Aftonbladet Lördagen den 29 Februari 1840

irissi i älookhalm f5r helt är 10 Rdr SS «4 för hslft B Rdr E3 sä tre månader S Kdr Banfso Löna Humor 2 sk Banko Prenameratios och OtdoiniBg i Bladets Ko !or Tid Stadt-Sienjdjegatan I f d Zktr *B Zoi vii

Östsi-ISaggaian i SaoMtHä Bod i hörnet af Drottaingg &tan ocfc Clara Bergsgränd i Ejörlisbo vid gungsbackea i Eisssm i hornet af Regeringsgatan och Jaiobs gränd i iirdhoxas vid Norrlandsgata i Walläfrss i hasat

Sr 26 tu Sjbrohamnen i 8 S Lasertalls Bnkt .» Tid Storgatan ä Ltdngårdslsndet i 1 Eastmams i huset Hr i i hörnet »f Hora»- eaii Äspslagaregatorae i Sidar i SH-ssaisa» pl Söthgatan och i ha»®t är SS rid Stöda

i !a»sg»

#9 ANNONSER emottagu exdaat i förstnämnde Kontor till 3 sk Banko raden Utdelning kl 6 efl .aaidd

Hos Dl MM Konungen och Drottningen Hofpred

Lektor Eurén

Hos DD K K £IH Ksonprinsen och Kronprinsessan

Hofpred Poolen

I Slottskyrkan

Hofpred Nordenson

Pa Carlbbrg Hofpred Lektor Fröst

Pi Ulricsdahl Fred Biberg

I Storkyrkan Komm Dahlgren Past Adj Kag Wen

ström v Komna Mag Anjou

I Clara Kommin Delin Dotlor Wallin Kommin

Beckman

I Jacob Komm Winnberg Skollär Steinvall Komm

Ljanghojin

1 Tyska Doktor Frees

I Maria Coll Schol® Mag Nyman Past Adj Stolpe

t Koinmin Tydén

I Catharina Komm Bfii zell Past Adj Grefve von

Seih Komm Adj Aske ^gren

1 Kungsholms Bat Fred Tollstedt v Komm Isaeus

I Finska Kommin Ms Tulindberg Finska oeh Past

Adj Tern <tröm Svenska flodmassan i Aftonsångens ställe

håiies Svenskt Oatecbts-förhör

I Ladugårdslands Komm Liudstén Reg Past Ol

bers komm Olai

Adolp Fredrik Pa3t Adj ron Haugwitz Kommin

Lohman

I Johannis Past Adj Kuylenstjerna Kom Norberg

1 Skeppsholmskyrkan Bit Pred Eriksson

Garnisokssjukouset Esq Pred Zetterberg

En .huset SkoWär Hellman Gudstjeusienborjaskl .il

GuaBHUSKT Kyrkoh Ährling

Södra KorrektionsinrXttningen Pastor Norrbin

Norra Korrektionssnrättningen Pred Egnell

Dan7 :kskyrkan Kyrkoh Sjöholm

Saruatsbergs Komm Adj Ihre Gudstjensten börjas

kl ii

Ladugårdslands Församl Fattighus Pred Egnell

Lasarettet

Bit Pred Tollsiedt

Franska i {t3formurta Kyrkan Pastor Kräyenbuhl

Gudstjensten börjas kl il

Engelska Kyrkan på Engelska kl 5-4 till 11 f m

««tr >a Svenska kl 5 e m

Missions-Böne Sammankomst bSHes n ^ta Måndag den

2 Mar kl S e m i Enkhus-Kyrkan af Mag Elmblad

De f !o 'ecter som i morgon Söndag insamlas uti Stor

kyrkan och Tyskan tillfalla S *bbatsberg Fattighus

Den Collect «om i morgon Faulags-Söndagen uti Adolf

Fredriks Kyrka uppheratas tillfaller Allmäuaa Institutet

för döistumma och blinda

CB8SI0NS- och URA ^FVA-ANSÖKNINGAR ING1FNE

TIL STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT 1340 Febr 10 Af

afl Guld-vasaren 10 'nwn Erik Dyb ^rgs Sterbh ^sdel

Ägar

tillgång Bko Rdr 8 ,610 21 skuld 2 ,115 59 6

prok amadag den t-i Angus i f #40

_ _ __ Af lioVbindaren Carl Gust Engstrand till

ging B ^o R-1r 4-9 52 fordringar 402 52 skuld 1693

55 6 ftaroklamad *» ^en 24 Augusti i840

— — — Af Tobtkshandlare-Betjenten Pehr Geore

Öhman tillg .n Res Rdr 567 <8 fordringar 54 "Ii 4

borge» ?förb 450 *kuld *556 54 .5 God man Tobaks

handlaren J G SiÖKrei proklamadag d 24 Aug 1940

— — 11 Af all Skräddaren Joh *n Askerluads Sterb

husdplåg .nre ti l ^ans Bko Rdr 555 4 8 skuld 227 24

6 proiilaraadag d *»n 24 Augusti 1840

— — — Af all Gro *«hRod !arpn Anders OlofWenner

bo ^s Sterhbusdelagare ti Igång Bko R <ir 248 11 skuld

Äl2 28 9 proklavnadftg den 24 Augusti 1840

— — 52 a all Trakiören Gustaf Bonniviers Sterb

husd« !fl«arf tillgäng Bko Rdr 464 4 4 osäkra fordrin

gar 527 17 skuld 1201 5 6 prokiamadag den 24 Au

gusti 1840

— — 15 Af r .fl Fabrikören R ;»lph Helm Sterbhus

delägare tillgJirg Bko Rdr 202 26 skuld 553 51 5

Gode nis G *»eral-Kon *uln och Commendiiren J Ross

och Grr ^shan /Uaren Konsuln N Paton proklamadag d

51 Augus i 18 ^0

— — *4 *f all Kryddkrawihandlaren ^arl Adolph

Lundgrens Ste ^bhus Jeläga ^e tlllaSng BJro Rdr 42 18 skuld

47 27 4 proklamadag den 5

Augusti 1840

— — 17 Af E o Un .ler-Vägaren 4brahacrs Christian

August Wernberg tillgäng Bko Rdr 16 *» 52 fordringar

55 16 förluster 88 45 skuld 1265 35 proklamadag

den 51 Augusti 1840

— _ _ Af Diversehandlaren Hann Petter Kellner

tillgång Sv Bfeo Rdr 905 6 säkra fordr 748 56 osäk

ra d :o 1197 54 4 skuld S040 Pund Sterliig 72 9

Fredriksd 'or 566 Floriner 1858 55 Preus Courant 66

17 Courant mark 686 12 Hamb Bko mark 5229 14

proklamadag d 55 Aususti 1840

— — — Af Viktuatiehar .dlar ^n Carl Albin Öberg till

gång Rg Rdr 1530 59 skuld 6156 47 förluster 5929

S5 Gode män Assessoren J E Möllerstén och Fabri

kören L A Sjöberg proklamadag den 51 Ancustil840

— — — Af Timmermannen Lindströms Enka Spis

qvartersldlerskan Mafgar ^tha Cathar Lindström tillpär»

Bko Rdr £27 44 skuld 294 52 proklamadag den 5i

Augusti 1840

— — — Af Löjtnanten Carl Guslaf Österman till

gång Bko Rdr 500 52 fordringar 67 52 skuld 1077

16 borgensförbind 655 16 God man KolT

-Skepparen

J A Möller prok 'amadag d 51 Augusti 1840

DOMAR I KONKURSER Den 24 inst Mars afkunnas

Lindesbergs R R :s uti RÅdraannen A A Lindbs

— Den

50 inst r ?Iars afkunnas Skara R .R :s uti Landtbrukaren

C A Hvitfeldts

0F "EKTI ,1GA STAHM :RAB BOSGBJ ?XRT ,K Af

Ä ^erbo H .R Klockaren Fredrik Leildströms a andra

rtgd af Ting 6 månader efter den 50 sist Januari

—

Norrbo HR Kronofogden Assessoren Johan Miiilzinss

samt BruksboSbållaren Samuel Forsstedts på Skultuna

å andra rtgd af delta års Vår-Ting

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Johannes Carls

sons fran Ebbarp och And Englunds från Englarp d«n

9 näsik April kl 10 f m å SvKnljon ^a Gästgifvaregård

i Elfsb rgs Län Källarmästaren P J Söderströms d

Inst Wars Irt 5 e m å Börskäilsren anvisande rum

Handlanden Ömans d 7 inst Kars kl 5 e m å Mas

sans Kontor i Arboga

SPEKTAKEL PS Kongl Theatern 1 morgon Sön !ag

Tre hustrurs Man och dock Ungkarl s *mt Fr a Dia

volo eller Wärdshuset i Tfrracina — Nästa måndag

fö»- »ndra g Don Juan .vf Österrike — N *«ta T5sd»g

Mannen ocii Älskare» hvare 'ter utför *» af M«d Rishop

(i

kostym och Hr Bochsa samt Hr Gunther »lera Sång

naearor

Sällskapet TFIAI .IA sammanträder (ill Fjerde

1 Mars kl

/2 7 e 't-midd dvtiil Iotrsdeäbi

jetter uttaga ?-i Sällskapets lokal alla dagar kl

12—2 middagsstunderne

Pittoresk resäTkring Verlden

förevisa» på begSran »f llary konsialskave Snnu nJgra

fit dagar i lltfsei Nr 55 Tid Stor» Nygatap

SU

ConsBLius SUHR

Entréen öppnas kl 8 musiken börjas kl half 9 och

afblåses kl S da all servering upphör

AUKTIONER

Vrid Kista Gård uti Spånga Socnei i närhe

ten af Wärdshuset Silfverdahl kommer genom öppen

och frivillig Auktion Onsdagen d 4 Mars kl 10 f m

att till den mestbjudande försäljns Silfver Möbler och

husgeråd Kläder Vinter- och Sommarakdon Selar af lle

re sorter gammalt Jern diverse kreatur .vid samma

tillfälle kommer äfren för Studeranden Klints Konkurs

massa att försäljas diverse husgferådseffekter och deri

bland en utmärkt Violin diverse goda Musikalier Guld

Silfver Pipo»

samt en utmärkt vacker Myntsamling

säkra och af mig godkände köpare erhålla anstånd med

betalningeu Ull den 4 Sept detta år andra betala genast

vid inrcpel Anders OLSON

Bromsten

försäljas å Stadens Auktionskammare

på 1

m Thorsdagen den 5 Mars

A W Kruse

rpill fortsättande af sista Bolagsstämman beha-

gade Herrar Intressenter i NYKÖPINGS BRUKS- och

FACTORI-BOLAG ailmånt sammanträda Måndagen d 2

nästkommande Mars k 5 eft midd i Huset Nr 5 vid

Munkbron 1 tr upp vid hvilket tillfälle Bolagsreglorna

till de fini ti ft antagande förekomma

Stockholm den 18 Februari 1840

Direktionen

Caojtli ^e Delägare i nya Brobolagat i Mreng

näs kallas till Bolagsstämma å Stadskällaren derstä

des den 7 inst Mirs il 5 eft .midd för öfverläggning

oeh beslut om erforderlige Bol *tfS-Rjglor och liera an

gelägenheter blifvande besluten som då kunna fattas gäl

lande äfven för de frånvarande

Strengnäs den 17 Februari 1840

Direktionen

jjfTörrar Kreditorer i Källarmästaren Fr H »un

»viarströms Konkurs massa täckas till öfverläggning

om llere Massan rörande ämnen enhälligt somm«nirjda

lördagen d 7 Mars kl 12 middagen i de rum som å

Börskällaren anvisas Stockholm d £8 Febr 1840

T snseenda till förestående Bouppteckning efter

® Majorskan Chrislina Elgenstierna född Cederstedt

torde de som i hennes bo äga fordringar eller skulder

sådant anmäla iriom medlet af nästa Mars månad antin

gen hos Kapital J Elgenstierna hvars Adress är Söder

telje och Widbynäs eller hos Bof-Rätts-Kacslisten S P

Gethe som träffas i Svea Hof-Rätt alla förmiddagar

De som halta för skutd till Viktualiobandl

ren Christ Norlin»s Konkursmassa anmana ytterli

gare ocb til undvikande af lagaökning att sednast in

om nästa 8 ?ars månads sljt inbetal» samma till Herrar

Sundgren et Berghman Stockholm d 27 Februari 1840

Gode Man

Kurator

i Strömstad

öppnas innevarande år till allmänt begagnande i vanlig

tid nemligen Badhuset den 1 Juni och Brunnsinrättnin

gen deu 15 i samma månad del förra är tillgängligt till

medlet »f September den

seipare till medio ar Afcgu *

De Resp Bad- ocb Brunnsgäster som sädant åstunu ?» De

hagade vända sig antingen msd bref till Bad- eller Brnnns

inrätlnlngens Direktion eiler ock iruntligen på Aftonblads

tryckerikontoret för att få verkställde deras ordinationer

af Rum och Badterminer m m hvarom Direktionen vill

besörja punklligt och som B ?an vågar hoppas tili nöjes

så väl i nfseende på billiga priser som bekvämlighet

Strömstcd 1840

dertäliilåd i fdKirstemsfc

blifrer med Tedertärlim tillstånd oti f d Kirstemsfca hn

set vid Clara Sirandgata TUdagea den 5 nästkommande

Vara

Serrerini rafraiehisseaiealer honftktyrff m- m- er

kSllaa uti »urskilda rom

På stället finnes -tlHgäng pS Masker och kastymer samt

oeÄIädnadsrum

Maa tn-ser sig böra tilUttianagifva att inga andra Ön

propra drägter och kostymer arhålla intrade Öfverplagg

m m emottages vid entrée» i nedra tamburen

Biljetter i Rdr 46 sV

Banfce pr siycket säljas på

Operakällaren och bos .fiweiUaTcn Peltergso-n i f d Fran

ska Wärdshuset Kr il vid Regeringsgatan från och med

Mandagen satcl hän Tiadagssaorgon eadati i d Kir

»tainsia biset

tiga P »n agar etapftagas rid dSrrarne ej »lljr leffi

nas koDrtatnärken

— Ds li I .sdamötor af KonstitutioDsutskottot

sona blifrit utsedde att bärji den förberedande

handläggningen af repreceutaUons-frågao äro

Grefve Spens Barou Tjrsiaeden Pro«tarne

Hjllström teh ÖJrnati Herrar Morsing AViern

Hans Jansson och Kihlblom I början lära af

1 'resteständet Biskopen Dr Nibelius och Prof

Geijer varit i fråga men båda uttryckligen af

sagt si

— Hr Kammarjankaren Rääf känd genom sina

anföranden på Riddarhuset bar till Vilierhtts-

Historie- och Antiqvitetsakademien lemnat en

gåfva bestående i afskrifter af handlingar rö

rande Sveriges medeltidshistoria hvilkas origi

nal *r lianas i enskildas fciblio 'heker samt f«c

sitnil '3 och teckningar af sigiller Vidare en

samling lösa blad i octaf hvarpå i alfabetisk

ordning äro anförda menighetens begrepp ina

turve .tenskaperna sådana nemligecs som vanli

gen benämnas skrock signerier trollerier och

sympatbier Dessa samlingar har Sgaren likväl

tills vidare behållit iör att efterhand få kom

plettera dem med löfte att ur d ?n förstnämn

de lemna utgifvaren af Svenskt Diplomatarium

bidra i d ^n mån verket fortgår

— Till Fru Erikssons benefice-spektake i går

voro alla biljetter utsålda Den nya pjesen Don

Juan af Österrike som laronada liera tillfallen

lör Hirrar Almlöf och Dahlqvist samt Fruarna

Admlöi och Hjortsberg att visa sin talang mot

tog med mycket intresse af publiken och åt

skilliga scener framkallade lilliga bifallsyttritjgar

Vi återkomma till en närmare redogörebe for

detta stycke Efter (örata pjesens slut dä man

vänt "de sig få höra ni ^on sångnunamer af Mam

sell Kind framträdde Fru Eriksson och ttllkän

nagaf att den förra af »n påkommen opasslighet

V3r hindrad att Ista köra sig Förtjusningen

ö 'ver Hr L Hjorttbari

.» åtors &ende i Kupten

Puff var allaän och storjaande Den vanliga

inropningen efter sp«ktaklet« slut uteblef icke

heller för biiiificetsjarskan — Drottningen sanat

te .ronprimen och Krpnprimrtisaa bivistade spek

taklet

M«dån vi i går nedjkre /vo reflexionerna fö

rande Herr von Hartmaosdoriif» tarölver adress

för

'laget ocb sökte visa -fördelen af den öp

penhet hva ,rmed b *B»iide regeringens lodaroot

återförda RiddcrskipeA och Adeln till eri»ran

af det »systera» secs Jnnu ir det gällande ha

stade det officiella bladat att förekomma os»

