Aftonbladet Torsdagen den 23 Januari 1840

DET TJ UGON DEFÖRSTA

)riset i Stockholeo för helt år 10 Rdr 52 sk för halft 5 Rdr 32 sk

.re Blåna ler 5 ScJr Banfco Lösa Nusaror 2 sk Banko Prenumeration och Utdelning i Bladels Komor rid Stads-S .aedje ^atan i f d Zeti \jM Bod Yid

Ösierlåo

:« an i Bromans BoJ i hörnet af Drottninggatan och Clars Bergsgränd i Björungs vid K unjrs backen i Eissens i hörnet af Reg .ringagatan och Jakobs gränd i Lindroths vid Norrlandsgatan i Wallbergs i huset

Nr vid Nybrohamnen i S G Lager valls Eukas Tid Storgatan a Ladugår fslan Jet i F Bastians i huset Nr 9 i hörnet af Horns- och Repsiagaregatorne å Söder i Nybergs på Göthgatan och i huset Kr 68 vid Röda

»lussga an ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kontor lii 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eft .aiidd

DtV >8 i STOCSHöL ^fi Löjtnanten C G Maijers Enia

Amalia Ca 'h *Hna Elisabeth PJaijer född Segerström den

45 dennes 69 år

— Mamsell Marie Sopiaie dotter lill

all U»ridelsnjaunen och Bryggaren Anders Söderström och

hans äfven all maka Sophie Catharina Wiren d 21 d :s

Ba >K-BOLAGSSTÄMMA ?Ied Bolagsmännen i Störa

Kopparbergs Läas och Bergslags Enskilta Bank den 9

näs .kost M-r« kl 40 f m uii Fahlun

LEDIG TJENST En Kamererare-ljenst i Wermlands

Provincial sökes inoss nästa Februari mäaads ut¬

gång bos Direktionen med borgan för 5000 Rdr Bko

OFFENTLIGA STÄMNIJIUAR k BOaaENAUKft Af

Åse oca Wiste B R Komminister S Frölings i Flo och

ha-s hasirus å andra rtgd af Ting sex mån frän d 31

sis-i December — Åhs H R Ingel Erikssons i Nötekul

la och hi-ns buslrus Kjersti Håkansdotters Anders Lars

sons i Wing Norrbo Lars A Brinks och hans hustru Gre

tb ti j-iosdottfrs Handels drängen Lsrs Svenssons frän Dol

lebo ÖffCp

-ård Gärdfarihandlande-Bonden Anders Perssons

frän BygJ Gardfarihandlanderne Bolagsmännen Per och

Johnu Bergslunls i Rångedala Soaedsgärdpn samtafKul

lingt H R Torpa en Anders Anderssons frän Björkhagen

a andra rtgd af nästa Äosamar-Ting

— Westra Göiage

H .ft Arre« ;d 'storn O Holmqvisls och hans hustru Gunilia

Thomelii i Westra fi 'jaröd a andra rtgd af delta ars

Somooar-T ng Torparen Nils Pålssons och hans Enka

Karna flibco .trrs i Sandby å andra rtgd af Ting näst ef

ter s ^x eaånader från d 19 sistl December samt Ru *t

håilar n Sven Nilssons på N .o 6 Ignaberga å andra rtgd

af Ting när-t efter natt och år från d 19 sist Decemb

— Ösver-Rekarne H R Arrendatorn Anders Anderssons

i Horsshclm Jäders S :o å andra rtgd af delta års Yin

ter-Ti g

OMYNDIG Af Åse och Wiste O .R Andreas Pärjesson

i K )e-siin .ås

DÖDAD RhVEnS- En af Hr Ryttmästaren J Björken

stam på Forsby till Ryilmästaren C W Hammarsköld

eller ordres utg fven på 6000 Rdr Banko

ÄKTENSKAPSJÄF Emot Svarfvaregesällen Erik Grön

blom fö-id d 22 Febr 1795 i Botkyrka anföras hos

Pastors-Embetet i Ulr Eleon församling i Stockholm

BOUPPTECKNING Efter Stads-Läkaren Doktor C A

Lefiler anmäles bos Rådman L F Törnstrand i Lindes

berg inoa den i fdars delta år

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Handlanden H Lyr

bergs i F ^hiao den 18 nästk Februari kl 10 f m å

Fahlu Stadskällare Bagaren Carl Gustaf Ehns d 25 ds

il 5 e

-Ji å fiksselgrens Källare i Jakobs gränd Bä

Tadshöfiing ?n O J :son Grahns d 25 d :s kl 1 på dagen

å Stccfchoiiiis Börskällare anvisade rum

af beleshagarne beslå af 60 Tunnland växande barr-och

löfskog — Ouitös lig grofartal «anotagt finnes nära Träd

gärdeu för sacdgå-jgars och vagars underhållande

—

Trädgård n sorn bes«är af 5 Tunnland är lill en del ap

terad i £nge ?k smak t il en el m-d en mängd bärande

fruktträd hvaraf liera af utmärkt viol sort d ?n är ge

nomskuren af slöra alleer al l på bästa sätt ordnadt och

underhållet —En egendomen tiilhöraaJe ängtä ^t vid Gub

beron belägen är frän 1835 förpantad på SO år mot 2

Tunnor korn årligen efter Al ^rkegångsvärde uit :o Decem

ber hvarje är

Af köpeskillingen får Bko Rdr £000 innestå mot 5

pCts ränta med 500 Rir Bko årlig &fb ?taiaing och kan

äf ?en för en del af öfrga beloppet öfverenskommas om

lämpl g betalning

— ärdsredskap och öfrige Inventari

er säljas särskih vid tillfället

— Närmaie uppiysning rö

rande denna utmark vackra för ståndspersoner högst

passande egendom lemnas vid an 'ordran på Ar .d- ^rs Uej

mers Kontor i Götheborg Amalia F REJJÖERS

^ÄSTGJFVEP .IET I ENKÖPING komaierge-

nom Auktion på stället att i uppman försälja- Ons

dagen den 4 Mars kl pä dag n — Egen-omen består

af 5 hela tomter med åbyggna J ^r hvaraf Ett Tvåvånin

gars hus vid slöra gatan med käliaresal 5 rura och

köi samt uli öfrige åby ^gnadpr 9 <u :vt och 2 :ne kök in

vid kyrkogatan hvarest G isigifveriet har särskildt krog

ställe u 'om Brygghus med inscur ^de pannor Bagarstu

ga HålNtuga och Kammade för Hållkarlen Visthusbod

med lof Källare och nyligen inräfad Iskällare sami

3runn 'nom gärden Vagnslider och 2 :ne Stall för 28 st

Hästar samt alla andra nödig uthus

— Denna förmån

liga egendom hvarvid Gäst ^ifvaran är från skjutning ri

k ^Uad soE5 bestrides af indfld

hall eger köparen att an

tingen den 1 Apnl eller i Oktober innevarande är till

träda inom en månad från tillträdet bör 1000 Rdr Bko

betalas med återstoden lenanas längre b lalningstlder

Enköping drn 21 J &nuari 4840 C G ENVALL

anmodad Aukiionsförräuare

tT»rrar Intressenter uti Br kse .aret A 'ighog

serings-Rederi tacklas sammanträda lill ordinarie

Bolagsstämma på Stockholms Börs

n

Onsdagen d 4 ®ars

1840 kl 4 e m Delägarne uli Ångfartyget Westman

land kallas till kl 7 e m samma dag

Direktionen

Uerrar Ledamöter af SÄUSKAPET 1 KIR

STEJNSKA A RF VING ARNES HUS vid Munkbron

behagade att i !l Val af nya Ledamöter derstädes sam

manträda Onsdagen den 29 dennes kl 5 e m

PANO-KOSRSORAHA

vi«»s i h i ct Nr H2 vil D :oitninggatan aila dagar

VI 3—9 efiermidd

Förita Afdelningen

inncbällpr

Capitolinska berget i helrund

Bland sia Jens märkvärdigheter synas Neros gyldene

Palats Titi och Seplimi Severi Triumphbågar Fredens

och Sindrägtens Tempel Colos5eum Coloona Antonina

och Traj-na Ca«po Vaccino (det fordna Forum Roma

nu« Vi lj» Farnesiana Via Sacra Qvirinaliska och A

ventinska bergen Tarpejiska klippan Kyrkan S :t Maria

Liberatrice etc

Pariorama öfver Stockholm visande stadens

utse ^nd» f ^ån Mosebacke vid år 1790

ITALIENS *A VI ER öfver London med utsigt af Lon

donb ida *» och S :i Psulafcyrkan Amsterdam Rotterdam

Paris B« *m >kar sedt fnn Loraiccsidan Rocen Vene

dig Lago Maggiore med de herrliga Borromeiska öar

ne na *t den koiossala Statuen af Carl Borromeo Lago

di Co .mo med dess sköna osagifniogar Zuricii med Zii

icker- jön och Alpernas gleischer Freiburg med stora

hänub on Geneve Lucern Lausanme Rhfnfai .i .et vid

Lam-en IS adrid Slottet Escurial med dess 46 ,000 fen

ster etc

Entrem 2 5 sk B .inko hälften mindre för barn och

tjensifoik beialas vid ingången

vertissement

Undertecknad får härmed avertera den Vördade Publi

i«n att h *n med Kongl Maj .ts Nådigsle tillstånd kosa

mer au ha siades gifva några få Representationer uli

den Naturliga Magien samt Experimer .ler uti Magnetism

Fysik å la Pinette och å la Gujot Lokalen och dagarne

dä Rrpresentationerna komma all gifres skall framdeles

tillfcaiinagifvas A D OLIVO

från Venedig

MASKERAD-BÅL

uti f d Kirstein *ka Huset vid Clara Sirandga

.a blifver

med vederbörligt tillstånd Lördagen d S5 dennes

Se vrr ng af -afraichissementer konfektyrer m m er

tåligs uti sersiilda rum

Pa stället fia nes tillgång på Masker och åysiymer samt

oir klädnai-s um

Man anser sig böra tillkäcnagifva alt ingå andra än

propra drägter och kostymer «rbålla inträde Öfverplagg

m m e»citages vid emréen i nedra tambum

Biljetter ä 1 R :r 16 sk Banko pr stycket säljas på

Opera &äila-en och hos Sweilzaren Pettersson i f d Frän

si a Wärdshuset Nr vid Re ^erin ^sgaian från och med

Fredagen samt rån Lördagsmorgon endast i f d Kir

steinska huset

Ingå penningar eaottages vid dörrarne ej eller lem

nas kontramärken

KnTéen öppnas kl 8 musiken börjas kl half 9 och

afblases kl 3 dä all servering upphör

auktioner

a

G nom frivillig öppsu Aukiiou som förrättas

på stället Thorsdagen den S näslfcoöomflcde Mars på

för ^i tdda ^er fö ^äljes för framlidne (iros ?hsndlanden An

ders Rejmers 's Sterbhusdelägares r

-kning till den högsl

bjudrsnde att den £5 :ie i samma måosd tiluradas

Ffälgebev >manet Stora Torp heit förmedladt till 1-S

Man al beläget i Götheborgs et Bohus Län Säfvedahls

Härad et Ö-gryte Socken 1-4 mil frän Götheborg — Ä

£ory • den u göres af 214 Tunnland hvar- f circa SOTun

land odlade lill circulation i åker och äng återstoden be

te«-ha«»ar och skogsplanteringar

— Under Egendomen hö

ra 6 st Torp ffifd Ladugårdar hvilkas Torpare utgöra

416 dagsverken årligen på egen kost och dessutom äro

förpligt ;de au när så £påfordras ulgora dagsverken mot

särskild betaln 'ng

Åbyggnad r -e som alla äro under brädtak ®ied legel

täcfcnm» bes å af

4 :o Corp de Logis en vining »f Timmer i godt stånd

med S propra rum kök med liera hushillslägenheter

sa not 4 -rygga vindsrum

2 :o Ladugården af Iräd lill dels timrad nybygd for 6

ar sedan med rum för 56 klafbundna nöt stall för

8 hästar sädesiador jb m och höränne för €00

Skrpd Hö allt uiider ett tak

Z :o En bvgsnad af gråsten hvaruti nederst är Källsré

för 5 å 4no Tunnor Potates mellanrsningen för red

skapor och 5 :dje våningen Spannmå svmd

i :o F .n bjgg .ad innehäl 8 rum med brygghus f arnt vind

öfver

5 ;o fcn mindre d :o d :o 2 » och köl bakugn

samt Orangerie

6 .o En byggnad i Trädgården med 3 rum och kok in

under samt 1 vindsmm

7 :0 Ett lil ^t bus inneh 1 rum med spis och 1 kammare

Större del ^n f >f byggnaderue äro försäkrade i Allmän

na Bran ^föreninpsfonden och »lia årens premier betalte

— Egendomen som är rent frälse och obetydligt med

skaller g ^verai u 'om vanlig beviTning af ^äiter lätt si

ne Produkter af Spannmål mjölk m m i Götheborg

—

Mycket godt källvatten och en brunn hvaruti aldrig try

er vatten fiues på gården dessutom alla gärden genom

skume rf backar

— Des3 ytters a egor äro fredade af

•jön Deldsjön som till dels omgiver lamne — En del

Stockholm dea BI Januari 1840

Direktioner

LI er rar Kwi orer uti V >ktuali ^ban <lUndeo Jo

nas Johanssons Konkurs b«hagade Lördagen den 25

Januari k 5 efierwndd saa ^mantrdda å Kallaren Nya

R ysens för alt besluta om Massans angelägenheter och

meddHa Gode Mannen föreskrifter ftånvarande Kredito

rer få åtnöjas med de närvarandes beslut

Kurator

DILIGSNCB TILL UPSALA

afgår frän hu ^e» Nr 35 Mäster Samuels gränd Tisdagar

Onsdagar Fredagar och Lördagar kl 9 f m återgår

från Upsala sam®a dagar och lid

TILI SALU FIMES

1 dag har utkommit i Bokhandeln och finnes i de

B ^klådu- r hufvudsiaden sam

så fort läge beier ix ^d

gifva äfven i landsorten å 20 sk banko häftad

II v a cl väntar

Svenska Folkel

Riksddagen

Eq 'il ämpnirf till sktiftsn vJUdrag till Sve

Hvad väntar Svenska Folket af Riks

dagen SO st banko

Väckelse på Nya Året till författaren

af Brochyren "Röst ur ett Svenskt

k

Statsfängelse .» 8 st banko

