Aftonbladet Fredagen den 11 September 1840

i Si .oc *hotm för belt år 10 Rdr 34 sk för halft 5 Rdr 52 sk tre roånnder 3 Rdr Banko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration och Utdelning i Bladets Kontor rid S .ads-Smedjegatsn i f d Zetä .ci Bod rid

Ösu»riftn£K %t *-4 i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Fredsgatorne i Bromans Bod i hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björlings rid Kungj ,backen i Eissens i hörn«t af Beger»ngsgatan och Jakobs gränd

i ihdrotus vi J Norrlandsgatan i Wallbergs i huset Nr 26 vid Nyb ?oha«snfn i S G Lagertalls Enkas rid Storgatan å Ladugårdslandet i F Bastuans i huset Nr 9 i bö .net af Horns- och Rcpslagaregatorne å Söder

i Nybergs vui Gö hgntan samt i buses Nr 62 r >d Röda Slussgatan ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kontor till 2 sk B &nko raden U ;deining kh € eftermiddagen

M t ?or 0 >x Den 9 September kl 2 em Baron»

25 ,5q 16 gr varmt V klart Kl 9 e .m Barom

25 ,f»3 12 V2 sr varmt SV mulet

— Den 10 Sept

kl 6 f m .v Barom 25 ,37 13 £r varmt S mulet

YIGDK I LANDSORTEN Löjtnanten vid Westerbottens

Fä i a are A»»-on tiuuaf von E«sen och Itiaaiiel Em»ii

Eissb SaJer binna dotter af Hof-Rätts-Rådet och Ridda

reu F ed Sod >i b o ^a ocb bans k &ak Annette Christ

Sa»idb rsc i JöjJtöping d 9 «l«ij Augusti

— Geschwor

B ?ra vid Dsnn- ?mora Grufvor Carl Baxoniog och Augusia

Tb 'ö <« dotter af B rgslais Läaarea M U Bäckström

©c d ms k *n :ika C J Khngberg i Filaas Kyrka den i

dennes

VIG K UTRIKES Knp

'tenen vid Finska Kadett Korp

sen Cvrl Aliéen och fröken Thilda Da Rietz dotter till

afl Majoren och Riddaren C J Du Ri *ta och dess efter

lefv

fid fe ®a« "d II E Birck uti Fiolaöd å Suikila gård

i S :i Jltria Socken den 24 sist Juui

DÖDE I STOCKHOLM Inspektören vid Inrikes Tuljbe

raknHgen J A s ?onsoQprinv d 4 der-nes 44 år

— Mura

rer 3 Forssels Euk J Christina Ekberg den 20 sistl

Augusti

7i år

i LANDSORTERNA Att Postförvaltaren i Ödes

hdg Kepfteneo och R-ddaren Gustaf Maaritz Edelfelt af

led i S»

Äbv Ösiergö hland den 2 September i en ål

der sf 60 år och 7 dagar varder endast på detta sätt An

bö ig« «ch Vrtt-ner iillkännegifvee

— Lagmannen och

Kiv« ■stendöden m m Jean Norénil Eska Ulla Forslind i

Fabian d 50 still Au 68 år

— Friden Charlotta M«g

d &l ^na v o •

■

.» Krusenstjerna i Wexiö d 26 sistl Aug Si år

MARKNA1

En yiterligftre caarknad kommer att hållas

1 L tnif .by Köping i Kronobergs Län och är för nästkom

mande åv utsatt till den 48 Mars

OyvNOl JE Af Gotba 9of-Riitt LöUnartien C F von

Mei z på pgen anb &ilra

— Jönköpings R .R Tis &axer

mäni >en G Rj *rtberg

T£4 $TaM8 ^TE3 Eöiellan Orgelnisten och Klockaren

Lind sb-rgs Stadflföraasaliag Erik Thedell och hans hu

st-vu inbördes — Af Jungfru Johann Magdalena Wad

sten vid Högshy t !l benne systerdotter Helena Gerizell

äi n s vid Oandbörds HR

ÄKTFN ^KåPSJXF Emot Sjömancen Johan Petter Carls

se- född i Go hehorg göras hos Pastor i Gefle

FOISÖRINGSÄGARE (oprioriterade hos Protokolls-Se

kretfsrer ^n ocb Kiddaren Peh Aron Bo uttage sina Jor

dy 'bos Kuratorn i huset Nr 56 Adolf Fredriks Torg

och $ornsg $t»n

BORCrKNÄREftS SAMMANTRÄDEN Bokbindaren C G

So ^stTnnds deo *6 d :s kl 4 e m 5 Gamla Malmens

JK &ii &re Färgaren Sr Hedlands d 14 ds kl 8 f m 5

Öregrufld StAdskSHare Kiäd ?äkleri-Mlrerskaa 8oph Ek

6t ö « d *n 15 d :s kl 5 e m uti JHuset Nr *5 -4 tr

upp vid Köp

.iftngntan Handlanden J Eftmans d 28 d :s

kl £ e «5 »i Uiricchsmns Stadskällare

SPSKTATEL Pä Theatern Kgi Djurgården 1 morg

Lördag Richelibu

SISTA M A S K E a A D-BALEN

vid K >ngl D <Qrgl 'dsbruon biifver i morgon Lördag d 12

dennes från kl 8 till half 4 Rsfraicbissementer Masker

och Ko«ty er erbåilas så iaom som utom rntréen öf-

veikläder v ^-ouagas mot kontramärken Environen eklä

rera å la T ?vnli BiljeUer säljas till 1 Rdr >6 sk Bko

för Se >r»r häfften för Fruntimmer å Källarne Dufvan

Cnst ^nh I och Gyldene Drufvan vid Slottsbacken namt i

Biitntikonto e« vid Brunnen — I anseeode till inträffad

fullmåne ftfgår fi-åri Lo >tård ^tr»pn *n 4 st kullbåtar en

bvftr *i balftj :-®e frén fel 7 till 12 och Ångfartyget Na

jaden (S *m vymmev 200 personer M half 8 och half

-10 O ^nibusvagnar &e Öl- 8—10 och half 12 alla

åWt

O ^ag

åter BaWns slät

tu ali- oe Si

upp '0-r-s uti i ^osebackes Trädgård nästkom Sön¬

dag

rån half till half 10 eftersaidd såvida väder-

le en ilet tillå

.e

TT ra- L- *s» 'oof *r af Bruks-Ägares Angho ^se

rings - Rederi kallas Ull extra Bolagsstämma i We

stegas och Hr fiinaks loSjal derstädes Onsdagen den 25

g p»» fel "O f m

LEDIS TJENST Läran»-b ^fattrnn«en Vid

Biör l-joda si )ib 's inom S6 d .g«ir efter första kun

görelsen i Af 'o <-bladet Egnnhändig» ansökoingpr ställas

P«stors Embf-Ut derstädes onder »dress på Södrr

T <

.ige Giluga betyg ej mindre osa ålder sediigt uppfö

rsnde och e-« f

6 \- barns uppfostran pas-ande s 'nnH»g än

åfvrn o ?« ödiga kunskaper fiied FULLSTÄNDIG skick

ligh -i wrfarvnfcet i väx«lund .°rvisnings sätte» må 'e bi

Lönen Ar 800 Rdr Bko bostälisrusa ocb en krydd

täpp :i *er Prest tiii Lärare vald äger ba»t att beräk

n .i enk « tje ^r hvilkei första giag ^n kungöres

Iris "jjtle »i förestående Bouppt ^ckrnng efter

all f d BatftljoBS-Laknren J W Adde anmodas

de

som in sig ®ed hono :ra baft oafsla *ede affärer att

derow les ^na underrättelse inom den 5 nästkommande

Os ob r till ucdertecknad h ?ars adress är Bollnäs

Å

P A ÅKERHAN

Kapiten

j r t inrop på Auktioner ne v d Kik -

by oeb S <sl !mästarg§rden förliden vår aamanan här

SgeiiO-A n t iho-sdagen den ?7 innevarande September

emellan ti 9 på t &orgoien och kl 2 middagstiden »ina

lnr <p t 'll und-rtecknad bet«I»„ i Huset Nr 47 vid Rege

ring«g *fao and <a porten till höger inpå gården ,® t

upp

Rå ^ksta der 7 September 18410 P E EDBOM

Post- Leglariy ^et Sverige

»oss efter dess sadrn resa till KÖpenh &Sin bi» återförrän

ta» Sön »gen den SO innevarande månad af ^år lier tili

fcöpei-bis» n pfifofjande Fredag och anföper under vägen

tUderne Ca l»krooa och Ystfcd medfcracde Passage

rare ocb fr *UgO ö sä väl till och ifrån dessa tvänne stä

der K prnbasnn dit Fartyget bör anlända Söndagen

den sy decr ^s på eftertialddagen

Ångfartygets afgångstidcr blifva

på nedre ^an

fråa Stockholm Fredagen den 25 September kl 7 f m

• Ca» bikrona Lördagen den $6 » kl 6 e m

» Yiud Sötsdfigea den 27 » kl 8 f m

pii uppresan

från Köpenhamn Fredagen den 2 Oktober kl 9 f- m

» Y ;tad sv mena dsg kl 7 e m

n Csrlskrori» Lördagen den 5 » kl 8 f m

bva ?efter Fartyget »k 'sil hit återkomma Söndagen den 4

i si stna xi tid a méuad pä aftonen

Passagerare-afgifterne äro bestämde

För resan l *plat««» t :tpi *t«e» Dätk

fran 8-ockholi t Carlskrona Bko Rdr 20 — i5 *6 6 :52

o • »

'Ystad » » tt — 18 :52 9 16

v o » Köpenhamn » » 55 :16 23 :— il 16

» Carlskroaa » Ys

.ad » »8 :— 5 :- '6 2 :52

» »i Köpenhamn » » 15 6 8 :40 4 :24

oeii frln Ystad » dito » n 5 :16 5 If 2

« —

sami till lii»a belopp för Sierresor &e

Biljetter för Passagerare erhållas

I STOCKHOLM å Ksgert Nauciér et 8 #ns Kontor i haiel

Nr 52 vid Skeppsbron

x CARLSKRONA kos Ur Konsuln Palander

I Y *TAD g Po .t-Kontoret och

I KÖPKN ^AMN å Hr 8 Heekshers Kostar i hasat Hr

195 ä Bredgatai

pä hvilka ställen närmare underrättelser ifvensam opp

gift å frakten för vagnar och godi meddelas

Restauration finssss os ^bord å Fartyget

För &Mgt tillk ^noagifves att bref mellno de inrAei

arter hvilka ©f Aögfartyget anlöpss kaana med detsam

försåndas etari brefven inläggas uti den lida som för

u &dunt änismil finnes å Fartyget skolande desamma af

« ^iottsg«rne a Pos kontoret i nnkomstorten med vanlig

porto &fgift inlösas hvaremot de till Köpenhamn oeh an

4ra Dfiss ^a orter adresserade bref som Correspondenter

önska att »ed ifrågavarande lägenhet få befordrade bö

ra med erläggande af stadgadt brevporto inlemnas å

Stockholms Postkontor innan kl 7 på aftonen dagen före

Ångfartygets afresa härifrån samt å Postkontoren i Carls

krona och Ystad inösa den tid som PostfÖrvaltarne der

städes i berörde hänseende bestämma

Stoc &holeäi den 8 September 1840

ÅNGSKONERTEB SOLIDE

förd af Kapten Nap Ahmanssoa afgsr härifrån till Abo

Tisdagen den 15 September kl 6 f m samt medtager

Passagerare och Gods an !öp8r under vägen Furusund

och Degerby på Iland Biljetter för passagerare säljas

på undertecknad kontor vid Slottsbacken och bör F

-akt

gods försedt med behöriga förpassningar sednast vara

ombord afleBseadt den 14 kl 40 f m God Restaura

tion finnes ombord Carl Roa FORSGRÉN

ÄNGSKONERTEft WORRLAND

förd af Kapiten Nils Åhmansson afgår härifrån till Ham

nen Lungånger i Norra Ångermanland Onsdagen den 16

September k 6 f sa sa ^n medtager Passagerare och

Godt äfven till öregrund mea som böra i båtar afhem

tas från Fartyget sosa stoppar utanför staden Anlöpe

under vägen föröfrigt städerna Gefle Söderhamn Hudiks

vall Suadsvali och Oernössnd Till alla ofvannämnde

ställen emottagas Passsgerare och Gods så långt atryai

met saedgifver Bref till ofvannäsande städer få utan be

talning ailemnas uti en ombord befintlig postlåda Biljet

ter för passagerare sällas på undertecknads Kontor vid

Slottsbacken God Restauration finnes ombord

C» *l Ras FORSGRÉN

Till CJötheborg

g

Ånsfartyget E NORDEVALL K *pt S L Hasselberg

fir frän StocSholm till Götheborg Måndagen d 14 Sept

kl 5 f m och medtsge gods och passagerare Söder

köping Berg Motala Eken Wenersborg oeh öfrige i

rägen varande platser nnlöpas h .aresl gods och passa

gerare sfleEinas ocb eaaottagas Obetalte bref medtagat

till de Postkontor soei passeras

Biljette för passage

rare säljas ho» t J Blos ?q»ist på Angbåtskontoret i Stor

kjrkobrlnlten Restaurstio» finnes osnbord

Resetourer

PAKET-ÄNG FARTYGET WERMLAND

K .«p )ten C R Nymalmy

i September månad 1840

Från STOCKHOLM Tisdagen den 15 ki 5 f m

» Arkö Onsdagen » *6

» Berg Tborsdagen » 17

» H »ystorp Fredagen » 18

» Carlstad söndagen » 20 ki 5 f m

» Aspbolsnarne Måndagen » 21

» L *l !a Edet T sdagen » 22

öfverligger Ousdagen

» » Tborsdagen

» GÖTHKBORG Fredsgen den 25 kl 5 f m

o Trollhättan Lördagen » S6

» Aspholmaroe Söödflgen » 27

CARLSTAD Måndagen » 28 kl 9 f m

» Sjötorp ^iidagen » Ä9

» Rödesund Oasdagen » 50

För det uppehåll af c :» *n dag som förorsakas genom

anlöparidet af Carlstad erhllla de Passagerare som med

följa Fartyget dit och derifrån nedsättning af i-5 :del

i den på Kanalfa-tygen sällande taxa Fartygets Kom

missionärer äro i Stockholm Hr L J Blomqvist i Carl

stad Hr Fr Leop Nygren ocb i Götbebo g Hrr F et H

G Wessberg God och hillig Restauration finnen ombord

Till Nyköping Westervik

otli Calmar

afgår Ångskonerten SLLIDA Söndagen d 15 September

kl 6 f m anlöpe under vggen 3

-Telge Döderhultsvik och

Borgholm på (ftand sa >nt återvänder hit från Calmar Fre

dagen den 18 Sept Passagerare och Frnktgods esiotta

gas och aflesanss vid alls «u uppräknade platser Bil

jetter för Passagerare snljas uti E G Tjäder» bod vid

Riddarhustorget God Restauration äfven»om sängrum

finnes ombord Obetalte orecosiBjenderade Bref erootta

gas i den ombori befinuiga breflådaa

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

fördt ai Kapten E ÅHLSTRÖM afgår

hvarje Onsdag fel 7 f sö frän Stockholm till Westervik»

