Aftonbladet Onsdagen den 4 November 1840

I riset i Stockholm för helt år 10 Rdr 52 sk fér halft 5 Rdr 32 sk tre månader 3 Rdr Eanko Lösa Numror 2 sk Banko Prenumeration och Utdelning i Bladets Kontor vid Stads-Smedjegatan i f d Zetr /ei Bod vid

Österlånggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- ocli Fredsgatorne i Bromans Bod hörnet af Drottninggatan och Clara Bergsgränd i Björlings vid Kungsbacken i Efssens i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gränd

i Lindroths vid Norrlandsgatan i Wai .lbkrgs i huset Nr 26 vid Nybrohamnen i S G Lägervalls Enkas vid Storgatan å Ladugårdslandet i F Bastmans i huset Nr 9 i hörnet af Horns- och Repslagarcgatorne å Söder

i Nybergs vid Göthgatan samt i hus«t Nr St vid Röda Slussgatan ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddagen

M leor .Ohs Den 2 November kl 2 e .m Barom

25 ,88 5 -V gr blidt SO- mulet Kl 9 e .m Barom

25 ,81 4 5

gr blidt SO mulet

— Den 3 Nov kl

6 f .m Barom 25 ,75 6 gr blidt SO med tjock och

töcknig luft

YIGDE I STOCKHOLM Boktryckeri - Faktoren Johani

Beckman och Demoisclle Fredrika Christina Björkman den i

1 dennes

YIGDE I LANDSORTERNA Läraren vid Gustavianska

Barnhuset i Norrköping And O Hertzman och Marie Louise

Lagergren dotter till frami Kontrakts-Prosten Mag :r N j

Lagergren och dess efter Enkefru M C Lagergren född

Stäckhaus i Krigsbergs Kyrka af Östergöthland d 18 sistl j

Oktober — Komministern A Bulin och Mamsell Emilie

Maria Lovisa Carell i Nerike d 27 sistl Oktober

DÖDE 1 STOCKHOLM E O Notarien i Svea Hof-Rätt •

Carl Gustaf Kellgren den 30 sistl Oktober 38 1-2 Sr — i

Archlie-Waktmästaren Äeorg Gustaf Drake den 28 sistl

Okt 48 år

DÖDE I LANDSORTERNA Enkefru Anna Lovisa Sief-i

vert född Chronander på Wreta i Södermanland 64 år .—

Landtbrukaren Gustaf Collins k maka Maria Margaretha

Collin född Gosselman å Carlsnäs Gård uti Ronnerby S :n

d 24 sist Oktober 43 år

AF KONGL MAJ :T AFGJORDA MÅL

Uppå Finans I )kp *rtfmrnthts Körkdkagning

Hemställanden af Kongl Maj :ts Befallningshafvande

i Elfsborgs Län angående tjenstledighet för Öfver-Jägmä

staren Segerdahl Riks-Marskalks-Embetet angående rekla

mation af åtskilliga för DD KK HH Kronprinsens och Kron

prinsessans räkning inkomna effekter

Ansökningar af Landshöfdingen C U Nerman om

bibehållande af .lustitie-Kanslers lönen under det begraf

ningshjelp aftjenas å Landshöfdinge-Iönen Kongl Theater

Direktionen om tullfri införsel af åtskilliga för Theaterns

behof införskrifna effekter K M Minister i London Hr

Grefve Björnstjerna om d :o d :o af åtskilliga husgerådsper

sedlar m m Handlanden J H Grubbe om d :o d :o af

flyttsaker förre Boktryckaren Ch Backman om inlösen

fér Statens räkning af el t Sökanden tillhörigt Boktryckeri

Bätförarne vid Arilds Mölle Lerhamns och Nyhamns fi

skelägen i Skåne om rättighet alt vid deras fraktseglingar

på Danmark inklarera vid Höganäs Handelshuset Kantzow

et Biel samt Premier-Löjtnanten A G Oxehufvud om rät

tighet att emot rekognitionsafgift från Stockholms nederlag

disponera koppar till förhydning af 2 :ne fartyg

Besvär af Öfver-Kommissarien i Kammar-Rätten J E

Berggren angående medgifvet anstånd med insändandet af

1838 års särskilta utgifts-räkning för Elfsborgs Län den

samme öfver Kammar-Rättens beslut angående eftergift af

böter för fördröjdt insändande af 1838 års särskilta utgifls

räkning för Norrbottens Län densamme i anledning af

Kammar-Rättens beslut angående J J Hedmans utnämning

till Revisor med högre lön Brukspatronen C F Bohnsledts

S :r Sterbhusdelägare i fråga om Riddarhytte Bruks bevill

ningstaxering för 1837 Nils Pehrsson och Alexander Pers

son i Ilöryd m fl angående bevillning för 1836 m m

Kanslisten vid Landtförsvars-Dcpartementets Kansli-Expedi

tion Protokolls-Sekreteraren J L Mazér öfver Stats-Kon

torets bes-ut angående sättet för Chartre Sigillatac-afgiftens

indrifvande och redovisning inom nämnde Expedition Re

gements-Skrifvaren P G Hanngren öfver Kammar-Kollegii

utslag i fråga om lö &n för en del Dahl-Regementet an

slagen Krono-lionde-spanmål för 18X7 Prosten J Bruzelius

i fråga om förnyad skattläggning af Tommarps tullmjöl

qvarn Bruksägaren P A Tamm öfver Kammar-Köllegii

beslut i anledning af begärd införsel i de under Söderforss

Bruk lydande rekognilions-skogs-kronohemmanen för en

räntefordran Malts Ersson och Per Andersson i Klappsta

by i fråga om indelnings- »ch bemkalls-afgifters utgöran

de til Kron ^Länsmannen Möller för åtskilliga år Arren

datorn af slöra Kungsladugården viif Nyköping Kapitencn

Öberg i fråga om sistl års markegångspris å spanmål för

Södermanlands Län Arrendatorn af Bråborgs Kungsgård

Löjlnanten A Linnström i anledning af Kammar-Kolle .gii

beslut angående 1850 års d :o d :o för Linköpings Län Sö

derala Socknemän angåeude 183 .0 års markegångstaxa för

Helsingland Kongl Mairts Befallningshafvande i lipsalaLän

öfver Kammar-Kollegii brs !ut i fråga om 1839 års marke

gångspris å hjelpdagsverken och ränte-hö i nämnde Län

AKTIER Andra femtedelen af tecknade Aktier till nytt

Theaterhus byggande i Upsala inbetalas till Handlanden P

A Schram före den 1 inst December

CESSIONS- och URARFVA-ANSÖKNINGAR INGIFNE

TILL STOr .KHOLMS RÅDHUSRÄTT 1840 Oktober 24 Af

Kramhandlaren Jacob Wilhelm Molin tillgång Res Rdr

157 ,875 23 4 skuld 233 .032 41 3 förluster 109 ,015 32

proklamadag don 3 Maj 1841

_ _ — Af all Grosshandlaren Raphael Angelo Brow

nings Sterbhusdelägare tillgång Bko Rdr 2807 9 skuld

15 ,832 44 2 Godman Grosshandlaren C II Engström

prok lamadag den 3 Maj 1841

_ _ — Snickaren Herman Drese tillgäng — — —

skuld Bko Rdr 108 proklamadag den 3 Maj 1841

PROKLAMATA I KONKURSMÅL 1840 Nov 11 För

Handlanden Anders Schouhue Manufakturisten Anders Fel

lin

afl Kamereraren Patric Sturtzenbeekers Sterbhusdel

ägare samt Handelsbokhållaren Anders Forssman och de

ras Borgenärer

ÅRS-PROKLAMATA 1840 Nov 11 För afl Operateu

ren Bendix Emanuels Sterbhusdelägare och Borgenärer

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af Svea

Hof-Rätt igenom årsstämning General-Majoren Kommen

dören och Riddaren Carl Hårdhs den 12 Oktober 1841

Öfverste- öjtnanten och Riddaren Gustaf Hjertås den 20

Aprii 1841

— Af Bräkne H .R (genom årsproklama Tor

paren Sven Svenssons i Sjöarp å andra rlgd af Ting efter

natt och är ifrån den 24 s :sl Juli

OMYNDIGE Af BrSknc H .R Drängen Gunnar Olsson i

Möllegården

- Warbergs B B- Sjömannen L B Holmström

SPEKTAKEL På Kcngl Theatern i morgon Thorsdag

Tya Unga Fruar samt Tre iicstbuks Man och dock

Ungkarl

Q a k - 3 u k t i o it

riiill den 21 November detta Sr är försiiljiMiL

1 utsatt af Enk fru Lindahls född Gjörvell efterlemnade

stora Koksamling och finnes derå Kalaloger alt tillgå i Hr

-Telge och Ryköpin

afgår Ångskonerten ELLIDA Lördagen d 7 November kl

fe midd samt återvänder hit Tisdagen den 10 Biljetter

för Passagerare säljas uti E G Tjäders bod vid Riddarhus

torget God Restauration samt sängrum finnas ombord

Jern-Ångfartyget SAMUEL OWEN

kommer att så länge det är öppet vatten rt

o«-

liera resor emellan STOCKHOLM och WESTERAS nem

lijjen hvarje Måndag och Thorsdag kl 9 f m fran Stock

holm till "Westerås samt Tisdagar och Fredagar samma tid

från Westerås till Stockholm STRE ^GNÄS anlöpes pa re

san till Westerås omkring kl half 1 e m samt från We

sterås omkr k- I- "® J- m

Biljetter säljas hos O Strindberg Stadssmedjegatan

ÄKGFARTYGET westmanlajsd

afgir hvarje Tisdag och Fredag kl 8 f i till Strengnäs

och Westerås Fartyget anlöpcr Strengnäs kl half 1 och

inträffar i Westerås kl- e m- Nerifrån det återvänder

Onsdagar och Lördagar kl 8 f- °ch inträffar i Streng

näs kl half 11 Biljetter för i assagerare säljas i Stock

holm å Rederi-kontoret bittet Nr 29 Lilla Nygatan i

Strengnäs hos Handlanden N Rydberg och i vV esteras hos

Inspektor Ahlström Proper Restauration finnes ombord

TULL UPSALA

afgår Ångfartyget FREJA alla Onsdagar och Fredagar kl

8 f m samt äter Thorsdagar och Lördagar s t Biljetter

säljas hos C O Strindberg vid Stadssmedjegatan

— Köpas

Biljetter ombord erlägges 8 sk banko öfver Taxan

TILL UPSALA

afgår Ängfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar och Lör

dagar samt åter Måndagar Onsdagar och Fredagar kl 8

f m Biljetter säljas uti L J Warodells Tapet-magasin i

Bergstrahlska huset Passagerare som ej köpa Biljetter

hos Kommissionären betala dem ombord med 8 sk bko

förhöjd afgift

TILL ESJKÖPIWG

går Ångfartyget ÖRNEN Kapten Fr Roos Tisdagar och

Fredagar kl 8 f m och f o m Tisdagen d 10 Nov kl

7 f m samt återvänder till Stockholm Onsdagar och Sön

dagar Biljetter erhållas på Ängbåtskontoret vid Storkyr

kobrinken Nr 9

Ångfartyget COMETEN afgår nästkom Söndag

ifiSÉSsÄ från Stockholm till Söder-Telge och Norrköping

kl 7 f m och RAKETEN från Norrköping till Stockholm

samma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L .1 Waro

dells Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Restauration

finnes ombord

Ångfartyget GUSTAF WASA afgår nästkom Tis

dag den 10 Nov kl 7 f m till Strengnäs och

Arboga samt återvänder Fredagen den 13 vid samma lid

Biljetter för Passagerare säljas å L J Warodells Kontor i

Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord

Ångfartyget WIKINGEN afgår hvarje Fredag kl

7 f m från Stockholm till Strengnäs och Arboga

och frän Arboga till Stockholm hvarje Tisdag vid samma

tid Biljetter för Passagerare säljas å L Warodells Kon

tor i Bergstrahlska huset Restauration finnes ombord

Ångfartyget GRIPEN afgår i morg Thorsdag den

5 Nov kl 12 midd till Söder-Telge och påföl

jande morgon kl 7 till Nyköping och återvänder Sönda

gen den 8 Nov kl 8 f m till Söder-Telge och påföl

jande morgon kl 7 till Stockholm Biljetter för passage

rare säljas uti L J Warodells Tapet-Magasin i Bergstrahl

ska huset Restauration finnes ombord

TILL SALU

för 4000 Guineer

Det utmärkt vackra Engelska Ångfartyget af l :sta Klassen

GLEN ALB¥i %T

kalladt af 151 gamla eller 143 %soo Nya Tons

flrägtighet för närvarande i regulier fart mellan Hull Chri

stiansand och Götheborg är till salu efter fullgörandet af

de i år bestämde tourer ofvannämnde platser emellan

Byggdt i Greenock i Februari 1835 erhöll det förlidet

år om våren nya Pannor af den mest godkända konstruk

tion är för öfrigt i bästa stånd kopparbultadt allt igenom

och af följande dimensioner

Längd 121 fot 4 tum

Bredd 19 fot 4 1-2 tum midtskepps mellan hjulaxlarne

Djuplek 12 fot 7 tum » i rummet

Dess 2 :ne ångmaschiner äro af 60 Hästars kraft hvardera

och fartyget är på det smakfullaste inredt för Passagerar

ne med en rymlig salong och beqväma hyttor på hvarde

ra sidan Såsom ett godt snällseglande sjöfartyg öfverträf

fas det af högst få

Vidare underrättelser meddelar

.Tames SINCLAIR i Götheborg

TILL GÖTHF ,KORG OCH HELSINGBORG

afgår alla Söndagar och Onsdagar kl 6 f .m frän Dihgencé

4

Kontoret i husel Nr 5 vid Clara Södra Kyrkogata

OBETALTE BREF åtfölja till Postkontoren i Ekolsund

Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramunde

boda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg Kongs

backa Warberg Falkenberg Halmstad Laholm Engelholm

och Helsingborg

Diligencen ankommer till Götheborg Söndagar och Thors

dagar till Helsingborg Tisdagar samt lill Sloakholm Mån

dagar och Thorsdagar

RIKSDAGEN

UTSKOTTS -BETÄNKANDE

Trennc af denna Riksdags vigtigare frågor

hvila nu åter på Riksståndens bord i föijd af

belänkanden från Lag- och Ekonomiutskotten

nemligen den första om en ny vexellag lika lör

inrikes och utrikes vexlar den andra angående

Öresundska tu /len och den tredje i anledning af

de talrika motioner som blifvit väckta i afseen

de på de nya civil- och kriminal-lagförslagens

antagande

Utrymmet för dagen medgifver oss icke att

lemna mer än en koit underrättelse om dessa

betänkanden Uti det förstnämnda har nemli

gen I .ar /l tskottel afgifvit förslag till en helt ny

gemensam vexellag både för in- och utrikes vex

lar med undani ödjande af föregående författnin

gar i ämnet

Uti den andra frågan nemligen om Öresund

ska tullen gör Utskottet en utförlig historisk ex

posé som upplager dels summariska innehållet

af de upplysningar hvilka finnas i Kammarkol

legii betänkande i ämnet och som om örmäldes

i denna tidning i slutet af förlidet år dels

ock hufvudsumman af det svar eller betän

kande som Danska regeringen afgifvit på vårt

kabinetts framställning i frågan Utskottet liar

härefter slutat med att föreslå Rikets Ständer

natt i underdånig skrifvelse till Kangl Maj :t för

klara sig vara beredda att i allt hvad på dem an

kommer understödja de kraftigaste och mest ända

målsenliga åtgärder som från regeringens sida kun

na komma att vidtagas för att i afseende å beräk

ningssättet af tullumgälderne i Öresund få detta

Svenska handels-intresset förnärmande och mot gäl

lande traktater godtyckliga förfarande snart undan

röjdt så att Danska regeringen hädanefter må åtnö

jas med sin traktatenliga rätt och Svenska underså

ter blifva tryggade vid helgden af ingångna fördrag

äfvensom att Rikets Ständer hos Kongl Maj :t fram

bära den underdåniga anhållan att Kongl Maj :t i

nåder måtte på det allvarligaste bereda Dess under

såtare full ersättning åtminstone från och med den

tid då protester af Svenska sjöfarande blifvit vid

Sjötullkammaren i Helsingör afgifna för umgälder

hvilka i strid med åberopade traktater tid efter an

nan blifvit dem affordrade .»

