Aftonbladet Torsdagen den 12 November 1840

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1840-11-12
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1840-11-12
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1840-11-12
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1840-11-12
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Torsdagen den 12 November 1840

Sida 1

JM 264
Thorsdagen
1 >E
J
E
JTITi
>N I EFÖRSTA
1840
den 12 Nov
j >risrt i Stockholm
ÖsterlånggaUn
srt i Stockholm för hell Sr 10 Rdr BS sk för halft
ÖsterlånggaUn i Kryddboden i hörnet »f Drottning- o
i Likdkoths rid Norrlandsgatan i W *t .t .«EftCs i huse
i Nybergs vid Göthgatan samt i huset fir o2 rid Röda
i nr 2 rk Banko Prenumeration oeh Utdelning i Bladets Ko
.trfalan och t 'lara Bergsgränd i Björi n«s »id 'Kungsbarken i
»i Storgatan Ljdngitdslandei i F Hvstmuns i husrt Nr 9
Kontor ti 2 sk Banko railen l 'tde ;ning kl 6 eftermiddagen
n i f d
ingsgata ocl
Reuslagarega
Ztr»m Bod vid
och Jakobs gränd
Repslagaregalornc i Söder
M 'tenr Obt Den 10 November kl 3 e .m Härom
SS ,OS o gr blidt SO mulet Kl 9 e rn Ba
rom 24 .97 4 gr blidt SO mulet regnat hela
dagen — Den 11 Nov kl 6 f .m Barom 24 ,94 6
gr blidt O inulet regnat under natten
Utdrag ur Metorologiska Journalen på Stockholms
Observatorium i Oktober 1840 Barometern högst
15 ,97 d t den 13 kl 6 f m .„ lägst 23 ,03 den 24
kl 6 f m medelhöjden 25 ,517 — Temperaturen
högst -t- 12 ,a Cent th den 1 kl 2 c m lägst —
1 ,5 den 16 kl 7 f .m medeltemperaturen -t 4 .698
Nederbörden för hela månaden 4 ,604 Decimaltum
— Månen fjermast och Södra Månståndet den 2
första Qvarteret den 3 Fullmåne den 11 Månen
närmast den 14 Norra Månståndet den 15 sista
Qvarteret den 18 Nymåne den 23 Södra Månstån-
An Ann OO \f .innn f i orm li-f Hon 5f»
det den 29 Månen fjermast den 30
DÖDE I STOCKHOLM F d Åldermannen vid Åkare
Embetet J P Åhlström d 30 sistl Oktober — Guld- och
Silfrev-arbetaren Per Hoflstadius d ii d :s
— Deputeraden
i Traktörs-Soeieteten Johan Strömbergs Enka Christina
Strömberg född Lind d 7 d :s 79 år
DÖD I LANDSORTEN Aflidne Hr David Matsens efter
leinnade Enka Fru Anna Maria Hjerta afled stilla på Sand
bäcken rid Mariestad den 6 November 1840 i en ålder af
UaCKCII Till ndlltMilU Ull V .ilM Clllllt l I « .11 tflULI öl
94 ar 4 månader och 6 dagar sörjes af dess före henne
_ -
bortgångna 4 Barns efterlcmnadc Makar samt af 18 Bar
nabarn och 11 Barnabarns-Barn
LEDIG TJENST Bataljons-Läkare-befattningen tid Jön
köpings Regemente ansökningar ingifva» till Sundhets
kollegium inom SQ :de dagen efter d 11 dennes — Kloc
kare-befattningen i Nora Församling af Hernösands Stift
sökes hos Pastors-Embetet derstädes iiom 3 :ne månader
after d 11 d :s adress Hernösand och Nora
DOMAR Den 16 inst Deeember ulgifvas Örebro R .R :s
uti lonkurs-tvisterna emellan Handlanden G Kihlstedt
Handlanden
iden J Ahlm Handels-bolaget Anstrin et Ternell
Harfväjré-gesäl len Hedengren och hans hustru Slagtaren
Becker Bataljons-Läkaren Rudens Sterbhusdelägare j samt
Smideshandlanden Lundqvist och hans hustru samt deras
Borgenärer — Den 9 inst December afkunnas Sundsvalls
R .R :s uti Handlanden C K- Flodmans och Enkefru Lag
wanskan Annelle Lunds Konkurser
OFFENTLIGA STAMNINGAR Å BORGENÄRER Af En
köpings R .R Båtföraren Erikssons och dess hustru Anna
Margaretha Erikssons å första helgedagsfria Mandag i Mars
»ninad 1841
—Wadsbo H .R genom Jrsstämning Profes
.saren Sven Norders på Sättra å andra rtgd af Ting natt
*eh år ifrån den IS sistl Mars
BOLAG upplöst Handelsrörelsen under firma C G et
J A Hjertsäll i Carlskrona C G Hjertsäll fortsätter han
deln ensam äfvensom inkasserar bolagets fordringar och
Jiqviderar dess skulder
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Pbarmachp Kandi
daten Sv Abrahamssons d 18 d :s kl 10 f m på Nor
bergs Gästgifraregård Fru Christina Höglunds och Lärfts
kramhandlaren (i W Eggers d 14 d :s kl 5 e m uti å
Börskillaren anvisande rum Lars Jönssons i Skänstad och
Anders Prtterssons i Ammarp Toarps Socken den 1 inst
Jiecember kl 3 e m hos O G Wallich i Bor .is Han
itelsbctjentrn O Bergstens den 2 inst- Det kl 10 f m
ho O G
"Wallich i Borås Handlanden Moses David Hirschs
d 16 d :s kl 4 f .m i husrt Nr 56 Qvart Gropen Styck
fcjutarebrinken 1 tr upp Vinskänken C Fr Sjövalls d
11 d :s kl 4 e in å Källaren Sveriges Vapen
SPEKTAKEL På Kongl Theatern i morgon Fredag
i >b3r Startsji !ka Hi stiu n samt De Löjliga Möteha .—
Kista Lördag till förmån för Fru Bock för första g :n
Förstå Stbgkt Duett utur Operan Norna af Bellini
sjunges af Fru Gelhaar och M :lle Lind samt Ox-Mexukt
te-n Joseph HaydfTs roi utröres af Hr Lars Hjortsberg
f m Biljetter säljas uii L J Waiodells Ta
Bergstrahlska huset Passagerare som ej 1
hos Kommissionären betala dem ombord rci-
r
o
förhöjd afgift
Ö
jg
Till Örebro fo ?-
gen i år afgår Ångfartyget SJÖHÄSTEN - nia- i
gen den 44 d :t kl 6 f tu i stähct f r /■ i-1
dagen den 12 Fraktgods emottaci alta
vid Riddarholmen Biljetter för passagen»■
hållas hos L J Slomi /visl Slorkyrkobr Ar
Restauration finnes ombord
Ångfartyget COMETEN afgår nästkom
från Stockholm till Södcr-Telge och Norrk
kl 7 f m och RAKETEN från Norrköping lii Sloc
Måma
tid Biljetter Tor Passagerare sä lias mi I .T V
_
r
delis Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Ue
finnes ombord
Ångfartyget WIKINGEN afgar hvarje• Fred
7 f .m från Stockholm tiil Strengnäs cn >•
och från Arboga till Stockholm hvarje Tisdg v ir
tid Biljetter för Passagerare säljas i L Warode
tor i Bergstrahlska huset Restauration onihöt
j
'r
9
j
t
m j
,n
Uppskrivet vore icke utan äfventyr Talaren önska
de derföre uppriktigt alt ett reformförslag utan öf
verdrift men sådant liden det fordrar oeh behöfves
(nå kunna vid denna liiksdag uppgöras och anta
gas Ku annat tillfälle kunde blifva mindre lämp
ligt
orgon kl 7 tiJ Nyköping och
t
Ångfartyget GRIPEN afgär nästkom I Öi
14 Nov kl 12 midd tiil Södcr-Telge a
HBHPmII
17 Nkl8 fSh
p
riAn /fan 4v Va 1 /1 W f m I i t 1 t I
P
gen den 17 Nov kl 8 f m till Söler-Tes
-» och pi
jande morgon kl 7 till Stockholm Biljetter för ?vv
rare säljas uti L J Warodells Tapet-Magasin i Bcrgst»
*ka huset Restauration finne ombord
TILL SALU
för 4000 Guineer
Det utmärkt vackra Engelska Ångfartyget af l :sta K >ssen»
GLEN ALBY tö
kalladt af 131 gamla eller 14 r Nya Truis
drägtighet för närvarande i regulier fart mellan IfuH Chri
j stiansand och Götheborg är till salu efter fullgörandet af
de i år bestämde tourer ofvannämndi» platser emellan
Byggdt i Greenock i Februari 1835 erhöll det fortidet
år om våren nva Pannor af den mest godkända konjunk
tion är för öfrigt i bästa stånd kopparbultadt allt igenom
och af följande dimensioner
Längd 121 fot 4 tum
Bredd 19 fot 4 1-2 tum midtskepps mellan hjulaxlame
Djuplek 12 fot 7 tum » i rummet
Dess 2 :nc ångmaschiner äro af 60 Hästars kraft hvardera
och fartyget är på det smakfullaste inredt för Passagerar-
ne med en rymlig salong och beqväma hyttor på hvarde
ra sidan Såsom ett godt snällseglande sjöfartyg öfveriräf
fas det af högst få
MASKERÅD-BAL
» f d Kirsleinska huset vid Clara
igifves med nådigt tillstånd Lördagen den 14 dennes hvar
«aa vidare framdeles
Vidare underrättelser meddelar
James SINCLAIR » Götheborg
niLIGENGB TILL UPSALA
N
afgår Onsdagar och Lördagar fran huset Nr 36 Mäster
Samuelsgränd återgår Tisdagar och Fredagar samma lid
— Paketpriset är nedsatt
Plenum *den 27 Oktober
i1
en»
uis
hri
t af
idet
nk
om
me
era oheriygad
rar- Utskottets åtgärd skall
rde
räf
org
ter
lid
(Slut fr
'in Tisdjgsbl
j Biskop U-ur >m trodde sig ej hafva något nytt atl
'r säga och ej kunna siiga bättre än föregående T«
9 larne Andra orsaker förmådde honom att bryta
j »in lystnad Samhällsfrågan vore väl i sig sjelf vig
tig men vigtigare nn genom biomständigheter I
t historien hade Tal läst de olika representationsför
m j sök som blifvit gjorda och under viss tid vissa
förhållanden kunnat sig göra gällande men de hade
,n bchöft reformeras Om de rönt förgängligheten hade
de dermed ej förlorat sitt värde såsom varande rea
lisationsförsök af idéen oeh hade derjemte den ne
gativa nyttan atl varna och förekomma misstag och
borde tillika gifva aktning för andras öfvertygelse
"Striden mellan olika teorier och meningar må gerna
höras» fortfor Tal «ty der galler mensklighet men
deiTiire ma ingen pålägga despotisk makt Hvar och
en har rättighet att fordra aktning för sin öfverty
gelse hane veniam pcltmusqoe damusque vicissim
Bion utom Ståndet» fortfor Tal med stegrad stam
ma »hafva fieie uppstått som tadlat allt som svänga
sig med menniskorätt och personlighet och hvilkas
motståndare ofta stämplas med fiender till fädernes
iand och rättvisa .» Bet \ar detta som hade påkal
lat hans yttrande Öfvertygelsen kunde misstydas
och misskännas men detta vore ej farligt Svenska
■ folket hade för mycken upplysning älsladc för myc
ket sitt land och sin frihet för att lyssna till så
dant Ginge det till yttiing så skulle xåldcts makt
«j hlifxa längr»rig hfter detta öfvetgiek Tal till
Ut«kntteU betänkande och vilie dä ej förringa dess
förtje ,ster Utskettet hade velat något innerligt
g >Ut men Tal \»lie påminna att Sverge vore mo
narkiskt Om Tal någon gång saknat ordning vore
det hans fel men eljest hade han saknat samman
hang mellan premisser och konklusion Var likväl
att den tid ej vore långt aflägsen då
vinna en förtjent aktning
ut
t i
ren
hn
ut
re
är
l )e
sk
be-
ariiuedlcrtid skall» fortfor Tal »härigenom frid och
lugn liim .is mellan dc olika ineningarne och en re
prusenUtionslorandring blifva möjlig .» Förklarandet
