Aftonbladet Onsdagen den 7 Oktober 1840

)rl«et i Stockholm för helt år 10 Rfir 32 sk för halit 5 Rdr SI sk tre ffiiänsder 8 Rdr Banta I .osa Rrmror 3 si BanSso Prencmerstioa och Utdelning i Bladets Kontor Tid Stsds-Smedjegatim 1 f d ZETR /ei Bod rid

Öslerlängtrataa i Kryddboden i hörnet af Drottning- oeh Fredsgatotse i Brom ars Bod i hörnet af Dminisggatan cch Clara Bergsgränd i Björlings rid Kuagobacken i Bissers i hörnet af Regeringagatan och Jakob» gränd

i Lindroths Tid Norrlandsgatan i Wallbergs i hcsct Nr 26 Tid Nybro-hamnan i S G Laservalls Enkas Tid Storgatan I Ladugårdslandet i F Bastmars i huset Nr 9 i hörnet af Horns- och Repslagaregatorne i Söder

i Nybergs Tid Göthgatan samt i huset Nr ö 'i Tid Röda Stadsgatan ANNONSER e®ottag«s onds» i förstcässnee Kontor till 8 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddagen

Meteor Obs Ben b Oktober 11 2 e m Baroni

25 ;80 7 /j gr blidt KO mulet Kl 9 e .m Barom

25 ,75 7 /4 gr blidt NO mulet och regnat —Den

6 Ökt kl 6 f .m Barom 25 ,55 9 /4 gr blidt O

mulet regnat mycket under natten och fortfar

Utdrag ur Meteorologiska Journalen pä Stockhls

Observatorium i September 1840 Barometern högst

25 ,95 d t den 1 kl 2 och kl 9 e ni lägst 24 ,90

den 17 kl 6 f m medelhöjden 25 ,536 — Tempe

raturen högst -f- 25 ,5 Cent th den 3 kl 2 e ni

lägst 3 ,6 den 19 kl 6 fm medeltemperaturen

12 ,333 Nederbörden för hela månaden 2 ,673 samt

utdunstningen l

- !60 Decimaltum

— Första Qvarte

ret den 3 Manen fjermast den 4 Södra Manstån

det den 5 Fullmåne den 11 Månen närmast den 17

sista Qvarteret och Södra Månståndet den 18 Ny

måne den 25

UTMMNDE den SO sistl Juli Till Postmästare i Ave

sta f d Löjtnanten H G Wasell samt d So »istl Au

gusti Till Postmästare i philipstad Borgmästaren derstä

des A W Olinder

DÖD 1 STOCKHOLM Manufakturisten och Svarfraren

Olof Wahlbergs k maka Gustava Wahlberg född Rosen

gård den 5 dennes närs 67 Sr

DÖDB I LANDSORTERNA Waktsaästaren Tid Utrikes

Tullbevakningen Csrl Petter Nystrand å Egendomen Läng

sunda pä Wermdän den 23 eistl September 23 år

—

Kronojaagasinsförvaitaren Sv Maga Ekelunds k maiia

Dorothea Maria Ljungberg på Säteriet Saieiseryd i Ssiå

land den li sistl September 32 år

Grel Jcstitie-Departbmestets Föredragriks

Hemställan af Götha Hor-Ratt om adjunktion i

Hof-Rätteo för HäradshSfdingnrne J A Lemchen C F

Agrell P U Stenberg och A von Feilitzen

Ansökningar oia Nåd för Pigan Johanna Pet

tersdotter från Attorp förre SSoaaiare -gesällen Nils

Rundqvint eller Klerch förve Timmermannen Johan Lind

ström Vagnnoaknie gesällen Johan G Kindgren förre

Bstjerten Gustsf Jonsson f Pionieren Carl August Hell

man f Boitrycknnilärlingen Olof Theodor Widmark Hus

saren Carl Fredrik Svard Soldaten Johan Carlsson Man

gel Änder» Jönsson och hans hustru Sofia Dahlberg i

Junksreiaåls förre Kronofogden Fslt-Kamereraren U B

Leczinsky Enkorn» Inga Maria Andersson och Catharina

Stark Hökerihandlandeu Csrl Lilja samt Picnlererne Pet

ter Sjöström Johan Fredrik Rask och Gunnar Wagner

om tillstånd att varda myndiga Carin Lybeck

Christiaa Calharina Wennström Margaretha Charlotta

Grundberg Maria Elisabeth Fägtström Kajsa Lisa Gum

mesdotter samt Elisa Svensdottér

PATENT tillagdt Kommendants-Sekreteraren O E

M *Iffi .ros 5 en utrikes uppfunnen här i Riket okänd Esa

schln för torkning af spanmäl äfrenscm åt Hsndels-Bok

hållarcn Lars Aron Moosberg å ett af honom uppfunnet

sätt att bereda klipping af Rehn-kalfskinn

CESSIONS- och URARFVA-ANSÖKNINGAR INGIFNE

TILL STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT 1840 Sept S4 Af

>fi Rinfaren Johsn Wilhelm Meyers Sterbhusdelägare

tillgång Bko Rdr 63 41 skuld 140 proklauadag den

S April •4 841

— — 26 Af Guld- och Silfver-arbétaren Johan Fredr

Massman tillgång Bko Rdr 14 ,290 3 skuld 11 .596 26

förluster 5350 God man Viktualiehandlaren C J Bro

berg proklamadag d 5 April 1S41

— —28 Af Läifiskraashsiidelsbetjenten Eric Land

berg tillgång Rgs Rdr 529S 11 6 skuld 8987 SA 6

Gode män Lärftskraaahandlarne A Andersson och C E

Forssberg prokiamadag den 7 April 1841

— — — Af Bacaren Christian Oblssoa tillgång Rg»

Rdr 894 3 skuld 5396 5 10 God man Viktualiehand

laren O Ramén proklemsdag den 7 April 1841

— — — Af Sjötulls - Uppsyningsmannen östermsns

Eaka Anna Bergström tili ^ång Bko Rdr 40 36 skuld

250 25 8 prokiamadag d 7 April 1841

OFFENTLIGA isTÄMNINGAR Å BORGENÄRER ■ Af

Svea Hof-R Öfverste-Löjtnanten R S O Gustaf Hjer

tås den IS dennes kl 41 f m

— Skara R R Gymna

sii-Adjunkten Magister A Siaedsmans d 9 inåt Novem

ber

— Norrköpings R R Hsndelsbokhåilaren Per Ludvig

Palm» den 25 och Glassiästaren L M Wadmans d 30

Januari 1849

ARFSANSPRÄK Efter Maaissll Margaretha Chtistina

Kannberg a» *

i los hos C J Sabelström undsr adress

Landskrona och Hildesborg

AP .F tillfallet Sjömannen Peter Adolf Olsson fråa Hal

land» Län efter dess moster Beata Larsdotter Sundbärg

anmBl

-s hes Åboen L Petersson 1 Eyfrik berörde Län

och SISps Socken

BORGENÄREKS SAMMANTRÄDEN Hyrkusken C J

BrobecEs d 9 ö :s kl 4 e si ä Källaren Caotenhoff

Handlanden Adolf Stenströas d 21 d :s kl 4 e m hos

SPEKTAKEL På Kongl Theatern 1 morgon Thorsdag

Rbbers i Madrid samt Ett Divertissemert af Dans

— Nästa Måndag till förmän för Hr Lars Kineaanson

för första g :a Clermont samt f f g KXri .eksdrycken

MASKERAD-BAL i f d Kirsteinska

huset gifves Lördagen d 17 d :s hvsroia vidare trazadeles

SÅNGFÖRENINGENS arbetande Ledamöter

sammanträda till repetition Thorsdagen den 8 dennes

kl 6 e .m i Huset Nr 55 v *d Regeringsgatan 2 tr upp

Resetourer

Aug mauad jj ^eut man ad j Okt manad

is a Si as

"2 S X 5

•— « <s *- C»»

■ *» o O *4 cs

tO S 40 S

ft5 i 2 S ft-

5 c 55 c w

81 S t A

1 R- <■ C- 4 A t S R t C

821 C 1 R 8 8

25 A .I .H 3 „ C t It 3

2« 111 t R R .tH A S t A A S t a C t R

85 SR C H t A 8 R t R .i 8

26 A t 8 6 A t H H t A 6 A t H R t H

87 C .I .R „

7 H t R A t S 7 H t .A

SSI S t A 8 R .t C 8 H .t .R

29 r t h

9

9 R t C A t S

301 t a A t .R 40 C t r S t .a iO

81 A t 8 H .t .R M

18 R t H A t H 48 C t R

15 H t a 13

14 H t R 14 R t H

15 A t S R t C 15 H t A

10 16

17 17 A t S

18 S .t A C t R 18

|19 0 19

SO A t H r t .H 20 S t .A

21 H t A

22 H .t .R

ias r .t c a .t s

®5

26 C t R S t A

$7

88 r t H A t B

29 H t A

•130 h t r

ÅNGSKONERTEN ÖRNSKÖLD

förd af Kapten C J Kempff afgår härifrån till HERNO

SAND Söndagen d 11 Oktober k 6 f m samt med

tager Passagerare oeh God» äfven till Öregrund ases

som böra 1 båtar sfhemtas från Fartyget som stoppar

utanför staces inlöper under vägen iäröfrigt städerna

GeS® Söderhamn Hudiksvall och Sundsvall Till alla ef

vannämnde städer emottag &s Passagerare och Gods så

långt utrymmet modgifver Bra till cfvannäiande städer

få utan betalning aflemnas uti en ombord befintlig post

låda Biljetter for passagerare säljas på nndertecknads

Kontor vid Slottsbasfeén God Restauration Snne» ombord

Carl KQB FORSGRÉK

ÅMGSKONERTEN NORRLAND

NÅhfåhfåill NYLN

Å

förd ftf Sapt N Åhsiarisscn afgår härifrån till NYLANDS

lastagöpiat» norr om HerDösand Thorsdsgsa des %S Ok

tober fel 6 f m saiat medtager Pas»agerare och Gods

äiTen tili Öregrund men som höra i båtar sfbesatas från

fartyget som stoppar utanför staden avlöper under rå

gen föröfrigt städerna Gefle Söderhamn Hudiksvall

Sundsvall och Hernösand Till &21a ofvannämnde platser

emottaga» Passagerare och Gods ?å långt utrymmet med

gifver Bref till ofvannämnde städer få utan betalning

aflemnas uti en ombord befintlig postlada Biljetter för

Passagerare säljas på undertecåsnads Konto vid Slotts

backen God Restauration finnes oirbord

É

Carl Rob FORSGRÉN-

Till tÄheborg

g

Ångfartyget D :i THCNliESG Kapt S P Schnell går

frårs Stockholm tili Götheborg Söndagen d 11 Oktober

kl 5 f m och medtager goss och passagerare Sö

derköping Berg Motala Sken Wenersborg och öfrige i

vägen varande platser snläpas hvarest gods och passa

gerare aflemnas och emottagas Obetalte bref Kedtagas

till de Postkontor som passeras Biljetter för passagera

re säljas hos L J Blomqvist på Ångbåtskoniorat i Stor

kyrkobrinkea Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET POLHEM

som sista gången för i är gått från Stockholm Onsdagen

d 7 Oktober har inställt den enl ulfänlad marschrute

ytterligare tillämnade resan härifrån den 36 och blir si

sta turen från Götheborg d 16 dennes då fartyget stad

nar i Jäotsla

Å

Ångbåts fart

eatteilEa

Stocklioim Carlstad och

€röthdboF |£

Ångfartyget WERMLAND Kapt C R Nymalaa afgår

Fredagen den 9 Oktober från Stockholm kl 8 t m

Lördagen » 10 o » Oxelösund

Söndagen » if » » Hult»

Måndagen » 12 » » Borcn«hult

Tisdagen » 15 » » Hajstorp

Thorsdagea »lä » » Carlstad kl 8 f sn

Fredagen » ^6 » » A ^phclasarne

Lördagen » 17 » » Wenersborg

Söndagen » £8 » » Edet

Måndagen »19 » öfverligger i Götheberg

^Tisdagen » 80 » d

.o d :o

Onsdagen » Si » från Götheborg kl 6 f m

Thorsdagen » 22 » » Trollhättan

Fredagen » SS » » Wenersborg

Lördagen » » » Aspholiaarn»

