Aftonbladet Onsdagen den 8 April 1840

Jr set i toc &hoim för beit Sr 10 Rdr 58 sk för halft 5 Rdr 53 sk tre mSnade 5 Rdr Banko Lora Kumror 3 sk JÖauko Prenumeration ock Utdelning i Bladets Kontor Tid Stads-S ^edjegataa i f d Zetr«i Bod rid

öster ånggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Frerfs-gatorne i Bromahs Bod i hörnet af Drottninggatas och Clar» Bergsgränd i Björlisgs vid Kuagsbacken i E-issens i hörnet af Regeringsgstan och Jakobs gränd

i Lindroths Tid Norrlandsgatan i Wallbergs i huset Hr 26 rid Ky öro b as nes i S G Lagertalls Enkas Tid Storgatan å Ladugårdslandet i F Båstmans i huset Nr § i hörnet af floren- och Repslagaregaieree I Söder

i Nybergs t» 4 Göthgat ^n samt i huset Kr 58 Tid Röd Slussgatan ANNORSER emottagas endast i förstnämnde Kontor tili 9 sk Banko raden Utdelning kl 6 eft .midd

DÖD I STOCKHOLM Guld- och Silfverarhetaren Fre

drik Adolf £ck ?tein d 23 sistl Mars 65 är

MYNDIGE förtia rade af Kongl Maj :t upp3 Jastitiae

Revis .OTis-Expeditionsns föredragoinc Aurora Clemsntina

Westfeldt och Kathilda Maria Westfeldt

SJÖFARTS - UNDERRÄTTELSE Alt Kejsaren i Ma

rocco förklarat Frankrike krig iungöres till Skeppsre

dares och sjöfarandes underrättelse i anseende till det in

flytande som nämnda krigstillstånd kan komma att äga

å Svenska handelssjöfarten 1 Medelhafvet

BOLAGSSTÄMMA (extra Med Bolagsmännen i Johan

nisbergs Koboltverks-Bolajr d 16 inst Maj ii £0 f .na

i Slociholna uti Bergs-Kollegii rum

SAMMANTRÄDE M *d Delägarne uti Allmänna Enke

och Pupill-Ki sssn d 27 inst Maj kl 5 e m uti Kas

sans hus Nr 11 vid Siorkyrtobrin &en

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af

Kcng-ifs R 11 Bandels-Arrendatorn Edvard Wermings

deu 12 nästk Augusti

— Helsingborgs R .R Ryttsiäsia

rén Knat Lundblads d 28 nästk September

— Näs H .R

IIcaamaGsbrukaren Johannes Jonassons i Sjöbyn å andra

rtgd af Ting sex månader efter d 23 Decemb 1239

OMYNDIGE Åf Lysings 51 .3 Drängen Gustaf Hjertell

vid Råby Hemmansägaren Nils Nilsson i Hästholmen och

Andats Andersson i Svemb

— Nas H R Sergeanten Cerl

G Sshlströas

— Bäiinge B .R Enkan Christina Ers ^otter

i Sundbro och förre Bokhållaren A R Hallen på Åker

länna

BOUPPTECKNINGAR Efter Glasmästaren i Upsala E

manuel Hagströji anmäies i Sterbhuset inom d ^nna anå

n &ds .slut

— Efter f d Kopparslagare-gesällen Carl Fre

drik Krieger anmäies i huset N :o 67 vid Westerlångga

tan 3 :ne irspporupp inom denna manais slut

— Efter

Råd- och Handelsmannen O F Dahlström i Thorshälla

anmäies inoca deana manads utgång — Efter Kammar

herren Friherre Seved Ribbing anmäles inom denna må

nads slut hos Juris Adjunkten Doktor J C Lindblad i

Upssh

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Svarfvaren A P

Forusl dis d SS dennes kl 5 e bi å Stadskällaren i

Sala Arrendatorn Adolf Su ^dbloms i Rörby den 11 d :s

kl 5 e m på Drottningholms Värdshus

SPEKTAKEL På Kongl Theatern i morgon Thorsdag

för tredje gången Gunstlingen

MASKERAD-BAL i f d Kirsteinska

huset vid Clara g

'f»es Annandag Påsk deu 20 dennes

hvarosa vidare framdeles

AUKTIONER

Z "1 enora offea lig frivillig Auktion sooi förrät

tas på stället Onsdagen den 29 April innevarande å

klockan 12 pä dagen låt allidne Kofkamreraren Anders

"WETTGRYIKS St ^rbhusdelägare försälja det af bemälte

Hr Soffcamrerare i Jifsiiden öebodda landtställe beläget

nära Mälaren på Drottningholms-Malmen i

Lofö Socken Färentuna Härad och Stockholms län un

gefär en mii landvägen från hufvudstaden samt beståen

de af följande åbyggnader S :o Ett större boningshus af

furutimmer utvändigt reveteradt mfd kalkbruk i godt

stånd med fritt läge på a la sidor Denna byggnad be

står af Rez de Chaussée murad med tegel och täckt

dels med ett muradt hvalf dels med bjelklaget hverpå

den timrade våniDgen är uppförd samt innehållande för

stuga med kontor ett rum med kakelugn kök med bak

ugn skafferi samt vattenfri källare insprängd i ett intill

byggnaden på sydöstra sidan tillstötande berg En vå

ning innehållande förstuga garderob och femrum alla

försedda med kakelugnar En vindsvåning innehål

lande förstuga tre kontor och fyra ruta särdeles glada

samt med vidsträckt utsigt åt Mälaren vid segelleden der

en mängd ångfartyg passera Äfven i denna våaicg äro

alla rummen med kakelugnar försedde Taken i nio rum

och en förstuga äro rf gip pä rör och bräder Längden

af den a byggnad h *il£en är iäckt med spån utgör 2i 1-2

alnar samt bredden 15 i-2 alnar 2 o Ett mindre bo

ningshus af timmer två våningar i godt stånd med eg

na väggar på alia sidor Penna byggnad står på stenfot

nr täckt med dubbla bräder samt utvändigt med bräder

pauslad och innehåller p5 nedra botten förstuga ett

ram bagarstuga med »emurr .d panna af jern samt me

tallkran äfvenfozi kolbod — på öfra botten förstuga och

två rum det ena försedt med kontor samt begge med

kakelugnar Detta boningshus hvilket ligger på 18 al

nars afstånd från den större byggnaden är lt ainar 17

tum långt samt 9 alnar 4 tum bredt 3 :o En byggning

af korsvirke och bräder i godt stånd med egna väggar

på sienfo 18 alnar 9 tum Ung 6 aloar iO tum bred

täckt mej tak af tegei cch bräder samt inredd till stall

för två hastar fähui för två kor och t *å särskilda bodar

4 :o En vedbod af korsvirke och bräder täckt med tak

af tegel 25 :o Två vedbodar &f korsvirke och bräder un

der birädtak

Åbyggnaderna äro brandförsäkrsde och nio års brand

försäkrings-afgifter be :a !de Till egendomen höra vidare

under full äganderät

4 tunne- 10 kappland jord deraf en

del upplagas af en större och en mindre trädgärd

med en atiängd fruktbärande trän och buskar hv

'ika

lemna körsb r krusbär och andra frukter af en i orten

känd utmärkt goJ beskaffenhet I den större trädgården

är uppförd en rotunda med trädväggar och fem slöra

fönsterlufter samt med kupol läckt af jernplåiar In

vändigt detta lusthus försedt vred väggfasta soffor m

m Trädjårdarne sa väl sova åbyggnaderna äro omgif

na af ett i godt stånd varande spjdslaket 2 1-2 alnar

högt

Egendomen far tillträdas den 1 instundande Maj Be

talaingsviikoren lämpas efter blifvande köpares becf ?äm

ligbet och tillkännagivas rärware vid Auki5ons-tilifa !et

Anbud så väl förs ^gfade skriftliga hvilka vid nämnde

.tillfälle öppnas som ock muntliga kunna dessförinnan

göras alla förmiddagar från klockan 9 till 11 uti Hr

Grosshandlaren ASPEGRENS kontor vid Jerr !orget huset

Nr 73 tvä trappor upp hvarest äfven närmare beskrif

niag och anvisning beträffande egendomen meddelas

Auktion

å Åkdon och Sadelmakeri-Arbeten

Måndagen den 13 dennes försäljes å Stadens Auktions

kammare för Sadelmaiarrn W Mellströms Konkurs

massas räkning tiil det mesta nya åkdon och Sadelma

keri-arbeten bestående af en Conpéevagn en Phaeton el

ler Promenad vagn flere dels klädda dels oklädda Trillor

en Kalesch Jagtvagn Bredschäs cnsltsig Schäs Gigg

fyrsitsiti Kälkrack flere SJador en Löskur Vagns

Res

och Släd-s ^lar bruna Ridtyg med stänger och bridonger

bruna Handtränsar med och utan språngtygel bruna

svarta läder och Saljolsgrimmor Piskor och Ridspön

flere grossen Tysk» p ater ,ide Engelska öfverkladda for

tenta och svarta Söijor Katr-keiringar Nysilfver stig

bygior pläterad polerade Kör- och Ridstänger

samt

Transar m m Åkdonen kunna beses alla dagar på Rid

darhusgården tiil Auktionsdagen och de öfrige effekterna

isa» på Auktionskammaren Lördagen den 11 ?amt Auk

tionsdageo

Cevlan Kong Maj :t beh 55 .1t frän Ordförande

befattEingen yid Gölhn K *nalvert p5 pgen begäran

i Nåder endtledioai Sials-Rädet Amiralen Riddaren och

Commendcren >r Kongl Maj :ts Orde Högvälborne Fri

herre Br Joh Lagerbj ^lSe varda till följd af föreskrif

ten i Giätha Kanal Jiola ^s-Kealor Herrar Ailieägare

_

i

nämnde Sanal-Bolat tillval för uppradande af nnderdå

ni :t förslag till ny Ord 'örande härsed saajmantallade

till Kxtra Bolagsstämma att börjas i S ociholm den A

dertonde (SöJ Dä 'ifeoiYim ?nde April på den tid och det

ru ^n å Börsen som framdeie3 i liilningarca skola till

iännaglfvas

I enlizbet med BohgsSc ^lornas föreslrrlft vardertiläia

härmed tillkännagivet «tt vil denna Extra Bolagsstäci

aia förekommer till 5fve- !1«rsr .iB« och afgörande

:o Den redan vid föregående Bo !n ;r9stämmor afbSEd

lade frågan om opptagande af ett större Amortis :eaien !5

Lån

2 :o Trenae af enskiJ ?e Aktivare väckta och till Di

rektionen inoisi föreskrift "P -id nflenanada moiioae *1

den

ena rörande decharge för Hr Cosimerse-Rådet m m

B H Santessons förvaitcing till och med år 1838 den

andra rörande ersättning till Verkets ÖfverMechanikus

Hr Öfversten m m G Lagerheim för den af Bolaget ön

skade Kanalbeskrifningen och den tredje i afseende på

Ängbogseringsföretaget på Kanalen

5 :o Hr Professoren m m K G Sefströms hemställan

till Bolag ;et angående hsns qvarstående som Revisor af

1839 års Kanal- och Verkstadsförvaltniag

4 :o Yifsa af Direktionen nödige ansedde förändringar

och förtyuliganden af Bolagets sednaste beslut i afseen

de pä de åt sers &iide Deputerade uppdragne ärender och

kommer slutligen

o :o vid denna Bolagsstämma att Bolagets pröfning un

derställas de åtgärder som kunns och böra vidtagas i

anledning &f de beslut som dessförinnan blifva fattade

rörande Motala verkstad

Direktionen får tillika på grund af BolagsReglorna här

nedan införa 38 § :n af nämnde Regler så lydande

»Till Bolagsstämma aflemne en hvar Aktie-ägare sina

»Afetie-Bref att sin rösträttighet dermed styrka Vill Ak

tieägare ej till Bolagsstämma medtaga sina Aktier eller

»äro de belänte vare berättigad att för dem föra talan

»der han sjelf eller genom annan man företer bevis från

»Rikets Ständers BankoBnkor .t eller Lånekontor eller an

»nat aiimäet Låneverk eller Landtränteri eller Magistrat

»att bans Aktier der nedsatte äro och bör det bevis in

»nehålla Akiiernes nummer antal och belopp jemte för-

»säkran att de ej utlemnas förr än beviset återställes

»Ett sådant bevis skall vsra utfärdadt inom sex veckor

»före Bolagsstämmans början och är frånvarande Aktie

»ägare skyldig transportera dylika bevis antingen på In

»nehafvsren eller på viss man om de till talan vid Bo

»lagsstämma skola vsra gällande Aktie-ägare cbetaget

»att på annan man öfverlåta sådtne Depositionsbevis äf

»ven om han förandra bevis eller Aktier sjelf förer talan .»