1 frågan om det nva civil-lagförslaget äfven

som ett nytt straffsystem för brottmål har Ut

skottet afstyrkt bådas antagande nu på skäl som

utförligt framställas men deremot till vinnande

af den slutliga föiberedningen för det nya lag

verkets antagande föreslagit att till svar å Kgl

Maj :ts nådiga skrifvelse ar den 24 sistl Mars Ri

kets Ständer hos Kongl Maj :t i underd anmäla

«att med afseende å Kong Maj :ts nådiga tillkanna

gifvande om de hinder som mött för afgifvande af

nådig proposition om civil- och kriminal-lagförsla

gens slutliga pröfning Rikets Ständer funnit någon

åtgärd till granskning eller antagande af ifrågava

rande lagförslag icke kunna å Rikets Ständers sida

under innevarande riksdag vidtagas men då hela

landet fäster den högsta vigt vid frågan om ett för

hätträdt lagverk serdeles i afseende å brottmålslag

skipningen der behofvet deraf blifver med hvarje

dag mera bjudande och Rikets Ständer för sin del

anse sakens stora vigt och angelägenhet fordra att

innan lag-förslagen till hufvudsaklig pröfning hos

Rikets Ständer förekomma en ytterligare granskning

af desamma varder företagen för att slutligen be

reda och afpassa dessa förslag för ändamålet att sät

tas i kraft och verksamhet så hafva Rikets Ständer

ansett sig böra till Kongl Maj :ts nådiga bepröfvan

de i underdånighet hemställa om icke med de åt

gärder som fordras för att bereda och utarbeta Kgl

Maj :ts nådiga propositioner om det nya lagverket

äfven kunde förenas anordningar för en ytterligare

granskning af lagförslagen i nyss uppgifna syfte

mål samt att för åstadkommande af en dylik be

redning Rikets Ständer ansett följande åtgärder mest

ändamålsenlige att en kommitté eller lagberedning

sammansättes af Hr Jnstitie-statsministern två Ju

stitieråd Justitiekansleren Rikets Ständers Justitie

ombudsman samt tre andre lagfarne män af hvilka

en vore ledamot i någon af Rikets Hofrätter och en

annan ordinarie Häradshöfding äfvensom att de qvar

lefvande ledamötcrne af den fordna Lagkommittéen

Expeditions-sekreteraren och Riddaren Johan Gabriel

Richert samt Advokatfiskalen och Ridda 'en Pehr

Staaf i nåder varda kallade att i beredningen delta

ga dock att desse sistnämndes afjiägelse eller för

fall icke bör hindra beredningens arbeten att åt

denna beredning i nåder uppdrages att med jemfö

relse af de vid lagförslagen gjorda anmärkningar yt

terligare granska och genomgå desamma att under

söka och uppgöra förslag tili de förändringar i dom

stolarnes organisation och i fängelse-systemet som

med det nya lagverket måste införas så ock att ut

arbeta grunderne och ordningen för lagverkets pro

mulgerande och sättande i verkställighet att i den

män de förberedande arbetena med hvarje del eller

balk af lagförslagen fulländas en sådan del af lagver

ket varder för Kongl Maj :t i Statsrådet föredragen

hvarefter Kongl Maj :t lärer i nåder fatta Sitt höga

beslut om den proposition som derom kommer att

framställas och hvilken derefter torde varda genom

tryck allmängjord att dessa arbeten sä ställas att

tryckningen af alla balkarne kan vara fulländad i

god ti (J före den vare sig lagtima eller urtima Riks

dag som näst efter fyra år ifrån innevarande Riks

dag inträffar och ändtligen att lag-beredningen jem

väl får sig anförtrodt att redigera förslag till de ser

skilda författningar som vid och för det nya lagver

kets antagande och promulgation må finnas behöHi

ge att tillika utfärdas .»

Yidare har äfven Utskottet tillstyrkt «om icke Ri

kets Ständer rnå till Kongl Maj :t i underd fram

bära den önskan att sedaa tablå öfver kriminal

lagförslaget blifvit aflemnad Kongl Maj :t måtte i

nåder täckas med detta årets slut upplösa den för

ifrågavarande tablåers författande tillförordnade kom

mitté .»

Det hade i vår tanka varit önskligt alt Ut

skottet härmed förenat en hemställan med af

seende på redaktionen af de ekonomiska lagar

ne hvilken den nu till upplösning rekommen

derade tablåkommitte

n hade sig uppdragen men

hvarifrån den af styrelsen befriades Da sam

manhanget mellan allmän civil- och kriminal

lag samt de ekonomiska lagarne allmänligen

erkännes synes oss tillfället alt i elt samman

hang få dem bearbetade icke böra försummas

— Ryske ministern Grefve Matusezwic var

förliden Lördag inbjuden till middag hos D D

K K II II K ron prinsen och Kronprinsessan

— I Måndags aflon hade Hr Grefven enskilda

företräden hos D D M M Konungen och

Drottningen

DEN NÄRVARANDE KRISEN I EUROPA

Då den Napoleonska universal-monarkien lik

hvarje annat sådant försök störtade tillbaka i

drömmarnas verld hvarifrån den ledde silt ur

sprung uppkom på dess spillror en efterträdare

den så kallade pentarkien som ulan uppdrag til

lagt sig sjelf förmynderskapet öfver de andra eu

ropeiska staterna och öfverlagit det tacklösa be

s- \äret att ordna deras angelägenheter så snart de

tyckas hafva kommit i något slags oordning el

ler en kollission uppstått mellan några af dem

Delta förmynderskap bar nu fortfarit i 25 år

Svagt i sin sammansättning genom förmvndare

nas ömsesidiga misstroende till hvarandra till den

j europeiska meningen och till sina egna nationer

har det likväl förvärfvat en skenbar styrka ge

j nom de mindre makternas frivilliga undergifven

het för (tetsamma och man har sålunda tillitit

det att efter sina åsigter ordna Greklands öden

i bestämma Belgiens och Hollands gränser och nu

.slutligen att siälla tillrätta misshälligheterna mel

jlan Porten och dess mäktige vasall Pasehan af

Egypten Det är egentligen detla sisinämnda och

<let dilemma som deraf föranledts hvaröfver vi

ernå tillåta oss några betraktelser emedan det

torde tydligare än något ann» ådagalägga hvad

nytta den europeiska statsvisheten dragit af ti

dens läror hvad höjd af storhet hon uppnått och

hvad tacksamhet folken verkligen äro skyldiga

henne

Som en inledning böra vi erinra alt denna

politik kallar sig fredsälskande Delta får likväl

icke så förstås som att hon verkligen skulle så

serdeles älska freden men deremot att hon fruk

tar kriget emedan ett sådant möjligen skulle kom

ma att föranleda den praktiska behandlingen af

vissa kjnkigarfrågor hvilkas lösning man så län

ge som möjligt vill uppskjuta Men orsaken må

vara hvilken som helst nog af de fem makter

na hafva sökt undvika kriget Nu tyckas likväl

folken hafva någon rätt att fråga hvarföre då

bibehålla dessa ofantliga slående arméer som för

tära våra skatter och rycka så många arbetande

händer från jordbruket och näringarna Hvar

till dessa millioner krigare som under en 23 :å

rig fred ligga sysslolöse vid geväret liksom fien

den hvarje ögonblick vore att vänta och dessa

kolassala fästningar som man fortfar alt under

hålla och förstärka liksom om en belägring hvarje

ögonblick vore att befara Den universella po¬

litiken synes vara skyldig ett svar på detta spörjs

mål äfvensom hvarföre den ej hindrade Ryss

land att år 1828 angripa Turkiet detla Turki

om hvars bestånd hon nu visar sig så angelä

gen äfvensom hvarföre hon ingenting gjort att

sluta det mångåriga inbördes kriget i Spanien

Månne det var derföre att Ryssland ej rådfrå

gade henne och hon ej är stark mot några an

dra än dem som erkänna hennes medlarekall

samt att hon i Spanien skulle antingen nödgas

uppträda att försvara folkets rättigheter hvilket

hon ej ville eller legitimitetens hvilket hon ej

vågade

Mem hvad är det då pentarkien (femväldel

med så mycken omsorg vill åvägabringa i Ori

enten Är det väl ljusets spridande derstädes

Vill hon göra dess folk delaktige af den Euro

peiska civilisationens välgärningar Vill hon föra

dem från despotismens välde till lagarnas Vill

hon der upprätta ett stadgadt samhällsskick per

sonlig och egendoms-säkerhet menniskorätt nä

ringsflit konster vetenskaper och hyfsning Vill

hon döda slafveriet utrota plundringen och för

trycket Nej folken och deras räll hafva aldrig

varit nämnda i traktaterna Frågan synes egent

ligen vara hvilkendera herrskaren skall ega be

hörighet att fängsla strypa och bastonera dem

att tillvälla sig deras egendom suga deras svett

och blod om han skall heta Abdul Medschid

eller Mehemed Ali om det skall ske i Sulta

nens eller Paschans namn Det är då för detta

stora och vigtiga ändamål som kabinetterna öf

verlägga på alla punkter af vår verldsdel som

diplomaterne fundera och konferera som famns

långa noter skrifvas kurirer korsa hvarandra i

alla riktningar och sluteligen millioner i pen

ningar afpressas nationerna flottor plöja Ocea

nen och hundra tusentals soldater rustas Eng

land Frankrike Ryssland och Österrike hafva e

skadrar i sjön och arméer på benen af hvilkas

underhåll för en enda dag hundrade familjer

skulle vara bergade för lifstiden och bland dessa

skaror som hvarje ögonblick vänta att blifva

förda döden till mötes huru många vela hvarom

fråga är huru många hafva hört talas om att

Abdul-Medschid-och Mehemed Ali existera Och

bland dem som måste betala det blodiga skåde

spelet i fall det kommer alt uppföras eller åt

minstone de kostsamma förberedelserna dertill

finnes verkligen någon enda som har nylla af

huruvida cn Turkisk eller Egyptisk uppbördsman

utpressar skatter och pryglar Syrierne och om

desse af Paschans devota politik tillåtas bibe

hålla sina skägg och turbaner eller af en stor

herrlig firman befallas att raka sig och bära

en mössa Och de som man vill lycklig

göra genom att medgifva den Turkiske uppbörds

mannen dessa rättigheter skola de derigenom

verkeligen finna sig så oändligt sälla Beiruts in

nevånare kunna besvara denaa fråga Jbrahim

Pascha hade eröfrat staden jemte landet Nu

har pentarkien dekreterat att landet skal åter

tillhöra sin fordne herre Sultanen För alt gifva

vigt åt detta beslut låter man de Europeiska e

skadrarna nedskjuta staden och krossa dess in

nevånarne under de ramlande boningarnes grus

och denna grushög öfverlemnas sedermera åt Sul

tanen att beherrskai Blir han icke rik och mäk

tig genom ett sådant välde och böra ej ruinerna

och likhögarna prisa det Europeiska ädelmodet

och statsklokheten som beredt dem den lyckan

att i detta tillstånd få hemfalla lill sin räUmälige

herre

Men sjellva tilldragelsen är ej den enda ano

mali hvartill denna politik gifvit anledning Ut

vecklingen deraf är icke mindre sällsam Mellan

de fem förmyndaren hade olika meningar upp

kommit huruvida man borde medgifva Sultanen

eller dess vasall rättigheten att utsuga och pläga

Syricrno Under det att de fyra förklarade sig

för den förre röjde Frankrike allena någon stör

re benägenhet för den sednare För 50 år sedan

skulle inom inlet af Europas kabinetter i för

bund med Frankrike en tanke kunnat uppstå

det någon annan mening än Frankrikes kunde

göras gällande Ännu för 11 eller 12 år sedan

skulle man hafva sökt jemka sig efter Frankrikes

mening eller underhandlat så länge till dess den

ne jemkat sig efter de öfrigas Nu deremot för

bigår man detta kabinett som om det icke alls

funnes till och afslutar en traktat på egen hand

hvari fråga alls icke uppstår om den femte burnis

förvandten och dess serskilda åsigt Och sådant

sker tio år efter den (ärofulla Julirevolutionen»

