Aftonbladet 1840-10-03

Sida 1

JM 230

Lördagen

DET TJUGÖNDEFÖRSTA

I84Ö

den 3 Okt

tr snl i Sioekhoim för holl ir 10 Rdr 2U sk för halft 5 Rdr SS »k tre månader 2 Rdr Banko Lösa Nuraror £ sk Banko PreEumertiiion och Etdelning i Bladets Kontor rid Stads-Smedjegatsn 1 f d Zet *äi Bod rid

ö»t VlingMta» i Kryddboden i hörnet af Drottning- och Fredsgatorne i Bromans Bod 1 hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björlings Tid Kongsbacken i Eissess i hörnet af Regeringsgatas och Jakobs gränd

i Lindroths rid Norrlandsgatan i Wall»ercs i huset Nr 26 Tid Nybroharemen i 8 G Laservalls Enkas Tid Storgatan å Ladugårdslandet i F Bastmaäs i huset Nr 9 i bö .net af Horn»- och Repslagaregatorne 1 Söder

i Nybergs rid Göihgatan samt i huset Nr 52 Tid Röda Slussgatan ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddagen

JU lear obs Oen 1 Oktober kl 2 e m Baroni

25 ,45 i /4 • rarra )V klart Kl 9 e .m Barom

25 ,4 'J 9 V2 s 1 blidt S mulet —■ Dea 2 Okt kl 6

f m Barom «

'5 .4 9 gr blidt S mulet

morgon Wlichceli-dagen predika

Hos DD MM KosDNeE» ogh Drottkihoer Hofpred

Pettersson

Hos dd g k BH Kronhunsb och Krokprihsbssan

Hofpred Lektor Eurén

I Slottskyrkas Hofpr Lektor Eurén

PI C ^blkkrg Hofpred Lektor Fröst

Pi Ulricsdahl Pred Biberg

I St <ktrkan t Komai Ullgren Pastor Priaiarius

Dokt Hagberg v Komm Frunck

I Clara 8 .o«m Beckman Bofpred Hasselroth Kom

Selin

I Jacob Komm Ljungholm Doktor Pettersson Komm

Horberg

1 Tyska Kyrkoh Rothlieb

I Maria v Komm Tydén Past Adj Stolpe Past

Ad Stolpe

1 Catharina Komm Gestrin Professoren D :r Tho

mander Komm Miiizall

1 Kungsholms Doktor Fuchs t Catech Ton der Borg

1 Finska Kommin Mag Tulindberg Finska och Bat

Pred Eriksson Svenska Högmässan I Aftonsingens stäl

le hålles F nskt Catecbes-förhör

I Ladugårdslands Komm Olai Komsn Adj Ihre

Komm Lindstén

1 Djurgårdskyrkan Komm Lindstén

I Adolf Fredriks Past Adj Ternström Kommin

LöhmsB

I Johannis Komm Winnberg Komm Winnberg

i Skeppsholmskyrkan Bat Prsd Lagerqvist

Garnisonssjukhuset Catecheten Wallinder

Enkbusbt Skollär Mag Hellman Gudstje *sten bör

jas kl 1

Gubshuset Past Adj Slolpé

Södra Korrektionsinrattninber Past Norrbin

norri Korrektionsinrattninuen Pred Egnell

Danyikssykean Kyrkoh Sjöholm

Sabbatsbergs Komm Norberg Gudstjensten börjas

kl 11

Laz /rettet B *t Pred Tollstedt

Kurhuset t Pred Angeldorff

Franska Reformerta Kyrkan Gudstjensten börjas

kl 11

Svenska Missions-Bönen hålles i Borgerskapets Enkhus

Kyrka Måndagen d 8 Oktober kl 5 e .m af Past Adj

Mag Littmark

UTNÄMND den S sistl September Till Extra Ordina

rie Meiilcina Professor vid Carolinska Medico-Chirurgiska

Institutet Öfver-Läkaren vid Seraphimer-Lasarettet Me

dicins Doktorn och Chirurgise Magistern Magnus Huss

AFSKED beviljadt Den 26 sistl Sept Löjtnanten Tid

Uplands Regemente Wilhelm Sundbäck ur krigstjensten

VIGOE UTRIKES Instrumentmakaren P Rosenrall och

JuDgfru Sophia Emma Augusta Schultz uti 8 :t Georgens

kyrka i Berlin d 16 sistl September

Af Kongl Uaj :t afgjorda mål

OppI Justitik-Departementets Föredragning

Rapport från Styrelsen öfrer fängelser och arbets

inrättningar angående Lifstidsfången IsraSl Rinman samt

Spinhushjonet Anna Catharina Rodin

An» ok n i n g a r om Nåd för Soldaten Olof Wedin

Drängen Anders Eriksson och Enkan Brita Mattsdotter i

Wedj» Anna Otterberg förra allmänna arbetshjonet Chri

stina Loviss E dberg Smeden Anders Wahlstedt från Fur

åsa f Sjö-artilleristen Lars Hansson Lundmsrk f Tjen

stegossen Pehr Daniel Hartzen Skomakaren Erik Sjöberg

Johan Fredrik Bernhard Krause f Sjömannen Carl Joh

Åberg Jan Erik Jassson från Björklinge Nils Andersson

Sabel Arbetskarlen Anders Sveaberg Dräagarne Ingemar

Persson Lars Ingemarston ocb Nils Johansson i Bua

Gardis en Johan Bergqvist Lifbevärings-soldaten Carl E

lnanne Wester Gsrdisterne Daniel Danielsson och Erik

Reinholu Blad Enkan Lisa Earos Hustru Magdalena Sö

derström Pigan Lisa Sandahl Pigan Cajsa Pettersdotter

från Strömmarne Fästningsfången Gastaf Andersson från

Djuraaiåla Livstidsfången Johanna Fredrika Ekholm Tor

paren Gustaf Pettersson Drängen Johan Petter Persson

fräs Tillirp Sfeonsaiare-lärlingen Johan Joseph Christan

och f Sjö artilleristen Johaa Bark Om tillstånd att

varda myndiga för Anna Gnstofva Franck Anaa

Helena och Margaretha Lovisa Ahlberg samt Augusta Jo

hansson

Uppå Finans-Departementets Föredragning

H e m r t ä I I a ti d e n af StStbållare-Embetet å Drott

ningholms Slätt om anslag af arfvode för bref-utdelning

derstädes Kongl M»j :ts Befalluingsbafvaede i Mariestads

Län rörarde användande till trädplamering af en del ut

af Kronoparken Mötseberg Dito i Hernösands Län om

användande af 100 Rdr till undsättning för fattige Krono

nybyggare utan vilkor af Borgen eller annan säkerhet för

återbetalningen Dito i Stockholms Län om Jägeri-betje

ningens brfricnde från att årligen fälla ett visst antal rof

djur Siats Kontoret ang inköp af en uthusbyggnad Tid

Göth borgs Krogko-magasin Öfver-Inteadents - Embetet

angående omläggning af en del utaf Terass-muren vid

gamla Kungsbaset Gareral-Tuli-Styrelsen ang lättnad i

förpsssnings-skyldlgheten för tomma eller bsriistade far

tyg Krigs- och Kammar-Kollegierna angående upprättadt

bytesbr-f emellan Kronan

'oe (i Öfversten C F W von

Tuné rörarde Mnjorf-bnstället Östra Bännebäck och Skatte

rusibållet West Terna Ö 'ver-Post-Direktörs-Emhetel ang

piofresors anställande med Post-ångfartyget Sverige

Ansökningar af Brobyggnads-Direktionen i Halm

stad om framställning till Rikets Ständer angående lån

af allmänna mede till återuppbyggande af bron öfver

Nnsa-strömsJeo Handelshuset i Stockholm G et C Jo

hansson om ut örsel för Svartå Bruk i Finland af 1 (00

Skepp Tackjern Hsndelsbokhållaren F W Kantzov om

tulifri ir försel af åtskilliga husgeråds-petsed ^ar och effek

ter Bokhållaren J P Everlöf om dito af åtskilliga hus

geråds saker kläder m El

Besvär af Stockholms städs Drätsel-Kommission

öfver Kammar-Rättens utslag om ägande-rätts-bevillning

åren 1825 och 185S för åtskilliga staden tillhöriga fasta

egendomar Kronobsgetl-Föreståndaren i Stockholm Fält

Kamereraren A Zetterström rörande ålagd återbetalning

af i räkenskaperna afförde medel för skrifmaterialier åren

1854 1S36 och £356 Grefve A R Hamilton om taxe

ringsvärdet för år 185U å Oresholms Säteri med under

lydande he« .man Magistraten i Wexiö om äganderätts

IievlllniBg för år 4855 i en del af Wexiö Rådhusbyggnad

Upsaia stads Drätsel-Kammare om äganderätls-bevillnlng

lör åtskilliga staden tillhöriga jordlägenheter åren 1851

1835 ,4 837 och 185 Handländerna i Luleå N Sundström

K P Hedström och C A Govenius rörande vägrad re

stitution af tull-afgifterna för ett parti spanmål Kost

»erie-Rådet A J Hammar om »fträdandet »f en bräd

gårdnpSats

i Halmstad densamme rörande den honom 1

egenskap af Skeppsredare påförd bevillning för år 1838

HANDELS - UNDERRÄTTELSE Kommerse-Kollegium

kungör dels att enligt hvad af förekommen anledning

blifvit hos Kollegium anmäldt den medgifna tullfriheten

för Spanmål som till Ryska Östersjöhamnar inföj-es icke

sträcker sig till Finska hamnar dels att fnförselstallen

föT Råg som till Finland från utrikes orter inkommer

blifvit den 15 sistl månad för nu påstående seglation

nedsatt till 20 Kopek silfver för tnnnan

CESS10NS- och L 'RARFVA-ANSÖKNINGAR INGIFNE

TILL STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT 1840 Sept ti Af

»11 Polis-gevaldlgern Axel Westerlnnds Sterbhusdelägare

tillgång Bko Rdr 655 3 osäkra fordringar 268 14 skuld

170 15 proklasnadag den 81 Mars 184f

— — — Af PollJ-nppsyniogsmaanen 8vante Leonsrd

Cederdahl tillgång Rgs Rdr4112 7 skuld Rgs Rdr 5257

39 6 God man Viktualiebandlaren O Raméa prokla

madeg den 31 Mar» 1841

— — — Af afl Kskelagnimaiarer Carl Samuel Mi

chaelssons Sterbhusdelägare tillgång Bko Rdr SS 36

skuld 216 42 1 proklamedag d 81 Mars 1841

— — 23 Af Grosshandlaren Alexander Josephson till

gäng Rgs Rdr 47 ,478 88 skuld Rgs Rdr 18 ,538 14 8

dito Hamb Bko Rdr 18 ,169 17 dito Pund Sterl 217

14 dito Francs 1402 borgensförbindelser Rgs Rdr 2500

Gode män Konsulen A H Otto och Diversehandlaren Si

mon Hirsch J :r proklamadag den 31 Mars 1841

— — — Af Kramhandlaren Gustaf Pehr Sjöströms

afl Enkas Carolina Christina Kindborgs Sterbhusdelägare

tillgång Bko Rdr 240 4 skuld 502 45 God man Sko

makare-Åldermannen O Högström proklamadag den 31

Mars 1841

DOM Den 2 inst November afkunnas Askersunds R .R :s

uti Konkurs- och Urarfra-målet efter Medicin® Doktorn

G M Rosling

BORGKNARESS SAMMANTRÄDEN Handelsbetjenten

S Floberg d 23 dennes kl 3 e .m hos A M Salme

nius i Boris Läderhandlare-Enkan Märtha Sofia Holm

grens och Majoren C G Taléns d 44 d :s den förres kl

5 och den sednares kl 6 e m på Kontoret i Huset Nr

7 Tid Clara Vestra Kyrkogata Baron Duwalls d 12 d :s

kl 4 e m uti Huset Nr 56 vid Österlånggatan 1 tr

upp Handlaaden I Arvika Köping C P Lindqvists d .25

d :s kl 10 f i Massans bns derstädes

SPEKTAKEL På Kongl Theatern i morgon Söndag

för tredje gången Onkels Hemlighkt sasat Preciösa

— Nästa Måndag Robens i Madrid

Musik uti Davidssons Södra Paviljong

Undertecknade få härmed äran tillkännagifra det Ti

med Sopransångaren Hr Anton Stransky träffat ö verens

kommelse derom att han med sitt Sångaresällskap från

Wien i dag Lördag och i norg Söndag och sedan tills vidare

hTarje afton gifver en aftonunderhållning nti vår vid Drott

ningg uti Trädgårdsförenings lokal Tarande södra PaTiljoag

derTid komma att exequeras flere Sopranarier af Rossini

Bellini m fl Tenorarier Vokalqvartetter Tyroler- och

Steyrare-sånger m m Afgiften för Entréen blifver be

roende af Risp åhörarnes välvilja och godtfinnande

Början sker kl 6 e m Bröderne DAVIDSSON

Fält- och Harmoni-Musik

uppföras ntl stora Mosebaekes Trädgård i morgon Sön

dag från kl half 8 till halt 10 eftetsnidd såvida väder

lekea det tillåter

BOK-AUKTION

Förteckning öfver an större samling Böcker i åtskilliga

Vetenskaper såsom Lagfarenhet Historia isynnerhet den

Svenska hvaribland flera sällsynta Belles Lettres Stads

och Landskapsbeskrifnlngar Mathematik Bergsvetenskap

etc på flera språk Jemte Manuscrlpter Planchvork Char

ter och Gravyrer in m som kommer att å Bok-Auk

tionskaiamareR i Stockholm försäljas Lördagen den 84

Oktober ocb följande auktionsdagar utdelas derstädes samt

i Herr Isbergs Bokhandel i Stockholm ocb hos de fleste

Herrar Bokhandlare I Rikets öfriga städer

Herrar Ledamöter af SÄLLSKAPET I KIR

STEINSKA ARFVINGARNES HUS vid Munkbron

behagade att till Val af nya Ledamöter derstädes sam

manträda Onsdagen den 7 Oktober kl 5 eft .midd

Stockholm den 28 September 1840

Direktionen

Berg Motala Eken Wenersborg och öfrige 1 vägen va

rande platser anlöpas hvarest gods och passagerare af

lemsas ocb emottagas Obetalte bref medtagas till de

Postkontor soia passeras Biljetter för Passagerare säl

jas hos L J Blomqvist på Ångbåtskontoret vid Storkyr

kobrinken Restauration finnes onbord

Ångfartyget AMIRAL yon PLATEN Kapt C K Wieni

går från Stockholm till Götheborg Thorsdagen d 8 Okt

kl 5 f m och medtager geds och passagerare Söder

köping Berg Motala Eken Wenersborg och öfrige i

vägen varande platser anlöpas hvarest gods och passa

gerare afieffitnas och emottagas Obetalte bref medtagas

till de Postkontor soist passeras Biljetter för passage

rare säljas bos L J Bloxsqvist på Ångbåtsftoatoret i Stor

kyrkobrinken Restauration finnes ombord

Ångbåtsfart

emellai

Stockholm Carlstad och

Crötheborg

Sjömanna-Sällskapets Skola

Gossar ocb ynglingar hvilka bestämma sig för Sjöman

nayrket och önska att såsom elever derstädes vinna in

träde äga att sig inom den 15 i denna månad anmäla

hos Skolans Första Lärare som alla dagar träffas å Sjö

manshemmet Huset Nr 22 i Stadsgården 1 tr upp

Läroämnena blifva Christendom Svensk Grammatik

Historia Geografi Geometri Cioblära samt Engelska och

Tyska språken hvarförutan undervisning uti Sjömanning

kommer att meddelas

Skolan öppnas den 15 dennes och fortgår tili den 1

Maj 1841 Stockholm den 1 Oktober 1840

Direktionen

LEDIG TJENST Lärare-befattningen vid

Björnlanda Skola sökes inom 56 dagar efter forsla kun

görelsen 1 Aftonbladet Egenhändigt ansökningar ställas

till Pastors-Embetel derstädes under adress på Söder

Telge Giltiga betyg ej mindre om ålder sedligt uppfö

rande och ett för barnauppfostran passande sinnelag än

äfven om nödiga kunskaper med FULLSTÄNDIG skick

lighet och erfarenhet i växelundervianings-sättet måsie bi

fogas Lönen är 500 Rdr Bko boställsrum och en krydd

täppa Blifver Prest till Lärare vald äger han att beräk

na enkla tjenstår hvilket tredje gången kungöres

Post-Ångfartyget Sverige

10m efter dess tredje resa til Eöpenbsien bit Sterförrän

tas Söndagen den 4 cäitkommande O &lober afgår åter

tili Köpenbaasn Thorsdagen den 8 i samma månad och

anlöper under Yägen städerne Carlskrona och Ystad med

förande Passagerare och Fraktgocs så täl till och ifrån

dessa ttänne städer posi Köp«nhamn dit Fartyget bör

anlända Söndagen d 11 i nyssnämnde månad på eft .midd

Ångfartygets afgångstider blifra

på nedresan

Från Stockholm Thorsdagen dea 8 Oktober kl 4 e sa

» Carlskrona Lördagen d 11 » kl 6 e m

» Ystad böndagen d 12 » kl 8 f m

samt på appresan

Från Köpenhamn Fredagen d 16 » k 9 f m