» Fredag kl 7 f sa » Westervik » Wisby

» Lördag kl 7 f m » Wisby » West ^rvife

» Söndag kl 7 f « » Westervik » Stockholm

hvarest det inträffar fclåndftgfirnc

Biljetter säljas hos C O Strindberg vid Stads m 'djeg

ÅKGFAETYGET ÖSTERGÖTHLAND

Kapten J P Öbrn *» afgå fri ?n HtocÄholap till Jönköptng

Tisrtagen den *5 Sept ki 6 f «i s««tt återvänder från

Jönköping till Stockholm Söndagen d SO i s m Vid så väl

upp- sona nedresan anlöpe Södenelje Söderkopings ocb

alla vid östra kansliinien varande stationer äfvensom

Hjellö Egendom nära öjo Biljetter säljas hos fartygets

Koanmissionärer Hr HaÉS3ö-E >9pit ^n ocb Riddaren L Ad

lerbjelke i iönköping ocb Hr L J Blomqvist på Ångbåts

kontoret vid Sto &yrkobrio &eo i Stockholm Fraktgods

essiOttages ombord efter särskild taxa och bö vnrm af

lemnadt kl 4 e .m dagen före afresan Restauration fia

nes ombord

ÅNGFARTYGET KOMMENDÖR-

K .APTENS förändrade Resclonr i Oktober månad

från Jönköping d 6 ig och sista gången i år d 51j k 7

och o Stockholm d £2 » » » » d 24 f .BQ

Bj l ö anlöpes ej

ÅNGFARTYGET NAJADEN

afgår härifrån ou ?d sniöpande &f Furasu ^d till Norrtelje

och Ös

-baei wi»r sa *»t au <

-dtager Passagerare ocb Gods

Passagerare kun a äfven ernottagas och »fl :mnas vid de

i Wäddö kanal p«s ?ande ställen som passe as Biljetter

säljas på undertecknats Eoato vid §lo tsbackr-n God

RestauraHon finurs C R FOR ^GRÉN

ÅNGFARTYGET WESTMANLAND

a 'går hvarje Tisdag oeh Fredag kl 8 f en tiii Slmigoäs

ocn Westerås Fsriy ^et a löper Strengnäs kl hal och

inträffar i Westfrås kl 4 e «si derifrån d«t återvänder

Onsdagar och Lördagar kl 8 f .m och inträffar i Streng

näs kl half li Biljetter för Passagerare säljs i Stock

holm å Rederi-kontoret boset Nr 29 Lilla Nygatan i

Strengnäs hos f3andland- *n N Rydber och i Westorå *- bos

Iaitpektor Ahlströi» Proper Re .laurat ?o finnes ombord

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och Fredagar kl

8 f bq samt åter Tbo»»dagar och Lördagar s t Biljet

ter säljas hos C O St indberg vid Stadsswedjegatan —

Köpas Biljetter ombord erlägges 8 »k bko öfver Taxsn

TILL UPSALA

afgår Asgfartyget (JPLaKD Tisdagar Thor«dagar eeh Lör

dagar samt äter Måndagar Onsdagar ocb F .edaga kl

Ä f Hl Biljetter laljas uti L J Wftrodells Tapet-magt

tln i Bergstrablaka huset Passagerare sam ej képa Bil

jetter bos Kosmissionärea betala dem ombord med 8

sk kka farböjd afgift

TILL Sif KÖPING

gir Ångfartyget ÖBNBN h»arje lisrtag och Fredag kl 8

m ech äter till Stoefebol® h *arj Onsdag ocb Lör <ia«

Biljetter fär Passagerare erhällas på lngbJtskor ,t #ret rid

ttorbjrk® brinke t

TILL ÖREBRO

går Aagfsrtyget 8JÖHÄSTKN Onsdegt d 16 gepl II 6

f sn ocb fortsSttpr resorna sedan likaso»

förl ir frSn

StocSholss OtiJdagarne oci frän Örebro LSrdsgarne

—

Biljetter för Passagerare erhållas hos L J Blomqrist

5torky ?kobrlnien Nr 9 Restaaration finnes ombord

ÅNGFARTYGET ENGELBRECHT

afgår från Stocsholm till Mariefred Onsdagen d 16 Sept

kl 7 f 23 i anseende till Marknaden derstädes den 17

Fraktgods emottages i Kalkmagasinet vid Rödabodarne

der äfven Biljetter för Passagerare erhållas

ÅNGFARTYGET DALARNE

afgSr med Lasipråai direkte till Köping och Ssrömsholm

hrarjo Ocsdag kl 6 f bi samt hvarje Lördag till We

sterås Strömsbolstt och Koping återvänder frän sednare

ställen Thorstfagar och Söndagar samUrån Westerås hvarje

Mindags morgon Passagerare emottagas t :ll nedså pris

Ångfartyget COMEiEN a 'gå»- nästfeo» Söndag

från Stockholm tiii Söder-Telge och Norrköping

kl 6 f m och RAKETEN från Norrköping till Stock

holm sasrma tid BiJjet er för Pössagerare säljas uti L

J Warodells Tapet Magasin i Bergstrahlska huset Re

stauration fianes ombord

Åagfartyget NORRKÖPING afgår med åtföljan

de Lastpråca alla Lördagar kl 6 f m till Sö

der-»elge och Norrköping samt åter alla Tisiagar vid

samsia tid Biljetter saot nedsatta priser säljas uti L J

WarodeUs Tapel-Maga«»n i Bergstrahlsfea huset Restau

ration finnes ombord En Pråm finnes alltid vid Flugmö

tet tillgänglig för lastniug

I nästa vecka afgår Ångfartyget NORRKÖPING Tbors

dagen den i7 kl 6 f m i stäiiet för Lördagen den 19

til

#S-Telge och Norrköping

Ångfartyget NORRKÖPING afgår från Norrköping till

Westerås Lördagen den f .9 Sept samt återvänder från

Westerås till Stockhol» Thorsdagen den 24 Sept

Ångfartyget ORMEN LÅNGE afgår aila Freda

gar kl 6 f .no till S

-TeJgw Söderköping Oxelö

sund och Linköping samt återvänder afla Tisdagar vid

ssmma tid Biljette Passagerare säljas å Hr L J

Warodeils kontor i Bergstrahlska huset Restaaration fin

nes ombord

Ångfartyget GUSTAF WASA afgår allaTssdagar

och Fredagar k 7 f m ifrån Stockholm till

Streegaäs och Arboga samt återvänder alla Onsdagar och

Lördagar kl 8 f m ifrån Arboga till Strengnäs ocb

Stockholm Restauration finnfes ombord Biljetter säljas

hos L J Warodell å dess Kontor vid Tapet-Magasinet i

Bergstr &hlska huset

ÅNGFARTYGET WIKINGEN

afgår alla Onsdagar oc Lördagar 11 7 f .m till Streng

näs och Arboga och återvänder alla Måndagar och Thors

dsgar vid s tid Bi ?j *-tter för Passagerare säljas uti L

J WarodeUs Tapet-Mag *sin i Bergstrahlska huset Re

stauration finnes ombord

Ångfartyget YNGVE FREY afgår alla Måndagar

och Thorsdagnr kl 7 f m till Strengnäs och

Westerås och åter alla Tisdagar och Fredagar vid sam

ma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L J Waro

deUs Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Restauration

finnes ombord

I anseende till Westerås Marknad gör Ångfartyget YNG

YE FREY en extra resa Lördagen den dennes kl 7

f ia till WestCfås samt återvänder Sondagen den 20

hvarefter fartyget från och med Måndagen den 21 s tid

återgår till Strengnäs ocb Westerås i dess vanliga turer

Ångfartyget GRIPEN afgår nästkom Tisdag d

Sept kl 6 f m till Söder-Telge ocb Nykö

ping och återvänder Thovjdagen d 17 Sept kl 7 f m

Biljetter för Passagerare säljas uti L J WarodeUs Tapet

Magasin i Bergstrahlska b ;t Restauration finnes ombord

smmw I anseende tili Mariefreds Marknad afgår Ång

fartyget DSLPH1N Måndagen den 14 Sept kl 8

f .m till Ma iefred och återvänder Tisdagen den 15 vid s

tid åt«r till Mariefred Onsdagen kl 7 f m och å-

tervänder från Mariefred till Stockholm Fredagen den 18

kl 10 f m Biljetter erhållas ombord

TILL DROTTNINGHOLM

AlBBLMN

Bfgä Angslufsrne BBLLMaN och DROTTNIPiÖBOLM alla

Söckendagrai ki <tO f m

3 ocb 3 e m återvända kl

half 8 och ifi f aa half 7 e m

TILL WAXHOLM

Tis Thors-och Lördagar kl fm återvända kl 6 e sä

TILL GUSTAFSBERGS BRUK

5äån- Ons ocb Fredagar kl iO f m återvända kl 5 e m

till Waxholun

Ängf-rt get SOLIDE »tsar Söndagen deu 13

S pt 1 .1 10 f bi till W ^xholm (så vida ej

retjii it )träffar och å-er på eftermiddsgeti kl 4

Biljsttei ål Rflr Bi ;o och bälfteu för barn

under 12 år säljas oaibord afgångsdagen God

Restauratiou Blu es ombord

Till Gripsholm ocb Mariaefred

Å

p

pfgår Ångfartyget FREJA nästkom Söndag kl 8 f m

«asBt åte ?vär»d«»r på afroaen

Biljetter å 9 Rdr Bfeo för fraEi ocb åter säljas bos C

O Strindberg Stads *»»edjegatftft Nr 10

„ TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångfartyget YNGVE FREY nästkom Söndag kl 5

e m och återvänder på aftonen Biljetter säljas å L J

Warodelis kontor i Bergstrahlska b :t Resiauration fianes

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Angf .rijget GUSTAF WAiA nästKom Söndag kl

tO t na och Heiränder på aftonen Biljetter säljas § L

i Warodells iontor i BergstrahisSa hasel Restauration

finnes

afgår Åogsiupess BELLMAN nästkom Söndag ii 15 Sept

kl ?0 f m och 3 e m återräcder på aftones

TILL GUSTAFSBERGS BRUK

afg ^r Angslupen DBOTTNlNöHOL» t /ästkom Söadag dea

?5 Sepi- kl ;0 f m återvänder kl 5 e m

ÅNGSLUPEN NÄCKEN

kun för fncili pris <å begagnas af Jugmällsiaper till Skär

gården ocb till Bogseringai

då derom tillsäges dagen förut

VILL GÖTBEBORG OCH HELSINGBORG

afgär ella Oasdaga kl (t f sk fria DIligenea-Komtortt

i ^aset !Sr vid C1b .tr 35drs Jvyrkogala

OBKTALTE BREF ätfölje tillPostkoBtoreB i Bkolsaad

Rnkö ^ing WesterS» KöMag Arboga Örebro Saaina

lehoda VHiestad Lidköping Sollabrnea Götheborg

^oogsbteka Warberg Falkenbarg Halsastad Lahelse

Ungelhelaa oeh Helsingborg

RiligeHeca aakowime» tili 6»iheberg Lördagar till

»Msiazborg Tisdag»» sas &t till »t .ekhelia Tharsdagar

RIKSDAGEN

BONDESTÅNDET

(Forts fr glrdagsh

Johan Fredrik Vahllöf från Elfsborg» lan ImtSm

<ie uti Bturlins »k :iftlijta anförande Sedan Konst

U ikottct uti sist försvfi ande meraorial ?ttrat att

enär d« fieite Konungsns Rådgifvare enot hvilfeaså

^ärdsrn amärSiniitgaras i d chorsf-bctänkaadu blif-

rit riktade redan utur S :eUR5det af ;åts sjcit I

betraktande af de emat de 3 q arvarande lelamö

t 'rne framställde anmarkn tigars antal ocb bcsk &f

fenbe

Kons 0««k fö sia dtl fuanlt si .oa un

derdå anmälan »uligt R $gerings- (ormt us 107

nu mera icke af omståndigbeterna påkallad så

hemställde Talaren om ej de talrika arma knin

garne uti decb«r ;c-betät ksndet inuebur» ett ttll

räcliligt ikäl för S ^å &det »it för sin del hos Ko

nungen anhålls du <i *s»e R .idgifvare terdele de

mest konipjomettersde icke vidat-e måtte bugDif

med Konungens förtroende Tal hade 1 sidatt

sfseende velat lills-jr en depu »tion ro«n då hsn

besinnade den snöpliga utgång en tillämnad depu

tation fått i börjsn sf S ksdttgen föres 'og ban

det Ståndet måtte på srioat lämpligt sät inför thro

nen uvtala sin opinion i denna fråsa Tal jttra

de »Friit må vedernakarne stämpla en slik å-gärd

såsom foster af bänkhet och Illvilja för oei ssr

saie som tagit del af Kmtt tltsk :s anmä icningsr

emut de många felaktiga stjrelsf-åtgärdorue ligger

det i öppea dager att vi bafra de mest gilt pa skäl

fö en slik opinionsyttring ccb vi skulle blottställa

oss för rättmätiga förebråeher för liRr .öjdh 't der

est vi lemuade dessa ecntä kDin ^ar uun alls e

seendt .»