Till Svenska Riddarhuset

af Esaias TEUNKR 4 st bankn

Riksdags - Almanack for

k

1840 3 st banko

Riksdagen

I dag utkommen i Bokhandeln å 8 sk banko ex eit

till "Waxholmen afsändt bref under rubrik 0

Väckelse på ya Aret

S

py

till Författeren af Brochyren »Röst ur eit Svensk

Statsfängelse

från

Engelbrecht ENGEIBRECFITSON

kommet å 4 sk banko Till Svenska Riddarhuset vid

1040 års Riksdag af

T

Esaias Tegner

Fran trycket h ^r i dag uiko« =iaait och säljes i de liesta

Boklådor å 8 sk banko

Al

Miks dags Almanacli

ÅStkdi

g

för Skott-Året 1840 Till Stnctholms Riksdass-Hcriznnl

belägen vid upplysningsböjden af H9 SSeppund ta *g- och

EO 1-2 Lispund talgljus Med R k .idacs-Gudan Mercarii

begifvande till trycket befordrad af »ess Förgifining»-A

kadessi Med 1 Plancb

På L J HJERTÅS förlag

Om Reformer

SV ^BIGSS BESKATTNING

Häftad i tryckt kaiört omslag a 52 st Cko

Innehåll

Ordinarieräntan som utgår af hemman och lägenheter

på landet

— a Jordebotsräntan — b Hemmantals

intan eller Landtågsgärden — Eyggningshjelpen — Salt

petterhjelpen

— Bostapspenningarne

— Skjutsfärdspen

ningame

— Dagsverkspenningarne

— Om räntepersed

*rnes förenklande

— Om ma tegängssättningen —

Om

väg- och brobyggnads- samt skjutsningsslyldighelen —

Om Budkatlars utskickande och omkringbärande i lands

orterne

— Om brefbäring och brelTöring

— Om all

männa hus

— Om fattigförsörjningen

— Om roterin

gen — Personella utskvlderna

— a Mant ?lspenningar

ne — b Lagmans- och iläradshöfdingeräntar

— c Ger

niegsörena

— d l :sta art uti Bevillningsförordningen

— Försiag till dessa personella skatters sammanslående

till en enda

— Om sjötullsmedlen

— Om saluacsisen

.»f städerna

— Om postmedlen — Om chartoc-sigillatas

medlen

— Om bränvinsafgiften — Ora allmänna be

Tillningen — a Bevillningen af städerna

— Bevillningen

af jordbruket

— o Bevillningen af jerntruten — d

Bevillningen af embels- och tjenslemäns löner

af Willians ifrå Engelskan öfversäll af Doklor J

Lev rlin Banko Rdr 1 24

Stockholm och Dess Omgifning ai ^d 24 P .an

cher och 1 Plankirta å banko Rdr 2

MSNNISK .OSI .ÄGT <TS SAGA e !l«r Allmänna

Verldshisiorieii före .sad med Geografi a C J L Alm

qvist Subikriplionspriset är 21 si bnnfco och Bok

lädspriset 32 st Häfte l .sta och S :dra Häftet äro

ulktimna

Innehåll Ilsrr

Hugos AVademie Hvad är Penningen Poesie och

P lit 'k Folknöjen Slorbeiens tillbedjan 32 sk 1-ko

TÖRfHOSKiVS BOK Imperial Oktav-upplaga

lltoia 3 stycken är b-la samlingen beslående af 24

stycien mud Mu <ikalier förut ej tTyclla Priset är

Häftad banto HJr 5 54 bunden bto Rdr 6 16

Innehåll Återkoffistfn Araminta May Urnan 84

sk banko

H .rr Löjlnccter C O Funt och Bäring 32 sk bko

vig ig uppfinning att på lättaste sätt utan toslnader af

bränmaterialier endast Kedelst vatten uppvärmaoch

upjtlysa ett rusj 2 Tillförlitligt medel att gifva rödt

hår en blon .1 färg 3 Tinttur för erhållande af ett

godt minne 4 En tnmposition hvarmedelst man u

ta tvål vatten och rakknif n >ed lätthet tan t»ga af

skägget S Presfrvaiiv mat den starkaste köld S

Ked«l mot vattusot och gickt 7 alt täwja istadiga

hästar med 64 nyttiga model m m Öfversättning

efter femte Tyska upplagan i försegladt omslag

16 si banto

»lesu fLefverne af iioos

5 afdelninsrar Suhskribemer b ?lala 2 Rdr och andra

köpare 3 Rdr 8 sk Uruh s Kyrk historia 1 Rdr 50 sk

D 10 Thfoiogi b 1 Udr 24 sfr S :t Jehannis lefverne

Sn Skrift för unga Christna af Dokt Krummacher 1

Rir banko

[los FRITZE ET BAGG

Predikningar oeh Skrsfletal

Pris 6 Itlr SO sk banso — Skrifletalen särskilt kosta

3G sk banko

Luthers Sl ?rifte

I ett efter tidens bruk iäm- adt u»val öfversältninj af

ondén 40 delar 7 Rdr 24 sk Andan af Jpsu Lefver

ne och Lära ut nya Testamentet 6 delar 5 Rir Cate

cbes i Kyrkchisior-en för Evangelisk ungdom af Kfuoi

maoher 28 sk Den sanna Ch »slendornen i koria be

irslrtvlser på hvarje dag i måoaden jemi böner pä hvar

je dag i veckan för dem som vilja tillväxa i Jesu kun

skap cch karlek af Gossner 8 si banko

Dihlisk Concordans

af B Wongers 3 Rdr Wiiskmanj Ecclesiastik-Verk 8

Rdr bauko

Hos WrTONDEQVIST et IvOMI

vMyrtga

t *nl Följ»nde

Arbeten af L i n

Asarne m *-d h hant nedsa 't p ^is 3 Aune 1 R3r

T i»li n g eller Dödssvardet i 16 Re ^letnente for Gymna

stik 1 RJr Reglemente för Bajo >iéU 'äktning 1 Rdr bko

MAL ARE- LEXIKON

af Bnye SåalneMycken af Horn Franzén Adlerbeth

Scfrller G the m 11 Benvenulo Cellinis Lefnad No

veli-Biblioiheke

S

.a ska !endrar Uonaanar Theater samt

många goda Böcker till lagsta pris pä Aftonbladskon

to *et

SKUNGKN (Ge dri *lof En röjs ^ra Rarn

tammar-Sapa med 12 kolor rade taflor i pappband

51 sk banko nyligen utkommen i Bolhacdeln

UTRIKES

Hos P J LASER0 .V

(gladssmedjegatsn X 8

äro i slutet af föriidet år följanrfe arbeten ifrån tryatsi

uikomna och säljas så väl hos förläggaren som bos de

Reste Herrar Bokhandlare i Stockholm ocb Landsorten

ENGLAND

O .ii den Ryska diplomaten Baron von Bru

nows åter bö .jade negoeiaiioner i London yt

tra de Engelske biaden att de biott gå ut på

• tt vinna !iJ Delia slutar raan bland annat

deraf alt ban framställer sådana propositioner

sum han pä fö band måste iase ioke kunna an

lagas Si t cx erbjuder Ryssland sig att

aiscgifva trenne Engelska och trennfl Franiy

J-ka krigsfartygs insläppande g ?n <jm Dardanell

sundet i fall de båda makterna ville förbinda

sig att icke låta dem ankra hfg "0 upp an vid

GjJiipoli under d

.t Ryssland förbebåller sig

rättigheten att uppställa «11 te flotta utanför

Koostantinope och skicka 40 ,000 man till

mindre Asien emo

J >rahi» Ra cha England

kt \l !e få blockera Alexandri for att tvinga

Mehemed Ali till Turkiska flottans återställan

de och Franska och Engelska krigsskepp krys

sa på Syriska kusten under d ?t R ssarne folie

Ibrahitn Pascha it ryggen Lord Palmetston

har en gång förklarat Ryska hofvet att Eng

land ansåg stadgvndit i iraktalea i Unliar-Ske

lessi om DjrdanelUundcls slängande för alla

nlra främmande krigssk <tpp än Ryska såsom

ogtllligt och icke bindanrfe för England och

det vore att ali 'för mycket g 'ötaaia sig sjelf

om rean nu af en Rysk äiploimt viile emot

taga iillåte !s« för ett pir kng ;sk ?pp att pisse

ra Dardanellerne för att lägga sig för arkir

på ett för ?skrifvet ställe ccb se på hvad Rys

sarne gjorde i Konjton 'inop :l Ryssland har

lika liten rättighet alt bestämma hvilka kri»s

skep s-Jtn få piss ?ra Dardinellsrne sora

Frankrike t ex äjer att ifgöra hvilka som fa

inlöpa i P /ymoutb ellar Portsmoutb

SKLD

TYSKLAND

Nyårsdagen var Konurg Ernst och hsn3 ka

binett i stor förskräckelse Fråga var otn ingenting

mindre än en nyårsgratulation som bsrgerska

pet vills aflägga hos den suspeaderads stadsdi

rektören Rum ;nn Hela polisen kom på benan

och autoriteterna skrefvo midt i natten till hö

ger och venster för att hindra borgsrskapet

sammanträda Vakterna förstat ktes och skarpi

pitroner utdelade Tidigt på morgonen Ny

årsdagen vandrade poliibitjeater fråa hus till

tiusf och förbjödo formligen hvar och ea att

■ieliaga i någon nyårsgratulation hos Ruoiann

Detta olficislla fjesk hade dock en alldeles mot

satt värkan Ehuru borger ^kapet icke en corp»

begaf sig till R m :inn utan i stället en och en

besökte honom så hade dock flere tusen bor

gare och andra af stadens invånare gjort ho

nom sin nyårsvisit si att hans rum pä långt

aär ej kunde emottaga alla deta soaj anmälde

sig utan mänga måste siarina utanföre på ga

tan Mati kan föreställa sig huru denna <te

konfiiyr föraigat gubbarue Ernst och v Schéele 1

Skarpa pUrouer för att hindra en nyårsgratu

lation — det är någonting nytt och pikant 1

En tidning anmärker i anledning af detta upp

tåg att den nu varande regeringen i Hannover

vandt folkat så vid polis gensd 'arnier och

sksrpa patroner att der man i Konung Wil

helm IV :s tia blott behöfde använda cn enda

polisbetjent der måste tasn nu under nu va

rande landsfader lsta kavalleriet rycka ut

DANMARK

Konung Fredrik VI :s lik har nu blifvit med

stor ståt och prakt fördt till Roeskild och

der nedsatt i kungagrafven Dtt vackraste af

hela liktåget var scenen eit stycke utanför

Koeskild dar en mängd bönder ssmlat sig och

smoHogo likkistan hvilken de buro på en bär

ända iu i domkyrkan De hade först hos Ko

nung Christian begärt och erhållit tillstånd

dertill Då man påminner sig att den aflidne

inonaiken var dea som först bröt bondestån

den fjettrar i Danmark så ligger någonting

rörande cch vackert i denna pietet hos bön

dern emot hans minne

Invånarne i Altona ville genom en

'deputa

tion i likhet med andra städer öfverlemna en

adress till Konungen i anledning af hans upp

»tigaiide på thronen I en skrifvelse till öf

verp esidenten i staden grefve von Biiicher

Altona bar Konungen yttrat att han icke

vänt de se invånarnes i Altona tänkesätt fram

lagda för tbronen genom eigon deputäfion

Så väl i Hadersleben som på ett pir andra

ställen i hertigdömena hafva autorileterna gjort

allt möjligt för att hindra borgarne koiuoia

tillsammans och besluta adresser till K nungen

OR EN TEN

Vi hafva förut omnämnt att Portea skickat för

re Turkiske ministern i Berlin Kilmil Pascha

lill A 'ei ?ndri8 för ett kommunicera MehetnsdAli

den b kanta hsttijeherifen af den 5 Navembcr

I )e ssiicaste underrättelserna fråo Konätjntiuopel

tillägga att Kiamil derjemte höft ett diplomatiikt

uypdrsg till vice-konuiJgen nemligen att göra sista

försöket til en direkt öfverenskommelse emellan

Potten ocb honom utan de främmande makternas

intervention Kiamil Psscha medförde till vice

konungen kommunikationer fiäa Engelska Öster

rikiska ocb Rjske ministrarna i KoGsiantisopel

och befaHnicig till nyssnämnde makters konsuler i

Alexandria att understfidja Kiamil i hans negocia

tioner Han skulle söka öfvertyga vice-konungea

oai de trenne makternas enighet cch samm &EStäni

melse i åsigter om sättet att reglera de Orientali

ska angelägenheterna och derigenom tillintetgöra

det Fransyska inflytandet i Alexandria De trenne

nämnda mskterna hade såsom det uppgifves o

återkaileligen bcslutit att i fall vice-konungen icke

ville tass reson då med tapenmakt understödja

Parlen Man afvaktade i Konstontinopc med ny

fikenhet resultatet af Kiamil Paschag mission Hna

väntades tillbaka omkring den 12 i denna månad

Förmodligen afvaktar M-hemert Ali våren innan

hata beslutar sig lill någonting bestämdt Förrän

dea årstiden inträdt kan ej gerna blifva fråga om

några afgörande operationer emet honom och dl

han hittills ej vikit för b !o !a hotelser så torde

han väl fö st vilja se om det blir allvar af någon

koalition emellan de trenne makterna emot ha

nom insen han ger med sig

De Scbwitziska tidningarne meddela en ny

ligen fälld dom öfver de anklagade i ccb för

den s k patriciska konspirationen i Bern år

1852 eller för sju år sedan under hvilken

tid processen sedsrmera varat Man kan göra

sig ett begrepp om vidlyftigbf .ten af delta mål

dä man af domen 'år veta »tt dc anätiigade

utföra ett ai .tal af 300 hvaribland Ilerrarn»