och sjelf skingra all möjliglut till B5is *tsg om

den skola från hvilken den värde talaren ut

gått och hvars läror han inskärpte

Statstidningen meddelade nemligen i går af

ton in extenso och liksom i ett andedrag Hr

Statssekreterarens f d t i Hufkanslerensoch tills

vidare J .andsuöfdingens märkvärdiga expektora

tion och betog såmedelst både hisnom oeh den

bäga auktoritet som i henne kungör sina åsig

ter all frestelse att speia rolen af en Pilrus

ifall någondera i tidernas tider skulle raka u

för ojdätaet »tu äst eu Galiléa titt tuc &omä

röjer tig »

Vi befara visserligen icke att detta r .ågon

sin skall blifva händelsen hvad Herr v Han

manslo IF angår han skall otvifvelaktigt alltid

lika oförbehållsamt erkänna konseljen som kot

seljen nu offentligt och oförbehållsamt erkäi .t

honom och det är ingalunda Hr v II :-i »kända

tänkesätt» vi i dag uppbjuda till laga fasta

Det är endast på konseljens vi fästa allmänna

uppmärksamheten pa konsaljens som sednaste

tiden inför manget mindre öfvadt öga förefallit

liksom litet skiftande och eriurat oia det be

kanta uttrycket »an liten lid oeh j sen mig

icke och åter en liten tid och j sen mig .» För

närvarande heter det alltså

»Atar en liten tid och j sen mig .» AU den

dimma soia talet om koncessioner o >n skatte

nedsättiiing om granclaganheten mot represen

tationen för en liten tid laggt öfver svaga ögon

är i ögonblicket skingrad och konseljen med

systemet vid handen framträder äter i skarpa

välkända drag inför publiken Hvad de ändock

bibehållit sig val

Det officiella biidet som alltsedan de första

sedvanliga ljufva stämnings-sckorderrja vid riks

dagens början förklingat ej hafc minsta öra för de

många partier man sedermera gifvit som igno

rerat de skarpa debatterna på Riddarhuset

som icke meddelat en den minsta notis om det

märkvärdiga talet angående acden i D <dame

för att åtminstons låta regeringens representant

i denna ort veta att detta tal hvilket han an

befalldes recensera verkligen oxisterat som ic

ke lenrnat sin publik riugssts idé om de genom

gripande förslag hvilka qväfde på Riddarhuset

stått upp i de tre oirälsestånden som midt under

brinnande riksdag underhållit allmänheten med j

sina »strödda undenättelser» caed tillfällighets-

verser och ändlösa utdrag af längesedan utkomna

och recenserade skriSter af icke-olficielt och

icke-politiskt innehåll detta tfliciella blad fat

tar genast basunen sä snart eystemets koryfé

tlr »vn Hartm»nsdorff slår pä den gasala strän

gen och spelar upp sitt «evigt samma» ota al

lenas .yrelse om regeringens identitet nsed Ko

nungens person om lämpligheten af adresser

som tacka och lyckönska och olämplighoten af

dem som icke göra det om tryckfrihetens miss

bruk såsom det enda verkligen beklagliga i vårt

land Sjalfva adresstn dess behandling de

sympatier dess innehåll inom och utom repre

sentationen väckt allt sådant kan naturligtvis

icke förkunnas med det jamla system ts ba

sun det goda bladet hinner ej ens författa ett

nödtorftigt trguanentum utan måste i en not

låta verlden veta att de fyra efterföljande spal

terna handla om en sdress af en ledamot i

UondeStåndet som beter Hans Jansson

Yare det långt ifrån oss att på miusta sätt

tadla hvad hvar ocb en i sin stad sålunda till

gjort Vi loforda Hr v Hartmansdorff sota

åter utlagt det gatr .la systemets text och vi

loforda icke mindre den höga at ;cntion soua

tillropar honom «Du är min jag bördar dig

tillbaka !» Om detta goda förstånd raell«n de .a

gamle statssekreteraren och det rådande syste

met för någon skulle vara en oförmodad up

penbarels uiå han tacka Gud Hr v H ech

Statstidningen att han med hvar dag blifver

klokare

Må bin sp att det systera åt hvilket men

lösheten velat gifva cn ny vis ande ingenting

lärt oeh ingenting glöm» utan är oåde till

vilja lörmåfa cch handliEgssätt vist precist pä

gamla viset

Kan man i Hr v Hartmansdorffs tal miss

känna nen gaml» oföränderliga viljan des o

blidkeliga bat till — tryckfrihetens missbruk

dess sp !it för adresser som tacka och lyck

önska dass vedervilja för all opinionsyttring

som icke gör det dess fasta beslut att vid

hvarjq hotande blick a t opinionen svepa ko

nungsmanteln kring den sensibla konseljen

Och förmågan Ar det icke redan ett stort

prof på habilitet alt så som Hr v H väcka de

slumrande ur xne»lösheten ,i det ögonblick en in

billad saaakl»ng mellan samhällerts höjder och

folket dsrnfldanför började vagga den till ljufva

drömmat Är det icke habilt att som ott visst

Statsråd från taburetten lära de sijutsaeda att

de icka spilla foder om d« fodra m <d — säd

Och handlingssättet skulle det väl hafva för

ändrat sig der viljan och förmågan ej lidit min

sta alteration Jemför — alla andra ex &trpelkt

förtiga — ltonseljledamotens förklaring på Hiddar-

bus«t att Kongl Maj :t af grannlagenhet icke

vekt gå Ständerna i förväg med t ;ågon propo

eili An »

'J _1„ r .t tilTCI !• rl Cf « W- nri t A .1 n

sition rörande f«ttigvå ^d»n med kenseljledamo

t«ns i Prestes åndet som s5ger att det ej skett

eraedan man sgknnt lid Ar det icke corn ett

eko af de kända förklariogarce rörtnde 72 :an

och Bankoreglamentet

Allt är oförändradt endast illusionerna äro

skingrade

RIKSDAGEN

Sedan Hr Landtmarskalken fästat Ståndets

uppmärksamhet derpå att tiden för väckandet

af nya motioner löper tillända med den 7

nästkommande Mars och en motion af Hr von

Knorring om afskaffande af permanent mqvar

serings-skyldighet blifvit remitterad tili Lag

Utskottet anmältes och emottogs tilliörordEade

Hr Hotkanslern som aflemnade äUki .liga Kgl

propositioner

Härefter förekom till diskussion Bondestån

dets inbjudning till Ridderskapet ocb Adeln att

förena sig med Ståndet om en adress till svar

på Ihrontalet i enlighet med det förslag Hans

Jansson dertill framställt

Grefve Frölich David delade frågan i trenne

afdelningar principen redaktionen ocn verk

ställigheten I ansaeude till den förra fana

Grefven det Grundlagen icke kunde anses för

binda Konungen att emottaga och afhöra dyli

ka adresser Rörande den ifrågavsnde ater

trodd» talaren att Ridderskapet ocb Adeln ej

kunde utan att förnärma de öfr .ga Siåsidens

yttranderätt vägra att instämma i deu ut

märkte Riksdagsfullmäktigsn Hans Janssons för

slag emedan detta angick den ovanliga tilldra

gelsen af ett throntal Som imedletiid adres

sen blifvit remitterad till Konstitutionsutskot

tet och frågan derigenom dragit långt ut pä

tiden samt det vore att förmoda att om för

slaget skulle ändras och jemkas i hvarje Stand

II M Konungen icka torde lika gerna emottaga

adressen som om den genast blifvit med aklama

tion antagen så fann Grefven med ledsnad intet

annat återstå än att lägga förslaget till haridlin

garne — Hr Lagerhjelm Pehr ville återföra i

Ståndels minne hvad som passerade vid 11123 års

Riksdag då äfven fråga väcktes i Bondeståndet

om en adress till Konungen En skrifvelse an

kom då från Kongl Maj :t till Ständerna med

tillkännagivande att Hans Maj :t icke kunda e

mottaga någon sådan adress Hr Lagerhjelm

uppläste den åberopade Kongl skrilveisen yt

trade att Konungen egde allena ssyva riket

och ansåg rättast ocb bäst a 't lägga adress

förslaget till bandlingarne hvarigenom saken

kunde kon

-nn till hvila — Friherre Lejon

hufvud Abraham fann att grucdlagsstifuren

ej ålset t adresser lika litet som Regeringsfor

men känner till något throntal Förevarande

adressförslag saknade dessutom egenskapen att

vara berecMf af vederbörligt Utskott trodde att

det endast kunde läggas till handlicgai ne —

Friharre Cfderstrom Jjrob farn sättet hvarpl

densa fråga varit behandlad innan ii en kon»

till Ridderskapet och Adeln gifva den en sn

n«n betydelse än hon annars skulle haft Tal

man i Bondeståndet hade vägrat proposition

men Konstitutionsutskottet underkänt denna

vägran och beslutit att proposition skulle ske

44 § Riksdagsordningen baslämmer att all

männa frågor hvarmed förstås sådane som

kuniea eller böra komma under samtlige Riks

Siåndens öfverläggning och pröfnitg skola öf

verlemras till behöriga Utskott innan beslut

fattas Bondeståndet hade enhälligt inbjudit de

andra Stånden att förena sig med Siar ,det om

den ifrågavarande adressen således skall fråga»

ovilkorligen remitteras till Utskott Friberren

bestred all öfverläggning för närvarande i äm

net innan detta skett Hsn vore »f grundlagen

hindrad yttra sig — Friherre ISoye Ludrig

Äfven han skulle aldrig jafya Konstitutionsut

skottets makt men Utskottet bade ännu en

makt öfver sig och det var Konstitutionen

Hvad utstakade denna i ffirev»rande fall Jo

26 § Riksnågsordningen handlade om threnta

let ocb föreskref huiu dtt skulle besvaras

nemlig ?n blott med betygande af Ståndens un

derdåniga vördnad TtirouUlet vore Konun

gens personliga yttrande utan förpligtelse för

honom att inheata jnints ^rariies tankar derom

O in Ständerna voro rnissnfjda cod da sedaa

res åtgärder så 5gd« de att emot derå an

vända 106 och 107 §§ Regeringsformen Ut

trycken i den projekterade adressea trtffida

måhända ministeren men Sfven Konungen en

skildt Detta föreslagna nya pifund kunde up

penbarligen i framtid» n mis brukas och af en

mäktig opposition användas att framställa nso

ral-lcior för monarken lian hemställde nöd

vändigheten att eftersirma om ej i fall adresser

till svar pa throntalet infördes dessa lusade

missbrukas att paralysera 3 § R F som bju

der belgd för Kanungens majestät Att at cn

så vansklig makt som en Riksdags majoritet

förtro vården om den roonai kisk» principen vore

att bereda dess fall Enda utvägen som vore att

vidlaga foed adressförsfaget från Bondeståndet

bistod i att lägga det till bsndliiigarne Omdet vo

re tillåtet gifva motionären af adressförslaget ett

Råd så skulle talaren vilja föreslå hoaom att

låta det anförande han afjifvit öfver Konun

gens proposition »ra Statsverkets tillstånd ock

hvilket »at» 15st i tidningarne ålfötja »rir ess

förslaget såsom b ?vis pa syftningen ech andaa

(Starka stassprii gar — Hr Cedcrsehöld Peitr

(lustaf ville icke y *tra sig öfver det närva

iande adress

-förtret blott öfver adressor i

allmäahet Det vors kke rarnolf t alt nyss

ankomne rifcsdagsc-än redan i bikjsn af ta »ssäär

dag kunde Lätitia ställningen och förbålfeoiiåey—

ne i lanoet Riksdtgarne utgjorde så S1 :SP»