denna revolution hvars afsigt var att göra tide

hvarfvels samliällsprinciper segrande och att stäl

la denna makt som satte sig i spetsen för dessa

principer i spelsen för Europas och hela den

hyfsade verldens angelägenheter Tilldragelsen är

verkligen lärorik och kan sägas utgöra frukten af

den Juste-milieu-politik den Franske statschefen

i 10 år iakttagit och hvilken många velat anse

som höjden af slalsmannavishet Den är en le

xa som ej undervisar eller rättar någon furste

men som de hvilka draga tyngden af furstarnes

misstag folken likväl med någon nytta kur ,a be

trakta

Julirevolutionen var en af dessa väldiga me

teorer som verlden åser med skräck och häpnad

och som i sin utveckling kunna bli välgörande

eller förderfliga för henne Det hotande åskmol

net b vilade på bergets spets och dalen rundtom

kring bäfvade för hvad det bar i sitt sköte Gni

stor utgingo derur och redan dessa syntes vrlja

skaka nejden rundt omkring Det elektriska äm

net började tändas i Tyskland Polen och Italien

och molnet hade endast behöft öppna sin bädd

och låta sitt innehåll utströmma kring bergets

sidor I det ställe fördunstade det obemärkt

de darrande återkommo från sin förskräckelse

och fruktans plats intogs af öfvermod och förakt

Ludvig Filip var den 8 Augusti 1830 verkligen

den mäktigaste monark i verlden Hans med

broder väntade och nationerna hoppades alt elt

ord skulle utgå från honom ett ord i dess ur- krigiska stämning är på lians sida Jo lian a-

sprungs anda ett ord i andan af tidehvarfvets nar att kampen snart skall hvälfva sig om helt

grundsatser och detta ord skulle hafva kommit andra frågor än om Sultanen eller Paschan som

verlden att skälfva från den ena polen till den för Frankrike och Europa betyda alldeles in-

andra ty det skulle hafva bragt århundradets genting att Franska folket och Europas folk

störa grundsatser till verkställighet Furstarne snart skola finna att de hafva med hvarandra

bäfvade på sina throner oah tyckte redan att ingenting obytt ingenting att strida om att

dessa började vackla under dem eller att de en- det ej angår dem hvem som beherskar Syrien

dast kunde vinna stadga och bestånd deråt ge- och Egypteu på sin höjd i mensklighelens in-

nom eftergifter mot hvilka deras stolthet och tresse huru de beherskas men att det för dem

fördomar uppreste sig men hvartill de likväl på betyder allt huru deras egna länder styras om

förhand voro beredde ty så stor var redan i det sker till förmån för dem eller för vissa

deras inbillning det fruktansvärda ordets makt kaster och personer att här ligger tvisteäm-

Då sågo de oförmodadt någon ödmjukt bedjande net som de ej behöfva söka utom sina gränser

nalkas till thronens fot i undergifna ordalag an- att för dess afgörande behöfvas inga bajonetter

hålla om ett litet rum vid deras sida försäkran- och kanoner att de dertill ej behöfva gjuta

de det han skulle känna sig högst lycklig i fall hvarandras blod utan endast med hvarandra

man medgåfve honom ett sådant i fallman täck- utbyta ide

er och åsigter att dessa idéer och å-

tes upptaga honom såsom en broder och jemli- sigter blott behöfva antaga form af öfvertygelse

le såsom den yngste i kretsen Med öfverrask- och mogna till vilja för att i sin form gjuta

ning igenkände de i den bönfallande densamme statens Det är detta man fruktar och det är

af hvars thordönsslämma de väntat att höra del derföre man fruktar kriget Dit har då den

fruktade ordet Och i hast undrade de språk stora statsvisheten hunnit Dan underhåller o

sänkte en nedlåtande blick på bedjaren lofvande räkneliga arméer och vågar ej i behofvets stund

honom förlåtelse och undseende för det han vå- använda dem Den lofvar Sultan sin mäktiga

gat uppstiga bland dem med vilkor att han i hjelp mot en uppstudsig vasall och kan ej

ord och åthäfvor skulle skicka sig som en af dem halla sitt löfte Den trotsar Franska kabinettet

Och han ödmjukade sig och lofvade att göra och darrar vid första tankan på en uppenba

hvad de fordrade Den 8 Augusti 1850 var han reise af Franska folkviljan Den skryter öfver

verldens mägtigaste furste — men han lät Polen ]sin makt och törs ej anlita den emedan natio

uppoffras sköt ifrån sig Belgiernas räckta brödra- nal-meningen dervid skulle behöfva anlitas

hand lät Italien förtryckas som förut Tyskland Men står

återfalla under förbundsdagens fadervälde och kabinetternas

Spanien sönderslitas af det inbördes krigets fu-I eller fred Vi veta det icke men det veta vi

rier och den 8 Augusti 1840 är han i begrepp att om kriget en gång utbrister kommer det

att afsäga sig den med så mycket bekymmer snart att omfatta helt andra intressen än de

burna kronan för det Europa alltför uppenbart lumpna frågor man hittills afhandlat Det blir

visat den missaktning det hyst för honom ut- ej om Abdul Medschids och Mehemed Alis dy

stött honom ur sitt förbund och ställt sig som j nastier man kommer att kämpa det blir om

om intet Frankrike funnits till Europas framtid Alt söka förutspå dennas ge-

lfählådk

det verkligen i närvarande stund

förmåga att bestämma öfver kris

under sin isynnerhet financiella opposition mot Re- turliga inflytande — inflytandet af det materiella och

geringen börjat mer och mer känna sig såsom en det intellektuella kapitalet — är i ständig tillvext

egen statsmakt Verkningarne deraf hafva icke va- De äro tidens båda största krafter — men också

rit ensamt och oblandadt goda Med det växande alltmer i deras rättvisa inflytande beroende aT det

ståndsvaldet tyckes äfven den gamla ståndssurdegen sätt hvarpå de användas den karakter som de ut

kommit i jäsning Man tyckes mer än Torr hålla trycka Och i detta beroende vill jag lemna dem

på privilegier eller pä lemningar af privilegier Med Det skall endast öka deras sanna krafter Fruktar

denna reaktionära riktning förenar sig en annan man likväl såsom det synes så allmänneligen att i

Jag linner den i bemödandet alt bekläda socken- synnerhet den materiella förmögenheten härpå skall

och länskommittécr antingen såsom förmenta dele förlora alltför mycket i inflytande så skulle jag ej

gationer af Riksstånden eller såsom kommunala auk- vara obenägen att ingå på modifikationen af direkta

toritcter ined en större makt än med allmän ord- val för alla medborgare med en viss försäkrad in

ning är förenligt Jag fruktar för dessa Kommer komst och en viss proportion af sålunda valda re

till det nylifvade ståndssplitet arven splittringen af presentanter emot de öfriga Slutligen ett ord om

de lösgjorda lokala eller provinciella intressena sa mig sjelf Ej utan rörelse har jag pä detta rum och

fruktar jag för mitt fäderneslands framtid Jag vet j denna angelägenhet hört af personer som jag högt

hvilka arbeten — århundradens arbeten — det ko- värderar argumenter för stånds- och klassprincipen

SiRikbditDtl

stat Sveriges Rike att besegra dessa intressen De

må lifvas sä mycket man behagar men endast un

der inflytande af en allmän och nationel represen

tation lör hvars anda allt hvad i dem är oformligt

äfven försvinner Enhet i regering och allmänhet i

representation äro och böra i min tanka vara ti-

gillas med hvilka argumenter jag under åratal um

gåtts och visserligen ej släppt obesedda Jag vet att

mina åsigter anses för en visionärs drömmar — af

ett vänligare tänkande kanhända för en välment vi

sionärs drömmar men jag är gammal dock ej gam

mal nog för att återgå till barndomens joller En

praktisk sida har likväl denna min öfvertygelse Den

ar vida mindre en teori en lära än ett ?i lan

och jag vågar säga det innebär lika mycken aktning

för allas rätt som aktning för allas öfvertygelse .»

— Ibland anföranderna vid de så kallade kon

ferenserna på Riddarhuset i representationsfrå

gan hafva vi redan notiiicerat Hr Munck af Ro

senschölds såsom förtjent af uppmärksamhet både

för den varma känsla hvarom det vittnade och

ppg

stalt vore en förmätenhet men låtom oss dock

p g fgj

dens lösen Reggc arbeta hvarandra i händerna Att praktisk sida har likväl denna min öfvertygelse Den

däkkldäkäOh i

ggpik sida har

de äro syskon skola de en gäng erkänna Och i

ar vida mindre en teori en lära ä

y

deras förbund ligger den framtida garantien så for

konungamaktens bestånd som för folkens frihet Är

man ej nöjd med dessa ur det närvarande hemtade

skäl för en representationsförändring så mä man til

lika rådfråga det förflutna Jag är ej främmande

för denna betraktelse men hvad den ej kunnat gifva

mig är öfvertygelsen om stabilitetsprincipen i vår

Ståndsrepresentation Jag ser den aldrig 50 år utan

revolution Jag ser ständiga kastningar emellan

g gg

ganska väl sagda

ståndsvälde och envälde Sä ser det ut i det gamla emedan tankarna deruti äro

Sverige så i det unga Ty det uni /a Svcit ,e är cj De såsom en son af den nya tiden so in dan

hfädHttd

sä uugt som man antagerJag daterar det från 1718

unge ledamoten här framträder Hans yttaande

lvdde som följer

»Mine Herrar De fleste af eder barn af en annan

tid kalla denna den nya Den framställer sig för

eder i helt annan gestalt i helt annan skepnad än

den tid som ammade eder upp J älsken den cj

J kännen den icke J sen hos den intet annat än

fel J liafven intet förtroende för dess löften J kun

nen aldrig bli förtroliga med dess tänkesätt Den

vill framåt den ropar »föryngring» dess lösen lju

der för eder »endast förstörelse» J tycken sjelfva

dess lif sjelfva dess väsen är ett hånskratt öfver

förgängelsen — De sista decennierna hafva sett mig

uppväxa jag iir den nya tidens son fostrad vid dess

barm älskar jag dess läror beundrar och vill till

egna mig dess dygder har måhända ärft dess fel

Vi gä att besluta om framtiden undren icke om

jag vill äga en röst i detta beslut då jag enligt na-

° j £

liung om han tält frihetens och vänskapens sprak

till Polens folk i stället lör undergifvenhetens till

Polens öfverherre om han räckt handeu ål Ty

skar och Italienare i stället för ödmjuka notifika

tionsbref åt Tysklands och Italiens konungar om

han offentligt understött de Spanske patrioterne

till motvigt mot det hemliga understöd de Span

ske Carlisterne från andra regeringar erhållit hu

rudan vore då Europas gestalt Skulle man nu

der höra talas om censur om en allena-styrande

vilja om afbön inför lurstons bild om statslör

brytare militär-konspirationer demagogiska stämp-

lingar med flera af dessa välgerningar hvarmed

de sista 10 åren hugnat vår verldsdels stater

ill

ansträngts för frihetens sanningens och upp

lysningens sak icke varit förgäfves att tidens

stora läror en gång skola blifva verklighet att

dessa gudomligheters misskännande medför sitt

säkra straff liksom de gudars om hvilka for

dom skaldens varnande stämma ropade frukt

löst då som nu men profetisk och sann

Medan vi afvakta

fortsättningen af

ti

vår r

Högvördige Prestestånde

sentationsfrågan kunne

nöjet att serskildt och

kta tillfället att fä meddela

vår referents sammandrag af

by p gg

lingar med flera af dessa välgerningar hvarmed Högvördige Presteståndets diskussion

sentationsfrågan kunne

nöjet att serskildt och

repre-

vi icke neka oss det

in extenso införa Hi¬

de sista 10 åren hugnat vår verldsdels stater

Och om han ännu i denna stund förstod sin ställ

ning om han i stället att protokollisera om Ab- Professor Gcijers förträffliga yttrande i detta

dul-Medschids och Medhemed-Alis rättigheter lör- ämne Yi liafve redan under de föregående

klarat sig för de Österländska folkens inennisko- dagarne haft tillfälle att fästa uppmärksamhe

rätt om han — i fall man vill medgifva den ena ten på den oaflåtliga ifver hvarmed det politi

statens rättighet att inblanda sig i den andras in- ska godtyckets hejdukar och reaktionspartiets

re angelägenheter — i stället att förorda Melie- organer försökt att nedskrika hvar och en som

meds upptagande på listan af sjelfsländige furstar framträdt för den satsen alt individen i ett

yrkat Egyptiers Syrier Turkars m 11 upplagan- samhälle redan såsoin menniska eger rättigheter

de till lika rang med de Europeiska folken tilljhvilka böra afses och vårdas det vill säga rc

åtnjutande af ett ordnadt samhällsskick bestämda j presenteras i lagstiftningen lika väl som enså

lagar och förståndsodling månne han ej inom dan rättighet anses böra ega rum till lika skydd

föllddldblifit tif

gy

sä uugt som man antager Jag daterar det från 1718

och önskar det vore gammalt nog att besinna hvad

dess frid tillhörer Vår Ståndsrepresentations e

gentligaste verksamhet ligger inom det unga Sverige

och des« frihetstid Den slutade med 177U års re

volution Men att det onda ej hjelptes blott med

konungamaktens förstärkande visade både Gustaf lll :s

och Gustaf IV Adolfs regeringar Ståndsvaldet hade

ii en gång småningom slagit om i enväldet och

detta bragte med Carl Xll :s envishet fast utan lians

kraft riket än en gång pä branten af undergång

Också ansåg Gustaf 111 hvars skarpsinnighet ej

lärer förnekas Svenska Ståndsrepresentationen re

dan hafva genomgått sin bana och jag har all an

ledning att förmoda det de intyg som vittna att

han efter 1789 omgicks med tankan på en represen

tationsförändring ej äro utan grunder 1809 upp

togs åter frågan ehuru omständigheterne ej med

gåfvo förändringens införande I vära gamla for

mer hade imedlertid den

mit som skall upplösa dem

geringsform en synbar egenhet Den erkänner en

framtid Den öppnar en laglig väg till sin egen för

bättring 1 min tanka kan en sådan på tillfreds

ställande sätt endast ske derigenom alt man uppta

ger frågan under den synpunkten som 1809 års kon

stitutionsutskottet redan fastställt med hyllandet af

allmänna val Det är min innerliga öfvertygelse alt

i hvilket modilikationsförslag som heldst af den gamla

ståndsprincipen i verkställigheten genom bristen på

allmänna grunder och mängden af undanlag allt

mer skall i större skala blifva overkställbarl och

alt del förment praktiska i denna riktning slulli

gen skall belinnas just var det opraktiska Att

något annat än nödvändigheten skall vända in-

iiuu i vuru Kanna iui-

nya tidens anda inkom-

em Också har vår Re-

i tressena åt ett annat håll och till medgifvandet af

allmänna val har jag aldrig trott Men det är skil

nad pä en nödvändighet ,f hvaraf man öfverraskas

och en nödvändighet hvarefter man lämpar sig af

instinkt Och det är denna sista som jag skulle

[vilja göra gällande Detta blir visserligen omöjligt

i läll principen af allmunna val verkligen vore sä

Lå

ande I vära gamla for

em

genhet Den erkänner en

aglig väg till sin egen för

kan en sådan på tillfreds

derigenom alt man uppta

punkten som 1809 års kon

fastställt med hyllandet af

innerliga öfvertygelse alt

g som heldst af den gamla

ligheten genom bristen på

ängden af undanlag allt

blifva overkställbarl och

i denna riktning slulli

var det opraktiska Att

digheten skall vända in-

jag vill äga en röst i detta beslut då jag enligt na

iiuu i vuru Kanna iui- °

■■

j £

nya tidens anda inkom-

turens ordning måste vanta måste sc framför mig

em Också har vår Re-

en sadan ,a "»r® a

mahanda

"a8 >» af

edf

r a11® Val

inser jag att af mig som icke blifvit kallad af med

borgares förtroende som icke kan tala med årens

visdom torde det synas förmätet att våga elt ord

inför en församling af allt hvad fäderneslandet har

ypperst af vetande och dygd inför män hvilka med

åldrens vishet förena erfarenhet vunnen i Statens

värf klokhet pröfvad 1 alla medborgerliga yrken

och vigten af kommittenters uppdrag inför en sam

ling af Svenska folkets ombud Det är förmätet

och jag borde kanske sä mycket mindre våga detta

då jag vet mig tillhöra elt Stånd hvilket måhända

mången af eder M H skulle önskat längesedan

blifvit begrafvet under ruinerna af Sverges storhet

men jag skall icke uppehålla eder länge om min

fkdiljä idbk

något annat än nödvändigheten skall vända in- g g

i tressena åt ett annat håll och till medgifvandet af djerfhet väckt eder ovilja mä min ungdom beveka