Muralt Öfverste Tscbarner f d dotaare vid

sppellation -rätten Statsrådet Diesbscb Vfvdt

de Tuffin Ö verste Halts Hospitalsinlendenten

Koecig Skattmästaren Jencer Fredrik Zyro

f d furir vid Generalstaben i Holländsk tjenst

o s v F *m af de ar .klagatio hafva aflidit un

der rensiikuingen hvarigetiom antalet minskades

till 295

Efter 40 dagars öfverläggning bar öfverdom

stolen ändtligen fällt sitt ut-Iag sota är ganska

långt och vidlyftigt motiverad Dotaslolen

har förklarat de anklagade skyldige till hög

förräderi till hemligt samlande af v3pen och

undeilåtrn upptäckt af sammangaddningen samt

med tillämpning af lagen af den 7 Juli 1852

afkurnat följande straffbestämmelser

l :o Leotulus och Fieber båda tvä rymda tifl

10 års fänprelfe och förlust sf medborgerliga och

politiska rättfsheier Verdt de TolTen till 7 Wit

tenbech cch Zyro til 5 års ibland S7 anklagade

äro 6 dömda lili S års 10 tiil 4 'A och 81 till 4

års fänge :se

Sto lör samlande af vapen äro korrektionri t

dömda sdvoksten Fischer och öfverste Tscbarner

till 2 års fängelse Diesbacb Hah

I .utz och Koe

nfg till ett års

3 :0 38 äro

för underlåten angf ^else dömda tf

förvisning fran republikens omrl ie under 2 eiier

1 år Bland dessa sistnämnde märker man Wit

ter f d prefekt major Muller Engetminn St ett

le

kapten Baag Rlurait republikens skattmästare

och major Lortscher

-S Med tillämpning af lagen nf ie 27 Aoril

1801 äro 6S perssner misstänkt för att hafva del»

t j g it i de reaktionära anläggningarna frikända från

anklagelsen men dömda tili den förgående fän

gelsetid d® redan undergått

5 :o 29 ino helt och hållet frikända och

6 :0 Äro 58 mot hvilka ingen brottslighet kun

nat förefinnas ej allenast hest och hållet frikända

utan sköl» gäfven af skattkammaren erhålla i ska

destånd t franc för hvarje dag de selat fängs

lade ech 1 franc 10 cantimer för hvarje förhör de

undergått

I anseende till rättegångs- cch ersättnicgskost

nad8 !na gör utslsget skillnad emellan dem som

förorsakats af de sergkilda anklagelse-punkterna

och fördelar dem i en viss proportion på de sik

fällda

De utomordentliga militärkostnade 'na för trup

pernas uppbådande och underhåll och 2 månader

sj ;a följde pä anläggningens uppackande ocli som

easamma stiga till mer ån ICO 000 francs sVola

de godtgöras af dem som äro dömda till högför

räderi

EX ÅTERBLICK PA DET FÖRFLUTNA MED

AFSE ENDE PÄ DET TILLKOMMANDE

TULLVÄSENDET

(Slut fr gårdagsbl

Den efter dessa grunder utfärdade 1826 års

tulltaxa iredgaf för handeln med vissa aflägs

nare länder (Södra Amerika Cbtindien m fl

lindrigare afgifter så väl för utgående som in

kommande varor

Under tull ärendernas behandling af Utskott

och Stunder vid denna riksdag märktes synbart

regeringens afsigt ett ännu mer befästa prohi

bitions-sysfemet Det var ej heller i ståndsplu

raliteternas dåvarande skick svårt för henne att

genomdrifva ett erkännande af regeringens rät

Ständerna medgåfvo äfven att i tulltaxan

bestämda tullafgifter skulle utsättas De hibe

höllo likväl i öfrigt de principer hvarefter 1823

års Ständers tullbevillningstaxa vf .r uppgjord

och trodde sig åtminstone genom dessas fullstän

diga framställande till regeringen be rygga na

tionen att ej alltför orimliga tull bestämmelser

skulle äga runi För att på ett tiilfredställaude

sätt kunna utreda detta omfattande ämne äro

vi nödsakade att här låta läsaren öfverskåda

dem De voro

a Att införsclstull för alla sådana varor som u

ro vart lands eiDii produkter och hvilka icke lr

höfva utifrån införas utin kunna i tillräcklig mängd

och godhet här i landet alstras och frambringas

såväl som sådana produkter manufakturvaror och

tillverkningar hvilka väl innom landet finnas till

verkas och kunna till erforderlig godhet irra icke

till erforderlig mängd Icmrias beläggas ined sådan

tull som försvarar och uppmunt 1 ar den inhemska

producenten och tillverkaren till tällan nml den

utländska cch derjemte å ena sidan skyddar ho

nom för ett sådant varornas fall som skulle sätta

honom utur stånd att med slälig förmon drifva sitt

yrke men å den andra icke alldeles utestänger ut

ländske medtäflare såsom nyttig att förmå härva

rande producenter och manufakturister till ansträng

ning samt till förvärfvnnde af kunskaper och de

för deras yrken nödvändiga machinerier .»

b »Att de artiklar som i Sverige kunna produ

ceras och tillverkils men hvarken i erforderlig

myckenhet eller till di n godhet som andra län

ders industri den framkallat beläggas med mindre

tull men dork icke så la att den förhindrar möj

ligheten af inländsk tällin med utländningen

C Att alla utländska produkter kolonia I-varor

ch fahrikater som inom landet hvarken produceras

eller tillverkas beläggas med en så afpassa tullafgift

alt den kan företias med statens fördel å ena sidan orh

med den skattdragande medborgarens hätta a andra si

dan samt med behörigt afseende å nödvändigheten att

icke föranleda tullförsnillning och underslef

d »Att de råämnen som ej i landet iiro att till

gå för inhemska fabrikatet och tillverkningar be

läggas med den lämpligaste minsta tull

c «Att tullen ä alia enligt förra förfat ningar

till utförsel tillåtna varor i allmänhet bibehållas

men i annat fall jemkas och ändras med hänsigt

till den mer eller mindre nytta eller skada varans

utförande möjligen kunde tillskynda landet

f natt skyddstullen bestämmes å sådana varor

som förr varit till utförsel förbjudna till betryggan

de mot de olägenheter som man förut genom för

budet siikt förekomma

g »Att all tull för utgående och inkommande

varor äfven >om skeppsumgählerna hör i Svenska ban

kosedlar utsättas och i Svenskt mynt erläggas

h »Att vid alla tillfällen då en bättre vara nf

samma slag kan förblandas med en sämre eller då

icke erforderlig kontroll står att vinna det förtull

ningen svarar emot varans verkliga egenskap af fi

nare eller gröfre en medeltull bestämmes som skyd

dar emot införsel af den gröfre varan och är lämp

]i» för det slag som behöfver att införskrifvas

i uAtt den fastställda tullafgiftcn utsattes till be

stämdt belopp efter malt mål vijjt eller stycketal

på alla sådana varor hvilka icke äga hufvudsaklig

skiljaktighet i qualitelen men att de eljest måste för

tullas efter värde och tullen bestämmas till en viss

procent af dess värde

k «Att dä Rikets Ständer icke ansett sig kunna

bestämma tullen å varor annorlunda än såsom ett

maximum af hvad de under närvarande förhållan

den i egenskap af tullbe illning åtaga sig Rikets

Ständer (i och för recipiociteten med utländska

makter öfverlemnade till Konungen rättighet alt

efter vederbörandes hörande minska eller nedsätta

den i tullbevillningstaxan utsatta tull .cc

Vid denna riksdag beslutades äfven «alt livar

och en näringsidkare som exporterar förädlad

vara af utländsk rudimateria må i restitutions

väg åtel bekomma den erlagda införseltullen a

så stort qvantum af rudimaterien som anses haf

va åtgått till förfärdigande af det utförda .»

Spanmålstullen blef på sätt vi redan nämnt

vid art om spanrnålsbaudeln hestärnd efier sä

dessorterncs stiuance eller fallande värde i lan-

O

det

Ef er dessa af Rikets Ständer uppgifna grun

der kunde åtminstone icke en återgång till strän

gare prohihitiv-sysiem försvaras Regeringen

gjo-de likväl allt för att vidhålla sitt system

Jeniför n :an Stånd-mas bevillningstaxa med re

geringens tarifi år 1830 söker inan förgäfves

några allmänna prii c

per för dt förändringar i

den förra som finnas i den sednare Da Stän

derna utsatt höga skyddstullar för jernvaror

slöjd- fabriks-och manufakturvaror bränvin och

potates saltpeter alun svafvel rödfärg segel

duk tågvirke siden- och bomullsväfuader ni m

stadgade regeringen i stallet förbud men bibe

höll deremot skyddstullsprincipen för trävaror

och koppar som i afseende på behandlingen sy

nes vara i samma kategori med jernet likaså

lör linnf väfnader hvilka likväl produceras af in¬

s

t

t

t

hemsk rudimateria då silke och bomull hem

tas utifrån och som säkert kunde tillverkas hos

oss till ett nationell behof af ett dussin lintyg

åt personen då alla de prohibitift skyddade

klädesfabrikerna ej lemna ett par byxor 0111 året till

hvarje af landets samtlige innebyggare likaså för

krukmakarearbeten oaktadt dessa synas fullt ut

vara lika mycket att uppmuntra som måladt

porslin men hvaraf införseln förbjöds Skyddstul

len å spannmål nedsattes på ett från Ständernas

taxa mycket afvikande sätt under det att den

visserligen ej vådliga införseln af potates förbjöds

o s v Soin bekant är gjorde några derefter

följande missväxtår likväl denna besynnerlighet

icke af någon menlig inflytelse enär ytterligare

nedsättningar sedan måste medgifvas

Då Rikets Ständer samlades till 1834 års riks-

dag möttes de af ett regeringens tillkännagifvan-

de som sannerligen måste förundra något hvar

hvilken med uppmärksamhet följt ställningen i

landet och skådat den egentliga orh allmänna

näringsflitens otrefliga ställning ty för vår del

komma vi aldrig att förblanda denna med de

fröjderop några privilegierade producenter och

fabrikanter upphäfva till bestyrkande af sin be-

låtenhet då de-sa skulle högljudt öfverröstas af

dea allmänna klagolåten öfver regeringens eko

nomiska system Vi kunna ej underlåta att

här intaga detsamma emedan det t .arakteriserar

den nuvarande legeringsmakien och utgör bör

jan till dess nu under Rikets Ständers gransk

ning förekommande liutrum Si här orden

»Åt handelns ocli sjöfartens förkofrai har Kongl

Maj t egnat en oafbruten omsorg ocli dervid med

tuna men varsamma steg fortsatt öfvergången lian

ett af prohibitiva förfall ,ingar brgi äns .adt till ett

friare handelssystem hvars fördelaktiga inflytande pä

■ len allmänna välmågan och alla af landets beskaf

fenhet gynnade produktiva yrken sednare tiders er

farenhet oeli stigande upplysning allt mer och mer

ädagalagt .»