» Ystad samma deg ki 7 e m

» Carlskrona Lördagen d 17 » kl 8 f m-

hvarefter Fartyget bör hit återkomma Söndagen dea 18

Oktober på aftonen

Passagerare-afgifterne äro bestämde

För resan l :a platsen 2 :a platsen Däck

från Stockholm t Carlskrona Bko Rdr 80 — 15 i 6 6 :58

» » »Ystad „ M — 18 :32 9 :IG

» » »Köpenhamn » » 83 :16 23 :— 11 :46

» Carlskrona » Ystad » » 8 — 6 :i6 2 :152

» » »Köpenhamn » » 15 *6 8 *G 4 :24

och från Ystad » dito » » 5 :16 5 £6 2 —

samt till lifea belopp för återresoroe

Bil jet ter för Passagerare erhållas

i STOCKHOLM å Eggert Nwiclér el Sons Kontor i boset

Nr 32 rid Skeppsbron

i CABLSKRONA fcos Hr Konsuln Palander

i YSTAD å Post-Kontoret och

Öå

i KÖPENHAMN å Hr S Heckshera Kontor i hnset Nr

195 vid Bredgatan på hrilka ställen när

mare underrättelser äfvensom uppgift å

frakten för vagnar och gods meddelas

Restauration finnes ombord

I afseende på Brefs befordrande med Ångfartyget un

dnr denna dess Fjerde resa gäller hrad derom uti Kun

görelsen af den 8 dennes rörande Fartygets tredje resa

bllfrit stadgadt Stockholm den 22 September 1840

ÅNGS &ONERTEN SOLIDE

förd af Kapten Naa Åbatanssca afg .tr härifrån till Åbo

Tisdagen den 6 Oktober kl S förmidd samt raedtager

Passagerare och Gods anlöper under vägen Furusund

ocb Degerby på iland Biljetter för passagerare säljas

på undertecknad kontor vid Slottsbsc &en och bör Frakt

gods försedt sned behöriga förpassEiagar sednast vara

ombord aflemnadt kl 10 f ja dagen förut God Restau

ration finnes ombord Carl Rob FORSGRÉN

ÅNGSKOMERTEN NORRLAND

förd af Kapt N Åhmansson afgår härifrån till NYLANDS

lastag #plats norr om Hernösand Thorsdagen den 15 Ok

tober kl 6 f m samt medtager Passagerare och Gods

äfren till Öregrund men som böra i båtar afhemtasfrån

fartyget torn stoppar utanför staden anlöper under Ta

gen föröfrigt städerna Gefle Söderhamn HudiksTall

Sundsvall och Hernösand Till alla ofvannämnde platser

emottagas Passagerare och Gods «å ISngt utrymmet med

gifrer Bref till ofrannämnde städer få utan betalning

aflemnss uti en ombord befintlig poståda Biljetter för

Passagerare säljas på undertecknad Kontor vid Slotts

backen God Restauration finnes ombord

Carl Rob FORSGRÉN

Till Gotfeeborg

Åagfartyget POLHEM Kapten C G Stuart gär frän

Stockholm till Götheborg Onsdagen den 7 Oktober kl 6

f m och medtager gods ocb passagerna Söderköping

I anseende till svår storm ocb tjocka MSndagen d SS

sistl September förändras Ångfartyget WERMLANDS re

seturer i Oktober månad sålunda att afgåagsdagarne blifra

Fredagen den 9 Oktober från Stockholm kl S f m

Lördagen »10 » » Oxelösund

Söndagen » tf » » Hulta

Måndagen » 12 » » Borenshult

Tisdagen »13 » » Hajstorp

Thorsdagen » 15 » » Carlstad kl 8 f m

Fredagen » 16 » » Aspholmarne

Lördagen » 17 » » Wenersborg

Söndagen » 18 » » Edet

Måndagen »19 » öfverl 'gger i Götheborg

Tisdagen »SO » d .o d :o

Onsdagen »SI » från Götheborg kl 6 f m

Thorsdagen » 22 » » Trollhättan

Fredagen » SS » » Wenersborg

Lördagen » 84 » » Aspholmarne

8öadagen » S5 » » Carlstad kl 5 e m

samt emottager och aflemnar Passagerare och Fraktgods

vid alla mellanvarande stationer — För det uppehåll af

c :a i dag som förorsakas genom anlöpandet af Carlstad

nedsättas afgiften för de Passagerare som medfölja Far

tyget dit och derifrån 1-B :del af den gällande taxan —

Biljetterna försäljas i Stockholm hos Hr L J Blomqvist

Storkyrkobrinken i Carlsud hos Hr Fr Leop Njgren och

i Götheborg hos Hrr F et H G Wessberg God och

billig Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET ÖSTERGÖTHLAND

Öåfåkhlll Jk

Kapten 1 P Öhman afgår från Stockholm till Jönköping

Tisdagen d 6 Oktober kl 7 f .« samt återvänder från

Jönköping till Stockholm Måndagen d 12 i s m Vid så väl

upp- icm nedresan anlöpes Södertelje Söderköping och

alla vid östra kanallinlen varande stationer men icke

Hjellö Egendom Biljetter säljas hos fartygets Kommis

sionärer Hr Hamn-Kapitcn och Riddaren L Adlerbjelke

i Jönköping ocb Hr L J Blomqvist på Ångbåtskontoret

vid Storkyrkobrinken i Stockholm Fraktgods emottages

ombord efter särskild taxa och bör vara aflemnadt kl i

e m dagen före afretan Restauration finnes ombord —

Nästa resor blifva från Stockholm den 18 och 31 och fr

Jönköping den 12 och 24 Oktober

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

fördt af Kapten E ÅHLSTRÖM afgår

hvarje Onsdag kl 7 f m från Stockholm till Westervik

» Fredag kl 7 f bi » Westervik » Wisby

» Lördag kl 7 f m » Wisby » Westervik

» Söndag kl 7 f m » Westervik » Stockholm

hvarest det inträffar Måndagarne

Biljetter säljas hos C O Strindberg vid Stadssmedjeg

ÅNGFARTYGET NAJADEN

afgår härifrån med anlöpaade af Waxholm och Furusund

till Norrtelje Tisdagen den 6 Oktober kl 6 f m samt

medtager Passagerare och Gods så långt utrymmet med

glfver Biljetter för Passagerare säljas på undertecknads

Kontor vid Slottsbacken Restauration finnes ombord

Carl Rob FORSGRÉN

ÅNGFARTYGET WESTMANLAND

afgår hrarj» Tisdag och Fredag kl 8 f m till Strengnäs

ocb Westerås Fartyget anlöper Strengnäs kl half 1 och

inträffar i Westerås ti å e m derifrån det återvänder

Onsdagar ech Lördagar kl 8 f .m och inträffar 1 Streng

näs kl half 11 Biljetter för Passagerare säljas i Stock

holm å Rederi-kontoret huset Nr S9 Lilla Nygatan i

Strengnäs hos Handlanden N Rydberg och i Westerås hos

Inspektor Ahlström Proper Restauration finnes ombord

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och Fredagar kl

8 f na samt åter Thorsdagar och Lördagar s t Biljet

ter säljas hos C O Strindberg vid Stadssmedjegatan —

Köpas Biljetter ombord erlägges S sk bko öfver Taxan

I anseende till Upsaia Marknad

afgår Ängfartyget FREJA från Upsala Söndagen

den 4 Oktober kl 8 f ra i stället för Lör

dagen och till Upsala Måndagen d S Oktober

kl 8 f .m samt åter Tisdagen ssmnia tid för

öfrigt bibehåller fartyget sina vinliga tourer

mellan Stockholm och Upsala

TILL UPSALA

Rf ?år Ångfartyget liPLAND Tisdagar Thorsdagar och Lör

dagar tamt åter Måndagar Onsdagar och Fredagar kl

8 f so Biljetter säljas uti L J Warodells Tapet-maga

stn i Bergstrablskn huset Passagerare som ej köpa Bil

jetter hes KoaRmissionären betala dem ombord med 8

sk bko förhöjd afgift

OBS I anseende tili marknaden afgår Ång

fartyget UPLAND från Upsala Söndagen den 4

Oktober kl 9 f m i stället för Måndagen d

o di fartyget öfverligger i Stockholm afgår

Tisdagen d 6 tid Upsala i vanlig tid och resetur

TILL ENKÖPING

»3r Asgfsrtyf 't ÖRNEN Kupten Fr Roos Tisdagar och

Fredagar kl 8 f .m samt återvänder till Stockholm Ons

dagar ocb Söndagar Bilfette erhållas på Ängbåtskoito

ret vid ätorliyrkobrmke» Nr 9

TILL ÖREBRO

ÖREBR

gär Ångfartyget SJÖHÄSTEN Onsdagen d 7 0ktob»r kl 6

f m och fortsätter resorna sedan likasom förl år från

Stoekholis Onedagarne och från Örebro Lördagarne —

Biljetter för Passagerare erhållas hos L J Blomqvist

Storkyrkobrinkeo Nr 9 Restauration finne» ombord

ÅNGFARTYGET DALARNE

afgår innevarande månad h»ar |e Lördagsmorgon kl 6

Bed Lastpråm direkte till WESTERAS och STRÖMSHOLM

eller KÖPING

«B-Sv Ångfartyget RAKETEN afgår i morgon Söndag

frän Stockholm till Södar-Telge och Norrköping

kl 6 f m och COMETEN från Korrköping till Stoek

bol» samma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L

J Warodells Tapet Magasin i Bergstrahlska huset Re

stauration finnes ombord

Ångfartyget NORRKÖPING afgår med åtföljan

WWf■ de Lastpråa alla Lördagar kl 6 f- m- till Sö

der-Telge oeh Norrköping samt åter alla Tisdagar vid

samma tid Biljetter mot nedsatta priser säljas uti L J

Warodells Tapet-Magasin i Bergstrablska huset Restau

ration finnes ombord En Pråm finnes alltid vid Flugmö

tet tillgänglig för lastning

sm Ångfartyget ORMHN IÅKGE afg !r alla Freda

gar kl 6 f .m till 8

-Telge SöderBtBping Oxelö

sund oeh Linköping samt återvänder alla Tisdagar vid

■taia tid Biljetter för Passagerare säljas I Hr t J

Warodells kontot i Bergstrablska huset Restauration fin

*es ombord

Ångfartyget GUSTAF WASA afglr hvarje Tisdag

kl 7 f bi ifrån Stockholm till Strengnäs ocb

Arboga ocb från Arboga till Stockholm hvarje Fredag vid

samma tid Biljetter för Passagerare säljas å L J Wa

rodells Kontor i Bergstrahlska huset Restauration finnes

Ångfartyget WIKINGEN afgår hvarje Fredag kl

7 f .m från Stockholm till Strengnäs och Arbo

ga och från Arboga till Stockholm hvarje tisdag vid sam

ma lid Biljetter för Passagerare säljas å L J Warodells

Kontor i Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord

Ångfartyget YNGVE FREY afgår alla Måndagar

och Thorsdagar kl 7 f m till Strengnäs ocb

Westerås ocb äter aila Tisdagar och Fredagar vid sam

ma tid Biljetter för Passagerare säljas nti L J Waro

Jells Tapet-Kagasin i Bergstrablska huset Restsntation

finnes ombord

Ångfartyget THORSHÄLLA afgår till Strengnäs

och Thorshälla alla Onsdagar oeh Lördagar kl

8 f m samt åter alla Måndagar och Thorsdagar s tid

Biljetter sälja» hos C O Strindberg vid Stadssonedjegatac

Ångfartyget GRIPEN afgår nästa Thorsrfag d

8 Oklob kl 6 f .m till Södsr-Telge och Nykö

ping och återvänder Lördagen den 10 Okt kl 7 f m

Biljetter för Passagerare säljas uti L J Warodells Tapet

Magasin i Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord

OBS Ångslupen Drottningholms

a till Drottningholm om Måndag d S dennes inställe

TILL DROTTNINGHOLM

resa till Drottningholm om Måndag d S dennes inställes

TILL DROTTNINGHOLM

afgår Ångslupen DROTTNINGHOLE i morgon Söndag dea

4 Oktober kl 12 f m återvänder på aftonen

TILL GUSTAFSBERGS BRUK

afgår Ångslupen BELLKAN i morgon Söndag d 4 Oktober

kl 10 f m återvänder kl 4 e m

RIKSDAGEN

PRESTESTÅNDET

Plenum den 30 September

Dagens plenum upptogs mest af det till denna

dag utsatta valet till ledamöter i Förstätrkta Konst

Utskottet tamt Konst U <tk :i memorial ju 43 om

ändring af 9 § R F äfvensom några det »adlig

serskildt röraade ämten

Till ordinarie ledamöter i Förstärkta Konst Disk

valdes 1 dan ordning de undfitt flesta rösterna

följande Biskoparne Hedrén Agardh Heurlin

Prosten Stanhammar Dr Agrall Prosian Bergqvist

Dr Tbomander Prosten Åstrand Prosim Gusallua

Professor Bolmér Prostarne Östberg Barlia Biskop

Butsck och Lektor Lturenius Suppleanter blefrot

Prosten Sandberg Dr Björkman Prostarne Luad

blad Lindmark Gthae och Nordhammar

Ianan detta Tal företogs inlemnade Biskop Bolm

ström »n rejervatfon mot det i Bäst färegiende ple

num diskuterade förslaget till förändring af instruk

tionen för Rikets Ständeis revisorer

Derefter och sedan lörenämnda val försiggått

uppstod Prosten Stenhammar och uppläste med an

ledning af vid förra Riksdagen väckt fråga om in

rättande af en allmän enke- oeh pupillkassa för

Ecklesiastikstaten en låag cch förtjenstfull motion

i detta ämne hvilken af Ståndet begärdes på bor

det för att sedan i fall någon annan ledamot vil

la därtill lamna upplysningar gemensamt med des

sa remitteras till Ståndets egna Clsk :s pastoralaf

delning

Prosten Sandberg hade ingifvit en motion i lika

syfte hvilken äfvenledes upplästes och i samma

afsigt bordlades

Derpå uppläste Dr Thomander en lå väl grund

lig som äfven i sina ordalag med omsorg författad

motion om en mera utsträckt bibelläsning och för

klaring hvilken motion hade så mycken mera för

tjenst som den hyllade ganska fria åsigter på grund

deraf att »samvetets rättigheter äro bland rättig

heter de heligaste» Tal föreslog detjemte att man

skulle hos Konungen anhålla att det måtte med

gifvas Domkapitlen alt derest dalar af försam

lingarna lå besluta bevilja Nya Testamentets fria

begagnaode vid Högmessoptedikningarna i stallet

för de gamla pericopertia och att till dessa ti i

tergå när de sig dertill fritt besluia Danna mo

tion remitterades också till Ecklesiastik Unk :s pa-

storalafdelr .icg

Prosten Säve uppläst äfvenledes an dylik motion

af ej mindre värde och blef den till samma Disk

remitterad Derefter beslöts att Bsvillningsförord

ningen om hvars föredragande nästa Lördag hos

Adeln Ståndet underrättades skulle blifva hvilanda

tills åtskilligt annat på bordet veranda hunnit före

vara Sedermera företogs Konst Utsk :s memorial

JK 45 om ändring af 9 § It F hvaröfver talade

Biskop Bolmström som förklarade att om han

varit närvarande 1 Utskottet när frågan der förevar

han skulle hafva blträdt deras mening som afstyik

te förändringen För orsakerna härtill ville han

ku redogöra Förslaget hede uppgifvits ej åsyfta

annat än att på ett ställe sammanföra hvad som

angår samma ämne Betraktade man det likväl

Eogare sä innefattade det äanu mera och skulle

kunna föranlada till an förbländning af 106 och 107

gg Darföre ech då Tal ej kunde ingå på deraf

mening som med kraftiga föreställningar förstodo

sådane hvilka då ej Konungen deraf togs rättelse

borde föranleda den värnandes resignation afstyrk

tas den föreslagna förändringen

Prosten Bvasser instämde msd Dr Holmström

Ansåg sig eljest behöfva en upplysnisg om ocb på

hvad sätt det vore möjligt au vid jemförelse mel

lan 9 §

.C3 nuvarande innehåll och den föreslagna

förändringen få någon mening

Biskop Nibelius var frånvarande i Utskottet när

ämcet dar förevar ech delade nu Dr Holmström

tanka De frågor huruvida något som förekom

mer till afgörande i Statsrådet kan vera mot lag