Slutligen anser sig Direktionen böra eiinra Herrar Ak

tieägare att de Aktie Depositionsbevis som för den nu

pågående Extra Bolagsstämman som började den 4 in

nevarande Mars blifvit utfärdade icke äro gällande för

den i denna Kungörelse nu utlysta utan böra nya utla

gas för att vid densamma berättiga till talan

d14 M

Stockholm den 14 Mars 1840

Götha Kanal-Direktion

jy af SVENSKA TKÄDGÅROi-FÖRENIN-

GENS Ledamöter i Stockholm hvilka ännu icke uti

Hr Ekonoaai-Direktören Anders Lundströms fröhandel vid

Munkbron afhemtat deras fröutdelning för innevarande

år anmodas att sådant skyndsamt verkställa

B >-smier- Aktrisen Fru Ericsons Borgenärer be

hagade sammanträda å Börsen Onsdagen den 15 in

nevarande April kl 12 på dagen för att välja Kurator

i stället for den ena som afsagt sig detta förtroende

Kontor är flyttadt till Stora Nygatan Nr 35 hörnet af

Tyska Brinken 1 trappa upp

^Varbergs Urunsis-InräU-

ning öppnas den i Juni och serveras der dagligen di

rekte ur apparaterne de mest brukliga artificiella varma

och kalla Mineralvatten ull ultimo Augusti månad

Requisilioner från landsorterna på kalla Mineralvatten

expedieras med omsorg och skyndsamhet

För Respektive Brunns- och Bsdgästers beqvämlighet

finnes en rymlig WURST att dagligen begagna för pro

menader Warberg i April 1840

ESS

B T SANTESSON

Apothekare

ÅfULEABORGfödf KJM

Ångfartyget ULEABORG fördt af Kapten J Mokti

och försedt med beqväma liggplatser i 3 :ne salonger af

går härifrån i början af Maj månad direkte till Riga

Afgåogst den sksll i slutet af denna månad närmare be

stämmas An eckning till platser för passagerare kan

under tiden sk» i undertecfcnad3 bod >id Slotts backen

Restauration finnes ombord Stockholm d 8 April 1840

É

p

Carl Robert FORSGRÉN

TILL GÖTHEBORG och HELSINGBORG

afgår aila Söndagar och Onsdagar kl 6 f m från Dili

gence-Sontoret i huset Nr 5 vid CJara Södra Kyrkogata

OBETALTE BREF åtföljs till Postkontoren i Ekolsund

Enköping Westeras Köping Arboga Örebro Ramun

deboda Mariestad Lidköping Soliebrunn Götheborg

Kongsbacka Warberg Falkenberg Halmstad Laholm

Engelholm och Helsingborg

Diligencen ankommer till Götheborg Söndagar och

Tborsdagar till Helsingborg Tisdagar samt till Stockholm

Måndagar och Tborsdagar

DILIÖ3SMCJE TILL UPSALA

sfglr frän hmet Nr SS Mäster Samuels gränd Tisdagar

Onsdagar Fredagar och Lördagar ti 9

f m åSergli

från iips tnmmia dssar ocb lid

RIKSDAGEN

PKESTESTÅNDET

Bland motioner som denna dag tommo un

der liiikussion anmärka vi

Professor Gtijcrs tsoifon cm hämmande af sSat

torparesysteroeU olägenhet for faitinvården

Biskop Nibelius ins ämiie så mycket heldre med

Slotionärtn som Biskopen sjalf siatlidne Rissciag

sSile åstadkomma inskränkning i stcttorparesy

s emet Talaren fenn dock ej skäl stt till denna

klass hänföra backstugusittare och jordtorpare eme

dan de«sa sednare sedsn de utpjort sina dagsverken

kunna fritt disponera sin tid på torpets förbättring

eller söka arbetsförljenst hos andra o s r fsmt

emedan hvad angår hackstugusitiarc för hvilka

ifrågavarande afgiftar väl i allmänhet borde erläg

gas ehuru de derigenom att de sjelfta rå om sin

tid ofia ber«m si bättre än dea gifta statdrän

gen Dst föthållande inträffar att allmogens handt

vetkare — de så kallade gärningsmannen — äfven

föras till backslugusiiure Motionärens förutsätt

ning att sta

-en för en stnttorpsre vanligen ej räc

ker till mer än uppehälle ansåg Talaren innefatta

siörre mtdgifvsDde än s ^m beliöfdes emedan då

itstlorparen har barn si»lcn ej en gång räcker

till föda «En itattorpare med barn» yttrade Ta

laren «k»n unrier vsnliga förhilltEden aldrig

spara något tillsitnmaas för att vara att tillgå

när arbetskrafterna sftcga han oeh hans hustru

hemfalla på éldsrdomen nästan oundvikligen till

fattigvärder» Med Talaren instämde Doktorerne

Kontraktserosten Hallström biträdde förslaget i

dass S :« första oiomenter och serdeles i dess buf

vudsjStr .ing reen kunde ej tillstyrka «sam !andet

af en för alla komirunerna gemensam länskassa

med tillkommande mång 'sld sf remisser bokfö

ring öfverflyitningar revisioner kontrollör» Ta

laren ensåg rfen föreslagna afpiftsn böra ingå til

kommunens k *»sa och ett undgnteg göras för så

dane inhyses- ellfr h ?cks

.uguhjon tvi :kas hysande

nära noj är ett barmhertigfcrssverk af jordegaren

Man det vqstndllica i Hr Professor Geijars mo

tion <■ #«- T 'a-en rsra den princip som den upp

tcger och \iu briaga tiil ellmänt erkännande eebi-

ligen att fattigvården icke vidare må snses blott

såsom e ;i sliyddsanslalt för den i fattigdom och

nöd redan komne utt ,n såsom en försäkringsan

stall emot den ålit mer hotande och tilltagande

pauperismen (Denna åsigt» säde Talaren «är

framkallad af omständigheiernas maks — och om

i fötra hänseendet den Kristliga kärleken med dess

närmaste målsman kyrkan kuaaat i förflutna lider

göra tillfyllest vill det i våra dagar och för framtiden

blif ;a allt mer efter min tanka af nöden att lag

stiftningen såsom sådan utgår frän denna sednare

principen En på denna g und bvilantie lagstift

ning tarfvas desto mer som man den enskilde

possessionaten till förmån äskar uppbäfvandet af

1788 års författning hvilken likväl just i nämnd»

afseende «bildat eu art förmu *» Skall nu deremot

hädanefter vara husbonde obetaget att genom be

gagnande af statfolk i stället för jardterpare be

lasta och undergräfva kommunens fattigvårdsan

sialter och fonder d v c må han icke vidare

kunna skäligen betraktas såsom en af inbördes för

bindelser beroende bolagsman — från hvilken syn

punkt 1738 års författning bär flutit — så synes

åtminstone billigt att hon med någon uppoffring

gäldar sin obutidua frihet»

X sammanhang härmed ville Tala ?en jemväl fästa

uppmärksamheten på det serskildta hitintills i lag

icke afsedda förhållande att näringsfång gifvas af

högst egen beskaffenhet med hänsigt till fattig

vårde

n Dit räknade Talaren framför allt snnat

nya grufvors upptagande och brytning Talaren

erinrade om sila de äfventyr som med gruvedrif

ten är förenad och hemställde derföre om ej fat

tigvås dsafgifterne för grufvedrängar eller grufar

betare rätteligen borde bestämmas vida högre än

Hr Geijsr föreslagit för arbetare begagnade vid

jordbruket eller atattorpare Häruti instämde Bi

Prosten Östberg Motionen remitteradas till Eko

nomiutskottet

Biskop Agardh hade väckt följande motion hvil

ken i anseende till den intressanta diskussion den

framkellade in extenao meddelas

«B !and de föremål som under deaas riks

dag kuuna förekomma till öfverläggning är det få

som synas mig ?ä vigtiga som den klagan hvilken

öfverallt låter höra sig rörande fattigklassens oupp

hflriiga tilltagande (Jti alla civiliserade länder —

med ett enda undantag Nordamerika—börjar det

ta onda att visa sig i en allt mer och mer fruk

tansvärd skepnad Okändt af våra förfäder her

man måst bilda deråt att nytt och eget ntran Pau

perism Våra förfäder hade nemligen fattigdom

men icke pauperism de hade fattigdom såsom un

dantag men icke såsom regel icke såsom ett fort

varande och sig utvecklande element i samhället

Hvad som ännu under do nyssförejåinde tiderna

ej behöfde .mer än den christliga kärleken för att

motverkas »kräfver nu statens och förvaltningens

ingripande anstalter Pauperismen £t 'i5ljsr välstån

det upplysningen civilsationan såsoiA éjkirggän föl

jer sin kropp och tvenne motsatser som i theo

rien tyckas icke kunna bestå med hvarar .dra haf

va i den nyare tidens verklighet slutit det tregna

ste fcrbur ;» Således i det rikaste och i materielt

hänseende ioest civiliserade land i Europa England

visar sig pauperismen mest fruktansvärd dä dere

mot Turkiet der ingen civilisation finlies ej heller

finnes någon pauperism

Sverige är ingalunda lottlöst i detta allmänna Eu

ropeiska förhållande Fattighjonen hafva i vårt

land på 28 är ökat sig med när» 30 pro .ceut och i

samma proportion äfven deu klasa som står fattig

der det att på samma tid populatlonen ökat sig

endast med 22 procent Det följer häraf att do

fattiga ökat sig uti mer än dubbel proportion emot

populationen

Med pauperismen står demoralisationen i när

maste förening Båda hafva öfverallt i Europa vi

sat sig oåtskiljeljga och äfven i vårt land har ej

jiauperismen varit utan denna sin följeslagarinna

År 181 .3 funnos i Sveriges fängelser 1574 men år

18S3 ända till 4500 personer d v s att de häk

tade eller de som förbrutit personlig f .ihet hafva på

20 är ökats med 150 proc eller i tre gånger så stark

proportion som de fattige och sex gånger så stark

som populationen

Dess» förhållanden äro beklagansvärda och de

uisigter de lemna för framtiden i hög grad oroan

da Den embetsmanniklaps som står med båda

sidorna af detta onda paupcrisvnn och demorali

sationen i närmaste beröring är i vårt land pre

sserskapet J .sg hoppas således att då jag inom

detta stånd vägar framställa några anmärkningar

öfver detta vidsträckta ämne jag

ej skall anses haf

va begifvife mig in på ett område som är främ

mande för vårt Stånds bemödande och besiämmelse

Vid undersökningen aS detta vigtiga ämne synes

man mig alltid hafva sammanblandat fattigvård med

anstaiterae mot pauperism sammanblandat enskild

fattigdom med hela folkklassers armod fattigdom

såsom personligt ondt med fattigdom såsom en sam

hällssjukdom Tiil enskilda personers fmtigdom ä

ro nemligen cn mängd orseker som ej äro orSR

k«r till peu ?erismen emedan ptuperisnun sjelf är

en af de otaliga orsakerna till enskildas fattig

dom och pauperismen har nödvändiga följder till

ex demoralisation som ingalunda nödvändigt åt

följer enskild fattigdom Botemedlen äro också

alldeles olika Fattigvården måste alltid utgå ifrån

principen af kristlig kärlek då anstalterna emot

pauperismen måste hemtas fiån sUUekonomiska för

hållanden

Om sålede»

~orsakerna till fattigdom äro många

är dock orsaken till pauperismen i min tanka blott

en och denna «r missförhållandet emellan popula

Uti hela den klass som lefver af sitt arbete må

ste för hvarje person hvarmed denna klass ökar

sig äfven ett alldeles nytt tillfälle till arbete ska

pas för 300 dagar om året och dat ej blott för ett

år utan för alla följande år d v s

att i tillök

ningsögonblicket någon inrättning någon

odling

något fabrik elier något sr ,nat förftsg måste an

läggas eller utvidgas scm fordrar 300 dagsverken

mera än som lorut varit behöfligt för su under

hålla arbetsklassen Om uti en kommun arbets

klassen årligen ökar

'ig Eied SO personer så måste

der eller i den grannskap uppstå iillfäile till ar

bete hvartill is ,ooo degsverken

behöfvas mera än

det föregående året så att då på 10 år populatio

nen ökat sig med 300 pevenser 3 denna kommun

så måste äfven arbetstillfället bgfva ökat r .ig med

ett behof sf 130 ,000 dagsverken mera än sona för

ut behöfdes för att u ^derLälla arbetsklassen Or»

uti Sverige arbetsklassen ärligen ökat sig med 23 ,000

personer få ni a st a ct fccbcf ö pr "S Biler slr

hvarje år af 750 ,000 cirgs i ;en mera -Jn det före¬

gående året och om i Sverige populationen på 20

år t ex från 1820 till 1840 ökat sig med 300

000

peraoner så måste under denna tid nya arbeten

hafva blifvit tillgänglige som fördra år 1840

130 ,000 ,000 dagsverken om året mera än 1820

Sker icke allt detta sä måste den hvart år tillök

ta personalen borttaga arbetstillfället för den för

utvarande personalen hvarigenom upekomjner en

fördelning af det arbete och af den tillgång tiil

underhåll tom förut fanns på de arbätare scm se

dan tillkommit Denna fördelning kan sko wer

och mindre jemnt Sker den jemnt så uppstår ett

långsamt men mindre märkbart utarmande Sker

den ojemnt så uppnår en starkare och syubsr till

ökning i fattigklassen Mnn har vanligen räknat

endast det sednare fenomenet eiler fattipklassens

tilltagande såsom ett fenomen af psuperismsn men

med fattigklassecs tilltagande förenas alltid en fort

gående förberedelsa devtili inom den äniiu icke

fattiga arbetsklassen som väl icke alHid märkes

men som iclre derföre är mindre varklig Jemte

en oupphörlig sig alltid ökande fatsigklass finnes

nemllgsn alltid en klsss som genom det pä allt

flera händer fördelta arbetstillfället roäste uttämja rrser

och mer sin lefnadskostnad hvilken i sig pjelf är

obeskrifligen clsstisk och som söker ännu täfla i

nom sig om det gemensamma arbetet till dess ned

slitningen i lefuadskostnaden för den ene t

'ter

den andre nått sin gräns då da ingå inom fattig

klassen Dal är just denna förberedelse til f &tlig

klasscns förukning hvilkea oupphörligt föregår inom

arbetslUssen som egentligen utför pauperismen

Pauperismen följar således helt och häilet mate

matiska lägar och hade man noggranna tabellsr pa

arbetstillfällets tillökning — hvilket åtminstone

approximatift icke vore omöjligt — liksom men

har tsbellan för populationens tillökning sä vore

man i stånd att följa pauperismens gång och rö

ralse minskning eller tillökning hvilken man nu en

dast känner genom de fattiges faktiska tillökning

således försent

Orsaken nu hvarföre psuperismen är en nödvän

dig följeslagare af civilieationeD är att civilis»tio

nen i synnerhet den moderna har åstadkommit

en större aktuing för menniskolif en ordentlig och

allmän helsovsrd stora anstalter mot farsoters ut

bredande hvaraf en af de mest förstörande kop»