Att denna (öfvergång» bevittnas af allmänna

åtgärder derpå kan man tvifla hvilket alltid är

förlåtligt då regeringens uppgifter icke genast

medgifva åberopandet af exempel Man ser lik-

al här regeringeu åter högtidligen uti rikssalen

å ena ändan al slottet förklara sig för det «fri

are system» som synes vara henne omöjligt att

följa 1 den flygeln der konseljerna hållas M-n

vidare

I reciprocitets-väg medgifna förmåner för frem

mande nationers fartyg och laddningar i Svenska

hamnar successiv nedsättning af Iullafgifterna å in

kommande och ut fående varor ehuru med bibe

hållande tills vidare af en del 111- och utförselför

Inid hvilka anses lättare att handhafva än de bestäm

af Hikets Ständer sednast upprättade tulltaxa samt

i allmänhet frenk lade men säkra ocli kraftigt ver

kande kontroller vid tullförfattningarnas handhaf

vande äro åtgärder hvarigenom Kongl Maj :t sökt

att ät rikets handel och sjöfart bereda all den fri

het och utveckling som kunnat slå tillsammans med

den inhemska produktionens och konstnitens billi

ga anspråk pä skydd emot utländsk medtäflan un

Vidare »Ur denna synpunkt har regleringen af

tullafgift rita fordrat noggranna öfverlaggningar i

hvarje serskildt fall (Ständerna hade ju uppgifvit

allmänna grunder ohei-äknadt det afseei de som

tillika bordt fästas å högre eller lägre tullafgifters

inflytande pä statsinkomsten möjligheten af deras

ni m och Rikets Ständer skola uti det för

slag till förnyad tulltaxa som efter öfverlaggningar

uti en för detta ändamål serskildt förontnad kom

mitté af sakkunnige män under Riksdagens lopp

kommer att lill dem öfverietnnas återfinna resulta

tet af den sedan sista riksdag häiutiunan samlade

erfarenhet

Rikets Ständer so 'Tä äfven emottogo nämnde

kommittés arbete yttrade nu uti ingressen till

den skrifvelse hvarmed de öfverlemnade försla

get till tulltaxa alt de medgåfvo förbudssjsle

mets företräde framför hög skyddstull (de måste

naturligtvis äfven befara »tullförsnillningen» då

regeringen sjelf antydt densamma och att de

skulle i förslaget utsätta sådana varuartiklar

hvarå de beslutat att förbud bör ega rum men

i hela taxan hafva vi ej kunnat finna mer än

artikeln tack- och barlastjern som till utförsel

finnes förbjudet hvaremot vi sedermera fått er

fara att regeringen just här då Ständerna ve

lat förbjuda gått åt motsatt håll och gifvit en

skild person tillåtelse att på försök utföra en

mindre qvantitet tackjern

Vi hafva redan sett vid handelslagstiftningen j

hvflka principer Ständerna i öfrigt fölide i af-J

seende på grunderna för tullafgiflerna hvilka i

allmänhet voro lika med de år 1828—30 an 1

tagna och jemför man Rikets Ständers tulltaxa i

med regeringens den 30 Juni 1835 utfärdade i

tariff skulle man förvånas öfver den likstSmmig-

bet i åsigter som deri för första gången finnes

om man ej erinrar sig att regeringen då egde

så pålitliga organer i Ständernas Bevillningsut-

skott och att Stånden för modligen ledsnat vidj

att med samma ihärdighet som förut bestrida

förbudssystemet och de höga afgifterna

Utom de inkonsequenser vi redau ar .märkt

vid 1830 års tulltaxa och hvilka 1 allmänhet

äfven återfinnas i den för år 1835 med un-

dantag af några få fall såsom t ex tillåtelsen

att införa potates mot bestämd tull finna vi re-1

geringen oaktadt den omtalade kommitte

ens

cch Ständernas öfverensstämmande förslag anta-

ga ett alldeles förändradt system för Spanmåls-

tullen så att inkommande afgiften för hvete

tåg hafre och ärter som utgöra vår hufvud-

produktion nedsattes till en tredjedel och un-

F 11 skyddstull synes likväl blott kunna blifva

för t .höt :» 0111 regeringen sjeäl ej vill nedsätta den

ty Ständerna hafva speciell b inna t åt

_

Konungen

att Wanna <lcn rlitticlift t '»1 nedsättning ni tul-

len som Kom ,lisen enligt Reg .formen äger att i

fråga orn alla skaller medgifva en rättighet ge-i

nom hvars utöfning regeringsmakten skulle kunna

förtjena nationens erkänsla om hon någonsin vi 1-

le g .ha .enna bevis af sill välvilja Och det sy-

nes oss som 0111 Konungens ministrar och rådgif

vare genom den bekännelse de här i slutet gjort

om eqvarstående hinder för en fri täflan inom

Jandet» antydt deras -gen bris ande kraft och

förmåga

«Tullförsn i ng« ej blott lurendrejeri fruktas

af den som sjelf feslagit och underhåller sy

stemet

der en tredjedel af hvad dessa föreslagit För

bohvete samt vicker deremot hvilka slag min

dre allmänt odlas förhöjdesden för det förra

slaget till öfver dubbelt Då vi i allmänhet för

klarat oss anse låga tullafgifter i allt ändamåls

enligare än höga är det ej vår mening att klan

dra sjelfva nedsättnirigen men vi försöka lika

förgäfves att utforska grunden för ett sådant

bestämmande af tullen på sädesslagen som att

fatta hvarför t ex inföiandet af Damast och

dräll hvilkas tillverkningar börjat att ökas och för

bättras inom landet och kunde ännu mei ut

vidgas skall uppmuntras genom den betydliga

nedsättningen under det att en del andra «väf

nadern på ännu oförklarliga sksl finnas förbjud

na samt andre slag belagda med högre afgifter

Rikets Ständer bade föreställt regeringen nöd

j vändigheten att åtmin tone på 5 är konseqven

I forsöka en fast tull på spantnål Regeiingen

j hade i sin taxa på sätt vi här ofvan anmärkt

betydligt nedsatt de af Rikets Ständer föreslag

na afgifterna men äodock vacklade hon redan

I vid företa inträffande missväxtår och de täta

j nedsättningar vi redan anmärkt vid artikeln om

j spaninålshandeln medförde åter samma o ^ä

kerhet i denna hatrdelsgi en samma vådor för

spekulationerna som förut medfört så be

tänkliga följder Men — finna vi väl regerin

gens öfriga reglemeotariska föreskrifter för tull

verket utvisa den ordning den redighet som är

så hufvudsaklig vid ett uppbördsverk hvilket

står i daglig beröring fned allmänhe en och på

hvars förfarande ofta så mången enskild välfärd

heror Vi svare härtill nej Att ej gå längre

tillbaka finna vi år 1834 vid verkställigheten

af en mot slutet af år 1833 gifien föreskrift

att folkpass för inrikes sjöfarten borde genom

tullbetjeningen utfärdas först obestämdheten om

dt boide vara på stämpladt papper ocli sedan

om ångfartyg borde vara dermed försedda de

många förklar ingarna öfver halfylle väfnaders tull

behandling behofvet af att stadga iakttagelsen

af böters journalisering vid tullkamrarne att

förtydliga föreskriften 0111 stämpling och tillverk

ningshevis för varor som utföras landvägen till

Norge den rättelse i 1835 års föreskrifter som

redan den 8 Juni 1836 måste utfärdas angåen

de manifestens beskaffenhet och den 14 April

1837 angående löriug den förklaring som den

29 Apiil samma år utfärdades angående transi

togoasets fdrtullning och öfverseendet med tull

styrelsens cirkulär af den 31 Maj samma år

angående serskild tillämpning af Seglationsstad •

garna för sjöfarten på Danmark hvari den Kgl

skrifvelse som bemyndigar- tullstyrelsen alt såda

na foreskrilter utfärda ic ;e finnes uppgifven —

en skyldighet som hvarje embetsverk hvilket

handlar till följd af icke allmänt kända rege

riugsföresktifier syn *s böra äga till den allmän

het som nödgas åtlyda deusammas kungörelser

allt sådant visar föga omtanka vid föreskrifter

nas utfärdande och ringa uppmärksamhet på

underlydandes handlingar Hvad angår den in

om delta verk föregångna oordning med kassa

medlen komma vi snart alt närmare betrakta

£iet samband hvari den står med förvaltnings

sättet i allmänhet Men om för mången som

ej vill göra sig teda för det obehag cch de li

danden all 1 otydliga och orediga stadganden i

tullsakerna medför inom rörelsen allt detta sy

nes nog obetydligt torde likväl ingen gilvas

som ej fäster vigt vid det sätt hvarpå regerin

gen i dess den 12 December 1835 utfärdade

förnyade författning behandlat Rikets Ständers

den 18 Mars 1830 gjorda anhållan »om de för

ändringar i le25 års förordning angående olof

lig in- och utförsel af varor som af behofvet

påkallades till näringarnes skydd samt till be

trvg ^ande emot försnillning af de staten rättmä

tigt tillkommande tullafgifter ulan alt den lag

Redan år 1809 yrkade Rikets Ständer all

fas Men enligt del system som Regeringen

efter 1815 års riksdag började antaga blef det

en följd att detta emot enskilda friheten och

allmänna säkeiheten stridande tullbruk skulle

återställas i samma skick som förut De då

för visilalionsräitens utöfning lemnade föresknf

ter voro likväl ännu så tillvida billiga att nå

gra svårare missbruk icke borde kunna befaras

och deras anställande i oträngdt mål kunde åt

minstone anses förekommen genom det betyd

liga skadestånd som då måste gifvas den föro

rättade Det var egentligen vid 1828— 30 arens

liksdag som man lyckades inom Rikets Stän

der genorndtifva förslag till de stadganden hvil

ka under de föl

ande åien medförde så många

obehagligheter och så allmänt missnöje men

äfven da pa satt vi redan sett af citalionen ur

Ständernas skrifvelse yrkade dessa i bestämda j

ordalag pa helgderi al hus- och hemfred (iran

skar man nu den ifrågavarande förnyade författ-

ningen — den företa var af den 9 Nov 18d0—j

skall man finna följande föreskrifter I

§ 32 »Behörighet till undersöknings verksfäl- j

lande skall då sådant äskas styrkas medelst j n

uppvisande af fullmakt förordnande eller tjen-

s !elcck <nn »Vid hvarje under-

sökningstillfälle uti ofvan uppräknade lum och

lägenheter så i stad som på landet skall un- j

dersökningsmannen vara åtföljd af minst tvenne j e

godset anhålla dock ej att detsamma vidare

unders6 ,a innan vittnen hunnit anskaffas .»

n

7

cn i •

„ i

§ 33 »Sadan Jjensteman behörigen leg .trme

iad som 1 föregående § sages ager alt anstalla

undersökning efter olofligen infördt gods vpå

der varutransporter befinnas eller varor till vi

dare forsling uppläggas■

,» etc

rum der varor bevisligen till sa u hållas ,» elc

Månne man bör förundra sig om motstånd

oordningar och äfven mord uppkomma ge-

s

f ulligt gjorda uppgifter varit synligt pa ställen

det man minst kunnat förmoda (se doktor

Stenhammars anförande i presteslåndet 1823

an att laborera med sa höga tullafgifter att

utlänningen kunnat anordna införseln på det

sätt alt varan emot 10 till 12 proc föiliiij

ning lefveierats kos nadsfrilt midt in uti landet

Och är det väl något annat an ett sadrn t klo

kare system som Rikets Ständer år 1823 yr

kade men regeringen lemnade ut n uppmärk

samhet Begärde <ie ide alt införseln skulle

efterhand riktas till de fä ^e stapelstäder som

lemnat betydlig tulluppbörd begärde de icke

nom sådana föreskrifter der den ena med

borgaren berättigas att vid blotta förevisandet

af ett »tecken» befalla den andre att stanna på

öppen väg framvisa sin medhafvan ie egendom

aflemna hvad denne fordrar o s v eller att

anbefalla honom i sitt hus sitt boningsrum sia

bod dit man inkommer med tvenne obekanta

vittnen att öppna sina lås framlemna sina effek

ter låta genomse sina förvaringsställen o s v

Och ansvaret för dessa icke endast olid liga

utan äfven så förnärmande ingrepp i personliga

friheten hvilka äro de Jo för den »obehörige»

fiones visserligen utsatt »straff som för hemfrids

brott eller öfvadt våld» men hvad befarar den

så kallade »behörige» hvad är det väl han ri

squerar om han af egen kitslighet li t och

ovilja eller på annans uppmaning kanske för

att beröfva en redlig man dess heder och anse

ende företager sig en sådan handling hvarvid

denne oskyldigt får utstå chikanen af att se sitt

hus underkastadt enahanda undersökning som

vore det ett tillhåll för tjufvar och röfvare

Några böter ifrån 20 R :dr Banko till 300 ja

i vissa fall blott ifrån 10 lill 100 Mot ett

sådant obetydligt ansvar lemnas medborgares hus

och hem till pris åt beslagsgirigheten och ofta

måhända hans person under masken af tjenste

nit till personliga fienders förföljelse

Också har Regeringen ganska väl insett hvil

ka följder dylika förderfliga rättigheters medde

lande åt beslagaren skulle medföra Flera §§

af förordningen upptagas af föreskrifter om bi

träden af autoriteter af vakt och militär och svåra

straff höga böter fängelse på fästning m in

sådant sparas ej för den eller dem som våga

kanske ofta på temligen grundade anledningar

att behandla en dylik framrusande beslagare eller

smygande undersökare såsom stadd i obekant

och olofligt ärende Med ett ord hela detta

tillbehör utvisar det samhällsvidriga och for

kastl ga af ett beskattnings-system som er

fordrar- för sina kontroller att uppkalla den ena

medborgaren till lömsk verksamhet emot den

andra och lemnar den enas lugn och borger

liga ära till pris åt den sig med »nit i tjensten»