en Viexalnnäervisniiigs-skstla för bildande

!ag

sliftare Huru skulle det -väl hafva g»C med

realisationsfrågan vid 1828 års riksdag om den

förekommit i början af riksdagen Knappt 1

bland 100 hade då varit för realisationen Dät

vore omöjligt för Ständerna att genast bedöm

ma sakerna Vid början af 1U17 ars riksdag

hade de i en adress tackat Konungen för det

han sammankallat Ständerna och snart nog ha

de de sedermera varit beuägna att just derföre

göra anmärkningar emot Konungens rådgifvare

Oj hade i en adress tackat för de betydliga

spanmålsundsättniogar som blifvit meddelade

1 missvextår och det dröjde ej länge förrän de

vid samma riksdag blefvo betänkte på att af

skaffa Magasins-direktionen Vid 1823 års riks

dag hade Bondeståndet genom en stor deputa

tion inbjudit de andra Stånden att förena sig

®ra en underdånig adress Presteståndet antog

gensst inbjudningen En skrifvelse frän Konun

gen ankom hvari han undanbad sig adressen

Under nyssnämnde riksdag gjordes ocb gillades

flere anmärkningar emot Konungeus rådgifvare

än vid någon föregående riksdag och ea rådgif

vare blef ställd under riksrätt Talaren hade

redan 1817 antydt att dylika adresser voro o

läinpiiga O a en adress uttryckte gillande och

belåtenhet med styrelståtgärderne så hade Stän

derna derigenom i förväg betagit sig rätt ti ;i

granskning af rådgifvarnes handlingssätt i mot

satt fall kunde det hända att om klander eller

ogillande uttrycktes resultatet af Konst Utskot

tets granskning af Statsråds protokollen ledde

till ett alldeles olika resultat Dylika adresser

syntes talaren icke medföra någon nytta Han

afstyrkte derföre bifall till aaressförslaget —

Grefve Frölich David kunde ej gä in på Fri

herre Cederströms grundlags-tolkning att för det

frågan blifvit behandlad i Konsiitutions-Utfkut

tet adressen också nödvändigt måste remitteras

till Utskott innan Piidd och Adeln deröfver

kuade ingå i någon öfverläggning Trodde att

Ståndet kunde och borde säga alt adressen ej vo

re lämplig I den delen förenade sig Grelven hel

och hållet mad Friherre Boye Han hade dock ej i

likhet med den sistnämnde talaren kunnat i adress

förslaget upptäcka något förnärmande för Ko ■

nungen Han kunde ej felicitera Friherre Boye

snarare beklagade han honom att han inledt den

na fråga Bad slutligen Ståndet ej låta föileda

sig af Friherre Cederströms grucdlagstolkniig —

Hr von Hn /nc fann olämpligt att Ridderskape

och Adeln förenade tig med Bondeståndet An««p

ej ordalagen i sdrengeo olämpliga deri funnos val

aaker aom kuade kallat klander om de badeitått

enstaka men ej då de stedo der såsom motiver

för de förbättringar adreisen åsyftade ilar hade

blifvit anmärkt att adresiföralagets författare i ett

Sfdnare anförande haft förnärmande uttryck och

Talaren instämde i denna anmärkning Det hade

dock varit öfverflödigt af Friherre Boye att apo

strofera nämnde motionär Ömkade att Motionä

rer ville antaga såsom regel lujin och allvar —

Grefve Horn taciade Gretve Frölich för hane yt

trande och instämde med honom deri att den stora 1

principen som uttryckas genom en adress till svar i

på ett trontal ej är fullt tillämplig på en fyrdelad

representation Om fö-slag härom hot oss väckas

och bifallas i ett Stånd så är det dock fögä hopp ,i

att de gå igenom i alls rå denna grund bestred

Xaia *en att det if

-ågaiarande förslaget till adress

kunde antagag oförÄntfiradl Det kunde ej förme

nas ett Stånd att besluta en adress och frambära

den det beslu '»r sådant vore Ståndets ensak In

tet annat Siånd hade rätt alt deröfver yttra sig

ogillande Erkände uppriktigt att han fana ett

och annat uttryck och uppgift i adressförslaget

som hindrade honom antaga det men Ståndet hada

alHid den utväg att för sin del låta uppsätta en

annan adress så vida det fannikäl att besluta en

dylik bvilket Talarea ej för sin del ville bedöma

Han ansåg ej Riiidarsltapet och Adeln kunna eller

bö .a med ogillande nedlägga det från Bandestån

det kommunicerade förslag ocb yrkade att ej nå-

got beslut måtte fattas som kunde förnärma det

Hedervärda Bondeståndet En Talare hade be

stridt adressförslagens lämplighet i allmänhet och

talat om Representationen såaom en vexslundar- i

visningsskola Min måste väl antaga att våra

Representanter ej komma hit så okuoniga um ställ- i

ningen i landet så obekanta med folkets röst att

de behöfva kallas en veielundervisningsskola Detta

T«re i Talarens tanka en alltför låg åsigt af vår

Representations ståndpunkt Om Ridde skapet och

Ad :ln skulle besluta att lägga Bondeståudets in

bjudning till handiingarne så ansåg han det ej

bJSra ske derföre att den ansågs såsom en allmän

fråga — Friherre Cederström Jacob upprepade åter

titt yrkand att Ståndet måtte anse sig af grund

lagen hindradt upptaga ienna fråga såsom ännu

ej behandlad af lf skott Biafsked af Stånd hvilka

varit lagliga enligt 1720 års regeringsform bade

upphört att vara det efter antagande af 1809 års

kons >itution - Friherre von Döbeln Napoleon sff

gaf härefter ett muotlig yttrande hvilket Ref blott

ganska ofullkomligt förmådde uppfatta i anseende

til det buller och den tnuaterhet som icke sällan

gjorde att Friherren ord ej hörde Han började

raed att förklara »tt han visste helt och hållet

hvaraf en pärskammare bestod Han kände äfven

huru en deputeradekammare tiiikomme Kände i

äfven fullkomligt miuistrarnes ansvarighet Kinde

fullkomlig betydelsen af veto Sedan SO å 25 är

vore Friherren hemma i teorien för det konstitu

tionella statsskicket I början bade han tro (t att

folk och furste iui /ått konuekt men nu gjorde

han det ej nKra Konungens makt stod öfver fol

kets emedan hans erfarenhet stadgat att en sken

öar styrka låg hos folket Hvar vore folket bättre

sfcyddedt äc under skyddet af en mäktig adel E :t

krigare och ett adehtånd religionslärare och bor

gare kunde alltfö väl ligga till grund för £n sam

hällsinstitution sadan som den norska och fran

ska Talaren hade mycket sysselsatt sig med teo

rier Händelsen hade kastat honom in i cn stor

sation efter dyningen af en politisk storm Bör

den representerade bos oss för en klass af öfvar

2 millioner människor Adeln borde derföre intres

sera sig för Bondeståndet Såvida tiden ej anses

så långt framskriden att en adress till svar pä

trontalet numera kommer för seni tillstyrkte Ta

laren att RHdersiapet och Adeln måtte bifalla

adressförslaget — Friherre Boye Ludvig Det

sänder någon gång vid våra öfverläggniagar att

man hörer galet att man uppfsttar galet och följ

rfen deraf blir missförstånd Rika motsitscn af

ttvad han gjort bads Grefve Frölich yttrat att han

sagt Friherren hade ej sagt att något olämpligt

fanns i adressförslaget Kunde ej heller vidkännes

att hafva apostroferat någon Talaren gåfve al

byilning ål H

- von Heynes yttrande orn lugn och

ordning

ds voro båda dygder som förtjänte *kt

oinjg En annan <fiygd vore ett ej låta skrämma

gig _ Grefve Lfiwenhjelm Gustaf uppstod alle

nast 4br ftt lägga några ord till kontroversen om

Ordförandes rätiigiaet att vägra proposition Denna

'ättighet fan-i i alla honom bekanta statsskick

Den Tore grundad derpS att prspoiitioaer kände

komma i fråga som gäckade allt menskligt förut

seende Denna rättighet för Ordförande utgjorde

ett väsentligt skydd för dei konstitutionella samhälls

skicket Talaren vore ej rätt viss om den funnits

i Polen Också gick det i Polen såsom det gick

förekommen i åtskilligt af hvad jag ville yttra af

premissen i Grafve Horns anförande ehuru jag i

resultatet icke btstaindt kommer till samma tan

kar da jag anser att om en adress skulle komma

ätt aga rum till följd af Bondeståndets inbjudning

det ar rättare att öfverlemna uppsättningen deraf

med ledning af 54 § Riksd Ordn 2 ia»m till

ExpediiionsUtskollet dag begagnar i öfrigt tillfäl

let för att yttra i anledning af Hr Lugerhjelms

framställning att om Ridd och Adeln förkastar

principen af en svars-adress på throntalet jag dock

icke föreställer mig att som grund för beslutet må

kunna läggas det Konungen en gäng vägrat att

mottaga en adress Ty med all skyldig vördnad

för Regeringsmaktens beslut bör det dock icke

förbises att frågor af Rikets Ständer kunna upp

tagas som vid ett annat tillfälle af Konungen blif

vit sfs 'agna Frågan är af konventioaell och icko

af Grundlags-natur

— Grundlagen omnämner en

i dast berättelsen om hvad sig i Rikets Styrelse till

dragit men icke throntalet Att ett sådant hål

les finner jag imedlertid lika naturligt som ön

skans

,ärdt Konungen uppträder genom ett sådant

tal i eit af sina innerligaste förhållanden till na

tionen men häraf bör efter min tanka äfven

följa att representationen under uttryckande af

sin tacksamhet besvarar detsamma Om man i

en sådan adress i allmänna ordslag uttrycker na

tionens förhoppning all efter ett 30 års freds

lugn gå en nedsättning i skatterna till mötes att

man önskar sädana förfoganden till följd hvaraf

mera stadga i näritigarne må äga rum och hvad

en klok statskonst i öfrigt föreskrifver allt detta

binder icke Ständerna i deras framtida beslut X hän

delse fiåga skulle uppstå om någon adress får jag

likväl förklara att jag icke finner detta förslag

i som nu blifvit framstäldt kunna tjena till vägled

ning emedan jag finner deri framstäldt ett indi

rekt klander af förhållanden som ligga utom vår

öfverläggning i denna form På dessa grunder

skulle jag icke vilja instämma i den gjorda inbjud

ningen men om den åsigt skulle vilja göra sig

gällande att Ridd och Adeln hyllade principen af

svar pä Konungens throntal hyser jag icke den

ringaste betänklighet att biträda en sådan mening

Jag får blott yttra att det bör vara ett gemensamt

Utskott af alla fyra Riksstånden som handlägger

fr ågan och att jag ej aaier fullkomligt öfverensstäm

mande med våra former alt något serskildt Stånd

frambär sina tankar Af detta skäl anhåller jeg

st1

Hr Baron och Landtmarskalken måtte fram

ställa den proposition huruvida icke Ridd och

Adeln skulle vilja med anledning af Bondestån

dets föredragna protokolls-utdrag öfverlemna till

ExpeoitionsUtskotiet att uppsätta ett förslag tiil

besvarande af det tel scm Kongl Mrj :t vid Rik«

dsgens öppnande å Rikssalen hållit — Herr von

Troil Emil Ämnat sönderföll i tvenne delar

Den första huruvida det vore rätt och nyttigt »tt

Rikets Ständer aflåta underdåniga svar pä Ko

nungens throntal den tndra huruvida Ridd och

Adeln i sådant fall ville scm sitt c-g«t antaga det

svar sota Bondeståndet redan besluiaf Hvad den

sednare frågan angår medgaf Talaren på förhand

att hdn fann åtskilliga betänkligheter vid det fram

ställda förslaget af oen vigt att han icke kunde

tillstyrka R och A att antaga detsamma Deremot

trodde han att det bruk som i nästan alla monar

kiskt konstitutionella stater är gängse att vid en

Riksdags början lemna allmänna utbyten af opi

nioner mellan Styrelsen och Representationen voro

af stor vigt och njtta Detta bruk hade hittills

icke mer äa till häften iakttagits inom värt sam

hälle och om der Ture den frågan alt införa delta

bruk tiil andra hälften nu då den första gärgen

väcktes icke skulle vinna bifall inom alla Stånd

sä lorde anledningen dertill böra sökas i den svå

righet som i alimaubet finnes att kunna öfvergå

till nya brus serdeles uti vårt k fädernesland

Talaren erinrade

'huru för icke många dagar ce

dan en ledamot af detta Stånd (Gr Löwenhjelm

fästat uppmärksamheten på huru de gamla Romare

fraoigingo till sin kraftfulla storhet hufvudsakligen

genom deras bersdvillighet all an .aga hvarje pläg

sed som fanns hos andra nationer till nyttan vits

ordad Talaren önskade att samme ledamot som

visserligen mer än kanske någon annan kände de

parlamentariska bruken inom andra länder då han

i dag här uppträdt yrkat på antagande hos oss af

hvad andra nationer längesedan antagit Detta

bruk att svara pä throntalet hade sedan gammalt

varit antaget hos dessa öboer som varit nationer

nes på fasta landet föregångare till cionarknkt

konsiitutionel frihet och då fasta landets folk ef

ter hand omändrat sina konstitutioner efter dessa

öboers hade de icke tvekat att antaga denna pläg

sed Vi hade från serskilda ländes hört ett hög

ljudt rop af missnöje öfver cn och annan samhälls

form och i England bade man hört ett sådant

missnöje mot den öppna omröstningen vid paria

ments-valen mot öfverbusets organisation m n

men icke från något enda konstitutionell samhälle

hade förnummits någon önskan om afskafTsnde af

det urgamla bruket att svara pi throntal Tala

ren troade detta vara en tillräcklig vederläggning

af alla de vådor fö den mor .arkiska principen

som man bär så spetsfundigt bort framställas mot

förslaget alt »flemtia ett svar Rättigheten åier för

Svenska folkets Representanter att till Konungen

på Dess tal lemna ett svar kunde Talaten för sin

del ej finna tvetydig oaktadt den konstiga deduk

tion som blifvit framställd såsom ett hinder der

för och hvarpå icke så mycken konst behöft an

vändas Då det lärer vara cn Svenska folkets om

bud naedgifven rättighet att rörande deras allmän

na angelägenheter få frambära sina önskningar in

för ibronen kunde Taioren ej föreställa sig huru

det kon vara förbjudet för nationens allmänna om

bud att uttala ssuaingen och förmodade att Ko

nungen skulls finna delta helt caiurligt Frågan

om rättigheten tordo alltså fianas ganska enkel

likasom frågan om lämpligheten vore tillräckligt

vitsordad då man af erfarenbeten vet att det re

presentativa styrelsesättets httfvudsakliga fördel är

att Styrelse och Foli kunna satnvetka till ett ge

mensacat mål därigenom att de ömsesidigt känna

och förstå hvarandra D„t är ur d--r ;na synpunkt

som throntal i Sverige liksom på andra ställen

blifvit hållDa men det är icke nog raed att den

ena Statsmakten säger sin taal :a den andra må

ste ock säga sin Man hade sagt att <ådane svor

lernnas genom bi 'al eller afslag på Budgeten och

öfriga Konungens Propositioner genom Decharge