att det närvarande ej duger vore en hård dom och
ej betisadt Denna dorn funnes ej i nationen der
maiifa t j gjort sig reda för kon .titutionen utan
missbelåtenheten angiuge mera riksrfagarne som ko
fta myckel oeti ge så litet Men i sednare tider
hade också uppstått en borgareklass med rättvisa
■ anspråk äfven der vore dock missbelåtenheten ej
i en gång så högljudd Man säger väj att den när- j
Uarantie tj kan åstadkomma något godt inen Tal
i frågade om ej secian li !09 något godt skett «Äri
(let en sanning» fortfor lian natt bördorna bl ii v it
ökade atl byråkratien tilltagit oeh alt mycket kan
lr .es så tryckande » Dessa beskyllningar voro otack-
sambet emot stenska folket dess Konung och mot
(jud Vid r .ksdagarne hade övermodiga menni ;kor
framtradt klagat nl \ei allt och velat minska konuo-j
gainaklen och »eilan velat beherrska-olika tänkMide j
af Dfetta hade dels varit orsaken till revolutioner Vlels i
å„ ■ likshetsideen men
for 'cttr All iljcst
ett »» «k» rkttigfcetcr
om
ens
om
m
nu
m-
or
ot-
liil msktens ökande Personlighetens begrepp hade
fortfor Tal vidare under franska revolutionen ut-
biliial sig men fiån allt sådant som uer iuträlTat
bad han en mild Försyn bevara oss Denna person
lighet vore cn form på rättigheter eller de vilkor
hos subjektet hvarförulan inga rättigheter gin as i
Alt lins personerna funnes ett förnuft låg i jemn-
liksbetsidéen men ej att dc skola hafva lika >ätlig-
pä personligheten grunda luran ■
och jemnlikhet vore ej rätt En j
stor borgerlig frihet kunde cga rum äfven i despo-i
tiska stater Personligheten vore någonting abstrakt
hvarpå ingenting kunde grundas Derpå öfvergick
Tal till ordet rationelt och frågade hvad dermed
kan menas Menades nämligen dermed att mani
lagt en princip till grund så passade fiet ej på Ut-1
skuttets förslag dir den ej blifvit följd Menades
dermed åter det later tänka sig sä funnes ej deri
en- någonting Men man menade förmodligen ilermed
re- detsamma som sprioristiskt utan afseende på er
ade farenhet Idéen om samhallet lage väl i förnuftet
ät- men ej huru det skall ordnas Utskottet haiie för-
81 j mouligen forlfor lal menat att detta vore det
nns eima lörnuftiga Man hade vidare talat om rättvisa
deni "® '1 rösträttighet genom alim lina val utlrjekt atl
dra en hvar har valrättighet Men fortfor lal ilet
all- i >ore rättvist alt den fatlije hade lika rätt med den
m rike den läge med den höge Dock del vore den
äsl qvatiQcerade personligheten som hade valrättighet
le-j Andra känna vi dock icke fortfor Tal men månne
till ej dessa predikater aro något i erfarenheten gilvelVJ
tta j En sådan person skall väl välja och väljas men Ut-
m
er
ul-
ar
de
as
ör
ess
men
ets
or
yst
dat
m
tli
re
el
än
1a»
tta
och
ied
All
äl
men
skottet hade då bordt bevisa atl Stånden ej aro q \a-
liticerade lin värd Talare hade yttrat att del vore
den moraliskt qvaliticerade personligheten som skall i
väljas och hvem önskade ej alt det »orc sådan I
fortfor Tal och jag ville tillägga den upplyste Slen
huru bast kunna uppsöka sådane Sker detta fec-
nom allmänna val Månne ej troligare genom stånds-
val Dock om vår bestämmelse älven ej är annat ,j
än att söka realisera drömmen lill ett Guds rike ph
jorden sä bleXve dock ej att inträda deruti förrän j
på andra sidan förgängelsen Men hvilken vore
den bästa den mest rationella representation T För i
alt besvara detta hade man först att besvara hvad i
är statens ändamål och sednare huru vinnes detta i
ändamål och med detsamma vore man inne på •
serskilda sätt hvarigenom slaten realiseras Ut kot
tet hade då begå 11 ett stort misstag Historien lärer
nämligen att ideella ändamål endast approximativt
kunna vinnas litt representationsförslag kunde tan
kas ideell men fortfor Tal försök ej införa det i
pä jorden En representativ författning måste sluta
sig lill föthållaudcn som finnas lokal klimat reli-j
gion seder och fördomar m m För att ifrån fa
ris kunna införa en statsförfattning fordrades också j
att alla skulle kunna böja sig efter den Men tor
synens vishet vore stor som later menskligheten ut-i
ven i vecklas under mångfaldiga olika former
re
nas
nne
mlra
am
cke
tid
in
fall
ag
fvet
nkt
man
ras
I afseende
pä stålens ändamål instämde Tal närmast med 11 r
Dahlgren Det ligger inom menniskoförnuftet en idéJ
som det vill realisera Deri lag både orsak och än
damål Staten fortfor Tal hade en yttre sida denj
vore en skyddsanstalt för att bevaka rättigheter
denna vore dock materialistisk och om man skulle
hafva rättighet att deltaga i samhällets lagstiftning
så borde bestämmas cflcr mängden af rättigheter
medel yrke och verksamhet Olyckligt vore dock
att alla ej cga lika rättigheter dä den ene >r mer
den andre mindre lottad Den högsta rättigheten
att adla sig till ett Guds barn vore lika för alla j
efter deras olika gåfvor och ju större gods man
fåll desto mera hade man då att svara för Menj
staten boruc betraktas ur en högre synpunkt ocb I
i
i
j
RIKSDAGEN
PRliSTESTÅNDET
Auktion
Plenum den 24 Oktober
äma hyttor på hvarde
nde sjöfartyg öfveriräf
SINCLAIR » Götheborg
UPSALA
huset Nr 36 Mäster
h Fredagar samma lid
EN
ET
ktober
(Stut fr Mändogshl
s memorial hade ut
r äfven
ilen alt i
leda såsom Talaren
rtadt
omdöme tfhn
n
Äf >eH flere
af
Lektor T .nureniw Utskottets memorial hade ut
om andra obestridliga förtjenster äfven
ilen alt i
afseende på antagligheten föranleda såsom Talaren
förmodade ett nära nog likartadt
omdöme tfhn
pluraliteten af Riksförsamlingen
det Stånd till hvars intresse arbetets resultat ut
fallit torde betänka sig innan de antaga ett re
presentationsförslag hvilket icke har ett säkert fä
ste i det allmänna tänkesättet och för hvar» när
maste följder Utskottet icke vill ansvara — l )e
största och mest ingripande reformer inom mensk
ligheten hade anslutit sig till redan gifna och be-
Äf >eH flere
af
«»««8» «» '« "«»8« «ch förhållande och rrå„
'grund af dessa öppnat högre och filare banor for
j slägtets sträfvande till fullkomning Det var ej ett
nytt slägte för handen utan alltid det gamla som
ej kunde lösslitas från det närvarande och medens
försättas i ett framlida skick utan blott småningom
I och på naturenlig väg dertill framskrida Delsam
,onl de en5kil (la folken
- Då här nu
-
p
vnr
,fn « "nhvair„ ,„g utan en om-
bildning ar den beslående ordningen sa borne for
slaget till en ny representation ej uppgöras pä blot-
I ta förutsättningar med försakande af all erfaren
hetsgrund och förkastande af de elementer som re-
(jan jjjj stjjrsta delen förefinnas Ulskotlet hade
j sgsom grunj
f6
r va |_ ocj representations rät-
i ten antagit personligheten qvaliBcerad genom 81
eller SS års ålder och 250Rdr fast egendom Fanns
del öfver allt inom denna massa af individer den
insigt och det oberoende som samhället bör fordra
af dem hvilka skola ä folkets vägnar vaka för all-
mänt väl Utskottet kunde icke försäkra derom
men trodde att ett folks politiska uppfostran bäsl
pÖR >s
|c MfnWWa valens skola Det skulle såle
des ligga i sjelfva institutionen cn andans kraft till
nationens pånyttfödelse Möjligen dock sattes detta
af mången i tvifvelsmål Talaren ansåg att sam
hällsformerna äro såsom allt menniskoverk under
kastade vansklighetens lag De bade sin tid och ul-
orver denna vore det förmätet att tillkämpa dem yar
»kt .ghet Reformer vore någonting nödvändigt i de
menskliga tingens ordning Ju längre de uppskjutas
desto radikalare blifva de desto större brytningar för
anleda dt Att ett undanlag frän regeln skulle gö
ras af vårt närvarande representationssätt med dess
många brister och lyten insåg Talaren icke men
allt detta oaktadt kunde lian ej antaga Utskottets
förslag emedan det gick utöfver tidens både for
dringar och resurser Utskottet hade sjelft upplyst
huru den Svenska nationalrepresentationen utbildat
sig och dess närvarande elementer successift fram
triidt Det syntes Talaren att rtt nytt nu egentli
gen vill göra sig gällande nemligen de hittills öre
presenterade medborgarne af den sä kallade medel
klassen tiick nationens kraf för närvarande län
gre i delta fall Talaren trodde det icke 51a»
borde derföre inskränka sig lill upptagande af detta
nya element och gifva åt dem alla cn bättre och
tidsenligare form för deras inbördes verksamsel 3ied
få ord ville Talaren uttrycka sin lank» härom All
sjelfskrifvenhet upphör och alla representanter väl
jas Valrätt utöfvas af de angifna klasserna men
hvarje klass väljer icke blott inom sig utan äfven
inom de öfriga pa det intet ensidigt intresse nå
gonstädes må få öfvervigtcn och pä det hvarje re
presentant må vara ett alla medborgareklasscrnas
ombud Representantförsamlingen fördelas pä tvenne
kamrar Detaljerna häraf kunde såsom af amlra
Talare redan utförda lemnäs å sido — Hvad fram
tiden bär i sill sköte kunde den närvarande icke
afgöra eller anticipera Måhända skulle den tid
komma då ett förslag sådant som Utskottets vin
ner ett allmänt bifall Det hade dä i detta bifall
cn garanti för sin ändamålsenlighet för sin antag
lighet Annu var denna tid icke inne Slatslifvet
bchöfde dertill komina på en vida högre ståndpunkt
än det nu innehar Men häraf följde icke att man
hör uppskjuta hvad »om nu kan och hör göras
Auktion
renom öppen och rriviilfe Auktion på stället
la
1
_ fK ,ni ,t
Hemma ^T Ml >KATORP t-S
nnantal med tillhörande om-
kring 100 Tunnland stadsjord som till en del afven kom-
mer alt särskildt siiljas eller arrenderas ifall ej antagligt
anbud å alltsammans skulle ske belägenheten är invid
Skai start Xbyggnaden beqväm och för Ståndspersoner
igodl .kiek umi brjindförsäkrad iLandlfonden för «000
Ittlr Bko och alla afgifter erlagde Den radande jordman