alltid lätt undskyllande tullbetjenten och bedngs

försökaren och det tyckes tillika vittna om ringi

afseende hos Reg på nationens under alla

vidrigheterna af dessa onaturliga upptåg genom

dess representanter framställda billiga önsknin

gar att åtminstone personliga säkerheten samt

hus- och hemfriden icke måtte stpräs i hela

landet för några tusende riksdalers högre in

komst i tullen de der lätt kunna användas till

sinecurer och onödiga befattningar distriktche

fer utan distrikter rese-adiutanter som aldrig

resa eller åtminstone resa utan att der med göra

nytta o s v

Och nu några ord om Tullstaten samt om

Reg :s åtgöranden för att bevaka nationens för

del genom tull systemets bringande till enkelhet

och minskade kostnader för att kunna i pro

portion inbringa ökade behållningar åt Riket

Redan för mera än 20 år sed n — vi kunna

ej så noga utsätta tiden ty åtgärden torde ej

vara offentliggjord men vi känna att den blifvit

vidtagen — 11 pgjordes en öfversigt af tullbe

vakningens kostnader och intrader vid hvarje

tullstation och lesultaterna deraf Det be

fanns då att största elelen af Stationerna icke

endast kostade mer än de afgifter som der in

fbito utan att det fanns stationer der kostna

den var ljugudubbel — ja vi tro för en eller

annan mindre stapelstad ännu orimligare i jem

förelse med uppbörden Vi fråga om ej un

der sådana förhållanden det hade varit skäl att

uppfatta hela tullbevakningsfi ågan på ett annat

sätt än som skett alt söka emot beviljandet af

några andra förmoner med Ständernas medver

kan förmå en del alldeles misslyckade stapel

städer att eftergifva slapelrätlen att införa ett

kustbevaknings-system som endast åsyftande

hindrandet af obehöriga lossningar kunde vara

lält ulfördt utan slota kostnader att upphäfva

all annan bevakning än den egentliga sjö

tulls-bevakningen alt minska dennas betjening

men löna densamma på ett sådant sätt att dess

verksamhet och redlighet kunde påräknas att

slutligen genom låga tullafgifter tillintetgöra lu

rendrcjeriet icke såsom kunde med ett troll

slag en hel lurendrejande del af kustbefolknin

gen biingPS ifrån sin ärfda cch ene 'a hnf \ud

näring men så att man genom tjutu års (ål

modig uthållning med ett klokt på laga myc

ket låga afgifter grundadt system tvinga dessa

lill stor del genom la force des choses bildade lag

brytarefamiljers yngre ledamöter att öfvnga till

andra sysselsättningar och närande yrken A an

ne icke sådant hade varit rättare än titt äflas

med förbudssystemet under det att det fcibud

na finnes öfverallt i landet ja fltminslone för

ängre tid sedan ont man får tro åtskilliga of-

stt alla varor skulle få införas emot tull att

denna tull skulle blifva lag och genom regerin

gens egen försorg afpassad efter ändaroalet fö—

leställde de ej regeringen hvad sein äfven vi

sat sig i samma mån denna nedsatt afgiften för

en och annan aitikel i tulltaxan att snart en

ökning i inkomst skulle blifva r .edsätlningens

resultat och kan det väl förevaras alt cm cck

deras princip angående värderingarna var före

nad med så stora svårigheter regeringen icke

sökte att sjelf genast befordra det helas snara

framgång genom ett beslutsamt stadgande af de

betydligaste artiklarnes bestämda värden och de

andres öfverlemnande till icke blott tullbe-

tjenings och fabrikörers uppbud utan till hvil

ken persons öherbud som tieldst väl betän

kandes ait ju lägre tullafgiften blef ju mindre

befarades oriktig uppgift ju mindre konsidera

tion behöfde man hafva for importörens rätt

Att sjelfva ölver buden alltid blefvo en nyanled

Ding lör legeringen att kunna ytterligare ned

sätta tullen är tillika en enkel följd af saken

och förhållaadel ue skulle således alltid på det

ta sätt af sig sjelfve sträfva att öfvergå till det

naturliga hvaraf både handeln oah näringarna

alltid inåste hemta största lördelen —

.Natio

nen hade snart blifvit af erfarenheten öfverty

gad att de näringar och handelsgrenar stodo

sig bäst som icke genom prohibition framlefde

lättjans usla lif på sina medborgares bekostnad

att just de af sig sjelf i ständigt aftagande för

satte importartiklarnc å tariffen utgjorde de inest

lönande föremålen för vår inhemska flit och

att således ingen tvekan läng e behöfde hysas

för totala upphäfvandet af ett tullsystem som

hindrar våra naturliga näringars utvidgande vur

handel och vår sjöfart som inleder oss i en

lagstiftning för hvilken ingen sann rättsprincip

fiune som tillvänjer folket till lagbrott i stäl

let f r lagvördnad och som i egenskap af be

skattnings-method for vårt laud är så ripas

sände att dess direkta och indirekta kostnad

om tid och sportler och stämpelafgift och lig—

gedagsaflotiingar och fragtförluster och böter och

utgifterna vid olofliga transaktioner till inbe

räknas kostar nationen mera än dubbelt hvad

det inbringar till statens skaitkarnmaie

TEATERN

— Robert af Nuriniudie fortfar ännu att

gifvas alltid för goda hus — Oaktadt den

stora lycka som detta smycke gjort är det

ock sannolikt att det ku snart spelt ut sin

tid och kan behöfva hvila ti .l nästa säsong

och det är derföre med nöje man hör att

trenne andra nya musikstycken skola vara un

der öfning a t upptagas pä lyriska scenen

ket ointyem uiusik af Adam att gifvas

i Februari den fr ^njy- .ka operetten L 'Ambas

sadrice öfversitt under titel af Prima Donnan

samt slutlibea Judinnan af Haievy Huruvida

de tvä sis nauinia komma upp före sommarn

må imedle lil med skäl sättas i fråga På

t

s

r

k

n

l

d

d

d

f

s

m

n

h

«

dramatiska scenen lärer bland andra väntas (f

Don Juan af Österrike af Casimir Dalavigne j f

en bland denne författares bättre lyckade ar- j s

beten e

c j b

i ursare tan et

b

v

a

— En af R ,ks (agsma .inen i uuig

från vestra orterna Hr K förlorade i törrgår

på förmidisgen en syrtut i tamburen till Ju

stitierevisioneus R ^gisiratorskoiitor der den

bortstals medan han några ögonolick var inte

i kontoret Uti syrtu .en lag älven en plånbok

med en summa penningar Detta är bevis pä

en sällsam djerfhet du ett ämbetsrum finnes

på hvardera siiau om tamburen och dörr ^rne

uiellan dem och tau >bur >n ä o öppi .a

s

d

h

n

t

BOKHANDELS BULLETIN

Sistlidna gårdag låstes i Dagligt Allehanda

att Biskopen i Wexiö Tegnér öiver hvars

tystnad alltsedan den ryktbara konsiUoriella

klagolåten att bönder läsa Aftonbladet inån

gan storligen undrat här olu dageu i ett säll

skap skall yttrat följande ord «AU försoning

som Tegnér verkligen yttiat detta sä är det

visserligen hvad Dagligt Allehanda kallar det

on aledsam händelse men atski .l .ga omstän

digheter synes göra sannolikt att ryktet an

tingen icke är så alldelas tillförlitligt eller

också stt Tegnér redan låtit sin hotande vrede

mot svenska folket falla Åtminstone tyckes

en betydligt mildare sinnesstämning hafva in

träffat emot Ridderskapet och Ajeln och nan

har deruti föregått Hr Landtmarskalken med

ett vackert exempel af försuulighet Den be-

a

s

k

d

f

l

m

s

t

k

S

b

v

s

m

e

r

a

h

i

g

c

römde skalden har nämligen hugnat omiör- o

mälda Stånd med en säng som i dag säljes i

alla boklådor för 4 skillingar banko och in-

nehåller 2 blad omslag ett blad titel cch tre

blad text Det är kanhända ännu ett ultima-

1

l

tum innan han helt och hs .let b .yter Eed d

Sverge en sista appell som han försöker till d

det gamla chevaleriets efterkommande här i

iandet att hjelpa honom mot de öfriga ett

försök för MSta esnecn attn .öfva cm fraserna

lorsok 101 sista gängen att pro va om Jraserna

verkligen förlorat hela sm kräit och oin icke

mar någon menlöshet Gnnes alt veika pä Och

fraser fattas som man val vet icke Tegncr

hvarken i glädjen eller bedröfvelsen Hall sy-

i i r

nes likväl i början betvifla att det finnes nog

kurage ellar vilja att hjolps bos dem han an- j

ropar cch erkänner att han sjelf förlorat sitt

Frid bringar jag o bragte isg cch kraft

och mod ty frid är svaghet dem förulaD

ocb Kyrkan sem är fridens sinnebild

trifs bäst beskyddad utaf kraftens sköldborg

Författaren har nog rätt häri men kan bland

annat påminna sig kyrkan i Irland som stan-

digt behöfver en 50 ,000 man att skydda sitt

välde

Härefter beger sig skalden till ämnet

Väl är det frid i landet ack ej i

men blott kring gränsorns ty meningsstr den

har ropat kriget ut i Svea land

han sitter käbblande i hvarje samqväm

hans ormar hväsa utur hvarje bröst

Der s år en oro uti tidens hjerta

en missbelåtenhet med hvad som linnes

Det märkvärdigaste härvid är att ingen tyc

kes vara missbelåtnare än poeten sjelf just

under det han klagar öfver denna beklagliga

egenskap hes andra

IVu kominer hufvudjemtEfrn mot pressen

och dess icflytsnde

En okänd makt har vuxit upp i Staten

och allt ilags makt är moder till sitt missbruk

Det Nyas kraft är ofta öf- .erdåd

dess urgmed lekor än i elyngelåren

På lif cch död nu mer 8llijfn .nt det ktmper

etrot det önmla Hvad århundraden

ha byggt cch ordnst hved erfarenheten

tepröfiet har hvad som har växt tillnamman

med lardtts minnen lacdeig lag cch seder

Dtt måste bort ty plats skall rödjas för

den nya byggnaden — utaf ruiner

Det är verkligen förskiäckligt när m ;n rätt

betraktar sake .u llvemsom tänker på den nya

bvggntden cch vill hs plats derför det ser man

nog nu men hvad det är som de vilja för

vandla till ruiner det bar Förf /V-j låtit oss för

st .j Det värsta är itt så många ja snar

sagdt - 'flesta redsn förut äro ruinerade E

medleiiia fortfar han beklämd

O dagens hugskclt njhetskrämsres dSrslap

Haf vördnad för del Gamla — —

Fäll icke lältsinnt sekelgamla eken

ett mäktigt hjerta slår i hannes barm

och emot stormen är hon \an alt brottas

Skaldea tyckes ej rätt lufva fatlat den nya

tiden nirning soia är att just af vördnad för

den gamla bygin ^den göra med den som m *n

gör med gatcli slott som figurera obeskrifligt

Tal sisoas pittoreska hiifvudföremål i en vy