Belänkandet som under Riksdigens lopp cflein

na3 men Talaren fastade uppmärksamheten på

skilnaden om detta utbyte af meningar verkstäl

les genast vid början af Riksdagen om de båda

hvarandra eller ora sådant intiälTar först sedan

flera månader af Riksdagen äro förllutne i hvilket

sednare fall det vore ätt befs ?® att större drlen

af de frukter för landet som Riksdagen skulle haf

va medfört ginge förlorade Ditla i afseende på

lämpligheten i allmänhet att svara på tbronla

Talaren trodde icke eller att närvaraade tidpunkt

minskade behofvet af ett sådant 6var icke vore

denna tidpunkt af mera underordnad vigt än den

som vanligen eger rum vid början af en Riksdag

Yi erinrade oss alla en tid af allmän belåtenhet

af störa förhoppningar grundade på ea nyss af-

■lutad fred på föreningen med B .öd .afolket och

emotseendet af reformer inom ots lör framtiden

Yi hade sett denna belåtenhet aftaga ech försvin

na Uti en tidpunkt som denna fordras om nå

gonsin tillämpning af denna sanning som hvar

och en som varit i närmare beröring med Sven

ska allmogen ofta hört yitras «0m Kungen visste

Det åligger Representationen alt inför Konungen

omtala hur det står till

— hvad som är nationens

allmänna önskan Det kan icke vara fråga att in

gå i några speciella förklaringar icke att yrka nå

gon positiv åtgärd men att omtala hvad som är

jden allmänt rådande opinionen inom landet något

sådant hvarefter man ej behöfver forska i hemliga

protokoller Det vore visserligen den allmänt rå

dande sinnesstämningen att nationen älskar och ä

rar Konungen men det är också en allmän tanka

inom nationen alt någon ljus framtid icke kab e

motses så vida icke thronen omgifves af män som

ega vilja och förmåga att tillvägabringa nyttiga och

högt påkallade reformer af man som åtnjuta all

mänt förtroende Talaren trodde det vara en pligt

emot det folk vi representera och mot den Ko

nung vi vörda att frimodigt framställa sanningens

språk och ansåg sådant vara ett ännu högre ålig

gande för detta Stånd som jemte att det utgör en

del af nationalrepresentationen tillika blifvit ställdt

närmast thronen Att nu underlåta uppfyllandet af

en sådan pligt skulle innefatta en blygnet af det

slag som alltför illa öfverensstämde med det be

grepp som bör fästas vid benämningen vliiddcr

skap och Adel» Talaren vågade således tillstyrka

Ridderskapet och Adeln att jemte uttalande af na

lianens osvikliga trohet för Konungen frambära

da bekymmer som i närvarande ögonblick ej kun

na undgå att uppstå hos dem som iakttagit all

männa sinnesstämningen För sättet att aflemna

j en sådan adress kunna flera förslag kotpma i frå

igs Talaren hade hört yttras af en ledamot af detta

stånd att det vore lämpligt att Rikets Ständer af

jemna en gemensam adress som skulle uppställas

af Expeditionsutskottet Talaren trodde detta möta

måega svårigheter emedan det skulle blifva svårt

att sammanjemka de olika meningarne Det kun

de till och med leda till votering i föistärkt Ut

skott och blifva alldeles osammanhängande Tala

ren styrktes så mycket mer i den tanken att det

blefve svårt att i vår fyrdelade representation kun

na komma till något ordentligt slut som äfven der

representationen är tvådelad det är vanligt att de

serskilda kamrarne aflåta serskilda adresser Det

torde blifva bäst om Ridderskapet oeh Adeln till

sätter ett serskildt Utskott af 3 ä 4 ledamöter som

uppsätta förslag till en sådan adress

Många hördes till detta anförande yttra sitt bi

fall

Hr von Heyne beklagade att Friherre Boyc ej

fattat hans ylt .aude utan att lian blifvit missför

stådd — Hr Lagerhjelm Pehr hade önskat att man

kunnat undgå den ifrågavarande adressen genom

hvad som blifvit yttradt rörande formen men då

detta ej skett fann han nödvändigt yttra sig om

sjelfva saken lVlan hade missförstått hans föregå

ende yttrande dä man upplättat det så som skulle

lian hafva ansett den af honom upplästa konun

»iiis skrifvelse under i823 ars riksdag lägga hinder

i vägen för att liu besluta en adress Han ville ic

ke uppehålla sig vid vissa uttryck i adressföl slaget

hvilka kunde rättas men hemställde huruvida del

innan Konstitutionsutskottets granskning af stats

rådets protokoller föregått ginge au att säga till

konungen att hans omsorger för landets bästa ej

motsvarats af rådgifvarnes nit ocb skicklighet

Stunderna kunna visserligen säga detta men förrän

Konstitutionsutskottets åtgärd föregått är det icke

Ständerna värdigt att uttala en mening i detta

hänseende Man kunde dä exponera sig för alt fä

till svar "J veten icke livad J sägen

Grundla

gen inedgtff ej ständerna att berätta sin konung

hvad de hört

— Att den ekonomiska lagstiftningen

är bristfällig är allmänt medgifvet men man kun

de ej våga hoppas att allt vunnits om Ständernas

förslag blifvit antagna Talaren uppläste nu ur

Hans Janssons adressförslag följande "Redan vid

sista riksdag lättades ett annat väsentligt heslut till

mildring af det tryckande i sättet för ulskyIdernas

erläggande pa grunder om hvilka Konung ocb Stän

der voro ense neiuligen att de vid förvill dl ing till

penningar skulle utgöras elter medelpriset för tio

ars markegång äfvensom en förenkling af beskatt

ningen genom persedelräntornas lörvaudling Detta

liar likväl sedermera icke blifvit verkstäldt oaktadt

förändringen var utsatt att taga sin början ifrån och

ined året 1837

— Talaren mäste härvid erinra

att en sådan öfverenskommelse honom veterligen

icke finnes Han vore icke helier utan bekymmer

Sverige behöfde reform men alt tillfredsställa re

formbeholvet se de»- svårigheten Det ondas rötter

ginge ät djupet Det vore ej sä lätt att bland fö

respeglingar urskilja-dem som äio rätta Han före

slog inbjudningens läggande till handlingarna

—

Friherre Kantzow Albert Den nu förevarande

frågan rörde sig etter Talarens åsigt kring en

konstitutionell grundsats Att uttrycka sin till

fredsställelse och yppa sina bekymmer vore en re

presentations rättighet det vore angeläget att nu

be 'gagna denna rättighet i sednare af-cendet Intet

missnöje voi e farligare än det dolda Konungen

både i throntalet sagt hvad hans regering tänker

om tillståndet och sakernes ställning i landet det

vore nu representationens pligt att uppriktigt säga

huru den uppfattat förhållandet Att svika denna

pligt vore en feghet som ej kunde ursäktas Det

vore en heder för Sverige att äga ett Bondestånd

som inser nödvändigheten att handla i denna anda

Betänkligheter Ilade visserligen äfven hos Friherren

uppstått alt antaga adressförslaget oförändiadt så

dant det kommit från bondeståndet och lian ville

derföre i afseende pä tillsättande af ett serskildt

utskott förena sig ined Hr von Troil som sa väl

ii t

-i I ii t de äsigler t riherren delade

— Grefve Anc

karsvärd uppsteg och yttrade att lian i ett sä

grannlaga ämne satt sina tankar på pipper och

pa förhand deri upptagit de flere invändningar lian

förut sett skulle uppkomma emot förslaget Han

anhöll innan lian uppläste sitt anförande få i en

urikt förklara sig Drt hade blifvit sagdt att allt

yttrande i förevarande hänseende till svar pä thron

talet skulle blifva ett klander emot konungen per-

jjoiiligcn Grefven beklagade den olyckan som in

smugit sig bland oss ait anse saken ur en sadan

synpunkt Man hade sagt alt en dylik adress

som nu är i fräga icke skulle vara af någon nytta

för folket Throntal hade utgått li åu tidernas kraf

svaret borde äfven utgå frän samma källa Tala

ren ansäg en stor nödvändighet vara förhanden alt

det äger rum Häre I

er uppläste Hr Grefven det

skriftliga anförande hvilket vi redan meddelat i

Thorsdagsbladet

Grifve Löwenhjelm Gustaf AU hvarje slät bor

de vara ifrigt betänkt pä att tillegna sig det rig

ji <a och nyttiga hos ändra stater hade alltid varit

n rotfästad tanka bos talaren I Rom skedde det

ta i laglig ordning genom koniitierna cch senaten

ven detta ämne sa behandladt Rätta sättet voie

dä att ingå tiil Konstitutions-utskottet med ett för

slag till förändring i grundlagen emellan tvenne

riksdagar mognade då ämnet tiil detta bättre man

sökle Adressens frambärande under närvarande

former voro ru ändring i häfdvuhnen praxis som

motsvarar bestämd lag Man åberopade prejuilika

ter frän de förra riksdagarues adresser me» det

vore en väsentlig skilnad emellan dem och den nu

föreslagna de- hade alla varit utirjcfc af tillfreds¬

ställelse och lyckönskningar Talaren ville visst ej

uppställa såsom princip att blott uttryck af belå

tenhet ej af obelätenhet finge förekomma i en

adress men grundlagen hade utstakat cn klar och

tydlig väg för obelätenheten Sedan Konstitutions

utskottet inkommit med sitt betänkande oeh om

Ständerna då besluta användande af 107 § då vo

re rätta tiden lör den sednare att yttra sig Han

anhöll vördsamt att diskussionen mätte fä förblifva

inom formfrågan och ej intränga i sjelfva ämnet

Föreslog adress förslagets läggande till handliiigar

ne

— Friherre Ilamilton Hugo De II ste talare

hade yrkat alt förslaget mätte läggas till handlin

garne Talaren instämde för sin del i denna åsigt

•26 § i Riksd ord säger huru det bör tillgå vid

throntal och liina i något stadgande inryckes i

grundlagen ora en adress kan cn sådan ej äga rum

Det är endast sedan Konstitutions-utskottet yttrat

sig som Riksens Ständer kunna uttrycka sina tan

kar om regeringens systern Frilierrcn trodde ej

heller att frantlemnaude af cn adress vore oumbär

ligt lidpunkten vore ej den rätta tiden derför

vore redan längesedan förbi Vore af samma tan

ka som Hr von Troil ocii Friherre öprengtpor

ten att ett throntal fordrade svar när nemli

gen ett stadgande derom inkom i grundlagen In

nan detta skett ansag Friherren bade ridderlighet

och adelskap tiliäta honom att hoja sin röst emofc

adress-förslaget

—Hr Rääf i Småland up ^äste här

ett skriftligt anförande hvilket redan biilVit med

delad t i Thorsdagsbladet och efter hvars slut man

hörde flere bravorop från den konservativa sidan i

Huset

— Hr Ribbiny Bengty ylträde sig äfven skrift

ligen „ lian ansäg af högsta vi ^t ait folket för sin

regering tillkännagaf sina äsigter vid början af en

riksdag Mången trodde att enibetsberiittelser vor«

nog för att gifva regeringen kännedom om ställ

ningen i landet talaren trodde att det vore repre

sentationens pligt att tylla bristerna i dessa beiäc

telscr De säkraste upplysningar inhemtade rege

ringen af folket Det vore representationens alig

gande att

öppet tillkännagifva huru det står tiil i

landet Talaren ansäg det lika ändamålsenligt ho«

oss som i andra konstitutionella länder att afläta ea

adress till svar på throntalet men tillvägabringau

de af en dylik vore enda t en from önskan under

en fyrdelad representation hvars former försvarade

saken Man borde imedlertid känna sig det He

dervärda Bondeståndet förbunden för dess beröm

värda sträfvande och Talaren hoppades att äfven

den nu ifrågavarande förbaUruigeii kommc att

x in

ga i det förslag till förbättrad representation soru

nästa riksdag kunde hoppas att fa besluta öfver

—

Grefve Frölich David Det var hufvudiakligen

formen han nu ville fästa sig vid Hr von Troil

hade talat om att betänkligheter pä ett konstigt

sätt blifvit framställda emot förslaget Hvad Hr

von Troil anser konstigt mätte lian äfven anse var

origtigt 1 afseende pa sinnesstäinnmingen i landet

och aspekterna lör framtiden sä vida ej I hronen om

gäfves af män som ägde förmåga att framföra oss

till nödiga reformer och derjemte nationens förtro

ende derom vore grefven af samma tanka som Hr

Von Troil Hvad blygheten angiuge hvarom den

sednare talat sä vore grefven ej van att sia ned ö

gonen Han ville nu tillse om ett särskildt utskott

hade formen för sig i grundlagen och uppläste 36

§ i Riksdags-ordningen som handlar om tllj .-ättari

de af ett dylikt Talaren kunde ej anse adressfra

gau utgöra Ståndets enskilda besvji och angelägen

heter Han kunde ej första huru Fri herre Sprengt

porten kunde täuka sig möjligheten for Kxpcditions

Litskottet att uppgöra ett adress-förslag i synneihet

om det digra förslag man nyss hört en ledamot upp

läsa skulle utgöra en del af den nya redaktionen

i "riherre Kantzow hade sagt att det vore en vigti

konstitutionel grundsats att införa adresser Den

na tanka bifölls ov :lkorligt af Talaren men annat

vore att ined den grundlag vi nu halva k unna säj a

att vi redan äga denna rättighet lian trodde att

dä fråga vore om svar pä |hronlai borde det gif

vas genast utan att represeiitanttrnc ännu gatt i

någon vexel-undervisnings skola Det fanns mänga

sätt för Konungen att fa höra Riksens tänders tan

kar Det indirekta sättet vore äfven ett salt nia

hända lika verksamt Grefven såge ingenting heldie

än alt vi ägde eller kunde förvärfva den rättighet

hvarom nu voi ;c fräga men vi ägde den i hans tan

ka icke för närvarande

— i allledning af en \ärd

ledamots (Hr Rääfs yttrande att civil-iags-ftirsla ^et

vore omoget var Talaren glad att kunna iorklaia

att han ej hört någon annan ledamot i Huset yttra

en dylik tanka Han hoppades att ironi legat tili

grund för hela Hr JKäUfs framställning Friherre

Raab utgick frän den synpunkten att adressförsla

get åsyftade allmänt bästa och i denna öfvert v gei

se lemna de han gerna sin gärd af aktning ät

det

samma Men lian kunde icke annat än ogilla det

han kunde ej tillstyrka någon recension af Kon

ungens tal till folket det skulle blott reta sinne

na flan trodde dock att det skulle vara af ^lor

nytta för landet um representationen vid sin an

komst till riksdagen ntalade folkets tänkesätt och

behof och förenade sig med dem som afsett infö

rande af ett dylikt bruk för framtideu Tillstyrk

te att det förevarande adressförslaget måtte lauua

till handlingarna

— Friherre Roye Fredrik fasta

de uppmärksamheten pä att ännu 7 talare ahrsto

de al dem sorn anmält sig och dessa n talare kun

de framkalla n andra att besvara dem Han hemställde

derföre vördsamt att debatten mätte uppskjutas till ef

termiddagen»