Söadagon » 85 » » Carlstad kl 5 e m

samt emottager oeh afiemc &r P &usager»re och Fraktgods

vid alla mellanvarande stationer

— För det uppehåll af

c :a 1 dag som förorsakas genom anlöpandst af Carlstad

nedsättes afgiften lär de Passagerare jern medfölja Far

tyget dit och derifrån l-5 :de af den gällande tassa —

Biljetteree försäljas i Stockholm hos B >- L J Biosäiqvist

Storkyrkobrinken i Carlstad hos Hr Fr Leop Nygren och

i Götheborg hos Hrr F et H G Wessberg God och

billig Restauration finnes ombord

ÅNGFARTYGET GOTTLAND

ÅÖ

ÅNGFARTYGT GOT

färs !» af Kapten E ÅHLSTRÖM afgår

k7 i

hvarje Ossdag kl 7 i sa fria äteekhoiEs till Westervik

» Fredag kl 1 f sa » Westerrik » Wisby

» Lördag kl 1 f m » Wisby » Westervik

» Sör .dag kl 7 ts » Westervik » Stockholm

hvarest det inträffar Micthgarn

SUjetter säljas hos C O Strindberg vid Stadjsatedjeg

ÅNGFARTYGET BTÅJABEN

afgår härifrån med anlöpande afWaxbol &i och Furusand

tili Norrtelje Lördagc-n d 10 Oktober kl 6 f m samt

medtager Passagerare och Gods så ISngt utrymmet raed

gifver Biljetter för Passagerare säljas på undertecknads

Kontor vid Slottsbacken Restauration finnes ombord

Carl Rob FORSGRÉN

ÅNGFARTYGET WESTMANLAND

afgår hvarje Tisdag och Fredag kl U f m till Strengnäs

och Westerås Fartyget ar .lSper Strengnäs SL half 1 och

inträffar i Westerås kl 4 e bi derifrån det åtarvänder

Onsdagar och Lördagar k 8 f .m och loträffar 1 Streng

näs kl half li Biljetter för Passagevara säljas i Stock

holm å Rederi-kontoret huset Nr £9 Lilla Nygatan i

StreEgnäs hos Bandianden N Rydberg och i Westerås bos

Inspektor Attlström Proper Restauratiost finnes ombord

TILL UPSALA

afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar ocb Fredagar kl

8 f is scssh iter Thorsdagar cch Lördagar s t Biljet

ter saltas hos C O Strindberg vid Stadsemedjegatae —

Köpas Biljetter osEbord erlägges 8 sk bko öfrer Taxan

TILL UPSALA

afglr Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar och Lör

dagar samt åtar Måndagar Onsdagar och Fredagar kl

8 f Bi Biljetter säljas »ti L J Warodells Tapet-maga

sin i Bergätvahlska huset Passagerare 10m ej köpa Bil

jetter hes KojBinissioEärcn betala dem oitboid med 8

sk hSa förhöjd afgift

TILL EHKOPIKG

rår ÖENEJ Kapten Fr Roos Tisdagar ocb

Fredagar kl 8 f m saiMt återvänder till Sicciholr Ons

daf ,pr 2 ?-h Söndagar Biljett ?» e ?hlJ <aa p Å2 .gbåtsfeoRto

rst vid StoeÄyrlceorta &ea Nr 9

ÅNGFARTYGET ENGELBRECHT

»fgår från StockholBs till Örebro Lörda ^sa d 10 Oktober

kl 8 f Kl — Fraktgods emottages alla dagar j E .lk

Majasinet vid Röda bodarnes hamn der äfven Biljetter

föt Passagerare erhållas och för att lätta transporten för

dera som bo i sjelfva Staden och vslja afsända Fraktgods

till Örebro är en däckad lastpråss placerad vid Flugmö

tet Fredagen d 9 från kl 6 f m till 6 på aftonen

ÅNGFARTYGET DALARNE

afgår innevarande månad hvarje Lördagsmorgon kl 6

«aed Lastpråm direkte till westerås och strömssolm

eller köping

Ångfartyget RAKETEN afgår nästkom Fredag

« *SäaaS från Stockholm till Söder-Telge och Norrköping

kl 6 f m och COMETEN från Norrköping til Stock

holm samaaa tid Biljetter för Passagerare säljas ml L

J Warodells Tapet Msgasln 1 Bergs»ahlska huset Re

stauration Snnst ombord

Ångfartyget NORRKÖPING afgår med åtföljan

de Lastpråm alla Lördagar kl 6 f m- till Sö

der-Ielge oeh Norrköping samt åter alia Tisdagar vid

samma tid Biljetter ssot npdsatta priser eäijas uti L J

Warodells Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Restau

ration finnes ombord En Pråm finnes alltid vid Flugmö

tet tillgänglig för lastning

•i» Ångfartyget ORKEN LÅNGE Rfgår alla Freda

«8™» gar kl ® f .ns till S .-Te !gs Söderköping Oxslii

sund oeh Linköping saiat återvänder alia Tisdagar vid

samma tid Biljetter för Pssssgersre säljas å Hr L J

Warodell» konto» i Be

-gstrahläla huaiit Restaaratlon fin

nes oscbord-

ä Ångfartyget THORSHÄLLA afgår till Strengnäs

och Thorshälla alla Onsdagar och Lärdagar kl

8 f m samt åter alla Måndagar och Thorsdagar s tid

Biljetter sälla» bos C O Strindberg vid Stadssssedjegatan

Ångfartyget GUSTAF WASA afglr hvarje Tisdag

WtWA kl 7 f Bl ifrån Stockholm till Strengnäs och

Arboga och från Arboga till Stockholm hvarje Fredag vid

samma tid Biljetter för Passagerare sälja» å L J Wa

rodells Kontor i Bergstrablska huiet Restauration finnes

Ångfartyget WIKINGEN afgår hvarje Fredag kl

7 f .m från Stockholm till Strengnäs oeh Arbo

ga och från Arboga till Stockholm hvarje Tisdag vid sam

k $l tid Biljetter för Passagerare säljrs å L J Warodells

Kontor i Bergstrahlska huset- Bestaurailon finnes ombord

4»»® Ångfartyget YNGVE FREY afgår alla Måsdagar

«£ &och Thorsdagar kl 7 f m till Strengnäs och

Westerås och åter aila Tisdagar oeh Fredagar vid sam

£i® tid Biljetter for Passagerare »ä ^as uti L J Waro

dells Tapet-Magasin i Bergstraalska huset Restauration

tinnes ombord

Åaufsrtygét GRIPEN afgår i morg Thorsdag d

smim s Oltob- SI 6 f .m till Söder-Telge och Nykö

piag och återvänder Lördagen den 10 Okt kl 7 f m

Biljetter för Passagerc-re säljas uti L J Warodells Tapet

Magasin 1 Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord

ÅNGSLUPEN DROTTNINGHOLM

sfgir till DROTTNINGHOLM alla Söckendagar klock 12

midd oeh återvänder kl S t ia

TILL GRIPSHOLM OCH MARIEFRED

till GÖTHEBORG och HELSINGBORG

afgår allt» Ossdagai SI « t m från DUlfacti-InMrtl

1 huset Ne E rid CSara Sädrs Kyrkcga '®

OBETALTS SKEF åtfölja till Postkontoren 1 iäkolimaa

SaköpiBg Westerås Sipiag Arbcga Örebro JtaKEn

ieboda Mariestad Lisäköpiag Sollebrcnn Götheborg

Kongshaeka

'Warberg Balautat takeim

Eagelbelnt oeh Helsingborg

Dliigenee» aakomnar til Cittbeltorg LBrdagar til

Eeläiagborg Tisdagar amat till Stoolthaiat Tbaradagar

Th MINTON

RIKSDAGEN

I >å vi förut icke haft tillfälle införa Hr Pro

fessor Geijers anförande i Presteståcdet d Kon

stitutionsutskottets betänkande angående de

fordna Konseijledamöternas ställande under 107

g R F der förevar så oeh till förekommande

af ett längre dröjsmål med tillfredsställande af

mångas önskan att läsa detta anförande intaga

vi det här nedanför

Professor Geijer «Jig lemnar åt dem af Kon

stitutionsutskottets närvarande Ledamöter hvilka

deltagit 1 flera dess beslut än jag att i detalj be

svara de senkiltäa aEmärkalcgar för hvilka Ut

skottet blifvit förem &i Mig synes den noggrannhet

och arbete som Utskottat ostjidigt användt äfven

»f olika tänkande förtjena nigot afseende Min

åsigt af närvarande vigtiga fråga kan jag svårligen

rätt uttrycka ulan att kasta en blick på utveck

Mogen af vära kotssitutionell» förhål .nd®a och

Jsg får i deum sfta &uda göra enspråk på högv Stån

dets tålamod 1809 års lagstiftar som grundade

vårt nya statsskick midt under störa olyckor glömde

likväl tindier det Eärvartnöes faror icke de fordna

af hvilka Sverge redaa hsft se badroflig erfarenhet

De sökte ucdvita yttarlijheterna å ena sidan af

enväldet i andra sidan af regerande Råd cch Stan

der Derföre stadgade de att Konungen skulle al

lena styra riket och aiiaca i vegeringiärender bi

sluta men omgåfvo honom tillika med ansvarige

rådgifvare och underkastad® dessa rådgifvare både

es juridisk ansvarighM i 406 § R F cch en mo

rallsk Inför opinionens dom i 107 § Följdenskull

viss stt denna ansvarigöst i alla fall blifvit mer

negatift än positifi bestämd och att regeringsfor

men i detta som i endi efstenden lemnade rum

för olika tydningar som skulle kunn» gå ända till

misstydningar Men dei dröjde iontin regeiings

fortsen blef ställd pä sitt verkliga inre prof Stora

politiska händeiser inträffade händejser som un

der del de förändrade Europas Nordens cch äfven

fäderneslandets öde tillika oförmodedt nog för

den som tåg Sverre är 1809 gaf det åter för

ögonblicket en stor vigt i Europas politiska våg

sfcil Det j &edd® genom den furste som Sverge

kallat närmast thrccen och som nu bestämde Sver

närvarande politiska ställning och förenade

Sverre med Norgs under en spir® Jag har för

min del alltid hyst cch yttrat t a is ms tanka om

denna politik Jag ansar é $ss resultat för ett stort

verk (redan i sig sjelf tillräckligt att föra sin stif

tares namn till efterverlden »om af inre enighet

biror huruvida do faror af hvilka det äfven är

omgiHet skola kunna aflsgsnas Freden inträdde

— hvilken vi rr .ä tacksamt orinra oss att sedan

b &fva Djutit i Sä år — och med fredstillsiåndet

begynts vår nya författning egentligen att vis» sina

thre verkningar Det största miiitärvälde som Eu

ropa s itt hade nyr ,s blifyit störtad Den konsti

tutionella monarkien hörde till ordningen för da

gen Och hvad opinionen ora densamma föreställde

sig och af densamma fordrade gjorde sig äfven

gällandm i fråga om våra inhemska förhållanden

Med 1815 i s Riksdag brynte oppositionen på

Riddarhuset att bebandla Konungens Konselj så

som en minislére Mac behagade sig någon tid

ösisasidigt 1 Koderna ännu i modern oba-

ssämdbet sväfvacde former tills vid 1823 års Riks

dag sakgn syntes blifva så allvarsam att Konseljen

rent af afsade sig den ministerielia titulaturen

med de fordringar man derpå ville grunda All

männa opinionen syntes för en tid röra sig i samma

riktning En reaktion inträffade mot d« moderna

minlsiqriella begreppens användbarhet på Sverga

och i följd deraf fick Regeringen ett så mycket

friar fält vid den derpå följande Riksdagen 18S8 —

1830 Jeg skulle misskänna sakens verkliga för

hållande om jag ej öpptt tillstod att den öfver

dref sin seger hvilken ej heller med i allo lof

vä ?da medel blaf så fullständig som de» blef I

följe häraf förminskades förtroendet emellan Reg»