poma är i det närmaste utrotad Krig blifva små

ningom mera sällsynta eller föras de med mer

mecsklighet än förr Friheten att gifta sig är stör

re och åtkomsten til ett näringsfång är lättare

Sålunda har civilisationen bidragit att till en för

vånande grad öka populationen och om den ej i

samma grad ökat arbetstillfället så är klart att

civilisationen måste vara en orsak till pauperismen

Nekas kan väl icke att äfven arbetstillfället ökat

sig genom civllsationen Ett af civilisationens för

nämsta sträfvanden är nemligen att öka produk

tionen och en ökad produktion förutsätter nöd

vändigt äfven ökadt arbetstillfälle Deraf kom a .t

hos äldre industriella nationer t ex i Holland

Venedig och äfven för icke så länge sedan i sjelf

va England ingen pauperism uppstod men detta

egde endast så länge rum som hufvudsaklipen men

niskokraft användes vid produktionen Men för

hållandet är nu mera väsentligen förändradt In

dustriens problem är nu mera att åstadkomma den

största möjliga produkt med det minsta möjliga er

bete fcyaraf uppstått substilutianen af döda iiatur

krafter i stället för lefvande och maschiner i stället

för mennniskoarbete Deraf följer att mencisko

arbetet alldeles icke såsom förr ökas i samma pro

portion som produktionen hvaraf åter vidare följer

att om både population och produktion öfverlemnas

åt deras egen utveckling populationen måste öka

sig starkare än arbetstillfället

Ett lands välstånd betecknas alltid genom dess

stigande produktion Såltdes låter det icke alle

nast ganska väl tänka sig utan tvärtom det är äf

ven af andra skäl nästan nödvändigt alt med ett

stigande välstånd alltid föranas en fortskynded psu

pcrism på det sätt att de fördela sig vid de två

extremerna af ssmhället

Sanningen kännes alltid dunkelt af det sunda och

allmänna menniskoförståndet Man har ofta för

klarat alt pauperismen härledde sig af öfvcrbefolk

ning och praktiskt bevisat decna öfvertygelse der

igenom att man eökt förekomma pauperism genom

utvendrlngar cch kolonisationer Män har iiksom

af instinkt kant att området pa hvilket en men

niskomassa vistades och verkade småningom blef

för trångt Sålunda har liksom man i forntiden

afböjde paupetismen g6nom kolonisationer och folk

vandringar man äfven i vårs dagar funnit deruti

det kraftigaste botemedlet I Sverige dar man ej

ken cch ej vill utvandra har man i stället tänkt

på att inskränka folkökningen och stt således min

ska giftermålen Det ligger otvifvelaktigt mycken

sanning i denna förklaring af pauperismen då man

härleder d»n från cfverbefoUining M *n detta be

grepp om öfvarbefolkning sisorn orsak tiil paupe

rism är icke blott oklart det är tillika endast halft

Orsaken lägger ej nemligen i ett enda faktum utan

i en relation emellan två ej i folkets mängd utan

i folkets mängd i förhållande till ec annan sak

nemligen till arbetstillfället Samma effekt åstad

kommas om man ökar arbetstillfället eller om msn

minskar folkmssssn Nu har man endast tänkt pä

att minska folkmassan ehuru man kundé lika så

väl hafva tänkt pä stt öka arbetstillfället Ty att

minska folkökningen är omöj 'igt utan att låta civi

lisationen gå tiilbika således roaste arbetstillfällets

förökning vara det enda medlot som återstår för

psupe-ismens motarbetande

Betta är också nu mera allmänt insedt af de fle

sta jag vågar ej säga af sila civiliserade stater i

Europs Liksom ä ena sidan sll den oro som f .u

visar sig inom sila Europeiska stater mer eller

mindre sammanhänger m ?d missförhållandet emel

lan arbetstillfället och populationen utgör å den

andr» sid ?n arbetstillfällets ökande den moderna

statskonstens egentliga och vigligaste problem Dit

syfta aila nya förfrrttningar och alla reformer För

detta ändamål slutas »Ha politiska förbund och

kneppsst kam något krig uppkomma nu i Europa

utan såsom föranledt af detta staternas nya och vig

tiga ändamål

Utan att fördjupa mig i någon undersökning af

de vilkor hvarpå sådana ekonomiska författningar

bero som skulle åstadkomma en tillökning i ar

betstillfälle i bredd med ncpulatiocens tillökninsr —

en undersökninsr sam sSsuile föra mig allt för långt

— vill jr ?f inskränka mig för närvarande till ett

männa arbrten it varigenom ellt det öfrcrskjutando

antal sf arbeten sotn ej krj-pa finna sysselsättning

senom dm iångnmma utvid .aincrn afden en«H !d»

industriell i Sverige ir ,aite itunrs finna arb-to och

urderfcål Js» betraktar detta endast utur den

sj

'i rti Urio gesten :r

v

ställda ssigtea af legarne lör psupensmcy Vig .en

af allmänna arbeten ef nja kommunikationer af

vä«ars upptagande och förbättring af hamnanlägg-

niogar af nya stora odlingar som öfverstiga en

aki :d *s förmåga af sjöars sänkning af myrors ut

torkning m ra är tillräcklig ^11 förut af andra fram

ställd och af alla erkänd och skall ej här af sig

upprepas emedan ehuru störa dessa ändamål än

äro värdet af sådan» företag är i det afseende ännu

vida större att det bidrager att närma qvactileten

af arbetstillfället till jemnvigt med den fortgående

populationen och att på det sattet motverka den

cya tidens kiäfta pauperismen

J ;g för med huTvudsafcligt afseende härpå vörd

Oji en fjerdedel af bsnkoviasten årligen på det

sättet användes till allmänna arbeten att sä vidt

möjligt är i» enskilda kapitalerua dermed tillika

fö

-busdos och leddes till lamma ändamål i hvilket

fall banken här liksom i andra länder ofta såsom

aktieägare kunde ingå i förelaget så skulle när

dertill räknas hvad dessutom i statsmedel ar före

slaget för allmänna arbeten denna summa verka

ganska fördelaktigt på anskaffandet af arbetsför

tjenst ät personer som nu vandra från provins till

provins och förgäfves söka arbete Om således

200 000 R :dr af statsmedlen enligt Kongl Maj :ts

niuija proposition samt en fjärdedel af bankovsn

iten utgörande för närvarande omkring 190 000

Riksdaler eller i rund summa 200 ,000 tillsammans

400 ,000 R :dr af Riksens Ständer dertill auälogos

med vilkor att enskilda kapitaler skulle dermed

sammanbindas clika efter företagets olika besiaf

fanhet och detta kunde beräknas till en lika stor

summa så uppstod genom sådana företag ett nytt

och förut icke existerande b :hof af 2 ,000 ,000 dags

verken årligen utom det arbetstillfälle som efter

hvarje företags fullbordan skulle derefter uppstå i

eveMdliga tider

Jag har i början af detta anförande erinrat der

om att Nord-Amerika är det enda Europeiskt ci

viliserade land hvarsst ingen pauperism finnes

Men det är just i detta land som icke blott de en

skilda kapitalerne blifvit genom kreditinrättningar

med starkare impuls ledde till nya företag utan

äfven staten användt större kapitaier än i något

annat land ännu dertill blifvit använde till allmän

na arbeten Det må tillåtas mig att anföra ett en

da exempel Fristatan NewYork som icke har mer

än « ,000 .000 innevånare d v s ej mer än V3 af

Sveriges population har från 1817 till år 1835 så

ledes på 18 år på allmän btkostnad gräft kanaler

som utgöra en sträcka öfver 80 Svenska mil och

hvilka kostat en summa motivaranda SS 000 ,000

Rdr Svensk bko d v s nära 2 ,000 000 om året

utom hvad d ;nna stat användt på jernvägar och

andra allmänna arbeten Dessa ofantliga summor

hafva icke anskaffats genom skatter utan genom

statslin som långsamt och småningom amorteras

Och under det alla Europeiska stater skaffat sig

sina statslån icke endast till produktiva ändamål

utan till och med till ändamål som verkat förstö

rande på folkets välstånd och som nu efteråt tryc

ka såsom en ska .tebörda si hafva de Nord-Ame

rikansk» icke skaffat sig sina större statslån för

annat än produktiva ändamål hvilks mångfaldigt

återbetala ränta och amortissemenl samt lemna ett

stort öfverskott i behållning

Genom eit sådant hushållningssält har Mstaten

NewYork som år 1820 hade endast l ,320 ,0j0 in

nevånare 10 år derefter ökat sin population mid

60 procent under det Svevige emellan 1823 och

1835 äfvenledes under 10 år ej ökade sin popula

tion med mer än högst 10 procent

Det är på sådant sätt och med en sådan hushåll

ning som staten stigtr till välstånd sjelfbelåten

het och lycka .»