— Hr Dalman W F Elter den Splittring

1 opinioner som visat sig bland annars liktänkande

inom detta hus förutsäg Talaren ai-t den förevaran

de diskussionen icke skulle leda tiil något tillfreds

ställande resultat Man ansåg lika med Hr v Troil

rättigheten till afgifvande af en adress icke kunna

ställas i fråga Dä throntal vore mlördt ä Konun

gens sida sa vore det behörigt af representationen

att besvara Konungens framställning Om sättet

lör detta svars xtillvägabringande derom voro tan

karne delade Friherre Sprengtporten hade yrkat

att adressens författande skulle uppdragas ät i ^xpe

ditionsutskottet och Hr von Troi t att %tt sci >kildt

utskott lör detta ändamål skulle tillsättas Talaren

trodde löga vunnet genom remiss till serskildt ut

skott Han vore ej nog lycklig att kunna instämma

1 Grefve Anckarsvärds förslag att adressen borde

upptaga en historik af de 30 sistiörflutne aren Han

trodde ej att den blifvande adressen borde innehål

la någon polemik emot throntalet Men han ansåg

att deri borde uttryckas deli önskan nationen hy

ser att Konungen mätte omgifva sin tlin j .- med

män som ej blott egde hans och lians oinoi jf ,ing ?f

utan äfven Svenska folkets förtroende i 1 talare

^lir von HartmausdoriD hade uppdragit en jemförel

se emellan Ständernas yttranden i adies

- ,en

och de uttryck man föreslagit dem att be k-na 1840

Talaren trodde att skillnaden i Ständernas opinion

1Ö18 och 1840 låg deri alt de förra tången tett

med regeringens embelsmans ögon men att de nu

sägo med sina egna Om detta förtjente kallas en

«landsplåga»f hade visserligen Hr von hart

mansdorff rätt att tryckfriheten borde kallas en så

dan Talaren förenade sig med Friherre £prengi

porten pä Hr von i roils premisser

Hr Landtmarskalken tillkännagaf alt Friherre

Sprengtportens och Hr von Troils förslag blifvit af

Friherre Cederström Jacob begärda pä bordet och

k«maio att der hvila till nästa föredragning

Hr von Troil hade ej ämnat besvära R cch

Adeln tvänne gånger men nödgades åior upp trä

da i anledning al hvad han höit en lalare yt tra

Det hade blifvit sagdt alt i nuvarande 8ve rig«

praxis utgjorde gruRdiag Detia aktive teda till de

mest besynnerliga rcsultater Ojn praxis vore

grundlag

gå skulle då anslagen vid iHarje riki

dag efier 1803 felifvH ökade dAl v &ta stridao ds

mot grundlig att minska dem Det anförda ytt

randet innefattade en verklig revolution en ny Ȋ

kethetsakt Man både hört en taiare den statska

lendern äneu uppräknade bland Konungens råd

gifvare göra en historik öfver de adresser Stän

derna »flåtit sedan 1809 Man hade deraf haft an

ledning västa att en adress nu ej skulle förklaras

rara olaglig Det förundrade talaren för öfrigt

ingalunda att en person i Hr von Hartmanadorffs

ställning sökte förebygga en dylik adress Det vo

re en nödfalls-tillflykt att säga att adressen vore

rigtad mot någon auntn än Konungens rådgifva

re Det tycktes vara Hr Hartmansdorff likgiltigt

om dessa egde folkets förtroende blott de egde

Konungens Talaren hade icke väntat att höra ett

sådant yttrande som Hr HartmansdorfTs ens af

den bittraste bland oppositionen långt mindre af

en Konungens rådgifvare — Friherre Spreni

tcn ville i anledning af Grefve Frölichs yttrande

förklara att ban trodde Expeditions-Utskottet vid

närvarande riksdag vara så sammansatt att det kun

ds tillvägabringa en adress hvari sanning kunde

förenas med uttryckande af ohycklad vördnad och

tillgifvenhet för adressens höga föremål

— Grefve

Frölich kunde ej fatta att Friherre Sprengtpor

tans förslag vore en ny fråga Hr von Troils är

en ny fråga och kan bordläggas

Hr Landtmarskaiken förklarade att då Friher

re Sprengtportens förslag att uppdraga Expedi

tions-Utskottet författa en adress till svar på thron

talet innehöll en fråga som ej är bestämdt föran

ledd af Bondeståndets inbjudning sä utgjorde det

ta förslag en ny fråga som hvilade på bordet

Grefve Löitinhjelm Gustaf skulle blott upptaga

några ögonblick af Rid och Adelns tid Han för

klarade sig hafva blifvit missförstådd af den Ta

lare tom uppfattat hans föregående yttrande så

att praxis vore grundlag Detta hade aldrig va

rit hans mening I fråga om en formsak h»d«

han ansett häfdvunnen praxis konkluiiv ej i frå

ga om ett skattevotum Han vädjade till Stån

dets minne huruvida han yttrat sig annorlunda

— Fiherre Sprengtporten yttrade att hans afsigt

ej varit att väcka en ny motion men diHrLandt

m»r #ka !ken förklarat hans förslag vara en sådan

så finge hsn dervid låta bero

Hr Landtmarskalken förklarade att Friherre

Sprengtportens motion således hvilade på bordet

Derefter frågade Hr Landtmarskalken om Rid

ech A»eln antog Bondeståndets inbjudning hvar

till svarades starka Nej Propositionen att lägga

inbjudoingen till handlingarne besvarades dercoiet

med Ja

Hr Cederschiöld Robert har fästat uppmärk

samheten på balanimålens tilltagande i Högsta

domstolen hvilka år 1827 utgjorde 319 men år

4837 de-emot 1427 och då det är omöjligt för

domstolens ledamöter att under den närvarande

organisationen medhinna mera än som sker helst

de redsn arbeta med rastlös verksamhet S dagar

i vecs ao så föreslår Hr Cederschiöld att ett lämp

ligt arfvode måtte anslås åt domstolens ledamöter

a

d

r

l

„ _

emot det att de åtaga sig att åtminstone tvåtred-

n

jedelar af året tjeo .tgöra på två divisioner afhvil- g

ka den ena skulle uteslutande sysselsatta sig med

balausmålen tills de blifvit slutligen afgjorda

Yid« .re Att till de rättsökandes bästa beståm-

da tider mä te föreskrifvas såsom de längsta in- j

om hvilk» lottning bör äga rum berättelse ut-

färdat samt förhör anställas uti de till justitiere-

f

d

visions-expeditionen samt Hof- och Rådhusrätter

na iokemna mål och

3 Att likaledts bestämda tider frän den dag

då maten såsom utagerade till domstolens afgö-

rande ö 'verlemnas eller kunna till slutlig pröfning

företaga varda utsatte inom hvilka det skall a-

ligga dumstolarna att sivida laga hinder deremot

icke möte

meddela sina domslut som vid lag-

mans- och Häradsrätter alltid skulle ske vid sam-

ma ting då ssken blifvit utagerad samt

A :o att förteckningar öfver alla oafgjorda eller oexpe-

dierade iral bora msandas fran Justitie-revisio-

nen och Öfverrätten till Justitie-ombudsman och

från all» Underdomstolar till vederbörande Öfver-

rätler med serskilda kolumner för dagen då må-

let inkmmit och anledningarne till dröjsmålet i

"T Uonären föreslår inskränkning i b .änningstl-1

den litl 5 månader November December och A-

prfl rättigheten fortfarande fästad vid jorden min ■

minimivärdet för rättighet SOO Kdr i stället för

300 att i bylag hvar och en skall bränna för sig

och ej får slå sig tillsammans att angifvtndet till

bränning skall ske för hela liden ej för den half

va att ej annan redskap får begagnas till brän

ning än nu är känd att samma skatt som nu (ör

»ex månader skulle betalas för 5 och erläggas i

fö »kott vid angifningen och att rättigheten att be

gagna högre pannor än i första klassen beror på

ökadt egendomsvärde

Da dea hos Svenska folket långsamt mogna

de öfvertygelsen att statsutgifterne icke stå i

något rimligt förhållande till nationens förmåga

att bära dem — att proportionen emellan tä

rande och närande hos oss är onaturlig och

den allmänna välmågan oaktadt vårt lyckliga

långvariga fredslugn ej här kan tilltaga så länge

tälften ai landets sedelstock roulerar i kronans

uppbörd eller dithörande institutioner enär

dessa förutsättningar bos våra konstitueBter

och principaler hos den stora allmänhsten nu

mera hunnit så rotfästa sig att de genom oss

folkombud måste sökas göras gällande så torde

vira bemödanden ej såsom fordom boiama att

riglas hufvudsakligen på utfinnande af nya eller

ökade inkomstkällor utan fasthelldre på bespa

ringar samt införande af en bättre hushållning

Biand de många anvisningar Styrelsen gifvit

å statsmedel såsom det vill synas i ändsmål

att upprätthålla Kunglighetens inflytande och

gUns är väl föga någre klarare i ögonen fal-

ian de eller efter våra

borgerliga begrepp onö-

^igare än de ständigt ökade oerhörda anslageD

till Svensk-Norska diplomatien och minister¬

kassan som står under Hans Maj :ts egen höga

sanit hemliga disposition

Dessa medel utgjorde enligt de Stats-Reviso

rerne 1857 förelagde räkenskaper af Riksens

Ständer bav :ljade Hamb B :ko 100 ,000 Rdr

som i Sv B :ko utgått för år 1854 med

231 ,187 27 för 1835 271 .576 10 4

Dessutom enligt flere Kong reqvisitioner- af

extra statsanslaget uttajne för den så kallade

kabisettskassan bvars verkningskrets äfven ä

af diplomatisk natur för 1834 50 ,000 för 18oo

43 .000

tterligare anordnadt af konvoykommisariatdt

biträde för Ministern i Konstantinop» af !ö

aande för 1834 16 ,027 44 för 1833

15 .402 4

Vidare till konsulerna på Barbariska kusten

hvilka enär de der icke för handeln hafva nå

got bestyr endast torde kunna anses som di

plomater — för 1854 59 ,892 16 9 för 1855

54 025 39 2

Öfrige konsuler med fast lön oberäknadt

skeppsafgifterne %5 :dels Rdr Hamb B :ko per

läst flere af dessa sinecurister t ex den i

Athen m fl äro ålagde fungera såsom mini

ster-residenter — för 1854 25 ,025 7 4 för

1835 31 ,479 51 4

Tillkommer Norrska Reg bidrag 40 ,000

N Sp D i 112 sk Sv B k o — för 1834

95 ,535 16 för 1835 95 ,553 16

Dito Till konsulerne 15 ,000 N Sp D u

2 /3 :dels Rdr Sv Bko för 1834 55 ,000 för

1855 55 ,000

Sv B :ko Rdr för 1834 540 ,536 15 1

för 1855 525 ,815 14 10

Genom Kongl Maj :ts nådiga bref af den 1

Febr 1836 anordnas löner till åtskiliige dels

nya generalkonsulater m m alt utgå af ban

dels- och sjöfartsfonden såsom i Philadelfia

Rio Janeiro Lissabon å 5 ,500 Rdr Hamb B :ko

hvardera Agenter i Columbien å 3 500 och i

Florens 2500 eller tillsammans 16 ,000 Rdr

Hamb B :ko ä lsä8 sk Sv B :ko 42 666 32

Hvad sedermera i lik» vig kan vara dispone-

radt har jag icke kunnat erfara men antager

för säkert att för ministrars och konsulers un-

derhåll »f Kongl Maj :t årligen infordras om-

kring 600 ,000 Rdr Sv B :ko och redovisas

detta belopp blott för tians Maj :t enskildt

Sumsaacs svindlande höjd gör anmärkningarj

härvid nästan öfverflödiga En makt af tredjej

eller fjerde rangen utvecklar sålunda en stats-

luxe som alltfér illa står tillsammans med fol

kets hemma i landet omständigheter och som

ej det ringaste måtte kunna imponera på ut

ländske makter som nu för tiden nogsamt mä

ta och känna hvarandras ställning Det plägar

tvertom skada krediten när man får anledning

tro att någon depenserar mera än tillgångarne

rätteligen rådförde medgifva

Ds mäktige Amerikanske fristaterne bålla i

allmänhet endast måtteligen aflönte Chargss

d 'affaires och vi hafva likväl Europeisk erfa

renhet af huru väl de förmått bevaka deras

landsmäns intressen och skaffa godtgörelser

för lidna oförrätter

Öfvergå vi till inhemska jemförelser så be

finnes att våra 15 utländske missioner kosta

mer än bela den egentliga högre civilförvalt-

ninKen och mer af totalbeloppet än 5 6 och

g Hufvudtitl Kollegierna och Hofrätt .rne

tillsammans

Efter en annan betraktelse skulle 7 ä 8 ,000

jordbrukande familjer kunna lefva förnöjsamt

om och 100 ,000 dito undgå utpantningar

för kronoutskylder om de samfällt ägde att

disponera detta belopp soin ödslas bort vare

represen-

sig af gunstlingar eller i en flärdfull

tation i fremmande land

j anhåller vördsamt om remiss till veder

D

■ Kr„ .r

oorande Utskott hvil .ev torde taDa

vägande

l :o Huruvida icke dan primitiva dotaiioncn

Minister-staten med afseende på landets be-

#f skattelindringar kunde nedsättas

2 :o Hvilket afven torde kunna sa stalia och ut

föra folkets talan att 6a § ,i Reg .formen ltinehal

laude de» »statsmedel icke mä annorlunda an

vändas än af Ständerna faststäUdt blifvit» ock

j m

- j |ifva en SJnlljng Vid ofvanbarörde

1 tillfällen då handels- och sjöfartsfonden samt

extra statsanslaget i så betydlig mån anlitats

fgr att gynna diplomatien eller de hemliga ut

gifternes departejsent synes Hans Maj :ts råd-

gifvare och kottrasignanter icke hafva nog lif

ligt erinrat sig nyssnämnde giunllagsstartgande

Väl äro vi fattiga och hafva visst icke råd

till några öfverflödiga eller onödiga dispositio

ner af statens medel men så fattige äro vi

väl knappt att icke ansträngningen linner ut

vägar dä det är fråga sm stora företag antin

gen till nationens gagn eller till dess är» Vå

ra förfäder lärde oss det och jag vill tro att

vi icke äro vanslägtade söner Jag är så an

gelägen om hushållning med allmänna medel

som trots någon biand oss Men det är en

konst att hushåll så att man hvarken är slö

sare eller gnidare Jag tror vi må anses kun

na den konsten — Jag tror att hvad som he

drar Svenska folket alltid kan påräkna dess

sympathier och jag hemställer om något me

ra skulle hedra detsamma än ett enkelt icke

kostsamt men värdigt national-monumsnt ät

vårt lands ära åt von Linné Vi hafva ofta

bortkastat penningar på saker som varit lu«sp

nare

Det värdigaste monument åt honom vore

utan tvifvel ett sådant som vore mest besläg

tadt med hans vetenskap Ett blomster-monu

ment åt blomster-konungen vore väl det mest

passande det mest hedrande för honom och

hans landsmän

Många lokala intressen komma säkert att här

begära statens understöd många inrättningar

hvilkas syfte endast är en enskild orts eiler ett