risg och Representation och 1854 års Riksdagen

visade sig verkan deraf genom en kraftigare oppo

sition som nu nedstigit eller rättare slagit rötter

ibland de ofrälse Ståndsn Och huru allmän denna

svårligen blott ut tillfälliga anledningar förklarliga

sinnesstämning i fråga om vissa delar af styrelses

sedermera blifvit visar bäst karakteren afUtkolts

valea vid innevarande Riksdags början

Rådgifvarnes ställning till thronsn hade 1 syn

nerhet blifvit ett föremål för missbilligande Man

tyckte sig finna att dtn ansvarighet regeringsfor

men tydligen för dem åsyftat gjordes illusorisk

penorn blotta användandet af reservationsrätten

såsom vära mot alla anmärkcin {tr Man tyckte sig

s

r

finna sådant förkunnadt såsom en halfoificfel dok

trin Man tyckte sig finna grundsatsen af alle

naregerandet alltför vida utsträckt hvilket äfven

i mindre vigtiga angelägenheter gaf förhållandet

till representationen en slags udd af personlighet

som lemnade sår Man tyckte sig finna ett alltför

mäktigt sido-inflytande som allt mer förringade

konseljens eget och man ogillade att den ut >n

synoara tecken till oro underkastade sig detsamma

Sådana voro anledningarne till den vid 1834 åra

Riksdag förberedds och vid den innevarar .de si

begge sutsm &kter .ie bifallna förändring som infört

departementalstyreisen i konseljen Den skenbara

enighet med hviik ^n förändringen tlllvägabragtes

har redin gifvit rum för osnighatsn öfver det till

verlden ksmna barnets vagga och dol synes för

de strider som förestå ej heller jus utrustad med

lemmarna af en ung Hercules flvad mig angår

jeg menar uppriktigt väi med dess framtid och

ämnar ej vända hemliga eller uppenbara vapen nu t

hvad jag vas it msd om att hesiuu Har mun ock

så gjan sig verkligt leda för de farhågor gom på

förhand sä frikostigt utspridas Meningen af för

ändringen är tydilgsn att gifva positiv verklighet

åt den ansvarighet hvilken Regeringsformen fastar

vid rädgifvarekallet saen som mot Regeringsfor

mens anda allt mer begynner biifvs illusorisk I

den fordrade ansvaiigbetan för rådslagen ligger lik

väl säkerligen tätt än en ansvarighet för ord till

protokollet sagda Ett rad är alven i sig sjelf in

handling af en man bör vara en tunliing sf ta

man eller hafva en man bakom si cch eo ansva

righet för rädslsg är så vida tydligen äfven ea an

svarighet för oe handlingar pä hvilea rsdslagen

bör hafva inflytelse så länge man innehar ett rum

i konseljen Mtn den ratta meningen af konsti

tutionel ansvarighet är att den ej blott är en an

svarighet för ord utan en ansvarighet för hvad 1

följe af rädslagen i landets styrelse sker cch det

närmsta sättet för verkliggörandet af en sådan slags

ansvarighet syntes vara att cheferna för styrelsens

serskilda grenar blifva ledamöter af konseljen Huru

oriktigt det är att häri endast vilja s» medel att

binda händerna på konungamakten lärer en blick

på verkligs förhållandet Departementalstyreisen är

en fullkomning af administration inom sig sjelf

som egt rom äfven i stater med mer cch mindre

oinskränkt konungamakt Dan ökar möjligheten af

verklig ansvarighet i förvaltningen äfven inför Ko

nungen Den skulle kunna vara för sig tagen ett

medel äfven för allena regerandet Men ollena-r

gerandet ksn redan länge icke trifvas på egentlig

europeisk grund och hvarest det ock funnits till

namnet har likväl regeringsmakten på mångfaldigt

sätt varit inskränkt redan genom sitt eget behof af

medel och organer Ds mest medverkande i råd

och regering hafva blott alltför länge varit vissa

privilegierad klasser Numera fordrar felket äf

ven sitt inflytande Inflytandet af de styrda på d

styrande har alltmera vidgat sig Vexelverkan e

mellan regering och representation har blifvit allt

liflig &re allt följdrikare — det är civilisationens

det är naensklighetens gång Våldet öfrermakten

visa sig alltmer odugligs såsom regeringsprinciper

Det visar sig alltmer att all regering ytterst hvilar

pä en genom samhällets högsta intressen åstadkom

men sammaEStämmels» af meningar cch viljor —

Äfren regenten måste derföre i sista instansen råd

fråga din allmänna meningen och viijan — och e

ger i dem en ofelbar makt äfvtn rost sin egen kon

selj om han sjelf skulle förstå den allmänna vlljsn

och meningen bätire Inkastet att dopartecnenial

styrelsen är osvensk förstår jag icke Jsg har svårt

att så kalla en inrättning som i Sverige infördes af

en Konung såsom Carl IX ocb utbildades af en

Konung såsom d6n store Gustaf Adolf — Att den

skulle vara oförenlig med anväadsndet äfven af

kollegislstjMlien till en viss grad torde ej heller

den vilja påstå som erinrar sig uppkomsten af våra

kolltgicr just under Gustaf Adolf den stores tide

hvarf Departemefitai- och Kollegialstyrelse hafva

förr en gång i Sversga förlikts och de

torda ännu

en gång kunna förlikes

För att efter detta kanhända alltför långa förord

komma till det egentliga föremålet för närvarande

öfverläggning får jag tillkännagavs ett ehuru jag

de flssta giagar då j«g i Utskottet varit närva

raiiee bifunnH mig i minoritatsn jag likväl i åt

skilliga fall deltagit i besluten

Msd förbigående af övsd i desss är Ofverlem

nadt till Riksrätts pröfning får jag nämna att st

dan Utskottet beslutat att på bshaEidlicg af Jude

reglementet använda 106 § R F i stället för 107

§ som enligt min åsigt l att ämne hvilket hit

lilis ansets tillhöra den ekonomiska lagstiftningen

hade varit lämpligare endast ett vigtigare fall å

terstår i hvilket jag ehuru ej i full enlighet med

Utskottets majoritet tillSs ;pat 107 g Det rör föl

hållandet af Koeungsns Rådgifvare under de ba

kanta uppt 'ädcntt i hufvudstaden somm &fGU är

1858 Jt har ej ansets mig tillständigt att bedö

ma d»n större eller den mindre nödvändigheten

af att ds förstärka Stockholms garnison men väl

har det gjort min förundran att 1 Statsrådets pro

tokoller «j finna eti ord i anledning af dessa upp

träd rn deras uppkomst i ch rätta sättet att dem be

handla under flera månaders tid som de väckta

alimftn oro om jag uadaiitager hvad angår tillstyr

kandet af de för troppernss underhåll nödiga kost

aader hvilka slutligen föranledde lyftningen af *n

del af det mindre kreditivet Den erfarenhet man

då så länge hsde för ögonen var likväl för *träd«i

vis ega-id att fästa uppmärksamheten på en stor

i synntrhs5 i bufvudstaden känbar brist i den lag

stiftning som bar allmän ordnings upprätthållandt

till sitt egentliga föremål Det är bristen på en

medborgerlig eller civil polismakt åtminstone af

en sådan som förijsnar namnet det är denna brist

so® gör att Eian i Sverige vid tumuliuariska upp

träden allt för lätt påkallar militären och detta

u«an alla lagliga ändsmålsenliga varningsgrader t

px uppläsandet af ett för sådant fall beräknadt

Excessplacat — innan man anväedcr de våldsam

ma medel hvilkas verkan man sjelf sedermera ej

kan berikns Att denna sommars erfarenhet ej

framkallst någon i Statsrådets protokoller synbar

åtgärd eller åtminstone öfverläggning i detta afse

end har synts mig icke öfverenssläanma med ri

kets sannskyldiga nytta — Men då sedan denna

anmärkning gjordes nästan alla da Konungens

Rådgifvare som vid tillfället tillstädes voro afgått

ur konseljen finner jsg föga billigt att mot en

eEda yrka ett ansvsr som ej mera kan träffa d

öfriga och afstå således för min del från yrkan

det af någon anmälan enligt 107 § i detta fall

Sedan jag sålunda har frångått min huvudsak

liga anmärkningsanledning nemligen med undan

tag af detn i hvilkas remitterande till Rikrätl jag

äfven deltsglt återstår för wig blott att tillstyrkt

förevarande memorials läggands till handlingarna

Det mi likväl ske mtd uttryckligt tillkännagiftan-

de att <2eUi a min sid ej innebär ett gillande u

tan ett tvst ogilUaii» af dea ställning hviikan rM

gifTaro- under den tid lem varit föremål för min

granskning i flera afseenden visar sig hafva inu

lls i förhållande till Konungen

— Jag vet om

hvilken reg .rlng jag talar Jag vet att vid dan

fästa sig stora och odödliga förtjänster om fäder

neslandet Men ifven tacksamhetens känsla skulla

•j vara sann om dea i alla afseenden uteslöt möj

ligheten af afven det vördnadsfullaste ogillande

der ett sådant på skäl kan grundas Och nå dts

aa saias ring» ord upp till Konungen pi Sveriges

thron — sn thron hvilken jag önskar till Gud må

1 långa och lyckliga tider innehafvas af haas ef

terkommande — si kan icke för honom vara obe

kant att det räksas Ibland d« Svenska konungs

vanor att Majestätets öra må vara öppet för en

redlig vördnadsfullt uttryckt — låt vara äfven

asöjligaa miist &gan — öfvcrtygelses språk

»Dessa ord af insigtsfulla och kunniga män

om fiaansväsendets vanliga förhållande till »un

dersåtarnes fickor» hafva vi ej här anfört för

att omedelbart lämpa dem på vår nu varande

finansministers styrelse af de Danska finanserna

utan tvärtom för att låta finansväsendets dåliga

tillstånd i allmänhet tjena till ursäkt för de

ganska betydliga brister och ofullkomligheter

som äfven klibba vid Moltkes administration

Vi påstå således ingalunda att han åsyftar att

taga så mycket som möjligt från undersåtarna

utan att bry sig om att folket dervid ruineras

— om haa gjorde det så skulle Hans Maj :t

icke ett enda ögonblick bibehålla honom såsom

finansminister men vi hemställa deremot till

våra läsares afgörande om det icke förekom-

mer dem att han hyser en allt för stor kärlek

till skatter och pålagor samt otillräcklig insigt

om vissa afgif ters skadlighet Som man vet

önskar han i enlighet med Ständernas motion

att nummerlotteriet skall afskaffas men fordrar

i ett reskript af den ^5 Augusti att den för

lust statskassan härigenom skulle lida må ersät

las genom en ny pålaga På sednare tider hafva

slatsinkomsterne blifvit något större det vill

mer att vi hafva Hans Maj :ts löfte att de all

varliga genomgripande besparingar hvarom re

geringen beständigt talat i så många år nu ej

ikola bestå af blotta tillsägelser och befallnin

gar utan blifva verkställda Det har derföre

visserligen förundrat alla likasom oss att en

för moraliteten och näringsfliten så fördel flig

inrättning som nummerlotteriet icke kan af

skaffas utan nya skatters påläggande och det

oaktadt den tydliga minskningen i utgifterna

och den redan inträffade förökelsen af folkets

bidrag till statskassan Den första tankan som

påtvingar sig är att man icke varit i stånd

alt genomföra de påtänkta betydliga besparin

garne msn vid närmare öfvervägande skall

man utan tvifvel finna att förslaget härrör af

en föreställning hvarifrån finansmän svårligen

kunna lösrycka sig nemligen att det är myc

ket svårare att afskaffa än att införa en skatt

och att man derföre bör akta sig att efter-

skänka en skatt utan att få en annan i stället

Såsom en följd af denna åsigt finner man att

j

några regeringar betrakta skatterna på samma

sätt som enskilde betrakta sin egendom såsom

något man en gång kommit i besittning af

och som man derföre icke utan största nöd vill

uppgifva Men H M skall säkert genomdrifva

den åsigten att statens inkomster äro en del

af folkets egendom som regeringen icke utan

nödvändighet bör fordra till bestridande af sina

j utgifter .» — —

■

har begärt

Hr Kantrakis-Prosten Nibelius

rum för följande

j

»En artikel i gårdagens Aftonblad innehåller

den uppgift »att Preste-Ståndet i dess Plenum

»den 3 dennes på uppmaning af undertecknad

»bsslutat att Betänkandet angående Bevillnings-

» ^runderna icke skulla företagas förr än Riks-

»gälds-Kontorets behof blifvit pröfvsde och be-

»stämde .»

Uppgiften är helt och hållst oriktig — Hr j

Erkebiskopen tillkänaagaf att vid sista Talmans

konferensen det blifvit yrksdt att när nämnda

Betänkande inom Stånden skulle förekomma

frågan om dea af Utskottet föreslagna nedsätt

till dass Statsbrists-amman blifvit definitilt be

stämd Undertecknad hemställde då om icke

Då allmänna Bavillningen skall betäcka dels

den egentliga Statsbristsumman dels Riksgälds

Kontorets behof synes det vara behöfligt att

äfven Riksgälds-Kontorets behof blifva utredda

innan man besluter en nedsättning i allmänna

Bevillningen af omkring 470 ,000 Rdr Bko cch

den af mig gjorda hemställningen borde darlö

ra icke hafva varit obehörig

Om något så beskaffait uppskof med första

gandet af oftanämnda Betänkande som i Afton-

bladsartikeln uppgifves var inom PresteStåndet

icke någon fråga ännu mindre fattades deross

något beslut Stockholm den 7 Okt 18-40

— Två män af besättningen på spappet Ame

rika från Gefle folio firliden Söndag gfton i sjön

från SuthofT» bro utanför Stadsgården dea ®ne af

dem Forssell räddade sig därigenom att hat om

fattade «n af brostolparne men den andre Rhen

omkom Det må anses sora ea synnerlig lycka

att sj flere dylika olyckor inträffa på dan lång a och

äfrentyrliga bron från Stadsgården till Stora

"Varfvet

Oivgnstående beriktigsnde som visar att i

det omtalta uppskofs-beslutet icke varit fråga

om BevillningsgruEderna i daras helhetj utan

endast om pröfningen af frågan om skyddsaf

giftens nedsättande upphäfver äfven en del af

de reflexioner som vi gj *rde med anledning af

den i två serskilda numror af ea annan tid

ning gjorda uppgiften att uppskofvat skull»j

gällt hala betänkandet hvilken uppgift vi äfven

vilkorligt åberopade Likväl torde Läsaren fin

na att hvad deri specielt blifvit yttradt om

skydds a fgiften qvarstår till sin Kraft och hvad

den punkten beträffar förtjenar det behjertan

de som vi sökt d«råt påkalla

j

NYA PÅTÄNKTA SKATTER

Under denna rubrik innehåller Danska tid

ningen Fadr elanärt följande läsvärda artikel

»Finanskonstens vanlig» riktnisg» säger en

nutidens största historieskrifvare Rotteck »går

föranleda allt för höga klagomål Denna prin

cip h /ilken blott afser ögonblicket föranleder

väljandet af sådana medel genom hvilka man

lättast kan tillegna sig det man vill hafva utan

afseende på fordringens rättvisa Denna prin

aj

cip leder till den tron att det är tillätet att

na utgöras derföre vill den också hafva likhet

i beskattningen och upphäfvar alla undantag

men gifver det oaktadt de beskattade ingen

lättnad En annan princip som sörjer för fram

tida inkomster gör något afseendo på den för

ra principens skadlighet men dock icke till

räckligt ty dea är ej dikterad af ritt och bil

lighet utan blott af klokhet dan är till och

med något tvetydig ty den uttalir ej om dea

afsar den enskildes ellar det allmännas fördel

Er regel likväl som föreskrifves icke mindre

af rätt och billighat än af statsekonomien är

•tt låta hvar och en behålla grundkapitalen»

och det som är nödvändigt för lifvets uppehäl

le En annan som är blott ekonomisk afser

endast att ej begära mer an nationalproduk

tiontns vanliga öfverskott öfver grandfcapitakr

na och b a tionens nödvändiga konsumtion utan

att bry sig om att hundrade- oller tusental «f

de skattdragande ruineras g ^nom öfverbeskatt-

nins Ui i er det andra träda i da utarmades

i -

„ - r j i _„u

ställa t ex köparna af dessa egeatorrar o

betalningen således fortfar .» Likaså yttrar sig

den bekante statsekonomen Lolz »Om man ej

▼ill dölja sanningen för sig ,» sägsr ha» »så fin-

d regeringars

stam nästan öfverallt en last princip atcain-

stone en som råder i sila slags afgilter Den-

na enda princip som framträder öfver allt är

att taga det för det offentlig» n8dv8ndie hvar

«

i Hprtill nödvänriioa

helst man tycker sig so den dertill nodvandiga

egendom ligga för sig Om de källor hvarur

man öser äro de rätta om de elter statseko-

nomiska grundsatser äro tillgängliga om deras

upptaganda inverkar och efter sakens natur bör

inoar '- „«» ,» sits 3 •

.r-iänhpi samt

inverka p» folkets valstaua i allfflMMt «iat

motverkar det regelmässiga fram-kridanaei at

åkerbruk industri o s v serskildt alla cesja

frågor behandlar man i verkligheten — der

hvarest man bevärdigar dem med någon upp-

märksamh«t - egentligen såsom bisaker såvi

da de ej äro i strid med hufvudsaken — a

taga Der man på Jen direkta vägen lättas

"kan angripa undersåtarnes fickor dar biträdes

den der den indirekta vägen lofvar ett utbyta

som är rikare och lättare att erhålla belfädér

ai»n den .»

EN SCEN AF DEYUEMANG pi ANDRA

SIDAN SUNDET

m

ad

n

d

år

tt

n

er

an

an

n

Danmark har liksom vi sina devuerade quanä

miime En af de mest nitiske som torde kunna

jemföras med sjelfva Samlaren i Strengnäs är

en prestman Magister Lindberg som för flera

år sedan förde häftiga strider emot åtskilliga

teologer i Danmark hvilka ansågo att menni

skan i andliga ämnen icke borde helt och hål

let försaka sitt förnuft hvilket Magistern åter

aj tyckte icke behöfvas i slika ämnen der man

hade dogmer och symbola att gå efter Sam

me Lindberg har nu slagit sig på politiken och

uppträdt såsom en ifrig förfäktare af envålds

makten Bönderne i Danmark har han sökt

öfvertyga att deras ställning skulle blifva myc

ket sämre än den nu är i fall nationen finge

rättighet att beskatta sig sjelf och borgrarne

har han förespeglat att alla strån skulle gå

öfverända och de blifva totalt ruinerade i

samma stund ett jota ändrades af dKongeloves»

att

ket väsen i Danmark till förman för allena

styrandet som våra teologiske och politiske zs-

et

g

en

m

r

ll

l

ch

ea

el

re

är

n»

l

er

k

r

an

«f

loter i Svenska bikupan Om en af hans sed

naste politiska manövrer innehåller en insänd

artikel i tidningen uFcedrelandet» följande roliga

berättelse

«1 går »floa hölls efter föregången kallelse 1

Adress»visea ea sammankomst i det »Danska Sam

fundet» Jag och så vidt jag kunde fisa» mio $t

jemte mig hada gått dit i den tanken att få köra

Magister Lida barg som nu så länga njutit landtluf

»en och vår förvänäan bJ af verkligen uppfylld Ma

gistern visade sig frrnför bordsändan steg upp

gnuggade sia» häcder och berättade de församlade

a»t Majestätet öfverallt i riket blifvit mottaget med

den mest lefvande entusiasm hvarföre han också

hide tänkt att det kunde vara passande »tt mot

taga Majestätet då fcan kom täll Fredriksberg med

ea sing och facklor han hade i detta afseende ta

lat med bönder ni kring Fredriksbsrg hvilk» till

häst skulle mottaga Kungen och haa hade afven-

tt- ledes talst med sockenfogden i Lyngby som hada

es *» bönderna no« skulle mottaga Kungen pä

„u stt a»tt satt Sedan Magistern nu berättat de för¬

;sgm *de aiH detta kom han slutligen fram msd

ig j sjt verklig» ärende nämligsn att u ,ipmana d« nar

ej j varande »tt »luta älg till honom Msn huru dst

n- • ko™ sig vet jag ej — Magistern kunde otktadt

n- eånger den andra ville stt hvarje fogel

n- skuIIe sjunga efter sitt näbb aen tredje fruktade

är för regnväder med ett ord efter mycket talauda

r-1 fram och tillbaka fick Lindberg penna bläck oeh

oa psaper och skref ett clrkuiar hvari hsn upp :na-

ga i ^P gf |U1 |kap ,l gom viik ^t *ea KoWn-

ur i

,n pj €» högtidligt sätt att nndarw »ina namn

o- A den talrika samlingen Ijckades det ho-

as nom slutligen att få 10 underskrifter (Lindbergs

ör i eges inbegripen Slutligen steg en af »ällskapaS

mt i UW» ocb protesterade pn oas högt siigaste em®t

at d ,t att få ntsa .nde af nkulle

at att ifrSn d«t oDansiJ Sa >afundet» ty hae och

ja ming» fl8rt Viile icke deltaga deri Ds som der

er för® ville »im« till M ^gisier Lindberg kunde

p- i F-oeviksoe fcäjéen Lördag

vi-j ,f ,0D fe™»kuOesak»rt« *if»x .ede® med f .ckler .»