I semtue syftning somD»blIöf ytlrsde sig Lund

sa !t Kihlblom fr Södermselaeds And rs Johnsson

t OiM fr Öjsergft hlatids Per Martinsson fr Jön

köpings Lars Basmutton fr Götbebu ^gs och Bj

Zweigbergk fr Ssaiohorgs län

Med H»u 'lia ina ^ätnd» Ephraim Ivarsson fr E f

riksson fr G-otheb g ch Bohus lan m 0

Nils Strindlund fr WisteiNoriianda län uppläste

107 § Regnrtngs-forintn samt yttrade »U därstä

des u

.trsckllgew bestämmes det Rikets Stäade-

ooi de fiana Rikets väl det ktäfca ku- ^na hos

Konungen skriMigen asmäla deras ömkan att

Han fråa embetet ville skiljs de Rådgifvs e emot

hvilka Konst Uisk gjort anmärkningar Sam nu

Rikets Ständer (del vill «äga minst tre Stånd icke

beslutat en sådan aomala» enär två Stånd tedan

lågt memorialet til h»»d ingarne så fianes eeligt

grundlagen för BondeStå ^det ingenting annat I

d *tt» hänseende att göra än att vid Konst C-sk .s

yttrande i fö-evarurde memorial X 31 låta bero

En öTverläggnisjg i snnst ryfts är icke m°d grund

lagen öfverensstämmsnde

lians Jansson fr Elf»bn»gs län erinrade om Konst

Utäk :s i uiemori«l-i M 31 införda motiver samt

yttrade att då två Ståud lagi decbarge-bftänkaD

det till handlingarna kunde ej tiihägabritif ett

Rikets S (ände >s bes ut om aQraä 'an enligt 107

Regeringeformen bräden intet senat var alt g >ra

än att vid Utskottets yttrande 1 förevarande memo

rial låta bero Detta hindrade deck icke Bonde

ståndet alt i ennkiid väg gå till Kong M j :tmed

en underdånig sktifvelse för att utirjcka sin opi

nion om det förut råd ;nde regerings - systemet

hvilket na urliittvis m«ra bör k >mma i he .raBtaD

da än personerna Hv»d senkilat vidkrjjutner de

tre ännu q <arv»r«nde SutgiådJ-ledemöt-srne en»åg

Tal ingen kafva för afsigt att tflägsita der utan att

hvar oeh en bäiutinntn instämde mrd U

-ton»4

Talaren begärde Bengt Gudmundssons förglag pS

bordel

ifrar så raycke som cåg .in a nso för en konsti

suttonel an >var 'ghet ocb jsg bsr i denna frifa till

hört majoriteteu i UiSkottei men på <ie i memo

rialet M 31 anförda stål tror jag in .et rit l«

vara att vidgöra i af *eecd« på samma memorial

än att låta dervid bero

son fr Jönköpings Per Hansson fr Werrrviacdj

Aörmark fr WeaterbijtteBS Sven Jonsson fr Jämt

Jeppsson fr Sk *ne nc fl .s instäaide med Hjrs Jans

son ocb Ru btrg

'-in som

yrkat en underdånig skrifvelse anset-t .de Tal att

då enligt hvad n ?an ofta hörer nämnas de fria

Tidningarne »blolt läsas af bönder» et» shk susif

velse vara dft enda »an alt för Kungl M«i fram

ställa en opinionsyitring bvsrp Tal tnsåg så

mjeket mera skoa fäst *» afse *nde »om h»n

- eeh

en visste att Konungen vi ila sina un 'iers !er«s

basts

Östman fr W ^ste Norrlands och Lindbäck f *im

HjHands län lik» m d D vid Andersson

samt Henrik Andersson fr ö ebro 'än yurrde sig

i samma »yfining stm Bengt Gudrciu-diaon scb Ds

vid Andersson med förklorsnde rf H r .r 'k A .nd«rs

«on att hsn af sina kommittenter erhållit det «p-p

drag att till (ä«abncga en slik opimonsyt■

■ring *f

ven of det skäl »tt de nya Rådgifva ?E <e ej aiå trä

da i de gamlss fosspår

Fr von Zweigbergk orinrede att ban 'ö ecst stg

med Dahliöf och a >såg en sarifveiss af dtc syft

ning som Bei .gt Gudmundtstm föK-slusft v» »ä

myckst mere nOrtvandig sota Kon ^l M j :» anrars

inöjllfen -icke får nfgon ksnr .edom om d jnSna»

äf Konst Uuk frsmslällda snmärknlnaar e»cc in

tet hieder är »tt ju icks Kons M *j kits åt r

kaila de afikedada Rådgif /arte h«l is af R iuRit

ten med dess nutarande ssmmaLSättöing ingea

ting är a 't vänta

Vahllöf ann ärkte det fcan med sitt ytlr«s ;de Jb

gslunda ågyftat de qvarvarsnde tr» Rå ^gifvgrne 1

afseende på hvilka han Instämde med Ulsk

Bengt Gudmundsson upprepade innehållet »f »Ht

förjlag och visade att d«ts»mm» itie ltnef»

.fc *d«

nå« .on anmälan enligt 107 g Rejcringg-fot m«B :t :Ss»

endast en opinionsyttring samt ett hirs meiifsg

var det Ståndet hör lits ber® viii Konst Ct«i

yttrsmdo i dess förevarr .Di» memorial <ch k»od«

sedermera det på bordet begärda förslaget tili uo

derdånig skrifvelse bebandlts såsom en s #r«S |H

friga t

Med Bengt Gudmundsson instämd Hans Hans

tr Upssla län Christen Andersson fr Söar .e Stv»

Johnsson tr Jemtlgnd m fl

öfverläggnlngen vsr slutad acb Slåsdet lät b

vid KonstituilonsUtskoitett jttrtiu ^e t »semort *i«t

M 31

Bengt Gudmundssons fttg ?«g 'b ?ef så»»1» serskild

ny motion leg på bprdM

(Da öfrige ämnen aom i delis pfero® föraVom

irto skola fn a»n«n dsg meidelss

FRANKRIKE

Augsburger Allgemeine Zeitung innehöll ny

ligen ett diplomatiskt dokument som nu blif

vit reproduceradt i alla Pariserblad och väckt

en ofantlig sensation Detta dokument bestar i

ett memorandum som Lord Palmerston skulle

hafva meddelat Fransyske ambassadören i Lon

don på samma gång han underrättade honom

om aislutaudet af traktaten af deu IS Juli Då

den förklaring Monitören funnit sig föranlåten

att afgifva i anlednin»

af detta memorandum

visar att ett dylikt verkligen blifvit aflätit till

Fransyska kabinettet så förtjenar detsamma att

meddelas såsom väsenUigen börande till histo-

riken af deu nya qvadrupel-alliansen Det ifra-

gavarande dokumentet lyder som följer

Maaiorandum af en fraraHällBlnst »tt gfir» till

F '» "«y«ke »mbi»«»dör«n 1 London »fHnnnoi Stor-

briutnnlska M«j :t» SUUsekretercre för utrike» ä

rendernt

Fr»njjsu <i regeriigan har under h»la loppet af

de underhandlingar »om bö j nies uod«r hösten för

tider Sr erhållit de cieit ofta upprep *d» uppenba

ra och obemldlig» prof icke bUtt pi öiterrikiik»

SioibritUinijks P .cuiiiska ocbRyik» bofven» ön

•kan au komina till «n öftrersté :»me >ie iced Fran

•y»k» regeringen i afseende pi de åtgärder »om

äro BSdväudlg» för lurnet» iterttällinde i L-v

-sn

len utan äfven pi den »tora vigt som detaa bof

aldrig upphört att fåita vid den moraliska verksa

som de fem makiemi» fö eclng och samverkan

•ku

'le åstadkomma i en frign it si »tor vigt och

få nära förentd med upp ;ä !thSll«nd«t af den Eu

ropel»ka freden Di fyra hofven hafva med »tö

«ta saknad »ett att alla fler»» bemödanden för att

uppnå deras mål vailt utan frukt och oak ^adi

de helt nyligen förealagit Frankrike att förena i (g

med dem för att satt» 1 verkitälligbet ett a ;ran

gement emellan Sultan och Heheoted All grundad

pi de idéer tom Fransyik ambatiadören i Lon

den framställt mot slutet ef förlidet år »i bar lik

vi Feamyska regeringen icfcs t

-ott •H kusn» bi

träda detta arrangemfnt och har gjort »in samver

kas med de andra makterna beroende af vi kor

dem dessa makter ansett oförtnliga med upprätt

hållandet af Otumanniska riket» ajslfttändigbet oeh

Integritet samt Europas lugn i framtiden

Vid «n dylik sakerna ställning bade de fyra bof

v *n ic ;e annat val in att antingea lemaa de vlgtfga

angelägenheter de itagit sig att reglars åt fram

tidens ovlisbat och att derigenom visa deras oför

måga ssmt öfverlemna Europa» fred åt »tändlgt

vex nde f»ror eller ock fatta det beilut att gå

framåt utså Frankrikes medv *rkso samt att ge

ao ?a deras förenad b &mödandsn åstadkomma en

I6»aing af de invecklade förhållsnderni I Levanten

enlig med de förbindelser de fyr» kofven åtagit

sig enot Sultan och hvilken lösning kunde trygga

freden för framtiden

Ställda i valet emellan desia båda alternativer

djupt öfvertygsde om nödvändigheten af ettomedel

bart be ,lut och 'Tvi ^u

håfva de fyr« bofven trött aio pligt vara att vilja

det ie4nare ar des»» bida alternativer ochdeb .f

va i f *ijd deraf nu afilutat «n konvention roed

Sultan äajnad att pi eu tll !fred«st£llande sätt lös

de invscklsde förhållsndeo hvilka för närvarande

•VS fjrV

hofven undertecknade denna konven-

tion kunde d« icke snnat »a känna den Ulligaste

saknad öfver att för ögonblicket finna sig skl 'jd« från

Frankrike uti en sak som är viientltgen eu ^-o-

psUi men denna saknad minskn» af de fl re gSn-

ger upprepade förklaringar sora fransyska reaerln-

tens samtycke ocb att det enda motlf som bin- j

dra F »liklike att förena sig sned de andra mak

teroa afd detta tillfälle har »Ht ursprung titt kon

De fira hofven hysa fåledes den grundade för

koppning att daras »kiij»mes»a från Frankrike i

dern a fråga endait skall blifva af kort varaktighet

oeb icke pi nigot rätt störa de förbållsnden af

ap ?rlktlg vänskip hvilka de si lifligt önska att

msd ^rbålla med Frankrike och de vända alg med

enuägenbet till fransyska regeringen för att af

hens er bålla åtminstone moraliskt stöd oaktadt

de IcVe kunna hoppas en materltl samverkan

F ansyjka regeringens Inflytande är mäktigt i

Alenadrta och skulle väl ej de fyra bofven kunna

boppas och till och med begära af framyaka rege

ringens vlntkap att datta Infljtande mitte begag

ea» h ii Mehemed All i ändamål att förmå denne

paicba au lemna slit bifall till de arrangementer

som blifva honom föreslagne af Sultan

Ou franiyska regeringen på detta sätt kunde verk

samt bidnga att sä .ta ea grän» för de Invecklade

firhillanderne i Levanten si skulle denna rege

ring förvärfva ett nytt ansprik på erkänsla och

aktuiog af alla fredens väoner .»