Professor Geijer Msd Biskop Agardh är jag i

visit afsiaade ense i ett annat och jag får tilläg

ga i ett mera hufvudsekligt afse3nde oense Hvad

han vill låta gälla såsom regel kan jag endast lå

ta gälla såsom undantag eller åtminstone ej med

gifva utan stora inskränkningar Hr Biskopens sätt

att uppfatta ämnet ingår i den stora mycket de

balterade frågan om folkökningen såsom hufvudor

sak til pauperismen i följd af missförhållandet e

me

.lan denna ökade population och näringsmedlen

En viss statsskonomisk skola har ansett detta miss

förhållande ligga i sakens natur så att nöd last

elände och da härjningar de åstadkomma blstt skul

le vara naturliga medel att återställa jemavigteo

Denna skolas anhängare hafva 1 stdeare tider sjelf

va betydligt mildrat det stötanda i dessa påståen

den Min öfvertygelse i ämnet är ett folköknin

gens ostridiga tendens att öfverskrida de för hand

varandi subsistensmedlen just är ett medel i för

synens plan att drifva menniskorns vore det eck

med nöden till läromästare allt längre fram på

odiingrns bana De svårigheter som möta på den

na bana tjena blott att allt Ulligare inskärpa den

störa läran att med rättvis mätning af samhällets

pligter och skyldigheter med jämnhet i bördor

med fall frihet för utvecklingen af individualla

krafter så vidt det utan andras förfång kan ske

menniskan ej behöfver frukta att underkufva af

hvilken hotande nöd som heldst Men den nämn

de friheten inom rättvisans gränser är också att

oundgängligt vilkor för denna förkofran och kan

hvarken etsättas af sågot prohibiliv- eller något

uppmuntringssystem hvilka så ofta varit hvaran

dr följakliga Vår egen niatoria bestyrker det

Desamma 1738 års Ständer som i Sverige gjordtf

prohibitivsystemet till näringsgrundlag införde eck

uppmuntringssystemet i cäringarne genom premi

er privilegier lån Historien om vårt bankoväsen

des oreda ar till en stor del blott historien om det

okloka och interesserade förfarandet med våra ban

kolån genom hvilka banken skulle hetas var» en

vaigö .are för nationen under det den undandragit

sig att uppfylla för egen räkning rättvisans enkla

ste fordringar emellan debitor och kreditor I min

tanka bar ett sådant upsmuntringssystem 1 följd

hvaraf staten åtager sig att vara näringarnes för

läggare icke mindre ofördelaktiga verkningar än

prohibitivsystemet och inför en lamhet ett litan

de på andra en brist på beräkning som bibehållit

vira näringar på deras låga ståndpunkt Jag är

för rmn del emot förstärkande af detta redan nog

inritade förlagssystem å statens sida Staten är

först och främst en anstalt för säkerhet och rättvi

sa och först i3 :dje rummet en undsättningsanstalt

Visserligen måste den i följd af se-skilda omstän

digheter mer än vanligt vara det sistnämnda hos

oss i ett land der en frostnatt kan i en stor del

af riket förstöra skörden Staten bör sättas i stånd

alt lemna undsättning vid inträffanda af sådana all

männa olyckor och jag har för min del alltid be

klagat att den inrättning som för detta ändamål

i Sverige fanns blef upphäfven för missbruk som

mer v ^ro tillfälliga än de tillhörde sjslfva anstal

ten Ännu lämpligare än en spanmålsundsättning

in natura anser jag likväl underslika olyckor und

sättning genom allmänna arbeten vara och jag är

visserligen ej den som vill motsätta mig att ett

tillräckligt kreditiv för detta UBd &ntsg ifrån det

vanliga förhällaniet ställes till Konungens disposi

tion Mot anslag för allmänna arbeten såsom per

manenta undsättningsanstalter måsta jag deremot

reservera mig

Min anför exemplet af Norra A

incrika der så kolossala allmänna arbeten inom

kort tid blifvit företagna Det är sint ehuru e

xemplet äfven har sin betänkliga sida men man

måste ihågkomma att grundkraften i dan industri

fila röreUen inom de Förenta Staterna är den en-

s

g

b

s

l

i

n

skilda industrien den privata associationsandan

Också anser jag mig just genom detta exempel än-

nu mer föranlåten att fordra såsom vilkor för sta

tens bidrag till sidane arbeten att den kommun

det län den association som önskar dem må sjelf

ansvara för två tredjedelar eller minst hälften af

kostnaderna

Biskop Agardh I någon vidlyftig diskussion öf

ver frågan i sig sjelf vill jag ej för närvarande

ingå utan lår endast anmärka att de af mig fram

ställda åsigte

- stödja sig på grunder hvilka svår

ligen kunna vederläggas Troligen härleder sig ock

den värde Taks här förklarade olika åsigter af något

missförsthnil af hvad jig framställt och det förefaller

mig som gjorde han tiilämpniagen vidsträcktare än

jag åsyftat Jag har alldeles icke inlåtit mig i frågan

huruvida Staten bör vara förläggare för näringarne

Jag har endast tsiat om statens åliggande att öpp-

na bereda och befordra tillfälle för arbetsklassen

till oupphörligen nytt arbete i mån som arbets

klassen förökas Jag har med skäl åberopat Nord

Amerika Men jag måste medgifva att jemte de

allmänna arbetena de vidsträckta kredlt-inrättnin

garne tillika understödt alla enskilda företag ut

om hvilket så störa och förvånande verkningar

icke skulle hafva visat sig i detta lands välstånd

Hvad jag rörande Amerikas allmänna arbeten an

fört år ordagrant hemtadt från Chevalier som för

upplysningars inhemtacde i ämnet för få år sedan

varit af Franska regeringen utskickad Jag har

endast talat om understödet i NordAmerika för

kanaler hvad jernvägarne angår så hafva de vis

serligen till en stor del tillkommit genom enskil

da associationer ehuru äfven de af staten blifvit

underlättade genom det ofvan omförmälda kredit

systemet För min del kan jag icke medgifva min

värds motståndares sats att staten bör inskränka

sig till den negativa åtgärden att lemna allt fritt

åt den enskilda omtankan och fliten jag tror att

staten äfven åligger positiva åtgärder genom öpp

nandet af nya inkomstkällor och af tillfällen till

ny arbetsförtjenst såsom t ex i vårt land genom

befordrandet af grufvors upptagande odlandet af

större sträckor uttappandet af myror m m så

snart neml företagen äro för vidsträckta att af en

skilda företagas

Biskop Uturlin Da jag anser af yttersta vigt

att undersöd icke saknas för företagandet af all

männa arbeten hvarigenom tillfälle till sysselsätt

ning och förtjenst för den fattigare arbetsklassen

beredes instämmer jag i allo i motionen Men

då här blifvit föreslaget att en fjerdedel af den

blifvande bankovinsten skulle för detta vigtiga än

damål användas ville jag hellre föreslå att så

framt den radan varande reserverade bankovinsten

som med detta års slut lärer uppgå till närmare

4 ,000 ,000 Rdr ej blifvit disponerad eller anses för

Banken behöflig en del måtte af densamma för

ändamålet användas Att anticipera på en blif

vande saknar icke sina betänkligbeter då möjligt

vore att den kunde komma att erfordras till för

stärkande af Bankens metalliska fond

Professor Geijer I anledning af hvad den vär

de motionären nu nämnt om förhållandet i Norra

Amerika får jag anmärka att visserligen de ser

skilda staterna i unionen gått långt uti allmänna

arbetsföretag men jag tillägger att de gått alltför

långt och äro på vägen att inse det Det gäller

om unionen och gäller icke i allmänhet om de

serskilda staterna af hvilka flera och juit de hos

hvilka den industriella utvecklingen stigit högst

t ex NewYork och Psnsylvanien nu bära en

högst tryckanda skuldbörda emedan staterna sjelf

va alltför mycket ansett sig för handels-kompag

nier och alltför mycket inlåtit sig i industriella

företag Det är en reaktion af denna tendens det

är olägenheterna af denna industriella öfverspän

»inj som synes vara en hufvudorsak till den nu

varande linancieila krisen i NordAmerika Yi

ehuru vi naturligtvis begynna med jiitländska mo

der då de i sina hemorter äro på tfägen att aflig

gas borde i mer än ett afseende ej åberopa detta j

exempel j

Biskop Agardh Jag kan ej finna annat än att

Professor Geijer nu endast talat om ett för vida

utsträckt understöds system i NordAmerika såte

dss icke emot systemet sjelft hvilkets nytta han

tvertom därigenom att han ganska riktigt visat

att det kan för vida utsträckas synes mig

med

detsamma hafva m &dgifvit hvarföre jag således

ingenting vidare i denna fråga har att tillägga

Kontraktsprosten Ballström Jag anser mig va

ra motionären tack skyldig för dess väl utarbetade

uppsats dock ville jag dervid erinra att jag finner

pauperismen icke endast vara beroende af missför

hållandet emellan populationen och arbatstillgån

gen utan äfven af flere andra omständigheter

Pauperismen verkar icke endast demoralisation

utan är ock sjelf en verkan af densamma samt

härflyter jemväl i sin mån dels från den källa

Professor Geijer uppgifvit dels ock hvad jag ville

tillägga från de vilkor hvarunder arbete upplåtes

Jag må exempelvis nämna stattorpare-systemet

Men lemnande det theoretiska åsido önskar jag

framging åt motionen helst på sätt Biskop Heur

lin föreslagit Vinsten komma då med rätta att

återgå till landsbygden från hvilken hon till större

dalen ingått Jag läster dock vid ifrågavarande

arbetsföretag på allmän bekostnad det uttryckliga

vilkor att enskilda associationer böra till minst

hälften deltaga i kostnaden — Motionen remitte

rades till Banko- samt Besvärs- och Ekonomiut

skotten

k

dölja för sig att dan tid är om icke redan

kommen åtminstone bardt när då den del af

Svenska representationen som talar för denste

ra pluraliteten af Svenska folket och är do nä

rande klassernas ombud börjar intaga en allt

vigtigare och mera imponerande ställning fram

för den delen som grundar sin representations

rätt på blotta börden icke på val Men af de

förra föreställer Bondeståndet ensamt på riks

dagen a /10 delar af Sveriges invånare 1 samma

mån som detta stånd med sig införlifvar upp

lysning och insigter i samma mån som dess

ledamöter äfven genom sin enskilda ställning

kunna förskjffa sig inflytande och göra sig hör-

j da i samma mån erhåller äfven Ståndet en me

ra kompakt moralisk makt i samma mån blir

det svårare att förbise dass fordringar och

samma mån kommer genom detta ständ små

ningom och lugnt men oåterkalleligt en öfver

gång att förberedas till ett nytt och mera ra

tionelt representationssätt mera närmadt till

det Norska hvilket hofvet och en del af adeln

så mycket fruktar och låtit utskrika under nsmn

af bonde-regemente — i sig sjelf utan tvifvel

den vackraste benämning man kan uppfinna om

man betraktar odalbondens urgamla karakter

och ställning här i Norden som icke betydde

en för hvarje krono-uppbörd skälfvande utar

mad varelse utan den tarflige men välmående

jordbrukaren som väl äfven kunda bestå sig

en bägare vin på sitt bord om Söndsgec med

ett ord den tidens medelklass då slöjderna

ännu icke hade skapat någon sådan

Efter denna korta förklaring lärer läsaren nog

samt inse orsaken till hvad som i början kun

de synas vidunderligt nemligen dertill att de

mest upplyste och frisinnade inom Bondestån

det kunna önska att utvidga stärka och befä

sta Ståndet genom äfven Säteriägares införlif

vande dermed (utan att dock märk väl tjen

stemän kunna deri inkomma men att deremot

hofvet samt den delen af tidningarne som skrif

va för betalning af vissa vederbörande och ut

delas för intet söks motarbeta det Det utom

ordentliga hvarigenom detta motarbetande skall

underbjelpss och hvarpå vi här ville fästa upp

märksamheten lärer äfven vara på god väg att

inträffa

Det berättas nemligen att två ledamöter med

sysselsatta att värfva anhängara för en petition

hvaimed de tänka ingå till Konungen för att

protestera mot pluralitetens och de trence öf

riga Ståndens baslut i den omnäsanda frågan

och skall bemödandet härvid i synnerhet gå ut

derpå att genom förespeglingarne om nödvän

digheten att hålla Ständet rent från uppbland

ning komma åt några af dem som tillhört plu

ralitetan för att ställa till ungefär samma spek

takel som inträffade 1829 då tillställningarce

inom Bondeståndet i fråga ora indragningsmak-

j

j

tens upphörande och den stora derpå följande

reservationsfesten gåfvo Ståndets fiender anled

ning till den förbråelsen att Bondeståndet ic

ke sjelf visste hvad det ville Det torde väl <j

vara att frakta att en sådan manöver nu lyc

kas först och främst derföre att Boadesiåndets

representanter vid innevarande Riksdag allde

Iss icke tyckas hafva fallenhet för att låta

« !umma» sig och för det andra emedan

H M Konungen icke kan visa sig så inkonse

qvent att sedan han vägrat emottaga en de

putation af hela Bondeståndet med den enhäl

ligt beslutade adressen Hans Maj :t skulle göra

afseende på hvad cn del af Ståndet med Nils

Strindlund och Petter Jönsson i Träslända i spet

sen kan hafva att insinuera emot ett beslut fat

tadt efter fem års «mognad öfvertygelse» af alla

fyra Riksstånden imedlertid skola vi för kurio

sitetens skull söka skaffa oss del af petitionen och

de blifvande underskrifterna emedan offentlighet

i sådana saker alltid är nyttig och i synnerhet

intressant för de hemmavarande Den som

hört huru tonen bland en del högra embets

man och förnäme mellan riksdagarna varit att

mockera sig öfver Bondeståndets fordringar och

åsigter och försäkra att något afseende derpå

ej behöfde göras emedan Ståndet bara bestod

af en enfaldig allmoge den måste äfven önska

att Ståndet måtte vinna all möjlig kraft och

konsistens och skall derföre också serskildt af

detta skäl lifligt deltaga för den ifrågavarande

sakens utgång

— Till Expeditionschef inom det blifvande

departamentet för Landtförsvaret skall Hr

Krigsrådet Forssberg vara påtänkt och till

Chef för Sjöärendernas departement Hr Öfver

kommissarien Gynther i Carlskrona Gsnom

den förstnämndes förflyttande på en ny plats

inträffa tvenne ledigheter dea ena inom Teater

direktionen som icke tyckes hafva mycket att

förlora den andra inom kommittén för kodi

fiering af militärförfattningar En tredje blir

naturligtvis ledig inom Krigskollegium men

detta är ett af de verk för hvars rekryterande

inan aldrig lärer fannit si förlägen

— Ryktet har de sednare dagarna omtalat

en ganska skicklig manöver som skalll vara å

bane ibland Bondeståndets ledamöter Dst är

bekant att den ministeritlla pressens organer

särdeles de tidningar som mera omedelbart ut

gå från kamarillan såsom t ex det s k Folk

bladet redan länge försökt bearb«ta Bonde

ståndet derhän att det skulle afslå det från

förra riksdag hvilands grundlagsförslaget att äf

ven säteri- och rå- och rörshemmansegare skola

få inträde i Ståndet Sadan nu imedlertid alla

fyra Stånden bifallit detta skulle det falla sig

litet svårt för Reg att vägra sin sanktion der

till så vida icke någonting utomordentligt kunde

mellankomma Vid första påseende kan man väl

undra hvad hofvet och de maktägande egent

ligen kunna hafva att befara »f säteri-ägarnes

inträde i Bondeståndet men en närmare gransk

ning skall litt visa det Ingen kan cäaligen

En serdeles liberalitet visade sig i går i

Statstidningen hon meddelade rjemligen hela

Konungens anförande till Statsrådets protokoll

vid den nyligen förehafda öfverläggningen om

nedsättning af exporttullen för Stångjern Man

kan icke neka att detta är en vicker början

och önskligt vore att officiella bladet måtte

fortsätta och utvidga den Anförandet hvilket

vi hoppas det må vara tillåtet att reproducera

lyder som följer

«Mine Herrar

Kontinental-sjslemet hämmade både handeln rclij

sjöfarten Sverige hade underkastat sig det emedan 1

krigslyckan hade svikit härarne» mod

— Jern- orh i

trädvaru-exporten var slärigd .och dessa tvenne buf

vudgrenar af Sveriges produktion stannade inom

Riket utan att utomlands kunna utbytas mot de

for oss nödvändigaste varor såsom salt medicina

lier m m

Förtrycket af detta system borde ej fortvara längre

än Nationerna ville medgifva-det K .rigct var nära

att utbryta Jag hade pligter att uppfylla och Jag

tvekade ej att erkänna att öppen fejd borde före

dragas framför fortfarande af det förtryck under

hvilket vt voro böjde

— Gruf- och Bruks egares

beklagliga ställning jemte den grundsats af obe

roende som Regeringen villo stadga påskyndade

den åtgärd som vidtogs år 1812

Kriget egde rum och J kännen dess resultaten

Gruf- och Bruks-egare blefvo hastigt genom de

stora framgångar vi vnnnit upplyftade ur sin svåra

ställning och ett Skeppund jern som förut enda .t

gällde 7 Rdr S sk Svenska Bankosedlar eller 3 Rdr

silfver steg sedan småningom ända till 20 Rdr

Svenska Bankosedlar och derutöfver eller S Rdr i

silfver

Detta pris bar undergått förändringar men ännii

sistlidet år hölls det till 17 å 1 Rdr i Bankasedlar

Rdi ilf

Hvarje Skeppund Stångjern var är 1811 liela

stadt med en utförselstull af 24 sk silfver Denna

minskades är 1S15 till 16 sk Bankosedlar Ned

sättningen skedde för att gynna exporten till för

män för Gruf- och Bruks-egare

Sedan ställningen förbättrats hafva Rikets Stän

der efter hand ökat denna tull till 32 sk Da nu

konjunkturerna blifva mindre gynrfaude bör ftege

ringens blick vara fastad på denna så vigtiga nä

ringsgren

Med dessa nu anförda skäl förena sig äfven nya

li vilka redan framte sig för allmänheten Vid nu

slutade »Fästings marknad» i Christinehamn har

man endast bjudit 15 Rdr föl Stångjernet d v s

öfver 2 Rdr mindre än priset var är 18 ,59 och i

följd af denna nedsättning kan priset pä Slock

holms Eörs ej hällas till 17 Rdr B :ko som Hufvud

stadens Handlande likväl lära hafva önskat

Såsom främsta väktaren för allas intressen till

hör det oss att försvara dem osli att förekomma

dc financiella oredor hvaraf dc mäktigaste Statci

hafva lidit sedan flera år

I anledning häraf och då sjöfarten snart åter

öppnas gifver Jag Eder tillkänna att Jag för in

nevarande år nedsätter Utförsels-Tullen för hvarje

Skeppund Stångjern ifrån 32 sk till 1 sk

t :ko

Bruks-egare och Handlande skola i detta Mitt

beslut finna ett nytt bevis på Min fmtauka för

Rikets väl

Våra finansers blomstrande tillstånd tillåter Mig

ja äfven bjuder Mig att icke en enda tlag för

dröja detta besluts verkställande .»

Vid genomläsningen al detta anförande för

ledes man mot sin vilja till den föreställnin

gen att H M redan före konseljen fattat sitt

beslut och nu kungör eller «tillkännagii

ver»

det för konseljen till ovägerlig efterrättelse

Detta förfarande åter finner man helt och hål

let strida mot den föreställning man med an

ledning af Grundlagen gör sig om ärendens *»

behandling i Statsrådet Man föreställer sig

nemligen att ärendet af vederbörande ansvarig

Statssekreterare föredrages att Statsråden yttra

sina meningar till protokollet att Konungen

derpå fattar sitt beslut och Statsråden slutli

gen anmäla huruvida do deruti instämma elior

ej Statstidningens relation åter framställer

våra »ansvarige» helt och hållet som nollor

eller som parterne vid en öfverrätt hvilka in

kallas att afhöra beslutet och derefter utan

vidare krus tillsägas att afträda

Vi finna väl i ett af morgonbladen den in

sinuation att Statstidningens relation torda

hafva tillkommit precist i akt och mening att

ingifva allmänheten den besynnerliga tron att

icke någon af konseljens ledamöter utan biolt

H M Konungen sjelf föranleder de beslut

som i konseljen fattas olyckligtvis synes ock

denna mening lättare än någonsin finua insteg

hos mängden och till oberäknelig skada för

andan af vår konstitution blotta majestätet för

de nyfiknas blickar Men då Statstidningens

Redaktion icke omedelbarligen kan ega tillgång

till Statsrådets protokoller skulle nyssnämnde

förklaring lämpad på förevarande fall icke

blott supponera en viss egenkärlek der den

måhända icke borde supponeras utan äfvea

gifva ökad styrka åt den föreställningen att

de ansvarige i allmänhet bete sig så som vora

de blott konseljens auskultanter

För att vederlägga en sådan förmening tillika

med nyssnämndebesynnerliga supposition syne»

ej annat medel än att vederbörande i konseljen

vid tillfället närvarande ledamöter låta publicera

äfven sina anföranden det är ju blott an til

lämpning af grundsatsen att höra båda parterne

Vi skulle just till följe af samma grundsats

tro att då Statstidningen meddelat H M Ko

nungens anförande in extenso samma artighet

äfven borde vederfaras Statsrådens och ingen

afskäring ske derföre att de tilläfventyrs lika

ledes tillåtit sig att gå tillbaka till kontinen

talsystemet eller ännu längre Statstidningen

som har godt utrymme kan nog få sämre fyll

nad för sina spalter

Vid detta tillfälle torde ej böra underlåtas

meddela Statstidningen ett råd hvars värde

dess Red sannolikt ej skall underkänna det är

att bemälda Tidning främst borde mendela kon

selj-ledamöternss anföranden hvilket hittills

som vi förmena aldrig skett men deremot

högst sparsamt Konungens

hvilka måhända allt

för ofta blifvit tillitsde A ena sidan är det

nemligan klart att Konungens eget beslut i

alla fall blir kändt att den sensibilitet ma»