n /lor f 1 1 ri ■» -tor» In /vnlm ^ln Iran h ArvnQC

llälhjlditttMdt äkil eder till öfverseendedå jag ingalunda kan hoppas

jjg

n /lor f 1 1 ri ■» -tor» In /vnlm ^ln Iran h ArvnQC

eder till öfverseende då jag ingalunda kan hoppas

att hvad jag nu går att säga skall ersätta edert tå

lamod

Höglofliga Konstitutionsutskottet har föreslagit

att Stånds-indelningen skall upphöra att Svenska

Riksförsamlingen skall bildas genom allmänna val

Europas gränser skulle funnit sympathier sa star

ka att man ej vågat förbigå honom vid beslutet

i den Orientaliska frågan Skulle icke nationer

na då begripit henne

under det kabinetterna

sjelfva nu tvista om rätta förståndet deraf och

kf

g

för alla under de lagar som redan blifvit stif

tade Ojiekligen var det också en icke illa be

räknad taktik alt medelst förespegling af nå

gonting anarkiskt och barbariskt som skall

ligga i försvaret för ett sådant menniskans eller

sjelfva nu vista om äa förstånde

skulle icke nationernas bifall gifvit henne en kraft personlighetens anspråk söka lörleda till och

och ett eftertryck som satt hennes försvarare i j med ledamöterne af Presteståndet att uppträda

fullkomligt stånd att möta hennes vedersakare i emot detsamma med förbiseende af sin vigti

tbtältt dkitd

händelse hon funnit någon sådan Skulle man väl

då hört talas om Fieschi Alibaud Darmés och

hvad de allt hetat som i sitt missledda friliets

nit sökt göra slut på det förhatliga systemet Skul

le den oföränderliga viljan på tio år hafva hunnit

förbruka några 50 Ministrar vid hvarje ny le

dighet förlägen om kandidater Skulle verlden

velat någonting om dessa Maj- Juni- och Okto

ber-uppror dessa September-lagar och skulle nå

gon abdikation nu vara å bane för det inan ej

kan fullfölja systemet och ej vågar öfvergifva del

Till donna ståndpunkt har det då fört sin skapa

re och fostrare De liberala grundsatserna som i

Palais-Royal höggo trappstegen till thronen qvar

lemnades oförsigtigt der han trodde alt thronen

utan dem stod fast och lysande blott man in

trädde i Tuilerierna erfarenhetens läror samla

de under 20 års landsflykt i Schweitz Amerika

och Norge förglömde» vid jäglandet efter legili

mitetens irrbloss Beklagom då den menskliga

svagheten på thronen denna svaghet som för

vandlat mer än en thron-innehafvare från ett

gaste bestämmelse att vara den kristna sede

lärans apostlar hvilken bjuder att »hvad J håf

Hr Geijers anförande innefattar ett på en

gång det ädlaste och det läroiikaste svar på

dessa sofismer hvilka framträdt med en ända

till den grad smutsig fräckhet hos reaktions

partiet att det vågat kalla hela den nyssnämnda

mensklighetsprincipen för ett nonsens Anfö

randet lyder sålunda

nJag har tvekat om jag vidare skulle öka

antalet af Talare i detta ämne Min tanka har

redan blifvit uttryckt Jag känner mig så en

sam med min öfvertygelse att jag föga för den

kan hoppas pä några sympathier I alla fall lärer

hvar och en hafva uppträdt på delta rum med re

dan så stadgad mening i ämnet att den af intet ta

lande rubbas Ett yttrande äfven af mig torde lik

väl pikallas på det min tystnad ej må tydas såsom

likgiltighet och jag kan ej bältre ådagalägga att

jag åtminstone ej af egen böjelse isolerar mig an

om jag upptager några ar de hufvudsakligaste in

kast ,» som gemensamt träffa den bana jag tillika med

iukj

i läll principen af allmunna val verkligen vore sä

i oförnuftig som man föregifver Låtom oss betrakta lna

s 'llcs vänta största motstånd mot detta förslag

I arv .i .it» » .Ir» i n l- o c t af Kiddcrskapct och Adeln som man företrädesvis

benämner det privilegierade Ståndet Jag för min

del vill hålla Utskottet räkning för ifrågavarande

förslag jag vet inga privilegier som jag ej med

I uppräckta händer skulle vilja gifva om jag dermed

kan köpa mina medborgares brödrakärlek och mitt fä

derneslands väl Om detta förslag till nalional-re

presentalionens ombildning antages blir icke blott

genom likhet i våra hufvudsakligaste samhällsinrätt

ningar föreningen innerligare emellan oss och våra

bröder vestan om fjellen utan vi skola blifva inner

ligare förenade med hvarandra fröet till det Stånds

hat som snart kunde komma oss att glömma att

vi äro medborgare skall sakna den närande jorden

ärven detta andra inkast som egentligast trallar mi

och mitt erkännande af personligheten såsom re

presentationens grund Man säger att det ej är

personligheten utan det hela som skall represen

teras Man det är just genom personlighetcrne som

det hela blir representeradt och allt bättre represen

terade i dcii mån personligheterna känna sitt sam

manhang

med det hela Personligheten med dess

rätt är både det första och det sista i samhället att

den utgör grunden för rättigheten lärer ej kunna

nekas Men det är denna grund som genom sam

hällets utveckling allt mer kommer för en dag lij

såsom skulle denna personlighetens allt mer er

kända rätt söndra samhället uti idel atomer Det

är tvertom dess säkraste sammanbindningsmedel I

®

aldrig spira den planta som kallas

och man behöfver för att inse detta endast betrakta f

v® g hvars giftiga angor bragt död och förderf

de mindre samhällsorganisationer pä hvilka man 0 f

- oc träldom ofver manget folk

lägger sä mycken vigt familjer och korporationer af >«« !«■« an detta allas vart intresse skall blifva

alla slag ifrån kommunerne tillståndet Alla hafva '® llk»so

w

4r° ® 1 f ,k

e ,ne "salnt fa

begynnt med stora orättvisar Det var en tid dä I dernesland Det skall gifva Representationen en ut

husfadern köpte sin hustru beslöt öfver sina barns i omordenthg kraft da den ar omede barl gen utgan-

husfadern köpte sin hustru beslöt öfver sina barns i g

också dä ej ännu korporationen .c med

®

,varandra i det ber0r Pa hurttdan

dc "a Re *er "g ar thronen

är ett stycke träöfverklädt med sammetdet beror

ka ,gajg

mål för folkens vördnad och förtröstan till ett mål i Konstitutionsutskottets majoritet beträdt men pä

förderas inedlidande Beklagom Hertigen af Or- hvilken jag gått längre än Utskottet Dessa inkast

leuns att han någonsin blef Konung Ludvig Filip kunna sammanfattas i följande l :o att den före-

slagna representationsförändringen hvarken är nödig

Men denna djupa statskonst som skryter af eller nyttig hvarmed den praktiska sidan af ämnet

att slyra verlden oeh fåviskt inbillar sig hålla j anses vara afgjord 2 :o att den till sina grunder ej

dess öden i sin hand hvart har den da bragt I heller är förnuftig hvarmed den theoretiska si

sig sjelf En ringa Albauesisk soldat en rebell j dan af saken förmenas vara allardad Hvad det för

mot sin lagliga herre trotsar Rysslands Eng- s 'a angar så påstås att innan en förändring före

lat .ds Preussens och Österrikes förenade ofant- !las närvarandes olämplighet bordt först bevisas

liga makt Denna makt har väl skördat

°

<• i r - t i bevis Utskottet har visserligen mer forutsatt an

grarne af Beiruts förstöring men skall ej for- ^jt det Det åberopar den allmänna rösten Men

mä återföra den upproiiske till lydnad lian att detta åberopande ej saknar grund visar sig re

skall gäcka deras vrede likasom han gäckar dan deraf att sedan 1809 intet enda Konstitutions-

Uktt jäft ödädihtf i

tålh

Utskott jäfvat nödvändigheten af en representations

rörändring hvilket väl lärer innefatta ett ganska tyd

ligt medgifvande af det närvarandes olämplighet

s

e

s

Visserligen har detta medgifvande varit mer och min

dre vidsträckt 1809 ars Konstitutionsutskott före

slog allmänna val hufvudsakligen efter de grunder

pä hvilka brödratolkets representation sedan byg

des Förslaget blef blott ett lörslag nog af sedan

1818 gjorde sig den åsigt gällande att förändrin

gen om än nödvändig dock cj borde vidröra när

varande representationsgrunder Man borde tvert

om på den gamla ståndsinrättningeij söka inympade

hittills orepresenterade och i denna riktning hafva

flora förändringar sedermera skett Mig synes som

om man af denna bana lofvar sig allt för mycket

Mängden af modifikalionslörslag gä nu derpå ut

ehuru just i det ögonblick tecken visa sig att man

på liera hall är i sjelfva verket mindre än förr böjd

för dessa slags modifikationer och tvertom redan

börjat frukta for sina egna medgifvanden Det rö

jer sig i Preste- och Borgareståndens nu giTna ar

slag på de i denna

syftning hvilande grundlagsför

slag och i Bondeståndets halfva änger öfver den kon

cession det vin innevarande Riksdag gjort Jag fruk

tar att häruti ligger mer än blotta fordran af nya

redaktionsförslag at samma propositioner Rikets

Ständer hafva vid denna och föregående R ksdag

om uteslutande rättigheter Hvem skall lösa oss

dessa motsägelser om ej staten I Och huru lösa

dem utan genom elt allt nogare bestämmande af

personlig rätt V Med personlighetens erkännande

■ur således samhällets utveckling hand i hand Det

är sä långt ifrån att famfljelifvet derigenom skulle

skadas att det tvertom derigenom renas Det är så

långt ifrån att stånd yrken och korporationer deri

genom skulle upphäfvas att de tvertom just derige

nom förvandlas från historiska petrifikater till rör

liga lefvande organismer

Den ökade sferen af personlig rätt har först gc-

b

P- !g

är ett stycke trä öfverklädt med sammet det beror

på hvem der sitter en stor själ är enväldig hvar

den finnes en liten skall alltid blifva en slaf lade

man ock all verldens makt uti hans händer Hvad

den ene Gustaf Adolf med ringa makt kunde uträt

ta genom folkets kärlek beundra vi alla hvad den

andre nästan enväldig fåtängt sträfvade efter blef

endast något för Europa alt belo för honom sjelf

att ångra oeh för oss att beklaga När en regering

är nationel önskar den detsamma som folket när

den icke det gör skulle jag beklaga om den på

dess bekostnad såge sina önskningar uppfyllda

Jag tror åter att man af en Rrepresentation bil¬

löjlikd

g

den storlierrliga bannstrålen och den lille her

skaren öfver halfannan million Egyptiske trå

lar skall besegra herskarne ölver 150 millioner

upplyste Européer Hvarföre Emedan desse

frukta hvarandra och frukta den Europeiska

opinionen utan hvars rådfrågande de inlåtit

sig i det äfventyrliga företaget Trotsigt för

bigingo de Frankrike nå väl hvarföre full

följa de icke trotset hvarföre verkställa de

icke traktaten utan att bry sig om Frankrikes

motvilja Emedan de slogo den Franska nalio

nalstoltlieten för hufvudet oeh frukta ett krig

de fyra mot en enda men den enda som skulle

hafva för sig folkmeningens understöd hvilken

de veta sig sakna Och Frankrike åter hvarföre

uppträdde det ieke beväpnadt att hämnas siw

kränkta nationalära Hvarföre vill Ludvig Fi

lip heldre nedlägga kronan än draga svärdet

Jo emedan lian ej drog det till Polens försvar

när hans folk uppmanade honom dertill eme

dan han instinktlikt känner att det en gång

draget ur skidan ej åter skall sättas deri förl

än tidens stora strid är utkämpad Men hvar

före tvekar han dä för denna strid då nationens

pg gg r

nombrutit träldomen och sedan skapat medborgaren dad endast genom val möjligen kunde hafva att lie