ir lera oel svartmylla I ,va ,pä ärligen ulsSs omkring 18
Tonnor höst- oeh SO Tunnor vårsäd vinterfoder 6 hästar
äO boskapskreatnr och 40 får- Lfif- och barrskog linnes
tillräckligt tilt gärdens behof saml godt sommarbete Skulle
egendomen vid denna auktion ej blifva försåld kommerden
alt upplåtas till hälftenbruk på några är med eller utan
inventarier och kreatur och i båda fallen alt tillträdas nä-
H
liuiin
-
errar l >e .agarc t Jern-Anglartyget samlel
own ikm lin »»mmanträd» Lorda-
Be af Storkyrko-Församlingeus Respektive
« .rn nnsk» »It för nästkommande är bi-
reel köpares åstundan I nder tiden einottages anbud öf
ver hvars antaglighet vid tillfället kommer alt resolveras
Närmare upplysning om nämnde Egendom fås af Lärits
kratnhaiidlarcn E Sucksdorff i Stockholm samt Inspektor
lijertströin i Skara
_
forrar DeUgaro i Jorn-Ångfartyget SAMI EL
OWEN täckes till Bolagsstämma sammanträda Lörda
gen den 14 'ovember kl 6 e .m uti de rum som a Börs
källaren anvisas för att i utbyte emot förut lemnade (Jvit
lencer emottaga Aktie-brefven välja Direktion oeh besluta
om flere Bolaget rörande angelägenheter
Stockholm den 7 November 1840
Jamfs PATON A ZETHELIIS SAV GODE ^IUS
behålla sina plaiser behagade till hyrans erläggande infin
na sig med förlidne årets qvittenser hos Kyrkovärden V
.1 Arrhenius som för delta ändamål träflas i sin bod vid
Köpmangatan emellan kl A och ti alla Söcknedagse !ler»id
dagar tili den 20 l )e ernber hvarefter dc lediga platserne
uthyras till andra torn sig dertill anmäla
Till Sodrrköpin
ÖSÖfK
p
gir Ångfartyget ÖSTERGÖflll .ASD Kapt .1 P öhman
Fredagen il IS Nov kl 7 f m samt medtager Gods och
Passagerare- Biljetter erliällas på Ångbilskol ,lort
't vid Stor
kjrkobrinken
Jern-An-iartyoxt SAMUEL OWEN
koi *mer att sä länge det är öppet vatten göra regu
iiera resor emellan STOCKHOLM och WESTERAS nem
ligen hvarje JWändag och Thorsdag kl J f m från Stock
holm till \V
eslcrås samt Tisdagar oeh Fredagar samma lid
från Westerås lill Stockholm STKKINGNaS anlöpes pä re
san till Westerås omkring kl halt 1 e m samt fran We
stenis omkr k 1-4 till 12 f m
Biljetter säljas hos C O Strindberg Stadssmedjegatan
ÅTfGFAHTYGST 'WESTE /SArJLAKD
afpar hvarje Tisdag oeh Fredag kl
f m tiil Strengnäs
oeh Westeras Fartyget
-inlöper Strengnäs kl half 1 och
inträilar i Westeras kl 4 e m derifrån det återvänder
Onsdagar orh i ördagar kl 8 f m och inträffar i Streng
cäi ki half li Biljetter för Passagerare säljas i Stock
holm å Rederi-kontoret huset .Nr W Lilla Njgatan i
Strengnäs hos Handlanden N Kydberg oeh i Westerås hos
Inspektor Ahlström Proper Restauration linnes ombord
TILL UPSALA
a
'år Äii
'farljBet
<I
-- A !ia Onsdagar och 1 'redapar kl
8 T ni samt ater I- or .t
-ii ful Lördagar s t Eiljelter
*alru hos Str .ndherg vid >tads 'n ,- i \gaUn — Köjias
ttitiett ^r eir honl erlag ^Ä 3 sk bsnko öfver Taxan
TILL UPSALA
Ångfart !el DlTAMl ilsfli ^ir Vhcrsdagar och l .or
«amt iller Måndagar 02«dagar oeh FretU .jar k 8
j
i
j
j
i
i
j
i
i
1
J
i
I
j
j
i
i
i
i
j
j
i
J
j
j
j
I
dess ändamål såsom ett inre och då måste de mo
raliskt q vali fice raile och mest bildade Tara berätti
gade att deltaga i representationen Intet af dessH
ändamål bör förbises utan både materiel förkofrau
och inlellektucl utveckling befordras Omöjligt vor
dock att lägga abstrakta personen till grund utan
den qvalificerade den högre intellektuella Utskot
tet hade satt vissa gränser för personlighetens ut
sträckning detta hade också varit nödvändigt Val
rätten måste utöfvas direkt fortfor Tal och Ut
skottet hade kommit till motsägelse genom att an
taga indirekta val Tal åberopade Frankrike Un
der dess mest upprörda tider fanns det aldraminst
frihet och det var genom våld mot allmänna mak
ten man sökte genomdrifva sina åsigtcr Dessa be
dröfliga tider omordade Tal mycket men Kcf trot
sig kunna förbigå denna skildring utan att störa
sammanhanget Då nu Utskottet ansett cn hvar
böra få utöfva sina rättigheter så har detsamma
fortfor Tal vidare förespeglat sij större förmögen
heter hos svenska folket än hos amlra folk Den an
tagna egendomförmögenheten vore sammaledes orim
lig och frågade Tal om detta antagande vore ratio
nell För öfrigt vore orätt att Utskottet såder sam
manförer ätskillige qvalifikationer emedan de ej voro
kominensurabla Många skulle nu blifva uteslutna
och om de derom påminnas vore betänkligt Hel»
förslaget ansåg Tal olycksaligt förenade sig med Hr
Sandberg och fortfor «det skulle ligga något svårt
deruti om man skulle säga den är utesluten eme
dan den ej hade några riksdaler till Flera tänkare
i hade fästat sig vid allmänna val men måst åtcrgi
— «Hvad är roten till oron i Europa» fortfor
'fal
i «om ej denna census och grundläggandet af en pen
riinge-aristokrati Detta är alt gifva anledning stt
klaga äfven mot Försynen och skulle snart göra vårt
fädernesland förlustigt både frihet och sjelfständig
het Dc som uteslutas enligt Utsk :s förslag bland
den jordbrukandc klassen voro ännu flere än de
som få rättighet Utskottet hade dock sagt att dm
fattigare bar större intresse i Statens bestånd hvar
j före får dä ej den fattige fortfor Tal blifva represen
tant framför dc andra rika — Imedlertid var Tal
försäkrad att genom detta behandlingssätt sans ot 'b
lugn skola återkomma Representationen hade sina
brister och ett stillastående vore död 1 samma mån
som industri och kultur utvecklas i samma mån be
höfvas reformer men de böra ske med lugn Ul
skotlet hade bordt tillse om genom förändrad ar
betssätt och sa vidare många ölägenheter kunnat
afhjelpas Det funnes en klass med anspråk på
deltagande och derina bestod af embetsman po«
sessionater och ofrälse jordbrukare Tal önskade
se fö 'e»läs huru dessa kunde införlifvas pa de nu
varande stånden eller bilda ett femte hvilket vore
bäst emedan de andra då kunde bibehållas ren»
Valen ansåg Tal böra ske slåndsvis sä att hvarje
Stånd väljer inom sig och direkt Om Bondestån
det ville välja indirekt hade Tal ej något deremot
Sjelfskrifvenheten körde upphöra och hoppades Tal
alt Ridderskapet och Adeln derutinnan går till mö
tes Antalet af representanterne borde utgöra ett
lika antal af hvarje stånd Men huru de sedan skulle
sammansättas ville Tal öfverlemna ät Utskottet
'Men om de skola sammanträda på en Kantigare an
såg Tal stånden pä egna rum böra fä serskildt be
sluta När tankarne således ej voro gynnande för
Utskottets förslag hoppades Tal att Utskottet skall
tälta sig derefter och arbeta pä ett mera antagligt
Prosten Ödmon sade sig stä i förbindelse hos sed
nare Tal som fört diskussionen frän sarkasmen
Tal gladde sig ät att deråt fastats sä mycken upp
märksamhet Föriöjligandets vapen hade Tal önskat
vara borta Man beundrade väl imillel men här
hade det ej bordt begagnas — Man hade talat om
Staten såsom en organism och om familjen Tal
visste också att dessa åsigter voro införda af Hegel
oeli blifvit konstruerade af Schelling men stt de ej
vidare kunna försvaras Tal visste också fortfor
han atl Hegels lära för till betänkliga följder ocb
frågade huru man deri kan vilja få stöd för stånd
Ifrån personligheten som Christendomcn sedan upp
höjt borde Statens begrepp härledas Detta skulie
öfverensstämma med de största rältslärares satser
Hos åtskilliga sådane skulle man fä se atl lagen är
satt för menniskan mcu ej menniskan för lagen
Man hade ansett census vara en gåta sen» tj kunde
lösas men Utskottet både dermed föreställt sig be
sutenhet och att en hvar »om vore besuten skulle
önska sig sä mycken rätl i cn fri Stat att han finge
deltaga i representantvalen Andra författare liade
också yttrat sig i likhet härmed En bland dessa
Ch er bi 11 i er (om Kef ej hörde orätt hade pä del
mcnskligsste sätt framställt detta och Tal föreställ
de sig vid företalets genomläsande som om lian sutit
och afhört hvad nu yttrats i detta ämne Tal re
kommenderade denne författare för en hvar som ville
läsa något väl genomtänkt och författadt Del vore ej
rättvist alt göra inskränkningar i personlighetens rätt
Mcu det vore personligheten med egendom som ma»
här menade på det ej något qvantitftlift värde
skall framhållas framför det egentligen medborgerli
ga Utskottet hade just velat förekomma alt ej hvil
ken som heldsl skulle fä deltaga och hade pä detta
sätt inskränkt sig till ett mindre anta valmän Man
hade trött fortfor Tal atl proletärerne skola kom
ma att deltaga i representationen men vill derjemte
all färre skulle blifvit uteslutne Man gillar således
hvad man förkastar och förkastar hvad man gillar
— Man hade talat om bitterhet och splittring En
sällan funnes att öfverklaga och hade funnits alltse
dan frihetstiden då det ej en gäng kunde medgifvas
att ett visst stånd skulle fä skjuta villebråd på sin»
egna egor dä detta samma Stånd uteslöts från Hers
förmåner och ett annat åter sökte göra sina rättig
heter gäll ,ande emot hela Svenska folkel — Man
har yttrat att menniskoma ej ega samma rättighe
ter emedan do ej alla hafva samma förmögenheten
men de böra Ifafva lika rättighet i den mo ;n de del
taga i statens utveckling Man har vidare sagt att
aktiebolag skulle vara uteslutna dä deremot en afc
tieintrcsscnl om lian hade en enskild industri tj
vore det men det står fortior lal alt aktiebolag
väl ej äro representerade men att aktieinän ega rätt
alt representera Vidare hade man åberopat kapita
listen men honom som man ej cn gäng kan beskat
ta hftiie man ej kunnat tilldela någon sådan rätt
Ilåndlvcrltaren vore vidare representant och en hus
egare representerar för det hus han eger
"Förtroen
deembeten har man vidare ansett ej hora represen