röjt för hvarje granskning af Högstdensammes

yttrande skall mycket inskränka diskussionen

hvilken således torde blifva föga båtande samt

att äfven en Konungs yttrande stundom kunna

vara mindre soignerade och såledas mindre

passande att framdragas ur det dunkel scm ef

ter kunnige monarkisters mening bör omgifva

majestätet så vida

o

den helgd ie åsyfta skall

kunna bibehållas Å andra sidan är det icke

mindre klart att allt detta icke kan sägas om

konseljledamöternas anförande hvilka icke blott

utan att sksda dessa ledamöters majestät kun

na utan äfven och till nödig upplysning lör

-

folket böra kungöras emedan de lemna oen

bästa ledning för bedömandet af nyssnämnde

personligheter hvilka väl efter en viss fraktions

önskan vilja agera majestäter men åtminstone

hvilka synas

vi ej kunae

äfven åt våra

P «Efter hvad

Dagligt Allehanda för i dag innehåller nå

gra betraktelser rörande förhållandet med Stats

rådet Grefve Hårds förmodade förafsledaccie

så lämpliga och upplysande att

neka oss nöjet att återgifva dem

läsare

som de sednare dsgarne omtalats

hade man väntat att se StaUrådet Hr Grefve Hå riis

afsked kungjordt i Statstidningen Med detta af

sked lärer eljest det scrskllda förhållande ega rum

att nämnde Hr Statsråd icke lärer komma i f

att erhålla r .ågon af de löneförmåner han i £•

embete uppburit utan ställas som mar säger

fullkomligt på bar backe Läsaren har troligen

färskt minne af den liberala presstns omdömen öf

ver Grefve närd såsom politisk perton och öfvar

hans qvaläteter cåsom Konungens rådgifvare nå

gon partiskhet för honom lärer således svarlisen

kunna misstänkas hos pressen som tvertom lifligt

önskat och ömkar han» sflägsnande utur konseljen

men detta tillförbind«r pressen destomer att for

ska efter anledninr-gn hvarföre Hr Grefven mi

i högre c A anses mindre förtjent «f en

kunna

d

och öfver 7 Rdr i silfver

"v- v

2 <5

2 <5 'W

g

passande 'retrslie

®r0 zmovibla sorten

.■■- .ui -—

sadla forskniug erfar man da t förhållande att Ur

Grefvs Hård ehuru besynnerliga efter vår me

ning bans ätalsajsnaaåsigter understundom varit

docx både haft och vägat yttra en egen lanka att

han icke böjt sin mening efter någon annans hva

dan han lärer varit i jemn splittring med den alls

raaktige liosenblad att ban veterligen icke kunnat

tillvinna sig någon sonlig ynaest eller göra sig

f ett eller annat hänseende oumbärlig i likhet med

Hrr Gyllenhaal och Nerman att han med ett ord

— oaktadt sina sträDgt aristokratiska principer —

i öfrigt visat sig som en man af sjelfständighet och

heder Dstta förhållande sammanlagdt med den

omständigheten att Ur Grefve Hård är den af

den gamla konvaljen som i följd af sin upphöjelse

till högre embeten uppoffrat sin familjs tarfliga

existens och att hsn var allmänt aktad och an

sedd på den domarestol hviiksn ban olyckligtvis

lät öfvertala sig att lemna (under H £ Grefve

Rosenblads bekanta mattighetstillstånd 1836

—

tycktes böra företrädesvis tala för någon xkonside

ration» Man kunde ju om icke annat erbjuda

Hr Statsrådet att återgå till Högsta Domstolen

dar en ledighet nu finnes som säkert skulle fyllas

af ett äldre och erfaret f d Justitieråd åtminstone

lika väl som af någon bland de unga Grefvar i

Kongl Hofrätten hvilka eljest nämnas såsom de

• nJa kandidaterna Mia tå lärer ej vara beslutadt

Då Friherre Gyllenhaal och Hr Nerman — dessa

systemets skötebarn dessa män hvilkas utnämning

utan tvifvel var den som inför allmänheten gaf

den egentliga stämpeln åt «sjstemet» — hugnats

med platser af högre inkomster och vidsträcktare

infljtande än dem de förut innehaft så lät man

t ei för ett par år sedan den redlige och outtrött

lige Danckvardt sam i statens tjänst offrat helsa

och lugn och som gifvit landet de enda författnin

gar som kunna anses hafva verkat progressivt på

jordbruksnäringen (vi mena skiftes- och hemmans

klyfningsförfattningen

gå bort utan att det kunde

lyckti denne erfcrne civile embetsman att erhålla

ett län till hvars skötande Gardesmajorer och Hof

jnarskalkar ansetts till öfverflöd dugliga — ja utan

något annat slags soulagement och möjligen får

man nu se de af konseljens ledamöter som gjort

relativt mest nytta åtminstone minst ondt blifva

just de hvilka blifva de egentligen uppoffrade

Detta torde äfven komma att gifva ett bidrag till

Sverges historia after 1810 .»

Man skull visserligen vid det förestående

kunna anmärka att den so» emottager stt

Statsråds-einbete äfven borde på förhand öf

verväga huruvida han är i en sådan ställning

att han när som helst kan lemna det och icke

betrakta det i likhet med ett pastorat såsom

ett brödstycke för lifstiden ty hvad kraft kan

väl en sådan rådgifvare förskaffa sig åt sina

beslut Men Dagligt Allehandas betraktelser

äro icke förty fullt tillämpliga när man be

traktar Grefve Hårds ställning jemförelsevis till

de andre harrarnes

denna anspråkslösa titel finner man en gan

ska upplysande på facta grundad uppställ

ning af Svenska spjnmålshandelns resultater un

der de sista 10 till 12 åren samt ett på jemn

förelsen af dessa med de öfriga Oitersjö-länder

nas grundadt förordnande för fullföljandet af

det system af fix spanmålstull som Rikets Stän

der vid sitta riksdag antogo men som till sitt

belopp allt för högt redan vid 1837 års miss

växt af regeringen frånträddes I den här

nämnde afhandling föreslås i följd af denna er

farenhet och en utredd uppgift om de msd

utländsk spsnmålsinförsel förenade kostnader en

fixtul till ett mara nedsatt belopp och bsvisen

för denaa tulls Ullräcklighat samt för ett så

dant systems obestridliga företräde framför al

la tiliiälliga tullnedsättningar offentliga upplags

och naderlajs-företag in- eller utförsslförbud

synes ock nöjiktig — Arbetet är förenadt med

tabellariska uppgifter rörande spanmålshandeln

som äro mycket upplysande och om änuträk

aingarne af de så kallade medelprisen hafva

samma brist som våra officiella uppgifter om

medel kurserna ntialigsn att grunda sig på

da högst betilia priserna äfven på små vatru

qvantiteter då de lägre priserne deremot ofta

gälla mångdubbla qvantiteter kan man likväl

antaga att den obetydliga missräkniag som

häraf möjligen kan uppstå snarare leder till

Jördei lör författarens åsigter än till mehn för

hans bavjsning Vi tro oss således kunna och

böra vitsorda detta arbetes värde för den som

vill i korthat göra sig hemmastadd med ämnet

Msd dagens nummer af denna tidning utde

las på begäran till resp abonnenter i Stock

holm en särskild tryckt skrift angående det fö

va under loppet af sistlidne vecka 2 andra

skrifter i afseende på samma ämne blifvit till

Red inlemoada med begäran om införande i

tidningen Då vi i anseende till förbindelsen

att följa riksdagsärenderna och dagens händel

ser ännu icke förr haft plats för dem anmäle

vi nu här i korthet deras innehåll Den ena

undertecknad (kavallerist )» framställer en ön

skan «att den underdåniga petitionsn som för

aanledt den nådiga tillsättningen af befälhafvare

«för Stockholms borgerskaps militärkorpser måt

«te tillika med petitionärerne snamn «blifva

«tryckt i någon tidning .» Skrifte»s författare

«säger sig «icke vilja ingå i den frågan huru

vida den stora massaa af Stockholms vid in

ttträffinde behof tjenstgörande borgerskap bordt

«höras eller huruvida tillsättandet af befälhaf

avare nu påkallats af nödvändigheten

Han vidrör blott den omständigheten att

hvarje grad inom Stockholms borgerliga mi

litär korpser måste tillkomma genom ett all

mänt förtroende och ett dsrpå grundadt fritt ut

taladt val Det är derföre Ins önskar få lära till

«namnen känna de medlemmar som varit så om

«hugsamme för denna angelägenhet äfvensem att

a få åskådligt sättet huru da sammankommit för

natt tillvägabringa denna nya embetsmannagrad

«Denna önskan» forifar Ins »stegras ännu mer

«då man med visshet känner att ifrån borger

»liga ämne utan att allenast ett slags cirkulär

ttvarit i omlopp mellan en del ledamöter af be

«fälet bland hvilka mången förmenas tilläfven

«tyrs hafva saknat tid att ögonblicket göra

xsig redo för vigten af det ändamål man sSkt

«med haas underskrift befrämja och som sc

«dermera med uteslutande af andras pröfning

«och rätt att yttra sig blifvit framställdt såsom

«hela korpsens önskan En på sådan väg till

«komraen framställning ansar Ins kunna utan

(öfverdrift kallas olämplig och han tror den

«icke blifva det mindre om det skulle kunna

evisas att den utnämnde befäihafvaren sj &lf der

« *ti varit medverkande Det skulie menar Ins

«i sådan hände 's .3 blifva för den utnämnde ett

xaf politiksn föreskrifvet råd att resigaera .»

Af den andra uppsatsen meddelas här nedan

följande utdrag

•■Det har intill denna stund varit »n grundsats un

derstödd lika mycket af rättsbegrepp som lag att en

hvar väl kan tala och handla uti egen sak ocli egne an

gelägenheter men icke utan uppdrag i frågor som

angå andras rätt och hvad dermed äger gemenskap

Försöket af några individer utaf Stockholms Bor

gerskap att genom en underdånig petition till Ko

nungen åstadkomma en omstörtuing af nuvarande

förhållanden grundade på ett frivilligt medgifvande

å ena sidan emot vilkor sanktionerade å den an

dra sidan kan leda derhän att rättigheter gällan

de för hela Borgerskapet skulle tillintetgöras och

förvandlas endast till skyldigheter och utgifter

Derföre väckte saken genast delade åsigter samt

förvåning och förtrytelse hos många och de flesta

öfverensstämde deruti att om än förslaget möjligen

vore förtjent af uppmärksamhet borde dock Borger

skapet höras och lä tillfälle yttra sig i en fråga så

inverkande på dess ställning och rättigheter

Besinnar man nu petitionens ändamål ätten Ka

jpiten vid Lifbeväringeri om än med Majors vär

dighet skulle förordnas till ständig Chef för en

korps som efter sitt frivilliga åtagande ej samman

träder till tjenstgöring i annan händelse än i krigs

tid och derest hufvudstaden är i saknad af garni

son och då Borgerskapet har rätt att sjelf välja sitt

befäl så framträder Lär en nog skarp motsatts e

mellan den ständiga Chefen och den mest tillfälli

ga af alla korpser och som tilläfvensyrs ej kan på

lifstiden komma i fråga till tjenstgöring Man skall

då lätt finna att petitionen möjligen torde åsyfta

ingenting mindre än att igensopa spåret af den ur

sprungliga tillkomsten utaf Borgerskapets åtagande

och vilkoren för detsamma hvilket en gång förän

dradt snart sagdt ovilkorligen allt jemt måste re

formeras sä vida man ej tror sig kunaa vinna nå

got ändamål med en »tändig Chef utan manskap

som kan befallas .»

Är det vidare troligt alt denne nya Chef hvars

åligganden äro lik outvecklade som den verksam

het han skall hafva och den nytta han kan åstad

komma framgent kan vilja tjena utan lön

(Af det ständiga Chefskapet synes äfven följa be

hofvet af Adjutanter och Chefs-expedition m ni

Skola nu dessa kostnader utgå af statens medel så

måste saken vara förtjent af Riksens Höglofl Stän

ders uppmärksamhet Eller skola de komma att

ensamt betunga Borgerskapet i Stockholm som lika

med Sveriges öfrige innevånare deltager i bevärin

gen och derigenom uppfyller den medborgerliga

pligten att försvara Fäderneslandet och dertill får

vidkännas dryga inqvarteringskostnader

I detta sednare fallet skulle Stockholms Borger

skap fä en ny opåräknad i lagarne ej stadgad ut

skyld som icke någon annan korporation i riket

vidkännes men hvars tyngd hufvudsakligen skulle

trycka handtverkaren och den mindre bemedlade

hvars idoghet knappt nog afkastar dagligt bröd

Det är af denna anledning som Stockholms Bor

gerskap hoppas få bibehålla de rättigheter 6om stå

i ett oskiljaktigt samband med deras frivilliga och

gillade erbjudande att i krig och då hufvudstaden

är i saknad af garnison uppträda till dess försvar

under eget af dem sjelfve valdt eller al H It *aj :f

i nåder pä korpsens icke några individers deribland

begäran förordnadt befäl

pä den »aires em ej han» gede vän HärsdsIiSf

dlng Johan R hade öfvertalat honom» samt att

slutligen Häradshöfding R icke rest till Örebro

Riksdag medan den äldre brodern vsr i Köpen

hamn och dagtingade med daDske Konungen om

icke en yngre bror öfvertalt honom att resa un

der förebärande af följande skäl «Du bör vara

I DAG Å f-OTTERIET UTKOM NE MJMROR

HANDELS-UNDERRÄTTELSE

1

der förebärande af följande skäl «Du bör vara p

o STOCKHOLM d«n 1 Ajril Hvete 18 å 21 Rdr Rås

riksdagsman .or var att ty du känner sila riks-jiS fil a i ii 16 Korn li «dr Kalt 11 Rdr ?4 sk Är

dagj- och lagstiftningsfrågor men vår äldre bror .Uer 11 4 15 Rdr Bafra « Rdr Terra-Vechia-sålt —

såsom endast naturkunnig förslår ingenting af hvad 3 :t Ybes d :o B Rdr Lissabons <t :o S Rdr Stil Norsk

riksdagaväsendet tillhör» Man kommer således '1® Rdr Kabeljo 58 Rdr Lni 73 Rdr Tjära 10 Rdr 2-4

a y- Mdl

j j4

a y- Medel

ken till

Napoleons afsättning ;»k dito färskt 33 sk per kanna allt Rgs

— Åtskilliga ståndspersoner voro sistlidne höst Under loppet af sistl vecka hafva följande varu-artik-

bjudna på ett bröllop bos en förmögen bonde i lar genom Mäklare slut i Stockholms liers bJJfvjt till

Westmanland Under middagsmåltiden saknade» nedanstående priser fö kontant försålde »vetemjöl pr

likväl sjelfva värden vid bordet alldenstund denne Li»p :il 1 Rdr 40 sk Ärter pr tunna 11 Rdr Hafre pr

- funna K HHl D»nn«in rrowianllf n 11 li - !r t l-i

vai

spisning»

ståndspersonerna ej kände detta bruk blef en stark sökt Priserne »oro Hvete £0 Rdr Räg io Rdr Korn

frågan efter värden serdeles när hans skål skulle 8 Rdr Hafre G Rdr pr T :» Smör 16 sk Ost s

drickas Man säkte honom derföre i det afskiljds »kålp :d Ägg 16 sk pr tjog Ifräirvin 35 *k pr lanna

rummet men fann blott några öfverlefvor efter 8 '1

®8ds (Skara Tidn

en redan intagen middag Mannen sjelf fanns icke

en

.5u

"a

K

ten£«

a

Imedlertid upptogs uppmärksamheten af tvenne i ?°5 30

d

-

d

- ?»»ko Rdr 11 46 Hamburg 90 d d 128

kväl sjelfva värden vid bordet alldenstund denne p

„ „rr s Ar 'er Pr tunna ii Rdr Hafre pr

-nlisei vid ett slikt tillfnHe nlä- h» <V» »Vor-imisr

lun ^a 8 Rdr Brän ,in gammalt pr kanna 36 sk färskt

stingen wa ett s .tkt tu falle pia ba *a »kammar 33 sk Krifre pr s !rsip ;d sk 8 „t „m R :Kds

ptsntng» 1 sällskap med en förtroligare van Som 1 SKARA den 4 Ap il Marknaden var föga talrikt be-

« ?n /fffrvn .0AnAi *nn fl

Vnm /lii ^1 4 a ku .L U r F - c F- .-1 » — » »