Den något skrufvade förklaring som Monitören

•fgifvlt 1 anledning af förestående dokument »edan

de öfriga Ptrisei bladen hvar på allt sätt börjat

Kommentera detsamma lyder aom följer

andningarna gifva after Augsburger Allgemeine

Zeltung offentlighet it del till Frankrike den IT

Ja !l aflitna memorandum Datta dokument som

blifvit éfversatt från Franiyska pi Tyska och frin

Tyska till Fran»y»ka har Icke blifvit troget iter

gifvet till alla sina uttryck TI skola icke sisom

»var offeotllggö a Frankrike» memorandum Jmed-

lertid Innehåller det offentliggjord dokumentet

påståenden hvilk» vår ambaiaadör »i inart me

morasdum klef honom kommuniceradt barlktlgade

Det fö sta består i den uppgiften att den af de

fyra makterna trifTade öfverenskommeUen hvilken

eBdast beviljar vicekonungen Egypten och pa .ch»-

llkret Akre hvilar pi »ntydanden som utgått frin

fr .nsjska ambassaden Aldrig har Hr Guli ,t eller

kabinettet af den 1 Mars gjort dylik» antydningar

De förhand varande dokumenterna bevisa att fran-

»yska kabinettet Icke vid nigon föregående

period i

tels *r som kommit i omlopp ^angående Ludvig

Filips krigisk stämning och manhaftiga yttran

den till utländska diplomater och framställer

dem såsom ett försök att göra Konungen soli

dariskt ansvarig för Hr Thiers politik Om

Konungen säger bemälde tidning yttrade till

utländska sändebuden hvad Hr Thiers skulle

rodna vid att skriftligen säga dem om han

kallade deras förmän förryckta hjernor så

borde visst ingen ega större anspråk på för

troende än presidenten af d 4 Mars Men om

den närvarande ställningen mindre är en ver

kan af sakförhållanden än af stämningen hos

person mot person hos kabinett mot kabinett

(d- v s af främmande regeringars misstroende

Töiers så ären J (ministrarne antin-

Sen störa skälmar eller stora dumhufvuden som

vidare låta edra agenter underhandla om status

quo ty då är verkligen intet annat val än att

förklara krig mot hela verlden

Reformisternes kommitté har beslutit ingå

till Kamrarne med en petition att hvarje med

borgare som kan vara nationalgardist måtta

ega valrätt och hvar och en som eger valrätt

äfven kunna väljas

En skrifvelse från Al ^ier förmäler att Cber

chell blifvit häftigt angripet al Araberne men

genom garni»onens tapperhet räddadt

SPANIEN

Med anledning af Madridska nationalgardets

anbud att understödja ayuntamiento har detta

svarat att det antoge tillbudet af beväpnade

medborgares biträde för institutionernas upp

rätthållande samt att man kuade vara förvis

sid att om händelserna gjorde ett legalt mot

stånd nödvändigt ayuntamiento skulle veta att

göra sin pligt Tidningame anmärka härvid

att de med nöje se det municipalitetet har på

sin sida makten så väl som rättvisan

PORTUGAL

Högsta domstolens ledamöter hafva vägrat

taga del i den serskilda kommi»sion sota skulle

nedsättas för att döma öfver deltagarne i den

sista ioiurrektionen och det på den grund att

alla dylika kommissioner äro förbjudna genom

80 artikeln i kartan Denna förklaring har

haft till följd att ministrarne föreslagit Cortes

att suspendera äfven denna artikel af kartan

j Deputeradekammaren antog genast detta förslag

med SO röster mot 50 men Pärskammaren

i ville att krigsrätter skulle organiseras hvar-

före saken åter kommer att föreläggas Depute

radekammaren

ORIENTEN

Franske ambas adfiren i Konstantinopel grefve

Pontois bade nu erhållit nya instruktioner från

Paris och i följd deraf »fe tit en note till Tur-

J

_

k ,ska nainisteren I denna note börjar ambas

j sadöreu med att beklaga att Porten med

Frankrikes förbigående afslutat ett fördrsg med

andra störa makterna genom hvilket man

Vnes b ,ft för »fsiSl att defioilift bestämma O

rienteris blifvande gestalt Frankrike ville dock

detta oaktadt äfven vid detta tillfälle icke

frångå sio moderation ocb således icke lägga

W (jer

•

„ „

^nen- ° deremot sakerna skulle ga anda

derhän »tt en Ry ,k flotta inlup- i Bosforen

och en Rysk armé begagnades till Konstanti-

Traktaten af d 15 Juli bade blifvit kungjord

pa kustlandet af Syrien och äfven meddelad

EiBi

Emir Bescbir

HTAD YlNTAR FOLKET AF EN »NATIO

NELL» MINISTER

Andra stycket

Afsigten med denna frågas framställande är

såsom i första stycket — se 127 för d 26

Augusti — uppgafs att förena tankarna om

det handlingssätt en nationell minister borde

följa för att tillvinna sig och bibehålla folkets

förtroende Vi antogo deruti att en sådan

minis ér borde företaga de stora af det förra

systemet uppskjutna reformfrågorna en och en

i sender att början borde ske med grundlags

reformer samt att bland dessa representations

reformen borde blifva den första och ofördröj

ligen bringas å bane

Huru nödvändig denna reform är och tillika

huru föga beroende af utmärkta insigter i

jemförelse med utmärkt god vilja erlar man

aldrabäst då man öfvergår från grundlagsrefor

merna för att taga ihop med den stora massa

reformfrågor som derefter störta sig öfver

styrelsen och som alla ästa att blifva företag

ne och pröfvade Dessa äro vida häftigare i

sina anspråk ocb hvad värre är alla anse sig

lika nödvändiga ocb derföre lika litet förbund

ne att tåla något uppskof

°cksä

de röra medborgare

ömedelbarligen de bestamma skydd till p«rson

och egendom de äro verkligen äldre än grund

lagsfrågorne och utgöra hufvudändamålet då

(jessa äro medlet Det är ju uppskofvet med

förbät (randet af samhsllsmedlemmarnes hvar

„

dagliga förhallande som vackt tankan pa en

rep es»ntationsreform

Den sistnämnda åter rör medborgarna blott

me (jelbarlieen hvars och ens enskilda ställning

ut och begäret efter den kan derföre icke o

mede /barligen uppkoaanas Man måste nemli

gen först icke blott kännas sig missnöjd med

sin egen och sina medborgares sociala belägen

het utan äfven komisa till den rf fl xionen att

denna beror af lagarnes beskaffenhet och den

na åter af lagstiftande maktens innan tankan

på en förändring af den sistnämnda uppstår

Hvrri denna förändring skall bestå utreder

man vanligen icke med detaljerad noggrannhet

men alltid uppställer man det anspråket att

nämnde makt måtte organisseras så att den

blir rättvis och verksam och för detta ända

mål finner man ing«nting naturligare ån »tt de

att Frankrike genom upprepade förklsrlngtr gtr

*lt grund till »tt antaga att denna makt i intet

full skulle sätta sig emot de af makters» tagna

liga eder Dett» påstående är Icke riktigt det be

■treds pi stället af ^år ambasstdör Aldilg ni

ronsin har Frankrike lemnat ur »in» händer sin

frihet att bandi» .»