a

as

es

ta

ér

— De Kongl Prinsarne som under somma

ren vistats på Bellevue inflyttade i förrgårs

till Lulvudstaden

Statstidningen har åter vant framme med ett

af dessa genistreck äom äro henne egna och

ingen annan Statstidning på jorden förmått här

ma I Danmark finnes en privilegierad och

naturligtvis djupt devuerad tidning Dagen hvil

ken i lång tid trälåt med uppdraget att från

Envåldskonungess ucdersåter utestänga den kär

lek till friheten som en gång upplågande i

Norge icke velat slockna utan tvärtom hotar

att antända det fordna moderlandet Bemälds

tidning är alltså förbunden att säga allt ondt

om Norge och dess institutioner och har äfven i

med utmärkt nit öfverlemnat sig åi detta he-

drande kall Isynnerhet är den mycket för

grymmad öfver Norska representationen emedan

denna bar »beslutanda rätt» hvilken åter skulle j

vara högst vådlig i Danmark och sannolikt i

hindra tillvexten af den med så mycken om

sorg och till en så oerhörd storlek cch flor

uppdragna statsskulden För någon tid sedan

utsände den Danska tidningen en ny variation

på det gamla temat om skadan af representa

tioner och lyckan af envälde och skref deröf

Om denna variation icke innehållit något annat

än den vanliga fördömelsen öfver fria statsför

fattningar och de vanliga loforden öfver enväl

det så hade visst ingen undrat öfver att den

fick en plats i Sveriges Statstidning hvilken

ehuru den står under H M Konungens höga

disposition likväl aldrig dragit i betänkande

att kompromettera sin Höga Herres åsigter i

allmänhet och inbilla allmänheten att han före

trädesvis älskade enväldet ja att han ansåge

Svenska Folkets frihet såsom ny cch usurperad

samt tvertemot allt hvad vid solenna tillfällen

blifvit ordadt om frihet och lagbundenhet trodde

det vara konungamaktens bestämmelse att un

dertrycka denna frihet och stöpa Svenska Na

tionen i det ryska eller danska enväldets form

Dylika saker är man så van att finna i Stats

tidningens vare sig egna eller lånta artiklar

att man ser dem utan att på minsta sätt re

flektera deröfver men denna gången har lyc

kan beskärt vår goda statsfru ett af dessa säll

syntare fynd som angripa Konungens och re

geringens åsigter i speciella mål och som äro

så välkomna för dessa elaka »frondörer» och

»orostörare» hvilka alltjemt påstå att man der

uppe der Statstidningen redigeras aldrig har

rätt reda på hvad man gör Vi behöfva icke

meddela hela artikeln för att visa huru desse

obarmhertige skrattare nu åter hafva gjort sig

ett godt kap

Det är allmänt bekant att H M Konungen

någon gäng täckts tillerkänna sig en andel i

de Norska institutionerna och i de lyckliga

följderna så väl af dessa som a åtskilliga

Norge vidtagna administrativa åtgärder Men

Statstidningen låter oss i Dagens artikel vela

att hvarken det ena eller det andra är serdeles

att berömma sig öfver

Först och främst upprepar nämnde blad hvad

det ofta tillförene sagt eller att berömmet åt

Norska konstitutionen blir allt mer och mer

misstänkt att man väl behöfde en upplysning

om de lyckliga resuitater denna konstitution

skall hafva frambragt samt att Norska Storihin

get icke ens i sjelfva Norge blifvit lofordadt

men väl tvärtom d v s tadladt Se der en

ganska ampel kompliment icke blott åt Konun

gen i Danmark som äfven på sin tid låtit sig

berömmas för Norska konstitutionen utan isyn

nerhet åt vår egen och Norrmännens Konung

som mer än en gång tillkännagifvit sin belåten

het med Norska konstitutionen och isynnerhet

med resultaterna deraf och flera gånger yttrat

sin tillfredsställelse öfver Norska

klokhet och moderation

Dernäst yttrar Da ^en i vår Statstidning »O

npphörligt fordra våra liberala statsrättsenliga

garantier men så mycken säkerhet för person

och egendom som Storthinget hittills förstått

att utverka saknade Norge icke under sin förra

regering ej heller har Danmark saknat den

och skall med Guds hjelp icke komma alt göra

det» — — — »Också har det i Norge icke

gått bättre än i andra stater der en sådan

(beslutande makt befinner sig i folkrepresenta

tionens händer ettdera partiet måste nödvän

digt blifva lidande och oftast är detta det

parti som minst tål att bära bördan .» Se der

en hop vackra upptäckter I Norges belägenhet

under sin lagbundna samhällsförfattning under

»Carl Johans» spira och visa styrelse har således

icke blifvit en hårsmån bättre än under »enevolds

kongens» styrelse nej den har blifvit sämre

Detta är verkligen något helt annat än H M

Konungen både här och i Norge försäkrat

man måste imedlertid

dess »Beriktigande»

»I okunnighet om förhållanderna i Norge ,»

