats åt

någon annan

Carlskrona den 11 Januari På Kcfferdi

varfvet lärstädfs hafva under förl år gått af sta

peln cn b igg benämnd Gurli om 84 läster till

hörande Grosshsndianden Kantzow i Stockholm

äfvensom ett sngfartyg Sverige det största i riket

för Kongl Postverkets räkning För närvarande är

under byggnad å samma ställe för Hrr Bergmans

oeh Hembergs i Ystsd räkning si onerten ^ylphido

HANDELS - UNDE RRÄTTELSE

Stockholm den 17 Januaii Hvete 18 h £0 Rdr Råg

2 Rdr Korn 11 Rdr Kalt 11 Rdr Arter 10 å 15

Rdr Bafra 7 Rdr Terra-Yechia-Salt —

S :t Ybes d :o

It Lissabons d :o 6 Rdr Sill Noisk 23 Rdr Kabeljo

38 Rdr Lax «0 Rdr Tjära—

Talg 8 35 Grof Sej

l Rdr 4 sk Medel d .o —

Små d :o—

pr lispund Ham

pa 100 å 125 Rdr pr sleppund Kafle Engelskt per

(kälpund 29 sk d :o Brasilianskt 25 sk 6 rst 4 26 sk

-

Raflinadsocker 25 sk Brun Sirap 10 sk 6 rst Bränvin

ismmsll 39 st

å E9 sk 6 rst d :o färskt 37 sk 6

rst pr kanna allt Rgs

CARLSKRONA den 10 Januari Torg- och Hamnpri

ser Korn 9 Rdr tunnan Polates 24 sk skäppan Hvel

aijöl 2 36 pr lisp Fläsk 4 1-2 å 3 Iidr Kött 2 IS å

2 24 Talg 9 Rdr StEålandssmör 9 Rdr lisp färskt

Smör 28 si skalp Bränvin 2S sk kannan Orrar 1 40

paret llarar 3S a 40 sk stjeket Ägg 40 sk tjoget Ål

8 sk skalp allt I :gs (Na .aden

ANMAI .DE REDANDE dan 17 Jan 1840

Bolbi dare Winge Nyköpieg Nr 9 Kijpmangaian

Rildag»fulitt >älligen J Olsson Hasby Långhundra och

Riksdagstullmäkiigen J Pehrsson Uf-lant källarm App

el Riksdagstullmaktigen N Hat 'nuss ?a Cartnar Län Nr

S Cleve giänd Hanalande Köhler Hamburg Hotel de

Frankfurt Bilisdsgsfullmäktigen Chsistoferjson Sctåland

Nr 14 ÖsterlåDggalan Riiscagsfullaiäktigen Dahllöf Elfs

borgs Län Nr i8 Skrmakaregalan Tullinspektor Fun

dahn Christianstad Bergstrahlska huset Professor Lok

or Thomander Lund Nr i2 Mariegatan Assessor Fries

Calmar Nr 2 Riddaregatan Fabrikör Lidbom Lidic

ping Nr 3 Jakobigränd Löjtnant Klöfversköld ocb Härads

höfding Gylletkrock Småland Nr 7 Storkyrko biinker

Grefve Hamilton Småland Nr 8 Jakobsgränd Fabrik

mästare Brodin Östergöthland Nr 81 Kungsbacken Kac »