teras emedan deri som är och ej kan annat än vara
beroende af förmän ansetts ej kunna såsom sjeSi
ständig representera men har lian förmögenhet #»
har man ansett honom för denna hafva rätt A <«
chefer således skulle eljest ej få representera El vad
anginge arrendator sä representerar han bloli för
yrket men för egendomen jordegaren 'jo
hade klandrat dc indirekta valen men de diri-kta
kunde fcär omöjligt ega rum Endast för staden»
kunde de passera Man både vidare srtgl ätt lol_
B Rdr 82 sk tre månader 5 Rtlr Sauko i i
ch Fredsgatorne i Bito .vijkfts Bod hCenc-i ■
t Nr 26 vid Nybrohamnen i S G I »
Slussgalan ANNONSER emollagas endast i
Kontor rid Stads-Smedjrgalan i f d
i Eissiws i hörnet af Regeringsgata ocl
9 i hörnet »f Horn»- och Reuslagarega
Z
och
Repslagarega
jande morgon kl 7 tiJ Nyköping och
i riAn /fan 4v Va 1 /1 W f m I i t 1 t I
4 No kmid tiiSödc
HBHPmII
gen den 17 Novkl8 fmtill Söle

Sida 2

ning genom sådana val ej »kulle blifva ut- tets Ordförande hade ms»
tryckt men cn fullmägtnr frambär ju fortfor Tal
1 häftiga utfall Tal intj i
lina koiomittculers mening oehfc«llt hvilar på för- rande ejor t sin allmänt •
troende Man hade sagt att de störa intressena nerbri for den
opartisk
blott skulle få representera och detta hade Utskot-
mot hvars och ens ser«K
let just afsrtt äfvensom att en hvar derjemte skulle gte derefter i afseende
fÄ representera sitt Man hade ansett de allmänna- fot ja ode skriftliga anföra
re valen irralionela detta hade dock Tal ej väntat »Konstitutionsutskott
utan något helt annat År 1834 erkändes de och .under den innerligaste ö >«
borde väl nu vara lika En annan Tal som kan rande grtindlagsförhållam
framställa på bada sidor fortfor Tal hade visat .att samhällets förkofran att r
hvad som nu vore ratiooelt ej varit det 1834 Hvild
presterna angick fortfor Tal så hade de under fri
hetstiden blifvit begagnade till allehanda hvarom Hr
Professor Hnsjelrots teckning hade att upplysa väl
ej med vackra men sanna färger Slutligen yttrad®
å
deluintten väcker tvedrägl
troende Gerna medgifv
kunskaper öfvei slipande n /o
bör sättas i stället Till stö
utan lärd uppfostran och i
j
Tal hvad Stånden anginge att det vore märkvär
digt att se huru germanismen återgå» till stånd
huru staterna derstädes behöft något hvarmed de
kunnat sammanhållas Tal åberopade derjemte sitt
förslag der medborgerligheten låg till grund och bi
behållande af del närvarande så vidt möjligt vore
Man hade talat om afsigter om bemödanden för
folkfrihet m m Derpå svarade Tal att deri som
älskar sitt fädernesland han vill framåt
'vfii iiliät '1 .sig >3gra
• att de-Tne JV ^fö
•11 in .no L 't-kottet i
tli t han vi a
!i
.piisi Tal ipplä
tj 'lf \ss Utskottets Aisliig
majoritet bad
lyrelse atf -ä
hfipsl menligt
f itr hetat
i
:i \a
nietierVa
f itr hetat
i
:i \a
nietierVa
BORGARESTÅNDET
Diskussionen öfver Representations-frågan
Denna diskussion börjades af Hr Piiré med del
muntliga anförande hvilket uti vårt sista Thorsdags
De Heste
pgre
blad finnes in extenso intaget De fieste lalarne jmöjligt nog att på cn gåig våldsamt undanrödja
som derefter yttrade sig i sjelfva saken hade län- ,det inflytande aiistokratien och lii« ;arkieii sig in
gre eller kortare skriftliga anföranden dem de upp- der seklers lopp småningom tillvällat Jag bopnas
läste Efter Hr Petré uppropades af Svenska folkets sans oc .li långmodighet att biyt
samhällets förkofran att r i eii >tera :d Stj-uisfiir
deluintten väcker tvedrägl a fy oi .li inb ^-de iriiss
troende Gerna medgifv att «ict >ar
't *«t vara
kunskaper öfvei slipande n /obleiu att S ira hvsd sorn
bör sättas i stället Till störte dt-ef p-aktiska man
utan lärd uppfostran och i 'rn för så viRtiga forsk
ningar nödiga underbygg samt nrfare h sk iUe
vi också visserligen afl-ä t os från detta vi /il •
.in
fattande förslag till rep "semaiions förändring om
icke allmänna rösten Ii t påkallat den och våra
medborgares förtroende i ss t ;eimed tata be
fattning Vi uppbära tu äi rför strängt tadel och
persiflage medvetandet r renheten i våta afsigter
skall dock hjelpa oss alt i
idMja de ined onibbadt
siiineslugn
Vi hafva hellre velat på från »runden med den
gamla murkna statshyggua itvis förändrande än ge
nom dess ytliga reparerande föreviga vantrefriaden
och trångboddheten derinom Foitfar missnöjet med
bestående samhällsförhållanden alt ökas i samma
progression som de sedna e rireu då blir det snart
ståndet tili förekommande af
all vidare tvist i denna fråga måtte biträda
Borgare- och Bondeståndens beslut Detta väckte
någon sensation rnjyi flera talare anmälde sig
och inledde ånyo tvisten H E Grefve Löwen
hjelm gjorde distinktioner mellan vilkor och vil
kor fann det nu ifrågavarande icke farligt sedan
den upplysning tillkommit att det kongruerade
med redan for handen varande stadgande och
således icke gjorde ingrepp i regeringen» admi
nistrativa myndighet gjorde en tur genom Eu-
slaget yrkade att
i förnäms ,a huvudstäder der han fann me
_ • i .» i i i .4
1 d .cochirurgiska matituter bestående vid sidan af
medicinska fakulteter och slutade med att tm
styrka antagande af Presteståndets inbjudning
Friherre Cederström Jakob eftergaf naturligtvis
ingenting af ständeLs förra beslut men tillstyrk
j te afve .n bifall till nyssnämnde inbjudning
j (jgn grund som han sednare förklarade att (vil
dörmed VOre «utplånadt» - quoderat de
TI
1
li ~h
monstrandum — Hr Rosenblad Bernh bollett
i digcrad men skulle leda till säkrare slut pä
tvisten Vid ett sednare uppträdande appui
rade Tal mycket på det vackra deri att Ridd
j oc ]j Adeln visade sitt goda hjertelag mot med-
mycket långt tal för att bevisa att det var en
stor olikhet i olikheten mellan ståndens beslut
nu och förra gången så nemligen att män nu
titan att eftergifva en bokstaf af grundlagen
kunde antaga hvilken af de ifrågavarande in
bjudningarne som helst hvarföre tal tillstyrkte
att man borde hålla sig till Borgareståndets e
medan detta stånds förklaring
väl var sämre re-
j stjnden erinrande att den strid för grundlagens
tIenna fråga kämpat skulle
I B r
helgd siandet redan i
vsprida en stor ytans öfver llidderskåpet och A
deln .n — Då nu saken genom fleras tillstyrkan
till en förening med ena eller andra af ofta
nämnde inbjudningar tycktes böja sig till en
förlikning af tvisten uppsteg Hr von Hartmans
dorff Han utredde iett långt och framför allt i
början mycket klart anförande huruledes vissa
i afseende på universiteterne subversiva pla
ner hemligen grodde i Carolinska Institutet
som vid liera tillfällen äfven under talarens
statssekreteriat uppenbarat sina umtriebe alt
komma i besittning af maklen att göra hel
färdiga läkare utan biträde af universiteterne
ät hvilka man ej ville lemna mer än rättighe
ten att utfärda doktorsdiplomet hvilket dock
de vid institutet kreerade kunde umbära eme
dan de i alla fall »blefvo kallade doktorer af
sina patienter» mot denna syftning hade tala
ren sedan många år tillbaka stridt och kämpa
de då som nu för universitelerna han ansåg
biträdande af Presteståndets inbjudning nöd
vändigt skola leda till en votering i Förstärkt
Statsutskott och kunde naturligtvis ej biträda
de fjfriga Ståndens beslut utan tillstyrkte att
Ridderskapet och Adeln måtte antaga anslaget
och förkasta \ilkoret Den fruktan för institu
tets hemliga planer Ilr v II :s tal i salen ut
bredde skingrades likväl småningom genom
flere talares explikationer men synnerligast
genom Ilr af Ekströmers som gick Hr v If
ganska nära in på lifvet och anförde enskilda
j samtal hvaruti Hr v H i egenskap af stats
sekreterare skulle hafva gillat de för institutets
organisation uppställde förslag Hr t Hart
mansdorff replikerade väl och beklagade att
inga vittnen varit tillslädes vid ilct samtal han
haft med Hr af Ekströmer men repliken för
mådde dock ej å nyo hopsamla de moln lians
förra anförande sammanskockat öfver det stac
kars institutet och en allmän längtan efter
proposition förspordes Sedan Hr Landtmar
skalken i enlighet med hvad han redan vid
diskussionens början tillkännagifvit funnit att
första propositionen borde lyda på bifall till Pre
steståndets inbjudning och sedan Hr Rosenblad
till kontraproposition föreslagit antagandet af
Borgareståndets inbjudning reklamerade likväl
Hr v Hartmansdorff för sitt förslag alt Stån
det borde vidblifva sitt beslut ulan vilkor rät
tigheten att främst komma under omröstning
Då frågan härom med acklamation afslogs sökte
väl Hr v H :s egna vänner afvända den före
stående voteringsbataljen äfven med det skäl
att förkastandet af betänkandet redan innefat
tade den opinionsyttring Hr v II önskade
men Hr v H yrkade obevekligt votering och
oaktadt opinionen bestämdt förklarat sig emot
honom var man likväl en stund i fruktan för
hvad hans
vänner tilläfventyrs kunde uträtta
Voteringens utgång visade ock att denna fruk
tan icke varit utan grund ty oaktadt det
enhälliga acklamatoriska afslaget på Hr v H :s
begäran hade lian likväl i voteringen icke
mindre än 39 röster för sig och blott 84 emot
Derpå voterades om bifall till Presteståndets
inbjudning med antagande af Borgareståndets
till kontraproposition hvarvid den förra menin
gen segrade — Huruvida StatsUtskottet här
med vunnit sin önskan att få tvisten sliten
beror utan tvifvel på dess egen finnighet
m
r
t
niellsn Nej jas anser lör en stor lycka alt frihe-
tens pennis inom Norges klippland kan söka on
st
.skild tillflyktsort om hau någon gång här af
lättsinnige efterkommande öfvergafs eller väldet
fördrefs Snart skulle han åter blifva synlig från
gr .insfjellets tönö och Svea med förtjusning kalla
honom tillbaka i sin moderliga famn .»