Den P förmiddagen ankomna södra snällpo-

aten medförde tidningar från Paris och London

af d 1 samt 'r *n Hamburg af d 5 dennes

från Konstantinopel gå underrättelserna till d

*T Augusti

_

FRANKR

_

FRANKRIKE

Kamarillabladet /• Prette förnekar de berit-

hvilka lagarne angä ifvtn måtta I ga del t de

ras stiftande När allminna opinionen kommit

så vida bör statsmannen sätta sig i rörelse ocb

möta den Gör han det icke så kommer den

»långsamt mognando öfvertygelsen» småningom

till den punkt att massan uppfattar grundlags

förändringen såsom ett hufvudändamål för

hvilket hvarje annat måste uppoffras och slut

ligen sjelf skrider till handling med den enda

principen på sina fanor » >Ila äga dsl i lagstift

ningen .» Derpå följer gemenligen en period

under hvilken lagstiftande maktens andrin» ocb

åter förändring absorbera samhällets hela kraft

och hufvudändamålet som man från början af

såg eller den sociala ställningen åsidosattes

eller revolutioneras

Denna period af öfvermognad hafva vi lyck

ligtvis icke ännu uppnått men vi äro på vä

gen derhän och denna omständighet är icke

gynnande för reformer af da lagar som bestäm

ma medborgarnes juridiska förhållande Dessa

lagar fordra ett allmännare samtycke än grund

lagarne således ett allmänt förtroende till re

presentationens rättvisa insigter och verksam

het Men detta förtroende är här längesedan

stördt det har måbända aldrig existerat i den

grad att det kui .nat frambringa ett giltigt

samtycke hos folket till det som ombuden på

dess vägnar gjort och låtit Under all tillfreds

ställelse med vissa stånds och vissa representan

ters nit nu att ärligt uttrycka sina Kommitten

ters mening betraktar folket likväl representa

tionen i dess helhet endast som ett samman

träde mellan vissa enskilda intressen för att sli

tas om de allmänna och såsom alldeles för svsg

att tillvägabringa de reformer som vid denna

representations sednaste organissation utlofva

des Det deltagande hos samhället som så kraf

tigt stärker representationens arbstan absorbe

ras alltför betydligt af begäret efter en repre

sentationsreform Man har här redan samma

fenomen som i Frankrike och annors 'ädes fö

regått lagstiftande maktens förändring den för

dubblar sin verksamhet och misslyckas folket

måste högakta des» bemödande och förblifver

ändock kailt och otillfredsställdt Hvem nskar

väl att våra representanter anstränga sig man

företar den ena vigtiga reformfrågan efter den

andra man gör koncessioner för den goda sa

kens skull principer som så sällin komma tiil

tals i praktiska lider framläggas oeh byilas

fran snart sagdt alla sidor man bemödar sig

att göra underverk och man h» .r slutligen gjort

ett lappverk Folkets sinne är nemligen för

mycket vändt åt en enda fråga som icke an

går prohibitifrystemet för hvilket ett enskildt

intresse oupphörligt ringeri stormklockan icke

näringsfriheten icke försvarsverket icke eu

gång anslagen eller besparingarne utan repre

sintatijnslöräadringen Man gör hvarandra

den betydande frågan »hur länge skall Riks

dagen räcka ?»- hvaraf sä väl synas att slu

tet efterlängta» lika med resultate-na man tän

ker sig nemligen blott ett enda «godt slut» på

alltsamman ocb det är en förbättrad eu enk

lare representation Också företer fcrhållandet

bär en fullkomlig motsats till förhållandet i

Norge Der önskar man ingenting i ärende

på representationens sammansättning och en

dast Konungamaktens försök att nubba dess

grundvalar förmår sätta sinnena i rörelse caed

afseende på den politiska lagstiftcingen hv» 'e

mot både folket och dess repr *senta»ter roed

full hängifvenhet öfverlemna sig at förbättt in

gen af samhället i allt öfrigt det ringa buller

hvarmed detta sker visar att Eaachineriet gir

väl och att folket och representationen sam

verka Mm hör ej heller att Norska regerin

gen beklagar sig att hoa för reformerna sak

nar representationens biträde hvilken klagan

deremot ej säihn blifvit spord i Svenska rege

ringens officiell tal och tidnicgsapolegier och

äfven gjort imryck ehuru den ofta hän ört frän

vissa de obotfärdigas förhinder

Ooi vi äro ense med läsaren derom att se

dan man bragt sakerna i den ställning att en

representationsreform af folket betraktas som

htifvudsak utan icke heller bör vänta annat än

att finna det ljumt för alla andra reformr .r sä

torde det vara skäl att kasta eu blick på våra

fyra representationer med sina stridiga intres

sen inbjudningar remisser och återremisser

för att observera ett förhållande som har myc

ket inflytande på förmågan alt vara hvad

en representation bör vara rättvis och verksam

Man måste nemligen då man beräknar den

na represeatations förmåga ocb det biträde re

geringen derifrån kan vänta icke förbise att

den undergått och undergår en betydlig förän

dring cch icke mer är densamma som förr

Dan har visserligen alltid hatt det felet alt icke

riktigt vara »Svenska folkets representanter» att

vara organiserad till lång ^ambet och splittring

i stället lör drift och enighet men den har

dock låtit leda sig til ett slags enighet så

snart regeringen varit allvarsamt intresserad i

saken Detta var möjligt på den tiden då

böndernes representanter spelade rolen af öf

vertalade eller intalade och borgarnes medel

ler mot sin vilja den af indifferentisler Pre

steståndets representanter utöfvade då ett med-

lande kall ställde sig ofta till det yttre fram-

mande för politiken och »ville» som det hette

»icke så mycket med mundanis sig befattad men

det förfogade likväl vid vigtiga tillfällen öfver

böndernas samveten och utsträckte äfven nå

gon gång sin skyddande hand öfver hjorden när

vederbörande ville klippa den mer än de när

maste herdarnes fördelar medgåfvo Borgare

ståndet sora icke hade någon pålitlig allierad

måste styra varsamt mellan konjunkturernas

klippor instämma med de öfrige när vedérbö

randes fördelar fordrade en allmän korus och

söka att genom biafskeden eller resolutionerna

på Ståndets serskilda besvär återfå i privilegier

fri- ocb rättigheter hvad Ståndet för att icke

äfventyra dem mellanåt måste spender I

hänseende till allmogens beskattning berodde

Bonde *tind«t mer in n» *f medståndeps med

a

u

i

o

lidande det bade ännu icke kommit i fes

sittning af privilegierad jord den värnlösa

krono- ocb skatteallmogen var således i full

bemärkelse ds öfrigas lasthäst och ingenting

annat än fruktan att allmogon skulle bringas

till uppror bestämda gränsen för de bördor

den pröfvades böra tåla

Denna ställning har nu mycket förändrat sig

Borgare- men isynnerhet Bondeståndets betyd

ligt utvecklade sjelfständighet har tvungit Pre

steståndet att som man siger taga parti ocb

mellan detta Stånd ocb Adeln på ena sidan

samt Borgare- och Bondestånden på den andra

har uppstått en opposition som nödvändigt

måste tillveia emedan en återgång till det

gamla är otänkbar och status quo mellan po

litiska korporationer icke låter sig bibehållas

så länge den ena sidans makt ännu ej uppnått

sin fulla utbildning utan står i tillvext hvil

ket omisskänneligen är händelsen med Bjrgare

och Bondestånden Lyckas det så ofta försökta

och i närvarande ögonblick med större ifver ito

någonsin bedrifna förslaget att väcka söndring

mellan Borgare- och Bondestånden så blifver

splittringen inom representationen blott deri

genom si mycket större och utsigten tiil för

nuftiga beslut öfver de stora reformsfrågoma

så mycket ringare uppfatta åter Borgare- och

Bondeståndens representanter den populära och

i längden svårligen förtydbara sanningen att

landsbygdens välmåga äfven är städernas ocb

förena sig dessa ståndsropresentanter så visst

som Ståndens välförstådda intressen redan äro

förenade så tvingas Presteståndet för så vidt

de biskoplige der regera innu me åt adels

sidan och svalget mellan två stånd mot tvi

vidgas ännu mer Vi utveckla ej närmare

denna- ställning emedan vi deraf ej behöfva

draga någon vidsträcktare slutsats än blott den

alt utsigten till enhet ocb samverkan inom re

presentationen hädanefter visst icke är större

men väl mindre än hittills Men bitlitls hafva

de vid grundlagens »tittande uppskjutna och

tilltänkta reformerna icke med det närvarande

representationssättet kommit af stället hur

skola de då nu »edan de blifvit hopade ocb

Ståndsns fruktan för hvarandra allt skarpare

isolerat intressena hädanefter kunna utföras

Den seoa besvarar denna fråga med den invän

ningen att regeringens försummelse ocb Stän

dernas saknad af hennes föredöme cch ledning

vållat reformernas uppskjutande och misslyc

kande hittills har icke väl uppfattat den när

varande ställningen Han bar icke be»i»iat

att om regeringen vid förra Riksdagar förmått

mer så låg orsaken härtill icke i någon repre

sentationens stöire duglighet utan dels dsruti

att regeringen var bättre trodd och ansedd

dels deri att såsom vi nys» nämnde splittrin

gen inom d« fyra Stånden ej ännu blifvit ökad

med en oh !plig splittring i tvänne balfvor af hvil

ka den enas nej är så godt som den andras ja

Ej heller har han uuett att sn nationell mi

nister om hvilken bär är fråga alltid bar att

befara »åtsom Minerva uttryckt <ået en »tryck

ning ofvanifrån» som också skall framkalla den

motsvarande »tryckningen nadifrån» hos de

tvänne Siånd inom hvilka privilegierna samt

hof och bördsaristokratiens förskan«a sig

Härmed bafve vi velat uttrycka vår öfver

tygelse att man icke bör göra sig förhoppning

om någon särdeles framgåug för de stora re

formfrågor som så länga legat om vi sä mi

säga pä nationens bord så länge nationens »pp

märksamhet längslas af begäret efter en repre

sentationsförändring men representationssättet

förblifver i sitt närvarande förtroende saknan

de skick Vi förkättra icke dem som tro

att representationens goda vilja skall förmå öf

vervinna de hinder sona uppstå af dess fel

aktiga sammansättning vi tala om la forse des

cboses som gör äfven den bästa vilja fåfäng

Deraf sluta vi likväl icke att minisléren

»kall lägga reformfrågorna å sido till dess re

presentationsförändringen för sig gått tvärt

om bör efter vår tank» minisléren o !ördröjli

gen företaga dem dels emedan arbetet på re

former snäste oaflåtligen fortsättas dels em dan

många roformer icke Våla uppskoj och äro af

den natur att något i dem är bättre än in

tet ©et skadar dessutom icke att reprfsea

tanterne alltjemt hafva de stora frågorna på

bordet för att dess bättre erfara biisterna i

fyrdelningen

Vi ämna derföre bär kasta en blick på några

af de vigtigaste reformfrågorna sådane som de

nu f-örefionas oeh af nästan alla politiska opi

nioner blifvit för nädvändige ansedde samt

mås &e till pröfning företagas icke sådane som

man sjelf under andra omständigheter och med

afseende på samhällets behof skulle önska att

uppställa dem

En af de angelägnaste reformer är utan tvif

vel reformen af administrationens cch styrelse

verkens organisation Denna organisation fiam

släller den sällsammaste hopblandning af lag

stiftande dömande åklagande och förvaltande

makt af allmänna lagens ocb speciallagarnes

fora den är till den högsta ytterlighet ceutra

"iserad och saknar dock enhet och sammanhang

den är i andra fall lika ytterligt fördelad och

likväl råder samma tröghet samma brist på en

bet och tillsyn inom hvarje gren serskildt som

inom det hela den är i högsta grad kostsam

och likväl klagas allmänt och icka utan fog

Man bör icke häremot invända att Preste

ståndets intresse ej i verkligheten är så mot

satt de andra tvänne ofrälseståndens att en

söndrin nödvändigt skall dem emellan exi

stera detta må väl gälla i fråga om Stånden

inbördes och deras intressen men icke inom

representationen der man rangerat dem till

öppen strid mot hvarandra menniskan är

ty värr liksom djuren underkastad den

svagheten att låta sig hetsas till strid blott

man tvingar henne att en viss tid stå ansigte

mot ansigte med en verklig eller föregifven

motståndare

att de embetsmin som för dess rlkning måste

underhållas till en stor del nödgas egna sin

förnämsta omsorg åt hopskrapandet af medlen

till bergning och försumma embetet den till

delar otta högsta lönerna åt minsta arbetet och

bar i allmänhet det felet att icke utbilda skick

ligheten hvarken för de speciella bestyr som

för staten äro verkligen nödvändiga ej heller

får de högre och mera omfattande Behofvet

af reform häruti är lika gammalt med vårt när

varande statsskick och så snart folkets ombud

efter den allenastyrande Gustaf IV :s afsättning

återfiago målföret vände de sig (1810 till re

geringen med begäran att förslag till en för

enklad styrelsens organisation måtte utarbetas

och framläggas Ständerna Dåvarande regering

erkände reformens nödvändighet och satte sig

genast i rörelse för att uppfylla Ständernas be

gäran En elter den tidens åsigter icke ringa

svårighet nemligen den existerande samman

blandningen af juridiska och ekonomiska ärender

mötte emellertid och förslaget kunde olyckligt

vis icke utarbetas före den märkvärdiga Rits

dagen år 1812 Vid nämnde Riksdag uppen

barade sig som bekant är en främmande ande

hos den förut för konstitutionalitet böjda rege

ringen nem .igen den militära allenastyrelsens

ande som sökte förstöra de kontroller folket

infört och som i trettio års tid behandlat alla

frågor om civila inrättningar med fraser ur de

franska miliiärbulletinerna Denna ande som

vid nämnde Riksdag sökte och till en del äf

ven lyckades att lägga bojor på Svenska folket

fria yttranderätt tycktes tillika hafva för afsigt

att aiskära frågan om en bättre styrelseverkens

organisation medelst ett förslag till grundlags

förändring hvars hulvudpunkt bestod i upphäf

vandet af statsekreterarnes rätt att vägra un

derskrifva beslut dem de ansågo lagstridiga

Ständerna förnyade imedlertid sin anhållan och

beledsagade den med pengar för den kommité

som regeringen skulle utnämua men vid 181S

års Riksdag hade ännu ingen kommité blifvit

utnämnd och saken har alltsedan blitvit be

handlad såsom alla andra Ständernas önsknings

mål Ständernas enlrägenhet tvingade väl slut

ligen regeringen att nedsätta en kommitté men

dervid nar saken ändlligen och längesedan stan

nat om man ej såsom en följd af dess första

upptagande viil räkna den nu efter JO är fram

komna sanktionen ä Ständernas beslut om en

förändrad inrättning af Statsrådet

Dä frågan nu ånyo måste upptagas möter

icke Mott den svårigheten att de förberedan

de arbetena ännu äro lika afgjorda utan äfven

den att alla de olika ärender som före reor

gauisationen böra åtskilja» blitvit ytterligare

sammanblandade genom de snart tallös» regle

menter kungörelser ocn partikulära organisatio

ner som så oerhördt utvidgat var författningssam

ling jemte de afvikelser och kutymer som i

förvaltningen och lagskipningen blifvit införda

Tillika Sro våra lagar af all» slag sedan länge

Under omarbetning och det är klart att dom

stoiarues och de administrerande verkens re

form beror af reformen i lagarne likasom att

vid utförandet af den sednare det år nödvän

digt a :t tiiuka sig en liormalinrättning af lan

dets institutioner och myudigbeter af alla slag

Andtligen har man nu möra allmänt insett att

hvad iegeringeo till vållat sig såsom sin ensamma

tillhörighet under namn af ekonomisk lag till

en stor del tillhör dels allmänna lagen dels

speciella lsgar (t ex lagar för jordbruk han

del slöjd alt dessa seduare isynnerhet som

både i afseeude på deras stiftande och deras

skipande böra vara lika tryggade som allmän

na lagen till stor skada för allmänna sä

kerheten hafva blifvit förblandade med ärender

af administratif natur dragna under admini

strativa verk och lagda under konseljen såsom

enväldig lagstiftare och hvad nästan värre är

såsom enväldig lagskipare

Att en ny minister genast skulle vara fär

dig med ett detaljeradt förslag till afbjelpan

de af all denna oreda kan man ej skäligen

begära Deremot torde det icke anses obe

fogadt om man fo .drar först och främst att

ministéren ofördröjligen företager de förbere

dande arbetena genom nedsättande af en kom

mitté ellar (på sätt Ständerna sjelfve velat först

försöka genom andag af belöning åt enskilda

eller genom båda delarne för att tillvägabringa

dels en noggrann statistisk öfversigt af status

quo och utredning af skilnaden mellan all

männa och speciella lagar mål och fora å ena

sidan samt ekonomiska eller administrativa för

fattningar och mål samt administrativa myndig

heter å den andra dels ett förslag till den or

ganisation som på grund häraf kan behöfvas

för det andra att ministéren genast går i för

fattning om de juridiska målens skiljande från

konseljen och förvisning till Högsta Domstolen

Detta sednare förutsätter ingeB grundlagsförän

dring det kau efter hittills öflig praxis till och

ned utföras mellan Riksdagarne genom författ

ningar som långt ifrån att göra någon inskränk

ning i allmänna lagen tvertom så att »äga gifva

deri sin tillbörliga rätt genom att låta doma

remål pröfvas och afgöras af verkliga domare

Ett grundlagsbud säger »Konungens domsrätt

skall uppdragas ät tolf af honom utnämnde

lagkmmige män de kallas Justitieråd och

utgöra Konungens Högsta Domstol ;» detta upp

fylles när de juridiska målen skiljas från kon

seljen och uppdragas åt Konungens Högsta Dom

stol

Går man vidare till någon af de öfrige re

formerna så sammanknyta de sig ovilkorligen

med den föregående och med hvarandra in

bördes

För ett par dagar sedan läste man i Stats

tidningen att Konungen afgjort ett mål an

gående en skräddaregesälls utskrifning månne

Justitieråden ej äro fullt ut lika kompetenta

att bsdöma formenligheteri i ceremonierna

vid en sks äddaregesälls utskrifning som Stats

yådea

Med allmän civillag hvartitl förslaget länge

varit färdigt står den hittills så kallada eko

nomiska lagstiftningen i oskiljaktigt samband

Äfven för den förra Lagkommittéens föresats

och skicklighet kunde det ej lyckas att från

förslaget så utesluta alla speciallagar att icke

mycket af dem i detsamma inkommit till ex

empel i Byggninga- och Handelsbalkerne samt

mycket i de öfriga balkarne blifvit afsedt det

är klart att detta rätteligen borde antingen e

limineras och de speciella lagarne för jord

bruk handel slöjder m m till och med kom

munallag hvar för sig utföras eller ock alla de

vigtigaste speciallagarne intagas i allmänna lagen

såvida danna skall erhålla fullständighet samt en

het och sammanhang återkomma Antages ci

villagförslaget i dess närvarande skick så är

landet utan speciallagar och med den för när

varande existerande irring att special och eko

nomisk lag är ett och detsamma helt och hål

let kastadt under Regeringens godtycke

En förbättring i landets civila oeh ecklesia

stika indelning i sättet att uppehålla vissa all

männa inrättningar för ex skjutsning väghåll

ning knyter sig omedelbart än ti .l reformer i

styrelseverkens organisation än till reformer i

allmänna lagen kommunalstyrelsen och försvars

verket skall äfven dervid inpassas

Kriminallagen kan likaså omöjligen erhålla nå

gon säkerhet och fullkomuing om man ej före

dess stiftanda lått en öfversigt icke blott af all

männa civillagen utan äfven af de speciella la

garne och de många varianta fall af en rätts

kränkning som deri kunna förekomma Med

denna under reparation ställda lag sammanhän

ga dessutom strafflagen och fångvården fattig

vårdslagen en lag om allmänna undervisningen

och flera andra grenar af lagstiftningen som

nu likaledes äro företagna till behandling I

synnerhet måste man föla strafflagens antagande

vara i ordning med fängelsernas och fångvår

dens inrättning samt lösdriiveri-författningarne

Rättegången eller processen måste äfven afse

de genom speciallagarne uppkommande tvister

och de serskilda fora och dnu serskilda pro

cessordning som för dessa tvister kunna be

höfvas och influera således väsendtligen pä sty

relseverkens organisation

Den stora massan af endast dessa i förbigå

ende ocb mttd mänga uteslutningar uppräkna

de raformer som genom folkets ideliga pådrif

ning ändtligen blifvit bragta å bane dst ome

delbara sätt hvarpå hvarje af dem ingriper på

en gång i alla allmänna intressen och tillika i

alla enskilda piivilegier deras invecklade in

bördes sammanhang och den fördomsfria öfver

sigt samt den mängd af detaljkunskaper deras

utförande kräfver rättfärdiga som vi hoppa det

ofvan fälida omdömet att de vid utförandet icke

blott tiltsammantagn» utan älven hvar lör

sig — sä vida riktigt samma bang med de öfrige

skall bibehållas — framställa i afseende på allt

annat än blotta viljan vida större svårigheter

än en förändring i representationssättet numera

gör samt attdet är otänkbait att de kunna med

oväld och fördomsfrihet genomlöras under ett re

presentationssätt som p .rsoi .jlicr»» rissa ei£ >kt

da eller privilegiiintressen de der sjellva skola

sätta sig tiil domare mellan sina egna fördelar

och det allmänna bästa Man ser också deiaf

att den stationära konservatism asm — vare

sig af bistoriskhet af fruktan for revolution af

lättja eller af den despoiiska grundsatsen att

folket innan dess behof alhjelptes borde böja

sig under den fardna allenastyrelsens godtycke

och ingenting begära utan ödmjukt tänka att all

god gåfva kommer ofvanefter — systematiskt

hindrat alla reformer och framför allt repre

sentationsreformen dermed ej vunnit annat äu

att hopa

'behofvet deraf och att derigenom göra

icke blott anspråken pä utförande uiycket häf

tigare utan äfven ställa den sä mycket frukta

de representationsreformen främst på listan så

som ett vilkor för alla de öfriga

Hvad skall nu en naiionel minister företaga

med denna reformmassa Svaret derpå beror

af utgången på Ständernas försök att utan led

ning af regeringen sjelfva besluta om större

delen af denna massa Man kan således blott

framställa den allmänna fordran att en natio

nel minister så vidt den kommer att deltaga i

rådslagen angående sanktionen ä Ständernas be

slut icke afslår dem om ej ofelbara skäl der

till mana att den med största utförlighet fram

lägger skälen till afslaget äfven ont det rör s

k önskningsmål samt i alla bändeler betrak

tar alla mål af denna beskaffenhet dem re

geringen sjelf till Ständernas pröfning öfrerlem

nat såsom frågor i hvilka Ständerna gemensamt

med regeringen äga beslutanderätt detta sed

nare innefattar något som icke blott borde va

ra praxis utan äfven måste vara det emedan

Grundlagen säger »Vill Konungen åt Riksens

Ständer öfverlemna att gemeusamt med honom

något afgöra som rikets allmänna styrelse rö

rer då förfares dermed pä det sätt som angå

ende lagfrågor är stadgadt .»