fortfar vår be-Dagade statsfru »har man hos

»oss icke underlåtit att anmärka den omstän

»digheten att Norska Storthinget voterat grund

»skattens upphäfvande Bland Storthingds

»lyckliga .» Det är verkligen modigt yttradt

Vi åter erinra oss bestämdt en för ej längese

dan synlig »statshandling» i hvilken H M

Konungen just täcktes såsom lycklig prisa den

omständigheten att ett upphäfvande eller en ned

sättning i grundskatterna kunnst i Norge till

vägabringas det är under Hans auspicier och

med Hans Höga sanktion detta beslut blifvit

fattadt och nu säger officiella bladet H M

rakt i ansigtet

beslut är det Minst

lyckliga bland da mindre lyckliga

Så urblekas statshandlingarne sedan Dagen

kommit in i Statstidningen

Stortbingets

Norge

tacka Statstidningen för

Och hvad är afsigten Visserligen har man

sett kamarillatidningarne liksom alla partigän

garna hvilka strida för kotteriet cch icke för

grundsatserna öfvergifva dessa och göra mini

strarna ett brott af d« åsigter och handlingar

samma tidningar och systemet förut förfäktat

allt för att drifva dessa ministrar till resig

nation men hvem är det Statstidningen fö

revitar de af henne sjelf lofsjungna grundsat

ser och handlingar hvem är det hon vill drif

va att resignera

— Sveriges Statstidning styrelsens opartiska

upphöjda organ denna så ädelmodiga folkvän

har i Måndags låtit ett ministerielt Danskt blad

förleda sig att — jemte åtskilligt annat som

syftar till nedsättande af Norska folkets förhål

landen — söka göra troligt att makten och

rikedomen i Norge skulle såsom annorstädes

hafva sammansatt sig att trycka de ringare sam

hällsklasserna förnämligast genom hög införsel

tull på spanmål och salt

Att imedlertid afgifterna å nämnde artiklar

icke måtte öfverstiga de motsvarande Svenska

blir sannolikt af det välkända faktum att all

mogen i gränsorterne ofta får bättre pris på

dessa med flera lifsfSrnödenheter i Norges än i

Sveriges städer Att daglönarns lott ej eller

der relativt måtte vara mera bekymmersam och

hopplös än till exempel hos oss kan förmodas

af den anledning att tusentals Svenskar söka

samt finna arbete och bröd i Norge ja dar äro

i stånd spara ihop litet penningar till sina skal

ter hemma under det att nian troligen ganska

sällan förmärkt någon Norrman i sådant ända

mål begifva sig öfver på denna sidan fjellen

Häraf kan nu slutas att ofvanbemält» besked

liga Statstidning med oskrymtadt nit för våra

proletärers bibehållande vid deras medgifvom

det — välförtjenta — om än såsom grund

ligt bevisadt antagas måste —sädesödande gröt

och välling råkat komma med en vrängd fram

ställning dock visst icke med afsigt att förvilla

allmänheten

OM FÅNGARS BEHANDLING M M

Man har anmärkt att alla bemödande till för

bättring af brottmålslagstiftningen äro ofrukt

samma så länge sjelfva fängelsevården icke är

lämpad efter förnuftets och mensklighetens for

dringar att bland alla reformer den utaf fJn

gelserna är den nödvändigaste och bör föregå

införandet af nya strafflagar I dessa förekom

ma vanligen ymnigare än fordom frihetsstraff

såsom de bäst passande sedan man börjat inse

det förnuftsvidriga uti döds- och kroppsstraffen

samt otjenligheten af böter för större brott och

då man derjemte vetenskapen och bildningen

till heder bemödar sig att utstaka straffen ic

ke såsom förr på måfå och nästan endast efter

gerningens yttre beskaffenbe

utan med afseen

de å menniskans moraliska väsende så måste

man äfven för att handla följdriktigt fästa den

stfirsta vigt vid brottslingens behandling under

och efter strafftiden Är fängelsesystemet brist

fälligt blifva ju lagstiftarens bästa afsigter ofta

alldeles förfelade Stora tänkare och utmärkte

filantroper hafva visserligen tidigt här i Euro

pa insett denna enkla sanning och bemödat sig

att inrätta fängelsevården efter rationella grun

der men det synes dock hafva varit förbehållet

den nya verlden som så ofta öfver Atlantiska

hafvet sänder friska våi flsgtar till det gamla Eu

ropa att utbilda fängelsesystemet till den full

komlighet att det väckt de mest upplysta na

tioners uppmärksamhet och de hastat derom

förskaffa sig noggranna underrättelser för att

äfven hos sig införa de från Amerika lånade

förbättringar uti fängelseinrättningarne Vigten

af en utbredd kännedom härom hafva våra gran

nar Norrmännen till den grad insett att Stor

thinget beslutat det de bästa skrifter rörande

berörde ämnen borde öfversättas för att bland

allmänheten utspridas I Sverige har föga eller

intet ens i detta afseende blifvit tillgjordt Då

man undantager Lagkommitténs meddelanden om

Amerikanska fängelserna samt några artiklar i

Aftonbladet oc !i Dagligt Allehanda om detta äm

ne hafva för öfrigt några på Svenska författa

de afhandlingar om det så kallade peniten

tiärsystemet icke funnits förrän den nyligen i

denna tidning omnämnda skriften Om straff och

straffanstalter utkom hvilken således härutin

nan fyllt en väsendtlig lucka uti denna del af

litteraturen Imedlertid då frågan om ett nytt

straffsystem nu utgör ett af de väsendtiigaste

problemerna för lagstiftningen torde ett par

artiklar härom serskildt icke vara ur vägen och

till en början bafve vi derföre trott oss böra

helt kort och populärt sammanställa grunderna

för oeh emot de olika systemT hvilka benäm

nas det Auburnska och det Philadelfiska samt

derefter göra några anmärkningar om lösgifna

fångart behandling och om åtgärder som böra

vidtagas i förening med förbättringarne i straff

lagen och längelsevården Vi skola slutligen i

korthet yttra vårt eget omdöme i afseende på

frågans praktiska del bär i Sveiige för det när

varande med den anspråkslöshet oeh försig

tighet som för en så ny och ännu af de för

nämsta tänkare omstridd sak lorde fordras

Båda systemerna hvila pa samma grundidéer De

erkänna lika nödvändigheten dels att förekomma all

gemenskap tangarne emellan dels ock alt sysselsät

ta dem med arbete Med ratta anser man fångar

res fr ia umgänge med hvarandra som det största

förhinder för deras förbättring emedan de derige

nom i sjelfva fängelset förvärfva sig fel och laster

som de icke

förut ägde och man liar derföre velat

skilja dem åt och hindra allt samtal dem emellan

1 afseende pä deras sysselsättning med arbete kan

dertör uppgifvas flera skäl Det är rätt att den

som förorsakar samhället kostnad äfven bidrager

till godtgörande deraf och arbetet medförer der

jemte den förmån att det gör fången mera under

gifven och lydig samt slutligen beredes honom dei

i gen om ett tillfälle att dä han en gäng iösgifves

ärligen förtjena sitt dagliga blöd

Fastän båda systemerna sålunda öfverensstämma

uti antagandet af ofvannämnde hufvudvilkor för

fångarnes behandling visar sig dock en skilnad uti

tillämpningen i det man på helt olika sätt söker

hindra fåugarne fran fritt umgänge med hrarandra

*amt använda deras arbetskrafter Uti Philadelphi

ska straffinrättningarne verkitälles fångarnes isole

ring medelst en fullkomlig enslighet i de Auburn

ska genom tystnad under deras förening I Phila

delphia innesluter man fången vid dess ankomst uti

«11 cell derifrån han icke utgår förr Un han lös

gifves utan när han behöfver hemta frisk luft och

spatsera på serskildt dertill inrättade gårdar Hans

cell utgör för honom på en gång sängkammare ar

betsrum matsal skolrum sjukrum och andaktsrum

Fängelsets föreståndare iäkare predikant vaktmä

stare och uppsyningsmän äro de enda som besöka

fången i dess enslighet han får icke läsa andra

böcker än bibeln och all gemenskap är fången för

bjuden äfven med sin familj Allt meddelande fån

garne emellan blir allfså omöjligt

I Auburn deremot tillbringar fången natlen i ett

serskildt rum men om dagen arbetar hån tillsam

mans med de öfriga fångarne i en gemensam arbets

sal under iakttagande af den fullkomligaste tyst

nad Han intager sina måltider i serskildt rum til

lika med de öfriga dock spisa fangarne hvar vid

fiitt bord så att de ej komma i beröring med hvar

andra Uti andra strafFninrättningar t ex i Con

cord Boston m fl återvänder fången till sin cell

för att spisa Brott emot tystnaden bestraffas genast

med kroppsaga

Sådana äro hufvudreglorna för tillämpningen af

de olika systemerna som hvar för sig funnit varma

anhängare

Det säkraste sättet för bedömande af de båda sy

stemernas förtjenster vore tvifvelsutan att anställa

en jemförelse emellan resultaterna deraf Det sy

stem som visar sig verksammast att förbättra fån

gen är onekligen det bästa och sädant utrönes vid

jemförelse af de efter båda systemerna behandlade

fångars återfall i brott Visserligen innehålla se

nare underrättelser att förhållandet emellan fångar

nes antal och sådane som för itererade brott blifvit

dömda var i Philadelphia från 18 *9 till 1835 nom

35 1 samt uti Auburn från 1817 till Juni 1833

som 27 1 Men härvid förekommer att dels är

denna skilnad icke så synnerligen stor dels ock att

resultaterna visa sig olika vid serskilda straffinrätt

xiingai äfven om de höra till samma system Så

är till exempel ofvannämnde förhållande uti Pitts

burg der Philadelphiska systemet är antaget såsom

16 1 eller återfallen i brott mer än dubbelt talri

ka än i Philadelphia Denna proportion är lik

väl långt under den man finner i de Europeiska

länderna 1 Frankrike t ex räknar man på 100

fångar 6o återfall För öfrigt äga de statistiska

uppgifterna från Norra Amerika i detta hänseende

icke det värde som dylika uppgifter från de flesta

Europeiska länder emedan förstnämnde land består

af flere oafhängiga genom förbund förenade stater

hvilka icke blott hafva serskilda styrelser utan till

en del äfven olika lagar och institutioner Huruvi

da den som dömes för brott uti New-York förut

blifvit straffad i Counecticut Pensylvanien eller nå

gon annan stat derom saknar man vanligen under

rättelser Häraf följer att uppgifterna från Norra

Amerika om iteration af förbrytelser äro mycket o

säkra och långt under verkligheten

Då man icke i Europa äger någon längre erfa

renhet om de olika systemcrnas värde måste man

för att derom lemna ett omdöme hufvudsakligen

fasta sig vid deras beskaffenhet och egenskap

Det Philadelphiska systemet synes deri äga ett o

bestridligt företräde att fångarne äro sä fullkomli

gen afskiljda att icke allenast deras försämrande

genom ömsesidiga meddelanden är omöjligt utan äf

ven att de icke efter lösgifvandet kunna närma sig

hvarandra och förena sig pä grund af gammal be

kantskap till nya brotts utförande emedan do un

der hela fängelsetiden varit för hvarandra obekanta

Vidare medförer den fullkomliga ensligheten den

nytta att fången blir mera lydig och undergifven

samt hindrar uppkomsten af all slags esprit de corps

Ledsnaden orsakad genom ensligheten ur så stor

att sjelfva arbetet utgör en välgerning för fången

och att han således utan behof af tvångsmedel der

till frivilligt använder sina krafter

Ensligheten tjenar till förökning af straffets in

tensitet så att detsamma utan fara kan förkortas

hvarigenom icke allenast besparing uppkommer för

staten utan äfven fångens familj förr blifver i åt

njutande af hans arbetsförmåga till uppfyllande af

familjens behof

Den fullkomliga isoleringen hindrar äfven smitto

samnia sjukdomar att utbreda »sig bland fångarne

De välgörande följderna i detta hänseende visa sig

serdeles dä allmänna farsoter såsom chcleran härja

Jandet

Slutligen har man anmärkt att då fångarne be

finna sig i fullkomlig enslighet kunna de som upp

fora sig val erhålla åtskilliga förmåner utan att

de öfrie :as afvundsjuka derigenom uppväckes

Anmärkningar saknas likväl icke emot detta sy

stem och de som skatta penningen högre än mo

raliska intressen anmärka i första rummet kostna

den af byggnader hvilken uppgifves till minst en

tredjedel störte än vid de Auburn sk a straffinrätt

garne

I afseende på arbetet an märkes att ensligheten

ej medgifver användande af machiner eller införan

de af sysselsättningar hvartill fleres förenade ar

betskrafter erfordra hvarigenom äfven de mest lö

nande arbetsföretag måste åsidosättas

I afseende på systemets inflytande å moraliteten

anmärkes att genom en fullkomlig isolering är man

blottställd för att falla i tvenne ytterligbeter nem

ligen antingen att åsidosätta den religiösa och ele

mentära bildningen för att göra straffet afskräckan

de eller ock att göra detsamma helt och hållet il

lusoriskt i det man arbetar på fångens förbättring

ty det kan icke anses såsom något straff att arbe

ta i ett väl eldadt rum utan saknad af nödiga klä—

Enligt sednare beräkning har man öfver hufvud

taget ansett kostnaderna i Amerika till en Philadel

phisk arbetsinrättning utgöra för hvarje cell 735

Dollars och till en Äuburnsk 319 Dollars för cel

len i följd hvaraf det sednare slaget af arbetsin

rättningar skulle kosta omkring hälften mindre

än det förstnämnda Efter Franske architekten

Blouets beräkningar komme kostnaden för straff

inrättningars uppförande efter Auburnska sättet

att uppgå i Paris till 1942 fr 50 c och i Fran

ska provinserna till 1165 fr 50 c för cellen

hvaremot till Philadelphiska strafFninrättningar

erfordrades efter deras olika läge i hufvudstaden

«ller ä landet 3561 francs 25 c eller 2136

francs 75 c för hvarje cell Troligen skall man

icke mycket misstaga sig om man beräk

nar att uppförandet af dylika straffinrättningar

här i landet sivall kosta ungefär detsamma som

i Franska landsorterna Om arbetslönerna der

äro högre kosta deremot åtskilliga byggnadsmate

rialier såsom kalk mera häri landet skola fän

gelserna derjemte förses med spatsergärdar som

synas vara nödiga för de i 'hiladelphiskt sätt

inrättade förökes naturligtvis kostnaden Då man

nu inhemtar af JustitieOmbudsmannens berättel

se att vid 1837 års slut funnos 4948 haktade per

soner deraf 3531 blifvit dömde för brott vanart

och lösdrifveri så skulle fängelsers uppbyggande

för fångarne här i landet hvilka med afseende ä

den sednare tillvexten deraf sal er I i en kunna an

tagas till 6000 kosta enligt berörde beräk

ningsgrund och såvida Philadelphiska syste

met med serskild cell för hvarje länge a ritages

omkring 6 ,408 ,000 Rdr bko Härifrån forde dock

åtskilligt kunna afdragas med afseende å de bygg

nader som redan finnas ehuru dess i till det me

sta lära vara så felaktiga att de troligen må

ste ombyggas eller undergå hufvudsak liga förän

dringar

der och andra behof samt dagligen i flera timmar

fä emottaga sällskap af aktningsvärda personer

Till den enskilda undervisningen erfordras dessut

om en ofantlig stor Järarepersonal Den fullkomli

ga isoleringen betager dessutom fången frihet såväl

att uppföra sig väl som illa och försätter honom

således i ett alldeles passift tillstånd hvilket icke

kan gifva någon garanti för hans verkliga förbätt

ring

Man har slutligen påstått att den absoluta ens

ligheten skulle i längden hafva ett förderfligt infly

tande på fångens själsförmögenheter och verka van

sinnighet Det är visserligen sanning att hittills

bar helsotillständet hos fangarne i Philadelphia va

rit lika godt som hos dem ä andra ställen men

härvid har man erinrat att utaf 312 fångar som

efter inrättningens början blifvit frigifne har in

gen der tillbragt längre tid än 2 år och flera icke

en full månad hvarföre man icke af erfarenheten

kan sluta till följderna af en långvarig fängelsetid

i så beskaffade straffinrättningar

I afseende på Auburnska systemet bestå dess ma

teriella fördelar i en ringare kostnad till byggna

ders uppförande i möjligheten af mera lönande ar

beten genom användande af machiner och samfäll

da arbetskrafter samt i ett mindre antal vaktmä

stare uppsyningsmän och lärare Den moraliska

fördelen är möjligheten af en gemensam gudstjenst

samt elementar- och religiös undervisning

Olägenheterna deremot bestå hufvudsakligen i svå

righeten att åstadkomma en absolut tystnad och

hindra fångarnas meddelande med hvarandra dä de

arbeta tillsammans samt i användandet af en sträng

kroppsaga för disciplinens upprätthållande

De flesta af dem hvilka besett och undersökt de

Amerikanska penetentiär-inrättningarna hafva gif

vit företräde ät dem der Philadelphiska systemet

är rådande och denna mening synes äfven vara

den i sednaste tider mest utbredda Det auburn

ska systemet räknar dock mänga utmärkta personer

ibland sina anhängare här i landet Lagkommitté

ens ledamöter och i Frankrike L Faucher samt Lu

cas denne sednare lika mycket känd för sina ut

märkta skrifter om fångvården som sina praktiska

bemödanden i afseende på Franska fängelsernas för

bättring

Lucas har uti afhandlingen Theorie de Pempris

sonement indelat fängelserna i tvänne klasser sä

dana der tilltalade personer under ransakningen

förvaras och dem der de sakfällde förbi ytarne qvar

hällas till dess strafftiden är slutad Detta sednare

slaget af fängelser indelar han vidare i repressiva

och penetentiära Genom de förra vill författaren

att lagstiftaren skall hufvudsakligen väcka afskräck

ning hos dem som gjort sig skyldige tiil mindre

förbrytelser Här antager författaren en fullkom

lig isolering medelst förbrytarens inneslutande dag

och natt uti enskild cell såsom ett det tjenligaste

medel att väcka afskräckning och derjemte hindra

hans förförelse af andra brottslingar Strängheten

af detta behandlingssätt föranläter författaren att

inskränka dess längd till högst 8 månader

De penitentiära fängelserna deremot skola an

vändas för dem hvilka genom gröfre brott ådaga

lagt en mera inrotad vanart och en större ondska

i viljan samt minsta strafftiden bestämmas till 2

år Den ädömda fängelsetiden bör icke begagnas

för att endast väcka afskräckning hos fången man

bör äfven underkasta honom en moralisk behand

ling tjenlig att återuppväcka ädla länslor idetför

derfvade sinnelaget man måste för hans ögon ånyo

framställa de af passioner bortskymda moraliska

sanningar i sin fulla glans vänja honom vid ord

ning och goda seder samt slutligen söka förändra

viljan genom straffet och den uppfostran lian är un

derkastad För att uppnå detta mål hvilket visser

ligen icke sker utan stora svårigheter bemödar sig

författaren att hos brottslingen ömsom väcka fruk

tan och hopp — menskliga sinnets tvänne mäkti

gaste rörelsekrafter — Med fintlighet använder Lu

cas tusende medel för att låta fangen känna åter

vfrkningarne af sin dåliga eller göda vandel En

ligt den penitentiära fängelse-regimen borde serskil

da celler endast begagnas för nätterna Om dagar