stridande eller ej med Rikets sannskyldiga nytta

förenligt kunde Tal ej föra under samma kategori

och ansåg han således anavaret äfven böra vara

olika ocb i olika §§ böra upptagas som också hit

tills varit förhållandet Om något är stridande mat

lig måste enligt objictiva grundar bestämmas om

Eågot dsremot vore oförenligt med rikets sannskyl

diga nytta berodde på den subjectiva uppfattnin

gens af ämnet oeh kunde föregå och åfvenledes föl

ja pi frågans afgörande När således förhålltnder

ne äro olika cch deraf hör blifva en följd att i

tna fallet ej så kraftiga föreställningar kunna gö

ras som i det andra så kunde Tal ej tillstyrka u

tan ville 1 stället afstyrka förändringen

Professor Geijer ansåg ej dessa följder skola

nödvändigt ega rum Tal kunde ej anse opas

sande att i denna § införes att den som ej

iakttagit rikets sannskyldiga nytta är förfallen under

107 § hvarom anmälan då bör hos Ständerna göras

Biskop Holmström besvarade mot honom gjorda

anmärkningar I afseende på de kraftiga föreställ

ningarna befarades att derest de ej varit nog

verksamma deraf kund följa ansvar efter 106 g

och att således den 107 g blefve elaierad Af

styrkte som förut

Prosten Ödman antåg Hr Geijer lufva boj nt

redt ämnet och fann det klart att 106 cch 107 £

nödvändigt efter dtn 9 g borde lämpat Talaren

Sida 2

kunde ej lns» Hr Halmttrömi anade r *ra Dit vo

re naturligt »U lag 1 till fall snäll liliampaa efter

10S ocb 107 §§

P ;oitan Bergqvist anjåg anivartskyldigheten för

att ej hafva iagtiagit Rueii tanntkyiaiga nju»

hvarest den ockaå qvantär ega ain falla ve ,kan

Hrad tom gång ej varit nyttigt kan efter ni

gon tid blifva det Hade då varit bättre au ikil

ja inmana it men kuude ockii göra dataamma

Profetior Geijer »kunde jag förettälla mig att

Hr Helmattömi mening derur akulia kunna draga

eller att 107 § akulle kunna blifva föremil för

Rlsirätt och att 106 och 107 §§ kunde mot

ma person anvindaa il «ku le jtg vint icke bi

falla men jag kan ej tro det Att gifva definition

eller förklaring på kraftiga föreaUllningar vore lika

avårt aom att åtgå hvad Rikett sanntltjldiga nyt

ta år Dat kunde omöjligt varit lagtlifiarent me

ning att Ridgifvarna akulle vara fria från ansva

righet med en blott reiervalioo .»

Om en svit af regentem handlingar vore itri

dande mot lag och sannskyldig nytta så ausde

Rådgifvareni föreställningar ej snitt nog kraftiga

om han ej lemnade ain platt detta vore deu rae

ning Talaren ansåg lagstiftaren hafva aflat

P /osten Hallström anmärkte att man ansett ge

nom deisa uttryck Rådgifvarae förbindas au lem

na alla möjltga upplysningar om hvad tom kunde

vara Rikets sannskyldiga nytta och att Utskottet

derpå gjort afseende och att därpå låge mycken

mera vigt än hvad aom rörer formen sjnnerligtat

beträffande den ekonomiska lagstiftningen I »flå

ende på de kraftiga föreitillniBgerne intåg Tal ej

anledningen till Hr Holmitrömt farhåga utan instäm

de med Hr Geijer och aniåg dessa böra bero af

hvars och ens moraliska öfvertjgelts Mänga in

stämde

Prosten Tudén instämde med Hrr Holsattvötn

och Nlbeliui i afieocde på nu omordade 1 puak

len dan andra puakten fann han oikyldig

Bilköp Bedrén finn efter hvad ;om anmärktes

att här syntes åsyftad ea mera bestämd ansvarig

het men trodde att grundlagen sådan den nu ar

Innehåller nog ansvar Skall den nu ökas såg ej

Talarea något annat att välja på äa att sannskyl

dig nytta också kommer under 106 g och instäm

de derföre med Hr Holmström befarande att genom

förändringen ej blott objektiva grunder för råd

och handlingar dragas under domstol Bör ej an

tagas då der finnei en möjlig mitstydnlng

Dr Morén förenade tig med Hrr Geijer och Hall

ttiöm Det vore verkligen fråga om att öka an

fvariikyldigheten och en orimlighet att ej ålägga

dem au göra förettällnlngar mot det tom kunde

vara ttridande met Rlkett tanmkyldiga nytta Juit

det att det lubjaktiva äfven ikulle komma i fråga

i Rikträtt ikulle afhålla dentamma ifrån att döma

Att italia dem till anivar för det de ej gjort före

ställningar mot det som kunde vara mot allmänna

lagen vore obilligt då denna i sin nuvarande vid

lyftighet och mångfalld ej kan vara af någon fullo

kind

Prosten Ödman anmärkte att det ofta varit svå

rare anklagelse efter 107 g ia efter 106 Aiyf

tande af något som strider mot allmän nytta vo

re vida farligare än all annan förseelse Försum

melse 1 afstyrkande form hade här endast varit i

betraktande Yådan af förändringen vore ej farlig

Professor Geijer tillade att han antett ansvarig

het i afseende på det tom kunde strida mot Ri

kets lagar vara svår att yrka Den hittills vanliga

skilnaden mellan lag och stadga borde dock väl

äfven härefter göras

Der

slagna

koplik

att in

om P

höra

Sia

nersbo

för de

»evilj

laitai

betaln

Bisko

tamt

af mo

sätt b

helgd

de m

het a

ter

gärde

dsa a

sättni

betaln

viljats

gjorde

till U

Frihe

Jag

upptr

ling

ne so

mant

nes b

Konst

da åd

detta

jag sk

ttälla

Jag

möda

kande

relser

de D

rande

na ru

dad p

tet ha

ligt m

Svens

ma g

Utiko

rande

nu ku

härva

Att

införa

sig på

tilläm

följde

an e

tror a

billan

det fi

liksom

rona

de ko

kan v

teder

Blskop Hedren antåg nu förändringen ,tåiom tt om

konseqvent väl böra »ga rum men att då också jnniin

föreskrift bör gifva» att ej förblandning iker vid j miite

tillämpning af 106 och 107 §§ ver

Proiten Odman anmärkte att snivarlghettlagen re t

•j får åberopat för att få en förteelte under krigs-

isgtr

ritt utan endnt 106 § Fra

Bilköp Heurlin fana afiiglen hafva varit att för- ordnin

aikra Ständerna att Rådglfvarne äfven 1 Ekono- nomg

att i

Jat vt

men oaktadt de varit kraftiga kunde de indockj Jsg

milka lagitifmingen (öra kraftiga föreitällnlcgir

Dit vore likväl ivårt för ett Kontlit .- Utsk att af

göra hvilka föreställningar tom kund vara kraf

tiga eller ej Iaaaa Konungen fattar lina bedut

böra väl Ridea hafva gjort tina föreitällningar derna

fattni

antal

kades

utvec

lntet hafva utriltat om de ej resignera Tal ville

derföre ej frinkisna dem en morall .k förbindel .e

men då först nir man efter en längre tid ej haft

gehér oeh således borde anse .ig ej längre ega

Konungen förtroende kunde man vara förpilgtad

att afträda

Biskop Agardh fann det nödvåndigt att medför

ändring af 9 § äfven följer förändring af den 107

Prosten Sandberg hade förut förenat med Hr

Geijer och förenade alg äfven nu med Hr Hall

ttröm Denna an .var .tkyldighet vora aaera an

geläget att få införd än den förra och 9 g inne

håller vil anivariikyldlghelir men med hänseen

de till 106 och 107 §§ hvilka derföre böra bibe

hållas vid tin ordalyaelie för ett utviia tillbörlig

tkiinad

Bilköp Heurlin anmärkte här au förändringen

aj ger ringaite säkerhet om Ridglfvaren äfven

efter aldrig så kraftiga föreställningar kan titta

qvar Sådant förhållande trodd dock Tal tig så

lom representant ej kunna gilla

Bilköp Nibelius antåg Rådglfvarne ej kunna haf

va *ig annat ålagdt än att kunna lemna upplyi

ningir ocb om något mot lag itridanda företiges

göra föreitällningar varandet tåledet förindrlngen

olämplig

Proiten Hallström trodde tig kunna fordra af

sådana Rådglfvarne alt de hafva en bestämd öf

vertygelse om hvad torn kan vara Rlkett tinntkyi

diga nytta och att när deråt föreställningar i detta

afseende ej kunna göra sig gällande de böra re

fignara

Biskop Heurlin anmärkte nu tom förut att

StatsRådsprotokollerna ej kunna vara tillräckliga

till ledning för omdömet i detta fall

Yid derpå företagen votering blef Bet återre

mitterad med förklaring att det hvarken var bland

de högit nödiga eller nyttiga tom afgjordet med

94 röiter mot 20 hvilka voro för birall till Utsk

förilag och såledet fiågant hvilande till nitta

Riktdag

Lltt B af lamma Bet biföllt till grusdlegienlig

behandling vid näita Riktdag

Derpå förekom en af Proiten

P P :ion Svedelius

vickt motion om inköp för Ståndets arkif af 125

ex af de utaf Bibliothekarien Arfvidson utgifna

Svenska Fornsångerna hvaröfver var mycken de

batt Större delen utaf Ståndet ansåg *lg ej nu

hafva rätt till att *åd *nt beilut då kasian vliade

balant efter företagen revition hvart retultiter

denna dag f8r ståndet tillkännagåfvoi och dessa

medel vero ett gemensamt lammanakott från Stif

ten Andra åter såsom Prafettor Geijer Motionä

ren sjelf och Kommlniiter Dahlgren ifrada för in

köpet del för att bered förlag *ko *tnadi-artittning

it den förtjenitfulle utgifvaren del ock *i emedan

de ansågo d *tto arbete väl förtjent af Ståndet

uppmärkiamhet och ett sådant litterirt bemödan

de virdigt dan behjertande och uppmuntran och

att detta arbete säkert af medbrödersa skulle lä

tai med likt mycket intrene iom det förut in

köpta Svenika Diplomatarium un hvar )nk6p

Ståndet antett lig hafva rätt och den äfvenledei

på kaatani bekoitnad utgifna Ståndat Rikidagi

h ii tor ia Hes oaktadt motionen tåledti me <j vjr_

ma BBdtritöddes blef den dock afili |an

på en

författ

lugna

sitt la

de de

författ

delar

detta

fattnin

egentk

dema

Nerrt

bild f

politis

uppdr

Den

framat

reprei

en åte

lagstif

.ig m

behan

ringa

dess 1

Norge

ringsfo

dait et

eget lä

följd

gar m

behofv

Men

vederl

Norge

ret

dem

slag l

bibehå

änara

beträd

oviu

mare

en ttå

vidrig

ningar

frågan

skotte

dens b

viter

derna

sad ti

hvart

itämd

Det

förhop

Ugt

tution

Den

v !s ut

att

gifvet

något

att

alier

Derpå företog LsgUitk Mem N :o 120 med före

slagna voterintsprosliioner rörande allmänna kyr

kopliktens afskajfande 1 afaeentie hvarpå btslött

att inbjuda Burgare- och Bondestånden till förening

om Prestettindeis batlut eller alt den må upp

höra

SiatiUtsk :» Uti N :o 514 oai det till Staden We

nersborg beviljade län framkallaoe flare Tal som

för denna stad yrkade stmmt förmån tom blifvit

»eviljad de andra brandskadade städerna eller ned

laitaing af räntan till 4 proctnt och 8 procent af

betalning af kapitalet Dtnna mening delade af

Biskop Butsch Proitarne Afzelius och Österman

tamt D Björkman Deremot v»r Protten Östberg

af motsan tank Os kontraster tom på sådant

sätt blifvit ingångna med enskilda borde hållas i

helgd laga olyckor hade sedan dessas uppgöran

de med Wenersborg inträffat af sådan beskaffen

het att de borde kunna förändra dcsia hontrak¬

ter Tal kunde ej medgifva nedsättning utan be

gärde votering tom utföll så au Ståndet ingick på

dsa af Bargareståadet gjorda inbjudningen eller ned-

sättnicg af räntan till 4 proc och 2 procenis

betalning ef kapitalet i likhet med hvad som be

viljats de andra lika belånta städerna hvilket af

gjordes med 28 röster mot 7 som voro för bifall

till Utsk aftlag

■

Friherre Spnngtportens anförande i represen

tationsfrågan vid konferensen på Ridåar

huset den 28 September

Jag hyser vliiarllgan M H någon tvekan att

uppträda inom denna upplysta och talrika försam

ling för att yttra mig i ett tå maktpåliggande äm

ne som det hvilket u .jär föremål för detta ttm

manträd men då en af mig väckt motion befis

nes bland antalet af dem som gifvlt anledning till

Konstitutionsutskottets förslag skulla jag måhän

da ådrag® mig förebråelser om jag leka begagnade

detta tillfälle att redogöra för mina åtlgter dem

jag skall bemöda mig att i möjligaste korthet fram

ttälla

Jag håller Utskottet all möjlig räkning för den

möda det nedlagt på sitt arbeta och finnar betän

kandet innehålla många upplysningar och jämfö

relser tom äro af ttor vigt vid frågant bedöman

de Då Utikottet yrkat den sätten att vår nuva

rande Ståndsfördelning bords upphöra för att lem

na rum åt en repretentaiif Statsförfattning grun

dad på tamfäll valrätt och valbarhet har Utakot

tet haft tlfid för ain åsigt i dea mening tom en

ligt min öfreitygelie delai af det ttörre intalet

Svenska medborgare jig gillar äfven ytterst lim

ma giUDdiata men är 1 tå måtto skiljaktig från

af-

Utikottet att jag anser Siacdsfördelningeni upphö-

rande utgöra ett mal hvartill vara bamödandon väl

nu kunna och böra sträfva men tom vi för det

härvarande icke kunna uppnå

Att på en gång afskaffa Ståndiförfatlnlngen och

införa ett repreientatlft itatsskick som grundade

sig på principen af allmän valrätt och valbarhet

tillämpadt på en kammare detta skulle till sina

följder bli fr icke en parlamentarisk reform ut-

an en fullkomlig pånyfödelie af hela tamhillet

Ea tadan pinyfödtlte fruktar jag icke Jag

tror att tideni drifvande gir ut på att jemna för

billanderna medborgare emellan och framför allt

det filt tom politiken nog uteslutande Innehaft

liksom jag tror att i den min detta sker och den

rona medborgerliga dygden blir mindre sällsynt

de konstlade motvigterea kunna usibärat men jtg

kan vid allt detta icke förglömma att ett helt folks

teder osh samhällsförhållanden icke på en gång lå-

tt ombilda tig genom I *gitiftningiåtgärder och att

jnniin den politiska reformen företoges den sociala

j miite bafv Wrn |tt „ ,mt iU denna bör vara ett

ver af tiden hvilken endait uppehälles och ttö-

re t fln4 verknlnglr genom förlid bsilutade

isgtr tom endatt uppväcka notttånd och reaktion

Frankrike försökte att angripa verket i ea omvänd

ordning och har i detta ögonblick sedan det ge

nomgått kedjan af alla ytterligheter en itatiför-

att i styrelse-grundsatserna åt moralen l«y®m»