eller på en tafla med hvilkas mörka trappor

fugtiga hvilf och djupa fönsternischer cch torn

gluggar och ugglecästen göra deisi mindre behagli

ga att bo uti Man besöker betraktar och beundrar

det gamla såsom ett ålderdomsminne eu ku

tiositet »om alltid äger sitt historiska värde

men man bygger en annan ljusare lättare gla

dåre beqväoiare och mera treflig boning på

kullen bredvid utanför hvars öppna förstuga

b«rnen (framtiden lusig .-ka på d«n pu sade

sandgångan eller den gröna giäsplanen och der

fadren berättar dem mången vacker ocb roman

tisk saga cm de bragdrika men oita blodiga

minnen som Sro fastade vid de stora gamla

tornen och murarna Ingen vill da förlora ut

sigten af d«n gamla byggnaden ty det närva

randa äger sin trefnad icke blott för ögonblic

ket utan genom förhållandet och sammanbind

ningen med forntid och samtid och såsom cb

länk dem emellan men hvem öfvirgifver väl

den beqväma efter närvarande beho vet inred

da byggnaden för att inqvartera sig i den

drypande torncellen Ingen om ej tilläfvsntyr«

fantasten eller menniskohatarn som bryter med

samtiden och söker en materiell näring för sin

mörka inbillning i fpökbuller murars ras och

nattskiämuaors skri Det är ett förlåtligt ni

hos en verklig fornforskare när han säger

«låt oss reparera deana i ruiner fallande borg

för att se på den såsom en represenlrnt al

forntiden men det är ett narrspel när den j

som tilläfventyrs aldrig burit hvarken hjelm

ellar brynja stiger upp i den med fall hotaade

borgsalen och ropsr «låten eder begrafvas un

(jer rujnernaj hellre äu att (liksom edra fäder

bygga något nytt cch dugligt för er tid jag

vill stå utanför och se på ty mitt yrke är

alt hålla tal om det gamla om krossade rust-

Nagot dylikt

och fö

§H

synes oss ligga i skaldens Gud vet sf hvad

a-ilednicg författade uppmaning til ridciai hu

set och det föga grannlaga företaget att upp

kalla Ox *n» 'j ;rnas skugga sedan de följande

diplomatiernas och styrelsesystemernaä kärlik

för ruiner borlskurit tie fjerdedelar af det

land som ägde trygghet under den store stats

mannens vingar

Ddt har fallibnågon sp ;ku 'aiif rolighetsmini

ster in att begagna den vanliga formen och

tecknen i almanachan för att deraf fa slå om

kring sig med ett cch annat om riksdagarna

Sålunda Gmsr man i detta lilla häfte som är

blott för Januari mea hv ^raf fortsättning lof

vas i stället för de vanliga namnen finnas in

satte Stats-Råden Justitiaj-Ouibudsccaunen Ner

mans Skogcaan tidningarna ta ra hvart och

ett m«d bifogade tecken som hufva sin förkla

ring framför Större delen häraf är väl icke

appliceradt med mycken urskillniog och det

hade kunnat görts vida bättre men idéen är

i sig sjelf komisk Deremot finnas efteråt rå

gra hushållsrön likasom i den vanliga alma

cachaa hviika ä 'o både gediget qv cka och

oiörargliga och hvaraf här meddflas ett utdra

Tag en Justitieombudsman ju färskare ds /ito

battrel Lägg honom åtta dagar eller nägot mera

1

u

ndor

h

den fria prfsse sedaD "P hoD°m oct

lagg honom genast sa varm som kaa taks »a

del säiade sUUl !l och EkädaD är |äkt jnom cåsra

dagar

Ire /U "j Böpnar Roser .blader väl torkeHs

GjUt derpa r ,a *ot öf 'er f 'ra l 'ag 'rborgsr Roséns

brö ,tdropp (r oeh detia i en lerpotta cl-

{er kTuka till en lagom tjock dej Formora deraf

figurer efter behag och upphäng dem nsgre dagar

«stäl !aing«r och förhållandec» alt hårdna så har

du de förträffligaste Hindbeckar i ver !dei

ulkaslas UJ Konsc /jc„

s :å vad tned din motpart att san icke kan

hvarken genom användande af 107 :an eller 10G :2n

vara i <tänd att utkacta est enda Statsråd ur Ksn

seljea och du skall vara vis» om segern Sättet

är följande Du tager ett Statsråd hvilket som

helst sticker med en fin knappnål hål i båda än

darna cch utblåser allt innanmäte alldeles som

ined gulan på ett Gg£ Du öppnar derpå fenstret

räcker det nämnda Statsrådet till din Eaotpart ocb

heder honom göra ett försök I detsamma han

vänder sig om för att kasta öppnar du hemligen

nådens dörr hvaraf ett sådant luftdrag uppkom

mer att figuren vid ksstBingen i atäilet att fara j

ut genom fenitret tager fart öfver den kastandes

hufvud tillbaka in i konssljrummet hvarvid du

genast bör vara fä-d ig att tillsluta dörren ;å att

icke konsten upptäcke Detta konstgrepp kan

försöits med hvilket Statsråd » *m helst och du

erhåller för visso simma resultat

RIKSDAGKN

Alla Riksstånden hafva i dtg haft plena för i

ömsesidiga helsningar hvarvid jämväl åtskilligt

ansa 'förekom Deputationerna anfördes Adelns

af Excellenson Grefve G :staf Löwenhielm Pe

sternas af Biskopen i Calmar Doktor Kullberg

Bjrgrarnes af Rådmannen i Stockholm Hr Gråå

oca Böndernas af lians Jansson från hlfsborgs

län Adelns och B argsresUndttj hclsninjs-tal

innefattade endast vanliga lyckönskniegar om go

da frukter af arbetet Deremot var Biskopens

hälsning till Adeln så mycket menings- och ord

rikare och ytterst konservatif De gamla min

etc etc sköldarnc på murarna och om vi ej

minnas orätt äfven dygderna pi taket jemte an

dra tffektrika ord och bilder såsom ruiner begär

efter nybyggnader m m voro med konstnärs

hand hop >tällda för dea vackraste eff«kt och

det hall utgjorde ett slags Amen till den Teg

nérska helsniageo sora vi omiäämne på ett an

nat ställe i dagens nummer Oeksä svarade

Hr Lsndtmarskalken att Hr B skopen och Ds

putationen kunde återbära den försäkran att

Ridd och Adeln «icke skulle svika det Hög

vördiga Ståndet» Hans Janssons tal voro må

hända de märkligaste vi skola återkomma till

dem

Både pä Riddarhuset och i BondeSiåndet

upplästes de tal som komma att halun

las vid de underdåniga helsnings-deputatio

iierna till Konurger På båda ställen föran

ledde danna fråga diskussioner I BjndoStåc

det hemställde Hans Pehrsson i Ö tby huru

vida det ej vore skäl att låta i talet inflyta

någon framställning om nöden i landet Ko

nungen sade han förstår ej Svenska språket

och bar således svårt att få höra ett satnt ut

trjck af falkets tanka härom så väl som nu

helst då våra publicister äro delade i tvä par

tier hvaraf det c ia framlägger folkets bördor

men det andra säger att ingen nöd är å färde

Hans Jansson fann ej lämpligt att vidröra

detta ämne nu då grundlagen ej föranleder

att dessa tal skola innehålla annat än helsr .in

gar deremot vore tillfälle till det yttrande

Hans Pehrsson hade hemställt i f»ll Ståndet

funna skäl att i likhet med bruket i andra

konstitutionella stater afgifva något svar på

det blifvande throntalet I likhet härmed yt

trade sig Rutberg Ola Jeppson m fl deri

bland en ledamot utförligt hvars namn und

föll Referenten

Talet gillades slutligen enhälligt

På Riddarhuset be6ärde Grefve Anckarsvärd

uppläsningen af Landtmarskalkens ta Hr von

Troil ansåg det ej nödigt då sådant tal blott

behöfde och borde innefatta en helsning och

han ville derför blott reservera sig mot ålit

vidrörande deri af regeringsåtgärder

och gaf dervid genom sitt yttrande till hvil

ket vi skola återkomma anledning till något

knot stampningar och begagnande tf Landt

marskalkens klubba S2mt en förklaring att Hr

Boser .qvist ej kunde få fortsätta i samma stil

Landtmarskalken h ;de redan uppsatt och lät upp

läsa sitt tal som icke innehöll politik och all

mänt gillades Med anledning af Hr llosenqvists

afbrytande yttrade sig Hr Hjerta L J och Hr

Dalman TV F- samt öfver hufvudssken Hrr

Öfver frågan ota BänkEansval it har äfven en

liten diskussion förevarit »om inaebar den gla

da och ovanliga omständigheten att n Exc

llr Grefve Brahe yttrade sig instämmsnde med

oppositionen eller med Hr Dalman och i följd

hvaraf valet utan hinder kommer »tt företagas

sedan Friherre Schulzenheiaa förut förklarat

»tt de i -ii § Riksdagsordaingen nämnde em

betsman ej ämnade deltag» deri

— I Bondtståndet hafva Hans Jansson cch

Ola Jeppjson blifvit utsedda att deltag i tal

manskonferenserna

— Demoiselle Jenny Lind lärer efter den

sednaste konserten pä Kongl Slottet af Drott

ningen erhållit ett juvelsmycke till present

och tillika blifvit utnämnd till Konglig Hof

sångerska med lön — Se der en befordran

som säkert ingen skall finna anledning att

Wandra

k

g

s

s

v

o

t

o

m

t

h

e

r

m

a

n

S

OM ETT RÄTT FAMILJELIF

DET GÅR AN

Ganska få förhållanden i samhället äro ef så

stor vi ^t som Fami !jslifve i anseende till fä

Smnen ^kan m»n med mera skäl än om delta

säga att de måste vara råtta såvida icke det

helas bestånd skall skikas och djapt lida Ty j

alla medlemmar af s *mbället äro en gång barn

den husliga atmosfär — d v r den ande

nans lifsluft Oai den är förstämd så gangre-1

neras afkommans lycne ifrån början cch upp

fostrsn måste göra sig en otrolig möda ja skall

kanske ill denna rardi caklndt ej lyckas att

färbsttrs hjelpa och omdana hvad bristen på

ett goit förhållande i fatsiljin primitivt för-

stört — Sara Videbicks ta .kar i boken Dit

går an synas rörande alla dessa ämnen kunna

red»

uceras till följande hufvudb *grepp

Oaa faanljefrågans vigt icke kan bestrida

jså lärer det lika litet kunna nekss att ett fa-1

®ilj» .lif icke blir lätt och sådint tom det bör

blott rferigenora att det så tituleras Intet

Man kan lyckligtvis numera lrpaas att all

männare oeh djupare di kussioner öfver den

na cch hitböratida stora frågor kuena kom

ma å bane sedan Det går an jemts deruti

ianehillBa framställningar blifvit ett afhand

lingsämns för n $tan alla tidningar och i

helt publiken Dtt är naturligt ock ursäkt

ligt att ganska mycket missförstånd rörsnde

hvad sem går an eller icke ännu måste

herrska och mången tror sig vara färdig

med silt omdötae då han ännu knappt hun

nit till ämnets förgård Men dess» missför

stånd jemte förblandningar med utländska

ic !éer i samma vig skola »nart försviantf

När maa i alla riktningar hunnit tala ut sig

skall man först »jilf mirka och erkänna frågan»

rätta utgåogspunkf Ett litet anslag härtill

sker i denna artikel

j

j

1

1

e

e

g

a

»