ne vill Lucas med någon modifikation använda au

burnska systemet För att undvika tilldela fångar

na kroppsaga indelar han dem i trenne klasser (quar-

tiers d 'exception d 'esperance et de reinuneration

med afseende ä deras olika moraliska beskaffenhet

sä att de mest förderfvade eller sådana hvaraf de

andras förförelse i synnerhet är att frukta blifva

frän de öfriga åtskilda Han vill ej att liera än 30

skola vara tillsammans å ett ställe

Man måste ej lemna ur sigte det mål Lucas ve

lat vinr .a och hvilket framför allt består i fångens

förbättring

En sådan kan likväl icke äga rum utan viss fri

het i viljan oeh det är tydligt att då man försät

ter fången i omöjlighet att handla illa erhåller man

icke någon garanti derför att han efter frigifvan

det skall missbruka sin frihet för att återkomma

till sina gamla vanor Lucas anser den absoluta

ensligheten dag och natt isynnerhet otjenlig der

före att fången derigenom bringas i ett passift till

stånd hvarunder han hvarken kan handla väl eller

illa i följd hvaraf man äfven saknar all grund för

att bedöma huruvida någon förändring i viljan ägt

rum eller ej Det är en förvillelse säger Lucas

att tro det vara tillräckligt innesluta en menniska

inom fyra murar och genom ledsnad tvinga henne

till arbete för att hon efter längre eller kortare

tid skall vid sitt återvändande i samhällslifvet

vara starkare mot de nya frestelser som möta hen

ne Inneslutandet i enrum (cellsystemet är visser

ligen tjenligt att hindra fångarnes ömsesidiga för

förelse men fullkomligen vanmäktigt att åstadkom

ma deras moraliska förbättring som dock utgör den

enda garanti mot faran af :ya brott efter deras å

tervändande i samfundet När deremot fången om

dagen lefver tillhopa med de öfriga när han un

derkastad tystnadstvånget som hindrar ömsesidig

förförelse frivilligen böjer sig derunder fastän han

kunde trotsa eller bryta deremot när han frivilligt

antagit ordentliga seder då först kan man utan

fruktan låta honom ånyo inträda i samhället Man

måste omdana fången och bör alltså icke försätta

honom i ett blott passift tillstånd man måste lem

na tillräckligt utrymme för utvecklingen af hans

moraliska frihet Sådana äro de hufvudsakliga skäl

Lucas anfört emot Philadelphiska systemet De öf

riga af hencm anförda synas af mindre vigt och

afse dyrheten af byggnaderna svårigheten i afseen

de pa undervisningens meddelande helsotillstän

det m m

Emot Lucas kan man använda de ofvan fram

ställda anmärkningar emot Auburnska systemet

och sjelfva tanken att fångarne kunnat i fängelset

hafva meddelanden sins emellan samt förderfvat

hvarandra och att de efter frigifvandet af gamla

olyckskamrater kunna förledas till nya brott skall

nödvändigt emot de frigifna väcka ett misstroende

som verkar alt alla dörrar tillsluta sig för dem och

de sjelfva inledas i nya brott Deremot skall man

ej hysa sädant misstroende dä man beslämdt vet

;itt fången under fängelsetiden ej varit bekant med

andra an aktningsvärda personer att '»ni lian ej ut

går förbättrad ur fängelset blir han åtminstone icke

der försämrad

Striden om företrädet emellan Auburnska och

Philadelphiska systemerna har af Christofer Morran

(Iwspecteur General des Prisons blifvit förflyttad

på ett helt annat fält Han har nemligen velat

Grunda omdömet om företrädet dem emellan på straf

fets ändamål Lucas bar såsom förut är nämndt

jansett detta bestå i brottslingens förbättrande iVlo

i eau deremot synes i likhet med de moderna Ty

• ska författarne ställa den absoluta straff-teoriens (af

Tyskarne nu benämnd Gerechtiglieits-theorie prin¬

cip högst Derunder ordnar han sedermera pre

ventions- afskräcknings- och förbättrings-teoriernas

olika principer Han påstår att straffets ändamål

icke är att blött förbättra utan först och främst att

låta brottslingen försona hvad han brutit emot rätts

ordningen 2 :o att sätta honom ur stånd fullfölja sin

brottsliga bana 3 :o att genom exempel afskräcka

andra som kunna hafva lust att begå dylika brott

och slutligen 4 :o att om möjligt är förbättra ho

nom Moreau vill införa ett verkligt straff-system

och Lucas ett penitentiär-system Moreau synes

närma sig till Victor Faucher Crawford Julius m

fl beundrare af Philadelphiska systemet

Här finna vi tvenne principer som alltifrån verl

dens begynnelse stått fiendtliga mot hvarannan

Den ena som i frihetens namn framför allt upp

skattar det personliga värdet den andra som fram

för allt fordrar upprätthållande af lagarne och rätts

ordningen Att emellan dessa principer göra ett

val är omöjligt emedan de äro lika sanna och in

gendera den högsta De måste alltså förenas Pro

blemet blir att åt dem inrymma lika mycket afse

ende sä att icke den ena på den andras bekostnad

erhåller öfvervigten Man måste göra straffet verk

ligt och fängelset sådant att det ej blir en förmån

för den som vågat Öfverträda lagarne hvarförutan

något samhällstillstånd ej är möjligt Han måste

känna tyngden af samhällets straffande hand sä att

sedan htottet blifvit försonadt minnet af straffets

obehag stärker honom mot alla frestelser och sin

egen svaghet Slutligen måste fängelse-regimens

stränghet äfven verka utom fängelset och väcka en

helsosam fruktan

hos den som icke ännu begått

brott sä att han vacklar i beslutet att gifva efter

för de onda begärens retelser och hastar tillbaka

frän den afgrund som öppnar sig för honom Fö

reträdet synes alltså tillkomma det system som sä

krast förhindrar fångarnes Ömsesidiga förförelse vi

sar sig verksammast att bestraffa utan att brista i

aktning för menskligheten och som kraftigast ver

kar å brottslingens sinnelag Man erinrar att äf

ven sjelfva samhällets intresse derjemte fordrar att

brottslingen förbättras att han åtminstone icke trä

der ur fängelset sämre än han ditkommit emedan

samhället annars blottställes för nya faror

Detta skäl är verkligen af största vigt och vi er

känna det till den grad att vi tro det man bör haf

va all möda ospard att verka på fångens moralitet

att bibringa honom religiös och moralisk undervis

ning likväl under vilkor att man under bemö

dandet att förbättra icke helt och hållet glömmer

att bestraffa att den borgerliga rättvisan icke li

der intrång af medlidandet Ty för att tala upp

riktigt är det en verkligen tvifvelaktig sak att för

bättra en förbrytare och genom att underordna

straffet förbättringen löper man fara att förlora det

vissa för det ovissa Men äfven i afseende pä för

bättringen talar ju det straff som ligger i det mo

raliska lidandet kraftigare till menniskohjertat än

alla andra skäl Det måste derföre vara rätt att

framför allt straffa och man bör besinna att i den

moraliska förbättringen ingår något som icke är

menniskors verk utan endast kan komma från en

högre makt

Det återstår nu att -undersöka hvilketdera fän

gelsesystem antingen del som består i fångens inne

slutande dag och natt i serskildt rum eller det en

ligt hvilket fångarne arbeta tillsammans under iakt

tagande af tystnad visar sig verksammast såsom

straff eller att väcka afskräckande Alla författare

äro ense derom att i detta afseende äger cellsyste

met (det Philadelphiska det största inflytande på

brottslingen Ensamheten som på en gäng inträ

der efter ett bullrande oordentligt lif utöfvar en

så mäktig verkan å brottslingen att han knappast

några dagar förmår visa någon motsträfvighet

och att umgänget med aktningsvärda personer dem

han förut med förakt skulle tillbakavisat blir för

honom en stor tröst den han lifligt eftersträfvar

Efter denna tid begär fången sjelf arbete som ut

gör en förströelse i hans enslighet Man har äfven

funnit att de befriade fångarne i minnet bibehålla

fångenskapens förfärlighet Såsom afskräcknings

medel synes Philadelphiska systemet efter alla der

om erhållna underrättelser och iakttagelser der det

är infördt äga ett ojemförligt företräde framför det

Auburnska och således i berörde afseende bättre

uppfylla straffhotets ändamål

Lucas har yttrat fruktan att den absoluta ens

ligheten uti en cell under 10 års oafbruten tid skul

le i sjelfva verket blifva ett dödsstraff och att fån

gens helsa skulle förstöras genom en sä långvarig

enslighet men de medicinska auetoriteter som Mo

reau härom tillfrågat hafva ej delat dessa farhågor

Äfven eu berömd läkare i Philadelphia Franklin

Bache har gifvit ganska förmänliga yttranden om

Philadelfiska systemet i afseende pä dess verkan ä

fångens helsa

— För öfrigt är det ganska lätt att

förskaffa honom en eller halfannan timmas rörelse

om dagen i fria luften Sådant beror på konstruk

tionen af fängelsebyggnaderna

Vi hafva redan uppräknat Philadelfiska systemets

öfriga fördelar och deribland äfven den att fången

frivilligt lemnar sig ät arbetet hvilket för honom

utgör det enda medel mot ledsnaden som födes af

ensligheten Häraf följer att man också icke be

höfver på något sätt såsom nu vanligen är bruket

uppmuntra honom till arbete genom veckpennin

gar eller friskillingar som sällan väl användas ut

an att dessa i stället kunna besparas och hopläggas

så att deraf uppstår en liten summa som kan öf

veriemnas till fången vid hans utträde ur häktet då

han merendels är i största behof af understöd

Utan att vilja neka det mycket både kan och

bör uträttas i afseende på befordrandet af fångens

moraliska förbättring tro vi likväl att man i detta

afseende fordrar ofta mer än som verkligen genom

en fängelseregime hvilken som helst i sjelfva ver

ket kan åstadkommas Om fängelset låtit brottslin

gen känna tyngden al den borgerliga rättvisan om

det i stället för att såsom nu försämra honom bi¬

Denna från andra länder hemtade erfarenhet in

stämmer dock icke sä fullkomligt med den man

äger uti Norge Man har der funnit att fångar

saknande all sysselsättning utan olägenhet uthär

dat ända till 90 dagars ensligt fängelse i rum

som varit icke allenast så afsöndrade att ej yttre

buller eller ljud kunnat dit intränga utan äfven

så svagt upplysta att man endast med möda kun

nat urskilja dag och natt Derjemte har det för

sigtighetsmått blifvit iakttaget att fönstret är an

bragt så att fången betagos möjligheten att skå

da ut

Af 6 fångar hvilka i senare åren undergått 90

dagars ensligt fängelse röjde blott en straxt ef

ter lösgifvandet tecken till svagsinthet som dock

lärer enlist sednare underrättelser hafva för

svunnit För öfrigt hade flera än 30 person er

utstått 60 dagars 3 80 dagars samt 4 70 dagars

så beskaffad t fängelse utan att någon olägenhet

deraf förnummits En som var dömd till 00 da

gars fängelse uttogs efter 81 dagar såsom sjuk ur

jiäktet men huruvida sjukdomen var en tillfäl

lighet eller följd af fängelsestraffet kunde icke

upplysas Efter i4 dagars förlopp var han dock

fullkomligen återställd

KommeodaiitsEmbetet i Fredriksstad har yttrat

att 10 till i5 dagars fängelse vid vatten och bröd

visat sig mera försvagande än 40 tili "70 dagars ens

ligt fängelse Se Bihanget Littera A till INorska

Kriminallagens motiver

Af dessa intressanta upplysningar vill det sy

nas som det kalla N rdiska lynnet med större

lätthet kunde föredraga ensligheten» än som är

fallet i Frankrike eller Amerika Den

erfaren

het vi i Sverge äga i afseende på de så kallade

bekännelsefångarna synes bekräfta detsamma

bringat honom lust för arbete och ordning och om

man under fängelsetiden fästat hans uppmärksam

het å de utplånade begreppen om godt och rätt

månne icke fängelsevården då uträttat allt hvad

man deraf med sannolikhet kan påräkna

Det är likväl långt ifrån tillräckligt att på det

ändamålsenligaste sättet inrätta fängelserna och an

taga det bästa system för fångarnes behandling

Verkställigheten blir dock hufvudsaken oeh valet

af personer för att öfvertaga styrelsen och uppsig

ten öfver fängelset blir alltså en annan lika vigtig

omständighet För att erhålla tjenliga personer

härtill har man äfven både Amerika och Eng

land ät dylika tjenstemän anslagit betydliga löner

Då äfven en vaktmästare är en ganska vigtig per

son vid fängelse-inrättningen har man också i A-»

merika tilldelat honom ansenliga inkomster som

stiga vid fängelset i Singsing ända till 550 dollars

Sjelfva vaktmästaren erhåller 300 dollars

(Forts följer

Mehemed Ali har i den förr i detta blad om

nämnda processen emot Judarna i Damaskus till

talade far mord i en kristen munk aflåtit följande

firman «31»a har låtit eig föreläggas en af hrr

Moses Montefiore oeh Cremieux gjord framställ

ning a deras Böner och förhoppningar Den inne

håller en snföf .tiing hon mig af alla mosaiska tros

bekännarej Europs Da anhålla deiuti lus mig

det jag mätte ö

*oga och aila derå» trojförvandter

lösgifvande hvilka varit bäfctasSe ocb lemna skydd

åt <Jem hvilts i följd sf den kristne munken pa

ter Thomas och hans tienarfs Iorahims försvin

nande i mfnsden Dzj 'l idge 1255 blifvit stäli da

under raasakping och gripit tiii flykten Vi hufva

funnit med vår värdighei öfyersnsätämmaiäde att

motsvara ds önskningar en så talrik nations de

puterade framburit I följd häraf förordne vi här

med att sila Judar hvilka vari» inspärrade skola

försättas i frihet Hvad dem angår som lemnat

bard och boiiad så vill jag itt största säkerhet

skal varda dem tillstådd att återvända hsm Hvar

och an af dem skall kunna tryggt återgå till sitt

yrke eller sia handel och s !iom förut öfverlemna

sig åt sitt vanliga arbete Vi befalle attalia som

vederbör må Sråffa sådana åtgärdar att inasn af

de ofvan omförm &ldte personer måtta bli föremål

för någon förföljelse från hvilken sida det vara

må Jag Till att de från hvar ]® anfäktelse i och

för denna sak må vara 1 full och fullkomlig sä

kerhet Det är vår nådiga vilja .»

— Uti Sardinien användes en afdelning af

SOO fästningsfångar under uppsigt af 500 soldater

hvilka likaledas tillhörde stuffkompagnier tiii väg

anlägning vid Alghieri Bagge dessa partier upp

gjord» en komplott att plundra den lilla staden

och förhyrde på förhand samteliga i hamnen lig-

gande fartyg för alt borUcgla med sitt rof Till

fälligtvis önskade en köpman afsända åtskilliga va

ror och begaf sig ned åt hamsen för att söka att

fartyg men erhöll af skepparen det besked att

samtelige fartygen samma arton måste hålla sig se

gelfärdig Han angaf detta för polisen som ge

nast sattes i verksamhet och äftrea upptäckte pla

nan General Acserta kommendant i Alghieri

vidtog strnxt kraftiga messurar inkailada stupper

lät omringa de sammansvurne och på stället ned

skjuta tolf af hufvudmännen För sin drift ochrå

dlghet erhöll han af Konungen Annunciader-orden

och utnämndes till Gsnaralguvenör öfver Sardi

nien

— Drottning Victoria i England är säkert

den qvinna sora kan skryta af att hafva gjort de

flesta karlar 1 nyare tid förryckta i hjernan hvil

ket som inan vet utgör en af qvinnornas högsta

triumfer Sällan passerar ea månad utan att man

får höra talas om någon som blifjit angripen af

den efter benne uppnaanda Yictoriavurmen En

vansinnig berätta de sista tidningarna har nu åter

försökt alt nalkas Drottning Yictori 1 Windior

Han heter Mapothsr och bagärde anständigt att få

tala med hanne för att afbedja en inbillad föro

lämpning Två läkare undersökte hans själstill

stånd och afgåfvo på polisens uppmaning en attest

deri de bestyrkte hans vansinnighet Då han skul

le föras till dårhuset gjorde hsn häftigt motstånd

så att fyra tnän behöfdes att hålla honom ccfc på

lägga honom handkedjor Ulem den fixa idén att

vilja tala med Drottning Victoria tyckes han vara

fullkomligt förnuftig

— Badsäsongen i Baden-Baden som detta

år varit så lysande nalkas nu snart slit slut

Spelhusen som hålla» öppna ända till midten af

Oktober hålla likväl ännu aånga dyrkare och of

fer qvar Intet år har man spelat med sådant ra

seri och om sä stor summor som denna sommar

och enskilde hafva lidit oerhörda förluiter Spel

husförpaktarens vinst uppgick förra året med af

drag af alla kostnader hvilka u 'gjorde 250 ,000 fr

till 1 ,200 ,000 fr Detta år öfverstiger rena be

hållningen säkert två millioner francs

— Engelska tidningen Advertiser anmärker

att flere främlingar hvilka åslundat sa Lord By

rons af den store bildhuggaren Thorwaldsen för

färdigade staty men icke kuanat finna densamma

slutligen vändt sig till tuUbuset emedan ett Tykte

sagt att statyen der skulle vara till finnandes men

äfven hafva de biiftit bedragna i sia vanäin Sam

ma blad anser derföre för nödvändig att efterlysa

den stare poetens bild

— En fransysk professor vid naain Roste

iier fått 1 uppdrag att gifva Ludvid Filips dotter

piinseisan Clementine och hennes broder bfmigen

af Aumale privaMssims föreläsningar uti din kon

stitutionella rätten

POSTSCRIPT OM

På Riddarhuset har i dag Bevillningsförord

ningen förevarit hvarvid nästan bela förmidda

gen debatterats öfve den frågan huruvida hä

danefter såsom hittills de reglementaiifka före

skrifterna skulle åtfölja Bevillningsförfattningen

eller afsöndras ifrån sjelfva beskattningsbeslutea

och öfverlemnas till Konungen att desöfver be

sluta Denna tvist som för det «kucgliga pre

rogativets» räkning väcktes och försvarades af

två Fribteriar Cederström Jacob och Thure

Hrr Printzenschöld Rosenblad jn fl- föran

ledde slutligen votering sotn utföll med 39 ja

emot 42 Nej i följd hvaraf Hr v Ha tinans

dorffs mening segrade

— Högvördige Presteståväd har sysselsatt

sig med BankoUtskotts-be tänka de o ra organi

sationen af bankens tjenstemän jo m oeh isyn

nerhet var en stark debatt ar gå ande fa1 tigbets

Ifnen detta sistnämnda äicne fortsätts äfven

på eftermiddagen

— 1 Borgaivsi &ndet har LagUtskottets för

slag till upprorslag blifvit återremitteradt med

åtskilliga anmärkningar

— Ifrårf Bondeståndet äre vi för dagsn icke

i tillfällle at .t meddela några underrättelser

HANDELS- OCH SJÖFARTS-UNDER

RÄTTELSES

STOCKHOLM den 6 Okt Flrete per iaaaa 19 a SO

Rdr Råg 1» Rdr ä IS 12 Kon 8 38 Mall 9 12 Ät

ter 10 »4 å K Rdr ilssfr» — Terra- Teocbia-iSatt 6 :36

:t Ybe» J :o 5 ii Lissabon d :e — Sill Korjii 15 S4

Kabeljo 36 Rdr Lax 7 Rdr Tjära 41 Rdr Talg prli«p

8 24 Grof So 2 8 ääodei d :o — Sm5 d :o — Haes

pa pr skepp 90 ii 115 Rslr Säffe i !age !»fet pr skälp

29 sk d :s Srasillsnsirl 24 »k k 84 si 6 rst Baffi

nadsoeSoj 95 «k Bra» Sirap i0 (k 8 r»« Bränrln gam

malt pr Sanna SS sk ailt rgj

Ende loppet af sist rocka haiTS följande Taru-artiS

lar genom Mäklare slat å Stockholms Börs blifrit till

aedannäainde priser för kontant försålde nä» H»etep»