Jat vtu enm nAllill /an taam YitAaliiianflA innake f4 •

j Jsg erkänner för örrigt att Norrige exempel ir j

ea canr arnrlkt nr .h hanfnrm rip- ni >h att

derna

fattning torn lågt inflytandet i ett ganska ringa

antal medborgarn händer hvaremot reformen lyc

kades i Nordamerika och i Norrige emedan den

utvecklade »IR ur det frö som redan grodde 1 >e-

på en gång lärorikt och hänförande och ett man

önska införandet af Norrlges Stats-

författning afven hoa en da man erinrar sig detj

lugna allvar hvarmed det Norrska folket ulöTvar

sitt lagitifrnlngikall och jemväl tager i betraktan

de den eniga och foiterländska anda iom denna

författning 1 Norrige uppväckt jemte de itora för

delar den tilltkyndat landet men i bredd med allt

detta bör det Icke förbltet att Norrlgei itatiför

fattning har åtikilllga egenheter hvilka äro af den

egentkip att d göra del tvifvelaktigt huruvida

demamma mi under bibehållande i öfrigt af det

Nerrtka valsättet kunna betraktas såsom en före

bild för samhällsbyggnaden i andra steter hvilkas

politiska förhållanden äro mera invecklade eller

uppdragna på en större skala än 1 Norrige

Den anmärkning som jag i detta afieende velat

framatäila ät att då man vid uppförandet af en

repreientatlf statsbyggnad täcker aig behofvet af

en återhållande kraft detta har sin grund i den

lagstiftande förtamliagen rätt och pligt att befatta

.ig med frågor af en djupare politi .k betydelse men

behandlingen af dylika frågor förekommer i ganska

ringa mån i Norrige ty Norrige grusdl får enligt

dess 112 g aldrig ändras i sina grundbettämmelier

Norge har intet som motsvarar 107 i vår rege

ringsform och slutligen eger i Norge Konungen en

dait ett tuipestifl veto hvarigenom Iagitlftaren på ett

eget lätt men iom ho oit icke uppmanar till efter

följd undanröjt anledningen till de itarka brytnin

gar mellan itattmakteroe och följaktligen minskat

behofvet af en medlande eller återhållande makt

Men om nu äfven alla detta skäl ikulle kunna

vederlägga och dat kunde teoratiikt bevliat att

Norges lamhälliformer borde kunna hol oit infö

ret Om dit äfven inom repreitntationen Tunnel

dem iom ehuru de icke gillade Utikottets för

slag likväl ansågo vådorne och olägenketerne af aU

bibehålla vårt nuvarande representationssätt oför

änaradt tå atora att de tilläfventyri heldre .kulla

beträda en bana hvar utgång kunde tyna dem

oviu men tom kunde leda till bittre och fridtam

mare påföljd än de väntat än att qvarblifva på

en ttåndpunkt hvarifrån de trodde lig märka att

vidrigheter och oupplöiliga

.vårigheter I flera rikt

ningar hotade samhället så åter .tår der dock den

frågan att besvärs om det är sannolikt att Ut

skottet för .lag kan förvärfva tig a '1 'yra Rikmän

dens bifall och beivarat denna friga med nej di

viter det tig lika tydligt att alla bemödaadea i

derna riktning måtte till en tflägsen ocb obegrän

sad tidpunkt upptkjuta införasdet af en förbättring

hvart nödvändighet dagligen vilar sig mara be

itämd och oundviklig

Det hopta mål hval till jag viga iträcka mina

förhoppningar tåiom för det närvarande upphinne

Ugt har jag framlagt i den motion iom Konst

tutionsutikottet bandlagt

Den utpår ftån följande hufvudgrunder

AU samslige Riksstånden hvar för sig och itånds

v !s utse ett lika antal ledamöter

att deo representerade ståndiperionklanen med

gifvet rättighet att välja Riktdagimän dock till ett

något mindra antal än danärvarasde Rlkntånden

att denna lilunda lammaniatta rapreiantation

alier Rikati Stindar fanom val Inom sig 0eh

tiSndtvIt fördelar tig för irendernai behandling

i tvenne afdelningar eller nämnder hvilka öfver

lägga och betluta hufvudsakligen i den ordning

som följar inom Norges Storthlng tamt att Stån

den bibehåll vid rättigheten att 1 frågor tom

angå grundlag itiftande eller upphävande kunna

fordra öfverläggning och beslut ttåndivia vid hvilka

tillfällen de ofrälie ttåndipsrtonernai klan förde

tadel på de öfrige 4 Riksstånden

Ulan att nu ingå i något beivarande af de an

märkningar torn blifvit gjorde vid detta förilag

hvilkat vitterligen i åtskilliga punkter kan modi

ficerat utan att dess grund rubbas har jag likvist

ansett mig böra anföra

Att jag vid förslagen uppställning haft en oaf

låtlig uppmärksamhet fästad på nödvändigheten

att icke träd de bestående intressena så nära ett

ett afslsg oundvikligen måste förutses tamt att

då efter min åsigt ingenting fullkomligt för det

närvarande kunde uppnå det i flere afsaenden var

betraktades

än som en

af- grund för det blifvande

De fördelar jag väntat mig af mitt förilag hade

varit

Ett ändamåltanligare repreiensatlomätt för Rid

derikapet och Adeln att ttåndiperionklassen er

höll» del i lagstiftningen hvarigenom Rlkett Stän

der verkligan blefve att betrakta aom tvenska fol

ket representanter

ikulle ärenderna kunna behandlat med mera en

het skyndiamhet oci kraft och ur en mera na

tionlig tynpunkt

förkortedet Rikidagarne och undveko de långa

uppehållen dem emellan

repreientantkallet förvandlad» från en tung bör

da till en utmärkelie värd att efteriträfva

skulle landets kostnader för Rikidagarne betyd

ligen minskas och styrelsen vinna ett helsosamt

iiflylande på Rikldagsärendernai gång då Konua

geni Rådgifvare och föredragande tattet i tillfälle

att icke blott hindeltevit inför ett enda Rlkntånd

utan inför hela nationalrepreientationen pertonli

gen göra tina åiigter gillande hvarförutan en lå

dan förändring i lin mån borde bidraga till att öka

Norrtka folkets förtroende för våra lamhälliinrätt

ningar

I milt förilag har jag icke aniett mig böra ut

tträcka mina beräkningar utöfver den gräm tom

bettämdet af förilaget sjelf men frågan har tedtr

mera inom Utikottet och genom den riktning tom

allmänna tänkesättet tagit under denna Riktdag

äfven för mig viiat tig i en klarare dager torn til

låter mig att nu framitälla mitt förilag endait tom

en öfvergång men torn en öfvergång 1 tideni rikt-

njBg till ett bättre och fullkomligare tom kan lig

0„ närmare eller fjermare och hvart form då

lämpligen beitämmet af tideni egna fordran

Men äfven denna framtida utveckling af vårt re

presentativa statsskick kunna och böra vi nu taga

i betraktande och kunna då Icke itödja våra för

hoppningar på en läkrare grundval in om vi gifva

våra kommunalinrittningar ett nytt lif och grund-

lagianlig helgd

j )e |st stiftelser utgående icke från ttåndt- utan

fr |B-folkval ikola i bredd med en till tina former

och beitåndsdelar föryngrad nationalrepreientation

hvart naturliga plantikola de blifva långt täkrare

bidraga till att förena våra .plittr .de Intressen och

v ■ « • ■ m m -

våra .låadsikiln .derän någon för tidig lag

afaöta

v ■ « • ■ m m -

våra .låadsikiln .der än någon för tidig lag-

afaöta

stiftning skulle kunna åstadkomma

På dess skäl trorjag mig böra yrka att Hr Grefve

Spens förslag till laidskapstingsordning må till

<deås huTvudirfé af KonstiiutlonsUtikottet uppfattat

och ett förilag i den delen af Utikottet framläggas

till Riket Ständer antagande i sammanhang med

förilaget till ett förenkladt representationssätt

Jig har nu betraktat frågan 1 lin inre beikaffen

het Det återitår för mig endait hvad som i ord

ningen af mitt anförande måhända hade bordt vara

det förita att kaita en blick på vår nu gillande

itatiförfattning för att om möjligt bibringa andra

den öfvertygelse jag sjelf byter om nödvändighe

ten af den ombildning genom införande af ett för

bittradt repreientationisätt

Då mm mtd någon uppmirkiamhtt gramkar

1809 åri Regerlngiform och innu mer di man

betraktar den i de följder den utvecklat ir det

uenMdyckjlgaVpokw iTåV

mViomV

hvilkaiT

P t

urföriTrnde

dYönYkVde

föWkommi ena sidan

föresvälfvsde dem frihetitiden med lin maktlöshet

och ,jna förödmjukande minnen och å den andra

kunde de icke blunda för de ännu blödande såren

tom blifvit tillfogade landet under en ttyrelseform

tom de föregående ttatchvälfcingarco hade grund

lagt

Det hade funniti ett sätt att undvika båda den

ytterligheter och detta hade varit att införa en

ren och obemängd konititutionel statsförfattning

Det konilitutionella tamhälliikicket det ir vi

veta dat majoriteternai itflytande på ityrelien

men om man häraf vill draga den ilutföljd att in

om det konilitutionella tamhillet makten mätte

vara en lekboll för majoriteternai nycker tå jäf

va detta Icke blott af den lyn hvaraf vi mötai

då vi katta våra blickar på det konttitutionelli

Europai throner Det jäfvat äfven af aakförhållan

derne I en konrtiiutionell ilat är regenten det

är tannt föranledd att rådföra tig med majorite

terna och att i mer eller mindre mån omgifva lig

mad deråt repretentanter mec ingenting förhin

drar honom att genom öfvertygeliem förmåga el

ler inilleti kraft eller irflytandet af de ännu in

nerligare förhållanden tom lå naturligt uppkomma

mellan konung och folk förvärfva tig majoriteteni

medverkan för tina planer och leda deråt eniga

vilja till det mål han tänkt aig tåom det nyttiga

ste och ärofu !laste för landet

1809 års lagstiftare försökte aU lösa problemet

på ett annat sätt Da gäfvo oss en itatiförfattning

iom fö ;täkrar Svanska folket om så vidsträckta fri

heter att de icke lamna mycket öfrigt att ömka

men deremot inlade de motitåndtkraften i former

ne hvarigenom utöfningen af detta friheter förtvå

radei eller gjordet beroende af den andra itatsmak

ten ech införde dessutom begrepp i grundlagen

torn icke låta sig förena med en vanlig och natur

lig uppfattning af dessa friheters betydelse

Det har således inträffat att inom vår stattför

fattning tvänne itridiga principer uttömma sina

krafter mot hvarandra Medan den ena uppmanar

Svensken att intaga lin platt i kretsen af de fria

folkan och att lätta lig i besittning af de rättig

heter och fördalar som tidehvarfveti upplysning

medfört och som äfven »ynes hafva varit honom

ämnade bjuder honom den andra principen ett

träda tillbak och att intaga en ställning hveri

från han trodde tig vara friköpt med atora uppoff

ringar

Ar det väl under tBdana förhållanden tom vi kun

na hoppas att en tassad frihet i förening med en

nödvändig tammanhållande och ordnande makt hos

ityrelien ikall uppkomm eller säger om vår ef

tertanka om vi vilja använda dan att det är på

denna väg tom vi böra hoppai att undgå de faror

iom 1809 ån Iigitiftare velat undvika

Jag tror det ej och upprepar med full öfverty

gelse de ord tom jag ligt till grund för min mo

tion att Sverigei vil icke kaa varaktigt befordras

på någon annan vig äa ganom utvecklingen af ett

laniadt fritt lamhillnkiek och att för uppnåendet

af detta ändamål dat ir nödigt att vira lamhilli-

inrittniagar bringu till arverentslimmelie med lig

Föga kan jag hoppa M H att genom min fränt

ställning hafva förvärfvat mig många anhängare

för mina åiigter men andra torde blifva lyck

ligare än jag och med tillförsigt .kall jeg di

sluta mig till det för .lag .om skulle kunna (örena

våra .plittrade meningar och för egen de känna

mig tlllfredistilld om jag kunnat lemna ett aldrig

ti ringa bidrag till den ärestod .om e 't fritt folk

re .er åt .ig sjelf då det genom öfvertygalsent och

fosterlandskänslan makt allena förmår att höja sig

till domare öfver lina egna tvaghater bjuder pei

tionen och intrenen att träda tillbaka för allmänt

väl omikaparen tamhilliinrittning som riden gjort

obrukbar och utan öfverilning utstakar för aig sjelf

den vig det bör följa för att i föresatser och för

måga föridla tig sjelf

Förstärkta Stats-Utskottets votering förliden

Thorsdag

Med 67 rötter mot 52 antogt — mot Ultk :i tili

i styrkande — afiättandet af arrendet för Ulltuaa

kungsladugård tagit till 4 *00 Rår hr fråa 1841

till fond för ett Landtbruksinstitut på nämnde gård

lamt att denna gird si anart den kan blifva leaij

upplåtes till ett allmänt Landtbruksinstitut

Med 67 mot 52 biföll att de af t ;«nn« S ;ind

redan beviljad 5000 Rdr till lägre Undtbrufesikolor

skulle lika fördelat mellan 5 sådana skolor tom vi

aade tig ega 20 ,000 Rdr kapital och hvart organi

sation af regeringen befenni äsdamålseslig

Med 60 röiter mot 57 bifölls n *dsau ?io» af an

slaget till Ltpika eckleslastikverket från 7000 till

6 200 Rdr „

Med 78 mot 41 antog — mot Ut»k :s tillstyrkan

— en tillökning af 3300 Rdr åt lirarne vid hvart

dera universitetet

Med 78 mot 41 uppfördes a indr *gniB ?«3t«S —