Den skall äfven allt mer göra alla medborgare del- fara motsatsen eller att Regeringen genom inver

aktiga af politiska rättigheter Undantagen grada- kair pä valen skulle få ett otillbörligt inflytande på

tionerne följa ar regeln i stället tor att upphäfva representationen Ty opinionens vindar bjta städse

den Om jag räknar qviunan till undantagen så

vingar de flyga i dag med östans i morgon med

har jag ej derigenom nedsatt henne Jag har med- vestans och striden mellan folkfrihet och envälde

gifvit hvad ingen lärer neka alt det finnes högre af ,öres icke med en seger den är tidens strid icke

innerligare sferer än den politiska Ej endast-q \in- dagens segren är vexlande mellan dag och natt

nan hör till en sådan sfer hvilket i allmänhet bör Alla tiders historia har visat att en mäktig Adel

emancipera henne från politiken Äfven det lärda 'med öfvervägande inflytande på statsangelägenheter

ståndet-kan och bör i min tanka uppfattas under na varit frihetens starkaste värn Patricier och Ple

samma synpunkt Att teoretiskt försvara denna åsigt bejer fingo lika rättighet i Rom och Augustus blef

är ej bär stället Men det mä tillåtas mig att ut-1 imperator jemlikheten i Paris rödde ett Europa bo

trycka den tillfredsställelse jag känt vid att en fö- tande envälde inen vi liaha numera ingen sjelf

regäende dag höra en högt aktad Ledamot i Slån- ständig Adel utan elcmenter gafs ingen skapelse

det förklara och i dag en annan värd Ledamot deri låtom betänkligheterna fara det folk som visat sig

instämma att svenska Presterskapets sanna verk- värdigt friheten har aldrig kunnat beröfvas densam

samhet och inflytande ej bero pä dess politiska ma uti de stora striderna är det endast ISalioncr

ständsrält Hvad gradationema angår så har man i .a som icke gå under

helt och hållet öfversett dem i den allmänna ankla- Detta är hvad ringa jag har att säga om och för

geise att det äi pa den abstrakta peisonligheten ifrågavarande rörslag till Representations-rörändring

som jag vill grunda utöfvandet af politiska rättig- enligt min förmening det nyttigaste för fäderneslan

heter Ej blott myndighetsåldern och jag har intet det och för hvarje stånd Men måhända om vi fam

emot att lägga några ar till afven god frejd god na crter Juno få vi molnet måhända det kan icke

kristendomskunskap och åtminstone minimum al de1 genomdrifvas Då skulle jag helst önska antagandet

i folkskolan fordrade kunskaper äro bestämda qva

af det förslag som vill upptagandet ar elt femte

lifikationer Man bar likaledes öfversett eller under- Stånd af hittills orepresenterade bibehållandet af

känt den gradation som ligger i den af mig an-1 de nu varande Tyra samt en förändrad aibetsord

tagna m dtiburu valrätten Jag har utsträckt detta ning hvilken torde vara vår Representations huf

valsätt till alla just för att genom de mera bildades j vudsakligaste fel Då är ändock en början gjord

och förmögnes deltagande bereda övergången af de till erkännandet af Stånds-indelningens grundlöshet

hittills politiskt oberättigade till utöfning ar valrätten och oriktighet alldenstund man så långt öfverskri

Och dermed sammanhänger min grundsats att vote- der dess gränser att man inrymmer femte delen af

ringen bör vara öppen Jag har Icumat åt bildningen representationsrätten åt och upptager till ett femte

och förmögenheten deras naturliga inflytande och Stånd alla dem som till intet Stånd höra soin på

litar derpå mer än på deras privilegierande Detta na- grund af denna Stånds-indelning skulle vara ute •