l

misstag i verlden 8r stö /re och skadligare än

det att tro föihållanden och inrättningar kun

ii verka någonting godt endast til följs af

hvad de heta O ju föräldrarna kallas makar

iaen ingen aktning kärlek cell rect förtroende

deta essellau hertksr så uppstår i deras hus

ntet äkta familjelif utan tir«r !oai ett för bar

den sksdligt oaktadt allt hvad naan benämner

det Men om iu är torde dat väl förtjrci

betraktas oai vj ett så förderfligt tillstånd l a

bjelpss Aktsnsisapets och sedernas restaura

tion bör följaktligea icke anse» såsom ett för

sök till kullkasttnd

utan sam ett sibete till

upphjelpande af d«n begg« det är alt 1 'Öi vsn <ä 'a

troheten till en vei kligbet ifrån att vara en

ISgn «n illusion såsoej nu oftast lär vara falle

Orsaker hvarföre mången »yccs sväf /a i så

stort missförstånd rörande dönna fråga är den

tanke man hyser att utom det slags familjeb

som kallas det förträffliga och rätta något antJit

förhilhDda emellan persorer af de begfe kö

nen icke ksu gifvas äa sllwiasi d *t veiklig«n

i >mr <ora !uka som vi ic .e behöfva vidare omtala n

blott genom att påminna otu en hufvudatads be

klagliga tillstånd i denna väg For att icke

B )is«förstä kärnm sf ämnet bord» man likväl

drag» sig till minnes sin egen vackrare <i h

bättre stämning åtminstone i ungdosaen o b

fråga sig sjelf oa ej ett tredje kan gifvas ttt

familjslif som ar äkta på grund tf en emel

Iju föräldrarne bi-Gnilig beskaffenhet sf sann

sedlighet össs *sidigt förtroende re ;j kärlek

dygd och ömhet Di nu ett sådant omöjligen

kan ega rum esaellaa hvilka personer som helst

utan endast emellan sådana som dertill för

bvarmdra passa och äro skickliga så följer

också att familjelifve så vidt det skall va

ra det rätta icke kan regleras på grund af

blott en form buru fritt åtagen som heSst eme

dan mång» orsaker göra det omöjligt att påförhaEd

känna och förutse allting utan det är i sjellva

verket «nda»t till och kan uttratta något goat

i det fall då ett sedligt varmt och rent för

hållande emellan föräldrarne i sanning fianes

och icke allenast utgöres af en sag» Men gan

ska tydligt är att till vinnande ef ett si bc

sksfifadt godt förha lande flera högtt väsendt

li $« ändringar måste ske i »ävsracde isgstiit

niug hvad bjsnelsgs byggande och srfsfrågor an

går Sidsnt förtjenar väl cck hfbjertas då än

nu ingen politisk fråga som uppkommit är stör

re och vigtigare än deon

Men k»n icke sågs att fraasle författare be

handlat detta sociala ämne på samma sätt sem

Sara Videbeck frasauäl-t sina tankar i den lil

la romanen «D«t går ai .» Di uti den sedni

re allt utgår på ådagaläggacdä a nödvändig

heten af att återvinna det rätt sedliga emtl an

könen och it visa illusionen af stt moralitelea

skuile ligga i fjelfva det yttre bandet e :icr be

stämmas af ett mata så bryta cif deremot

franjoaäiincn vanligtvis lösa ifrån hela saken ge

nom eftertraktande af en frihet utan sedlighet

Denna skilnad är ganska stor och föiij»nar i

synnerhet i vår tii anmärkas

Billigt är det tvifvel sjal Da»l Alleh (för dec 8

Jan uppkssUr huruvida f£r

ti !l deri ifråga

varande berättelsen på allvar ellar s ?j»t tänker o ta

saken pi same a sitt som de per

-oner han

skildrat detta måste naturligtvis vara ganska

mycken fråga undei kastad

då man vet det

vara förf :» nöje att teckna karakte ;cr ;u allc

he .sd» sl 'g hvilka han icko målat or sin sub

jektiva synpunkt utan alltid ifiäa deras egna

horizonter S4 säger han här i fcictalet sid

7 «Vi hvarken kunna eller ens önska ännu

alt se afhandlingar öfver dessa ämnen Man be

drar sig om m«n tror alt vetenskapliga syste

mer som till något skola tjen >f kunna på för

hand skrifvas i allt Man t»åste fönt lära kän

na menni»korns sjelfva se dem i deras vinklar

och vrår lyissa på deras hctnligasta suckar

och äfven icke förakta att begripa detta glädje

tårar Det är med få ord trogna berättelser

t »flor ur lif vet soaa vi behöfva txeirp-l in

samlingar rön Vi må öfver rönan göra hvil

ka betraktelser sorn helct vi må fördfina dem

eller vi må anse dem farliga Msn äro rönen

dock verkliga så utgöra de ojktadt hvil

ke egenhet som helst just de rödiga för

grunderna de ou«gängliga vilkoren för en rätt

kännedom om ämnet Ty m ;n har först da

någonting ett afhindl» msn kan då fö»st ss ^a

hvad som blir att ogilla cell hvad at >r bör

g ilias .k — Det vissa är att den socisla fornt

för hela denna sak tom i Europa IHnes är vida

bättre In mycket som ksn tUi .kas t t äe

det slafv«ri hvari qvinnsn i Asien och Afnkt o a

försmäktar Msn deraf följer icke att ej ett än

nu bättre fir af bshofvet för sedlighetens ock

fami je ^ifvets räddning högt pikalladt oeh det

åsyftat Otvifvclsktigt syres att om q-irnia

tillerkändes de politiska rättigheter sa t län

des och sattes i möjlighet oeh tillfälle - di slit

det slagsredlig förvärf bvsrtill hon sssogj »» *n

nisfca är skicklig sa skulle i dit nårn -te all

osedlighet i ifrågavarande afseende fö svim a

från jorder Ty hon bihöfde icke då för nöd

cch utkorast preslituera sig hvaiktn illegalt

eller legalt Europa sksll \ä dock behöfva

tänka pa denna sik SO eller ICO är innan det

hinner fatta sig och t ;nder U

.en måste isyn

nerhet i börjfn liddiiingsmedle

betraktas tvi .- I

atvigbet och räddhäga »åsovr nämWseti i «

tiier vsrit så fort någon verklig förliiini g i

kulturen satts i fråga

Slutligen må den at .raärkningen till ;ggas alt

det bör belrsktes såsom ett garska godt lidens

tscken att en kon

iposition af den obetydliga

vidd som «Dat går ac ,» blott genom ämnets

egen vigt väckt sä många penner alt ea hsl

litteratur både i tidningar och snart — om ryk

tat ej ljuger — i böcker cch brochyrer ser

ut alt äasna växa uppdeipå Sedan såUdes o

pinionerna med och mot satt sig i liflig rö

relse med hvarandra kan auktorn sjelf med

nöje lemna hela saken åt allmänhetens eget ar_

bete för att derom alldeles tiga så lä ge fö

alt hålla tal om det gaml

och fö

§H

synes oss ligga i skalde

a-ilednicg författade uppm

set och det föga grannla

kalla Ox *n» 'j ;rnas skugga

diplomatiernas och styrel

egen räkning och i stället vända sig till cågot

af da andra äosnsn som utgöra ^rundorsikar-

na till dst E sropeisfca missntjst Detta öfver

lesnauda at allsäabeUu att hos tig besinna

hvid som går an eller icke »näste rar det

bästa dnrföta att ingealiog mad verkligt gagn

kan utkämpas utan all raenniskornt som dst

rörer utfäi a k supen sjslfvs Hvad helst såle

des i tid .in .Tar eller böck» härom nu ailEängö

r *s iakttagc förf tjstiad ssdan sakan sjslf

Di ti 'l Fö- >tat rea utvandrade Narrnjäs

hafva hos N "ka regeringen gjort aosökan att en

te 'il i -k ndirfas vH namn Peter V« !eur mitte

i N &f i i 11 pr ?t o *dioer«s för att därefter öfv *r

res» till A <neriM och utöf *a det presterliga katiet

blsid 4e-»«raude N >rrman Di jttra i nämnda

an ^öktijnc a ju mer r-beraeadet och dea tryaghc

i d-ras tio .ljpa \al-tän-i tiiläler dem »änd» blicken

till d» »D .l ij» b h >fv»o desimer siola ds kanna

behofvei af pr ^sier ig tröJt och vägledning Jims

att de siulie ao ?e detta ändmiål äfvensom ungdo

mc- s uaprostran och undervisnieg i deras tro bät

tr« b *fo 'd <a« om den religions-lärare de ar .tops

och fö

- hvi 'k *n d» hafva föttioende är ordef tllgen

pre«t-i2d l )t tilläga äfven att kandidaten Valeur

sim förklarat si villig stt mottaga det erbjudDa

kallet sj-ir b-sitter n ?jton förmögenhet men att

iit de <su 'am tunna försäkra boaom om ett sädsnt

underhåll att b«n utaa bekymmer för det tiiaiiga

sU-n i unna öfverlemna sig ät sill vigfga och an

«vs 's 'u

.la h vä- f IlisHopen i Agerhu-is äfvensom

teoloeiska faku 'teten och kyrkode ,iartementet haf

va tillstj-k» bifall till ansökningen hvilken äfven

bM i bevi 'ja <i med dit vilkor att Valeur ej äger

fjrräitt preat erlig tjenst inom Norge

Henric Wergt-ltnd har från föreståndarna för

mnseisfes (insamlingen i Stockholm mottagit en

»k 'ifve !se Tull af erkänsla för des af honom förfat

tad och *f So eskrifvare Söresisnn till Norska

St 'r 'hine»t ingifn» proposition till uppbäfvaada af

3 § sijtn monu ^er-tet af Grundlagen som fö bju

der Judar bosättning i Norge

i

son O Beajåmirisson och L Rassmusson Bohus Län Kr

7 Profossjsaitn Lsndshöfding v Rosen Christianslad Nr

3 S ora Urämuokegränd Borgmästare Scbulii Philipstad

Nr 5 Myntgata .i Kapten Ehresslråie Westergöthland Nr

10 Lilja Njgatnn

TILL &AL .U FIHMES

En gård mod deru

.i inrätiadt GARFVERIYESS

fmBes lili salu uti Strengnäs Siad — Denna gärd

hvars belägenhet så väl i öfrigt sona äfven der

for-é au den ligger invid sjön Sr gansia fördelaktig för

idkandet af garfverirörelsen har dessutom «len förmån

alt ägn eu vi 1 aården varande större Trädgård hvaTi fin

nss (lere slags fruktnä-ande irad och baskar af godt och

gifvande slag utom det tillräckligt siora ruin som der

finnes övrigt lill plan erande af de för elt hushall nödiga

jordfrukter och grönsaker Uii Gården finnes en ut

märkt god och s ^or Källare och till Gården höra åtskilli

ga goda och nära r»erin ill belägna jordlotter jemte lada

Abyjtgnaderce eåeden äro brandförsäkrade — I bäu

dels» någon h *ldre finn ~s håtrad att arrendera endast

Garfveriet ?å kan äf»m ö ^rerenskoaiHtelse träffas När

mare underrädelse om köpevil &oren o -h tillträdet m m

lemna af Sladska»sö 'en J A Bergstrand i Westerås

till hvilken bugade Sp ^kuiatler kunna vända sig antingen

muntligen eller skriftligen

I hörj n af La -tig H land-t en s örrö STE

HUS-EGENDOM rned f»itt och vackert läge Adress

fås i Krvddkraffiihandlarbode .a i hörnet af Nybro- ocb

Riddareaiorna

|T H ?»fi öswm \s

rymlig GÅRf

s Ma l liirtes till S 'J <j en stor och

ymlig GÄRD med förtrifil ir belägenhet vid Stora tor

get och försedd mud goda uthus flere sjöbodar sasat en

väl underhållen kryddgård M« *d Egeadoraen som får

liliträda den 2 nästkommande Oktober kan äfven un

der nuvaraode äg "re»»s lifstid rättighet til förmånlig käl

laTöre ^e få medfölja Närmare underrättelse så väl om

Egendomen som betalningsviikoren erhållrs af underleclc

nad hvars adress ar ileroösand Hernösand d 16 Jac

löio c A BKRGSTRÖ3I

Hotarie

En liiea EGENDOM »j Ungt ftå .i S ockholm

är till salu att tillträdas i medio af näsilomraande

alars Adre«s fås i Sundfcergs Galanteribod i hörnet af

i Drottninggatan och Nya Kungfholmsbropatan

BfjAHDABB AMIWEUT

■ Bi nes til sslu mnl falla Inventarier bvarom Sfverens

:iSoniar .s ni d Handlsnden J W Follkjern i Köping

Till salu 'll«- att h-ra En rppen fyrsittsig

KÄLKRACK nywäiad och nyhlädd Adress Kyrko

herde Lundberg vid Röda Dodarae

— Den kyska Susanna (Et domstoheen

Inför den korrekrionelia polisen i Paris stod ny

lig 'n en u <e Ifi

.vrig isr .diOicli» vid ntmn Su

sanna af f isi la >x fjlli vätt och hela landt

hy ?e !i 'n« nii .«tet och oförs !älldbet i uppsyn nch

vä«ende H "nnes ku«in och fästmän Frangois Pa

telou sa 't på <ie anklagades bänk och bon sjelf

var tillstads fö- att för dels bans dels sin egen

talan

En gamrnal flin 'ska !lis herre med stor rä <a

skiftande i å »ViMiga fä-ger och smi spelande sa

työcoT bockade sig och klagsde öfver au han

b ifvit illa slascn af Pitelou efter en färd på jnrn

vjs o mellan Saint-Gtrmaio och Parjw

Piseifu ^r

K§ de titt fs ta 's i fsll det lät sig

gör» Härvid uppstod följande ssmtal

Sjs ^nna (tjäder f am Tig du Patelnu DM

är mig som det ongär Jag ha 'lättare utfö s

fcåfvor än ?u och jsj ksn bättre säg» bur den

der guhb»n

Pifiou Ni s

eör det dS

Susanne Sä vi«s ja är en ä lig tös från N»»

terre och mtn far och mor ock»å är ä ligt Tolk

och j 'g icke ä- äa aderton år ach vi

ro fö l if»«de bägge Pjtflou och jag är det

i e »»-it Piteloti-

PitM Jo jo gå på h ^r»

Su :«nna Vi skulle fara på j»rnvägen bägg» två

P«tf |ou oth jag

'ör att gö '» uapbandlirg ^r i Pa

ris till \»n bröllop Det var väl någon som sa

att det va en e3k sot angick Pitelou en«am ly

det tillförde inte fäst rön att veta af bv»d för

prfä *r .t»r bon skulle få men «e jag tycker om

ett få vsra rn3d o <-h fi hjelpa P«t«lou jag ty jog

visst» vä bäst »jsif hvad jag tyckte om och Pa

le 'ou lite enfaldig sf sig är det inte sact Ps

tel u

P .jtelou Jo jo gå pi du bara

Su <anna Ni

- vi nu satt der på jernvä ?en P«

telou och jeg ocli de var tie i vår vagn och sa 't

som packade sillar och Pat»lou satt midt emot

mig och jag iriJt emot honom och bredevid

honsm cn stor och ijjck dam och b-edevid m»j

den der tnsgra herr och d *t lå gick och gick

oupphörligt si Pitelou åt mej «Hä hä Sanna

^et fcä går fisriare sn Roussin (för så beter min

åiD3 då du kom till Paris pä henne När vi foro

ute i ljuna d«gen då gick nog allting bra utom

Btt den der he ;ren då och då vände sin störa näsa

St mej Jäg trodde att dft kom sf draget från

andra fönstret och hans båda ögon blär .k ^e som

eldkol mm när vi kom in i det stora bvalfvet

der var det kolmörkt som midt i Datten sa Pi

telou åt maj «Jag ser inte hand i vädret så »it

07 jag ville fånga en fljga skulle det min själ

bli svårt»

Pitelou Jas det har jag sagt och säger dtl

en eu gåsg

Susanna I detsamma kändo jag en haod som

tar mej i beoet och på knäna Jsg trodde att

det va Pste ^ou och gsf honom derför en mutifislr

«Hvsrför tiar du ti I mej ssds han »Jo muns

jörn behagar hJlla sin hand i styren annan gång»

«Hvs ip si han bverjaghar varit med min band

«Ja «i >s de inte di ?» «Nej f—n heller hva —

hta ä det ?» «H»ad är dei inte du och du hål

ler han len q r .r d»r innu ?« «Nej jag håller mia

h ;nd på klndben "l mm du träffat >å bra» Dä

griper jag om den handen jag Patclcu lar ocknå

taj i 'n nu kom vi ut I dagen och si då fann vi

alt handen tiilbörds den der stora näsan soui du

klagar på os

Palelou D ?t va- alltihop när vi nu koirima ner

frsn järnvägen betelie jag honom den munfisken

som Susanna gaf mig i förskott

Den stora näaan kunde endast svagt bestrida Su

»ancs3 ocb bcon fastmans uppgifter ach doau

atolcn frikänds sålunda den sednare

«si» yttrada Susanna i det hon tog sin fäst

mans arm nså ska msn dömena !»

— Opium i Enj 'anä I en sammankomst

af läiare i Westminster fö 'Ckom frågan om dat

ti !te»ande bruket af opium der i landet En dok

tor T Jjhcson påstod på grund af egen erfaren

het att antalet af dena som förtärde eller rökte

opium vore lika stort med antalet ai tétotalister-

B3 (de som aisagt »ig bruket af a !ia spirituösa

och dricka te i stället Månge som bade gått in

i nykterhetsföreningarna bade i stället för bruket

af bränvin slagit sig på det af opium och dst

omtalade att lifsasauransiällskaperEa i anledning

af detla tilltagande raseri lidit så stora förluster

att de du ämiade hålla en serskild rådplägning

deröfver

i

i

t

m

t

a

b

n

d

t

t

e

JUVEL- GULD- och SI !ÖVERARBETEN

till nedsatta priser

kd

p

Hos undertecknad som ämnar upphö a med Bi in rö

reise pär "förre delen af mitt lager hunnit blifva försåld

girnmalt Guld- och Silfver samt äkta Stenar och rerlor

emo tagas i utbyte äfvensom inköp deraf göres tills vi

dare Adress Huset Mf 1« Regeringsgatan forsla ul

bygda fönstret till höp ,er från Gustaf Adolfs To ^-g

J P HELLFORS

J P HELLFORS

J ivelerare orh Guldarbetare

För Riksdagsmän

Dibh

g

Kläd-Skåp och Divansbord äfven en Mahogny Imperial

säng börn i hörn med Kro bageriet vid Nvhrohassnen

STJELK- BLOtMPAPPSR

i alla ku örer hos L :s Gust RYcaNDER

Bå Nb

Bftz»r»»n å Novrbro

leret Ormen vid Peter Myndes Bacte Underrättelse på

Kontoret 5 trappor upp huset Jtä 4 vid Södermalfiistorg

'j ^renne Rum för Riksda <i«jän soro kun-

■- na delas i hu "pt M 45 Westerlånggatsn qvarteret

Cyhle 4 :de huset fran Tyska Brinken

'TVentirt Ruin k« nna (felas å >o med

bler eldn ;ng orh städeinj»