mot Ul *k :s förilag 6 emeritiiöner deraf 4 vid Uj

lala och 8 vid Lundi universitet

Mtd 60 röster mot 59 bifölls StatiUttk afltyr

kan af 220 Rdr lönetillökning för bibliotekarien vid

Linköping gymnatiibibliotek

Med 101 röstar mot 18 analogi 200 Rdrt pension

till afl hofkapellmittaren Haeffnert enka

Med 64 röiter mot 55 blfölli Uttk :i afstyrknn af

60t0 Rdr tåiooa ertittning till 4 adjungerade le

damöter i Götha HofRätt

Mad 72 mot 47 biföllt Kttk :l hemiiällan »SI pri

set i Statsverken under serskilde inkomfititlsr ia

gripne tpannmil må beräkna till 6 Rdr (i ?ällel

fér 5 Rdr 24 ik pr tunn

Med 65 röiter mot 54 a »togs följande b *i 'ui as

gående utmarknkatten på Öland

Att R St måtte hol K M 1 underd actåila

att den i de olika hemmanen fördelade utmarkea

på Öland på Statesi bekoitnad måtte uederkaita

en förnyad baiigtniag ech ikattliggning hvarvid

iakttaga att för *ådan mark hvilken är af den

beikaffenhet att den endait till bete kan använ

de hemmanen hvilka förut i utmarken egde be

teirättighet och låledei icke genom dylik mirka

tillskiftande vunnit ttörre fördel än da fö ;ui egda

åtnjuta blifva från all ikatt befriade hvaremot föt

odlad och odlingibar jord rubbning uti räntan ic

ke nst ega rum lå framt ej deatamma finnes åsatt

till högre belopp ia torn kan anset motivars den

fördel utöfver betesrätten tom genom egande och

fri diipoiitionirätti förvirfvande vunniti iisnS atl

utbetalningen af utmarknkatten mi lntillden nya

■kattläggningen försiggått fortfara men för d«a

nedsättning aom vid nya skattläggningen Ssättei

återbäring beräknad från och med 1841 af Siat

verket utgå

tjelfrt

STOCKHOLM den 3 Okt

Konferensen af samtlige Ståndsledamöterne i

representationsfrågan fortsattes på Riddarhuset

i går afton hvarvid flere ledamöter än förra

gången yttrade sig

Hr Petré gjorde en nätt och passande kom

plimang åt Hr Ordföranden och Ridderskapet

och Adeln för dessa konferenser genom hvil

ket från anspråk på företräden »kilda steg man

sökt tillvägabringa en gemensamhet välgörande

för den stora saken En talare vid den förra

sammankomsten (Dr Thomander hade nog myc

ket lyftat sig på fantasiens vingar nog mycket

under sitt sväfvande mot stjernebvalfvet silägs

nat sig från den trefne borgarens hem på jor

dan Talaren föreslog att öfveriäggningen måtte

få följa ordningen af frågorna i Utskottets be

tänkande och anhöll att Hr Ordföranden ville

till en början genom framställande af proposi

tion söka utröna huruvida församlingen önskade

bibehållande af fyrdelningen inom representa

tianen eller icke

Professor Geijer fick nu ordet I flere huf

vudpsnkter förklarade han sig hafva inslämt

med Utskottets majoritet men att ban på

samma bana med Utskottet dcck gått längre

än det ocb såsom honom syntes förfarit kon

seqventare än Utskottet I den vigtiga frågan

om samfälta val delade han majoritetens i Ut

skottet tanka Representationens utveckling i

den moderna verlden hade börjat med de tvänne

herskande stånden Adeln ocb Presterskapet

dertill hade sedermera kommit det tredje stån

det och såsom hos oss ytterligare ett fjerde

Icke i mån som yrkena iiiom samhället mång

faldigat sig bade representationen i sin bild

ning följt flertalet utan tvertom simplifierat

sig till färre och allmännare elementer I Eu

ropas representativa stater hade tredelningen

längesedan försvunnit hos oss stod ännu fyr

delningen qvar Man hade nu slutligen kom

mit på den punkten att man satte i fråga om

ens tvådelningen vore oundgänglig Siåndsbild

ningarne voro nu mera med afseende på repre

sentationen de spridda bäckarne som gä att

förena sig med floden Intressena hade genom

statsförfattningarne blifvit alltmera intrasslade

så att slutligen medborgerligheten blefve den

enda rätta (jvalifikaticnen för reprasentanlkallet

Det funnes ingen annan bot för det onda hvar

af samhället lider än ömsesidig rättvisa —

Talaren öfvergick nu till frågan om den mer

eller mindre nödvändigheten af en Andre kam

mare Äfven denna fråga hade fält ett nytt

skick ej detsamma som den hade för 30 ä AO

år sedan Talaren erkände nödvändigheten af

en högre kammare såsom en ur folkförsamlin

gen utgående pröfningsnämnd af de erfarnaste

_ Han kom nu till de punkter hvari han

afvek från Utskottets åsigter Utskottet hade

efter förmögenhet dragit ett streck midt i

genom nationen de som befunno sig på eca

sidan om strecket hade fått valrätt de som

■voro på den andra hade den icke Allmänna

val organiserade så som de Fransyska vore att

•rgaaisera rebellion i samhillet I Talarens

bättre att hvad tom kunde uträttat

tom en förbättring i det beitåndande

närvarande kunde uppnå det i flere

Sida 3

tanka finnes numera ingen annan grund för val

rätt äu measklig befogenhet Det var mensk

ligt värde socn borde representeras Utan tvif

vel skulle denna tanka möta den starkaste op

position inan skulle saga att Talaren ville be

taga bildningen och förmögenheten sin rätt

Bildningen och förmögenheten voro så gifna

itora kräftor i »amhället att de nog toge ut

sin rätt Man ingsndera egde värde i och för

sig sjelf D ;t vore innehafvarens karakter det

sätt tivarpi de användes som gåfve dem vär

de — Alla de modifikationer Talaren under

fifverläggutngaroe hört framställas gingo ut på

den tysta lörutsa ttniogen att intet stånd måtte

förlora Man talade oin vår representations

ålder oca stabilitet åldrig vore den nog men

stabiliteten bade ej varit större än att foga

SO är foi flutit ui .au revolutioner Talaren ön

skade att dst en gång måtte varda slut på den

na olycklig bina för fäderneslandet Ämnet

vote af stor vigt af stort djup och hade så

många sidor I denna menskliga sakernas la

byrint funnes åtminstone en ledstjerna ljuset

af ötosesidig mensklig rätt och den enfaldiga

trou på den Försyn som mer än menskliga

beräkningar leder verldens öde

Professor Cederschjöld trodde ej vara så gif

vet att vår representation i sitt nuvarande

»kick vore oduglig Han hade önskat att Ut

skottet framlagt bevisen för detta sitt påstå

ende o s v Han protesterade för öfrigt mot

hvarje framställning af någon proposition —

Hr von Hartmansdorff trodde en förändring i

liu gällande representationssätt behöflig lir

kande framför alla andra värdet af D :r Th«

manrters första» det vore i theorien det rig

tigaste men i praxis mötte det svårigheter Pro

sten ödmans förslag deremot vore det billiga

ste och lättaste utförbara Man borde komma

ihåg att Konungens sanktion jemte A Stånds

bifall fordiades för hvarje förändring i repre

sentationsväsendet Talaren förklarade sig för

val inom S ståndskathegorifr och öfverläggning

på tvenne kamrar Den öfre kammaren skulle

bestå af de äldste och dem som bivistat de

fleste Hikstnöten Talaren uppläste härefter

en i en mängd detaljer ingående framställning

af sina åiigter om riksförsamlingens organisa

tion — Grefve C fl Anckarsvärd talade

Sfven en stund rätt lyckligt å Konstitutions

Utskottels vägnar mest om motivet hvarföre

Utskottet ansett sig böra gå ut från den grun

den som skett Han gaf äfven Hr von Hart

mansdorff en nätt komplimang för det denne

icke varit alldeles mot reformen han fann väl

det åtföljande myckna reglementarisk något e

get men alluderade dervid på huru den store

tänkaren Cartesius baft sina hvirflar Hr von

Hartmansdorff bade sina cirklar och det vore

ändå hugneligt att finna det qvadraten (här

med antyddes förmodligen den fyrdelade re

presentationen började cirkulera På den mera

konservativa sidan voro Hr Rydin som länge

uppehöll församlingen med ett föredrag hvari han

sökte schematisera samhällets serskilda kalhego

rier och bland annat fann fiskarne och byggna

der för litet representerade samt förnämligast for

maliserade sig öfver att kronobetjente ej skulle

få inträde i representationen enligt Utskottets

förslag Slutet af detta tal åhördes föga och

vi tage oss friheten hemställa till den heder

värde Representanten om han ej för det

följande skulle täckas afstå ifrån att upptaga ti

den då det som han har att säg är så föga

lärorikt — Prosten Säve försvarade principen af

ett förslag som han ingifvit ehuru författadt af

en annan nämligen den tryckta skriften som ut

kom sistl år förslag till en omfattande i laglig

ordning verkställbar representationsreform hvil

ket vi för vår del anse för det sämsta af alla de

ingifna förslagerna så vida intet skulle så myc

ket sätt» representationen under Regeringens

och aristokratiens inflytels» Hr Säve var ock i

viss» uttryck nästan oförtjänt bitter mot Kon

stitutionsutskottet Hr Halling deltog i s»mma

önskan som Hr Petré att man måtte söka ut

röna opinionerna genom propositioner från Ord

föranden Friherrarne Jacob Cederström och

Ludvig Boye voro emot all genomgripande re

form den förre åberopade det Gahnska försla

get ingifvet till 1809 års Konst .Utskott hvar

till Frih sade sig vara författare de sednare

förklarade rent ut att han kasserade alla de

förslag som blifvit ingifna till Utskottet och

jesaväl alla reservationer s»mt deklamerade en

hel hop af sina förut bekanta fraser om den

tnonarkiska pricipens oförenlighet med allmänna

val m m Af Bondeståndet yttrade sig blott

Sven Heurlin som i ett varmt ganska nätt ock

hjertligt tal tillkännagaf att h *n såsom tillhö

rande ett oprivilegieradt stånd gillade Konst

Utsk :s förslag och derföre hembar Utskottet sin

tacksamhet Han var den ende som fick bra

vorop efter slutet Slutligen yttrade Landt

marskalken att han ansåg mindre lämpligt att

framställa propositioner Nästa Måndag k 6

e m blir nytt sammanträde

På begäran af Hr Direktören C D af Uhr

införes nedanstående artikel om hvars innehåll

Red anser sig böra nämna att den för litet

känner de uppgifna omständigheterna för att

deröfver kunna yttra något omdöme

«Hamnen vid Höganäs

Bland de flere allmänna företag af större och

mindre omfattning tlllbörands extra stalsreglovin

gen «om efter behörig behandlicg »f fcöglofllge

Statsutskottet snart torde komma ett underställas

Rikets Ständers pröfning och beslut förekommer

äfven frågan om en hamnanläggning vid Höganäs

Fiskeläge å vestra kusten af Skåne emellan Kul

lens fyr och Sundet invid det mest besökta och

troligen på hela svenska kusten farligaste farvat

ten utan någon »åker tll 'flyktsort att i nöders

stund anlöpa ett förhållande som föranledde mig

att vid Riksdagens början hos Rikets Ständer an

hålla det en hamn på detta ställe måtte få upp

föras på statens bekostnad

Af denna anledning och då jag nyligen af en

ock annan Riksdagsman hört den mening framstäl

las att min motion egentligen skulle åsyfta skån

ska stenkolsverkets enskilda fördel och således

vare ett främmande föremål för statens bidrag har

jag för att rätta detta misttag ansett det vara

min pligt att i denna för hela landet och dess se

gelfart vigtiga angelägenhet meddela några upp

lysningar grundade dels på egen lokalkännedom

dels ock på de uppgifter Hr Kapten och Riddaren

von Sydow meddelat efter de af honom uppå

Kongl Maj :ts nådiga befallning sistlidet år verk

ställda undersökningar samt de på grund deraf

uppgifna koitnadsförsiag för hamnanläggningarvid

Höganäs och Tikens Fiskelägen uppgående på

förra stället till en summa af 191 ,000 Rtir

Det är allmänt kändt att den trånga segelleden

emellan Kullens fyr och Sundet är uppfylld af

skär och grund att ingen hamn i dess grannskap

är att tillgå vid inträffande stormar och svår sjö

gång att denna brist ofta vållat flsrfaldlga olyc

kor oeh betydliga förluster af både menniskolif

och egendom samt att dessa olägenheter från äldre

tider påkallat så väl sjöfarandes som skeppsredares

gemensamma önskan det en hamn vid Höganäs

mått» inrättas för att i nödens stund tillita Men

ehuru sjelfva naturen anvisat en ganik» lämplig

lokal för en hamnbyggnad af tillräckligt omfång

för både djupgående och grundgående fartyg »tt

till större antal på en gäng inrymmas har likväl

de för ett sådant företag erforderliga kostnader

öfverstigande den enskilda förmågan deremot lågt

oövervinneliga hinder och tillintetgjort alla för

hoppningar i denna väg tills ändtligen detta för

hållande ådragit sig Kongl Majus nådiga upp

märksamhet som haft till följd de af Hr Kapten

von Sydow sistlidet år verkställde undersökningar

hvarvid tvenne serskilda lokaler för hamnbyggnad

kommo under pröfning den ena vid Höganäs och