enskilt landskaps uppkomst skall m»n icke un

derlåta att förorda till anslag af allmänna me

del Jag bör derföre kunna påräkna min brö

ders undseende då jag yttrar alt ett monu

ment af denna art af allmänna medel beko

stadt itke ensamt behöfver hafva till syftemål

en gärd af ära åt den store Svensken dermed

k«n äfven förenas för Linnés hembygd en för

del af icke ringa inflytande

I Småland står hortikulturen (trädgårdsod

ling på en ganska låg punkt Visserligen sak

nas icke der mer än annorstäd #» sinne för det

prydliga täcka och treflig» som en väl odlad

trädgårdstäppa vid bostaden »Iltid hos ägaren

röj«r Men detta sinne behöfver väckas Det

behöfver rikt»s åt och öppnas för naturens

skönhet Jag vet ingen ti *g som ner skulle

bidraga härtill än en iiirittning till hortikul

turens befrai»j«Bt

Jag vågar i fö 'j«s häraf för min» bröder ocb

medsländer frams älla det förslag

1 att det hemman /4 mant Råshult i Stenbro

S :« af Kroiiob Län der Carl v Linné föd

des må varda af Statsmedel iuköpt för an

läggande af en inrättning till hortikuiturens

befrämjande i denna ort

2 att en föreståndare för inrättningen må sb

ställas som har såsom lön hemmanet mot

de föibindelser som »nligt blifvande regle

mente kunna honom ålägga

3 att på Statens bekostnid derstädes inlägges

en trädgård för odlande af sädane vei :«r

som kunna vara af mera »Urnan nytta i landt

hushållningen

4 att i denna blomstergård en enkel minnes

vård uppreses åt verldens åt Sveriges stör

ste Naturforskare och

5 att inseendet öfver inrättningen uppdrages åt

Länets Husbålhiällskap

Jag skulle visserligen utsträcka mina anspråk

(önskningar ännu läogte och föreslå inrättnin

gen af ett ftilisiändigt Laadtbruks Institut In

gen tanke skulle väl kunna tänkas skönare än

ett fådant inrättadt å Linnés födelseställe men

jag fruktar att landets tillgångar för närvaran

de ej skulle fådant tillåta — i detta fali far jag

åtnöja mig med att draga vexal på framtiden

Vid en reindre fordran en sådan som jag kan

motse af Sverige icka af brist på tillgångar skall

behöfva afslås får jag derföre deana gången

stanna Jag inskränker mig så !edes till fö e

näninde motion anhållande om remiss af dtn

samma till Stats-Utskottet

Vördsamt Memorial

Det är icke obekant huru andra läader haf

va hedrat vår stora landsmans verldsvälgorj

rens Carl von Linnés minne likasom de tilleg- i

nat sig hans upptäckter Fester hafva firats

1

minnesvårdar hafva upprests till hans ära Han i

var en kung inom sitt gebit Det sätf hvarpa

erkänslan mot hans minne uttalat sig har der-

före också varit ett nästan konungsligt Hvad

har i jemförelsa härmed Sverige hans fäder

nesland jjorl Jag vill visst icke vara orättvis

Hans minne är nationen kärt M3n talar om

honom i skrifter med aktnin rean benämner

honom Rotanikess fader man berömmer sig öf

ver att en så frejdad maa var en Svensk ja t

l

i

man har äfven hågkommit hans namn vid det

Universitet der ban tillbragto sitt verksamma

rest honom en gipsbyst på

liflikasom msn

RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER

— En bagaresäll Hellström sköt i Thors

dsgs afton ihjel tig pä gesälNherberget der ban

i bodde emedan han för tillfället saknade arbete

1 Han b»de förut bemtat mod till gerningen medelst

i ^t

hälrt 8t0 bräDvin >om h8n heQta«U och för

r

_l_ A {skec ]ade gardisten Bergdahl i början

veckan utsläppt ur fängelset der hon undergått

bestraffning för olofligt tillgrepp var så

bestraffning för olofligt tillgrepp var så »nart trött

l vid sin nyerhålloa frihet att ban i Tborsdags äter

satte »ig i tillfälle att förlora den dä ban fö 'ökte

i begå stöld i en bryggares drängkammare 3 Njrr

malm hvarvid ban ertappades och arresterades

dnsändt

rest honom en gipsbyst på

honom en gipsbyst på

ir „ »

*cx ,t staten

åtDh

rest

lif likasom msn

Gymaasii Bibliotheket i

E

Gymai

hvad har den gjort Ett åtminstone Den har

begått en glömska som knapt kan förlåtas Pa

den fläck der han föddes finnes der någon

påminnelse af landsmäns erkänsla Ja af

enda Komministern i församlingen bar dä n -

tionsn glömde sin pligt rest har :om en enkel

sten en vård sådan som den enskilds mannens

små tillgångar kunde åstadkomma Men der

finnes jag säger det till mina Undsmin .sblygd

knappt en blomma — utom dem en frikostig

knappt en blomma _ utom dem en frikostig

natur öfverallt planterar — som ger en erin

ring orn att det var här som blotnuiorins lig-

stiftare inhemtade de första bokstäfverna af det

system som sedermera blef verldens

Man framhåller öfverallt och vid alla tillfäl-

lan för oss våra stora minnen Ti lefva af

sn»rt sagdt intet annat än v ^ra mincen Xå väl

Om våra mianen äro «ss så dyrbara hvarföre

utesluta vi från kretsen af dem ett ibland dö

och Bl»ta „d„ Ä

forfaders krigsbragder hvilka vi nedsjuckne

till politisk obetydlighet skola minnas Skall

Linnés minna vira oss så likgiltigt att vandra

ren icke en gi»g gscom ett odladt blomster

qvarter skall hifva en påminnelse om honom

på det märkvärdiga stå !® som var hans barn

doms hem

t Frågas om äfven i är i :» Böndagen möjligtvis

likasom ett annat år genom nåcon ovaktmästares»

försumlighet kommer pa efteikalken som man sä

ger dä ännu förliden Lördag <ien 23 dennes icke

„

MRot Böndagsplakat lärer anlandt ens till de nar

mMt Hufvuds 'aden belägna Socellar .ier och Kapel-

]gr bvars pester mäste skrifva ej rn utan tvenne

predikningar för den dagen ocb således med skäl

^UEde fordra att 14 dagar förut få käaDtdom om

c "ic 'c "a

(»eddela pi begäran

i Redaktionen af Freja får härmedelst medaoled

j ning af en i gårdagens Aftonblad stående insänd

artikel hvars Författare för Red

f

n

uppgjft är e„ ren 0ch att Red af i

ef sistnämnde

för densam-

I uppgift

är

én

ren i«K

oV ;uT .d 'i

Frrj tvert

jom medelst påskrift på besagdc artikel yttrat sig

serna vilja mottaga derssmna nb sedan den först

I undergått en « !illbörlig grofäiyflinj» såsom orden

"n &efär fMo sig

1

j BliAilIöADB AMKM»

;—

— Tredje Issaingeri i Jn-enta Staterna Se

i r 'at har blifvit medgifyen en bi som förebär att j

JISÄÄSfCl

Uppj5ta 320 acres jord it hvar och en af de för

sta 10 ,000 vapenföra hvita män som viljn nedsftt-

i» sig öster om Suwsner-s och söder om Cspe Sa-i

ble Till en början skola koionisterra i hopar om

40 till 100 »tycken med biträde och skydd ef mi

litärer anlägg» blockbus och utföra sina odlingar

kring desss Yapen klädrr och underhäll uoiler

förs !» tiden består ststes

ligen 'de göda Stioeprefekien underrä 'tade ny

ligen municipalridet att det snart berde beviljade

nédiga lummorne till grefvens af Paris döpelse

och meddelade ledamöteme på samma gång följan

de förteckning öfver de summor stsden förut till

dylika högtidligheter förarat nemligon till Kejsaren»

kröning 1 ,742 ,646 fr Kejsarns förmälning med Ma

rie Louise 8 ,670 .532 Konungens af Roin födeiso

600 ,000 hertigens af Bordeaux födelse 668 ,000 Tro

caderofestcn 800 ,000 Kerl X :j kröning 1 ,764 ,007

Hirtigens »f Orleans förmälning SOO 000 tillsam

mans 8 ,148 ,673 fr Det är för dylika presenter sta

den erhållit af regenierna tilln»mi >et den (sgoda»

— Frestelsen Under det Hertigen af Bor

deaux vistades i Neapel hände »ig att Iranska

sändebudet som dagligen brukade göra en tur

kring viken med en liten segelslup t >änne gånger

å rad öfverfölls »f en viudstilU just under fönster

ca af palatset der hertigen boadt Fn stor tre

färgad flagga vajsd» från slupens akter och satte

under hela timmar palatsets innevånare i den yt

terst» förtviflin Si *r af vigvallen strömmade i de

«hög» gem»ken» korsteckiul gjordes oaflåtligen och

med oräkneliga »ve anropades legitimisinens guda

mskter att förlossa den trogna skaran från åsynen

af den leda tienden

— Robert Owen om hvars anläggning vid

NfwLsnark detta b !«d meddelat en utförligare un

derrättelse och hvars samhällslära tor närvarande

s» hardt anfäktas af Englsndj biskopar hsr nyli

gen blifvit utnämnd tili hedersledamot af Peters

burgska vetenfkspsakadernieo Jlsn erinras häraf

om Storfursten n m Kejsar Nikolai besök ho»

nämnde patriark och den attning han fattade för

dess samhällslära

— Vid el t stort järnbruk Prevali i Unter

kärnten h»r man gjort och i utöfning bragt den

förut bestridd erfarenhet att brunkol äro tjenliga

till jerns färskning och vä !lr ,ing Som bekant är

äger Tyskland betydliga Inger af dessa ko och

man motser således en lycklig period för dess jern

verk Anmärknings värdi är imedlertid att Cocke

rill bestämdt förkasttde brunkol dem h»n på för

sök låtit komma till Straieg från lUlmalien Pre

vali h *r bland andra effekter levererat flera parti

er skenor till jernväg»r hvilk» blifvit efter flere

olika metoder tillverkade med brunkol och man

för»äkr»r att de alla äro af utmärkt beskaffenhet

— En af Ludvig XVI :j douisre Simon Cam

boulas har nyligen aflii-iit i Rom vid nära 80 år»

ålder Under kejsartiden föilo »de ban en betyd

lig förmögenhet på industriella företag och leveran

ser och har »edan tillbragt en lång tid i fattigdom

och »jukligbet men alltid munter och utan ned

slagenhet

— Vid Salins juradepartemenlet i Frankri

ke har natten emellan den 29 och 30 Jsnuasi ett

berg kalladt Cernan» öfver hvilket en väg var an

ligd sjunkit mellan 6 och 7eo fot Ett hus följde

med men ingen mennisks har omkommit För 25

år sedan tillstoppades en kalla vid bergets fot ech

man har nu kommit på den t«nkan att dess vat

ten upplöst grunde» under berget ehuru man må

ste medgifva att denna förklaring förutsätter män

ga hesjnnerliga biomständigheter Den erinrar i

medlerlid de höga om vådan af do naturliga afl ^p

pens tilistopnar .de

fialal Emigranterne i Port Nstal hafva förklarat

sig oafhänsiga af Engelska kronan Anledningen

dertill skall riaf .a blifvit gif \en af elt som man

påstår grundlöst rykte alt cn del af landet kring

Port Nstal blifvit försåldt till Engelska utvandrare

Emigranterne redan förbittrade genom besättnin

gen af Port Natal der major Charters med 100 ci ?n

kolonialtrupper blifvit förlagd hölio derpå en stor

församling (Tolksraad vid h "i !ken alla deras che

fer och anseddaste medborgare voro tärvarande

samt utfärdsde den 11 November följande iörkla

ring «1 hätidc 'se främmande kolonister utan

tillåtelse af församlingen i Po t Natal der landstiga

skola de såsom Statens fiender behandlas Skulla

de ätföljss af beväpnad slyika som sätter oss ur

stånd att hindra deras landstigning så skola vi

draga oss tillbe ka i skogarne bergen och klyftor

na som öfverallt omgifva bajen der fördela oss

i små hopar såsom de undertryckta Spanjorerna

gjort och efier Don Carlos exempel (ett sällsamt

exempel fö republikaner hvaiken gifva eller ta

ga pardon förr äa vi åsereröfrat vår egendom

Anför»rne för de beväpnade medborgarne skola

samlas för att öfverlägga om truppernas fördelning

m m och en tillräcklig mängd slagtboskap mais

och andra lifsförnödenheter hopbringas för att nä

ra bajen underhålla en vakt af 40 man på höjden

Barca för att observera Psnda och de närboende

Kafferstammarne En subskription skall öppnas

för inköp och lefverans af lifsmedel till lsndro

stens disposition .» ISeslusct var undertecknadt af

J S Mtrili såsom president samt dessutom af

alla de i församlingen delt»gande tsmt åtföl

jes af ett manifest upptagande Emigranternes be

svär emot kolonien i skarpa ordalag Man ser

deraf stt Emigranterne utgöra mer an 4000 per

soner h -araf 2600 vapenföra Man kan säger det

ta manifest tvinga Emigranterna att draga siR till

baka i skogarne ocb berg ?D samt att åteifolla i

barbari men kufva dem ka» man Icke Hsde

Koionialroinistern gjort a ^seend» på Sir Jobn Na

piert föreställningar och tillåtit Port Natal att förkla

ra» för en Engelsk koloni »å hade tvifvelautaa

mint» böndar nedsatt sig der uod»r EngeUkt öfver

h *rrskap t-cb d« öfrig» alrfrit tänkt p att istaga

detta distrikt Utrywm»o iler fort N«t»l »f Engels

männen så skolt sancoMkt HolUodtka tiiiader från

nordliga distrikter tf Kagkoioeiesi hasta dit ock

inom kort bild» en sjolfständig stat

— En engelsman vid namn Hayne bar skrif

vit en ny tragedi Maria Stuart (icic en öfver

sättning af den Schillerska som blifvit uppförd på

D .ury-Lane-leatern i London

— E11 ny dram af Dr Mflttler «Frnrce«co

Forz»» är till uppförande antagen ocb uuder inöf

ning på kongliga teatern i Berlin

— E11 sångerska mamsell Schoiel bar gjort

furore i Petersburg och efter reprer ^ntationens slut

liltcsom mamsell Xsglioni förlidet är i Wiet blif

vit dragen hem till sitt logis af de förtjuste ania

törerne

— Mamsell Mars öfver hvil ens ålder så

mycket blifvit tvistadt skall enligt u 'rir ;g ur kyrko

böcker vara född i Paris den 9 Februari 1779

Hennes ålder är således 61 år FöriUdrarne voro

borgaren J M Boutet och luns fru J Ji Saveret

Direktionen af Theatre Frarifaii i Paris

har åter råkat i stridighet

_

med mamsell Rachel

Hon var ännu minderårig cå hon sfslutade sitt så

som bekant är pä JO år ställda kontrakt och på

slår nu att det måtte förklaras ogiltigt samt for

drar i lön 7 .0 ,000 franrs tre månaders permission

som kan lösas mot 20 ,000 fr en beniftcerepresen

tntion garanterad till 15 000 eller inalles den lilla

rätta summan af 65 000 fr (omkring 32 ,000 Rdr

Svensk bko om iret

— Wilhelm Tell bar blifvit gifven i Anr

arbetning» arrangerad i ballet Hjelten dassar ett

»elo fö ;e och efter skottet O tsmpor»