Men en stor mängd af reformfrågorna måste

nödvändigt af de närvarande Sländerne lemnas

oafgjorde En del deraf t ex lagkommittéens

arbeten anses redan vara förberedda ocb man

önskar att de öfriga måtte beredas för att i

sammanhang med förstnämnde föreläggas näst

kommande Ständer Man har likväl sett att så

dana förberedelser der de icke helt och hållet för

bigåtts blifvit uppskjutne och så senfärdigt be

drifne att regeringen måst möta Ständerne o

beredd man har ock sett att förberedelserne

då de företagits blifvit uppdragna dels åt per

soner af så kallade »kända tänkesätt» d v s

åt sådane som bestämdt sälta sig emot allt

framskridande dels åt kommittéer så talrika

och brokiga att enhet och drift inom dem va

rit otänkbara man har slutligen sett regerin

gen antingen lemna dessa kommittéer utan led

ning eller ock meddela dem så inskränkande fö

reskrifter att de icke kunnat fritt röra sig 1

allt detta önskar man bestämdt motsatsen

Skyndar ministären att befria Konseljen från de

icke administrativa domaremålen så vinner den

ledighet att genast taga ihop med de från riks

dagen bvilande ärender De speciella lagar soas

äro oumgänglige för komplettering af allmänna

lagen kriminal- och processlagarne komma först

i fråga Det tillhör Stetsrådet att uppställa och

indela de problemer som för denna komplette

ring måste lösas För utarbetningen gifvas tvän

ne medel kommittéer och utfästande af premi

er ät enskilda som tilltro sig öfvertaga en stör

re eller mindre detalj båda delarne böra efter

vår tanka användas och skola äfven lyckas

så snart man ser att det är allvar med saken

att man kan tjena fosterlandet och tillika sin ege»

lofliga ambition att derutinnan framför andra ut

märka sig Då ministéren antager denna möj

lighet bör den noga taga sig tillvara för en ge

nom vår goda Statstidning framhafd maxim som

sades hafva utgått från samhällets höjder nem

ligen den att låta andra arbeta ech sjelf lillegoa

sig hedern eller som de

*t ungefär uttrycktes

att tillegna sig andras tankar såsom sina egna

Så långt går sällan den kristliga försakelsen bos

vår egoistiska tids »snillen eller utmärkta kspa

cketer att de underkasta sig en dylik socieias

leonina med de högmögende Det är just den om

nämnda skamliga fåfängan som utrotar duglighe

ten hos offentliga män och småningom omgif

ver tbronen med d«ssa smickrande jaheriar

hvilka prisa hvarje vacker idé den en furste

lånat och slutligen äfven allerhögstdensammes

sjelfuppfunna dårskaper såsom genialiska pro

dukter af hans egen öfversvinneliga vishet hvar

emot iwum cuique är den grundsats som kring

styrelserna församlar dugliga och af håg att ut

märka sig genom arbete för allmänt väl lifvada

män

Jemte iakttagande af denna grundsats och af

skyndsamhet önskar man att minisléren i sjellva

valet af kommittéerna förfar i motsatts mot det

hittills följda sättet Icke de som utmärkt sig

såsom konservativa eller stationära böra väljas

till utarbetande af nya lagar utan tvärtom de

som uppenbarligen tillhöra muvemanget om äu

historiskheten och allt annat ruttet i verlden öf

ver ett sådant val häpnade sig till döds Vi å

beropa icke erfarenheten som visar att kon

servalismen platt intet kunnat åstadkomma u

tan börjat sitt arbete med att vända ryggen åt

det nya för att krafla sig tillbaka till det gam

la det är nemligen dess förutan klart nog att

den som skall frambringa något nytt äfven bör

önska det nys Sjelfva förmågan som naturligt

vis är ett oumgängligt vilkor vi valet slår i

närmaste sammanhang med viljan det är denna

som ser miijligheterna hvaremot det hör till o

viljan att se idel omöjligheter Tvertemot den

gamla praxis att sammansätta kommittéerna af

uiåsg» personer af motsatta åsigter som para

lysera hvarandra måste man välja få och så

mycket som möjligt liktänkande män tilltror

man sig ej utesluta konservatismens åsigter må

ste man åtminstone ej göra den till beslutande

utan intaga den såsom en opponerande minori

tet bskyddande eller hedersledamöter måste

uteslutas Ändtligen ocb likasom det är nöd

vjffiiihgt att regeringen tydligen uppgifver kom

mittéens hufvudäudamål lika nödigt är äfven att

allt det öfriga lemnas åt kommittéens egen pröf

ning

I afseende på ordningen mellan för

slaget tili civillag och förslaget till kriminallag

anse vi allmänna meningen förenad derom att

behofvet af en ny kriminal- och strafflag är ännu

mer pressant än behofvet af ny civillag Vis

serligen är det naturligast att civillagen föregår

och läg» ;es till grund för kriminallagstiftningen

men då den förändring nu gällande civillag vid

antagandet af en ny undergår icke gerna kan blif

va så hufvudsaklig att begreppen om brott och

straff deraf betydligen modificeras och då bu

den i en kriminallag dessutom både kunna och

böra få ett mera generell uttryck hvarunder

sedermera uppkomne förhållanden lätt subsume

ras så tro vi ock att derest icke båda de i

frågavarande förslagen skulle hinna att före Stän

dernas nästa sammankomst fullt beredas kri

minallagen med allt hvad dertill hör måste först

göras i ordning

Deremot anse vi det lika nödvändigt att ci

villagförslaget icke framlägges utan i samman

hang med de derutur uteslutna eller eljest än

nu icke redigerade speciallagarne Att dessa

biläggas nämnde förslag är alldeles enligt med

Ständernas önskan år 1834 då de hos regeringen

begärde utnämnandet af den sedermera så kal

lade åtgärdskommitléen i det ändamål att den

na skulle icke blott utmärka de stadgar dem

förra lagkommittén uteslutit ur sitt förslag e

medan de ansågos vara af ekonomisk beskaffen

het utan äfven utarbeta förslag till nya sådane

stadgar tjenlig» jemväl att om så pröfvas i

lagkommittéens förslag intagas Det var detta

hufvudsakliga ändamål som åtgärdskommittéen

bad att få slippa och hvarifrån systemets mi

nisiér med så mycken klokhet befriade den en

nationel minister lärer icke undandraga sig att

godtgöra denna förseelse

Man känner af erfarenheten hur mycket den

fordna ocb så högt värderade lagkommittéen

generades af regeringens inskränkningar i dess

arbetsplan och huru öfverflödiga hedersleda

möterna der sulto sednare kommittéer hafva

åter funnit sig redlösa emedan regeringen

platt intet meddelat dem om sina planer

det bör då vara en som egnat sig med allvar

äfven åt specialstudier och icke sådane som l #f

yat i all sin dar blott uti den spekulativa filo

sofien Dst kunde dessutom väl löna mödan

att hör» efter i Upsala och äfven inom ve

tenskapernas republik huruvida Hr Grubbe der

åtnjuter det stora anseende och aktning för sia

person som kan göra honom värdig att fram

för andra derstädes utses till thronens omgif

ning i en tidpunkt hvilket fullt lika mycket

i regeringens som i folkets intresse fordrar att

uppsöka landets utmärktaste med kraft i både

viljan och förståndet Är denna ställning af

sedd om Rådkammaren ånyo befolkas med låt

vara välmenta men svaga och utnötta gubbar

— Den nye Landshöfdingen i Kalmar Hr

Nerman lärer ämna att förmodligen såsom re

dande företaga ett besök i sitt residens Kal

mar Läns och Ölands tidning berättar nemli

gt *n att rum för Hr Landshöfdingens räkning

skola v»ra beställde på societetshuset till d SO

dennes

— Sedan Skogsinstitutet ansett skogsplante

ringen å 1064 tunnland af allmänningen Mös

seberg i Skaraborgs län böra verkställas genom

hackning utan föregående svedning och en sum

ma af 11 ,510 Rdr dertill på 20 år användas

men Konungens Befalluingsvande i läuel hem

ställt att de genom vådeld förliden sommar al

svedjade 200 tunnland måtte få genom kratt

ning utan hackning besås och om delta lycka

des äfven den öfriga delen på lika sätt behsrid

las har regeringen förordnat att sed ,n de af

svedjade 200 tunnlanden blifvit besådde all

nianningens öfriga areal måtte lemnas obcsådeL

intill sig visat huruvida detta sånings-ätt bad

framgång

— Vi meddela under rubriken Riksdag i dagen

nummer slutet af diskussionen i Bun .ieståndet

vid föredragningen af Konstitution Utskottets

svar på återremissen af det s k decbarge

belänkandet Det märkligaste af denna diskus

sion förakommer väl redan i gårdagsbladet i

Bengt Gudmunssont från Halland förslag och

Sven Henrlins anförande det sednare kanske

den mest träffande gedign» och koncentrerade

resumé i korthet af styrelsesystemtts karakte

ristik som under innevarande Rtksdig före

kommit men äfven det återstående l rtjenar

en uppmärksamhet som det utan tvilvel äfvtn

erhåller

— I går afton berättades det i flera cirklar

såsom alldeles säkert att Professor Grubbe skall

vara utnämnd till konsultatift Statsråd Vi till

stå likväl att vi ändå ej kunne sälla tro till

ett så bedröfligt va Om Reg dsrigenom skul

le anse sig hafva gifvit ett bevis att hon hä

danefter altid ville se sakerna både från den

ena och andra sidan så är likväl Professor

Grubbe en så opraktisk man att han måtte va

ra en af de allraminst passande i närvarande

lid då isynnerhet insigter i det verkliga iifvet

behöfvas Vi tro visst icke att det skadar att

hafva en lärd i Slatsrådet —långt derifrån men

EN FÖR HANDEL VIGTIG FRÅGA

En för Svenska handelns intressen i högst

grad vigtig fråg» hvarå Rikels Ständers utlå

tande vid denna Riksdag blifvit påkallad1 är

flere representanter och deriblai d förnämligast

Konsuln i Hamburg General-Konsuln Hr K

von Stahl vid denn» Riksdag väckt en omfat

tande motion Denna fråga har redan blifvit

behandlad af Ekonomiutskottet och ligger nu

pä Riksståndens bord Hr von Stahl har huf

vudsakligen syftat derhän att antalet af ordi

narie konsuler å främmande orter måtta in

ski änkas och dertill utnämnas embetsman

handlande samt att desse derefter ma lä rätt

att utnämna vice konsuler hvarföre bau före

slagit att en ny konsulslag måtte varda utar

betad

U .skottet har nu hal Ständerna tillstyrkt 1 :9 »It

hos Koagl Msj :t i underdånighet anhålla d» Kg

M»j :t i nådtr läcktes anbefalls att en fö ändrad

reglering ar konsuls distrikten må verkställas oeh

j att si vidt ske kan dervid jemväl tages till grund

iden inskränkalng af antal ordinarie kocsuler hvil

ken möjligheten tillåter £ :o att Rikets Smider hes

Kongl M»j :t framställ» underdånig anhållan der

I om att mid u ?fhör»nd af nuvarande kooiulad

j tfgifterne bestämd lön hädsnefter må komma att

»f Handels- och Sjöfartsfonden utgå till de Gene

ral-konsuler som efter ofvanstiende förslsg kunna

k-timma att anställts och icke redan såsoai tillika

virande Mlssioa» chefer eller annoriedss äro med

fsst lön försvdde 5 :o »tt hol Kangl Msjt i under

dånighet anhålla det Kongl Maj :t läctses 'J <a vid

taga sådana åtgärder »tt de marifest hvils Dan

ska regeringen föreskrifrlt att åtfölja till H .lstein

destinerade Svensk» fartyg måtte i stället »it ut

gifvas »f i Sverige anställde Dansk» konsuler ut

färdas af Migittraterne i Rikets stapelstäder *-o

att h +s Kongl M»j :t i underdånighet anhålla att

vid skeende organisation af kocsu ad-inrä 'tningtB

i allmänhet särskildt afseende fästes derå att 9t«d

ska och Na ska General-konsulerne mi kotsma att

ljda under Ministern för utrikes dirpsrtementet

dock med skyldighet att på stmraa eä

.s som hit

tills med deras tjenstebiträde tillhandegi de öfriga

auktorlteter som detsamma påkalla 5 :o att en så

dan omarbetning må af Kongl M ?j :t i nåder ar

befallas dervid nödig uppmärksamhet borde fästas

ej mindre å de emot den nu gällande konsubstad

gan redan anmärkte brlstfälllgheter än äfven i de

flere som derutinnan i andra delar kunna före

fflnnis

Onekligen innehåller nu detta tillstyrkan

de åtskilligt som bör åstadkomma eu förbätt

ring i det hittills varande systemet mtd kon

sulsbefattningarna Men i samma mån det hela

synes utgå pä reform och besparing är det an

geläget att tillse att man icke härigenom ka

star sig i några för den färsta anblicken gömda

större svårigheter af annan art och att allmänna

uppmärksamheten i tid söker förekomma de

I missbruk hvartill ett oinskränkt antagande af

förslaget möjligen kunde gifva anledning och

hvilka motionären troligen lika gerna som nå

gon annan vill undvika Det är i sådar .t än

damål vi trott oss böra underställa vc-derbö

randes ompröfrjing innan salen i morgonda

gens plena förekomma några erinringar bem

tade till en del ifrån upplysningar al affärsmän

bekante med de göromål som tillhöra konsuls

befattningarna

i :o Angående en förändrad indelnir g afkon

sulsdistrikterna

Om genom den projekterade

'fördelningen f

»