för illig hyra Underrät

telse fås på Aftonbladskontoret

2 å 3 mf»hie ade Rujxi äro att h *fo

Riksdagsmän sf Bondes 'åndet Lägenheten är r .ära Rid

darhuslorget Adress lem nas på Aftonbladskontoret

d

2 :ne större nyreparrrad- Rum *ned möbier eldning

och städning i huset — 9 i Sstala G "änd 5 Ladugårds

landet Cnderräite "e f ^s en trappa upp i gamma hus

då värdinnan efterf ågas

storf jilad» ch p op-TJ Rum med mö

a bler eldning oeh städning f«r 8 Rd b»nko i wå ^a

den nu genast eller den i April för en röel Herre Adress

fås i Lånhibl otheket vid Södern a &3Siorg

?n Öl afvn p an !« till Ko»t

Belägenheten är i Störa Kyrk brinken Underrättel

se fås i Törnqvist et Berne s Bokhandel

samt svar afvaitas i förseglad biljett till P S R på Af-

blik

tonblariskontor <t

LSDHS illkibdK

CARLSDAHLS tillverkning bestaend af diverse Kokkärl

Brygg- och TiMmäskniogspanaor från 20 till 400 kan

nors rymd Blåsmachics Vefvar Varmappsraler Ull Maa

ugnar och Härdar IJaminarsaQ ^ds-Härdverfe saoit siipai

de och oslipsde Städ Trilior och Kugghjul till Qvar

.iar

Aami Bal :usn ^hÄllar med nuera dylikt expedieras till

billiga priser då rsqvisitioner insändas till undertecknad

på Chrisiinaihamn och Csrlsdabl

CLIRG

Carl LINDBERG

Guld- ocb Silfver-Ur-Foderalmakare bor i huset M VI

v >d Ty ka Prästgatan förfärdigar alla sorters Guld- och

Silfverurboetter äfvensom repa-eras riktas och pole *as

gasla att de få utse-nde af nya aili för de mest billiga

priser och med den s örsta noggrat nhet

hM 9föfädll ILR

g *tan hus-t M 90

förfärdigas alla sorters nya ILAR oc

?am !a såväl Engelska som Svenska Fiiar emottagss lill

upphuggning att de blifva som nya

LUN

A EKLUND

Filhuggare - Mästare

^i u e lli Pr nti me iis ^ar

till instundande vår mot någon betalnings erläggand

plats uti ett hederligt hus helst pä landet fö» att råson®

biträde deltaga ut all i ett ordentligt hus förefa l ?nde

hushåll ^göromå Den s >m härå fäster upp märksamhet

lorle vara god i b ljeH t 11 <Jen sökarde inienaaa s- *r i

1ST pperboden uti Djbecbska huset vid Brunkebergs o-g

1 fr 0 |H !1JJ

k

|JJ

Under insturdande viRterm»rknpd mhyrer undertecknad

följande lägenheter psssaiide för Gal-«nleri- och Kram

handiare

En större Sa >ubod k ed Bodksi &rr .are en Sal jrmte

ett Rum å nedra tn Sal ocb ett Rum ä öfra »aningen

alla belä *ae vid Köpmangatan nära Slöra Torgel kö

ping d 17 J .tn 1840 J W FOLLKJERN

Ott jstort MÄLTHUS med ypperlig Vindar

2 .ne Mag« ?iner paesande till nederlag b ?lägne å Sö

der underrättelse lemnar A R Beckman vid Svartman

gatan

Uyri åie ^siå ^nde ARRENDE ÅiS p :i en min

dre Landt-Egf ndom 9 :ne mil fr£n Stockholm ived

utmärkt vacker beiäg ^uhet vid sjö Alla byggnader i godt

stånd jecate Trädgård ro- m Vidare underrättelse er

fcålle3 i Norra Sla ^arhuset boden 16

Ouiplåi Jij

å

som» iktill n fva upp a ^it n i rjug e

mellan Östra Slottshörnet och Drakenspränd tappad

röd orh svartrutig S !LKES-I *ÄSDUK täck es vara god

emot vederi-äliniog in !ea den i Kryddboden vid Öster

långgatan och Drakensgränd Slockholm den 3 Januari

1840

pj

märkning i svari å Linnn Bomull Böcker m m i vac

kra stilsr siffror eller vao-n verkstäiles i huset ■ -»5

vid nedra Grefgatan å Ladugårdslandet af G A Wahl

berg emot 2 fk Rgs för 7 a 8 karakterer

rj ^i i und ^an»1e »f kollision a härine-

deist alt «Arthur af Eugene Sue» är under öfversätt

ning och ofördröjligen lemoas till pressen

8T \en so n i mis«tag för d -«« LördatS af 'on å

II6tel Royal bortbytt sin Halt emot emot en annan

i Paris förfärdigad lorde låta utbyta densamma å Källa

ren i huset M 6 Arserr Isgatan midi ernet Operan

Af fö ekt )B»m >-n anle >Mn får jag vnn ^s-mt

meddela att jag i år 1 ka med förra åren arrange

rar Societén å vsnliyt si älta under marknaden härstädes

Hernösand den i 3 Januari 1840

i ^KICRLIG SÄTTARE häl er konoiiiuu å

Bredbergs Boktryckeri på Kungsholmen

C1 ailvatsam »Irlr ^» F lek 6sfu *dar St« :ring

för Herrar eller Frnar för husrum eller ock på till

och ifrån Om sva« anhålles uti förseglad biljett till A

N som inlemnas på AftonbladsÄontoret

^ri Jun

fru nska- f b » bo-» nåion M da

på Norr Svar till J N som inlemnas p Af onb ads

kontoret

Q >m es van af la d

-»m s»»tn n .ei k n «-ch

skicklighet roar sina medmenniskor kan jag icke un

d«rlåta ati rjämtsa det jag en » ton i denna vecka haft

d ^t nöjet a 'l bfcfva ett ovanligt kons färdigt Fruntimmer

i Fru Petersén hos mig ht la cirkeln af Damer och Herrar

^ro höasi belåten m-d sin fcfton och rekommende ar jag

hennes konsifflrdighet i likhet mt-d den som förevisss uti

Kirsteinska huset S G

^a 55 M ^t»acKe ii >u«s faisk K .OK ocb

A RISGRYNSfeORF

bkliéhbk

borstar af uträ-kt qualilé sam hv .ars borst icke lem

nar skaf et m m h *arom adress på AftenbhffskontoTet

Att hos nnd- teck tad linn s lill forsa j»ing

ett väl sorteradi lager af finare och gröfre sorter

SisrHI-Lack till billiga priser får jag resp kunder och

vänner tillkännagiva Askktte KROOK

HM 9 S

Huset M ^9 vid Svartaiangatan

söder om Tyska Brunn

Tp ra fm HVITA ENG PORCEL

LAIN "R af prima q 'ia ?i 'é al ?a b nll ga sorter äkta

Thé- och KafTekannor Grädd- och Sockerskålar Spii

tum«

.ar m wr» af wåag ^aMiga mönster äfven fnnes

dertill afsatte Porcell-iner att hyra i Eurerii Eng Por

ce !la ;ns Magasin snedt fraoi Ko

-»gl Posthuset

^n bättre >a lli Fltck» s -n är i ;ansk kun

Sj nig i Tyska sprätet önskar till våren kondition

hos Cacot H»-r»iap som reser utrikes emedan hon förr

inneft *ft dylik kondit on Svar ■ fvnk 'as i förseglad bil

jett till F S sota ioiemnas i Brödboden »id Köpaiao

torget M i

|7n nykter uri tig och r dhsr Mjöln ^r- (he 'si

Cngkarl som hsfrer kännedna i yrket kail till den

24 April erhälla en fö 'iriinlig ijen vid e« Slörre Qr /irn

dä »nöfiäFao göres uii Viktuaiitiboden vid Regeritigsgatan

buset Nr 28

på Konloret en trappa u ;p i båset 38 vid Wesler-

iånggatan

R A BRO WING vid M 2 Jv .liannis ^räni

Skeppsbron försöier

Exlra fin Cognak (för Toddy och Grogg å 2 Rdr pr bcut

i » » Sherry-vin (Påle

- - - å 2 3-2 Rdr »

» » Dito » (Brown - - å S Rdr »

Engelsk Browa Slout-Porter - - ä 10 Rflr pr 12

helkrus

Dito dito - - å 6 Rdr pr 12

balfkrus allt ined bout #»ljer

Engelskt Soda vatten - - H i 2 Rdr pr dussin flaskor

» Lemonade Gazeuco « 2 1-3 » » » »

» Seiler vatten --ål 1-2 » » » »

utan fUskor

i 1-4 och l-3dc Sdor till billliiiv priser i Tobikjbo

den i Ppl !rr 'ensfc h .iset vi Munkbron

IjVi-ika CASTANlfc .lt pä Kontoret i huset JYs

S8 vid Siepp ^bron

Ok i m f» 4S lipund HAFRJiGRYN f»r myc

ket godt pris samt en addeles ny Perul med fjc

rirar Närmare edress sf Vaktmäslarc Löfstedt som bor

i buset .11 SS 'id I .ill» Nyga !»n

Firsk rikt I A f au Ca I-ha nn inkommen

den lR :de säljer uii hnset 37 Siora Fyiialsn

Kokt Lax

i inkommen i denin vecka med Paketposten från Skåne

•äljes i huset M 6 vid Svarim ^ng ^tan en trappa upp

DiVEHSE

och Dubldu eller Italienska Bok

lialleriet

nti 2 å 4 tiTarnars dagl .g lektion jemte grundelig un

dervisning i Tyska Franska och Engelska språkens lä

sande öfversättande skrifvande och talande förenad

I med hvarje språks serskilda genuina pronuncistion I

språken är engagerad en infödd Tysk Fransk och Engelsk

Språkmästa ^e Hvarje dag gifves 2 limmars undervis

ning i hvarje af nämnde spriks läsande och skrifvande

samt hvarje afton 2 .ne timmars Soirö hvars hufvudsak

liga föremål är Conversr .iion och Declametion

Räknekursen innehallar flera tusende instruktiva exem

pel bemtade ur verkliga lifvet och verlden vid Räknin

garnes utforar .de tillämpas såväl de vanliga methoderna

sf Regula de Tri eller Proportionsläran som Kedje

Räkningen Efter fulländad Kurs ansvaras att Eleven

skall vara skicklig till hvarje beräkning som är nödig

för den bildade Affärsmannen såsom Intresse Intresse

pä Intresse

Rabatt

Betalningsterminers Reduktion

Bo

la s- och Bylcsräkning Thara

Vexel- Arbilrage- ©ch

Kubikräkning

Konkurs

Arfs- och Skeppsparters för

delning m m Efter slutad kurs anställes examen med

Eleverne i närvaro af deras anhöriga på det man vill

visa att här utlofva» ej mera än hvad som kan och

stall

hållas Priset för hela kursen för dem som delta

ga både i Arilhmetik Bokföring och Språken är 90 Rdr

R ?s och för dem som blott åslunda lektion i Arithme

iik och Bokföring eller blott språken är 46 Rdr Rgs

hvilket vid lektioneas börjsn erlägges Undervissingen

tager sin början den 1 Februari Be härå reflektera

behagade uppgifva namn och adress för närmare sam

tal i bilje t till Anthmeticus sosi inlemnas på Afton

bladskontoret

ePer Alopecurus Röf-ö inkommit i större qvantité finnes

till fsciit pris jemte beskrifaing å C F Holms Kontor

2 trappor upp i buset M 6 vid Skeppsbion

iAllöfKddbd id Kö

till fseiit pris i Almlöfi Kryddbod vid Köpmantorget

med ljust och gladt läge ea bö ?st tvä trappor upp be

Vazrr i Sl« (»en inom broarne vid nä ^on :f de siöisla ga

torna eller öppea pla :s mod möbler eldning och städ

aiua beftä-nd» af S i 6 Barn och kök eller nSgot slags

bu 'hdll förvari esruax åsinndas att hyra nu senast pä me

nad Svsr beg r ?s uii förseglad biljett till «3ex Rum

(SiiO som iniemnas i Aftonbladskontoret

t

1 Stiden eller straxt på Norr en bcq-äm Va

n ng eex J 7 Rum och kök med nödiga uthus till

den l

.sie nästkommande April Svar afvnktas i biljett

till »Hyresman JSJ 67« «oji inlemnas pä Aftoabladjion

toret

ANMÄLDE RE3ANDE den 23 Jan 1849

Bä Joian Walley Gede Nr 49 B-geringsgataa General

Hnjor Märner Nerike Nr 3G Regeringsgatan Grefve

IJsmifon We9teri£thland Nr 4 Stora Tra ^gärdsgatan•

B-ron Ramel Malmö Nr 4 Blaaiiholoen Riksdagsrn |J

ir .äHigTKe Hans Hansson och Johannes Jobannesion

Bch 'H I .än samt Lars Larsson Dahls Land Nr il La

4 gärJsijads Rlfaiagsfullmsktigeriie O Eriks¬

ASTUPJDAS ARRlSNDSiaA

EG

A

En EGENDOM med eller uiao Inventarier osnk ^ingl

eller 2 mantal helst Frälse Arrendets fulla belopp kan

ö :ut flinga Svar i förseslail biljett till Afdr som in

lemnas i Bukstrands bod vid Röda Bodarne

UTB3UDES HYRA

rPvå trefliga Vinirsgar den ena om S och d«n

*- andra 6

_

Rum ooh kök samt nägra ensillta Rusr un

derrätflae fäs i Tobak bodea vid Göthtatan huset JW 2ff

rj *n Väoing en trappa upp bestående af 3

J Rutil med Kök samt nödiga uthas 1 huset få S qvar-

Emot säkerhet af en Lif-Assurance 500 L St samt

borgen för ,Preissien önskar en reel nan fä läna m sum

ma gf 5000 Rdr Fko alt uti 3 :n» terminer inom 9 må

naders tid återbetala Den som denna summa har alt

alläla torde scarligen allemnn sin adress ä Aftonblads

fconloret uti förseglad biljett till F hvarest muntlig öf

verenskommelse kan ske

2300 å 3000 Kdr Bko kunna som stående

läa erhållas emot säker inteckning i fast Egendom be

läg-n i Stockholms Stad eller Län Aabud derom med

uppgift om Egendomens läge och beskaffenhet emotlages

i förseglad biljett till L C N som inlemnas i Krjdd

Irramhandiaren Ilesslers bod i Götbgalsbacken

Ctt ungt Fruntimmer födt i Frankrike som

i liera år vislats i bätlre bus i Sverge och der lem

nat undervisning i Fransyska språket önskar finnft dylik

plats till instundande vär Ou nägon dervid faner upp

märksamhet lemnas adress till muntligt samtal på Län

biblioth .ket rid Södermalsasiorg

g Tadervisning i Fransysksn för Fruntimmer

ocb Barn »Sval som talöfning deruti lemaas af ett

infödt Fruntimmer för 8 «k Bko i timman hvartill a

dress finnes att tillgå i Länbibliotieket vid Södermalms

torg

CMt ä två unga Fruntimmer kunna få deltaga

i Fransyak lektion i elt hederligt hus hemma hos ett

bällre Fruntimmer som gruadligt känner Fransyska sprä

kel 4 tim»Rr i veckan mot 8 sk Rgs i timmen Här

mare underrättelse Iemnar Hr Bilberg i dess Themagasi»

vid Stora Nyg«tan

ch asåklöUNGKR

En stilla och anspråkslös UNGKARL önskar inackorde

ra sig i något hus ej allt för afsidts beläget Skynd-

Uadcrteckiiad tiiibaariätiaiier nu lita-tom

lillförne ett fullständigt assortim <

.nt liu« .te

Glasogon af dan b-iöuiuc P of <sior CnamhUndts

t Pa ts tilivcrkniDg Dts a glasögun ^Us äga

«tt batie vetenskapligen och af eria enb ien

vttsofa ^i för *trä in framför alla g !»s som hit

intills i Rikit habits till salu och deras vä d«

för öjjat b«r blifvit bestjrkt af d« skickligaste

vetanskapsmin och lakare såväl barstäd-s stim

u 'rikes hvariblatifi tiiå nämuas Ofv ^r-Di ktö

ren ocb Iliddarfn G M Schw .r z G R La

g«rstrahle Iv ngl Ltfui .dikus C F Sjö ••■ek

Eric af E tholm Jl af Pontin och L P Ek

man G-reialdtreli tören och Ofver-Chirurgeu vid

Kon ^l Seraphimer L .zaretlet C J Ek trötn

Profjssor C Trafw ^ntelt Geheito-M-difinal

Rådet Duktor Btllzer Profe

*sortn Doktor 1

fes Hof Rad t Doktor Sch \vä 'zer samt Doktor

Scbmeiser De resp Heriskaper sona ät o bo

ende å laiitlfit ocb ötska att med ofvanb rör

de glasögon blifva betjenade täcktes blott upp

gifva åldern samt det afstånd b»iäkr .adt i tum

tal bvavpä de utan begagnande af glasegt n se

bäst hvarf fler rrqv Miit neti skall på det noga

sle och till deras fullkomliga b® !ätenhet blifva

verkställd

Däisittim fianas hos mig åtsVillige dels En

gelska dels sf mig sjelf förfävdigade Iostru

menter sisom Cirkelbestick Skalor och Trans

portörer Årlersnappare Koppsättare Th»r»o

metrar sed profvare behörigen justerade al C

E Collin slörre och mindre Tumstockar s»ed

cirklar och vattenpass Glasmästai » >d atr tt«r af

bästa qualitet Obsorvations- och Badte mome

trsr flere slags Mikroskop Kikare Fällktkare

Lorgnetter tn m

Alla förutnämnde artiklar emottagas älven af

ang till skyndsam reparation

B LEJA

Kongl Htf-Optiku

gp

P S Fattiga som äro i behof af GUsögon

och med p-satbev ;s lunna styrk» sig *a 'a så

obttiaedlade att ds icke äga tillgång att köpa

glasögon erhålla sådase gratis elå de derom

hos roie sig anmäla

Hos FRITZE ET BAGGE mottagas med 1 Rdr Bko

prenumeration på

sel och Allmän Vexlkultur

utgifven af N LILJA

I hvarje månad utkommer ett nummer Reqvisitioner

f-ån landsorterna exp§d ;cras portofritt — Första numret

i MAGASIN rön KONST NYRBTER oc»

Ä MODER prenumerera» med 6 Rdr Bko för hell ooh

3 Rdr Bko för halft är samt ä MAGASIN föb MJUK

nen BILDNING prennmererai för 96 numror med S Rdr

Bko ho» L :s Gcst RYLANDER

b

Bazarn I Norrbro

f f L

(lera sorter af olika dimensioner af Lessebo

Bruks tillverkning säljes till brukspris på Kon

toret vid Lilla Nygatan midt emot Kongl Po

sten 4 trappa upp

1- BlElTi

oslbuset