POSTSCRIPTUM

Till Plena hafva i dag ankommit Kongl Maj :ts

propositioner och skrifveiser

l :o Angående ett af saiskilte Koaamitteradö

tippstjordt förslag ti .l iörnyad tufltaxs

2 :o Angäeud .i bestämmande af stadigvarande

tullafgifter å spanmål

5 :o Augåeude åtgärder till bshöfvandes und

sättning i tcissyextar

4 :o Angående bnloppat af den behaglig tids

förläningsspanmål som vid ^iedigblifvande pa

storal bör bibehallas och om återstodens an

vändande

0 :0 Angående grunderna f5r bränvinsbrän

ningens utöfning med hänsigt till förekom

mande af bränvinets omåttliga bruk

— Riddarhuset har i dag sysselsatt sig med

remissen af de Kongl propositionerna om skjuts

frågan kurhusafgiften m ra en debatt om Hr

Ribbings motion att medelst deputation till

kännagifva Adelns beslut för Bondeståndet rö

rande adres ^föislaget hvilket vid votering af

slogs med 237 iö >ter mot 102 och slutligen

med Statsutskottets belänkande rörande sf Reg

begärdt förskotts-anslag till vattenkommunika

tioner hvarom ännu när bladet lades under

pressen voterad s Vi återkomma härtill

Förmiddagens Pienum har upptagits af en ny

tillökning i motionsflode» Ingen debatt af syn

nerlig vigt har förakommit Af motionerna

märktes förnämligast en at Hr Wcern om rät

tighet för BaaUen att äfven sälja silfverplant

sar såsom medel för kursens stadgande en af

Hr Langenberg om anslag till Strömsholms

kanal — hvilken föranledde några yttranden

af Hr Petré öfver det olämpliga deruti att

jast då man står pä pointen att få en ministe

riel styrelse införd med förbigående af Stats

rådet som måste vara ansvarigt för Regerin

gens åtgärder direkt vända sig till Konungen

för att insinuera d v lik a allmänna mål — en

motion af Hr Gustafsson om förhöjda löner för

lärare vid folkskolor samt en annan af sam

ma Motionär om gardesregementernas inskränk

ning till hälften m fl De fleate af motionerna

remitterades utan diskussion till behörige Ut

skott

HANDELS-UNDERRÄTTELSER

STOCKHO !» den 23 Febr Hvete 18 i 21 Rdr Råg

IS 4 12 58 Korn 11 k 10 36 Malt 11 24 Ärter 11

ä 15 Rdr Hafra 7 Rdr 24 si Terra-Veehia-Salt —

St Ybes do S (i Lissabon d :o S Rdr Sill Norsk

SS Kabeljo 53 Rdr Lax SO Rdr Tjära 9 12 Talg

— Grof Sej 2 Rir 8 sk Medel d :o —

Smä d :o —

or lispund Hampa 100 i IS5 Rdr pr akeppund Kaffe

£ng«lstK per skålpund —

d :o Brasilianskt 26 ik 6 rsl

ii £7 sk Raftinadsooker 25 sk Brum Sirap I0s 6 rst

Bränvin ommnlt 87 sk d :o färskt 84 »k a 53 sk 6

rst pr kanna allt Kgs

TORGILSERCD Sågverk

STALPETS Sågverk

>aaat RUDS Lacdtegendom

Med köparen kan äfven Sfverenskommas om ofver-

:agning af Bolagets tillhöriga Skogar i Norrige De of

•annämnde fastigheter kunna äfven delas efter köparens

önskningar så vida försäljningen af det hela kan ske på

en gång

Större delen af köpeskillingen kan få innestå emot in

teckning och 5 procents ränta Betalningen af Inrenla

rierne lan ske i leiminer efter köpareas beqvämlighet

då nöjaktig säkerhet lemnas

d

Yidare underrättelse meddelas af

Götheborg den 28 December 1859

D CARNEGIE kt KOMP

)JÄKTORPS EGENDOM belägen i Fyrunga

- *- Socken Jungs Försnmliug Skånings Härad af Skara

borgs Län S mantal Frälse med åbyggnad för Stånds

personer tillräcklige Ladugårdar med Tröskverk bördig

jord af Lera och Lermylla goda Ängar Löf- och Barr

skog samt öfverdödigt Sommarbete tiar esna rågångar

och ingen egoblandning med andra tillräcklige arbetare

Årliga utsädet är 18 tunnor Råg och Hvete Ärter efter

behag 14 tunnor Korn 30 tunnor Blandkorn och 40

taanor Hafra som lemna i medelår mellan 5 å 600 tun

nor afkastning den naturliga ängen pifrer omkring £00

stackar godt ilårdvaldshö arealinnehållet är cirka SCO

tunnland och tillfälle gifves atl fördubbla Egendomens

afkastning emedan inga odlingar d *r fått vidtagss under

ägarens oreyndigbetstillstårid Årligen vinterfödas 8 Ha

ttar 70 Boskapskreatur oth SO Får

— Köpevilkoren

kunna blifva fördelaktiga och en d»l af köpeskillingen

far innestå

— Närmare beskrifnins kan erhållas genom

korrespoodeas med ena delägaren Herr Brukspatron Carl

Lagergren hvars adress är Skara och Stacketorp och

tillträdei kan få ske genast men Arrendatorn äger rätt

qvarsitta till fardagen 1841

större STENHUJ >KGt£NDOM brandlörsäk

rad till 50 ,000 Rdr banko och innehållande större

och mindre väniagar stort utrymme och Trädgård samt

belägen vid réel gata nära Clara kyrka är för dödsfalls

skull till salu Upplysning häiom meddelar Aktu .rien

Wretfors som träffas alla förmiddagar i Kongl Bergs

Kollegium

JDn braadförsäkrad STEN- och TRÄHUS-E

GENDOM på fri och eg .n grand belägen å Ladu

gårdslandet Underrättelse lemnai en trappa upp i hasel

J» 14 vid Nya Qvartersgatan

"Pxtra fint Engelskt COPIE-PAPPER samti

utländskt Munlack i Kryddboden vid Tyska |Kyrkan i

hörnet af Svartmangalan

STORA BRASILIANSKA OXHORJJ

till nedsatt pris å Kontoret i huset ^f 50 vid Skeppsbron

till venster i förstugan

1 Herr Sjöbergs Kryddbod midi eaiot Ope

rahaset samt i Herr Almlöfs Kryddbod vid Köpmantor

get

Dki WdiJå

DragDingen sker i Warschau den i Juni d å undé

Stats-Auktoriteternas tillsyn och utfalla följande vinster

nemligen 1 på En Million 1 på 300 ,000 1 på 150 000

6 på 25 .000 8 nå 14 ,000 12 pä 7 .000 20 på 4

<tOO

•100 på 2 ,500 *50 på 2 ,000 200 på t ,500 1000 på

950 5 ,500 på 750 Gyllen Polsk Cour

Hvarje Actie kostar 20 Mark eller med frånträdande1

af de lägre vinsterna 10 Mark banco och erhålles då

Actier tagas 1 då 10 lagas 2 och då 20 taga- 5 Actier

gartis Resultatet af dragningen meddelas gsnosa sedna

re insända viastlislor

De som åstunda af dessa Actier kunna i bref skrifn®

på Svenska direkt adressera sig till underteckna- eller

ock efter Actiernas emottagning erlägga beloppet till mia

Correspondent Herr J H Meyerson i Stockholm

Bernhard DOCTOR

Banquier i Frankfurt a M

_ nnnnevri imt a T a rt a rrjT i

t RISKA OFHUSHA MALLAbA

TRONER försäljas så väl lådvis som hundradetals efter

5 Rdr re pr 400 :de hos J F Erdman et Komp i bu-

set - &P 24 vid Skeppsbron J

CITRONER såväl lådvis som hundratals å 4 24 rgs

APELSINER d :o d :o å 10 — »

POMERANSER d :o d

.o å 12 — »

_

0 33

ströms Söner Stora Nygatan M 53-

_

salu hos I )id Engströms Söner Stora Nygatan JS0 33

ett sundt och trefligt Landtställe 2 1-2 mil södsr

Södertelge emottagas i helpension bättre mäns Dött-

rar för »tt i sällskap med egna välartade och flitiga

j )arn erhålla grundlig undervisning uti Christendora skrif-

va räkna Geografi Historie Franska rita och divers»