tnnoa IS Rdr Råg pr tunna lä Rdr 12 Rdr 12 sk

Rägajöl pr Lisp 1 Rdr 2 sk Korn pr tunna 8 Rdr 12

sk 8 Rdt 30 sk 3 Rdr 32 sk 8 Rdr 36 sk Bränvin

pr kanna 32 sk 6 rst 32 sk 9 rit 35 sis 33 sk 6

rst Tjära pr tunna 10 Rdr 36 sk Talg pr Lisp 8 Rdr

24 sk Kaffe pr »kälp 24 sk allt Riksgälds

MARIESTAD den 3 Oktober Marknaden härstädes

(istlidne Onsdag var mera besökt och liflig än som var

•tt förmoda till följe af det ruskiga regnvädiet dsgen

firat Egentliga handeln bestod i kreatur p hvilka pri

sen i början höllos högre än i Hofva men blefvo i an

seende till den goda tillförseln omsider ungefär lika med

hvad der egde rum Spanmålstillförseln var som van

ligt vid denna marknad obetydlig isynnerhet hvad råg

beträffar Prisen voro följande Hvete 19 ä SO Rdr

Råg 10 24 å 11 Rdr Korn 8 i 8 24 Hafra 4 8å 4

14 per lunna Lin 5 4 6 Rrd por Lispund

(MitWkbl

(Mariest Weekobl

Inkoaine skeppare frln inrikes orter dea 7 Oktober

Näsby Sundberg bräder Me» Berg d :o Calmar Brö

derman diverse — Utrikes orter Christina Hollfast

snör Gamla Carleby Granholm tjära

ANMÄLDE RESANDE den 7 Okt 18-10

Grefre Beckfriis

SkSae Nr 10 Norra Smedjegatan

Bokhå lare Stenmark Hellefors Nr 3 Regeringsgatan

Löjtnant Trafvenfelt Södermanland samt Kapten We

string Gede Hotel Garni Karduanimakare Lindmark och

Tunnbindare Lindmark Westerås Nr 25 Lilla Nj gatan

Studerande Camitz Wermlard samt Kandidat Lundber

ger Westergöthlsnd Nr 15 Störa Nygatan Handlande

Hejld Christianis Nr 62 Hornsgatan Studerande StaEl v

Holstein Cpsala Nr 5 Repslagaregatan Borgmästare Dy

beck Södermanland Albion Hotel Studerande Strömberg

Strömstad Major Gusander Ge»trikland Larsdimäterl

elev Schussler Götheborg samt Kspten Klöfversköld Chri

stianstad Nr 8 Störa Grimunke-jränd Löjtnant Hjolte

Roslagen Bruksförvaltare Diedtichs Svartå GruiTogden

Olsson Nora Bokhållare Hallberg Nykösing samt 8ko

maaare Ålderman Palmgren Njkopug Nr 1 Stora Grl

Munkegränd Studerandena Thorstensson Magnell och

Stave Wermland Nr 3 Stora Gråmunkogräad Bruksin

spektör Hjerpe Westergöthland Nr 15 Skärgårdsgatan

Handlande Öberg Hernösand källaren Riga Löjtnant Fal

kenstedt samt Bokhållare Holmgren Lindesberg Hotel

de Svede

Confirmatioiisgåfva

ö

g

Väekflser till andakt för angå Cbristoe scsi >ö '»ta gär

ge« ernå begå D H Nattvarden af Hu &deiker £ Rdr

banko

Hos VV JSBKKG

o

CONFIRÄATIONSGÅFVA

ö

CONFI

Täckelse till »ndakt af J P HCNDEIKER öfveisätt

i Rdr banko

Confirmationso-åfva

Yackelser lill Andakt for uaga Cbristoe af J P Eand

e .ker

Af trycket

-sar ut Ko® mi t och säljes hos W LÖKDfi

QVIST et COMP å 16 sk bauko Berättelse oai de

k§lb

Q

Evangeliska S§alz burgare es

k h diå1731 2 och 3alla

gg

lidaade förtryck och utvandring åren 1731 2 och 3 alla

rättsinnige medlemmar af den stridande kyrissn till lär

dom tröst och rpp» )«Btrari öfvertatt och aigifven af

Om jBWkuntlervisiikigeri

S

Franntä ;Inin till den npplyiia sllmänbstei» c a mi Sveri

ges Borde-Stånd af P Sahbtröei SSrnteeian 24 tk

Obi Dppfostrings-Skolan a Barnängen af en Lärare der

städes 20 sk b *nko

1 StocÄholsa och Lac <i so r terne 6 1 föd 8 b

Constitutions-Utskoltets

vid ISilO års Riksdag förslag till

tios W iSttttKti

Om Representations-förändrin

k8

p

i Sverige Förelag till iiotis :i :utioas-Uiskoitet 1854 af C

G SPENS «6 «

Ccumälii Svenska Histo-

ria tredje upplagan 5S s Eolailin Åiithmstik o .iie

upplagan 32 »k banko

Hos W 1SBEBG

Jorden

i fysiskt historiskt och politiskt häa <e *nde betraktad eller

af Theod S ^dler 37 :de häftet 51 ^k

Hos W LUNDEQUIST et COUP (Mjniga-

men som är försäkrad i Städernas Allmänna Brandstods

bolag och icke besrärad af annan inteckning än till sä

kerhet fflr ett affiortissementslån utgöre »f l :o Corps

de logis i S

.eb våningar med 3 goda källare under och

rysaiig vind öfver *åuingarne so &a innehålla den öfra

lambur och 8 Täl«konditionerade eldru» den nedra för

staga 7 eldrum och kök 3 :o en liialede 2 våningars

byggning hvaruti finnes st«dl för 4 hästar fähus brygg

hus med inisurad panisa bsgarstug» S rymliga maja

siner 5 bodar 2 större och 2 mindre eldrum 5 :o en

byggnad innehållaade vagnslider vedbodar m m samt

-Sto ett öfverbygdt tvätt- eller a k klapphus vid ström

men Gårdsplanen är rymlig och derintill en trädgård

med ett nyligen uppfördt lastbas

Om köpevslkoren som lämpas efter köpsrens Önskan

ocn beqvärdiighet kan IcorrespondeEas snsd undertecknad

Norrköping dea 14 Sept 18 ^0 G G STALOÖS

Hädhöfdi

Häradshöfding

Qvarn-Egenilom till salu

l h il

g

ea mycket stor Med fördelaktig loftal och tillhörande

Jordegendom belägen uti en af rikels bördigaste provinser

Egendomen gifver ovanligt stor reveny

jeEtförelse mot

köpeskillingen cch säljes på förmånliga viltor och lång

betalniegstid Säljaren vill arrendera Egendomen i 5 år

till en början emot 8 procent om köparen så beh»gar

— Beskrifning och underrättelse fås i Stockholm på Ång

båiskontoret vid Storkyrkobrinken samt i Örebro hos Hr

Landskanslisten Köhler

En Landau-Vagn

nästan ny till ovanligt 15gt pris i anseende til bortresa

hvarom underrättelse lemcrs i Lärftsboden tUi huset Nr 5

vid Regeringsgatan

En ljusbrua HÄST i 6 :te äret sota är felfri

och gir att köra slie slag» äkdon Närmare under

rättelse lemnns af Kusken Terström i huset Nr 10 vid

Lilla TrSSgärdsgataa

Patenteradt NYSILFVER af L M

SJÖBERGS Fabrik i Stockholm

beställningar å Vagns- ocb Bfitsel-Beslag etc

etc ,-hos C O Strindberg vid 3i»dsctaedjeg»tan

Mahogny Felarbord och

Spegel sälje» i ansefnde till bristande utrymme för

nedsatt pris Adress erhålles p5 Aftoebladstrycfeerie

Till nedsatt pris Ba FÖRMAK .S-MÖBEL af

SofT» om B 1-9 aln längd 8 Stoler 4 Taburetter och

S Pallar af galbetsad biört aorenos öfvertyg och stopp

ning äfven med tagel s»mt lösa öfverdrag af enlrandigt

lärft insatt hos T«aetserar»n A Malmström i Mäster Sa

muelsgränd huset Nr 52

vackra och väl arbetade med förträfflig ton i hörnet af

Nybrohamnen och Fyrkverkaregata» hu ?et Wr 24

Ett större parti J3RÄNVINSKÄRL till billigt

pr 's Närmare underrättelse fås nti huset Nr 46 vid

Nya Qvartersgatan en trappa ao i stenhuset

f

g

3VI0LIN- OyfTåB

0 ¥ S N T å R

It

0 ¥ S N T

endast några få bvjndtgr flona profver från en ny Italiensk

fabrik i dessa dagar til undertecknad Musik»»Mae 1 in

komna

L-s Gust RYLANDER

Bn a Nortbro

Bazaren a Nortbro

Ronkursmas s n s

Klädes- Varulager

ä B

g

försäljes till ytterst nedsatt» priser pä A Bergs et Gomp

Kontor buset Nr A vid äödermaiisslorg en trappa upp

Holländsk Sigtduk af alla numror

till utmärkt billiga priser uml

Gardins-Nettelduk och Lenons till 8

dk

Rdr 8 sk st innebSMands «8 alnar uti nnderteek

nads Lärftskramhaniel vid hörnet af Jerntorget och

B»nkö ^änden A L GROLL

Flanell

till fabriksp 'is i Brf hnie ~s Fri bod i Storkyi

kobrinien M 11 strax t ti )l bogar fria Bsd-

Jar !jiistorj ,Pt

Spänuliälsdukar

p

af alla tortera aodulltr tänghalsdukar till högre och lä

gre priser PS saatso .i staiie sys moderna Västar allt til

prl *sr huset "Sr 69 Ve8ter !ängea 'aa

och BesÄRraer i Magasinet vid S ortorget

tan «äl a« följsnde ny» ooemer af

WERG

ajy

HENR WERGELAND

HEN

8 pani o lon Et Digt GJennemsret Cigave med Mu

>ik af Lsngballe å i Rdr i« sk — Jan van Hny

■ ibi Blomster »t oki e Bo Baket fra Hnnr W«r

geland t i F .4rika Bremer å 1 Rdr 12 sk benkn At

?kiliige andre normer af samoi» författare finnas Sfven

Hos

VV ISBERG

Hoströms Handbok uti

Ta ekling och n bord förefsllsnde Skep-

pare-arbetes komplett i 5 häften med plancher 6 Rdr

utan plancher i Bdr 56 sk Femte häftet serskildt

Rdr a 6 ak för Subskribenter

Hos OELUKfi Åuieckniogar om

kkö

ULLGåBi

l

af (l

»ra slag sa väl Sveas som Engelskt Ivmnadt oeb

otviaoad i Gårr ,magasinet vid Siortorget

ByLQÄNSSåCKÅR

ett slöare parti hos Bonnedal et Coinp i Räntmästare

hus«t vid Skeppsbron

Fahlu och Sala Ilagel-

försäljn :ng i Stocltolm bos

Klippans Blomsholms och Rättle

pappeisförsäljoicg hos

g

Yinrankors skötsel

f W

ar W R Leohnsen Si sk Dito af Wreda 16 sk Oo

Biskötseln af V R Leuhugen 5 sg ban ^o

åNDBÅ SålLlfiOEl

ÖVNINGAR för

PIANCFOBTE

med Reglor och exempel efter

BR

med Reglor och exempel

H- HERTZ .»T KALKBREHHER

m fl <nf >lioder b»eTbetad af O X AMNGE

hsfr» frän trycket utkommit ocb i « Rdr «6 bko

Vtd konta &t handel af ö cx lemnas det 6te gratis

NDER

mag

t :» Gun KYLANDER

(Bsiaren å Norrbro

Kulört

såsom Böd Slätt

ikifvor om i-4 tara i

Lsdssruedj«gatan

Fönsterglas

g

Gult Violett och Grönt i

I bos C O Sirindbarg vid

Pé

8uper .eure qualité af Vander

"Veken Pére et fils å Reims

till 5 Hdr 35 sk bout på Kontore» en trappa upp hu

set Fr 7 Munkbrotorget

kärnfulla och af utmärkt godhet uti J L Strindbergs

Kryddkramhsndel vid Stadsimedjegatan

TVTägra byttor utiaärkt godt Tionds SOMMAR

- *■ SMÖR från Norrland i huset Nr 45 vid Vesterlång

gataa pä Kontoret 2 trappor npp

F äT s k C a v i a r opressad

aisaärkt god nil S M Hööks Kryddbod vid Rybroga

tan vid itällaren Äpplot å Ladugårdslandet

K Fö f v e r f r ö

T

VEN \K ST TJOEKAI .FVaK 1 är gam-

is passande till lifs så väl aom till slagt Adress

Nr 57 Hornsgatan

DUFVOR för godt pris i huset M 20

vid Kammakaregatsn 2 trappor upp öfver gärder

Sex ä 700 stycken frisk» BL0D1GLAK i Wik

Uti huset M 69 Vesterlångj ;atan fyra trap

por upp Banas BLODIGLAR till salu när

APIHLGREN fterfrågas

Sång-Institut för Herrar

g

Uadertecknad bSrjar lektionerna från och med Månda

gen den i2 Oktober i sitt näMnde Institut vid Westerläng

gatan fh 65 1 tr upp

Anmälan kan ske alla förmiddagar lill il 10 samt ef

termiddagar ifrån 2 till 4 Stockholrj i Oktober i 840

EERSSON

P PETTERSSON

Agréé af Kgl MusikAkademteo

And PIHLGREN efterfrågas

BLODIGLAR fioisas till salu Adress i bil

jett till Blodig ar inlemaas pä Aftonbiaaskoa-

toret

En EGENDOM med vacker baläg«nbet inoia

Stockholms Skärgård och välbehå .len åbyggnad för

Ståndspersoner omkring 15 å 20 tunnors åriigt utsäde

med tillräckligt höbord och Bete saiait skog Svar med

utsatt pris begäres i förseglad biljett till Reel Köpare

inleu *nad å Södra Kröneriet i Stadsgården

fj»tt 6 oktavers KLAVER af Maboguy i full

aJ godt tillstSnd och med vacker ton Uniierrétlelse oai

Köparen eihålles på Kootorst i husst Mr 7 på Störa Bad

stugu ^etan s Söder

Göda Stockholmska Tobaksblader

uppköpas kontant i sttirre parti då enmälan göres på

Kontoret i husnt Nr 4 vid Södermalmstorg 1 trappa upp

UTBJUDES HYRA

KHt vackert RUM med eldning caö städning»

nu genast för nåison He-re eller för hushåll med del

i kök i staden på Kimsluga an huset Nr 14 på Bedra

botten

Spanmälsvindar

p

större och mindre luftiga och rSitfria *id Ragv ^ldsbro

och Mälaren Underrättelse på C G Csnizlers Kontor

vid Södeimalmstorg

ASTUNDAS HYRA

rjPUI den 1 April 1841 Ett litet LANDT

-®- STÄLLE beläget vid siö innehållande bk väl kon

serversd ByggnioEi om 5 rum s &cd något möbler kok

god trädgård källsre och uthus för ved etc högst 1 t

mil från bufvudstaden land- eller sjöväg jiodt tiskvattes

taed full rättighet till dess begagnande äfveasom ifigt

luarlc

—

"1 illfälle att begagna häst till Staden och mjölk

saKt dylikt fås på stället

— Svar kso inlesinas på Af

loabladsiiontoret till »Wilhelm» för vidare överenskom

melse

rirujMilig ULd«rvisni uti F <jrt«piau >Sj >e ;jiiiig

kan erhållas af en person som längre tid dermed sys

selsatt sig Priset för hravje l ^ktioa är 8 sk BSo oel»