Tal öf \ergick derefter till en kort öfversigt af
Gro .fve Spens reservation vid betänkandet förena
de sig med Professor Geijer om en större utsträck
ning af valrätten men ansåg för vinnande af cn
riktia konstitutionell inverkan på landets angelä
genheter från folkets sida af noden att representan- i
t ^ma sanrnantrada nagra manader hvarje ar be-
undrade den snillrika deduktionen i förslaget som 1
jtrpumentcrade sig till 13 serskihla representerade
klasser inen ansåg det likväl alltför invecklndt och
ledande till tidsödande vidlyftigheter Stalsmaelii-
neriet borde likasom hvarje annat röra sig lätt
onödiga Ii jul öka blott friktionen göra verket min- j
dre pålitligt och taga bort en del af den paräkua-j
de dnfkraften trodde .eke att genom voteringar
1110m Mandskategorien den sökta antagligheten af
allmänna val skulle ernås och att den dessutom
föga skulle föra oss framåt Frågade om den stora
massan af valmän bland jordbrukarne skulle fästa
mer intresse än hitintills vid den likväl så nytti
ga valakten derigenom att de finge kalla några
för dem alldeles okända personer ur de bättre lot
tade klasserna till representanter En sådan för
delning af lagstiftande makten kunde icke bära sig
länge lilefve icke populär Vore ej rätvisa att
genast utrymma åt Bondeståndet den valbarhet
som detsamma till följe af dess talrikhet och del- i
tagande i skattebördorne tillkommer Så har Kon-
slitutionsUlskoftets majoritet tänkt Och den ido-
ge Borgaren som i afseende å hvarjehanda närings- j
omsorger delar lika med Bonden och med honom j
star i mångahanda vänskapliga förbindelser hade
framfor alla skal alt gora dess intressen till sine I
esrne till nationens
— Talaren slutade sålunda
Skulle också ganska få bland oss här närvarande
Slämningsaruökningarne för Riksrättsaktio-
nerna mo Konungens f d rådgifvare inlemna-
des i går af Jnstitie-Ombudsmannen till Presi-
denten i Svea Hofrätt såsom Riksrättens ordfö-
upplefva den tid då principerna i detta K U för
slag göra sig gällande nog segra de väl ändock
slutligen de enl nationella åsiglerna Den /14
andel min obetydlighet kan tillräkna sig i fram
ställandet af ett sådant betänkande redan vid 1840
års Riksdag hoppas jag få anledning fägna mig åt
på eaml» dagar Frän Ståndsbänken liksom i Ut
skottet skall jag ifra för bifall ål de framstående
g unddrage .n lrth .it i valen och mlul inom repre
sentationen Delss dessa tankar af Borgareståndets
pluralitet så hindrar en sådan tidsenlig och sjelf
(orsakande opinionsyttring icke att beredvilligt lyss
na till de modifikationer i detaljerna som längre
fram från andra häll och serdeles af de hitintills
företrädesvis privilegierade medstånden kunde kom
ma attvrkas (Forts följer
St-TOOKHOLM den 12 Nov
ra anmärkningsvärd som ett och annat sednare
inkommet vidlöfligare mål blifvit afgjordt under
årets lopp Ännu är målet icke en gång förc-
rande De voro till anlalet sju uppställde efter
de serskilda lagrum efter hvilka ansvarighet yr
kas
— Mången har förundrat sig öfver att målet
emellan Krigsfiskalsembelet och Hr Premierlöjt
nanlcn Ehnemark angående Kongl ångfartyget
Odins sättande på grund ännu icke bos Högsta
Domslolen blifvit afgjordt Målet inkom den 22
s ;s |ijtict år till Justilie-Rev .expedition och
blef kompletteradt och till föredragning inför Ilöf
sta Domstolen färdigt redan den 3 påföljande Ok
tober så att det nu hvilat i högsta instansen öf
ver 1 år Detta förhållande synes så mycket rae-
draget och som troligt är att handlingarne i an
seende till målets vidlyftighet och vigt komma
att cirkulera bland Högsta Domstolens ledamö
ter samt dertill kommer att sedan målet en
gång blifvit afdömdt en icke obetydlig tid åtgår
för utslagets expedierande så kan man på för
j hand antaga att ännu minst ett halft år flyter
jborl ;nnan saken hinner slutas Det skulle leda
j ,«svinerli "a Gissningar om målet icke skulle
besynnerliga gi mngar om mal ,t
m _ M
förolyckade fartyget hvilken fråga Rikets Stän-
der förehaft och hvars afgörande de uppskjutit
_
blifva afdömdt medan Rikets Ständer äro försam
lade så mycket mer som utgången af detsamma
inverkar på frågan angående afskrifning för det
f (jr a (t invänta Högsta Domstolens decision
— Med anledning deraf att Journal des Dé
bals meddelat en artikel från Konstantinopel in
nehållande den uppgift att Svenske och Norske
vice Konsuln på Rliodus skulle deltagit uti de
oroligheter
som derstädes till följe af Judarnes
förföljelse egt rum har Svenska b »släckningen i
Konstantinopel till regeringen uti en depéeke
insänd t den förklaring att uppgiften är ett miss
tag att fråga varit om Scala Nova men icke om
Rliodus samt att det icke varit öfver Svenska
och Norska utan öfver Holländska konsulns åt-
gärder turkiska regeringen ansett sig ega skäl till
klagomål
Voteringen uti Adelns förmiddagsplenum i går
angående frågan huruvida emot Landtmarskal
kens förklaring votering finge anställas om Stats
Utskottets -i :de voleringsproposilion utföll så
jsom vi förmodade med bifall till Landtraarskal
kens af Hr v HartmansdorfT understödda vä
n Den sistnämndes vänner voro så talrikt
när J att de presterade 100 röster mot
.n •
__ „„I .f-ii ■
'sonl 1 'os 'ade for voterings anställande
Under eftermiddagsplenum hann siandet ända j g
j
e
o *---
till och med 14 voteringspropositionen ståndet e
absolvcrade nemligen ganska snabbt de föregå
ende om hvilka intet var att säga men använ
de sedan hela tiden tiil pleni slut på den
14 :de Denne angick nemligen det ökade an
slaget till Carolinska Institutet hvilket såsom
redan flere gånger blifvit anmärkt Borgare- och
Bondestånden beviljat med men Adeln och Pre
sleståndet utan vilkor Till cn början upplystes
att två inbjudningar angående denna punkt till
ståndet inkommit nemligen en från Borgare
ståndet som vidblifvit sitt förra beslut samt en
från Presteståndet som sedan upptäckt blifvit
att det vilkor två stånd fästat vid anslaget till
Carolinska Institutet
icke innehöll något nytt
utan blott instämde med Konungens egna före
skrifter i Reglementet för samma institut den
11 Dec 1322 ansåg att votering om sjelfva an
slaget icke kunde komma i fråga men alt vil
koret rörande hvilket två stånd stadnat mot tva
vore alldeles autplånadt»
Diskussionen öppnades af Hr Ofverdirektörcn
nf Ekströmer som efter en framställning af Ca
rolinska Institutet» vigt och dess behof af an¬
s
m
I
d
A
g
d
l
f
«
«
s
a
m
fl
b
«
o
h
d
i
Hr Grafen <tiett <r som uppställde ett serskildt
förslag att national-reprssentationcu skulle bestå •
väl
hf dfkll
nin
väl
tvenne kamrar hvaraf den första skulle utgöras af Je maklinnchafvare torde ilig koncessioner kunna
Adel o *b Presterskapet hvilka begge Stand genom
val inom sig skulle utse 60 representanter hvarde
ra eller tillsammans 120 till den andra kammaren
skulle af borgareståndet på nu brukligt sätt väljas
i >0 representanter för bergsbruken 5 af Bonde-
på a
väntas det har imedlertid biifrit understäldt den
slöra fosterländskt sinnade allmänhetens beprofvan
de vinner det ej hos de .isamma svrnpsthier så är
slet också inga värdi Utskottet ar ej velat ingå
ackorder om ståndsföreträden eller tvista med Sta
Ståndet SS samt distriktvis 5 possessionater och
ådllill120K
ackorder om stån
tens öfverniäktige
Så p
5 ståndspersoner eller tillsammans 120 Konungens j .t [iar aissrtt
flertalet biand
Ksdgifvare skulle kunna deltaga i kamrarnes öfver-
principaler och deras förmå
tens öfverniäktige tjenare ino
läimn ej östaStatsministern skll
det inflytande aiistokratien och lii ;arkieii sig in
der seklers lopp småningom tillvällat Jag bopnas
väl
Je maklinnchafvare torde ilig koncessioner kunna
på vissa stallen alldeles förkastad af nuvaran-
af Svenska folkets sans oc .li långmodighet att biyt
ninscn kan gå för sig ut un våda Betänkandet blir
väntas det har imedlertid biifrit understäldt den
slöra fosterländskt sinnade allmänhetens beprofvan
de vinner det ej hos de .isamma svrnpsthier så är
slet också inga värdi Utskottet ar ej velat ingå
ackorder om ståndsföreträden eller tvista med Sta
tens öfverniäktige tjenare inom Beprcsenlationen
å
Sverges m-in såsom
deras höjande till
prinipae derhöja
läggningar men ej rösta Statsministern skulle va- het med grundlagen afser förslaret — mä de
ra ordförande i öfre kammaren Ifall begge kam- fait ;l välmeningen Mot införande af en aPlför mSk
rarne stannade i skiljaktiga beslut skulle en kom- [jg (jfr-c kammare vill jag b >tt ålieropa Frank i ;is
mission söka sammanjemka dessa Representanter- j >cka o ta yttrande watt det på visst säll är att häfta
<ie skulle väljas for trenne Riksmöten Ptt anspann på hvardera sinan om statsvacnen» Vi
Hr Hfhhigius uppläste ett skriftligt anförande i ,afva ju in (»r än tillräckligt af ti absolut veto in
Man kunde med uppmärksamhet pä Konstitutions- j om styrelsen samt behiifver icke taga till tvenne
Utskottets sammansättning och serskildt pa den • ,a [jana hämmskor mot folkviljan Måhända h irle
gretliga ordförandens personlighet de föranstaltade i (jrr sjg ifrandet för ett Öfverhus hos mången från
petitionerna trosbekännelsen och Norska resan på i begäret att ändock vinna nåcon sjelfskrifven plats
fhd bäknaatt Utskottets förslag skulle km
pbegäret a
förhand beräkna att Utskottets förslag skulle kom
laa att grundas på fyrdelade Stånds representatio
nens upphörande och allmänna val Tal hade lik
väl icke förmodat alt nu föreslagna valsätt så vä
sendtligt skulle skilja sig ifrån Brödrarikets ehuru
stationär för öfrigt skulle han likväl i händelse
Uskotlet framlagt Norges grundlag oförändrad till
antagande nästa Riksdag lemnat sin röst då han
åtminstone
bland folko
Men den ti
nen både re
ge smakat
grundbegrep
stridande fö
Mycket h
igre stånden
ej ansåg den statsförfattning vi nu äga vara något
_
ååMdå UkllifdI S ~i7
åtminstone en utväg i reserv att bereda inträde
bland folkombuden för hög börd Hlcr hög tjenst
Men den tid är föibi då n :in ville Ista cmhetsmän
nen både regera och repiesenlera nationen som län
ge smakat bättre frukter af ett så dan l mot vanliga
grundbegreppen af ett konstitutionell samhällsskick
stridande förhållande
Mycket hör man talas om alt de så kallade lä
igre stånden ännu icke äro mogna för mottagandet
_
I S ~i7 'räliiå
igre stånden ännu icke äro mogna för mottagandet
ej g ggg _
att hålla på Men då Utskottets pluralitet förmod- I Sf
cU
fria7e
saräliiiilsskick Månne icke de högre