1-2 sParis 90 ddind— s— rAmsterdam 90 d

I vai

i spisning»

-nlisei v

stingen w

ptsntng»

-- -

Paris 90 d d ind

— s — r Amsterdam 90 d

Köpenhamn a vista — s

GS

(Göth sjette H o S Tidn

ANMÄLDE RESANDE den 8 Ap il 4840

Kammarherren af Forsellss Köping II6tel du Com

merce Mamsell Westergren Örebro Nr85 Kunttsbacken

Sergeant Ahlgren Lindö

Nr .29 Spetsens backe Fru Dahl

bäck Upsala Nr S Störa Grämunkegriind

rjttare som i den dristigaste fart komrno sprän

1 gande öfver åkraraa och styrde rakt på bröllops

gården alldeles höljda af srsuts Bröllopsfolket

sprang förskräckt upp för att möta de ovän

tade och som det tycktes några vigtiga bud

skap medförande gästerna och si da voro —

värden sjelf och en bokhållare hans bordkamrat i

Kammaren Under pokulercndet hade de begge

vännerne kommit i tvist om hvarandras skicklighet

till häst hvilket hade den påföjd att ett vad ge

nast sattes hästarna togos ur stallet och värdets

•ch gästen pröfvade en täflingsridt på det af höst

regnet upplösta gärdet under det de öfriga fröj

dade sig vid det rikt belastade bröllopabordet

(Westmanl Läns Tidn

— Lexa åt en milionär Trädgårdsodlingen

liar under de sednare åren i Paris gjort otroliga

framsteg och man har der kommit så långt att i

en trädgårdsmästares drifhus funnos den 1 Mars

detta år trenne persikor af ovanlig storlek och full

komligt mogna Bland de många «om skyndade

att taga detta fenomen i ögonsigte var äfven Herr

Rothschild Betagen af anblicken frågade han pri

set derpå «För Er skull Hr Baron skola de bli

för 3oo francs» — «Tre hundra francs hvad tän

ker Ni på Trehundra francs för tre persikorl»

ådd

pp

— Trädgårdsmästaren förtretad vände honom ryg

gen då bankiren började besinna sig och kallade

honom tillbaka «Men min herre kan man vara _

Ä 'tidkiftA

Krigs

mi

honom till min herre kan man var_

säker på att de äro göda — <cÄr det inte annat '1 tidskrift Ar 1840 Jörsta häftet

än det så kan Ni sjelf öfvertyga Er derom .» 1

dtsaa böt lin ned cn persikaskar ithenne Hos DELEEN et Comp

t jygdrom

detsamma bröt lian ned cn persika skar itu henne

erbjöd ena hälften at sin £ ?äst och åt sjelf upp den j

andra «Den var förträfflig !» ropade bankiren «Nå

väl ja vill ta de båda andra Hrad kosta de ?»

— (Tre hundra francs Hr Baron .»

Lexan begreps och verkade Hvem vann härpå

Helt säkert trädgårdsmästaren som fick den summa

TILL SALU FIMKSS

ll :te I af Hela ^ardiska

Arkivet eller Handlingar nr Grefliga Dela Gardiska Bi

biiolheket på Löberöd Uigifven af P Wieselgren 1 Rdr

16 sk De föregående 11 delarne kosta 14 Rdr banko

höTw isberg

PHYSIK OCH GEOGNOSI

i Sih Nif WI

_

under resor uti Sverige och Norrige af W I1IS1NGER

(Innehållande bland annat en GEOLOGISK ÖFVERSIGT

af de i anteckningarne förekommande iakttagelser Med

planeter 1 Rdr 36 sk

Krig-s -Vetenskaps-Akade

miens handlingar

S

För Subskrib

Hesa i Sverige år 1850

af Daumont 2 delar 5 Rdr 16 slf Ungdomsskrifter af

Fr Cederborg 5 delar 4 Rdr 32 sk Christie n II :s Ar

kiv Handlingar rörande Severin Norby och dess krigs

företag mot Sverige 3 delar 7 Rdr Anteckningar af

dhf fkhlPi2 Rd

fick den summa g gg

nttirt aft «iidf

VidöGq Chef för säkerhetspolisen i Paris 2 delar 3 Rdr

J 16 sk Historia om den Spansta och Portugisiska thron-

h ddf kk

han begärde och dertill hade det

få smaka på de dyra frukterna

py

atern Foyer ingick Rossini för icke länge sedan ;ste händelser i Världshistorien som tini &t för hvarje dag

ett vad med en liten Italiensk furste priset 2 Rdr B ;ko

var en kalkon med tryffel liossini vann och som

det finnes ingenting i verlden hvilket han mindre • • p i •

glömmer än kalkon med tryffel emedan den namn- l <icero om meninsEans päsg-

kunnige Maestron är lika stor gurmancl som kom- ter samt om äMerdomen och vänskapen 1 Rdr banko

förändringen och det deraf uppkomna krig af C Yentu

rini delar 2 Rdr Ephemerider eller de mfirfevärdiga-

itå ätdhd tåliht dättl

nskapen

g

förändringen och det deraf uppkomna krig af C Yentu

rini delar 2 Rdr Ephemerider eller de mfirfevärdiga-

g

positur så väntade han med otålighet underrättelse

om den dag då vadet skulle utfalla Som det lik- ■

GEZELSI BIBSLVI3BK

g

viil dröjde härmed gicli han till sin högborne lands- gamla och nya TestamsEitet saljes i Aio !berj ;s Bo ^han

man att päminna honom nm hans hedersskuld Den- del å 95 Bdr bantro

VdI

khVd

Vände I

Vände

f ^it bättra LANUTfc ,GE \iUOM

RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER

— Ea bysatt person som i dag skulla från

häkttt förts till Rådhuset sprang -vid Skeppsbron

upp på ett der ligg &Dde fartyg troligen i afsigt att

kast sig i sjön men hindrades af den åtföljande

bevakningen derifrån och transporterades lyckligen

till bestämd ort

— Natten mellan Måndagen och Tisdagen gjor

des försök till inbrott i en krjddbod yid Rege

ringsgatan Den ene af väldsvarkarna blef gripen

och befanDS vara skomakaren P O Pettersson förut

häktad för stöld och som innehade flera nycklar och

dyrkar men icke desto mindre nekade till gernin

gen Hans medbrottsling den han sade sig ej

känna lyckades undkomma

— En okänd karl låg i Måndags afton på

Hornstullsgatan så förfrusen och sjuk att han ej

förmådde tala Införd i närmaste hus efled ban

ganast utan att man kunds erfara hvem hen var

— Enf d skomakaregasäll Sv .Pet Lindström

öfverraskades 1 Måndegs i ett hus vid Preslgatan

misstänkt för att der hafva tillgripit nyckaln till

en dörr och i besittning af flera falika nycklar och

dyrkar Han ville likväl hvarken uppgiTve afsig

ten med dem eller med sitt besök i huset

agendom Underrättelse fås ä Aftonbiatisfcon oret

månliga viltor nära staden elleriulhyie motStads-

1 En Vedgärdstomt fcelägc-n vid » ri aV stadens

haainar Vidare L \nderräitelse få S Vifctualiehandia

ren Kihlrasns bod i hörnet af Stadsträdgårds-och Kocks

I gatorna å Söder

pä för¬

pVände I

ne stammade några ursäkter alt som han Vände

den stora mannens utsökta smak hade han hört

v-fter men fått veta att tryffeln ännu icke vore

rii mogen att den hade sin rätta »mak och lukt

vän tag Er tillvara det är endast kalkoner som

utsprida något sådant Svaret verkade och följan

dc dagen satt steken pä spettet

I

pp

— Uaiversitetst i Oxford hir fått ett legat

-

af 75 ,ooo fSterl efter den aflidne Michelangelo L "™ "r "i JTfcK

r ir o • ii • Hr sagQrare samt försedd &ied dubb

Tkf lll

F .n alldeles ny Å

af 75 ,ooo fSterl efter den aflidne Michelangelo Li JTfcK

r i r o • ii • u Hr sagQrare samt försedd &ied dubbelt Älachineri ?f fa styr-

Taylor t ,11 .nkop af ett maln .ngsgaller samt stil

la f #r etl h8sti t fouskalTande kan pä b .lliga vilkor ef

tandet af en profession ior föreläsningar otver kon- ter skedd hf«i»rnintr hSiiac m .i .L

ter skedd besigming bållas iöpsren liilhanda i torjan af

-

F .n alldeles ny Å 11 g båt

sten

pg e

ter skedd hf«i»rnintr hSiiac m .i .L

ter skedd besigming bållas iöpsren liilhanda i torjan af

Maj månad de ta år Vidare underräfelse lemna Skepps

klarerarne G E Flygarson et Son Bteposbron 30

(Införes på begäran

I Aftonbladet fär den 7 April har ea aktieägare i Gö

tba Kanal-bolag förklarat den till den 18 sama a esår .ad 0m 34 sv läster

utsatta Bolagsstämman likasoai sjelfva kallelssn olaglig er

i klllåb

E

Narisiare un

g

Nämnde aktieägare hänvisas till den i kallelsen åberopa

de 38 § af bolagsreglorne som stadgar att depositions

bevis å aktier skall vara utfärdadt inom sex veckor fö

re bolagsstämmans början och då den

7

Statstidningen

för dtn 17 sistl Mars införda kungörelse innehåller ej al-

Isnäst hänvisning lill § :n utan ock sjelfta ordalydelsen

affryekt följer äfven att den Respektive aktieägarens an

märkning mot Direktionen rarit obefogad

En JSkonert

34 sv läster {rodt stånd med Jlroir .plelta inventari

Narisiare underrättelse meddela Skepps &larererne

G E FLYGARSON et SON

EN GALEAS

aeskl

sstämmans början och då den

7

Statstidningen oai cirka 70 läster som rymmer cirlra tunnor

lhållj lSål h kdik13k

re bolagsstämmans början och

7 g yr

för dtn 17 sistl Mars införda kungörelse innehåller ej al- Spanmål och kan draga cirka 1 ,300 »kepiuad Jern nyas

k jlfdldlföbd b född d fllh k

liA ^DSORTTS-XTIIETBR

Uddevalla den 3 April En ihållande stark

vestlig vind med en mild temperatur och något

regn som för första gången i år föll i Tisdags

om aftonen ha de eednare dagarns gjort slut på

den i flera veckors tid uthsllande kyliga väderle

ken 1 följd bäraf uppbröts isen i Onsdags för

middag på den utanför staden varande Byfjorden

1

som nu är alldeles fri från is så alt en silljakt

från Norg8 simma dag inkom Nattfroster fortfart

dock ännu men detta oaktadt skall på högländ

tara jord redan hafra blifvit sådd

(Bohus Läns Tidn

Mariestad den 4 April Genom uppkommen

vådeld nedbrann den 29 sistlidne Mars karakters

husst på Stora Foxerna A taket som var för

sedt med spån aller stickor upptäcktes först elden

nära skorstenen och var då mycket obetydlig mea

i saknad af al t slags brandredskap ech stegar kunde

icke någon så skyndsam åtgärd vidtagas som for

drades för eldens hämmande hvilket i annat fall

möjligen utan synnerlig möda kunnat ske All i

byggningen varande lösegendom äfrensom fönster

och dörrar blef imedlertid bergad

bl

g

(Mariest Yeckobl

BFjM DABEAMMElft

Professor David Munck af Rosenschöld i

har i Upsala Tidning låtit iaföra enigra sofismer

eller konklusions-fantasier» hvaruti han först genom

uppställning af åtskilliga kausalititsförhållanden

kommer till den konklusion «tt hans fjgter 31a

lena Munck var orsaken till Napoleons afsättning

men straxt derpå fö7klarar

_

han sjelf stt densamm

är oriktig och uj»pställ«r åtskilliga andra kausali

tetsföihållanden hvarigenom man får reda på att

Napoleon aldrig blifvit störtad om ej Bernadotte

blifvit Sverges Kronprins att Bsrnadotte aldrig

blifvit Sverges Kronprins om ej den (snillrika och

verksame Almqvist i alla stånden stämt slnnana

ttr 'ronföljareyaUl» att »Almqvist aldrig tänkt

P03TSCMPTUM

I Borgareståndet upptogs förmiddagens ple

num af en längre justering derpå uppläste

Hr Petré ett skriftligt yttrande i anledning af

Statsutskottets belänkande rörande anslagen på

första hufvudtiteln samt ett annat föranledt af

Hr Halsingii memorial förlidne Lördags ple

num i anledning af den nya tulltaxan

Därefter föredrogs Statsutskottets betänkande

g ,p y

förbyggd oeb försedd med fulla och goda inventarier kan

få köpas på billiga vilkor eller hyras t ^ot lämplig byra

och borgen Närmare underrättelse å kontoret en trap

pa opp i Räntmäslarhmet vid Skepsbr n

pä vacker fyrsittsig TACi VAGN iör billigt

pris Adress fås i Bromars Kryddbsd hörnet ai Cla

ra Bergsgränd och Drottninggatan

För Herrar Riksdagsmän

Läkare m fl Antecknings-Böcker nyttiga för resor fö

reläsningar och anteckningar efter muntliga föredrag

forsedde med Bläckhorn penna oeh papper i fickformat

och 4 .0 till det billiga priser 8 Rdr banko säljas endast

ho« Bokbindaren Holmström J3B 13 Österlåoggateo två

trappor upp

J ^n Mahognymöbel bestående af en större»

Soffa tolf HalffåtöJjer fyra Taburetter stoppad »ed

Soffa tolf HalffåtöJjer fyra Taburetter stoppad »ed

om löneregleringen för de nya Statsrådern E !d b .i-

dervid Hr Wijk begärde att detsamma måtte randig bela Öfverdrag uti huset JS» 43 StoraVattngiän

bordläggas för andra gingen Hr Petré fick 41 9 förm- lil1 »

ordet och anförde att då frågan genom någon

8

för honom okänd orsak ej i sista plenum blif- FÖr Herrar Jägare

vit bordlagd och Bondeståndet redan beslutit finna tj saiu

j Eskilstuna-Magasinet midt emot lälla

återremiss af betänkandet samt sletsamma i de ren Rica pä österlånggstan en utmärkt god och gentil

tvenne öfriga Stånden i dag skulle förekomma ^p ^Ä ^lås

« Kdi S ÅTbÄ

till afgörande Tal ansage Mandet ej böra dröja Pistoler med flintläs för 18 Rdr b :ko

med dess företagande till dess det redan vora ——

.—

-

afgjordt i tre Stånd och upplääte derefter j DUBBEL-BQSSA

ett skriftligt anförande hvaruti han yrka- utmärkt god |lamt en god Studsare äro inlemnade till