bandarbeten saait Fortepiano Guitarr och sång efter d©

bästa methoder och om så skulle önskas äfven under

visning uti flera slags väfnader och andra husliga göro

mål hvarjemte moderlig omsorg och vård om barnens

moraliska bildning framför allt utlofvas Priset är ett för

allt 250 Rdr Rgs och kan närmare underrättelse erhållas

hos Hr Kryddkramhandlaren Ygberg som har sin bod i

hörnet af Clarabergsgränd och Clara Norra Kyrkogata

huset 56

i 2 Rdr b *nko pr skålp af undertecknad preparerad

och för hvars godhet och styrka ansvaras

GCLINGKk

J G CARLING Kock

os James PATON et KOMP 35 Störa

Nygatan

till salu hos Did Engströms Söner Stora Nygatan M 53-

_

till

UTSÄDE af Holl Vicker

hamn hos Kr Ad Weber

J \i 39 vid Korn-

En väl ftressflrad JAGT-HUND af god race

i Smala Gränd i huset X 15 inpå gården dörren

till höeer

pj *n modern nSgot nyttjad SOUFFLETT åstun-

das köp» äfven en ung rödbrun HÄST hvnrom svar

anhålles uti förseglad biljett till J N Q som skyndsamt

ieJemnas på Aftoobladsfeontoret

En priviligerad Ämnes- och Siåncjernphammare med

en Härd och goda Spets-Baljor — Verket lill det huf

vndsakligaste nybygdt äger särdeles vacker belägenhet

vid Störa landsvägen mellan Städerna Örebro och Norr

köping har god vattendrägt i en skogrik ort hvarest

tillverkningarne med lätthet afsättas Häriiil hörer äfven

tvenne nybyggde väl konstruerade Verk med vattendrift

för Sinners ^ampning af •ultödiga varphögar och ödelagda

Syltor — Åbyggnaderne I öfrigt be *tå af nybygdt min

dre Corps de logis beqvämt inredt för ett anspråkslöst

hushåll samt boningshus m m för smeder oeh nybygg

da jernbodar

Dessa verk oeh inrättningar som i en driftig mans

hand kunna betydligt utvidgas säljas till réel köpare på j

förmånliga betalningsvilkor ocb kunna när som hälst få

tillträdas med fulla inventarier samt kol och jern hvar

om köp afolutas genom Borgerskapssekreteraren Gustaf

Nord *tröaa N *rrköpine

T ?n VÅNING en trappa upp bestående af 8

Rum med Kök samt nödiga uthus uti huset M

qvart Ormen vid Peter Myn des backe Underrättelse på

Kontoret tre trappor upp huset M A Yid Södermalms

Trenne gcntila UNGKARLSRUM med garde

rob och dén gladaste uisiet en trappa upp äro in

stundande vår att hyra Underrättelse fås i huset X 8

vid Munkbroealan på nedra botten

TVenne väl möblerade RUM nära Slottet

dress Bollhnsgränd X 7 2 trappor upp

X ^n Värdshuslägenhet en half mil utom Norr

tull till den 4 nästkommande April Underrättelse

fSs på Barnhuskällaren

En i förre

på landet erbjudas en person som med vana och för

måga att handleda unga gos ar i vanliga elementära kun

skapsämnen förenar någon vidsträcktare kännedom i lef

vande språk Kan dertill läggas en musikalisk bildning

blefve den ömsesidiga belåtenheten så mycket slörre

Heldst önskas någon som en längre tid kan qvarstadna

Adress lemnas af Er Hofdistlator Falkman i huset näst

intill Pofthuset

t ^n Philosophienaagister med närmare iosigt i

Tyska Franska och Engelska språken som länga

sysselsatt sig med undervisning önskar ju förr dess hell

re någon befattning autingen som informator uti något

bättre hus eller såsom lärare i någon privatskola Svar

i förseglad biljett till "W—n torde benäget inlemnas på

Aftonbladskontoret

uti dubbla Bokhalleriet erfaren man sona

J efter flerårig öfning inventerat en DUBBEL BOKFÖ

RING hvilken har den fördelen att den besparar tid ockt

möda i jemförelse med det dubbla Italienska önskar bi

träda någon af Hrr Handlande eller Fabrikörer med rä

kenskapers förande Ban innehar nu förtroende af ett

Bolag med en vidlyftig bokföring men i »nseende till del

sammas upplösning är ban ifrån denna bef»ttniag ledig

instundande vår Den härå fäster uppmärksamhet beha

gade Ipmna adress i förseglad hiljeit för vidare samtal

till AUGUST «nra inlemnas i Hr Probsts Bokhandel vid

Storkyrkobrinken Nr 14

ANMÄLDE RESANDE den 29 Febr 1840

Härad ?höfding Eolmertz Halland 6 Clara Södra

Kyrkogata Studerando Sjöqvist Arboga M 18 Köp

m &ngatas Djurläkare Strömsten oeh Bokhållare Åker

man ChrisJ ^nslad ^41 Stakecsgränd Löjtnant Tiger-

bjeim och Brukspatron Wesier Westmanland XI 8 Ja-

kobsi ^ränd Asessor Doktor Haak Wermland M 5 Mynt-

gatan Handlande Fahlcrantz Hedemora Hotel du Coan

mcrce

^äLL iÅLU F1JIHES

Lösa häften säljas å 21 ak

Hos undertecknad

Pidr 16 sk banko

banko

L .s Gcst RYLANDER

Bazaren å Korrbro

har i dessa dagar utkommit å 1

pour le Pianoforte

de l 'Opera

dDAM

Musiqaé de A ADAM

Regeringsgatan M -Ä

Hos CAÄON et LUNDQVIST (Regoringsga-

an M 4 säljer

La Cachucha Spansk Nationai-Dans för Piano-

an M 4 säljer

Forte 19 sk banko

fö- Guitarre i6 sk dito

Från trycket har nn komplett utkommit och säljps hos

undertecknad och de fleste Herrar Musiibandlare häfta

de h 2 Rdr 16 sk banko

I DELEENS et C :o med fleres Bokhandel

f

äfren i landsorten

Porträtt af E G GEIJER

— i J O WALLIN å i Rdr

— y M FRANZÉN å 4 Rdi

— » HAGBERG a 40 sk

6

__

ffjärilar V B lador

rfor i kvarje afdel

i ordnadt och felfritt »iick insamlad af framlidne Kam

mar-Rådet Nyblaeus Samlingen upptages i Uenne e !e

ganta ChifTonierer hvaraf en af mahogny en af socker

I kist »ed tillhörande öfverskåp af mahogny samt ett

hrit ?råiadt Furuskåp i 5 :ne afdelningar

— Lådorna äro

särdeles väl omsorgsfullt arbetade och försedda med

kork och glasramar samt skåpen med fotruilar och för-I

1

gyllda handtag Mahognychiffouieren innehåller i 52 lå- i

dor ea nära fullständig Svensk Coleoplersamling hvaraf

slutet inrymmes i :ne lådor i ?et tillhörande öfverskå

pet som des»utoHi i 6 lådor upptar Neuroptrer och inal

les har 10 lidor

— Den andra CbifTonieren med 5G lå

dor upptar en betydlig samling Svenska Nattfjärilar i 28

och Hymenoptrer i 9 ISdor I dess öfverskåp med 10

ildor upptages Orthoptera i 1 Hemiptcra i 4 och dag

Dei tredelade furu kåpet med 3 lå

ing inrymmer Dipter-pamlingen i 25

lådor lnsekterne äro stuckna pS nu brukliga nålsorter

och af hvsrje art fi»nas vanligen S— !0 eTemplar En

»applåd» med små dosor för signalurlappar ett parti

koioreradt papper »ill signaturer samt ett dito linieradt

etiquetlpspper ålfölja Denna sam Hr g soat af Profes

I orerne Sundevall och Wahlberg blifvit öfversedd och i

ofvanstående skick befunnen har endast efter hvad af

räkningar utvisa kostat öfter Rdr riksgäld 500 under

hvilken sura in a den ej försäljes — Utom denna fullstän

j digare samling finnas tvenxe målade och ett betssdt

skåp med insektdupoletter det sistnämnda i tvenne af

j delningar samt ett brunmåladt skåp innehållande en

samling krustaceer ocb spindlar — Detta sistnämnda har

56 med giss ocb kork försedda lådor af hvilka 6 upp

taga de anförde djuren

— Det betsade Ic8ektdupp !ett-skå

petmed22 lådor liksom de båJa målade det eaa med 84

det andra med 28 lådor aMa ulan glas och ramar innehål

la Svenska insekter af olika ordningar samt några ut

ländska fjärilar Vidare trenne små insamlingsskåp för

resor ett af mahogny med foderal och 4 lådor ett må

ladt af furu med 4 lådor samt ett litet omåladt med

vaxbotteo et£ parti träd- ocb papplådor samt askar 2ne

lådor af Högbergs Svenska snäckor ett sammansatt mi

kroskop ett skinnfoderal mpd verktyg för ved-och bark

klyfning ?n insekihåf med käpp och 6 alpar långt rör

sfcaft en vattenhåf tvenne insektiänger samt nållänger

nåldynor loop pincett och ett parti insektnålar Anbud

å hufvudsamlingen "ller duppletter etc böra göras i sterb

huset Inom stulet af nästkommande April Stockholm i

Februari 1840

e

kå

bättre Flicka önska till våren plats uti något aktnings

värdt hos såsom Husmamsell Van vid aila inomhus fö

refallande göromål och försedd med de mest hedrande be

tyg smickrar hon sig af ett gunstbenäget svar i förseg

lad biljett lill E O C Nr 22 som godhetsfullt torde in

lemnas i Kryddboden i huset Nr 24 vid Fredsgalan

En bättre tsrflie Flicka önskar plats i något

hederligt hus såsom biträde vid inomhus förefallande

göromål Svar begäres uti förseglad biljett till C N :o 25

som iBlemnns på Afionbladskontoret

anständig Flicka Önskar till våren komma

i något bättre hus såsom Rusp 'ga eller Städerska

Svar begäres i förseglad biljett till C C

galan och Brunnsgränd

hörnet af Horns-

ÖNSKAS AF ETT UNGT HEBER-

LIGT FRUNTIMMER att till våren blifva inackorderade

uti ett hederligt och aktniojrsvärdt kyrkoberdshus på lan

dat Dess önskan är att få deltaga uti hushållsgöromål

for att deri blifva kunnig Om svar anhålles i aaseend

till stället och betaloingsvilkoren uti förseglad biljett till

B C 24 som inlemnas på Aftonbladskontoret

Cbould an English wonan kind to cbildren

wisch for a place in an honorable Swedich family ta

nurse and tske care of tbre <» small children the youngest

four years of sg« please announce it in a billet lo E»

H Nr 4 in the oflice where this rews papor is given out

TjUt bättre medelMrlers Fruntimmer önskar tiJl

våren bestrida städning tvätt och sömnad hos cåa :oii

äldre bättre herre emot rum och öfverenskommelse

Reflekterande behaga uppgifva s :n adress i förseglad bil

jett till ORDENTLIG som inlemoas på Aftonbl kontoret

T ^n kunnig ordentlig och roed goda betyc

försedd hushållerska eller kokerska som är van vid

landthushåll och- trifves på landet kan till instundande

flyttning få en god Ijpnst om hon genast anmäler sig en

raptpa upp i huset Nr 42 Storkyrkobrinken

Pn snygg ordentlig och i bättre m ^tlagnin

- *-1 kunnig Kokerska som deröfver kan visa tillförlitliga

betyg men endast en så beskaffad person kan erhålla

tjenst vid instundande flyttning om hon anmäler sig 2

1 'appor upp i huset Nr 8 i Stadsgården

JUVEL- GULD- och SII .FVERAKBETEN

lill nedsatta priser

Hos undertecknad som ämnar upphöra med min rö

relse när större delen af mitt lager hunnit blifva försåld

gammalt Guld- och Silfver samt äkta Stenar och Perlor

emoitagas i utbyte äfvensom inköp deraf göres tills vi

dare Adress Huset M -52 Regeringsgatan förstå ut

hygda fönstret till bö ^er från Gustaf Adolfs Torg

J P HELLFORS

Juvelerare och Guldarbetare

Pä Afliiis-Bjrån Tid Stora Nygatan husel X S cen

>rao Fransia kyrkan är» beskrifningar inlemuade Sfrcr

?n miingd LANDT-EGKNDOMAR dem byrån bar »ig

uppdraget alt li försäljning befordra hvaribland Täl

jande

En Egendom 13 mantal S mil norrnt 95 .000 Rdr

En dito « 3-4 mil norrut 7 mantal 78 ,000

TSa dite S mil dito 10 mantal G6 666 31

Eo dito 8 4 mil sjö- och landväg 16 .666 32

dito tid Mälaren 9 mjwilal 100 ,000

£« dito slraxl ntanför Stockholm 94 0 (10

■En dito med qvarnrerk i Upsala län

88 ,000

Bn di >o dito dito 86 <00

35n diio gärs CpM1» »ii 9 ?e1leden 88 ,000

Bn dito 5 mil norrut 3 i-t »antal *0 .000

dito närs Upsala i 1- mantal »6 .0A0

dito dito 1 l-J mantal 10 ,000

Kn dito ^ädemt 9 1-S mil 1 maatal 19 000

Ba djti dito 5 mil 1 mintal 11 ,000

dito dito 1 1-4 mil 40 .00«

Eo dito i Södermanland 66 6S« 38

2 dlo dito 8 .BOO

Ra dito n3ra 'Wesa .räj 90 ,000

Eo dito O .tergiSéhlimd Tid kanallinleo SO .OOfl

Retp I .andsorKspskalanter som nti bref stiillde lii

^yran begära upplysningar om dessa Egeadomar knnuJ

skyndsammast erhålla dem s4 fallnänrtita som beskriT

nrngarue vid hsnde gifva och byTän derförntan har sig

Hn de Handels-Bolaget D Catne«ia et Komp

tillhörig Egendoms beläg» ttli jj3Je Eära <J

WonnlardT LSn nernlieen

ÖFRE ADOLFSFORS JerBbrult ost Säjverk

?JEDRK ADOI .FSFOCtS dila

CSARLOTTESBERGÄ dite

för tTecne personer alt stå och skrifva vid med »k3p

uaiier väl inredd sälies i brist »f utrymme för billigt

nris Underrättelse lemnas i Bylaaders Bokhandel ä

Norrbro

föälji

försäljas i anseende !ill handelns upphörande uti L P

IhrmnrEs Klädesbod vid KöpmariRatan (den första till ven

ster från Liila Ivöpmantorget hvarest äfven ett Bodinre

de af Hyllor Diskar med lådor Glasdörrar med ram

t Rid

ined brunt Ridtyg om så åstundas alldeles nytt och mo

dernt till det mest facila pris uti huset JW 4 vid Urva

dersgräad i Staden tvä trnppor upp

DIVERSE

nära Wien

Dragning den 21 Mars 1» !40

Inlöses med

Insats 6 12 R :dr Sv B :to

Lotter derå finnss hos undertecknad och då 5 Iföpas

erhålles en säkert vinnande gratislolt till den 20 Mars

J L STRINDBERG

eller Tandkitt för ibålifra Tänder

Undertecknad har sammansatt *n Kitlmassa af så bé-

skafiad egenskap att hvarje behöfvande med lätthet för

mår enligt medföljande föreskrift .sjelf fylla den ihåliga

tanden Som ihåliga tänders fyllning medelst åtskilliga

metalliska ämnen såsom jrtilal pJatinn gtanial m m

ganska ofta blir omöjlig held ,»t då någon af den ihåliga

tandens väggar blifvit af rötan förstö-d eller ock då def

märgsubsla >s är inflammerad och således oförmögen att

tåla metallens tryckning så har erfarenheten rlsat atl

braket af nämnde kittmassa är i stånd till att uppfylla

ändamålet med ihåliga ländprc fyllnine

FREDR CHRIST JABOBSON

v TandLäkare

Stora Nygatan 36

SNICK ARE-GESALL

å föålibdå

opift kan få förmånligt arbete då anmälan sker på A t

tonbladskontoret före kl iO förmiddagarne

Oenna här i Slockholm utkommande höKSl ii )tri "«si >nl

™anads«2rrift med 4S tvavyror fås till lins i MÄSTER

SAMIJEI .S (JRÄNI Nr 68 f»r « ak H >o pr m ?nad lika

ledes FREJA FOSTERI .ANnS-VÄNNEN SIISSIONSTID

NINGEN och DEN C3RISTLIGE PREDIKAREN

Dragning den 5 Mars i840

Högsta möjliga Vinsten

Insats 14 Mark

Lotter derå finnas lill den S Mars hos

J L STRINDBERG

å

fortgår för Stockholm tiil den 3 och för Korrespondenter

i Laodsorterne till dea 6 Mars mot 45 Rdr B &o pr hel

Lott hvilka dessförinnan behagade insända beloppet jem

te de gamla Lotterne

Stockholm den 21 Febr 1340

J L STRINDBERG

OMSÄTTNING FÖRSÄLJNING

till

fortgär till den Mars mot insaioaf 1 Rdr 32 at Eko

C O STRINDBERG J L STRINDBERG

d

passande till Fastlagspresenter åt bara å 12 st stycket

i Diverseboden pä Drottninggatan bnset Nr 46

klädtv

timme

Anmäl

PP

För

LU

mälan

Österlå

l

vinna

oroi an

nis pla

klädtvätt för bättre herrar och fruntimmer af ett Frun

immer som tvättar och stryk ^y fina kläder utmärkt väl

Anmälan göres i huset Nr 35 Österlånggatan 2 trappor

PP

För (ietn som vilja lära ^pela GUITARR och

LUTHA och Sjunga fås säker undervisning då an

mälan göres alla dagar från kl fO f m till kl 4 e m .a

Österlånjrgatan Källaren R 'ga 3 Ir upp

D5 sota ös sk a undertriitäer vadderade bruk

liga till kostymering <amt lill uniformer kunna

vinna sin imsSan med säkerhet af en deri kunnig per«on

oroi anmälan lorde göras i buset J )S 60 hörnet af Joban

nis plan och Dö 'gräfvargränd 2 trappor upp

Pri fattig ENKA som genom sjukdom blifvit

en krympling och ej eger nSgon hos hvilken bon

ken bedja om hjelp far härigenom anropa välgörand

menttisVor att räcka benne en liten skärf till sitt upper

hälle Den som ömmar för her .nes bjelpiösa belägenhet

kan fä underrättelse hvarest hon bor då derom eft *frå

gas uti briidn )agas :nel midt emot Schulzenheimska huset

rid Carl XIIl :s torg

en

ken be

menttis

hälle

kan fä

gas uti

rid Car

Sons celle dénoraination on entend en étranger na in

•trufaent portatir dont on se Sfrt å gon corpi dtfendant

eontre dw brigands on des scéJera .s qui aueetent å la

sureté pablique Ils sont en vente ici Petite Rae Nouve

Yingt deux mais seulement a des hoccétet

bien eonnus

gens

till 'fabrikspris i Brehpiers Fröbed

»t hustorfjet

^MÖrlif

^eatila »f

tropp oeh ej genera

tj !l salu uti huset JU

Flätlllf » "eskijien sitter

Engeliit »

br

Tid Rid-

genera

ht JU

Engeliit »lina rom forwera en Tacket

brastet »fiirré o»h Ki«dr» tnnas

bk

3 i Styctgjutarebrinken der

iflVen emottaga» brställnincar

TYSKA PÅRSKIW»

hafet J id Sk

ÅRSKIW»

å Kocforet r hafet J vid S-k ^ppsbr ?» :iji VeaWr

fSrstagtiu v

SSl-lader af Svensta Hudar pr tlätpil

Dito af 'West dito »

Pampläders dite »

Svarta Blanklädera dito »

Remläders dito »

Juft-Läder 1 dito »

Vaxläders dit» »

Smorläders dito pr stj»l«

Soufllett dito »

Kardlädei af Oxhud dito

Vaxläders-Skinn decÉarvii pr ikälp

Svarta Kalf d :o d :o ■

Gacdovan till FruntimmerskSs ^eT och skor

Till beredning cmottagaf 0«- ock KcAuitr s»

Rgs Rdr

i S

1

t 18

i 14

1 14

1 80

1 84

46

15 —

13 -

S 1«

1 5 .8

li .lS-

n Kaj

STOCKHOLM J BJJBTA WWi

Bostbuset

fskiEB liLasam töriidet ir

Krjsten TOidt emot Kfagl