ligen i öfveren .-stämmelse med ändamalet för dess snarare kunde anses öfvermogne och liksom all
sammansättning i den nu föreslagna vallagen in- i sjdan frukl cfter naturens ordning snart gå sin
gjutit samma aristokratiska element hvaraf de
tre !upptösniur lill mötes Hus Borga eStändet vågar
ofrälse Stånden nu rnera finnas uppblandade da jag förutsätta den ädla oc ^cnnyttan de uppböjda
röster blifvit de förmögnare förbehållna samt större
jänkesätt som fordras för atl offra några mera för
delen af arbetets representanter Bondeståndet dels me !ita än verkliga politiska företrädesrättigheter på
blifvit uteslutna dels fatt nöja sig med cn fjerde— fosterlandets aHare Må befordrande af allmän sjelf-
dels röst m m ville han hellre bchalla de närva-
ständighet blifva målet för våia bemödanden må
rande ölägenheterna än underkasta sig det nu före- rCgC |n att icke stolt förakta de små
slagna Tal uppställde derefter ett eget förslag till radas för de slöra städse svafva för oss
ny representation upptagande 50 ledamöter af Rid-jalt stifta grundlagar
derskapet och Adeln genom val Biskoparne liksom j Betänkandets onillarc förklara offentligen alt Bon
1809 sjelfskrifna och af PresteStåndet med un- j deStåndet till följe af nu föreslagna rcfoim skulle
dantag af Akademierna sä många att de tillsam- f >rjora sin representation I privat väg får man
tnans med Biskoparne utgjorde SO af Bor |areStan- j deremot höra samma grundlagsförslag såsom hcp-e-
det med uteslutande af Bruksägare 50 af Boude- i (jan ,je ctt förskräckligt bondevälde Utskottet har
Ståndet
med uteslutande af
Frälseägare 50 af de .trött det blifva skickligheten som finge lagstiftande
att icke
när vi ga
sambällsklasser som efter 1809 års grundlag lem-jmakten och anser Svenskarne kloka nog att vid
näts orepresenterade Bruksägare Possessionater i (jc fullkomligt fria valen utom stånds-kategorier
frälseägare större Arrendatorer pa längre tid Fabriks-1 uppdraga de riksvårdande bestyren ät de mest
idkare på landet Vetenskapsmän afskedade Tjenste- förtjent medborgare utan afseende på om de bära
män 50 ledamöter eller inalles 250 pa tvenne kam- j cntc e |iBr dyrbar drägt
rar med lika antal i hvardera för att vara leda- j Brödralandct jordbrukarnes inflytande på
för att vara leda
mot i den äldre fordrades minst 40 ars alder och j statsangelägenheternas gång eiler i allmännare värf
att hafva bivis
tat ett föregående Riksmöte för den j sj (Ui |e Yara i aftagande är fullknmligen ogrundaot
yngre 30 ars alder
j Det utvidgas tvärtom genom kommunalförfattniii-
Hr bayge kunde ej gilla att Utskottet fcjgt sitt garIla 0l .h cn stigande politisk upplysning med
betänkande endast pa theoretiska grunoer ulan att
|lvarjc ,ja
Jlan bar sökt bevisa det förra pasta-
öfverväga det praktiska ansag representations-för-
cm |el derigenom att färre bönder setat i de sed-
ändringen icke böra sträckas längre än att sjelf- Ilarc an i föregående Storthing men dels beror så
skrifvenbeten upphörd» och nu varande orepresen-1 dant på det misstaget att man icke räknat kloc-
terade inrymdes i representationen att de valberit-1 karc (Kirkcsangcre länsmän med flere olika be-
tigade indeldes i fem klassar som välja antingen nämnde personer bland representanterne till all-
hvar för sig eller i underordnade klasser lika män- j m0g ;e-klassen såsom förhållandet dock verkligen
ga representanter hvilka sammanträda i ett hus och j - -- -
i Norge dels har nian der hunnit glömma
dela sig pä tvenne kamrar i förstå klassen skulle j stjjndsskilnaden och Ståndshat Andemeningen i
Ridd och Adeln s°ni icke är i Rikets tjenst och den alluiänne folkvisan «Komm Riddcrrack ieg
skattar 10 Rdr välja i 36 aTdelningar 06 ledainö- |iam n ,jn Haand komm Bonde rack jeg samma
ter Krigsbefälet 12 leda
möter andra klasse
n Bisko- uaand )» är förverkligad Man finner Grundlovspa-
lfi dlåkjh
Kkohedar och Komministrar 3G Rikets 8
lentct uppslaget äfven i den låga kojan och som
e g
par Kyrkoherdar och Komministrar 3G Rikets 8
Akademier 8 Lektorer vid Gymnasier som ej haf
va prebenden jemte Rektorerna vid Lärdomsskolor
na 4 tredje klassen städernas Borgerskap 36
Skeppsredare och Fastighetsägare i städerna 12
fjerde klassen Bondeståndet 48 femte klassen Pos
sessionater 24 Bruksidkare fördelade uti 6 valdi
strikt 6 skattlagda fembladiga Sågverks-ägare en
från Svea Rike med Norrland en från Götha Rike
S Disponenter af fabriker ä landet 4 Statens ci
vila Embets- och Tjenstemän som innehafva Kongl
fullmakter 12 summa 240
Hr Vrii hade länge insett nödvändigheten af cn
representationsförändring men trott sådant icke kun
na vinnas förrän Regeringen tagit initiativet hvar-
cn helgedom värderas konstitutionen
«I )et Ord hvis blötte Tanke
gj»r livair en Normand varm
saa Hjertel h ^jt man Banke
af Glsede i dess Barm !»
En grundlag som med sådan hänryckning älskas
är det som man förebrår Konstitutionsutskottet att
Man tadlar som en inkonseqvens att Konstitutions
hafva tagit till mönster Saknande förmåga att ur
abstraktionernas regioner deducera någonting bät-
tre har jag här uppstått för att bära vittne om
huru ledigt Norrska statsmachineriet rörer sig och
hvilka gyllene skördar friheten äfven i materiell
afseende burit hos det med oss förenade folket
utskottet likväl icke i allo följt .Norrska grundlagen
t ex i frågan om städcrnes öfvervägande och opro-j
portionliga representation jemförelsevis emot landg-1
bygden Jag tvekar icke att apellera till just
Borgareståndets rättskänsla i detta fall huruvida
modifikationen icke grundar sig pa naturlig hillig-1
het Man har äfven sagt att den föreslagna valrät-
ten icke vore så vidsträckt men dä Konstitutions- j
iu men ua rvuiisuiuuons-
na vinnas ggg
före han äfven deltagit i och undertecknat den pe- j Man tadlar som en inkonseqvens att Konstitutions
tilion som förliden Riksdag till Kongl Maj :t in
lemnades Erkände alt allmänna val till sin prin
cip vore riktigast men icke de medelbara på sätt
Utskottet föreslagit utan de direkta med den mo
difikation Grefve Spint gjort i sin veservatlon men
så länge de kommunala institutionerna ännu
icke
voro allmänt införda octwulbildade hos oss ansåg »ig
Tal för denna gång böra rangera sig på deras sida
som önskade klass-valen ehuru i dess största ut
sträckning I afseende på kamr <rfteS "äiWaI skulle
Tal genast förklarat sig för cnkamntar-Systemet
om man endast hade Norges ^exempel att anföra
men andra exempel kunde hejntas från an <tra sta
ter och Norge borde betraktas såsom ett undantag
afsee
Utskottet ant ^it ett sa
som grur .a Oeriör iilefve det ofelbert inom sam
ma folkmängd flere röstande i Sverge än i Norge
Då utaf tvenne invid hvarandra boende och när
beslägtade folk alla samhällsklasser hos den ena
hysa den lifligaste tillgifvenhet för Statsförfattnin
det behöfves cn återhållande makt inom representä- gen men det andra åter är temligen allmänt obc
tionen och denna kunde ej finnas utan med tvenne J låtet med eller föga känner sin då fordras väl in
kanirar i afseende på sammansättningen hade fean gen högre ståndpunkt för att kunna bedöma hvil
helst önskat antaga Grefve Sper .s förslag i denna kendera konstitutionen som har längst utsigt att
del men som donna princip vore för mycket demo- i kunna bibehålla sig Vid hvarje Riksdag skola
kratisk att ännu göra sig gällande instämde han i jemförelserna förnyas och det aristokratiska ele
Prosten Ödmavs mentet skakas i sina grundvalar under det att man
Hr UFVrrn upptog först till besvarande åtskillig j snarare skulle kunna utrota Norrska folket än be
anmärkningar som blifvit framställda emot Utskot- röfva det friheten det högsta mal för de civilist»
utskottet likväl icke i allo följt .Norrska grundlagen
t ex i frågan om städcrnes öfvervägande och opro
portionliga representation jemförelsevis emot landg
bygden Jag tvekar icke att apellera till just
Borgareståndets rättskänsla i detta fall huruvida
modifikationen icke grundar sig pa naturlig hillig
het Man har äfven sagt att den föreslagna valrät
ten icke vore så vidsträckt men dä Konstitutions-
iu men ua rvuiisuiuuons-
obet \dligt fastighetsvärde
tkt m stääfdehvarom en Sk
TANKAR OM SVENSKA FLOTTAN AF EN
SVENisK SJÖMAN
Ystad tryi let hos Österberg I ,8i0
j gaste
Denna skrift är framkallad af de ännu på ;å
ende striderna om Svenska Sjöförsvarets tjenli
organisation Dess författare synes med
rit Kaf
en värma som anstår en man af yrket "lva
sökt reda begreppen om den stora eller såkal
lade Örlogsflottans olika kraft och bestämmelse
med den mindres eller såkallade Skärgårdsflottans
Ilan tecknar med en nätthet hvilken för mäng
den af läsare säkert gör resebeskrifvaren öfver
Amerika och Columbia igenkänd hvad som ut
gör dessa serskilda vapnens stark och svaga si
dor Väl märker man att han med den natur
liga förkärlek som egnar en kunglig örlogsman
fästat sig vid «det sjödjur som framgår öfver
«hafvet likt lejonet i skogen det hafstroll som
(obehindradt vandrar öfver djupet med trädmu
«rar till hud fyra torn till vingar hundra eld
sprutande gap tusen mans muskelkraft och en
amenniskosjäls förstånd« han skådar ock med en
måhända alltför stor misssröstan ned på de sma
flytande k unonia vetterna som heldre begagna
bastingeringerna af (granit sand och jord» än
«af trä och sängkläder» kanske förbiser han till
och med nog mycket slt sjelfva den våg som
han med nog mycken tvifvelsamhct anser hota
dessas- tillvarelse möjligen kan gifva äfven ett
icke ringa skydd emot amiralskeppens åskor
kt men dä Konstitutionsj
u men ua rvuiisuiuuons
obet \dligt fastighetsvärde
g
tets oetänkande man hade ordat mycket om stä
dernas privilegier och alt de borde skyddasj det
funnes likväl i en annan verldsdel exempel på
n
att
städer uppväxt som svampar utan att de ägt några
privilegier det vore yttradt att man icke kund»
för kommittenterna bortskänka deras representations
rätt men Tal förmodade att det just var en af
national-representationens rättigheter att kunna för
ändra representationssättet man hade föreslagit att
förena Adel och 1 'rester på en kammare detta vo
re åtminstone rent språk men Tal förmodade lik
väl ej att man skulle komma derhän mot Utskot-
a ri
rade nationernas sträfvande hvarom en Svensk
skald redan för ett halft århundrade sedan utro
pade hvad Norges hastiga stigande besannat nAllt
lifvas upp allt får behag vid fläkten af din anda !»