»lutna frän allt inflytande på statsangelägenheterna

■till erkännandet af grundsatsen att det är icke der

före att mari tillhör något visst stånd eller kast uti

samhället hvarföre man har rätt att deltaga uti dess

angelägenheter en grundsats som endast kunde gälla

der kufvade nationer bodde tillhopa med sina bese

grare mellan Heloter och Lacedemonier utan att

man har denna rätt emedan inan tillhör denna stat

eller samhälle är intresserad för dess väl och bi

drager till dess bestånd Man har i sjelfva verket

erkänt principen af hvarje medborgares rätt att del

taga uli statsangelägenheterna men förnekat den i

theorien den blir dock först fullkomligt realiserad

genom de allmänna valen

Att detta representationssätt dock står långt efter

ett grundadt på allmänna val både i praktisk nytta

och theoretisk rigtighet är obestridligt Man har

väl dä man bibehåller och således gillar Ståndsin

delningen men upptager till ett femte Stånd alla

som till intet stånd höra i sjelfva verket ungefär

hunnit till ett af de mål som åsyftas genom de all

männa valen eller att ingen medborgare skall vara

utesluten från rättigheten att deltaga uti Statens an

gelägenheter men i theorien ligger en orimlighet

man har i verkställigheten begått en motsägelse mot

sjelfva principen i och med detsamma man erkänt

Ståndsrepresentations-principens och Ständs-indel

ningens rigtighet har man i det man inrymt sam

ma rättigheter åt dem hvilka till intet Stånd höra

som åt Stånden sjelfva erkänt dess oriktighet och

man har ändock tagit denna indelning till grund och

af alla till intet Stånd hörande orepresenterade

gjort det femte Ståndet man har begätt en påtaglig

motsägelse man har sagt denna grund är falsk hu

set som derpå blifvit bygd måste snart falla jag

•vill göra en tillbyggnad pä samina grund för att

stödja det Hvarföre detta en tid kan lyckas är

emedan man gifvit tillbyggnaden en sådan vidd att

den derigenom fått fast grund att den förhåller sig

till den gamla byggnaden som ett tempel sill sin

■vestibul Man har väl vunnit så mycket att alla

intressen blifva representerade men ej hufvudsaken

hvilken var att representationen ej skulle hafva mer

än ett intresse nämligen fäderneslandets intressenas

enhet och representationens enighet Skilnaden i öf

rigt mellan dessa tvenne förändringar i representa

tionssättet i afseende på dess verkningar på stats

kroppen är som mellan pånyttfödelse och föryng

ring antaga vi det förra skall Sverge framstå så

som en ung man i sin fulla kraft antaga vi det

sednare hafva vi endast kastat kring den gamle en

ny mantel eller kanske rättare gifvit honom en

krycka med stöd af hvilken han ännu kan fram

släpa sitt lif ett sekel

Om de öfriga förslagen har jag intet annat att

säga än att då vi redan hafva de fyra elementerna

böra vi akta oss för att i stället att af desamma

bilda en hel skapelse sammanröra dem på nytt i

chaos och jag skall alltid i det ringa som på mig

beror högeligen protestera mot en sådan represen

tationsföränding hvari man bibehåller ståndsindel

ningen men vill att Ridderskapet och Adeln skall

representera genom val Ty derigenom hafva vi ännu

mera skapat detta Stånd till ett prätorianskt garde

inom representationen än hvad det nu är Vi böra

besinna att pluraliteten af Adlen äro numera fattiga

och einbetsmänner och således beroende de blifva

det ännu mera då fråga endast blir om ett hemligt

val än då de uppträda offentligen såsom en politisk

personlighet vi se t ex nu att alltid färre tala för

regeringens intresse än i folkets men vid voterin

gen vinner alltid den förra Capita deremot hafva

till en stor del Odeikommisser och kunna vara sjelf

ständiga — Antaga vi ett sådant förslag hafva vi

Skickat Minervas ormar att qväfva den minoritet

som lik Laokoon ensam stridde för fäderneslandet

vi hafva bibehållit det stora onda ståndsindelnin

gen men förkastat det ehuru obetydligt ändock

goda den sjelfskrifna representationsrätten vi hafva

förtrampat hvetet utan att upprycka ogräset man

låter orsakerna till splittringen mellan nationen qvar

stå men borttager den enda lilla förtjenst vår nu

varande representation har som är att ega represen

tanter hvilka oberoende af alla partiers intriger och

val ofta stjrda af dagens hugskott kunna uppträda

med sjelfständiga tänkesätt Man tror sig dermed

hafva vunnit mycket dä man är säker på att män

utan erfarenhet like mig och mina liker aldrig skulle

blifva representanter Att så hittills skedt har da

fäderneslandet derpå förlorat så mycket De hop

samla erfarenhetens skatter de gä i skola mine

Herrar och lara icke diktera några beslut i san

ning mine Herrar hade svenska folket ej att be

klaga sig öfver andra beslut fattade af detta Stånd

än dem oerfarenheten dikterat jag tror det hade

icke mycket att beklaga l Hvem dömer mera utan

beräkning på egen fördel hvem har varmare hjerta

för fäderneslandet än ungdomen — Den endaste

för .indring jag i det af mig förutsatta fall skulle ön

ska i afseende på Adlens representationssätt vore

att ingen familj fick representera sqm ej räknade

femtio år för att förekemma att Regeringen genom

att kreera nya adliga familjer skulle alltid hafva en

utväg att skaffa sig jtjuraliteten inom detta Stånd

på fäderneslandets bekostnad — Men jag vill til

lägga att ehuru ingen lifligare än jag önskar att

fäderneslandet så snart som möjligt må komma att

skörda de frukter en representationsför ndring kan

komma att bära är jag ingalunda tillfredsställd

blott vi få en sådan utan afseende på huru den

blir jag älskar väl valspråket «sakta fram men

aldrig tillbaka» men önskar heldre alt vi stå stil

la än gå åt sidan och önskar heldre bibehållan

det af det gamla än antagandet af något nytt föga

bättre hvilande på samma ståndsskilnad blott gö

rande någon förändring uti Riksförsamlingens sam

mansättning som endast kan liknas v d om en spe

lare blandade de kort han redan fått vid alt ikläda

de gamla gestalterna nya drägter de blifva ändock

gamla och deras kraft blir ingen vid att pryda graf

varna de blifva ändock dödens boningar man söker

der fåfängt lif Men sedan man gjorl ett sådant

Steg åt sidan skola intressena för ögonblicket finna

sig tillfrcdssällda och vi komma ej längre sedan

man gjort en sådan liten förändring som kan lik

nas vid att hafva understöttat af huset och genom

hvitlimning gifvit det ett nytt utseende skall man

glömma dess osäkra grund och dess ruttna inre det

skall i sekler fördröja den nödvändiga ombyggnaden

man skall tro sig hafva uppfört en ny byggnad och

göra sig säker tills stormen fattar uti dess gamla

Väggar de falla öfver oss och begrafva vår frihet

under sina ruiner Nej låtom oss ej genom ett nytt

bedrägligt yttre dölja huru nära huset är sitt fall

att vi ej mä fördröja dess ombyggnad - Slutligen

att Konstitutionsutskottets förslag icke är fullkom

ligt vill jag medgifva men icke anmärka fullkoni

iighet söktes bland menniskoverk lika förgäfves som

skuggan i natten af dem måste man välja det bättre

Jag emotser visserligen att stora betänkligheter skola

inom dc serskida Stånden uppstå mot antagandet af

Konstitutionsutskottets förslag till representations

förändring men tror att dessa till någon del skulle

kunna undanrödjas om man gjorde en skilnad

mellan Riksdag och Landtdag Denne sednare en

samling af Landtständer bildade genom allmänna

val såsom Utskottet föreslagit

borde ega rum om

möjligt hvart eller hvartajinat år dessa Landständer

borde ega beslutande rätt lika med nuvarande Riks

itänder uti allt utom i hvad som rörde rikets grund

lagar grundskatter och grundfonder i hvilka ämnen

de endast egde att ingifva förslag till kommande Riks

ständer hvilka bildade på samma sätt soinnu eller

med ett Stånd till borde sammanträda någon viss

kortare tid hvart femte eller kanske heldst hvart

tionde år endast för att öfverlägga om ofvannämnda

trenne ämnen grundlagar grundskatter och grund

fonder dock med beslutande rätt öfver dessa ämnen

vid hvarje Riksdag eller sammankomst Dessa kunde

således om de funno rikets väl så kräfva upphäfva

Landtständerna Jag tror att om man bibehöll åt

nuvarande Stånden en sådan rättighet de ej skulle

hafva något att äfventyra vid att åt landtständer

delegera sin beslutande rätt i vissa delar af riksan

gelägenheterna de kunde aldrig beröfvas rättigheten

att återtaga densamma utan genom en revolution

och genom en sådan kunna de i alla fall förlora den

Detta har jag blott förslagsvis såsom en hypothes

framkastat då jag ingalunda tilltror mig någon in

sigt uti ett ämne ined hvilket man måhända knap

past är förtrolig efter flera års studium än jag räk

nar lefnadsår om det förråder min ringa förmåga

må det dock tillika stå ett vittne om min goda

vilja

Jag vill sluta med att säga det jag önskar och

hoppas att Ridderskapet och Adeln nu såsom all

tid må vara främst då det gäller att göra fäder

neslandet uppoffringar när svenska Adelns namn

endast lefver uti historiens pantheon må vi hafva

handlat så att vår skönaste bragd var den sista

att jag tror att om detta Stånd antager Konstitu

tionsutskottets förslag skola vi blifva ett folk med

lika rättigheter skattenighet och frid blifva de tvenne

husgudar som aldrig skola öfvergifva svenska fol

ket då jag har skäl att förmoda att Medstånden

för detta ändamål icke skola anse någon uppoffring

för stor och är öfvertygad att de önska en repre

sentationsförändring ej af hat till oss utan af kär

lek till fäderneslandet Men jag vill tillika hafva

uttryc-kt att så väl som jag vet att den som blif

vit uppfostrad med fruktan för hels den här af natt

liga väsen som inbillningen kan skapa Väl kan öf

vertygas att dessa icke finnas till men aldrig kan

upphöra att frukta dem så anar mig visst att vissit

bördens företräden skola få konvuTsioner när de

höra talas om ifrågavarande förslag att dessa tom

hetens och fåfängans bleka gestalter spökande vål

nader från försvunna tider skola höja ett dödsskri

mot hvarje förändring och ropa våld — Men de

skola fly till grafkorens natt sedan dc hört hvad

tiden lider like spöket skyende dagens ljus att det

icke må visa det blottadt på nattens slöja naket i

sin benrangelsfulhet de skola darra tillbaka kän

nande sig oförmögne att deltaga uti en nyvaknad

verlds lefnadsbeslyr Väl inser jag att vissa envisa

i sina gamla läror skola anse detta förslag för en

förstörelsens genius utgången från grafvarna skola

om det antages finna dagen mörk och tro sig som

Kettil redan lefvande i högen

— men de skola

dö bort och deras läror endast bekännas af grif

terna — Och då när svenska Stånden lagt sina

händer samman till enighet och frid och likt i forn

tiden anornas och dagens son slutit fosterbrödraför

bundet då skall häfden ånyo öppna sin hoplagda

bok der hon tecknar om storhet och blifna ett

folk hvilka än stormar då af örlig och krig som

närma sig våra gränser skola vi hejda dem skola

dc vända tillbaka efter vanmäktiga försök och med

stäckta vingar Sådan är min önskan sådant är

mitt hopp — men skulle mot min förmodan nu

varande representation ännu längre vara obeveklig

för folkets önskningar har jag ändock ett hopp —

det att den slutligen skall blifva trött af att brottas

med tiden

rande och bristande förstånd hos högre vederbö-

rande det förra påtagligt det sednare alldeles tro-

ligt och ursäktas bör jag och med mig ungefärligen

resten ar Sverges bebyggare om vi icke ega mycket

qvar af våra fäders fromma tro den Gud ifver ell

ursaktas böra vi säger jag så mycket heldre som

våra högt uppsatte Herrar i Blänga år sannerligen

gjort allt hvad de förmått för att betaga oss denna

lyckliggörande öfvertygelse

Det af f d Hr Överståthållaren framlagda pro-

jekt i detta ämne ehuru af Hrr Deputerade till-

styrkt till sin princip åtminstone afslogs af sta-

dens husegare De mindre yppade motiverna härför

voro hufvudsakligast trenne i :o Fleras lumpna

egennytta hvilka med större egendomar uti sta-

dens mest hyresgifvande trakter icke älskade bi-

dragets utgörande proportioneradt efter fastigheter-

nas taxeringsvärde 2 :o Allas misstroende till pro-

jektets ställande i verket af de stadens auktoriteter

åt hvilka ledningen och utförandet deraf nödvän-

digt skulle blifva beroende under öfvertygelse att

detta som så mycket annat skulle lemna ett helt

annat resultat än det förespcglade Detta sednare

motiv var så vidt jag förstår alldeles välgrundad

och borne således med full rättvisa bestämma be-

slutet Har man någon v <rk .tig kännedom i detta

och närslägtade ämnen och har man med ett upp

j märksamt öga under någon längre tid följt dessa

vår hufvudslads auktoritcters åtgöranden vid ran

I gerandet af stadens materiella angelägenheter

—

j man svarar ovilkorligen ncj till hvarje projekt i

denna väg projektet må för sig sjelft betraktadt

vara aldrig så rimligt under öfvertygelse att cn

annan tid ined andra seder förr eller sednare w .åiji

inträda

Nu och nu först sedan äfven de yttre sinnena

kunna tagas i ansprak synes tiden vara inne att

yttra ett förnuftigt ord i detta ämne Således först

om saken sedan om sättet och så om verkställig

heten

Ar en total omläggning af hufvudstadens gator

successivt verkställd i män af medel af behofvet

påkallad Härtill svarar efter hvad jag hörer

hvarje ofångadt menniskoförstånd ja Godt vi äro

således ense om saken det är ändock något ehuru

icke mycket

En ändamålsenlig gatuläggning kan ogörliyen i

soleradt verkställas Arbetet måste fortgå öfver ga

tans hela bredd på många ställen utefter dess ht

la längd Våra gator tarfva mångenstädes sänk

ning annorstädes höjning dels med afseende till

deras egen fela ;lira buktighet dels med afseende

på kringliggande tvärgator och trakt

Arbetets blifvande försvarliga beskaffenhet kräf

ver vidare att sedan rännstenarne behörigen blif

vit afvägde och formerade utmed deras yttre sida

lägges allt efter gatans bredd 2 å 5 rader större

gatusten dels för att stärka både rännsten och ga

tuhvälfning dels för att tjena de gående till en

cspece trottoir Häremellan formeras nu den öpp

kuUnrty soin sedan betäckes med ett cirka 4

tuin tjockt lager af strid sand eller finare grus

och sä sker öfvcrhvälfningen med ungefär jemn

stor sten hvaribland dock icke får begagnas så

små sten som mångenstädes i är härför blifvit

använd Gatornas hittills nästan totalt försumma

de nivellering är i alla afseenden högst förderfligt

den legera och kommoda fason som nu begagnas

hvarigenom vid nedstötningen stenen efter behag

sänkes ett qvarter eller ett tum duger platt intet

Projekten om öfvertäckta rännstenar der det fry

ser 6 månader af året och om murade trottoirer

såsom af många anledningar på de flesta ställen

tills vidare overkställbara lägga vi till handlin

garne Detta i största korthet om sättet och hvil

ket icke är nedskrifvet för stadsingenieuren han

vet detta a b c lika väl som vi men han lärer

icke vilja veta det Det är äfven för denna apa

thie som läkemedel måste användas

Men på sättet att verkställa och medel dertill

ankommer slutligen allt

Stadens husegare anmoda Hr Överståthållaren

att dem för detta ändamål under sitt pra ;sidio pä

lämplig lokal sammankalla (jag ser ingen anled

ning hvarföre man skulle betvifla lians villfarighet

härtill och besluta

l :o Alt fi än landsorten .lika mycket från hvad

häll blott ej frän Stockholm titlkatias •»« för si» san

anses vara någon svårighet underkastadt för sta

dens husegare en corps Dc verkställda arbeten

besigtigas approberas eller kasseras af stadens

ingenieurer

framget .l samråda Till behörig qvalifikation hän

för jag äfven det välböjda i viljan samt det nöd

vändiga i förmågan att utan all vedergällning för

ändamålet kunna uppoffra en för- eller eftermid

dag i veckan

Nu komma vi ändtligen dit hvarifrån medlen

till alltsammans böra tagas och detta lärer väl

efter vanligheten vara de ömmare tonerna kan

I jag tänka Man utgår här frän den riktiga prin

cip .att gatuhallningsskyldigheten i Stockholm ålig

ger husegaren ensamt Man har orerat mycket

för en -motsatt princip bevisat alltför litet och

slutligen funnit sina spekulationer hamna i ände

lösa trakasserier Det är mycket

som i theorien och på papperet kan synas rätt

och bra men som har det objelpliga fel att icke

utan fullt motsvarande ofta öfvervägande olägen

het i annat afseende låta verkställa sig Den idé

här hyIlas hvilken lyckligtvis pä samma gång har

mängdens röst som de vida öfvervägande skä

len för sig har ännu derulöfver en annan högst

fördelaktig position den nemligen att vara i kon

formité med hvad i stad och land sedan urminnes

mine Herrar

tider varit lika lagenligt som öfligt För öfrigt har i

man visst icke förglömt la t nom som i föregående i

konferenser öfver denna fråga yrkade att intet be-

clnt hnpiln C C k ;n v i „ r i 11

slut borde fattas förr än utredt blefvc hvilken den

na skyldighet enligt lag ålegat frän oeh med Bir

ger Jarls anläggning och reglering af Stockholms

stad Det kan man i sanning kalla en grundlig

motionär Troligen vurm af antiqvariska forsknin

gar låta vi honom härmed sysselsätta sig under

det att stadens öfrige husägare vägledda af det i

värn dagar gängse menniskoförstånd imedlertid be

sluta

Att här för en och hvar göra påtagligt Konto

rets öfverflödiga tillgångar för ifrågavarande behof

tillräckligheten af dess redan samlade fond rent af

skadligheten af dennas ökande utöfver en viss pro

portion dess ändå växande behållning till denna

snart spphunna punkt &c &c — alldeles oafsedd

den stora fördel att pä detta sätt uteblifva obehag

ligheterna och kapitulationerna med halfva staden

i afseende på deras inom flere eller färre år nylagda

gatudelar ett kapitel hvilket jag i andanom ser

komma att blifva rätt

uppbyggligt och der småsin

net för att ej säga något värre olyckligtvis har ett

F

s

g

d

d

d

m

p

r

m

l

vidt fält för sig — öfverskrider gränserna för en n

YTTERLIGARE OM GATULAGGNINGEN

1 HUFYUDSTADEN

(Insändt

Uti Tit tidning för den 12 dennes finnes en af

rörande nu pågående gatuläggning i hufvudstaden

Dä Tit sjelf dervid anför att detta ämne «su vära

skälig anledning hoppas alt äfven en plats i bladet

för nedanstående af Tit beviljas ju förr ju heldre

T hvad mån nedanskrifne axiomer förmå upplysa

oförståndet å ena sidan eller möta oviljan å den

andra är hvad vi såsom Tit anmärker vframd tes»

få se

Ofvannämnde Insändare finner sig uangivdmt nf

verra .ad» af underrättelsen det ändtligen «•«»