Svenska ocb Norska handeln verksammare och

på hvarje ort mera ansedda personer kunna

komma alt till General-konsuler utnämnas än

som nu på en del orter är fallet så tyc

kes väl en vinst härigenom uppstå dock kom

mer detta tillika alltid att bero pä desse Her-

rars grannlaga och oegennyttiga "omdöme vid

valet af de vice Konsuler som pä dersis ansvar

och inom deras distrikt skola tillsältas Just

de af Hr von Stahl uppräknade indirekta för

delar som åtfölja Kousulaterne på åtskilliga (Yäm

manda platser göra många personer angelägna

om dessa tjenster för hvilkas erhållande de äf

ven äro färdiga att göra uppoffringar På del

således ett sådant motiv ej måtte komrua att

inverka på utnämnandet af vice Konsuler bör

nödvändigt en sådan lag stadgas att Gw .ral

ej låta någon enskild egennytta bestämma vakt

af vice Konsuler

Dernäst bör dea vice Konsul som utaf G

neral-Uoasul utnämnes ovilkorligen vara en ak

ti f Handlaade på den ort der han som Konsul

utnämnes samt förena egenskaperna af redlig

han icke kan gsgrta såsom Konsul för ett främ

mande land Dernäst förtjenar det noga att ta

ga i betraktande att genom den föreslagna re

formen kommer General-konsulemes makt att

»nsenligt tillväxa och om de tillika få lön blif

va deras tjenster bland de allra beqvämatte och

behagligaste då de kuranta göromålen alltid kun

na skötas antingen af vice Konsuln eller af en

»krifvare eller bokhållare Det är derföre all

deles gifvet att alla de högättade eller gynna

de som gerna gå genvägar och ej komma fort

nog på den diplomatiska banan eller ock vilja

hafva sig en sinekur skola för-öka så godt de

kunna att bana sig väg till konsuls platserna

och till och med betrakta dem så som ett trapp

steg och ej mindre att om dessa platser komma

ander utrikes ministerns tillsättning och inseen

de och om ej allvarliga hinder sältas för ett

favorit-syslem härutinnan så skall Regeringen

ofta begagna utvägen af dessa platser för att

gifva brödstycken åt devuerade utan afseende

på deras fallenhet för tjensten Ett nödigt för

sigtighetsmått emot ett skadligt slöseri härmed

vore kanske således att föreskrifva vissa pre

standa af kunskaper ocb någon examen så alt

t ex ingen kunde till Konsul utnämnas so-o

ej utom vanliga humanistiska studier visade

sig känna nödiga handels kutymer bokhålleri

▼exel-affärer kunde föra handels korrespondens

in m samt att bildade handlande företrädes

vis borde väljas till sådana embeten emedan

de egentligen »ngå handels-affärer

Hvad för öfrigt angår distrikt indelningen

så då erfarenheten bäst torde komma att visa

hvad serskildt behof deraf kan vara uti länder

mod vidsträcktare kuster torde väl åt Regerin

gen böra inrymmas rättighet att efter dess om

pröfning äfven framdeles deruti göra förändrin

gar

2 :o Beträffande aflöningen Ehuru det är allt

skiil att söka befordra lindring uti afgiUen för

sjöfart och handel torde det dock vara tvif

vel underkastad älven af flere skäl än det

som nyss nämndes huruvida bestämda löner

af handels- och sjöfartsfond ?n u 'göra en än

damålsenligare aflining till en konsul än en

viss afgift per läst af de fartyg som utaf dem

klareras I hvilketdera fallet som hsldst ar det

i alla fall handeln och sjöfarten som kontribu

era till medlen hvilket del ock bör vara Det

medges visst att den sammanlagda summan

som Hr von Stahl uträknat eller 33 ,333 Rdr

1 .6 sk Ilamb Banko är ganska betydlig men

deremot synes afgiften till exempel på ett ISO

lästers fariyg s»m efter motionärens beräkning

utgör 10 B tr Haoab Bko eller 40 Rdr riks

gälds icke vara ^å betungande att icke den för

delen för de sjöfarande att bäfva en person på

fremmande ort .som i fall af behof är skyldig att

biträda med bevakandet af deras tjenst deraf

uppväger I alla fall blir det äfven för en

sjöfarande mera tillfredsställande alt veta det

en Konsul något erhåller för det besvär honom

förorsakas än att möjligen vid (kade anspråk

på honom mötas af det svaret att han har in

gen ersättning för all det besvär honom föror

sakas Dessutom om konsuladafgiften per läst

blef bibehållen vore det visst billigt att jetnk

ning skedde deruti så att om ett och samma

fartyg flere gånger besökte samma plats på ett

år borde konsuladafgiften den andra gången

utgå endast till hälften och hvarje påföljande

gång endast till y3 :del heldst man kan förut

sätta att skepparen såsom då mera bekant på

stället lättare kunde hjelpa sig utan Konsuls

biträde

3 :o Beträffande förslaget att Konsulerne hä

danefter skola komma att lyda under Ministern

för Utrikes D-partementet och ej som hittills

under Kommerskollegium

Huru denna förändring i kommercielt a

se-

m

a

m

n

v

m

li

d

ä

D

d

b

g

p

h

K

n

in

m

so

ii

so

k

h

.o

fU

Pa

>•

lö

de

H

pi

11

St

l»

Ö

fio

c

8

B

de

te

NI

na

ha

Ba

His

1

beg

ta

bu

sk

för

nöd

nna

he

Prn

ende kan blifva gagnande ar i sanning svål 11 rg

'le

Utf

att inse Först och främst begår man därige

nom samma fel som är så rättvist klandradt i

våra gamia organisationer att alldeles främmande

ämne .n sa ra ma »röra 3 under en och samma auk

toritet då hvar och en sådan i stället sä myc

ket som möjligt bör hafva att sköt a den gren

som han bäst törstar För det atid >a 'irti

merskoliegium de sednare åren med en seid»

les uppmärksamhet följt konsulalgBromålen och j

skalfat många för handeln gagnande tipplysnin-

gar hvilka lätt och med beredvillighet blifvit

de handlande meddelade

G

der

P ^I

den

Antingen måste nu Utrikes Departementet hafva »f

ingenting att göra för den egentliga diplomatien ,I

om det skall medhinna att lika noggrannt följa i tu»

dessa konsulatgöromål eller ock skall det-j

samma tillökas med en serskild sy ^l för det i

speciella ändamålet medan en bufmdsaklig del

af Kommerskollegii befattning blir öfverflödig

eller ock skola både de diplomatiska och kon

sulatärendema skötas ill» Detta försias tye

kes ock härleda tig derifrån att afsigtesi tyc

kes vara att hellre välja erntlVlsmäri än hanH

lande till konsulatplatser [ii !äi g

i oeh för den egentliga handeln (ej för t» 'i <•

vakningen derigenom någon fördel vinn "» skal

tiden visa Att en Konsul sora a kSjims»