«Såsom ett talande skäl för att närmare sluta
oss till Norges fria statsskick torde äfven kunna
anföras den styrka föreningen äfven derigenom
skulle vinna Med huru hjertligare förlitande på
hvarandra skulle icke Skandiens bröder kämpa till
sammans för bevarandet af den gemensamma skö
naste arfvedelen Må man icke missförsta mig
såsetn önskade jag någon amalgamation folken e-

Sida 3

och rnud ett or <
f *aiis hevisriiu
•« linieskep- lika sikori befolkade med de bista mest härdade
»ens (kraft sy .cs vä något <J ;v rdiifven Men sjömän som Asiens och Amerikas slätter äro befol
man likväl .rlfcna a i pu dal hela j ^do med de skickligaste ryttare Både nödvändig-
■ j ,v„ hoten ocli politiken bjuda alt da ett land i ansc-
bah
al ämnet fli«a den skie» nen en-
°
'ende till sin befolkning och belägenhet ezer ett visst
kelin i frams a Imt ^ssalt o ii den nuidoiatioii företräde öfver nästgränsande länder att då använda
emot jfstroilei ;S veuerdelon ;ä oiu göt hans dcita företräde till sitt försvar Salunda räknar Eng
land mest på sin (lotta Schweitz på sina jägare
arbete tiil det läsbaiasie ocii
idhikblfå
arbete tiil det läsbaiasie ocii
TOrlvgt-nde af «lia de hvilka
vit i t ck ulgilia
SI te .i omfatta
och (i
djupi
gårds i i
i vara
förs v r
en af tide
vi ulan .t t sjöli ve H
i .i- f
dermed lik al af ot
svaiets stora vigt löru
palt er at n-goi af de
re så med .fela vi nu
en Ii u öfversigt af tietla arhee innehall Vi
begå a dock tili .äilet att erinra lo .l .il turen att
med undantag af uögst fä personer måhända
alltför ensidiga ifrare för ett uteslutande använ
dande af si
.ärgård >lai :ygen os» vetteiiigen ingen
nekat behof v et för Sverres sjuöisvar af sädana
störi seglande fartyg som kunde an 1«Ila fiendt
liga transporter afhälla enskilda kryssare och
hota ii 'lidens kommunikationer Det är blott
de .nia braverande systemet af rangerade ba-
taljei pa linie för att liksom i forntidens rid
dars ,lider på en dag afgöra borgens öde som
man n- ,elt olämpligt och snart sagdt löjligt att
påtä .J .a för Sverge emedan erfarenheten visat
att u gången af en sådan stiid för den i strids
krafter underlägsne i lyckligaste fallet beror af
är gi ven oeh att det ej är fisket i hafvet utan
folkt på land som utgör föiemälet för sjöiör
svai e- så att ändimålet synes bäst vunnet då
ett j 'int underhållet motstai d mot de fiondlliga
anfa s örsöken emot kusterna Kan åstadkommas
och Jandels öde
cn enda strid der nationens s 'örsta stridskrafter
på en gäng skulle äfverityias genom ett vind
c :ler genom
kast
cn s mp men att annars förlusten på förhand
ej öfverlcmnas ål utgången af
en flaugmans illa beräknade
maövir i sammanfräffningens ögonblick
lien lätom oss följa föifattaren
Vi förbigå den 'illa bitterheten emot ph bs för
det somliga tala i ämnen de ej förstå Det är
beklagligtvis en sanning som Förf ej sjelf torde
vädja .tt sådant myc et nänri r deraf att nationen
numera vant sig att ieke hafva synnerligt förtro
ende till hvarken kunskaper eller hushällsnit hos
dem som egentligen borde förslå sakerna Man
får sålunda om man sjelf vill vara opartisk till
räkna dessa symptomer snarare den goda foster
ländska viljan än lusten att pråla med ord eller
lånla tankar Nekas kan det ej med all akt
ning för öi logs-kunskaperna att vid bedömandet
af sjelfva försvarets organisation och hufvudled
ning andra förståndskrafter kunna göras gällande
in de som hunnit kunskapens höjd i täkling
maniiver och kanon-servering
Förf yttrar ganska sannt
«En endj Mick på vårt hemlands karta är till
räcklig för öfvertygelscn att Sverge måste vara en
sjöstat och en annan på kartan öfver vår verldsdel
visar att det öfver sjön har den lättaste och ginaste
väge i till det öfriga Europa eller med andra ord
hållanden inträffat att det vore oklokt att icke be
gagna den Den nation sorn kan räkna de flesta
matroserna är på sjön starkare än den som blott
Kan räkna de flesta skeppen Sjömanskapet gäller
j„
på hafvet mera än antalet af farlygen och besätt
ningarnes skicklighet mera än mängden af krigs
machiner Om Skandinavien icke sökte hindra el
ler skada sin fiende förrän i skärgården eller på
land nedsteg det från en fördelaktig plats till en
der fienden vore mera jemngod En sådan taktik
kunde endast jernföras med det otroliga att Eng
land inväntade sin fiende på någon af sina öar att
Schweitzarne afbidade sin på någon öppen slätt in i
landet eller att Araberna först mötte sin på huf-
vudstadens gator
Detta är allt taktiska aiiomer men orsaken hvar
före vårt sjöförsvar blifvit ett teorem i afseende pä
vår östra granne är den oriktiga eller rättare en
sidiga idé några göra sig om sjön i militäriskt hän
seende Man tyckes nämligen tro att den endast
och allenast är ett passande fält för jemnstarka flot
tor af linieskepp att drabba emot hvarandra dåden
li os oss deremot äfven är på samma gång den enda
v f
-cri för fienden att öfverföra sina trupper stim
den lättaste för oss att der förstöra dem Kunde
vi blott bygga och utrusta — ty bemanna kunna vi
bättre — nätt och jemnt upp lika många linieskepp
som vår östra granne då vore det ju «klart som
vatten» att stora flottan vore det bästa af alla för-
svarsvapen och öppna sjön det bästa fält att möta
honom Ingen sann fosterlandsvän hvars inbill
ning kan sträcka sig till de olyckor hvarmed en
blott kortare invasion af fienden är åtföljd kan
neka dertill Vi vilja likväl icke härstädes under
söka hvarken möjligheten eller klokheten för Skan
dinavien alt förskaffa sig cn dylik öfvervigt i Öster
sjön och Cattegatt utan blott förklara att hvilka
skäl och hvilken förmåga Sverge före Finlands för
lust hade att bibehålla den dåvarande proportionen
emellan örlogs- och skärgårdsflottorna samma skäl
ocli samma förmåga icke allenast qvarstå ulan ha
förökats med utbytet af den östra gränsprovinsen för
det vestra brödrariket och riksgränsens förflyttande
från Finska gränslinien till Bottniska viken och
Östersjön .»
Till det högsta stegras intresset vid Förf :s be
traktelser öfver den i förhållande till vår ringa
örlogsflotta verkligen kolossala sjömakt Ryssland
nu eger och livad värre är öfvar men dess o
förmåga att det oaktadt skydda en stor trans
port af landttrupper hvilken derföre med ett
ringa antal snällseglande örlogsmän borde kunna
hindras och till och med förstöras Ett enda sak
nas dervid och det är en något fullständigare
utredning huru dessa riksräddare för sådant än
damål borde vara beskaffade Vi hafve nemli
gen trott oss finna att det af de talrikaste if
rarne för ett nytt system i sjöförsvaret just
blifiåbddlI
ppjg
nde af «lia de hvilka
ck ulgilia
e .i omfatta
hållanden inträffatatt det vore oklokt att icke be
a ämne blif- i och Arabien på sina ryttare Del land som ar
kringflutet af hafvet och hvars invånare från ur
en af tidens yvigaste frågor minnes tider vetat besegla detsamma med både krigs
vi ulan .t t sjöli ve Ho oss Ju alt gå på :°ch handelsfarkoster liar pä sjön en så naturlig öf-
i .i- f „is verlägsenhet öfver ett annat der inget af dessa för
dermed lik al af ot >eity ^clsc om skär-
j„
svaiets stora vigt lörui Icmuat utrymme
palt er at n-goi af de mo si .tl .t ssigternas
re så med .fela vi nu >» in ,eket heldre
de .nia braverande systemet af rangerade ba- vudstadens gator
Dttällt t
gpp
cn s mp men att annars förlusten på förhand li os oss deremot äfven är på samma gång den enda
ffidfföi
iöidkf
en att sta flotan vore det bästa af alla fö
ej öfverlcmnas ål utgången af svarsvapen och öppna sjön det bästa fält att möta
e
-
-
t
a
a
t
r
r
-
å
k
t
i
-
ä
t
n
a
m
e
i
m
-
a
n
r
e
h
a
d
t
a
e
skeppen i stället för med det inre eller perso
nalen» att man bestämde linieskeppens antal ti
tan att lemna nog uppmärksamhet åt deras vår
dande och handterande att vi skapade massdr
n» utan att tillika fostra det lif som gör dem
till varelser att vi förfärdigade liera verktyg än
vi uppöfvade arbetare att använda dem .» lian
tror att man bordt först fullborda dockbyggna
den i Carlskrona och sedan fråga huru inånga
(skepp kunna vi med närvarande inkomster
fullkomligt bygga och underhålla så alt vi små
ningom ökt både material och personal till lika
qvantitet men helt annan gvalilet än den nu
varande .» Han anser «att ju förr felet erkän
nes ju lättare är saken bjelpt» och säger Sven
ska flottan kan i sitt nuvarande skick icke upp
fylla nationens fordringar men ju förr den nu
inskränkes till hvad anslagen medgifva ju förr
kan den framdeles göra det .» — Han erinrar om
huru (krigshistorien på hvarje blad vittnar hu
ra mycket en flottas ändamålsenlighet beror af
skickligheten hos personalen och förträffligheten
i materialen» och «att förtroendet till vapnet
gör den stridande stark förtroendet till försva
ret gör nationen frikostig emot detsamma .»
Han framställer äfven slutligen «nödvändighe-
ten att iakttaga en proportion emellan ett lands
örlogs- och handelsflotta emedan denna sednare
är örlogsflottans vagga .»