husegare i sistlidna September månad hos Magistra

ten anfört besvär öfver Politie- Embets- och Bygg

ningskollegii godtyckliga resolution i afseende på

hans gatudels omläggning Redan från April må

nad hade undertecknad Disponent af huset Nr 75

vid Westerlånggatan kunnat föranleda samma glada

öfverraskning såsom af nedanstående besvärsskrift

skörijes och jag tror mig speciell känna att flera

husegare redan den tiden hos Magistraten sökte

ändring uti Politiekollegii åtgärder härutinnan ehuru

j förgäfves och förgäfves kominer det ock tills vidare

latt blifva eller intill dess Stockholms husegande in

vånare »ni t öfverenskomma om hvad förståndet i

Idema fråga ovederläggligen bjuder eller i värsta

j lället om hvad allmän lag medgifver till deras skydd

emot fortsatta ändamålsvidriga prejerier af eho som

j bcldst

Hvad nedanstående besvärsskrift vidare angår så

erhöll jag hvad under närvarande auspicier omöj

ligen kunde uteblifva Magistratens stadfästelse å öf

verklagadc resolutionen samt på grund af Hr t f

Öfverståthållarens deltagande i beslutet besvärshän

visning till Kongl Maj :t hvilken besvärsväg jag

för mio del tror icke i thy fall kan falla någon

förnuftig husegare in att fullfölja

Uli något beriktigande af Husegarens vid Gamla

i Kungsholmsbrogatan tankar om gamla och nya ga

tuläggningsmetoderna och den enas eller den an

dras företräde ingår jag icke med honom Jag re

spekterar hvar och ens öfvertygelse Men den er

inran får han förlåta mig att väl och mer än väl

vore om man underläte att positift offentligen åt

minstone yttra sig i ämnen dem man icke genom

tänkt eller förstår och så mycket synes billigheten

kräfva att då Cera af f d Öfverståthållarens pro

jekter rättvisligen klandrats såsom ehuru erkändt

välmenta likväl dels omogna dels förhastade dels rent

af onyttiga eller skadliga dels ändtligen vid verk

ställigheten af våra privilegierade fuskare (måtte hä

delsen förlåtas förfelade så böra väl de af samma

Öfverståthållare gjorda arrangementer för hufvud

stadens trefnad hvilka älmiastone med erkännande

af deras värde och nytta ihugkomiaas äfven få njuta

samma rättvisa till godo Till denna sednare klas

sifikation hänför jag utan prut hans genomgripande

i åtgärd för en förbättrad gatuläggning Man behöf

ver blott fiyktigt askada de arbeton som straxt i

berjan af de inkallade tyska arbetarne verkställdes

De voro både vackra och för si t bestånd fullt för

svarliga ehuru icke i allo efter principerna för denna

metod då deremot Vära heroers arbeten i denna

väg de sist förnutna

"O åren på intet ställe uthär

dat deri ringaste kritik och något vederstyggligare

i dylik väg aldrig kunnat af både yttre och inre sin

nena erfaras än Stockholms gators under näpinde

tid oupphörliga och ändamålslösa upprifning och

omläggning

Att under nuvarande t f Hr Öfverståthållarens

embetstid gatuläggningsarbetet allt mer och mer för

fuskats och snarligen återkommer till sjtt förut va

rande redlösa skick om bot derför i tid icke an

skaffas deri liar Husegaren vid Gamla Kungsholms

brogatan fullkomligt rätt Men härtill är ingalunda

den nya gatuläggningsmetoden skulden för vår stad

(med sina vintrar och sina källossningar temligen

olika Berlin förståndigt tillämpad utan ligger denna

ensamt uti bristande nit och tillsyn hos vederbö¬

redan för lång blifven tidnings-artikel Kontorets

styrelses obenägenhet alt häruti vilja ställa sig sta

dens husägares beslut till efterrättelse är icke tänk

bar hvarföre man må förespegla såuant dem som

man Yid sin hemkomst vanligast träffar i sin barn

kammare Fonden är stadens brandförsäkringstaga

res enskilda tillhörighet Dessa styrelsens principa

ler och dermed punkt

1 Nu händer gunås — ty allt ondt måste man i

denna peii .sd bereda sig på — att husägarne härom

icke åsämjas eller rätteligen att säga tåla narra

si nit tcit us >m ]as och jag begriper alltför väl

motiverna för en sådan persvasion må man då sä

som enda återstående rättsenliga grund för nödiga me

dels sammanbringande besluta D ,n årlit /m nöaig

Jag har väl icke helier glömt » '■onom le ci-de

1 vant j urie homvf» som uti ändlösa chrior sökte

bevisa afgiftens rättsenliga utgörande proportionerad

icke efter denna grund utan efter areal-innehållet

af hvars och ens gatudel Förnuft billighet rätt

visa ja blott mensklighet borde förbjuda en per

son af rå .O bildning af .ä on blyghet att i en

stad med våra lokala förhållanden yrka en sådan

j beskattningsgrund I öfrigt vilja stadens husägare

1 icke heller detta sednare alternativ vilja de endast

i gräla för grälets skull och med oupphörliga klago

!visor plåga sig sjelfva och andra då tvi .htl blott

jär enda medlet som behöfver påkostas — förspille

i dä för närvarande ingen vettig man ett enda ord i

.denna fråga

Om hvad jag nu framlagt i den renaste afsigt att

igagnn (ehuru troligast jag derför röner otack af

[rättsinniga och upplyslarc medborgare skulle pröf

|vas och Lehjertas så vågar jag slutligen icke blott

i mitt utan i flere aktningsvärda husägares pamn

I hvilka häri med mig äro ense uppmana {Yftyielsc

Wikare husägare i vår hufvudstad a (t snarligen för-

anleda de Stgärder hvilka för ett så allmännyttig

ändamål högligen erfordras och hvilka huséräildel

ined våra gator synes ju förr desto hellre böra

påkalla

De omnämnda besvären följa såsom ett curio

sum något annat föreställa dc icke Jag har straxt

i början antydt huru förgäfves så väl i April som

ännu i denna stund en i della ämne till Magistra

ten ingifven äfven med en för ämnet genomtänkt

och väl utförd deduktion skulle vara Stockholm

den 24 Oktober 1340 T

»Till Stockholms stads Högädle Magistrat

»Närlagde Einbets- och ByggningsCollegii Resolu

tion får jag ödmjukt öfverklaga med påstående af

dess totala upphäfvande till all kraft och följd på

den skäliga grund att jag icke enligt gällande Bygg

nadsordning till medvarande af någon besigtning

blifvit kallad ehuru dertill lagligen berättigad och

icke heller så vidt jag förstår ehuru jag också ex

perimenterat och förstår något uti förevarande äm

ne är i stånd att finna gatan enligt Byggnads

Ordningen till omläggning förfallen

»Vore verkställigheten af gatu-anläggnings-arbetej

motsvarande ändamålet och hvad som i början före

speglades husägarne — så visst som jag äfven för

blott enhets vinnande vid omläggandet af "VVcsler

långgatan med nöje skulle vidkännas kostnaden om

än min gatudel vore aldrig så nylagd och till areal

mångfaldig af hvad den är — jag skulle visst icke

öfverklaga Cellegii Resolution Men då jag ined

undantag af några få arbeten straxt i början af den

nya methodens tillämpande så förlidna som inneva

rande år ser gatuomläggningen öfverallt förfuskas

och snart förvandlad u !i ett fullkomligt opus opera

tum är det med mera nöje och säkerligen i si

nom tid till mera gagn jag plågar med dessa mina

besvär

»Pröfvar Högädlc Magistraten mig böra till sa

kens och sanningens bättre redande hvilket enär

jag först i går klockan 2 erhöll öfverklagade Reso

lutionen icke här är medhinncligt med vederböran

de muntligen konfronteras vore sådant mig kärt

den föreställda personen må blifva hvem som helst

Att j .u i mh /o väg kunna tro sig kunna åstadkom

ma något för det hela redbart och gagneligt är jag

vet det nära nog en galenskap Jag har dock all

tid tänkt jag Ut desint vires tamen est laudanda

voluntas Stockholm» &c

RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER

— Jernbäraren A Lindgrens hustru Maria

Margaretha boende i egendomen N :o 13 vid Norr

landsgatan afled sistl Lördag d 31 Oktober se

dan hon några dagar varit sängliggande sjuk Ons

dagen d 21 hade hon varit i ordvexling och slags

mål med en i samma hus boende kuskhustru vid

namn Anna Cath Strömberg dervid hon lärer

blifvit svårt misshandlad ty genast derefter hade

hon sjuknat Hennes sedermera inträffade död för

modas derföre hafva härrört af denna misshand

ling Den döda kroppen kommer att undergå lä

karebesigtning och vi torde framdeles komma i

tillfälle att om förhällandet meddela några ytter

ligare upplysningar (Dagbl

POSTSCRIPTUM

På Riddarhuset har i denna förmiddagens ple

num liden förnämligast upptagits af tvisten om

föredragningsordningen af ett mål hvars af

görande är af stort inflytande på det kom

mande årets beskattning i landet nemlijen Stats

Utskottets sammanjemkningsforslag till erhållan

de af voleringspropositioner i de förut mycket

I omtvistade punkterna der det gäller huruvida

Ständerna skola äga alt fästa några vilkor vid

anslags beviljande Innan dessa voteringspro

positioner blifva fastställda kan nemligen För

stärkta SlatsUtskottet icke sammanträda till om

röstning och innan det skett kan ej bevillnings

förordningen göras färdig Kan detta nu lyck

ligen utdragas till den 1 Januari så kommer

den gamla statsregleringen att gälla för ett år

i till och de afprutningar Ständerna gjort i nå

i gra samt förhöjningar i andra anslag kunna först

La rum från och med år 11142 Nu vet man redan

.tt ti

genom en föregående förklaring af Hr llartmans

dorlF att de män af bredden som i allmänhet tyc-

ka illa om besparingar men myckct om höga an

slag gerna önska alt få den gamla slalsregle

ringen att gälla för nästa år och derföre äf

ven sannolikt genia se Förstärkta StalsUtskottets

sammanträde draget så mycket som möjligt på

långbänken Något dylikt anmärMes ock i dag

af Grefve Frölich då StatsUtskottets jemknings

förslag begärdes andra gången på bordet och

Friherre Sprengtporlen yrkade alt målet åtmin

stone måtte sättas främst pa listan tills nästa

gång men eller åtskilligt tal mellan desse le

damöter å ena samt Herrarne von Hartmans

dorff och Lefrén å den andra sidan som yrka

de afvaktande af de andra Ståndens beslut e

mellan hvilkas meningar ett slags medelväg prc

ponerades af Excellensen Posse blef det vote

ring med det vanliga resultatet att den Hart

mansdorffska propositionen segrade

Nu är det att märka att om det blott kunde

lyckas få detsamma fram i Presteståndet att

nemligen afvakta de öfrige Riksståndens beslut

så hade man hela frågan fastläst tills vidare

tiden åter går som man vet alltid och på

det viset kunde håde kabinettskassan och extra

utgifterna få »emotse» ännu ett godt år innan

de nya svårigheterna kunno att undanrödjas

I Bondeståndet är denna sak redan afgjord men

om och huru den i Preste- och Borgarestanden

blifvit det känne vi ännu ej tillförlitligt

— I Presteståndet hafva i öfrigt förevarit ett

icke obetydligt antal betänkanden men rörande

— Uti Borgareståndet upptogs största delen

af förmiddagens plenum af en diskussion öfver

StatsUtskottets betänkande öfver handels- och

sjöfartsfonden i sammanhang hvarmed åtskilligt

ordades om det nya Trollhätte kanalbolaget

Betänkandet blef slutligen återremitteradt

— Bondeståndet hade redan slutat sitt plenum

kl half 12 och hade då sitt bord alldeles rent

från mål Betänkandet om nya lagförslaget bi-

fölls der Hos Ridd och Adeln samt Borgare-

ståndet återslå ännu omkring 50 saker bland

andra så vigtiga som dem vi i dag refererat

sort utländskt HVETEMJÖL uli fa-

J

i —— tt———— ———

I rarSK OSaitad Hummer

forska Bergostron hemkommer en å två gånger i veckan

»