tik han rätt uppfyller sitt kall k ?»t ^i .ra del

j

tan

P

.b

mera till fördel för den trafikerande derpå kan

alldeles icke tviflis och derom existerar ej

mer än eu tanka bland de svenske köpman

nen för hvilkas intresse dessa platsar huf

vudsakligen aro till En såuan Konsul star

med de handlande pa sin «ri uti ett föi tro

ligare förhallande Han bar der ett inflytan

de som den andre s .knar och fg-r oiure eu

ältare tillgång på upplysningar än den andre

Det synes således »it

pa alla ssdaua ställen

der de politi .ka sakerite utaf serskild diplomat

behandlas borde Cousulaltt alltid vara uppdra

get ål en köpman men att deremot på sådane

platser der bå .ia dela ne af samma person skall

handhafva» d r må en serskild person ej hand

lande der ill fötord .oa .s

1 fall konsuieine förblifva såsom nu under

Kouimerskolbgiurn kunde ju uti instru ^tioner

n för dem bestämmas att de politiska upp

gifter d« hade art m-dd .da antingen af drm

inrapporterades t ii 1 un Svenske och Norske

minister som vore anställd uti det land der de

som konsuler voro anställde eller ock till tit

iikes mini-iierns departement direkt men ailt

som rörde handeln och sjöfarten iill Kommers

kollegium insänd för att lättare med de

handland 1 niinmuniceias

at /FVCID KURS

.oMiioti 11 Rdr 35 »k 75 (I c ii Rdr 87 4 36 sk

90 d d

fU *scae 428 si 67 -i d tS7 l-S IS7 *-4 i 127 sk

90 v 4

PaB '8 »» 7 '2 »t k sieht 22 7 24 sk 80 d d

>•1 Pbtershurc 9S 4-2 k 50 i d

Cirduspappar flare sorter finare och gröfre

Tryckpapper samt Blått 0 :ifantpappsr

sif l»yby Brats tillrerkning i t 4 oon 1 4 listor fi .nas

till gala pS C G Åh-bergs et Comp Kontor i huset Nr

46 Tia Skeppsbron till vensUr i portgången

dfli

utmärkt god ganjm«l oeli borneT»cde försälies i parti

af miost i bmeljer ii 18 sk rgs för hel- och 9 «-2 sk

rirs för baifbuielj då torc butelj ålersiälles eller 24 sh

för hel ocb <4 sk för halfbnt med gias D ?n kan till

•amma priser erhäl «s iopa *kad till toorlsändning i 1 dor

at 60 hela el er 112 half oteljer i Bränrins- och PorUr

Magasinet *r 8 Lilla Nygatan

löbgcb 105 1-2 «k 6 1 il

af gammal B»t "ia Arrack och erkänd godhet försäljes

é t Rdr rgi 'ör buiel 21 si för halfbutelj di tom butelj

äterställes ocb 3 itdr

per kanna i B 'äu»ins- och Porter

Magasinet bud Nr 8 »id Ulla Nysatim

1 pa >ti af »S Hutel )er lämnas dt ?n till 44 sk pr butelj

sann i var .i af 50 buteljer till 1 Rdr med glas

Fin Bataria Arrack i 3 Rdr 16 ak pr kanna pisam

ma ställe

\S !i TALG LI NÖT JA gammal Röktobak

i lådor om *6 fcardaser och Cigarrer af Calmar fa

feritf sam» Tryck

Post

Skrif- och Bardus-Papoer af

Gryt» hrukstilUerkning finne till salu på C G Abrrgs

et Comp Kontor i huset Nr 46 Tid Skeppsbron till ven

„

Winga kers-Humla mycket god

Tbimothej-fr ö rent och till utsäde fullkomligt pålitligt

?Ör bi liga priser uii Wilibom» et Comp Kryddbod vid

Kornhamn

Eogclska FISK- och KÖTT SÄ PER samt Ecg

Pickles försäljas till nedsatta priser i Almlöfs Krydd

bod rid Bopmaatorget

NYLANDS

UT ÄDE RÅG »r i

*»» quauié

sasrtt flere sorter pålitliga Grssfrön till facilaste pri

ANMÄLDE RESANDE deri It Spt 4840

Doktor BomjAit och Hr ö« !tiegk S :t PeU-rsburg Hotel

de Svede Basdlsnd Lun 'kerg Guanons 8 ute Orgeln ^ien

Hellberg samt Haudlii &dtr &e filambrrg ocb Säaf Nykö

ping källaren Freden fenkafru Bsbimtn LinJköping Nr

11 Rini ugaun Äta ^erand ^o ^oderiaad Skara Nr 15

Stadssmedieg tan H ^n-il ^n ie Rotbqrist Luleå tamt Hand

l»»de Bdio R ^rnösa d kaliaren 8ig« fe

ys >are Jansson

Örebro Nr 5 Stora Nygatan Handelsbokhållnjre 8«lornons

fioa Götheborg Br .i &ftp ^tron S röm och tHudnrande Fors

c en Oa arne s»mt Pastors-Adjnokt Ro lauen Nr

8 *i ;ad ^smedjeg«ian Atf

- :d Docenten renström Ystad

Biron Ödem euti Go heborg och Doktor Kjerrulf Dd

deT ^Ha Nr 12 Norra Suifftjeiiaun Gen ral-Ldjtnant Reu

terskjöld Géthebcrg 258 Droitni ^ggttian

ihtt litel Orangeri för 6 fönster

G

g

bestäeriKe af hög» Hoilindjk» fina Cypress di»ersei Ge

ranier m B son o ^k deias till billiga priser i huset

Hf 102 tid Kung»b»cten 2 trappor upp

några pa af utsökt race pä lagenheten Sörentorp straxt

bnviom ftfre»- Järfra

Veritaltel god Blanksmörja

kfäljli

g

af Norrköpic-g» rälkända iilherksing försälj»» ali Mam

sell Arosios D Tereh ^ndel 'id Mutbron till ett jem

förelsetis mfd rn ans ntrmärkta g ?dbet billigt pris

Un YNGLING m =d goda seder och hadrandcr

ritsord sant fallenhet för handel och helst derrid

rand i någon småstad kan erhålla förmånlig kondition i

Landsorten hyarom rarenare upplysning ler &naa af Krydd

kramh Risbeck på Stora Nygatan

En Färgeri-Gesall

som är säker uti Beverett och Lincekyps färgning kan

bu genast erhålla en god kondition bos usdertecirnad

Dock må ii *gen göra sig besrär sossi ej genom mångårig

praktik är säker i sto konst

k

Stockholm et Tegelriken

ROBERT KELLBERG

F '3n trycket har ny ?» utkomnrt och Ö ^nts hos A BON

NIER (Baiaren å Nrrr ^rn

I :sta Häftet

jT ^n stark och vack >r VAGN m«d Sot .ffl tt

Ä- Lyktor och Wemllkösnor earot heldst på Liggfjädrar

Bkjndsareit s *»r bopäres I biljett till C R som inlem

nss pS Damb ^diikontoret

floji FBITZB et BAGG» å 32 sk b :to

Rabulisten och Landtpresten

F Bf FRANZÉN

ff ^ri vacker och pla 'l VÅNING af 6 Ruco

Köfr RSIlaro och nödiga uthu uti huset Pir 8 rid

ilandseränd

Bos W ISBERG

ÖfK |Fih

om Öfrer ^ie K *iramarjur |t *ren k» Friherre

Nedsatt p-t» *4 fk B >k å iupnse l Rdr $4 sk

Hos de fl *s

,Bofcba *dla p i R <tet s -mi

hos underteck

nad med rabatt *f hra-t 6 te tx på köptt kontant

handel sälja 28 tte bi ^o

Berättelser ur den Heliga Skrift

BaafbrUde efter Jon PttB ^ER jemte C &ristni» Ryko

Historien i feort Snmmandr ^g af O fi W ERIO ^DB

1 i MER G

1 Holmberyska Bokhandeln i dai» utkouinicn a

1 Rdr !i»nko

Tvenne Rum vid Stora Njgatan

hnset Nr en trappa upp ined eller ma eiduing städ

ning och kaffe Vidare uaderTäuelse på stället

ffrt slartr rich treflip ;i

.RUM med snygg-i (jqö

J bler eldning och a ndning s *»it Sängkläder Tid Jern

torget för Bubund *de R «r banko ?r år Vidare under

rättelse lemnas I Herr Mö lers K ?yddbod den första till

▼easter från Jemtcget

En Salubod

b»lä«en Tid den west trafikernde delen af Hö '0 'get för

billig byra UnderSfelse leronas uti Krydabod ^n i f d

BrorosisK» hnset rid nämnde torg

Tvrmir KUM n '« Toiget med dörr st «»•

ton psflptnn-to f«r Handel äro stt hyr» nnier UPSA

LA B6»ti» >arl£i- .iid Underrätielsn fä» hos H»ndel»m Lir .d

bolta p8 '»edfgniBBi

Eit STALL iör S bäsiar med tvenne Skallar

9 :ce Son ne«Mrm en 8t '-r Vedkällare trenne rymli

^ra Vncn ^tiui u :i Mila Vattug ^iindeM snedt emot Hofsla

anreterlfR «d-n äro ttt hyra frän ocb mod den 1 nä»t

feomeiar .de OktoVer Des«a läiienheter kunsa bese» när

den i samrca gird boende Stglldräsgtn Lindqrist efter

f 'äg»s

Den sanna Christendomens

begynnelse och t *l

.i meanishanssjäl f .a *»ä !idi kor

ta Hetraktel«er och fiöre

nf T

»o %t P Dr driöge

bunden i R ir 84 sk

sk banko

Dito Kyrkohistoria h 1 Rdr 20

för Allmogen hönsen 5 *» sk

Landts >a nen sk bio

IJijdcrr &tieläMr om

p

H«»s l K LM- tt 'I C Qt *y ,p

nödiga förbcvedelser t il erhållande af

nnan si

Förslag till ett R 'era noggrant sätt att prn

hera Salpeter än de hittills följda af uenuaiäcne 4 ok

bk

Prnfvftr

Hos

?» banko

'ler beräkrinft «f ntrtke» ortf >rs mynt m5 't och v

gt

Utfrifron a t L N Synoernerg bäfud 3 Rdr {6 »is I» lo

G ^schiiden i» Zu .jen aus iftren Leben fiin D ^nk ^l

der deniscbfn Dsnkbnrkeit Herausgegebon von W 8CBÖ

P ^ICHKN und t SCaRSCS Mit dnelr Abfoildung des fichwe

dennteines

v» IstJKKO

Wladimir och Hans Kämpar

Ryska Fors *agor 24 sk

dae abiK»zei i 1 Rdr (» sk banko

af

Hos

.ARON et LliADQVIST (Hegerm ^ja

tu» Hr i

j ^u ^ÖKTHVCliAKE PHES .it jert

fofxltment

särdeles ISU handf ^rMff

tan en tra ^a oep inp «Srden

i godt

Aitet» ^r •iS Bftrapja

»ltive- I frSEH

p» — i bf «

Niraare nd

FLYGEi .FORTRPi1 SO

\i köpape

Pu

ii !l

Å hs

»p» instr ^Mretv

bn«et 2

i godt

Aitet» ^r •iS Bftrapja-

— N .iraare und

»ltive

Pu

ii !l

rÅ hyras

(« trapp «5 >P ull»

U Kf 5-S tboj«D Vi

"I

.b u

.ill fi ,brik--p is TAKPAPPril

»p» instr ^Mretv

bn«et 2

ASTUN35AS HYRA

Ett litet RLN oro 4 till 6 Rum med nödi

ga olhtrs och om »å finnes en miEdre TrädgSrd I

tratten a Kongsbacken Adress HUS A 'tonbltd»kon

toret

Dj

,n 1 Otitoh»r 3 å 4 piopra RUM på nedr

botten filer en trfppi upp hälft med flere ingångar

»asH tvenne RUM for Het1»nt ocb Kask med Stall ocb

Vacmhui — lokalen beläsen mellan Regerrnuiigatan o 'b

LaduaSrdnlandet — Adress leainss å Dagbladskontoret till

RBSANDE

Fin • en 10k 'i 'hP til Riksdagens slut å

sirindar en nu Tienstesnan hyra ett mobleradt RUW

o « v uti e bä tre hus ej f6r aflässet frin Riddarbnl-

nie- Svnr orb vilkor torde uppgifrra» i Herr Bergers

Rrrddbod i Sébulie heiwska hunet der äfren upplysning

nieddelss oai hyresmannen

|7d geiK»ai tber >rfctiska insigter och dessutom

flerårig p-aktisk öfning i landtbruket kunnig medel

ålders opift urnn önskar alt till hösten få emottaga in

spekt

*cn öfrer nå ^on siörre Landtegeedom Han rekom

r ^ertderMr sig endast genom sitt uppförande samt de be

ty h .nrs eger oeh hoppas kunna vinna det förtroende som

'ör en dylik befattning är nödvändigt och hvilket han hit

tills aldrig sakral Skulle någon härå fäMa nppmärksaro

b *t torde «v«r inlemnas i biljett till Laboareur uti Herr

Thi- <p 'i Tobakshandel vid Kornhamnstorget

ör ,fJens af en ogift Man som är skicklig och ran Yid jord

bruk samt i flera år innehaft och ännu innehar samma

befallning och önskar dylik tjenst liM den 24 instundande

Okiob ^r Så val skriftliga som mundiliga rekommenda

tioner feunfia uppvisas Svar af ^aktas i försåld i

till € ?08 Valtvistares LMjeqvlst i Riiets Ständer

Bank

En siudsn i Yngling souj tiar» är kuuditiouei

»t

i Kraaibacdf I ästnndar dylik eipploj eller I brist der

af att fä reta pä Marknader Df n härä Utur oppaoärham

hel torde uppRifna adr«M uti bil .att till M JM ®0 pä Af

toBbladskontoret

En bättre msns Dotter önskar sig kondition

ali ett tclBdra huthill ftr att gä Frun tillhanda uti

brarjefaanda eätajaäl kon ir äfreB kannig nli att nkära

ti ;i >ck »y kläder PJ Iöh gtrra ej »1 mycket afseende

»««» i >3 »tt hyglliS1 eoh godt be«a #ta»de hvilket den s (i

»ilofrsr Srar torde benäget inlemnas i biljett till

B K G oti Lärfnbode» vid Wemerlänggaian M S9

liyfiglig och anständig Flicka önskar plåt

ä J .»« Huspiga i ett bättra bus Hon är kunnig I allt

!»v»d lill DenRe» tj»n«t h«rer Beria på elt redligt upp

fjirand fcosna saeddelat Den bärj fäster uppmärKsasi-

5»

terie *ara god ech tippjifro sin sdress i (Sraeslad

P i til1 F II soe

islsraras i Hr I

'ndrolhs K ?ydd-

DIVERSE

5 :te Klass

JK 9479 10 ,000 Mark

6315 2000 »

5178 1000 »

5000 500 »

5733 500 »

11229 200 »

Vinster å 100 Mark

JW 288 2541 3456 8214

Vii >ster å 40 Mark

M 4183 4497 5090 7258 10135 10192

11697 11757 15531 15594

Vinst !- å 30 Mark

JYs 1696 1756 1980 2198 2325 3698

4018 7518 10220 12721

Vinster å 20 Mark

JW 365 1385 5001 7031 7859 7882

7558 8920 10871 15143

(Fortsätm I morgon

VIMSTEBi

enligt denna lista utfallna hor undertecknad

böra jemte Frilotter uttagas till d 3 Oktober

Stockholm den 11 Septembei 1840

J L STR1NDB5BG

ll Klf

till 6 :te Klassen af 200 :de Ham

burger-Lotteriet

I o as ti 6 Rd Sy Biio pt fleiloss

och bshagade *sp CorraHponrienter i landsor

terna desslöriiii .aii insända beloppet derför

Stockholm den 11 Sept 1840

J L STRINDBERG

VINSTLISTAN

1 s1 a Klass

är bitkommen ocb t«n hos undertecknad genomses naml

de utfallne »insterne af Lo ter »Hågas till den 26 Sepl

Stockholm den 8 Sepl 1840

JSERG

J L STRINDBERG

Guifarr- och Violin-lektioner

lemnas grundligt och lättfattligt af nndr-rteeknad boende

t huset X 28 på Regeringsgatan 3 tr- upp i»»på cå den

JOH NAGEL

Kr»gl Orhmarma *iköS

å

efter den mest ändamålsenliga och för barn mest lättfatt

lig» Triangulerings noethoden fortfar alls O »dags- och

Lördags eftermiddagar hos A Burman boende på Norr i

Bryggaregräfden 1 ir urp i huset 3 samt på Söd ^r

hos Revisor W bom i Kaekmar-Rådet O ^ae ^ngii hus Si tr

upp för det ovanligt goda priset af 4 Rdr Bko i qvarta

let 4 timmar i vectan då alla ritmat ^riale kostnadsfritt

lemnas och till »c o ^eller de uti» ärktaste Kotstnärers ar

beten Unde»visnirg leranäs äfven uti sätte» att rätt an

vända d "n så n»ycknr berömda Vaxkritan b ?de till skugg»

ning af svart ocb med kulörer koi >sten att uttaga den

m Denna sorls Krita hvilken har n ånga företräden

framför Fransysk Svartkrita hvilket vitsordats af våra

berörodnsle Konstnärer utoai det at den efler en kort

t ds användsnde rekommenderar sig sjelf har nu nyligen

■nyckel förbättrats bli 'vit kompaktarp och större till for

matet kostar mind e än vanlig Svartkrita och säljas nu

utom i de flesta Boklådor hos Hedbooj Rylander m fl

bon KryddfcramWandlaren Adelöf på Je«nto-gsgaian samt

hos Fabrikör Frib»rg i huset M 3 B yggar *gränden der

anvisning lemnss »it för myckel liga priser erhålla alla

sorters rilm ler aler ocb principer att rita efler både för

ny» >egynoare ocb m >»ra försigkomna

För små Flickor

äro tvenne platser lediga i Helpers on hvarpst de få lära

allt hvad till en bildad uppfostran fcörer är det någon

soa sr i saknad af modersrård kanra dess anhöriga va

ra trygga och ö 'veriygade att den lilla blir lika ö *rt och

samvetsgrant bemött som vore bon i föräldrahemmet De

som hedra med sitt för oende behagade lemna svar i bil

jett till l .a Religion et l«-s Tenns på Af«oi biadsfcontoret

CHt yngre F un t inriter ön«kdr hlif va inick» ?rde

radt i något bättre hus helst Presfhos f ;å lar .det ej långt

från hofvudsiaden der »rindre barn finnas alt undervisa

i vanliga ffuntianmersarbeten Svar torde med förslå in

sändas till V *irma "aren Eiölund vid Kongl General-Post

Kontoret i Stockholm

'n pr p -i M-d tu suai är väl kniv ig i fi are

j tvétt saiKt matlagning önskar städn ;ng åt någon he

derlig Herre mot husrum samt öfveier-sko» mrlse i brist

deraf i nä ^ot bäitr» bos atl efterse barn 8 *ar begäres

b '1 '» '11 K r R inlemnas på A tonbladskonioret

Hos (vAJKO-ft ei LUNDQVIST (Rfg«ijirigr ^a-

tan Nr 4 emotiages Subsftript on å (3 gk br r .lo häf«

let å

Teckningar i Stålstick med Svensk

ex t leta btfiet Bunts att tillgå och utko &Bier h *®r

måsad ett häfte

I morgon Löida ^r utdelas uti Hr A Bonniers

Btibandcl till r §p Prmuvrantcr

tbstl .J

jr ;iodsgaian

MAN fr5n Stockholm att bo vid 8tora Torget nti En

kefru Bnekerts egendom

Ian«e <fe till He» rinf !3 srtal Lotters försÄlj

niag ech 3 :»e I /dawSlns dödlicra frånfälle får STOCK

HOT .M5KA LOTTERI-8ÄLL8KAPET fefirwed gifva till

^än

.a nit det med denna dprx upphört hvarföre ée atsål

de li t ,» jket ,na ä f4»r ?tti 'niag8siällera åierlerooas mot pen

parnes 3teTf3 ?nde oeh de qvarvaraude härmed blifva till

alla delar dödade hvilka af Hrr Kommiiiionärer ej bf höfva

återsändas till undvilrarde af post- o«b frafi :tafgift Stosk

bolm ^en 9 Sept *»w >er iSMO

STOCKHOLM bos t J Hjrua

Mila Nygatas midt emot Kongl Posthuset