dan andra vid Tiken eller Svioebidan ett utanför

Titten liggande ref för hvilka begge lokaler ser

skilda koainadtförslag blifvit uppgjorda jamte för

klarande af Hr Kapten att om hamnbyggnaden

icke på begge desse ställen kunde åstadkommas

>å egde Höganäs ett gifvet företräde i afseende på

de beqvämllgheter och inrättningar tom sjöfarande

behöfva och som Svinebådan saknar

Om hamnen vid Höganäs anläggas på tvenne pa

ralelt från land utgående ref hvilka komma att

pämuras och inloppet emellan dem göres smaltre

så hir man en sluten hamn fredad för all sjögång

Der kunna alla etabliisementer tillvägabringas

som äro dylika htmnar egne såsom kajer staplar

kölhalningsbäddar laitbryggor bi bi Der finnes

väl redan en af förenämnde tvenne ref bildad öp

pen hamn der alla till stenkolsverket ankommande

fartyg vanligen ankra och ligga förtöjde men de 11 gg

ej säkra under storm och stark sjögång Detta ställe

som omgifves af en befolkad ort är färsedt med

tullkammare repslagare och flere sorter handtver

kare hvilka fördelar saknas vid Svinebådan sam

blott skulle tjena till ankarplats emedan hamnen

der ej kan blifva sluten då inloppet är 1 ,500 al

nar bredt med ända till 97 fots djup Dmiamma

kan således endast blifva en nödhamn då Höganäs

deremot med denna egenskap äfven förenar dea af

en hendals- och hafrerihamn belägen vid inloppet

till det farligaste farvatten och på en kust der

årliga strandningar alltid inträffat

Att en hamn vid Höganäs för reparitioner och

lidna sjöikador ofta kommer att anlitas äfvensom

att en mängd andra fartyg hvilka passera detta

farvatten skola besöka dmna hamn ech mot bil

liga »Tgifter inbringa en säker inkomst och någoa

ersättning för derå nedlagde kostnader är utom

all tvifvel då man besinnar att en ganska betyd

lig hafverirörelie infunnit sig både i Helsingör och

Flodstrand på Jutland sedan hamnar der blifvit

pä statens bekostnad anlagde Tid Höganäs upp

går redan årliga antalet af in- och utgåeade far

tyg och lastbåtar till öfver 1000 stycken för trafi

ken med stenkol eldfast tegel samt andra lerfa

brikater och säkert är att exporten af desse sist

nämnde artiklar skull» bli ganska betydlig om far

tyg som nu passera Sundet i barlast utan olä

genhet och fara kunde anlöpa

Upplysningsvis må nämnas att eldfast» teglet

från Höganäs redan är kändt och godkändt på flera

utrikes orter Expeditioner deraf hafv» skedt till

Petersburg Amerika och flere andra »flagna ställes

der detta tegel blifvit sildt i bredd med det en

gelsk» till förmånligt pris men dyra frakter och

svårigheten alt erhålla fartyg för längre resor

med en så tung vira hindrar för närvarande denna

export och

nedtager den förtjenst man eljest kunde

påräkna Äfvenså hafva tvenne hus i Köpenhamn

under de tre lista åren från Höganäs uppköpt te

gel och lera för att exporteras på Westindien ett

bevis att desse produkter till betydliga qvantiteter

och med fördel tkulle kunna afsättas på främmande

platsar om endast fartyg mot billiga frakter voro

att tillgå

I militäriskt afseende är en hamn vid Höganäs

äfven af stor vigt såiom ett säkert och bsqvärat

tillhåll för smärre armerade fartyg och ängbåtar

hvilka på danna punkt vore nära till hands att

konvojera egna och borttaga fiendens fartyg Den

simma kan ock lätt försvaras ty större krigsskepp

våga icke synnerligen om prickar och sjömärke

borttigis eller för flyttes ankra inom kanonskott

Flere utlänningar som förstå »tt bedöma detta

läge hafva ock yttrat sin förundran att man icke

begagnat en både för sjöfarten och försvaret så

gynnande lokal

Tid Svlnebådin deremot km icke losining och

lutning beqvämt verkställts emedan sjögång ej

kan förekomnas ooh der finnas ing produkteratt

afyttra För en sluten hamn vid Höganäs talar

äfven den omständighet att de arbeten som se

dermera kunde behöfva vid Svinebådan i fall de

anses nödige bli mindre betydlig» och komma som

högst att koita 30 000 Rdr i stället för de i för

slaget upptagne 76 ,000 Rdr ty den föreslagne mu

ren öfver vattenytan som ansågs nödig för att

vinna all möjlig beqvämlighet i fall frågan om

Höganäs skulle förfalla kan då umbäras och ar

betet inskränkas till blott stenfyllning upp till vat

tenytan

Inloppet från Wester till Höganäs hamn blir 84

fot djupt aftegande innanföre till 18 IS 9 och C

rot Dssi areal blir något öfver 114 tunnland

med god ankargrund Ett inlopp finnes dassutom

från södeT af 17 fot djup Om denn h»mn som

jsg hoppas af Rikets Ständer beviljas aå kunna

en stor del af de handelsvaror som förbrukas i

Skåne och hittills passerat Sundet s»at der mån

erlägga tull till Danmark lossas vid Höganäs och

således befrias från denna tribut en utväg tom

Helsingborgs handlande i flere är med fördel be

gagnat Men utom alla dess» fördelar skulls en

hamn på detta ställe i flera riktningar åstadkom

ma lif och rörelse tillskynda den kringliggande

trakten en ökad och lättad afsättning å alla landt

manaeprodukter och troligen genom proviantering

för fartygens behof här likasom pi danska sidsn

gifva boskapsskötseln och denna hushållsgren inom

hala provinsen en holt anntn riktning äa den för

närvarande bar då man i detta afsesnde jemför

förhållandet på svenska och danska kusten

Af hvad ofvan blifvit anfördt sjnes snis klart

att nu ifrågavarande ämne verkligen är och der

före bör behandlas sJsom hela ltndets gemensamma

angelägenhet Hamnen vid Högsnäs är af stor vigt

både i komroercielt och militäriskt afseende och

då afsättning af en ny (iportartikel derigenom til

lika btredes torde denna omständighet få räknas

såsom ett ytterligare skäl att arbetet företages och

verkställes på statens bekostnad Stockholm den 1

Oktober nio C D afDhr .»

Ti anhålla att få göra ett förtydligande af

en punkt som förekommer i gårdagsbladet i

reflexionerna angående Svenska Minervas sed

naste beteende Den lyder som följer »Också

när det artigt att se huru Minerva (och äf

»ven Freja som icke mot de båda Statsmi

»nistrarne kunde finna nog invekiiver och

»icke sparade någon möda för att göra hvad

»hon kunde att mota bort dem nu forinli

»gen uppmanar de återstående och de sedan

»tillkomna "gubbarne

att icke låta förskräcka

»sig af hvad som händt och icke "gifva vika»

etc Vid genomläsningen finne vi att inne

hållet af denna punkt tilläfventyrs kan leda

till ett missförstånd som skulle innebära en

oriktig tillvitelse Meningen med förestående

omdöme så vidt det angår Freja var nem

ligen endast att det skall gälla om försatsen

nemligen om invektiverne mot do båda Stata

ministrame men deremot icke om den sed

nare delen af punkten som angår det Förstärkta

StatsUtskottet Då vi äre angelägne att icke

begå en orättvisa mot Dågon äfven den som å

sin sida har så liten betänklighet att beljuga

andra som Freja så hatve vi ansett nödigt

att i nyssnämnde afseende närmare förklara

vår mening

FREJAS RIDDARE ÖPPNA ÄNDTLIGEN

TISIRET

(Slät från gårdagshl

Utan att uppehålla oss vid stilen i den arti

kel ur sista numret af Freja angående nödvän

digheten af «det sociala lifvets pånyttfödelse» in

nan man kan tänk» på en nationel reform i re

presentationssättet af hvilken artikel det huf

vudsakliga i utdrag meddelades i gårdagsbladet

och hvarvid vi endast tillåtit oss att med kur

siv stil utmärka de vigtigaste orden måste vi

ännu en gång upprep vår tillfredsställelse der

öfver att Freja genom samma artikel ändtligen

framträdt i vädjobanan med öppen hjelm och

blanka vapen såsom anhängare af det stationära

i samhället Vi tillhöra ingalunda dem som

vilj förkättra andra derföre att de befin

na sig i de stationäras leder så snart det sker

af ren öfvertygelse En öppen motståndare är

ock tusen gånger bättre än en falsk bundsfflr

vandt endast det förstuckna spelet är förakt

ligt och då Freja nu genom sitt rena och

öppna förklarande tydligt uppträdt såsom af

gjord motståndare emot sjelfva principen af

den vigtigaste och den utan tvifvel mest påkal

lade af alla reformer enär hon förklarat den

beroende af en annan reform som utgör ett ti

dehvarfvets problem hvilket åtminstone icke

kan lösas af den nuvarande generationen så

hoppas vi att htnnes ärlighet i detta afseende

äfven skall åtföljas af en återgång till »tt mera

moraliskt handlisgssätt i öfrigt än hon hittills vi

sat och att jemväl den långvariga fortsättning af

lögnaktiga insinuationer emot Aftonbladet som

under loppet af ett par år utgjort förelöparen

till den nu aflagda bekännelsen skall för fram

tiden upphöra Det är i detta hopp som vi

äfven nu skola möta henne på den lugna dis

kussionens väg för att med all aktning för den

öfvertygelse som föranledt benne att adoptera

de stationära åsigterna i alseende på politiska

reformer i allmänhet och representationsfrågan

i synnerhet söka visa att denna öfvertygelse

hvilar på förvillade föreställningar om det som

utgör sjelfva premisserna till de slutsatser hvil

ka bestämt hennes omdöme i den närmast för

handen varande fråga

Men — skall Freja måhända invända «jag är

alldeles icke stationär sådant är ett fullkom

ligt misstag» — ja det är till och med troligt

att en sådan invändning kau göras redan i af

seende till den föga kredit som i allmänna o

pinionen åtföljer begreppet »stationär i politi

ken .» Det är derföre kanhända nödigt att först

skingra allt tvifvelsmål derom att den ofv *n

intagna artikeln verkligen innefattar en sådan

trosbekännelse som vi angifvit

För att komma till en klar öfvertygelse här

utinnan är det först nödigt att erinra sig att

ingen i våra dagar han må i sjelfva verket vara

huru stationär som heldst gerna medgifver detta

i uttryckliga ordalag eller rent af säger «jag

vill att bela det offentliga lifvet och samhälls

krafterna skola stå stilla precist på den ut

vecklingspunkt der de nu befinna sig» ty så

mycket se och erkänna anhäsgarne af alla po

litiska färger nu för tiden så vidt de äro i

besittning af sina sinnens bruk att ett absolut

stillestånd icke är möjligt i staternas lif mer

än i individernas Också har redan blotta or

det stationär blifvit så urmodigt att de som

i sjelfva verket äro stationära sökt utbyta detta

tillnamn emot det nyare i konservativa ehuru

båda i sjelfva verket innefatta detsamma Af

enahanda skäl eller för att gifva sina satser in

träde under en mera antaglig skepnad än den

som ligger i ett direkt försvar för stillaståen

det hafva de vanligen i sin rustkammare trenne

serskilda vapen att draga fram i striden mot re

formerna det första att nationens öfvertygelse

angående reformens behöflighet ännu icke ar

mogen det andra att alla de förslag till nya

organismer som utgå från en förnuftsgrund de

må för öfrigt vara så goda som helast blott

de förutsätta att draga upp någon af rötterna

på de gamla missbruken eller äro något annat

än en lappning på det gamla sakna historisk

kontinuitet hvarföre också de stationära till

egnat sig namnet af den historiska skolan ofta

med ett jemmerligt förvridande af historien

Det tredje som här begagnats af Freja ly

der så att reformer i den yttre eller politi

ska statsorganismen regeringssätt och repre

sentation nödvändigt erfordra en föregående

fullkomlig omstöpning af den sociala organis

men eller de olika folkklassernas förhållande

lill hvarandra i det enskilda och näringslifvet

Ändlligen ett fjerde sätt att bereda de reak

tionära satserna inträde men som likväl ute

slutande tillhör det oförskämda charlataneriet

ligger i den uppdiktade förevändningen att nå¬

gon revolution till dessa idéers förmån nyligen

skall inträffat i vetenskaperna i tänkesätten hos

andra nationer och i deras lagstiftning allt

såsom resultat af någan «bögre forskninghvil

ken skall i sig upptagit och förenat de fordna

båda motsatta ensidigheterna ebmu man en

dast behöSver draga af förklädnaden för att

under densamma igenkänna den gamla reaktio

nen och ehuru erfarenheten visat att både re

geringar och folk måst mer och mer löija med

den nyare tidens riktning

Men vi hafve nu att sysselsätta oss mera spe

cielt med deu tredje punkten i ordningen Det

är utan tvifvel sannt både att ne sociala och

de politiska elementern» i samhälle till envist

grad bero af hvarandra äfvensom alt macbine

riernas och kapitaleruas inträd i näringarna

medfört ett förändradt förhålland- mellan arbe

tarne och arbetianvändare i de fall der stor»