i Stora Gråmunkegräud

jpärsk opressad CA VIAR och färska MUR K- 23

N

^ya gOlla GrdSffOO trall HoIlaDUI 58

Trifolium repens pratense et hybridum (rödt hvilt och 37

Alsike Klöfver Alopecurus pratensis (Angskaflé Aveaa 55

E !ation (Knylhafre Lolium

—

—

69

46

37

_ (IVi .lJwI aSj 110ILUS

I ana tus (Luddtåtel Dactylis glomerata (Hunriixing Medi- "i

cago Sativa (Luzern Poa trivalis (Betesgrö Phelum praten- 51

se (väl rensadt Thimothejfrö Vicker Hästbönor med fle

Trind

b *S 'a P "S 1 Ygbergs Kl *ddbod 1 Clara

——

ll Fdä

■49

61

39

8

89

— li602 15 21 27 32 33

— 11701 8 37 ,56 64

— 118011

*0 *1 >5S KO S ?n QD -HOnn

30 dl ÖS b2 KS )J — 1U00

27344463637284919

7 9 16 27 34 44 63 63 72 84 91 93

— 12020 26 28 29 42 49 53 55 99

— 12102 5 10 12 14 22 31 53 56 ,68

69 89 97 98 — 12821 26 31 36 38

46 35 69 75 76 — 12505 25 51

37 40 49 72 77 91 — 12402 6 7

55

12

53 62

53 62 64 71 88

95

58

37

55

"i

— 12313 17 19 21 22 24 27

59 65 78 90

— 12612 25 30

54 56 82 — 12709 11 32 49

70 80 85 95 — 12800 6 9 12

22 40 75 99 — 12905 16 34

47

36

60

14

49

51 72

■49

61

39

43

18

10

75

- 13004 ,6 8 9 10 20 ,25 .44 45

— 13104 26 31 33 34 51 60

70 72 89 93 97

— 13204 5 14 28

43 47 60 66 74 79 92 95 13324 j

45 46 49 53 69 82 91 — 13411 ,j

33 51 53 55 66 81 99 — 13503

12 19 26 41 52 60 63 69 97 —

13600 18 36 56 59 61 67 72 78 82

89 — 13701 3 42 43 56 63 — 13807

13 23 36 40 41 49 59 83 — 13901 19

40 45 66 80 89

55

12

92

47

36

60

14

49

5 tramal j ^illönstcr

större och mindre af alla sorter finnas mot billiga priser

till salu äfven att hyra uti huset Nr 56 pä Hornsgatan uti

Klädmäkleriboden

bränvinsbränningsfrågan

brä

hos Adeln dessutom

m fl af stor vidlyftighet

— StatsUtskottet lärer väl nu snart inkomma

med betänkande om extra statsregleringen hvil

ket ärende redan för nära tre veckor sedan

var afslutadt i Utskottets plenum

I DAGA LOTTEltiJiT UTKOMNE NUMKOR

SJÖFARTSUNDERRATTELSE

Inkomne Skeppare från Inrikes ort den 4 November

Gottland Nyström kalk Jönsson slipsten — Utrikes orter

Åbo Lindqvist viktualier Petersburg Pettersson ryska

produkter

ANMÄLDE RESANDE den 4 November

Kyrkoherde Rosenblad Skokloster Albion Hotel Målare

Sundqvist Norrköping Fabrikör Fagerberg Linköping samt

Studerande Hörlin Upsala Nr 5 Stora Grämunkegränd

Bokbindare Forsdahl Westeras Brrgstrahlska huset Hand

lande Ljungström och Inspektor Wannberg Örebro Nr 5

Stora Grämunkegränd Studerande Sjödin Gelle Ni-12 Nor

ra Smedjegatan Handlanderne Bergstrand och Zetterlind

Nora Nr 9 Norra Smedjegatan Fabrikör Eissen Eskilstu

na Handlanderne Weckroth och Borelius Westerås samt

Handlanderne Bodström och Arnberg Strengnäs ,_

Nr 3 St

Grämunkegränd Rådman Holm Norrtelje Nr 2 Öfra Ban

gränd Farm Stud Ohlsson Sigtuna Nr 23 Ladugårdslands

Storgata

TILL SALO FINStäSs

25 sk De fem häftena kosta 2 Rdr 24 sk banko Sub

skription fortfar

von Saltza 8 sk Sturm 16 sk lavaler 20 sk banko

m 11

Echo

eller Erinringar till Föräldrar och alla dem som uppfostra

och vårda Barn och Ungdom Korta utdrag ur utmärkta

författares skrifter 2 delar 1 Rdr 40 sk De gömda orden

3 delar 4 Rdr banko

I W- LIDiDEQVIST et KOMP Bokhandel ä 1 Rdr IS

sk banko Afhandling om

g

och deras användande såsom eldvapen

af Kapten J G SANDBERG

i Tu THOMSONS Bokhandel (Storkyrkobrinken Nr 9

å 1 Ildr 16 sk banko

^eomeiri tor ffandtvvrfcare

och Konstnärer af Bråkenhjelm samt a 16 sk banko

å

j

PHOPÖRT ^O i S- L å R å

efter Euc !ides af Bråkenhjelm

g

inbord på Galeasen S :t Helena från Wis

by nu liggande norr om Mellantrappan vid Skepps

bron finnas god Gottlands POTATIS till salu då Skeppa

ren L J Södergren efterfrågas

O1

18

10

mindre KALKLAST om cirka 60 läster

som kan få lefvereras i hvilnen icke för långt afläg

sen hamn vid Saltsjön eller Mälaren som köparen åstun

dar dä snar öfverenskommelse uppgöres på Kontoret en enligt

trappa upp i huset Nr 80 vid Jerntorget

3

1

13600

89 —

13 2

40 4

böra

ATTE»DERÅt

Alla slags Tapisseriarheten med garn perlor cheniller

schater m m förfärdigas väl och för godt pris Adress

lemnas i Bazaren der äfven adresser emotlagas

gSÖSSO

R

ÖGH NECtUGÉER

förfärdigas till utmärkt billiga priser af en person som der

uti äger fullkomlig kännedom äfvensom

SNORUF AF ifABOQUISi

lkt kifå2 l 10 i

Q

Siden engelskt skinn m m från 2 till 10 Rdr pr st i hör—

nct af Oxtorgs- och I .untmakaregatorne Nr 1 på nedra

botten P samma jtulle emottagus alla slags Tyller till

tvättning

i Yrt successiv lefverering under Vintern af

godt och väl bergadt Hårdvallshö kan öfverenskom

melse träffas i Diligence-Kontoret i huset Nr 5 vid Clara

Södra Kyrkogata

Lager a t

Utländska

Då mitt lager af BARNLEKSAKER nu blifvit tillökt med

de utländske fabrikernas nyaste produkter så får jag öd

mjukligen rekommendera detta med de billigaste priser

försedda etablissement Till Herrar Handlande lemnas be

tydlig rabatt Stockholm uli November 1840

Regeringsgatan Nr 7

VIlfSTER

enligt denna lista utfallne hos undertecknad

böra jemte Frilotter tittagas till den 18 Nov

Stockholm den 26 Oktober 1840

J L STRINDBERG

A .STUNDAS KÖPA

Ett gammalt på randen slipadt eller fasette- j

radt SPEGELGLAS 33 tum högt och 27 tum bredt j

Svar emottages på Kontoret i huset Ar 29 vid Stora Ny

gatan

2öl :sta £ )umbntger Klass-Cotfcerkt

uti G Klasser med dragningar

d 18 Nov IG Dec 1840 d 13 Jan 5 Febr 24 Febr

och 24 Mars 1841

Högsta möjliga -vinsten

100 ,000 Mark

Insats uti l :sta Klassen Sv Bko Ildr 3

Lotter äfven delade uli 1-2 1-4 och l-8 :delar säljas hos

undertecknad och kan derom äfven brefvexlas

Stockholm i Oktober 1840

J L STRINDBERG

Segelslup

Den som önskar sälja en Segelslup i utbyte emot varor j

finner köpare på källaren Noachs Ark vid Lilla Nygatan

Mil genast ett möbleradt RUM med eldning

1 1 och städning Underrättelse uli Storkyrl

12 tre trappor upp

Storkyrkobrinken Nr

i

Cn stor rymlig och frostfri KÄLLA itE sär-

'-J deles tjenlig till rotsakers förvarande belägen å Kungs-

holmen helt nära lastbrygga —

helt nära lastbrygga — Underrättelse lemnas

Ekströms Viktualiebod å Handtverkaregatan på Kungshol

aen

9 :k öroenska lUaru-Cottn-ict

j

utan Niter

garanteradt af undertecknade

och gruridadt på 201 Hamburgska Lotteriet

l :sta Klassen Insats 32 sk Bko Dragn d 18 Nov

l !ti S :dje Klassen lemnas hvarje Deltagare en Planch med

porträtt af Grundläggaren af Wattcnkurs-Inrällningen vid

Z1 .Wf /k» bnt-rf uli Cplilaeion

Gräfenberg uli Schlesien

WINZEHZ PRIESSNITZ

iemte underrättelse om denna kurs uppkomst och fortgång

i Lotter säljas hos undertecknade och nedanstående Hrr

Kommissionärer i Stockholm äfvensom uti de flesta Stä

derj

Hr P A Harling Bazaren

Hr A Runström Högbergsgatan Söder

Hr J C Nording Storgatan Ladugårdslandet

Uti Holmbergska Bokhandeln St Nygatan

Hr i Abrahamsson Norrlandsgatan

Hr G J S Nybergs Kommissionskontor vid Stortorget

HYRA

UM med eldning

Storkyrl

Storkyrkobrinken Nr

Prenumerations-Anmälan

BIBLIOTHEK

© it i t a r r - 5 p £ 1 fl r t

Månadsskrift i 12 häften

Under ofvannämnde titel ämna undertecknade utgifva ea

vald samling Arier och Arietter ur de nyaste Operor jemto

smärre Duetter och Romancer af utmärkta Tonsättare med

e :t lätt accompagncment

Å denna Månadsskrift hvaraf etl häfte utkommer den 1

i hvarje månad i Stentryck på fint pappor i liggande oklar

format emottages prenumeration till en början å 3 :ne må

nader hos undertecknade och öfrige Hrr Bok- och Musik

Handlare i Stockholm osh Landsorlen

Priset för Ett Qvartal eller 3 :ne häften är 2 Rdr Bko

Lösa häften säljas ej

Första häftet har i dag utkommit oeh innehåller

Aria ur Op Kärleksdrycken af Donizetti

Trenne Scotlska Ballader sjungne af Madame Bishop

Nr 1 Ilögländarens Hemlängtan (John Anderson

Nr 2 Den sisla Rosen (The last Rose of Summer

Nr 5 Gamle Robin Gray (Auld Robin Gray

Romance af E G Geijer

Herdegossen Romanee

Zuleimas Sång (Ur sista Natten i Alhambra af J K

Nordblom

Stockholm den 2 November 1840

CARON et LUNDQUIST

Regeringsgatan Nr 4

ASTUIf®AS MYRA

T ?rån December månad En VÅNING med

01 4 å 5 Rum i file på Norr med möbler Kök och Köks

saker samt 2 Domestikrum Svar til B inlcmnas på Af

tonbladskontoret

Hr Landberg vid Rödbotorget

Stockholm den 15 Oktober 1840

Hnöertrisning på ©nitarre

d

g

kan erhållas efter en utomlands mycket begagnad och be

römd method Den som härå fäster afseende torde benä

get uppgifva sin adress i förseglad biljett till (Nyligen

anländ» och inlemna densamma på Aftonbladskontoret

römd method Den som härå fäster afseende torde benä-

get uppgifva sin adress i förseglad biljett till (Nyligen

anländ» och inlemna densamma på Aftonbladskontoret

Orgelbjrftgare

SE HIT

Den Caf ^rorelse som forut varit i Rantmastarehuset v

Jerntor ^sgatan är numera flyttad till huset Hr 1 vid Gfi

ran Helsings gränd mellan Vesterlänggatan och St NygÄlars

Hos undertecknad förläggare emoltages prenumeration

med 6 Rdr Bko å 12 häften af

Compositions Mödernes et Brillantes

pour le Piano

Af denna samling som redigeras af Hr J van BOOftf

äro utkomne

Häftet 1 Dreyschock SOUVENIR (Lied ohnc Worte

» 2 Thalberg LA CADENCE

» 5 et 4 Mendelssohn CAPRICCIO

5 Liszt DER WANDERER

6 och 7 Häftena utkomma i November månad och in-

nehålla «DEUX NOCTURNES par G E Kulenkamp .»

Slöra Nygatan

Uilämdxka BarnSefcsaker

ett större assortiment tili de billigaste priser

uti F A EISEN 'S Magasin vid Regeringsga-

tan Nr 7

—— —— —

"RQR .TK .O !RSIM [PTe

eller orprataren Komedi i en akt 24 sk banko

yyfraafe En EGENIHYM i Maria församling helt nära sta

den och hamnbrygga med vacker utsigt passan-

de för Herrar Handlande och Fabriksidkare så-

egande utom propra Boningsrum liera goda Magasi-j

n©i Källare Vindar ocli Verkstäder Stall och Gårdsrum

Vidare underrättelse lemnar Stadsmäklaren Stenberg å siltj

kontor vid Skeppsbron eller ock i huset Nr 55 vid Rege-j I

r

rinctsgatan nedra botten

om d

behag

konto

o

kondi

T JENSTS ÖK .ÅWBE

En Yngling om 16 å 17 ar från Landsorten

önskar sig kondition i Lärtflskram- eller Hökerihandel

Hans pretentioner äro inga Hedrande rekommendationer

kunna företes Den härå reflekterar torde inlemna för

seglad biljett på Aftonbladskontoret till M S Nr 55

Yar uppmärksam

I anledning af den chikanösa annons som bokhållaren

L vid Skansen låtit införa i Aftonbladet emot Provi

sorn Sv Abr—n angående 2 :ne Toilett-flaskor anser dea

sednare sig skyldig sig sjelf och allmänheten alt lika offent

ligt lemna den oförskämde annonsinsändaren den underrät-»

tn 'se som han i enskild väg genast hade kunnat erhålla

att ifrågavarande toiletlflaskor redan för längre tid sedan

blifvit för att tillställas Hr L aflemnade till Ilr Landtmä

taren Elfgren som derför lemnat sitt qvitto och undan

beder jag mig för framtiden dylika smädeliga insinuationer

från Hr L :s sida Stockholm den 5 November 1810

Sv Abr—n

e r hus- E v n d m arne

<n nykter ocli ordentlig Skräddare-Gesäll

"-1 som äfven talar Tyska språket söker sig Betjeattjenst I

lios något bältre Herrskap i staden eller pä landet lietvg

om dess uppförande kan presteras Den härå reflekterar

behagade lemna sin adress i biljett till »Villig» å Lotteri- j

kontoret vid Brunkebergstorg

I TJEJJET ÅSTUWBAS

j

j I

r

ricline öfver 16 fir mod t :od uppfostran

och tillförlitliga rekommendationer kan genast erhålla

kondition uli en större Minuthandel Vidare underrättelse

fäs i huset Nr 33 2 tr upp på Stora Nygatan

i S :tNikolai Församling och qvarteret Bacchus Nr 4 5 och

6 vid Brunnsgränden Österlånggatan och Skottgränden äro

till salu på vilkor som i alla afseenden äro särdeles för- i

månliga hvarom Curator ad litern F Alexanderson ler ^nar i

närmare upplysning j

pn brun WALLACK 8 år gammal stark

-S-i sedig och felfri Underrättelse fås uti Jernboden vid

Kungsbacken

BIVEUSEs

i 11 s 11 i s t a

ffh .fh

otreri€ts

I \1STILLKli i NGS-APPAHAT

uti huset Nr 59 vid Kornhamn på

på

c nUtavrrs Claver

om 5 kannor

1

d Kornhamn på

på samma ställe finnes

af Lindholm till salu

ai flere sorter till fabrikspris i Krelimers

Fr :l-od Stork rkobririkdn Nr 11 straxt tili

höger frän Riddarhustorget

aisoRf ;er ot h Tröjor

Ylfi

Bomulls samt Ylle finare och gröfre till fa

hrikspris i Brelirners

'Fröhod vid Riddarhus

toraet

jHottov iö quarter breba af |IU

Ätta och »ti hain (jvaibrt-oa la-

sonerade Engelska YLLE-MATTOR i Garnmagasinet vid

TJVmtio par starka KOMMfSSKOK Adress

j

C ^GÅ ^REB

C

^pra sorter af John Schwartz 's i Norrköping tillverkning

försäljas vill fabrikspris på undertecknads Kontor i hörnet

af Svartmangatan och Stall plan Nr 1

p

Havanna-ripai ver

salu iRiemnade i Fruktbodea vid

17

74

66

65

46

10

80

41

29 57

1055S»

14 15

E2 84

S 0808

80 07

11

55

70

oo

13

93

84

JV 3022 S2 72 Ul 91 — 9107

äS 27 46 76 84 89 98 — 9221 25

54 36 ,f 42 lo 46 49 56 80 82 93

9505 12 13 19 20 50 34 59 70

80 88 91 96 97 — 9412 15 17 20

45 5 85 54 66 75 94 _ P5K7 2D 52

42 84 65 66 85 99 — 9600 8 10

50 30 38 44 80 62 81 82 83

9715 26 52 85 59 66 69 75

91 99

— 9817 18 3« 40 48 67 ,73

83 _ 9910 11 42 20 26 27 48 85

74 76 3i — 10000 25 29 37 83

72 82 89 91 - 10102 6 26 44

55 65 71 81 91 94 99 — 10203

14 18 23 27 44 80 87 72 73 77

86 9« — 10507 12 16 25 54 35

51 54 56

68 89

94 97 - 10422

44 82 70 72 81 84 92 94

—

i4 49 84 SS 92 — 10601 6 8

17 £5 34 45 44 46 63 68 74

9

.1 — 10702 7 11 22 35 42 ,60

2 '9 55 53 65 65 68 70 74 77

— 10909 15 19 26 56 58 40 58

68 73 81 87 98 — 11008 25 31

80

41

29 57

1055S»

14 15

E2 84

S 0808

80 07

86

51

39

27

3 i

59

S«

53

52

53

43

50

US valda likta

15yss inkomua och till

Siatissmedjegalan

amb I

6 :te Klass

öfver de den 7 8 10 12 14 18 och 17

• Oktober 1840 dragne 2000 vinster

(Slut frän Löidagibl

Mk

Vinster å SO Mark

<•4 79 S8 9»

— 1S109 16 47

44 SB 74 79 84 95 — 51208 1«

73 30 85 88 — 11303 38

— 11417 53 62 — «1307

37 46 50 31 86 71 76

64 70

47 92

52 56

64 70

47 92

52 56

PRENUMER A T I O N S-S E I L A R

utan Niter

(grundadt p /i det 201 Hamburger Stads-Lotteriet

ii

"2 sk Banko hos UNDERTECKNADE samt

Bokhandlaren Herr .1 C IIEDBOM Myntlorget

Dito Herr I :s Gist BYLANDER Bazaren ä Norrbro

HOLMBERGSKA BOKHANDELN Slöra Nygatan Nr 6

Handlanden Herr O NYBERG Göthgatan Nr 11

Herr C J S NYBERGS KOMMISSIONS-KONTOR vid Stortorget

d

(p

föl-säljas till l :sta Klassen ii

"2 sk Banko hos UNDERTECKNADE samt

BOMMt

Do högsta vinsterna inlösas med

g

och komma dc öfriga vinsterna att utdelas enligt Planen

14000 P

g

Till deltagare i detta Lotteri inbjudas 14 ,000 Prenumeranter af hvilka 8000 erhålla någon af de i Planen speci

ficerade större eller mindre Vinster de öfriga hvilka i Hamburger Stads-Lotteriet få ingenting erhålla utan undantag

i detta Lotteri

Ö5n utmärkt mil avbetat kontrollerad 0ilfrcr-3hnn !are inuti förgtslitJ

d

"Vid köp af 5 Lotter erhållas dock endast hos Undertecknade den 6 :te gratis

Prof på de största vinsterna äfvensom Nitvinsterna finnas att bese på Hufvudkonloret hos

CARON

på pCARON IiUNDQVIST

Planen erhålles gratis» Bok- och Musikhandlare

Stockholm i Oktober 1840 (Regeringsgatan Nr 4

rr UTDRAG UR PLAKEff1

1 § För att i möjligaste målto bereda Pi-enumeranlerna säkerhet för vinsternas riktiga utbekommande i detta

Lotteri deponeras innan försäljningen vidtager i Rikets Ständers l ?ank uppå GULD- och SILFVER-V 'ARU-KLASS

LOTTERIETS RAKNING en summa motsvarande alla vinsternas sammanräknade värde särskilt för hvarje Klass hvar

öfver så väl behörigt Bankobevis som den af Undertecknade med Banken hållande moträkning hos oss finnes för

Prenumeranterne att genomse och för hvars riklighet alla dagar af vederböraude Tjenstemän i Banken kan lemntri

nödigt vitsord

ET Alla hvilka fullföljt omsättnina til 6 te Klassen uti lista Guld- ocli Silfver-Varu

Klass-Lotteriet säväl vinnande som de hvilka erhålla Nitvinsler undfå dessutom Frilott

till l :sta Klassen af detta Lotteri

pris-coubant

Engelska Garfveriets vid Tegelviken tillverkningar

Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4

Sål-läder pr skålpd Rgs Rdr 1 12 i g 4

— —

Svarta Blankläders-Hudar pr skålpd .•• M 1 14 — _ — — — —

Remläders- dito » » Ä 1 44 _ _ — — — —

Juft Läder i dito » M M 1 20 — — — — —

Souffletl- dilo pr stveke .•••»» 2 ,0 — 13 —

— — —

Kardläder af Oxhud » 1-0 — — —

— — —

Vaxläders-Skinn deckarvis pr skålpd » 2 24 2 20

2 lb 2 12

Svarta Kalf- d :o dilo » .••••»» 1 56

— — — —

Cordovan till Fruntimmcrskänger och skor pr skålpd » » 2 — 1

—

I Stockholms och Landsorlens Bokhandel (h å R sk

Stockholms och Landsorlen

ftckså ett Ord om Folkels Frihet och Rätt

STOCKHOLM hos L J HJERTA Litia Nygatan nid V

.emot Kongl Posthuset

v ffc

Störa Smålands Prest-Ostar

utmärkt göda uli huset Nr 11 vid Drottninggatan första

å

g

dörren till höger i portgången

JTiiaste sort utländskt

23 29 40 48 55 53 62

95

53 62

12313171921

på undertecknads Rakstuga i hörnet af Mä

stcr Samuels gränd och Drottninggatan emoltages Rak

knifvar li Slipning och dragning Äfven finnes koppar

badkar att tillgå för billigt pris

J L FUÖHOFF

Frö till Foderväxter

i af Rera slag i huset Nr S9 vid Kornhamn hos

Yäk