rer Jedarholm Fahlun källaren Freden Kiksdagsful mäl

iigerre E Andersson och A Olsson Fahlun Nr 51 We

■iterlåiiggalan Mekanikus Holmgren Sa a Nr 8 Smed }e

gatan Riksdagsfallmäktigen Sundsiröm Hernösand Nr

14 Hölorget Handlande Curman Linköping samt LöjtnaLt

Wallrnbetg Östergöthjand Nr 8 Stora Gråmunlegränd

Major Gyllenkrook Ösrerföihlaid Nr 3 Munkbrogalau

Riksdagsfullmäitlgen A Larsson Westmatiland Nr 3 Sto

ra Gråmunkegränd Professor Bolmeer Lund Nr 81 Lil

la Nygaian

Hen 18 Häradshöfding Soop Westergöthland Nr 41

iperlingers backe Handelsbetjenlerce E och J Domeij

0»ieå Nr 3 Myntgatan Grefve Mörner Öslergöihlsnr1

Vr 12 Storlyrbobrinken Bruks-Inspektör Wellmo Nora

Vr 7 Stora Wallugränd Grefve Hamilton Kronobergs

1 äD Nr 14 Norra ömedjrgalan General-Löjtnant Heder

sijerna Wexiö Nr 22 SVesterläi ggatan Koff .-Kapilen

fyhn Umeå samt Riksdagsfullmäktigen Dahlberg Me

delpad Källaren Merkurius Domprosten Bruhn och Con

sistor !-Amanuensen Törnstrand Wesierås Nr 5 Siads

imedjegatan Rikfdagsfull *ägligen H Hansson EFsborgi

Län Nr 10 Svsriens gränd Landshöfding Grefve Mörne r

VYrXiö Nr 9 Stora Trädgårdsgatan Kontrakts-Prosten

iNordbammar från Alsike Nr 44 Regeringsgatan

HUFVUD-KURS

London 11 Rdr 40 sk 77 90 d d il Edr 39 »k 90

d d

Liverpool i d :o 11 Rdr 40 sk 90 d d

Hill i d :o 11 Rdr 40 sk 90 d d 11 Rdr 38 sk S7

d d

Hamburg 187 1-8 sk 60 67 d d 127 i 126 3 4 «k

9

Berlin i d :o 127 sk 61 d d

Pk

Paris 22 11-12 å 22 3-4 »k 20 d d St 1-8 sk 32

73 d d

S :t Petersburg 26 1-2 å 26 1-4 sk 350 d d

d

Lubeck 4 03 sk 67 d d

Amsterdam 120 1-2 ä 120 sk SO d d

Köpenhamn 66 1-2 sk 8 d d

Tillkännagifves att Aftonbladet un

der innevarande år utdelas utom

på förra slällen äfven uti Hr Krj dd

krambandl Wallbergs bod i liuset M

26 vid Nybrohamnen eller Eckervall

ska buset och i densammes bod i

huset M 58 vid Röda Sluss-gatan

kfdäkh Kl

Tilubbfoder Lammskinns-fodersäckar och Kalmuckskinn

it täsia qualité till facila priser hos And Enblom et

L ^rfler utsökt fina och hvita nyligen inkomna hos A

ett nytt assortiment hos A HAZELIUS vid Gustaf Adolphs

Torg

samt

Jfp f r

'runiimmers- och Barns

af flere so .ier till Fa

brikspris Bremers Fröbod vid Storkyrkobrinken Ät 11

siraxt till hoger från Riddarhustorget

i BF

till Fabrikspris i Bremers

Bomulls- oeh Ylle

vid Riddarhustorg

Fröboil

till i2 sk aln samt ett parti dito ti 1 4 6 8 och 10 sk

alo uti huset 28 vid Drottninggatan

FINA och ORDINÄRA PORTVINER Fä l-4 :pipor och

bouteljer

FIN MADEIRA pä bom

S :T JCLIEN-V1N dito

FIN JAMAICA ROM

» rsflinerad PATENT-LAMPOLJA

» MATOLJA på flaskor

» MARSEILLE-KORK

» HOLLÄNDSK SILL i kaggar

» CHRISTIANIA ANJOVIS i kaggar

» EDAMER-OST Ä

» E

» DANSK BRUN SKÄL-TRAN p3 fat

samt ett mindre parti ordinärt MATTYG forsä 'jes lill bil

ligga priser å Rederikontorel i y Schinkels hus af

ANTH :Y PETTERSSON

tryckt t J- /E»TA Nyptan midt ewot

Sål-läder af Svenska Hudar pr slälpd

Dito af West dito o

Pumpläders dito »

Svaria Blankläders dito »

Remlsders dito »

Juft Läder i dito »

Vaxläders dito a

Saiorläders dito pr stycke

Soufllelt dito »

Kardläder af Oxbud dilo »

Vaxläders-Skinn deckarvis pr skålpd

Svarta Kalf d :o d o »

Cardovan till Fruntimmerskänger och skör

Till beredning emottsgjs Ox- och Kohu

• Rgs Rdr 1 8 1 4

.»» 1 12 - _ _ _

.» » 1 :14 — — — — — —

» » 1 20 — — — — — —

» » 1 24 — — — — — —

» » 16 — IS — 14 — — —

■ » » 10 — IS — — — — —

• » » 20 — — — — — — -r

» » 2 20 2 16 S 12 2

• • » » 1 36 1 St «• — — —

.»» S - 1

STOGKHOLM

och Kohudar sant

Kalfskinn likasom förlidet Sr

t Kongl frostfatiS