kapitaler och stora teckniska insigier fordras

för produktens frambringande men deremot

blott ett mekaniskt ocb lätt fönärfvadt hand

lag

till hvarje serskild detalj af ars <rtet hvari

genom da dtm som använder ar be -1 i stället

för handtverkare blir fabriksherre och arbeta

ren blott eu dagsverkare i många fall utan ut

sigt att kunna bespara så mycket a l han fram

deles kan aulägga en fabrik för egen räkning

Men härvid äro följande omständigheter att no

ga märka och undersök För det första att

dett» förhållande mellan fabrikanter och deras

arbetare icke är något annat i städerna än som

i alla tider ägt rum på landet mellan posses

sionater eller de jordägare som ej sjellve ar

beta i jorden och äta tillsammans med sitt bus

folk å ena sidan och detta husfolk eller torpa

re i den andra äfvensom t ex emellan bruks

patroner och deras smeder Det är till och

med bevisligt af för handen varande exempel

att många fabrikanter finnas hvilka böljat såsom

simpla arbetare hvaremot det lär bli svårt att

uppleta några motsvarande af torpare som

blifvit egendomsherrar eller en stångjernssmed

som blifvit brukspatron

För det andra bör undersökas hutuvida handt

verkarnes antal i dst hela aftagit genom den

der förändringen i arbetets förhållande ellar

om deras folk nu i det hela mår sämre än

fordom om dit icke tvertom behandlas med

atara humanitet än under den äkta skråtiden

kan beslå sig flera beqvämligheter i följd af

det billigare pris som just fabrikerna och lifli

g»ra v»rubyten medfört å allehanda konsum

tionsartiklar och jemväl äga mera tillfälle till

undervisning

För dst tredje ändtligen är det klart att

om man tnt»ger att det ier problemets lösning

af en fullkomlig social ombildning och pånytt

födelse måtte föregå innan man bör tänka pi

några politiska reformer från rationel grund

så htr man med det samma uttalat den full

ständigaste fördömelse öfver hela dtn nyara ti

dens sträfvsnde till politisk utveckling hvar

helst det än må uppenbara sig ty ingenstädes

bar ännu den der sociala pånyttfödelsen af fa

I viljen hunnit gå för sig i den mening som den

I frambålles i Freja Deremot behöfver man å

andra sidan för att skönja allt det falska i en

sådsa föreställning endast erinra sig att just

de förändringar i arbetets natur hvilk Frejt

»ngifver såsom så förstörande och »desorganise

rande» hafva jemte den nyssnämnda förmånen

att göra mänga lifsförnödesheter tillgängliga äf

ven för de arbetande klasserna hvilka de för

ut måste alldeles umbära skapat en talrik bil

dad och aktningsbjudande medelklass

och att

denna medelklass just genom vetenskapens och

kapttalernas medverkan i näringarna ytterligare

ökes och förstärkes i antal och inflytelse ttr

skötet af de arbetande klasserna dels genom

kapitalernas spridande och större tillgänglighet

dels genom den undervisning arbetaren nu tät—

taie än förr kan erhålla uti allmänna teck

niska läroanstalter dels ändtligen den större

aktning som de borgerliga yrkena i samman

hang härmed tillvunnit sig nu emot fordom

hvilket långt mera blandar och förbrödrar de

serskilda klasserna med hvarandra och hvari

genom äfven handtverkaren iatager ett helt an

nat rum i samhället nu mot fordom

Således tro vi för vår del att den der so

ciala pånyttfödelsen lättast skall af sig sjelf

småningom tillvägabringas just genom tidehvarf

vets fortsatta gång framåt i samma riktning som

hittills och tillika att utvecklingen i denna

riktning redan hunnit nog långt för att kräfva

de politiska reformer hvilka ensame förmå att

undanrödja de hinder som ännu bidraga att afstän

ga en stor del af folket hos hvilka den sociala på

nyttfödelsen redan gått för sig från deltagandet i

de politiska rättigheterna eller som förbehålla åt

vissa klasser en oproportionerlig del deraf Högst

betecknande är det också och utvisar bela tom

heten af de der fraserna om den sociala på

nyttfödelsen och förvillelsen eller hyckleriet i

de stationäras föregifna ömande för de arbetan

des ställning i följd af machinväsendets och

kapitalernas inträde i näringarna att denna sam

ma stationära konservativa historiska skola

eller huru man vill kalla den hvartill Freja

nu slutit sig stretar mot af alla krafter så snart

det blir frågan om att genom loc-sande af skrå

banden underlätta tillfället för den arbetande

som har skicklighet att försörja sig som e

gen husfader Och samma skol» långt ifrån

att finna något fördömligt i det der begråtna

förhållandet mellan arbetarens och arbetets an

vändare när det är fråga om jordbruket tvertom

lofsjunger det såsom något poetiskt och strider

af alla krafter mot allt som går ut på att för

ändra den feodala formen af samhället eller

den

ena klassens servitut och beroende af den an

dra Allt detta bevisar tydligen att de i sjelf

va verket icke i sin ifver mot de politiska re

formerna ledas af något nit för de sociala u

taa helt simpelt önska så mycket de kunna att

förhindra låda

Sida 4

HANDELS- OCH SJÖFARTS-UNDER

RÄTTELSER

Börspriser

STOCKHOLM den 8 Okt Hvete jer tuna» 18 å 19

Rdr Råg IS Rdr Kora S 36 Mait 9 1« Arter 10 24

i 14 Rdr Jtafra 6 2J Terra-Tecchia-Salt 6 3S 8 :t Y

be« d :o 5 £4 Lissabons d :» — Sill Norsk 15 S4 aa

beljo 16 Rdr Lar 71 Rdr Tjära 11 Rdr Talg pr lisp

8 24 Grof Sej 2 8 Medel d :® — Ssii d :o — Haa

pa pr skepp 90 k 115 Rdr SaiTs Engelskt pr fkålp

29 sk i :o Brasilianskt S4 sk Raflinadsoekar SS »k

Broa Sirap iO ii 6 rst Bränvin gammalt pr kanna 55

sk allt rgs

CAL5SAR des IS Sept Torgpriser i Wimmerby för

siltl vechs Råg S i 8 84 Potates S Rdr tannta Hvet

mjöl B i 2 24 Rågmjöl 40 sk pr llsp 8atör 16 sk

Ost 10 i 12 ek pr skålp Bfäavln 6-gradigt 51 sk pr

kanas allt rgs (Calaaar t och Ölands Tida

Ör esunis-lista

Den 25 Sept T H Wibe lager Johanna Sundsvall

Antwerpen timmer D Dirkä Vrouw Christine Stockholm

Halle jern i Möller Trägne Bröder Gelle Hall d :o

l Pattersson Fritz Stockholm Aaästerdam d :o £

Björkman Pilis Stockholm Antwerpen tjära 1 W Schrö

der Nancy Umeå Amsterdam d :o L J Låftman Nep

taaus Piteå Götheborg d :o J K Lan 5 Bröder Gefle

Bergen d .o

Dea 26 8 Nordström Caroline Bergen Carlshamn

sill A Torgarson Frithiof Sundsvall Rochefort timwer

B Petterson De 5 Brödre Drontheim Carlshamn sill

H Christensson Anna Charlotta Uddevalla Riga barlast

E S Södermann Thor Hamersfest Stockholm fiskva

ror A R- Gavin Caledonia Sundsvall London Jern C

F Andersson Britta Emilia Bergen Stockholms sill

Den 27 J Rohdin Cathariae Köpeahamn Götheborg

ull Z Rönblom Alcyon Umeå Marseille bräder N .Pet

tersson Cupido Bergen Stockholm sill C O Hammar

Friheten Carlskrona Norge stäfver

Fria och med den 85 till och med d 27 dennéa hafva

94 fartyg passerat Sundet

Stockholm

Iakoasne skeppare från inrikes orter den 5 Oktober

Gottland Haannarberg och Ruth kalk Ahus Holmström

bränvin Carlshamn Hallberg och Evers d :o Piteå Häll

stedt bräder Nordmaliag England pottaska och ved

flkK

Hågade spekulanter erhilla närmare opplysniagar ge

nom brelvetling med Herr Bokhållaren Carl Selander nå

der adress Söderköping och Ed

E a LANDTEGENDOM belägen nära landsvä

gen uti Blekinge» ▼»ckraste trakt 2 1-8 mil från

Carlskrona o *h 7 8 miJ från Ronneby landrägea samt

ifr $a förstnämnda ort 114 mil sjövägen Yäl bebygd

med braadförsäkrade bus ti ?t ett Tärde af 5 ,800 Riksda

ler banko oeh som till ägorne svorskiftad bar en räc

ker trädgård med många fruktträd 55 tunnland öppen

åker äng till 70 parlcss hö samt skog och utmark till

husbehof och derjemte rättighet till fiske så räl i det till

gränsande hafvet sowe uti e gf .nom ägorna löpande å

är tiil salu emot billiga och efter en köpares beqvämlig

het lämpade betalningsrifkor saast får tillträdas dea S5

ttars 1841 »ed vinterutsäde och »ed eller utan inven

tarier hvilket so *ft helst åstundas Vidare underrättelse

om Egendomens beskaffenhet och köpevilkoren erhålles

hos Öfverjäg«ästareö P A Wickenberg hvars adress är

Ronneby

T ^n väl bebygd god EGENDOM om flera man-

tal i Södermanland några mil från Stockholm säl

jes efter 6 procents afkastning hvarom närmare upplys

ning fås di efterfrågan göres på Aftonbladakontoret ga

jnom biljett till God Egendom

J ?n v£i bygd EGENDOJI ca«d eller utan in

j- venlarier inom 8 noll norr ut från Stockholm med

särdeles vackert lige godt ficke tillräcklig skog om

kring 59 tumör årligt utsäde i öppen Jord samt fördel

i aktiga odJingstHlfäJlen Vinterfoder utom tillräcklige dra

gare 15 å 50 kor Tillträdet ka» ske antingen genast

i eller don 14 nästkommande Mars Närmare underrättel

se meddelas på Dagbladskostoret

ÖTHA KANAL-AKTIER kunna genast er

hällas p5 högst förmånliga vilkor i huset Nr 58 vid

Sqvalbergsgatan en trappa up

____

ANMÄLDE RESANDE cUn 5 Okt 1840

Handlande Berend Tyskland Hotel do Frankfurt Hä

radshöfding Theorell Westergöthland Nr 9 Norra Smed

jegatan Brukspatron Elfbrink Gefle Nr 87 LiiJa Nyga

tan Apothekare Nyholm och Bokbindare Bagström (Mor

sund Nr 5 Stora Gråmunkegräad Brukspatron Hägg

ström UmeS källaren Mtrkurius

TILL SALU FINNES

Hos BELESN et Coatp ä 1 Rdr 8 sk bko

Constitutions-Utskottets

Tid £8JO års Riksdag Förslag till Representations-förän

dring

nit Tredje Häftet af

Litteratur-Bladet

I Bokhandeln bar utkoa

Bihang till

REPHESENTA

å II sk banko

REPHESENTATIONS-FRÄG AN

Hot W ISBKRG

Anmärknigar

aNågra ord om Press Reformer Minister-styrelse

andra dagen frågor .» 28 sk

vid Skriften

lamt

Sos W ISBERG

Några tänkvärda ord om

Nya Trollhätte Canal-Bolags Stiftelse

och Oktroy 8 sk

Af »rycket har utkommit och säljas hol W

IJJWDEQV1ST et KOMP m n Bakhandlare å 2

Rdr banko

Nautisk Ordbok

Innehållande populära förklaringar öfver de förnämsta

Svenska Sjö ter mer en hjelpreda för blifvande

Sjömän Skeppsredare och älskare af Sjölitteratureu

Hos FRITZE kt BAGGE nyligen titkomaiea

å 2 Rdr banko

nautisk ordbok

hålfklf

innehållande populära förklaringar öfver de

förnämsta Svenska Sjöteriner

Med 485 texten upplysande Afb ?Idnin *ar

bFrån trycket bar utkommit och fsäij es ä 2 Rdr banko

os 1 C HEDBOM vid Mynttorget

mutisfc ordbok

innehållande populära förklaringar öfvar de förnämsta

jö

Svenska Sjöteriner •

en hjelpreda för blifvande Sjömän Skeppsredare

och älskare a Sjöiitteraturen Med i 2 5

afbildning a r

Af trycket bar utkommit och säljes å 2 R4r 16 sk

banko hos J C HEDBOM och Hrr Bokhandlare

LILIA

MINA GBÖNVALL

Komplett i »venne delar

Hos W ISBERG

Roman a« Mina Grönvall Koffipl

8 delar 2 Rdr «6 ti

Hos FRITZE et BAGGE å 36 sk- banko

axel och walborg

Sorgspel af

Adam öehlenschiaeger

Öfä

Öfversättning

Hos FKITZE et BAGGE ä 2 Rdr bko (ned

natt pris

3ACCHI TEiPEL

öppnadt vid en Bjeltes död

Med Tignetter

Hos FlUIZE et BAGGE uyligan utkommen

å 44 sk banko

En vacker Lithorjrafi föreställande

OAS D

OAS DENKMAL

SCHWEDENS HELDENKÖNIGE

b si Goeritz ohntceii Wittenberg

med Parträtiar sf Gustaf Adolf den store och Carl

den fjortonde Johan

GÅRDSBY EGESDOM belägen i Gärd .by 8oc

S "» ken Norrvidiage Härad af Kronoberg»Län 1 mil

K från Wexiö består af Gårdsby 4 mantal hvaraf

tvenne mantal frälse Säteri och tvenne rå och rör samt

nnderlydande Hacketorp 5-8 mantal SkaXtefrälse

EUagårdan bebygd för Ståndspersoner i godt stånd

omg \f ?es af en stor och vacker trädgård för närvarande

utarrenderad för 200 Rdr rgs årligen Lsdasården i sed

nare tifler uppförd är rymlig och i godt s &ick äfvensom

Bränneri och de fiesta Öfrigfc uthusen JE-a skattlagd Mjöl

qvarn med tyenne par steaa-r Jemte tveane Slgqvamar

och ett Tröskverk för vattendrift finnes vid gården Circa

580 tunnor spanmål och 650 tunnor Potates 3kördas år

igec Ai

.lemaar oa ^kring 250 dryga parlass bo

hvarmed 70 s ^lfbundwa Nötkreatur 5 Hästar och iOO

Dan vidsträckta utmacken erbjuder betydliga odiin ^slä

genheter Skogen är vidlyftig och iemnar med fullkom

ligt bestånd betydligt till at»aia I flere «må sjöar å ägor

ne är medelmåttigt fiske Egendomen skötes af åboerne

på kemmanet Hacketorp samt 27 på ägorne varande tor

pare Behållna revenaeu har under sednare år enligt af

almade böcker öfverstigit 6000 Rdr rgs pr år En blif

vande köpare kan få öfvertaga ett större i egendom in

ttckaadt lån ur publik kaiift

En Landau-Vagn

nästan ny till ovanligt ligt pris i anseende till bortresft

hvarom underrättelse lemnas i Lärfuboden uti hnsot Nr 5

vid RegeriagggaUn

En aiidele by obrukad VAR-DROSKA aed

Souflett utmärkt gentil finnes till salu hos Hr Må

laremastarea Kjellteanson i Lilla Vattugränd på Norr

mot det ytterst billiga priset 320 Rdr banko

Mahogny Pelarbord och

Spegel den sistnämnde med förgyllda koloiaer och

emblémer raclert slipadt glas allt i fullgod »kick täl

jas i anseende till bristande ntrymme för nedsatt pris 45

Rdr banko och äro att bese i huset Nr 84 rid Xepslaga

regatan

faståger

ett större parti jern- och träbandade Ramm- Co ga ak

ech Vinfat ttll 1 sk banko pr kanncrymd öfverhufvud

i Log«rkällaren under Riddarhuset

Patenteradt NYSILFVER af L M

SJÖBERGS Fabrik i Stockholm

bestående af Sockerskrin Kaffekanna Tkesilar

Förläggare- Mat- Desert- ocii thtskedar Strä

skedar Gräddkannor Såsskedar Rak-askar

Cirkelbestick Sporrar ni m äfven »mottagas

beställningar i Vsgns- och Bstsal-Beslag etc

etc hos C O Strindberg vid Stadssmedjegatan

Drottninggata» f d Falkenhorgika huset höraet af Sto

ra Vatlugränd .a

För hösten ändamålsenliga Tyger

PETERSCHAMS DOFFEL bred ä 6 Rdr

rgs pr ala ett strd«les godt pris

SIBERI-DOFFEL jämte ett storrå parti andra

ändamålsenliga Vintertyger

KAMLOTTS-KAPPOR rued utmärkt vackra fo-

dertyger

CAUTCH .-ROCRAR med ylle- och baiaulUfoder

YLLE- och SIDEN VESTTYGER uii nya mön-

ster Ost-Indiska Si ^en-Näidukar köpte ä Kommers

RSdet Wijk» Auktion Götheborg

Fabrikören C G CEDERVALLS

Konkursmassas

Klädes-Varulager

försäljes till ytterst nedsatta priser på A Bergs et Comp

Kontor buset Nr A vid Södersaalmstorg en trappa upp

alla dagar mellan klockan 9 och i

Holländsk Sigtduk af alla nutnror

till utssärkt billiga priser samt

Gardins-Nettelduk och Lenons till 8

Rdr 21 sk st innehållande <25 alnar uti underteck

nad» Lärfukrasaiaandel vid hörnet af Jerntorget och

B *nkogrän <jen A L GROLL

Flanell

till fabrikspris i Brahme s Fröbod i Storkyr

kobrinken M 11 strsxt till hög«r från Rid

l»rbiistork '9t

Spännhalsdukar

af alla sorters modeller Långhalsdukar till högre och lä

gre priser På samma ställe sys moderna Västar allt till

gf >da pri *pr huset !Vr 69 Yesterlånggaiaa

Buldans Tunnsäckar

till nedsatt pris i Lärftsboden

sterlSnggatan

uti huset Nr Srft rid Te-

och HegKamer

i Magasinet vid Stortorget

ULLGARN-

af flera slag så väl Svenskt som Engelskt tvinnadt och

otvinnadt i Garneaaajasinet vid Stortorget

Jutsk Ull och Jutska Fårskimi

till facila priser på Kontoret i huset Nr 8 Yid Skepps

bron 2 trappor upp

f Nippevbadtn vid Köpmangatan Banas sucka-

-1- de DLL- och BOMULLSSTRUMFOR tiil salu tillrerka

de i afsigt att genom arbete underlätta utkomsten för fat

tiga personer

BULDANSSÄCKAR

tih

ett större parti hos Bonnedal et Comp i Bäntmäsiare

huset vid Skeppsbron

Kulört Fönsterglas

såsom Rödt Blätt Galt Violett och Grönt i

skifvor om 14 tum i j hos C 0 Strindberg vid

Srtadssiaedj«gatan

GRON FÄRG nfven i olja och förvarad i

kuttingar hos L J Blonqvist Storkyikobrin

ksn M 9

Uti fLramhandl Brobergs

GULT h GRÖNT Fk

Bod vid Fredsgatan säljes GULT och GRÖNT Framtfyskt

WAX- eller GIKT-TAFT till billigt pris

För Hrr Bokbindare

LACKFERNISSA af KRIB8BNS berömda fabrlka

Icn i hel- och halfskälpundsflaskor är i kommission in

emnad till nedsatt pris hos Hr Bokbindaron P A Berg

ström Köpwangatan Nr 42

I Herr Sjöbergs Kryddbod vid Arsenalgaian

sam i Herr Almlöt» Kryddbod rid Köpmantorget

Hilld

Houillon de Foche

å 2 Rdr banko pr sk2lp (f undertecknad preparerad

och för hvars godhet ocb styrka ansvaras

J G CAHLING Kock

champagne

superieure qualité af Vander VekenPére etjjfils å Reims

till 5 Rdr 36 sk boat på Kontoret en trappa upp hu

set Nr 7 Monkbrotorget

Rönnbärsbränvin

i Genevermagasinet i huset Nr 20 rid Drottninggatan

raffinerad rof-olja

pS Kontoret 5 trappor upp Mr • Sedernaalistorg

Hampolja

hos Claes Peyronj uti Schinckelska huset vid Komhamns

torget

Sicilianska Äötter

kärnfulla och af utmärkt godhet uti J L Strindbergs

Kryddkramhandel vid Stads <medjegaun

Färsk Caviar opressad

utMärkt god uti 8 M Höök Kryddbod rid Nybroga

tan rid källaren Xppl»t ä Ladugärdslandet

Klöfverfrö

rödt och britt af bästa qualité hos C G CanUler

Tvenne st tjurkalfvar i s /4 år gam

la passande till lifs »å räl som till slagt Adress

Nr 57 Hormgatan

n vacktr väl dresserad svart PUDELHUND

2 Sr gammal utmärkt trogen och vaksam säljes till

aågon som ej bor i Stockholm emedan ilea eljest åter

kommer till dess fordna hemvist i huset Nr 8 Clara Nor

ra Kyrkogata en trappa upp der den kali beses

Skyndsamt trär afraktas i färsegiad biljett (till Ordentllel

som inlemnas pä CasteahoiTs-Källaren i Stockholm eiier

hos Handelsman E Söderlindh i Örebro

^n 22 irs \ngling som är kunnig x Bords

serrering och äfven ran att köra pä resor önskar till

flyttningen blifva Betjent hos nigoa bättre Herre eller Fa

milj Haa har äfven kunskap i räkna och skrifva en

vacker stil han öeskar fa biträda sin husbonde i sådanft

göromål om så behöfves Oa »Sgon härå fäster upp

märftsanahet torde den vara god och lestaa ssu adress l

biljett till S T M 10 som iniemaas i KrrJdboden »oedt

eatot Postkontoret

I TJENST ÅSTUNDA»