®

J „ tojeket nedsatta priser uti T 'ädersTobaks bod .d Stör¬

da aterremissal cat skalbland andraatt tkbiken

J „ tojeket ndsat

da aterremiss al cat skal bland andra att tyrkobrinken

y

man med kännedom om vederböranaes begär 7

att belasta indragningsstaten hade att befara GJUTGODS

det en stor del af kansliets tjenstemän möjligen

genom den nya regleringen kunde komma att Munk

och Piättpannor

förflyttas på denna stat För öfrigt fann Tala- KUMMIN

fdlöfi ht IS 66

ypgK

ren de af Rådgifvarne hittills innehafde löner försäljes i parti pä kontoret i huset IS 66 vid We3ler-

icke så obetydliga erinrade att Statsråderns en "fp» "Pg

kunde beräkna 123 Rdr Banko för hvarje f£amast- och BrKils-DllklV

gång de inställde sig i rådkammaren och att

>f 6efle tillverkning till fabrik !pri Jv

deras embeten icke erfordrade representation a Sprinchorns Kiadesbod 1 StorSyrkobrinten

då man sett Statsråd lefva på ungkarlsfot i C0C0S-BAST i Mäilet för Tagel

Stockholm och inackordera sina laaailjer pa lan- t ti„ si0ppning af Madrasser Kuddar Möbler mfm

u6t Denna produkt länge i England använd inom flottan och

Hr Unger uppläste derefter .tt längre anfö- JÄ *Ät ^en ,»S

rande deruti ban likaledes begarcia aterremiss ar£eende ä dess större varaktighet och lätthet ar biiiiga

hufvudsakl 'gen på d®u grund att ännu ingsn- re P 's 'I8r blifvit föremål för allmänt antändande

Prol a Taran är hoi undtkdillä je»

annu

gnatt ännu ingsnör almät

1 • j ,Prol a Taran är hoi undertecknade att tillträ so je»

1 sfssendo pa de i väl hälla ett mindre parti till försäljning ech derä emot-

nmm

annu

afs®enda på

taga beställningar

ting vore närmare

nya embetenas åligganden m m

t ännu ing

1 •

sfssendo pa

annu

afs®enda på

taga beställningar

Magncs LINDGREN et KOMP

Rf Geflo fabriks nya tillverkning utaiärkt fica vackra

©ch siaråa försänas tili fabrikspris hos

I )HTISELIUS

p

I H TISELIUS

Kornhamestorget 53

Grått Makulatur ocli Tobakspapper

uti Adiö 's Kryddbod vid Jerntorgsgalan

TABLETTES PECTORALE3

de ROUSSEAU

Dessa Brcsipasiiller som äro högst verksamma

mil Jr ani af hvnrje hos

.» beredas och försäljas

Apotheket Nordstjern .-n »id Drottninggatan

t

till

ENGELSKT BLYHVITT

ENG

i :ma sort hos G Kockum Slöra Nygatan M ti

CÖTMa DEL Krakmandsl och Negliiior til

facila priser i Krrddboden vid Stotlorget

f » » » III

UUUVMV - — O

priser i Krrddboden vid Stotlorget

f » » » III

UUUVMV - — O

ikälj

itmärkt godhet i dessa dagar inkommen säljes till

nedsatt pris i kryddboden hörnet af Clara Bergsgränd och

af utmärkt godhet

itmärkt godhet

nedsatt pris i kryd

af utmärkt godhet

Drottninggatan

Ärter

grå och gula Pror vis«s af Yakt &iästaren Andersson

som bor i f d lod-betouska huset Der finnes äfren en

Täl tecknad Rappfcöasbund 9 måaadér gammal

GUUS och SAND säijas i M 18 Norrtulisga

tan och he "iköres om så fordras Öfverenskom

melse sker på stället

Ett godt FORTEPIANO oa G oktaver Svar

i förseglad biljett ti l Musikus afvaktas på Aftonblads

iontoret

En Våning af 5 Rum och kok ro ro

nära Gustaf Adolfs torg blir ledig den i Oktober

Underrättelse af Vaktmästaren Wallin i Myntet

Flera väiaaöbierade KUM med sängkläder och

eldning tjealige såväl för en familj som för bättre

ungkarlar äro att hyra på verka eiler månad ifrån den

18 April uti bu =et M 10 tid Drottninggatan en trappa

upp kök och del uti Betjent- och Jungfrukammare fin

nes äfren Adress fås uti Lärfukräinarboden i samma

his

Af en händelse 4 m $Mera de vackra RUM

med tvenne ingångar samt eldning och städning att

hyra på min ad för facilt pris Läget är vii réel gata

Adress erhålles på Aftonbladskontoret

Trenne v <i 1 möblerade vac &ra och ljusa UNG

KARLSRUM med stor Garderob belägna en trappa

upp äro nu genast att tillträda underrättelse fås uti hu

set M 8 vid Munkbrogatan

liällare

sl

.ora torr och rymli«a i sjeifva Staden

Lagerk-illaren under Riddarhuset

Adress fås i

Sommarnöje

En uti Sfenbnsbyggnad belägen utmärkt räcker Vå

ning af

'O rum inredda sned alla möjliga beqvämlighe

ter saast ett därtill hörande stort och rymligt kök med

ilere fyrhil och en mindre bakelseugn äfvensom flere

väggfasta skåp passande för någon person som vill bo

elegant Egendomen som förlidet år erhöll ny afrapp

ning är p t öm»e sidor omgifven af trädgårdar med åt

skilliga fruktträd och bärbuskar och erbjuder utom de

här förut unpräfenade förmåner den mest behagliga ut

sigt öfter en till densamma gränsande sjö dessutom fin

nes stall för trenne hästar med rymlig foderskulle deröT

ver ett vagnshus saait för öfrigt alla behöfllga uthus

nu genast att tillträds

Vidare underrättelse erhålles i Läderhandlaren Malms

salubod vid Eornhamnstorget

händelse ledig

tonbladskontoret

nära stauen är af oförmodad

Vidare underrättelse lemnas å Af-

Se iiit

Öfvertag arrendet nu genast af Egendom nära Stock

holm med eller utan inventarier mot billigt arrende

Beskrifning lemnar Vaktmästar Kjellströia i Svea Hof

Rätt förmidd

En GULDRING är upphittad sota på beskrif

ning återfås på Carlbergs Värdshus

En märkt med G Hökenoe f är

under flyf .ningsdagarne upphittad i Mäster Samuels

gränd Agaren t i I densamma kan återfä den i huset Nr

5 rid Oxturgct då Mari efterfrågas mot vedergällning

mellan Hjfqs tull och Långpannan horttap

pades sent på natten till den 28 :de dennes en PAPP

ASK

med deruti förvarade diverse Fruntimmerssaker

Upphittaren häraf erhåller hederlig vedergällir .ng om an

mälan göres i boden Nr i i Södra Sla ^tarehuset

Den 9 Mars k till 6 pa morgonen vjd

Malmskilnadsgatan och Grytgjuiaregränd frånröfvades

en röd plånbok med inneliggande 5 st Bko sedlar af nya

sorten på 400 Rdr B &o hvardera och 50 Rdr i småsed

lar samt flera Reverser hvaraf en utgiften af Expedi

tions-Sekreteraren Lindgren på 30 Rdr Bko och utlof

vas SO Rur Bko till den som tiliräitaskafTar nenn

ngarne

och Reversen då anmälan göres uti huset Nr o vid Lundt

roakaregatan då Berglund efterfrågas

"pn KryädkraaahandehbÄljsnt i sins bästa år

ör .skar sig plats med förslå bos någon af de större

Hrr Kryddkraaihandlare eller att förestå Magasiner hos

någon af Hrr Grosshandlare Hedrande betyg kuons

presteras om guustbenäget svar i förseglad biljett till

Sökande inlemoas i Kryddboden i f d Bromsiska huset

vid Hötorget

MfF —rm—Fcmnni 'iHiWi iwiiiMW—www—WBaaaaingiiiniiniiiMBBaBBWi

DIVERSE

wird arn '17 Mai 1840

Treffen

nebst schcnem herrschaftHchem Schlosse sehr viclen

andem Gebätiden Ländereien und Rechten etc etc

dis ge *richtliche Scbälzuog beträgt

9750 G

gg g

Eine Million 409 ,750 Gulden W W

Preis Einer Actie 4 P St

Sieben Actien kosten 24 »