LHt BieclelaidMis Fruntitaiiiar sim i tie :a år

koriditionerat som Gaverntnt önskar med det forsla

dylik plats i ett aktningsvärd hus helst på landet — ellet

ock som biträde i någon Vensioa Underrätte se om hea

nes kunskaper samt närraaro öfverenäkoenacise kan er

hållas då svar i förseglad biljett tili C 8 inlejanss i B öd

magasiaet vid Malratorgsgatim

OBSERVERA

En ung bättre ungkarl (Kontorist önskar blifva isac

korderad till middagsspisslng uti ea bättre och 1 'tfllg fa

milj uti eller i närheten af sjelfva staden Svsrioidehe

T ett Presthus i SlockfcoUn emottsgas 5 ä A

A välarlade Gossar i Helpension åt bviifca en sann intel

lektuel och moralisk bildning utlofvas jsmie en öa» fa

derlig ocb moderlig omvårdnad Antalet lfcoai« ,er ej alt

öfverstiga det ofvanskrifie på det man desto saEjvutj

grancare må kunna uppfylla slu nnsvarsfulla pi 'gi När

mare underrättelse har Kongl Eofprediksntea Pctlerston

benäget lofvat meddel»

i ^tt städadt ordentligt Fruntnnmer ötffeai- alt

i bättre hus sy Fruntimmerskläder äfven es ottag

fem hamm» Om noggrasbet och ikyndjatsthet försäkra»

Vidare upplysning meddelas i Hr Tiselii Tobaksbod vid

Kornh *H !5» !orget börset «f Fuaiers gränd

I a allvarsam rask och «s t i Enka onsna atäd-

ning och uppassning för r .ågon hederlig Herre När

mare undeTättelse kan erbålles 1 Fruktboden vid Städs

saiediefatan

TTnderteckfcsd bar flyttat tia husm M 74 vid

Westerlånggiitan 3 tr up och leiasnar dagligen un

dervisning i Tyska och Enge .ska språkon

C G JCNGBERG

Språklärare

I e so iBsigné deaeure Nya KuB <sholaiso !og»ian

M 26 au 3 :éme il est au logis le matin entré 8 el

10 et 1 'apiés-siidi estro 2 et 3

Ucderfeckiaad bor vid Nja Kungshclaisbro

gstan M S6 3 tr upp och träflas hesiiaia emellan kl S

och 10 på f m och emellan 2 och 3 e m

i juaeriecitriaa har flyttat sill Kontor till We

sterlåeggataa M 48 1 tr upp

J A JULIUS

TTndeneckuad hsr flyttst från h 's *t M 16 till

*8 ?å Lilla Nygatan 2 :dra portgången 1 tr upp

I ho» Sira-Mäs 'aren Hr Söderbolfi och träffas på Magasinet

från kl till i

Slockhole dea 3 Oktober 1840

Carl Er MOSELIUS

VICTUALIEHANDEL

är Sppaad i huset JU 18 vid Stora Nygatan Ssockholi

Cliangement de Domicile

Le soussigtie a i 'honneur de prev»nir le public qu 'il vieat

de traasférer son etablisseraent de la Ru» de la Regeice k

la place de Gustav Adolphe vis a vi» Popéra et a l 'hoa

rseur de s» recornsaeuder a »os Réspectable» Cliens ainst

qu 'aux persofiuc-5 qa 'il n 'a pa» 1 'honneur d (5tre conna Le

Dastes trouverout un grand assortiment d 'ouvr

!ge» fa 't

en tons genras el å piix moderé X BÉGAT

Colffeur d« Pari»»

En Kryddbod

bd .ed oller nian Lager Lä ^eGbeien önskas heldst i Sta

den elior ock t .j låagi upp på M«lsnarce Adress lili A

B torde jnlomnss på Aftonbltdskontoret

a Loner

BORTKOMMET

Cn fkri *ven Bol i G ^griG ^n är borttsppad

-J emellan Cathrina kyr &n och Tirnmermanspataa Upp

hittaren •äcktes lemna den i b &se» iA vid Koefesgatan

l tr upp wot belöning af höftens fyrdnbMs värde

Bortstulet t

Från Sätana GSrd i Upsala Län och BjÖrSlinge Socien

1

bar i imedlo af September månad blifvit bortstulet ett j

STOEREATUR A hr gammalt om &rinj 10 qvarter högt

något svin- elier rauländadt till fårgen Ridfacis med bred

psnna ieort hals med hängm &ha tunn RYt5ns och en hvit

tiäck midt p5 rypgmden efter tr-ckjorden — för öfrigt al-

drig kördt fc ^en myc &et sedigt För den som tillrältasåraf

fftr na $as-do kreatur utlofvas en vedergällnicg af IS Rdr

16 sk B ^o då det anmäles hos ägaren

Ufte belle Oamhre Eeubiée sitnée sur la place de Ga-»

stave Adolphe &u presder sur lo devaist s 'adresser sur 1«

js ésne place au Ms 8 chez le Coiffeur

I T i der tecknad som graverar i Sien och Stalj»

har flyttat från Storkyrkobrinien tiil Mynttorget ha

set Ja t 3 tr upp A SALMjON

Hof-Gravör

JVu har Lackuaverkareu Uno A Wtsiman

llyttat tiil Ladugirdslaadet och Kaptensgatan huset X

6 Den i Oitober 18 '0

I "-ltitet af sistl September upphittades i Kgl

Operahuset en BERLOCK hvilken ägazea pS besfcif

ning återfår då Gardisten vid Kongl S :dfa Lifgarde Ma

joren och Rtdd Gyldeiistolpes kosopagai Nr 45 Ivardsson

efterfrågas

En Nyckelknippa

kÄfcä S

yp

upphittad rg m 'dt eieot Franska Äyrfcan pä Stora Nygatan

och jfcao återfås pä Aftoebiadstryciserikontoret 1 tr upp

midt emot Posten

f &estillerade Hräavmer

starkt forsäljc å i Rdr ifj si ras kannan i Br ;k

vinsin .igasinet i iuisct Nr 8 vill Lilla Nygatan

pir ät us Vini

Pd

p

af högsta styrka och renhet :t -i Pvdr 3ji sk samt

utmiiikt fin Sprit af 20 graders styrka a a Rdr 34

sk ras pr knniia i Branvinsmagasinet i huset TNr

8 vid Lilla Nygatan

]Pör Hrr Bokbindare

IACKFE8N1S3A af K8TR3ESS berömda fabrika

tion i hel- och hElfsiålpnodsfiaskor är i JkoBiniMion in

leennr ,d till nedsatt piis bo« Br BaSbindaten P A Berg

ström kspsaaogstan Wr

Fiu raiiinerad

Patent-OTia t <li 1 Wdr 55 sk rgs kannan uti Kryddboden

i bn«et Kr 15 vid Stora Nygatan-

haffinehad rof-olja

hos C aes Peyrun uti Schtoeielsla huset Tid Kotnhanns

torget

ETT STEHTRYCKlRI

d

EEHTRlRI

i gedt stind m«d nödiga Inrentarier Adtess pS säljar

fii i Hr W liberg» Bokhandel

föijd *f tillämnad afflyitums Iran orteu utbj

dei t H salo *n "®r 'e BGENDOMhSt 1 Staden «aed d

férd-lnkiigitste noh »iönaste läge Tid Saltängstorget o

Mo-ali »trSm Bit titkrädaj dea 1 April 1811 Egend

Verkligt goda och varaktiga

CS A S56 lldi hN

ggg

stöp UCS A S 56 pr ll»puid i hnaet Nr 38 rid öster

långgatan iegsrgen i Kotra Beniofeebrinieo

T1EKTSTS ÖKANDE

På Grosshandels- <jller Mäklarekontor

önska» kondition för en 16 års Yngling som erhållit en

vårdad uppfostran sa #t &an pårä &oa föräldrars vård Har

fean afven det Dubbla Italienska Bokhålleriet Den härå

fäster sin uppmärksamhet vare c ;od och lemna svar och

adress i förseglad biljett till ORDENTLIG Kr 16 somin

leisinss S Aftonbladskontoret

En Kusk

i sinn bästa Sr ra ?ed ll-åriga betyg önskar dylik plats

i nå ?ot Grofshandeishus eller annat hederligt ställe i brist

deraf soai Stall- eller Husdräne Svar torde med det för

sta i förseglad biljett till A

N inlemnas i Kryddboden

hörnet af Drakemsgränd och Österlånggatan

OIVEESE

Åstundas låna

30 i 40 ,000 Rdr Bko emot S proc ränta och fömta iu

teekoingen uti BruisegendoKi hTilien »uiKtiia blott är

tredjedel»n af dess värde Narrar Bfrereiiskomsuelse

San träffa» dl »niiiälan sier ä C F Hoin .s Sontor rid

Skeppsbron Af 6

K

>ii inteckuing å 5000 JKdr iianko uti

Å brandförsäkrad småstads-egendojsa och 6 proc årlig

ränts samt en dito å i335 Hdr i Q sk Bko u (i en brand

försäkrad Qvarn på landet och 6 p ~oc ränta kunna nu

genast inlösas om anmälan göres bos PosL-Konuollören

Wa ^enberg i Stockholsa

Min Skräddare-Verkstad

är flyttad till huset M 7 vid Stadssicedjegatac hviiket jap

härigenom 'år ärsn tillkännsgifva och far jag xa &ig vord

semi reÅ 'OÄ .££iC»dera hos tueider ocb bekanta

C NORDFELDT

i "jnd *necanad h .r fl ,u»t f (ån huseT JM 24 £

V Lills v *ttugränd till huset M S9 i hörnet af Drott

ninggaian (1 f d Falienbergjka huset och Störa Vattu

6IaDd- OLOF LCNDEERG

Skräddare-Mästare

O H LYBECK Skomakarea .äs ?a 'c re-

kommenderar sig ooa deu vördade publiken till förfärdi

gar ,de af alla sorters arbeten som till mitt yrke hörerr

cch hoppas jag genosa det jag på 2tskiilfga ställen och

flera år praktiserat i mut yrke kanea »ullgöra det soi«

af den resp publiÄeo bl (ver mi fr anförtrodt

6 Okb1850

pp

Stockhoim den 6 Oktober 18-50

Logis Jacobsbergsgränd M 80

Stål- och Messiugsduks-Fabriken

StågsksFabriken

är flyttad till Kook .galaa huset M 15 å Söd„fm» ]m

der o *x Cathrina kyrka Till lätt»»d för respektlTe r«

qvireater sr försäljbibgen öppnad för Fabri &ecs färdje

plorda arbeten uti Kryddboden vid Lilla isgatan huseS

1 'örsaijoisig

jg

»I Forssmark» bruks Tälkämda tillverkning bestfeade af

srarfvade Vagnsaxlar sanst Vagasfjedrar alla cuKmer

efter Brukets Priskurant äfven emoltsges beslälltifngar I

af FojssmarJs jern förlärdigado Vagns- och Cbaistfjedrar

af alla slag bloit otdentlig ritning aerå lemnas hos Jern

kratahandlaren

I P WALL

Stockholm

Prisvurauter för i .osteu

HABLEBiSICå BLOHJSTER-

L

LOKAa

et CF

OKAa

B ?°

n

et ComP- Fröhandel i HambnrR In

nt lierrsr Fritztt BaBokhandel

?n

ComP- Fröhandel i HambnrR In

att tiLga nt lierrsr Fritzt- et Bagge» Bokhandel

Liniering

Rled machin efter FransysS modell verkställes för jbil-

ligaste pris ail slags linioiing uti huset JK 2 tr upp

Bmvtrsi-niaa g Söder

D R E S S U R

Bapphöns- och Pudelhund emotiages till dressering n

böfst es tt ?B»ds tid SlPllet för djessurn är pä landet »t

au iele stantball

'et förvillar n-innet För vidare samtal

or :e adress inlemscs der denna siiLon» är ctgifveu till

BRSSSUK

6 11

i l ^ra ^a ®st öei r >ktei kan var

- *• grundad att »iss»

,gntor och detibi ^nd Berldar

>ansgatan »aiat Ofra ocb Nedra BangrM»

d .roe komn

.a att sopss och rengöras eller om icke ds

I konservativa grundsatserna böra tilläs des i K»tsm»t«eB

i si väl sora a mycket annat

Hyska iiubelse .dlar

fiiå di

y

samt Guld- och Silfvermynt invexias på undertecinads kan

tor Tid Slottsbacken

CRÉ

Cabl Rob FORSGRÉ»

Af trycket har i dag åtkommit (b i S Rdr 28 si

ORTHOBfOTIK ELLER LÄRAN

I Stockholma ocb raadsonea Beisiwndel b *r 1 dag utkom

ETT SOMH I GRÅLLES

OksS «t Ord om Falietj

I

OeksS «t Ord om

STOCKHOLM bo» L J HJEIiTA L

re»

j

det

oeb

ndo¬

AN OSS DET SANNA LIFVET

g utkommit {k å S sk )•

LES VENSTRA

Falietj Fribst ocb RäU

äT

utkommit {k å S sk )•

ES VENSTRA BAKFOT

Falietj Fribst ocb RäU

iääT» ^Tgoiigl Poth