Un YNGLING m«d goda sedor och htidrande

vitsord sasot fallenhet för handel och helst derrid

rand i någon småstad kan erhälla förmåalig ko»ditfon i

Landsorten hvarom närmare upplysning lemnas af Krjdd

kramh Risbeck på Stor» Nygatan

f ^n yngre Bätjent ined botyg om eu hedrande

randel och som är kuunig i Bordserveripg e ^åller

god tjenst rid anmälas å Kontoret i huset Nr S päöite

långgatan 2 tr upp emellan kl iO och 12 f m

DIVERSE

Åstundas låna

80 h 40 ,000 Rdr Bko earsot 5 proc ränta och första in

teekningen uti Bruksegendom hvilken luism b !ott är

tredjedelen af dess värde Närsaare öfverea«tom«ielsft

kan träffas då snmälRn sker å C F Bolms koator Tid

Skeppsbron M 6

Ä .STUNDAS KÖPA

En EGENDOM med vacker belägenhet inom

Stockholms Skärgård och välbehållen åbyggnad för

Ståndspersonir omkring 15 i 80 lunnors årligt utsäde

med tillräckligt höbord och Bete samt skog Svar med

utsatt pris begäre» i förseglad biljett till Reel Köpare

j ,l„ *«n»d S Södra Kräneriét I Sladsgårdfn

bkbld

Göda Stockholmska Tobaksblader

»ppkäpas kontant i större parti dä anmälan göres på

Kontoret i huset Nr i rid göderwalmstorg 1 trappa app

AF MAGASIN FOR KONST IYHE-

TER h MOR X hkåll

TER och MODER är X häftet utkoÄ»Ha >et och innehåller

Pl 37 Den gamla Eken nsted dess 14 barn på öd ^slattea

La Tour du Grain de Villers Cotteiéts Pl 58 Hjelphu

strun och Yakhosfrun Pl 59 Nya uppfinningar och Lyx

artiklar Pl 40 H odekos ty mer fttr Damer

UTEJUDES HYRA

En vacker och väl möblerad VÅNING en trappa

upp nära Stortorg /1 b ?stående af 6 Rum med Kök

sent äfven kunna delas finnes nu genast med el

ler utan eldning och slädninq Underrättelse er

hålles i Likkiitmagasinit vid Svartmangatan

On ung med de mest hedrande betyg förs«dd

utexaminerad Barnmorska önskar blifra aatagen i nå

gon af rikets städer eller Församlingar ju förr desto hel

dre Osa skyndsamt svar aahålles i förseglad biljett till

E C Ö M 11 som ioieissnas å Aftonbladskontoret

t "n ordentlig kari hcist med hustru kau få

bebo ett rom med kök öfver vintern emot girds ocb

gatas renhållning Vidare undarrittrtse uti Scbinckels

hus rid Korshamastorg på Kontoret till höger uti för

stuga»

¥ e soussigné demeure Nya K .uKgsholmsDro ^«taa

26 au 3 :éme il est au logis le matin eatre 8 et

10 et l 'apiés-midi e»tr« 2 et S

Undertecknad bor vid Nya Kungsbolmsbro

gatan M 26 B tr upp och träffas hemma emellan kl 8

och 10 på f m 0C3 rmellau 2 och S e ra

J :N J :n GCINCHiRD

|I ^oktor L«v #rtin har flyttat till Räataä

]-®- stareboset vid Skeppsbron ingången midt eaaot Slag-

'tarehuset 2 :ue tr up och träffas innan kl 9 f m .eb

l«mellan 4 och 6 e m

I——-—-— — ■— Tr .i }—

j fjndertecknad har flyttat sitt Kontor till We-

i sterlånggatan M 42 1 tr upp

J A JULIUS

|Bderteckii .d som graverar t Sten och Stål

SJ « #•« T x v • mr *•« .» .» k

ha» flyttat fran StorkyrkobrinSren till Mynttorgethu-

3 truppASALMSON

i sel

Hotel Garni i Stockholm

Ka fSr sådaat ändamål uppförd oeh inredd Byggnad

alldeles ny samt både till det yttre sch inre utmärkt pryd

lig blifrer att öfvertaga

de år 1841 Belägeahelen

den i Oktober nästkomman- |I ^ok

__ __ _

är rid Brunkehergs Torg i ]-®- st

den snedaste rackraste och angenämaste delen af Sta-

'tarehu

den nära det Kongl Slottet Operahuset och andra pu-l«mella

klika BvKRnaier Huset som nast det Kongl Slettet är I——-—

det störs .a i Stockholm innehåller jemte åtskillige stérre j fjnd

och mindre våningar som torde kom» alt uthyras till i st

enskildte hushåll lä Handelsbodar stora Källare lör Vin-

handel Café »»dr»« Salai .ch W för |Bd

ea stor ytterst prydlig Sal Jesate nere SaUnger att be-i SJ

gagna rid Baler större middagsmåltider och under hög

kronor äfvensom Sängar och någre andre möbler torde TJud

komma all åtfölja men ameublemenl i öfrigt jemte allt U b

tidflgheler samt omkring 100 Rum för resandes logerande i sel

E« del rum blifva försedde med Trumeaur och Ljus-i

„ ba

annat husgeråd siiom Linne Sängkläder Silfver Gla» ,laper

Porcellaine Kokkärl a m mSste hyresmannen sjelf an-1 Sloc

skaffa och bekosta I följd hraraf någon annan ej isd

ingå i enlrepriser äa den som är i tillfälle disponera ett

betydligare kapital

Ifrågavarande Hotel Garni bar ej att talla med något

annat Jemförligt och som en mängd resande ständigt besöka TVo

Stockholm dertill don jemna ångbåtsfartea till Lybeck Fin-il

fly

land Petersburg och Götheborg jemte andre orter väsendt- s

ligt bidrager ken med full visshet antagas att företaget

Iemnar stor vinst tör den som äger insigt och förmåga

att rätt utföra detsamma- I

Närmare underrättelser oeh upplysningar kunna säkrast

Stå

Narmare unaerr .ueiser a "hp j "» 'Ii flyt

Inhemtas på stallet och geno® muntligt samtal med nus- ■

ägarne deraf en är boende i ftockbolm SSrriftlige an- der cm

bud antingen å det hela eller S sädane lägenhster som qviren

kunna serskildt ulbyras såsom Handelsbodar Vinkällare ®

Restaurationsrura och Café kunna jemväl intill inseva- "»•»

rande års slut aflemna å Kontoret en trappa upp i huset lifte

Nr 15 vid Brnnkebergstorg Stockholm i Sept 1840 j fär

mnhl»r mor m»« p

Utan moDier mea

,gDfj {a

Störa

rPvå ny tapetserade RUM

eldning ocb städning för godt pris i buset Nr 8 i A

kademigränd hörnet af Kungsholmsbrogatan två trappor

3 tr upp

A SALMSON

Hof-Gravör

TVo har Lackliliverkaren

flyttat till Ladugårdslandet o

s Dea 1 Oitober 1840

och Kaptensgalan huset M

Stål- och Messipgsduks-Fabiiken

I som förut varit vid Munkbrogatan

Ii flyttad till Koeksgata huset X 15 å Södermalas (sö

■

Till iäim»if fx «

der cm C ?lh "n T

"V '°r

e *P

qvirenter ar forsa jniagen rjijoad for Fabrikens fard .g

® arbetea nu KrjdJboden rid Lilla ftygatan huset

"»•»

lifter ösre ars vistaade utrikes äterkommenj

j fär härmed äran göra mig hos mine värde lands

m»« påmind med erbjudande af min tjenst åt dem som

,gDfj {a sjDg porträtt i Oljefärg Adress huset Ä SI vid

Störa Nygatan hos Hr Fabrilören Frisk

CA»L LEBKANN

T ^e a Herrar Kopparslagare som vilja atag ,a

sig förfärdigaEdet af Bränvins-Verk som

drifvss med ånga beslående af S :ne 45 kannor»

Bränvinspanna Mäskvärmare Kondesserings - och Racti

fieationsredskap samt 2 :ne slöra och ändamålsenliga ång

pannor (af samma ko-nslruktion som Branvins-r«dskapen

vid Bränneriet å egendomen Hufvudsta nära Stockholm så

att med delia Bränvinsverk må kunna på dygnet med sä

kerhet tillverkas 1 ,SOO kannor bränvin behagade inläm

na slit skriftliga förseglade lägsla anbud ä Aftonbladskoa

toret med adress Till POSSESSIONATEN

Källare

passande t '11 nederlag Närmare underrättelse i huset Nr

9 Stora Kyrkobrinken »

.ne trappor upp

Spanmälsvindar

större och mindre luftiga och råltfria vid Ragv *ld§bro

och Mälaren Underrättelse på C G Cantilers Kontor

vid Södermalmstorg

ASTUM35AS

iJen 1 April 1841

T ^il deri 1 April 1841 Ett litet LANDT-

HYRA

- *• STÄLLE beläget vid sjö Innehållande eE Yäl kon

serverad Byggning oks 5 rum »ed något möbler kök

god trädgård källare och uthus för ved etc högst 11-2

mil från hufrudstaden land- eller sjöväg godt fiskrätten

med full rättighet till dess begagnande äfTecsom j *gt

mark

sa®t dylikt fås på slället

— Svar kan inlemnas på Af

tonbladskontoret till »Wilhelm» för vidare öfrerensfaom

melse

Den som bar en möblerad VÅNING af 7 å

8 Ram med Kök och Service saast Stall och Vggas

hos att hyra öfver vintern får v«ta hyresmannen uti hu

set Nr 7 Södra Clara Kyrkogata en trappa upp då Be

tjenten Westergren efterfrågas

TILLVARATAGET

isszeessöä—

isszee

Ea nyckelknippa upphittadas midt emo1 frzn

ska Kyrkan på Stora Nygatan och kan återfås på Af

tonbladstryckeri-kontoret t tr upp aaidt emot Postea

T JE3STSTS OKATSIBE

En medelålders inan som i många år iö

-e

stått en syssla rid lastageplats med vidatrSekt rörel

se önskar erhålla en dylik eller någae annan ij *nl )g plata

hvarvid ett allvarligt ocb pålitligt upprörande kuude be

reda en tarflig utkoast

Mindre göres afse ^nde på lönévilkoren än ps ett godt

be«ötande Uti Hr Åkerholass Glasbod i Gråmunkegränd

erhålles närmare besked äfvensom betyg ofver den sökan

des frejd

ung Man önskar plats pä n >gon liuaitegöd

dom i egenskap af Inspettor eller i brist deraf som

Rättare Han är fullkomligt kännare i jordbruket sa«»t

räkenskapers förande derå Rekommendation felas ej

Till

subskription anmäles

DIKTER

CAROMSA NECANBER

Den skaldinna som författat dessa dikter »lall allmän

heten säkert finna värdig att bära brödrens frejdade namn

Dikterna tala för sig sjelfva cch ett omdöaae på förhand

om deras värde skulle vara obehöfiigt så framt det icke

blifvit frasikalladt af en förhastad annons hvilken för

jatlad af en aaan som icke läst och sålunda icke kände

d ssg dikter likväl uppgifver dem ecdast försök

naturligtvis så mycket mindre Ijenliga alt framläggas för

allmänheten som de så framt de endast röjt nybegynna

ren vanhelgat ett förut så aktadt skaldenamn Nu är lik

väl händelsen den att dessa dikter ehuru få till sitt an

tal och ehuru i det hela eodast rörande sig iDoia den

husliga krets der förnämligast qiinnans rerksamhet är

inskränkt likväl 1 hvarje drag röja en Bn bildsing en hög

känsda en liflig faatasi och äro utmärkta af ett så ledigt

språk och en sä harmoaisk versbyggnad att hvar )» bil

dad läsare skall emottaga dem med välbehag Suhskrip

iions4istör äro inleainade på alla Stockholms boklådor

Det lill» häftet kommer alt kom» 84 »fr banko

O i någon pammuer sik att till Hr Biskopen

Tegnér hafva utlånt TÖRNROSENS BOK Imperial

Oclav upplaga kan den återbekommas bos

ron BBINKMAN

Stora Trädgårdsgatan M 7

2 tr tipp»

11 a ,ds

tråja till Redakt af Fahlu Läns och

Tidning

Tillåter den moraliska eller borgerliga Lagen någon om

ock aldrig så liberal medborgare a med ovett öfrer

falia en tidning .-Redaki for det en misshaglig skrift ut

sått från saaama Boktryck» som Tidsiage» oaktadt

bvark ^r» ftedakt är utgif *® *® de-nna skrift eller dea li

b \»r !« sa»

'dborgaren låser hans Tidning

Rdktf S

Redakt af Samlaren

obsIttsihc

till

6 te Kla

1 :STA guld- och silfver

ST0CKHÖL1

utan Ni t er

fortgår till den

Insats 9 Hdr

'52 si flaufeo

Insatssi fl

• j CASOU LfNDQTiai

gatan Biidt tmot Kongl Poiihusat

STOCKUOLM bo» L J HJERTA

Utrikes orter Hammerfest Söderman flsk Köpen

hamn Hjoith styckegods

TJudertecknad

U b b >PÄea g

som nyligen blifrit etabl«rad

bar bUrmed äran rekommendera sig hos resp Herr-

,laper Med alla till mitt yrke hörande arbeten

SlockholM dea 5 oktoder 1840

p «r PATMnRFif

Körsnär

Horasgatan huset » 22

ssen af

våbu-KLASS-lottebiet

6 Öitolcr 1840

Aftonbladet Lördagen den 3 Oktober 1840

Maskininläst version av Aftonbladet - Lördagen den 3 Oktober 1840

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4