Bei Uebsrnahaie von 10 St å -£0 » eshäll man Eino

Gold Gratis Gew Actie unentgeldlich Biesen Gold

Gratis GewinnActien aiuss ein Gewinn zu Theil werden

der geric ?ste derselb ^n bestefct in einem Ducaten in

Golde sie geniessen aber noch den Vortbeil esner Special

7iehuac worin 42100 Tre {T»r von 85 ,000 20 .S2S io .57S

S750 6v2o u s w vorlromm ^n und spielen ebecfAiis

au samtliche Treffer der Haupt Ziehun .g rait

Abnshmer grösserar Parlheien geniassen noch be *3f >sd«re

Vortheile und ertheiH das unterzeichneta XIffndlung»haus

welches sicb noch besoad«rs fiir prompte Uebersendung

der Zi ;huagslistQ verbviygt jede {r«v .uBflch {e Ausioaft

HEIV W

H WOLLHEIV W :ve

ia Hamburg

lifter lättfattlig maihod gifves iLforination på

Guitarr med slng äfvea på Lutha Anvisning fis i

huset Nr 24 Köpmangatan 5 tr upp dörrn till vänster

alla förmiddagar

I ^iu Dej a nr tes Deutsches Frau ^nziinmer

wunscbt ihre giundlichen Senntnisse in dieser Sprache

mitzutheilen Anfänger sowohl als Geiibte köncen in

Sprechen und in der Rechtschreibung Theil an diesem

Unterricht uehmen Ueber ihre billige Forderung kann

jeden Vormittag Rucksprsche genommen werden bei

der Wittwe Frau Bauman wohnhaft gegeniiber der Ka

lharina Kirche im Eause M 7 in der drillen Wohnung

ptt äldre Fruntimmer infödd Tyska önskar

meddela sia grundliga kännedom i detta språk Så

väl nybörjare som mera försig &omne kunna deltaga uti

hennes undervisning uti språikels talande och rättskrif

ning och kan alla förmiddagar underrättelse om hennes

biiiiga fordringar inhemias bos Enkefru Bauman som

bor midt eK >ot Ca 'hari»a Kyrka huset M 7 2 tr upp

förändras en vårdslösad och oöfvad stil till en jemn och

vacker Afgiften är 6 Rdr 52 s Biro som vid skrif

kursens början erläggas Adrers ersålles i Stadens nya

Hus vid SöderEjalmstorg boden Nr 5

(karies Victor Fraao n f-i (l 1 i Paris erfcju

der sig till nnderTiäniaps meddeiaode i Fransjsta

språket fcyam :i lektion \U-v \q lera ans såväl uti Léiraress

Icg

"s samt hos res Jiu :l

-rr .P vr >r önskan

AdresftSd0

skan

Adress ftorra Saicdjegatan Nr 0

emottages och expedieras med en utmärkt vacker stil

samt noggraont och skyndsammeligen af en deri vand

person Adress Stadens nya Hus vid Södermalmstorg

boden Nr o

På ett trefligt beläget Landtställe 11-2 mil från Sköfde

och 2 1-4 mil från Hjo kunna någre Ståndspersoners

Döttrar emoltagas i helpension för erhållande af grund

lig undervisning i Cbristendom Skrifning Räkning Histo

ria Geografi Fransyska och Tyska språken Ritning

Fortepianospelning samtbraiilige Handarbeten äfvensom

den mest noggranna tillsyn skall egnas åt barnens helsa

och mornliska bildning Årsafgiften för hvarje Elev är

1GS Rdr 52 sk Bko och har Hr Prosten J Svenander

hvars adress är Sköfde och Warola benäget åtagit sig

meddelande af närmare underrättelser

ordentligt hus i Landsorten 5 mil fran

A Stockholm emotJages när som heldsf några bättre

mäns döUr-ar vid 7 ä H års ålder i helpension Jemte

trogen tillsyn och moderiig omvårdnad erhålla de under

v sning i alla vanliga fruntimmers handaslöjder Franska

och Tyska Språken Historie Geografi räkna och skrifva

samt Fortepianospelning Stället bekant för sitt sunda

läge erbjuder oafbruten kommunikation med Stockholm

Bestämd underrättelse om lokal och vilkor som äro bil

liga har Grosshandlaren von Siidov att lemna Stora Ny

gatan huset Nr 40 en trappa upp

I «n Preslgård på landet S mil fråii Stock

• *- holin kunna nSgra välartade gossar blifva inackorde

rade öfver våren och sommaren Undervisning lemnas

af en ung Studerande som nyligen i Upsala lagit Pbilo

Kophisk examen Narmare underrättelse lemnas af Fält

Pmaien Gravalliul boende i Hebbesia huset på Riddar

holmen

jLHt KSU .NTlMAil

.K varit vid barjiauiidarvis

ning har inom Siorkyrfcoförsamlingen iniättat en

Läroanstalt för minderåriga barn mellan S och 9 år

Undervisning meddelas uti Innan- och Utanläsning Chri

»lendom Skrifra Räkna samt åtskilliga Sömnader Lo

kalen är mellan Stora Nygatan och Westerlånggatan uti

Göran Helsingsgränd huset Nr t 1 tr upp Närmare

upplysning har Kongl Hofpredikanten Pettersson benäget

lofvat meddela

|GM Fruntimmer kunu»gt i allehanda handar

beten Rita Måla Lavera Frukt- och Blomsterar

beten Språk och Musik önskar au få gå i någon större

Pension som biträde Svar afraktas i biljett till 1500

som inlemnas på Aflonbladskontoret

TTnrfer instundande sommar önskade ett bättre

oberoende Fruntimmer endera som sällskap eller

mot någon betalning vara en familj följaktig som reser

Utrikes heldst om resan blefve på längre tid Om adress

anhålles i förseglad biljett till nUl RIKES RESANDE 1840«

som inlemnas På Aftonbladjkontore

KUMMELMÅS FÅBF .SKS-MAGASIH

är flyttadt till Störa Nygatan huset Nr 33 hvarest för

säljas som förut Ättika och Miaeralsyror m m enligt

tryckta Priskurantcr på stället

Mästaren J Liljemark får härmed äran tillkännagifva för

respektive kunder och Heriskaper att min rörelse är

flyttad till huset Nr 12 i Slorkyrkobrinken på nedra

botten

Att undertecknads KONTOR med denna da

är flyttade från huset Nr 8i vid

Kungsbscken till

huset M 24 vid Stora Badstugat ^n å Norrmalm samt

alt jag på samma ställe öppnat Magasin till försäljning

af Mine tillverkningar af Kardus- och Rulltobak samt

Snus och Cigarrer varder härigenom mine resp vänner

och kunder tillkännagivet hvarjemte jag vördsamt får

underrätta att försäljningen i den vanliga Fabriksboden

tills vidare fortfar Stockholm den i April 18-40

Ö

p

JAC FR LJUNGLÖF

Tobaks-Fabrikör

1 anseende till min bortresa på några veckor får jag

tillkänsagifva att tekning till deltagande i >Vahlfiske

expeditienernu på Söderhafvet fortgår hos Hrr G E Fly

garson et Soo Stockholm den illi Mars 1840

P M LOVEN

l >«k«isetiilverkn !i )gen fortfar nu »om forat med

diverse sorter uti huset XI 12 vid Kimstugatan

FORS

ÖRSÄLJNINGEN sf det mycket omtyckta hårda Br

som varit på Söder å Hornsgatan är nu flyttad til Re

geringsgatan M 7 der det säljes Knäckebröd af såväl

Hvete som Råg utmärkt godt och Spisbröd mört oeh väl

kryddadt till 1 Rdr 24 sk Lisp

Beqväma Uppfordringspumpar

q

för Herrar Distillatorer Vinhandlare och Bryggare m fl

förfärdigas vid V Sjöbergs faktori Kungsholmen när

raast gamla bron

En Enka åstundar Portvakttjenst i brist deraf

städning mot fritt busrum och någon liten betalning

Adress cm den sökande lemnas i Snusboden Nr 50 Norr

landsgatan

fortskaffas till Kongl Postkontoret

vid Hornsgatan JU 9

Bastmans Kryddbod

träiis

ähs

träiis

ähsas färgas och krusas för 3 42 sk B \o paret

modernt och väl att de bli som nya Moderna och

vackra Lockar äro till salu för 24 å 56 si Bko paret

Affcammadt hår utredes Äfven förfärdigas Benor oehFlä-

tor samt äfven tvätlss alla sorters Sidenband Blonder ,V

Krép Folard Shawlar och Shawletter med b ,behållande

af de ömaste färger alltsammans väl gjordt och för bil

ligt pris Nu genast är tillfälle för Fruntimmer att få

lära allt för billigt pris i huset Nr 21 vid Stora Badstu

gatan å Norr till höger inpå gården

M ödejournalen för

Jan 1840 utlånas så

så

April Mars Febr cch

Jan 1840 utlånas så

p

såväl i Stockholm som på Landet

äfven finnas några äldre hela och halfva årgångar af den

na högst interessanta Månadsskrift till salu eiler till låns

emot en ringa afgift enkla häften fås äfven Adress

«ModejournRleu» Nr 63 Mäster Sasauelsgränd Freja

Fosterlandsvännen Missionstidningen och Den Chdstligö

Predikaren utlånas på samma ställe

Th 'g- och Aftonbladet Allehanda oeh Freja

m m erhållas till låns i Claralrakten Anvisas i

huset Nr 63 Mäster Samuelsgränd

Efter min sednare annons har jag icke att

klaga öfver ädelmodet ty flere ädelmodige hafva in

funnit sig som mer och mindre bidragit (och får ehuru

ännu sängliggande nedlägga min vördnadsfulla tacksä

gelse som serskildt bör nämnas en person som icke

allenast lemnade penningar haa gaf ettkort att hvar d *g

så länge vi vilja hemta soppa för 8 personer mycket

god äfven skickade kläder linne och skodon skaffad©

lä &are och har lofvat när jag blir frisk återskaffa de

verktyg som jag under min sj &kdom afyttrat Detta

vackra drag förtjenar enskild tacksägelse

kd

Ädla och ömma menniskovänner som deltagen i den o

iyckligas öde hos eder bönfailsr en öm mor och maka

som är stadd i den olyckliga belägenhet med 2 :ne s ^å

barn och maka som är oförmögen alt sutenera sig sjelf

än mindre de sina De äro i sakoad af allt igenom mo

drens och lilla barnels långvariga sjukdom Äd a och

ömma mennisköväj ner lagen icke eder välgörande hand

ifrån dessa olyckliga de förtrösta på Försynens störa

godhet att något ädelt hjerta kastar en blick på dessa

olyckliga De äro boende i huset Nr 62 qvarteret Haren

större fiesvär ^gatan till höger inpå gårdeo i tr upp

l

Uti ett hederligt hus kan en bättre mans son /lifva

inackorderad i ett för allt med eget möbleradt rum el

ler ock del deruti då uti sednare fallet betalas mindre

äfvensom ait rummet för hela dagarne ensamt 'år dispo

neras Underrättelse fås uti Lärftsboden i hörnet af Drott

ning- och Gamla Kongshoimsbros«iornei

Tfn stadgad MAN med godt uppförande samt

kännedom uti de en Krono-Fogde sillhörande göro

mål kan ofördröjligen vinna en förmånlig plats hos en

Landtstats-Tjenst "man boende några mil från hufvudsta

den Anmälan göres i huset midt emot Kongl Poslen

vid Lilla Nygatan på Kontoret 1 tr upp

J7n person med vacker stil önskar erhålla sys

selsättniag *nt :ngen med Renskrifn ?nc eller med

skrifning efter diktamen Blljstt till SKRIFVAREN in

lemnas på Aftonbladskontoret

"Oi undertecknads Mekaniska Verkstad i E

gendoisienJVr 5 vid Långholmsgatan emotiagas be

ställningar af Angmachiner och allehanda mekan ska ar

beten På samma ställe finnts till salu

_

6 hätkfthötk

_

om 16 hästkrafter högtryck alldeles ny och omsorgsfullt

arbetad inrättad för båt och äfven med nå ^on förän

dring användbar såsom Landmachin eller till Mudder

VeI

.o

.o

5 hätkfIättd föbå

om 5 hästkrafter Inrättad för båt 2 :r ,e Svarfstolar 2 ;ne

Gängkloppor och en Chäs utan skarmar Stockholm

B J LCNDBOLM

På samma ställe finnes nedra våningen att fcyra till

Sommarnöje

itd

önslsar en ung man som instundande sommar reser ge

DOC Tyskland till Schweitz och Italien der han ämnar

tillbringa vintern Den som hä-å reflekterar torde lem

na sin adress på Aftonbladskontoret uti biljett till «The

travelier»

FiS ?sci !j :jag af denna välkända och allmänt ackredlte

rr 'lj sort sovs Ji j F Hasse i lifstiden innehaft fknes

nu *ifri underteckna

H

.tvisi :ii ;-er fr .i a I .srdeoilerr expedieras med jlyKd

laiBbe

då bestå-

,d aires oppsifves

GAHAMRE

pps

G AUG HAMRERG

lbi

UGHAMRE

Slcclboim

VENTE PUBLIQUE

Le trente avr l 18 ^50 h 10 heurfS du matin il se-a procédé sur les lieui tré«ie« et |e ministére de M :e»

J J W Bertrakd et Philippe Sektais notaires h LIÉGE å la vente publiqu® de L 'ETåBLISSEMENT DE SE

KAING situé au bord dr la Meuse å une lieue et « ?eöia de Liege

Cet Établissement dont la marche est »ssurée par des commsndes avantageuses et une nombreuse clientello

sera vendu « *ec lous se» approvisiocnements il occupe une surface tntale de 31 hectares 84 ares dont 39 .034

oi6tres carrés en propriétés bå ies il pos ;éde une force motrice de 7554 chevauic tn 19 machines å vapeur des

i Ateliers et des Trsvaux d 'ejploitation qui permettent d 'employer 3 500 ouvriers

Il rst situé en la commune de Seraing-sur-Meuse arrondisseaieot et pro-rince do Liége et se composeeomme

surt

PSEMIERE DIVISION

UN C5JARBONNAGS en pleine exploitation tenant da nord »ax charbonnages da Horlcz et du Romarin du

letnnt au charbon ^age du Val-Bencit du midi å ceux des Six- Bouiers et de i Espörance da ccuchant å ce

charbonnsge de 1 'Espéranee

La concession du Charbonnage dont il a 'agit comprer .d une étendne do cent quatre-vingt-quinze hectares vingt

eicq ares et qusrante ceatiares

Elle renfeime qnarante-cinq couches reconnues de Ckarbon pramiöre qualité Elle a été accoräée par ar

rété royal du 9 ociobre 18J8 å la socié 6 John Cockerill et compagnia aux droits de lsqaelle le vendeur »e

trou *e exclusivenaent placé

Ce Charboncage est exploilé par trois puits ponrvus des machiaes å vapenr nécetsaires établis les na» et

les autres avec toute la sotidité possible

Le produit jr .utnalier de 1 'exploitation est d 'enTiron 300 ,000 kilogr Ce produit est susceptible d 'une augmen

tation considérakle t .an qu 'il soit besnin d 'une nouveile ioomobillsatio» de opitaux

Les galeries

de roulage intérieur »oat garnéi de chcmins de fer et assez hautes pour que l 'on paissey eaaplo

yer des chevaux -

S DIVISION

DEUXIEMS DIVISION

U C

A DEUX HåUTS-FOURNEAUX AU COAK pourvns de leurs m *chines h vapeur soufllautes qui donnent un

produit de 160 000 kiiogr de fonte par semaine avec réservoirs å a r et appareils k chauffer Pair SS fours ä

coak pour iesdits Hauts-Fourneaux les couplols et affineries fours å griller le minerai båtiments pour les charges

plan inciiné pour le monter jusqu 'au sommet des fourneaux å Paide d 'une machine å vapeur

ldéödiil

Grands emplacements pour dépöt de minersis elc

l

ppp

Chemifls de fer d 'une longueur développée d 'environ 5000 métres

Pour alimenfer ces deux Hautw-Fourne

-iux en mine de fer la Fabriqu possédc

å ii

Pour alimener e qp

La moitié d 'une Concession de 545 boniers métiiques sise å Bonninea province de N &mur au bord da la

Meuse

La moitié d 'une Concession de 255 boniers sise å Chsmpion également province de Namur et au bord de la

Meuse

Sept scizante-quatyiémes dans la concession de Huccrgne prés de Huy laquelle est d 'une étendue de 65

boniers

Moitié du drott exclusif d 'exploi !er le minerai de fer dans les terrains de plusieurs grands propriétaires le tout

donnant une grande varieté de mines de tiés-bonns qualité

La propriété pour moitié de divers dépo 's et lavcirs de mines

Les Exploitaiions et Lsvoirs é ■ a b 1 i s sur fes lerrairs désignés ci-dessus sont pourvus du nsatériel néces«sire

Ji DEUX FONDERIES d 'une étendue d 'environ 1 ,500 métres carrés avec huit couplols pour deuxiéme fu

sion trois grandes cuves en tole å Pusage des mouleurs en terre un grand nombre de chassis pour le moulage

en sable et neuf grues de trés-foTtes dimensions

Deux Ateliers pour le moulage en terre et un pour la confection des noyaux auxquels sont annexées des

éluves

C UNE USINE pour la fabrication du FERf ,MALLEABLE comprenanl deux feux d ^fllnerie quatorze fours å

puiler deux marteaux dix fours å chaulT <jr cinq laminoirs cinq ci ailles et une scie å couper les bouts des rails

La pToduction de celte Usine convenableerent activée s é éve par semaine å 1410 ,000 kilogrsmmes de fer

tant pn rails qu 'en barres 161es de toules dimensions verges etc etc

Elle est pou vue de Magasin et de lous ies Ateliers nécessaires å Pentrelien des mschices et ustecsiles

Les Påtiments de cette U«irief sont pavés presqu 'en totalité de plaques en fonte dont on peut éraluer lepoids

total å prés d 'un million de kilogrsmmes

Les cbarpentes des loilures exposées an feu font en fer de fonte

Un BASSIN d 'une superficie d 'environ 3500 métres carrés situé au centre de PÉtablisseuent et mis en com

municaiion avec la Meuse par un Canal de navigation en maconnen traver ^é par plusieurs Ponts sert aux ex

j .editions comme aux arrirages auxquels sont u 'ailleurs efTectés iO chevauz et 68 Ycitures et wsggons

THOISIÉMS DIVISION

IVISI

IJn Ktab

^e-rent servart u la CONSTRUCTiON DES MACHINES a VAPEUR fix ^s et locomotiv«»s pour houil

léres fab :ques

cbemins ce fer et n *vires a a tres m«cb»nes transmissions de mouvement e- appareils divers

Les Båiimentä dont la plup ^rt ont fait paitie de i *ancie &ne demeure des Priuces de Liége sont dvi 1 a plus

belle comme de 1q p 'us solide construction

Outre de vsstes MAGASINS cet Établissement renferme des ATELIERS de forgeross tourneurs ajusteurs

menuisiers etc UN GRAND ATELIER POUR CHAUD1ÉRE8 UNE FONDERIE de trois couplots avec chassis et

autres acces ^oires pour le fer

DEUX FONDERIES munies d 'un grat-rd four å réverbére de 141 FOUMNEAUX å créusets aussi av ^c cfcacsis

et tons accessoires pour le cuivre

G

Un APPAREIL å éclsirer par le Gaz

AREIep

Plusieurs APPAREILS pour chauffer les ateliers par la vapeur

édlf

Plusieurs APPAREILS pour chaffer pp

Un grpnd nombre de ces Båtimenls sont pavés de plaqucs en fonte doct le poids approximatif est de SCO .OOO

kilogrammes

Outre les uombrenx Modéies Plans Beisins et Tracé nécejsaires pour la fabrication de tons le3 objets qu 'il

confectionne cet Établi *semenl posséde ^08 Forges comp 'éJ

.es 119 Alésoires et Tours un Martinet å ébaueber

avec six Fours å reverbére Machines å planer 37 Grues et Cabestms 23 Voitures et Ghariots divers avec

9 chevaux d 'a .telage

UN EMBARCADÉRE en pieirrs de 'aille situé en face de PÉlablisscment facilite les expéditions parla Meuse

QUATRIEME DIVISION

QTRIEME DIVISI

Un superbe HABITATION rfnfermant de grands salons et auires piéces avec remises et gran des 'Curies jar

din verger et placiére Cette Rabitation formait anciennement la résidenco de campagne des Princes de Liége

La »ajeure partie des terrains occupés par ces quatre divisions représentant une étendue da 30 hectsres 50

ares est délimitée comme suit Au levant par une ligne qui partant de 1 'alica qui longe la Meuse å une distance

d 'environ 855 métres de 1 'anEle des murs du jordin tenant å rEtablissemerst joint la route do Liége å Givet k une

distance d 'environ 240 métres de l 'axe du

r

viac ?uc établi sur ladite route

1— Au nord psr le chemin qui longe Ja

Meuse

— Au couchaat par 1 'avonue de l 'Église PÉglise elle-meste la rue qui longe le preabylére les enfants

Firquet Dubois Bmrand la rue de la Messe la veuve Brialjaont et la ncéaie iue de la Messe jasqu 'å la route de

Givet

— Au midi par cette derniére route

L 'excédant desdits terrains conslste en

i :o Environ 2 hectares 05 ares destinés å PétablisseEaent d 'un nöuveau puits de bouillöre et tenant du levant

å M Stas de Volder du midi å un chemin vicinal du couchant å M et M :lle Vandensteen da nord å la grande

roule de Givet

8 :o Un hectave 84 ares tenant du nord k M Xbafflaire au chemin des Béguines et å la grand 'route du

levant audit M Xhyfflnire et å la veuve Lambermont du midi ä l 'un des sléges d 'extrÄClion du charbonnage et å

MM de Collard-Trouillet du couchant å ces dernlers

3 ;o Et finalesaent un terrain d 'une superficie d 'énviron >55 ares situé å 1 'oiaibouchnre du CanaL

LK CAHIER DES CHABCffS TE TEOUVH

ItOCEEOLMT hos L J HJERTA Li ;a Nygatan midt emot Ki Porthuset