Vi hafve nu gifvit våra läsare ett så fullstän
digt begrepp om denna skrifts innehåll som ut
e r i :r • i i» r j
rymmet medg .fvit och som vt ansett erforder
ligt föl att ratt bedöma deri Sknften fortjenar
onekligen i närvarande ögonblick att fästa en ö
kad uppmärksamhet så mycket mera som den
på det närmaste instämmer med hvad oss synes
vara landets naturliga fördel att utan det seg
lande sjöförsvarets uppgifvande rätta det efter
nationens krafter och förmåga att bemanna det
samma Författaren bar ock härigenom gifvit
ett af de starkaste handtag åt just en del af
dem som han börjat med att klandra och hvil
ka egentligen yrkat detsamma ehuru de ensidi
ga försvararne af en skrytsam numerär i linie
flottan förlalat dem med osanna beskyllningar att
till och med att hafva velat tillstyrkt hela vår
flottas försäljande
Vi sakne väl för öfrigt i skriften åtskilligt som
synes oss nödvändigt alt betrakta vid bestäm
mandet af systemet för sjöförsvaret Vi skulle
till exempel hafva önskat att förf framlagt en
jemförelse mellan kostnaden för örlogsflotta 11 och
skärgårdsflottan och visat om dessa motsvara
så väl den större verksamhet som den förra er-
bjuder under för-varen och efler-hosten som de
uppoffringar hvilka i händelse den ej fanns
landtförsvaret på den öppna delen af kusten skulle
r
i i r •• i i
erfordra ty derpå synes till stor del afgorandetj
bero Men den lilla lätt och populärt författade
skriften skall säkert fiamkalla en sådan närmare
pröfning som ock i närvarande tid är både na-
emedan Svenska och Nor-j
turlig ocli nödvändig
-I ska folk ;n S«™nsamt s >nas böra besluta sig alt
t anordna sina forsvars-angelagenhetcr efter e
e I sys *em oc 1 en an 'a som betrygga Degges kra
och sjelfständighet
e
en
der fabrikationen af i
sedan härstädes
j vid Munkbron
hoff som ifrån England
dylika artificiella blommor är ganska allmän och
j uppdrifven till en förvånande grad af fulländning
hitfört konsten och sedan någon tid med utom-j
- Publiken har säkerligen i angenämt minne
liten lika in tressa t son härstädes originel
exposition af \axblomnior som i somras elt år
egde rum i Pettersenska huset
föranstaltad af en fru Fursten-
j
i
ordentlig framgång egnat sig helt och hållet deråt
Fru F förbereder i närvarande stund en sådan
vid jUinesk !» Hrr Da-
vidsson hafva dertill upplåtit en af sina pavil
jonger uppe vid Drottninggatan som för sådant
ändamål i hast blifvit förvandlad till en «vintcr«
trädgård» en mängd lefvande vexter hafva blif
vit inflyttade till alt komplettera antalet af de arti
ficiella för rummets fullkomliga beklädande med
blommande och gröna häckar cn vacker spring
brunn har blifvit anbragt i medelpunkten af
denna
anordnin
de sista blommorna redan vissna i våra lefvande
trädgårdar och lundar skall man återfinna en i
lall sin friskhet och färgprakt bländande Flora
inom fyra väggar Det är en öfverraskning som
utau tvifvel skall allmänt gouteras vännerna till
lilla park ocli åtskilliga andra jpitoreska
ungar blifvit snörda 1 denna årstid da
ui
_ i
i
fru F :s vackra och
redan förut tillräckligt många för att man hat
allt skäl motse en förtjent uppmuntran från pu
blikens sida för den icke ringa möda och om-
-
sorg som på denna exposition blifvit nedlagd
den lärer redan vara färdig att öppnas om nå
gra dagar
i
•etyder tina kaakiiada snarare
En lillan Lazarus (»ra för de smulor
Jin skallet pil allt UrHgl folk
An frän de (lord hundar slickar skaf .tK-u T
TEKNISKT
g än
lian
gna
ånga
ster
lika
nu
kän
ven
upp
nu
— Galvanoplastik eller konsten dl bilda fi
gurer med den kemiska elektricitetens avvändan
de Uti Preussiska industri-fireci -en si *d :iaste
sammankomst förevisades cn lilen >tni erhål
lits pä denna väg och blifvit förf r .r ;i 'a i i Peters
burg af Professor Jacobi Sannolikt a .e n ;i der
vid förfarit på följande sätt Modellen *r af vax
och öfverdrages med kopparbron elle graphit hvar
vid ytan under fotställningen dock (» >i .s bar Kop
parn bringas i beröring med cn g IvamVk apparat
soin derpå utfäller ett lunnt metalhigi hvarefter
vaxet utsmältes fBerfiner polylechnNeher Archiv
— Nytt sätt alt fabricera tegel 1 Engelska
förr i blad befinner sig en underrättelse om ti gel n .brika-
dervid till lerans knådnmg och lill
j Under lerbråkan äro nemligen formarne a
hvilka nära nog likna de vanliga och skötas af två
gossar som besörja deras inskjutande och uttagan
de För hvarje hvarf som hästen hvilken drager
r om i tion som cn Hr Pritehard iiifciiiör tid G eat v /e
hu- »ters railsvay har förbättrat Samma mardin tjenar
r af dervid till lerans knadnfng och till tcr-cisiagniifgen
eten k '101 lcrhråkan äro nemligen formarne anhragta
pnet
sva
lerbråknings-machinen går omkring förfärdigas 8
ghe- tegel hvilket gör pä en dag af i2 timmar 11 ,520
ands och dessa skola vara tätare än vanliea tegel Ge
nare nom denna anstalt beräknas so sh Sterling (om
kri "g Rdr u«s kulln» besparas om (tagen
tän- — —
ut-
~Pa
sin kr .ngresa i Irland for a l halla al
j emot fortfarandet af Irlanus förening med 1 nirland i
der-
hänscclldc kom 0 .0
nrl >„ ti !l
enar Dr0gheda der han pä det mest enthusiastiska sätt
n ö- emöttogs af 60 å 100 ,000 personer Då lian uppsteg
den j den tribun som var upprest på kajen för att hål
ynes la sitt tal saluterade och flaggade alla i hamnen lig-
seg
efter
det
ifvit
af
hvil
idi
nie
r att
vår
som
äm
ulle
en
och
ara
er-
gande fartyg Kär han kommit upp i triburieu ro
pade han till folket nedanför atf man mätte lemna
plats åt hans skräddare som med en packe uiider
armen arbetade sig fram blind folkmassan Då det
icke syntes möjligt för skräddaren att- kcnima fram
ropade 0 'Connell nRäck mig hit min rock !» hvarpå
packan vandrade hand från hand öfver folkmassans
hufvuden ända till tribunen O Conncll öppnade pac
kan upptog derur en grå klädesrock och en sam
metsväst kastade af sin svarta frack ocb anlade den
nya repeater-drägten under enthusiastiska bifallsrop
af mängden Samma dag om aftonen gafs honom en
lysande bankett sorn bivistades af 700 personer
S J O F A K T S u N I E K K A T T L S li K
f GÖTHEBORG fl 7 N
ov Såsom exempel på ferm expe
dition förtjenar ontöras att Engelska ångfartyget Innisfail
fördt af Kaplen 1 Fairburn som d St sist Oktober kl
■l ^S 11 form anlände frän Hull och åter afgick pafojande
dagen kl 1-2 till 5 efterm frän kl 11 f ni ena dagen
till kl 1 efterm den andra utlossade tvenne hemförarehä
m de gods bestående af 121 större och mindre persedlar
nns deribland cirka SO balar bomullsgarn samt Itcr intog 431
ulle säckar linfrö och hönor 20 fjerdin *ar sniör samt 380 t r
i i stenkål hvilket allt verkställdes pa 1« arbetstimmar
ndetj (Götheborgs sj 11 och S Tidn
ade Stackhclm
mare
Inkomne Skeppare fran utrikes orter d 12 November
na- At >o Åhmansson viktualier Riga Ysberg ryska prbtlukter
Nor-j
ANMALBE RESANDE d 12 November
alt
e Garfvarc Fijcher (irebro samt Ha„d ,ande Lundberg
ra Upsala Nr 17 StadssmedjeKatan Handlandume Ekholm och
Almström Westerås Nr 1 Störa Gråmunkegräud Fisk-
handlare Törnström Götheborg Hotel de Svede Handels-
Expediten Ström Ystad .Nr 48 Riddarhustorget Ofverste
nne Leit ,lanl v- Axelsson Wermland Nr 6 Stora Nygatan I !of
nel
t år neralen Jttaron Strömfelt Södermanland II6tel Garni Löjt
uset nant Jack Westmanland Nr 3 Störa Nygatan Handlande
en-
x ,rrk .pi .g
'ir 1
si»i Nynt»
väge i till det öfriga Europa eller med andra ord rarne för ett nytt system i sjöförsvaret just
*tt sjövägen är det egentliga syskonbandet emellan blifvit åbcropadt att de gamla linieskeppeu icke
Sverge och de öfriga europeiska staterna På <am- du„ :ii eit sådant verksamt siölif
och att starkt
.v„„ ;il
uuBa uu elt saoatu verns«mt SJOIII ocu au siami
kÄlta '7 "fs alt »m denna vag stängdes slugt- bestyckade men tilljka välseglande fregatter der
;d detsamma sonderslets och vi st de ute-
r„ r
° °
,f
bandet med
slulna från den öfriga familjen med undantag blott till behöfdes Förf tyckes dessutom sjelf icke
af den i månen fall nära nog omöjliga omvägen vara helt och hållet öfvertygad att ej den nya
Öfver ryska polarländer Hvad etfetaU detta skulle ha uppfinningen af skruf-ängfarlyg kunde en vac
på vårt fädernesland under vanliga eller fredliga ker dag befinnas så utvecklad att den dubbla
förhållanden hehöfver här icke nämnas
otänkbart me <i vår sjelfständighet och
då det är naturen af ång- och segelskepp skulle kunna
i alla fal 1 en högre betydelse
icke hörande tiil ämnet Men den verkan det skulle
ha bloll för en kortare tid under elt krig med hvil
tcn af våra grannar som lieldst är — eller rättare
har hittills varit — så påtaglig att man för sekler
tillbaka sökt afvärja den på det enda sält den kan
»fvärjas eller med beväpnade farkoster förmögna
att k impa icke allenast mot fienden utan äfven
mot det element hvarpå de skola röra sig .»
Förf synes likväl härvid hafva förgätit att un
der snart sagdt hela den tiden med undantag
af de egentliga krigsepokerna Sveriges regerin
gar icke lill den grad som nu fordrat att na
tionen tillika skulle underhålla ett under freden
alltmera kostsamt landtförsvar Det är denna
öfverdrift i fredsfolen till lands sont på samma
gång måste anses såsom orsak till sjöväsendets
förfall och till obenägenhet hos folket att med
ytterligare ansträngningar upphjelpa detsamma
Förf tecknar derefter anledningen till skär
gårdsflottans första uppkomst då kallad «arméns
flotta» oeh väsendtligen beräknad att skydda
förslärka och rörliggöra en i Finland ageran
de landlarmées högra flygel lian anmär
ker såsom ett misstag att tro detta vapen nå
gonsin kunna blifva en aflotta för sig sjelf som
lemnar land och går till sjös» eller ett «ensamt
och uteslutande nytt sjöförsvar» För denna å
»igt åber
ropas Ehren svärds Chapmans och Gustaf
n det klle
då det är naturen af ång- och segelskepp skulle kunna
i alla fal 1 en högre betydelse
»fvärjas eller med beväpnade farkoster förmögna sar Skärgårdsvapnets lämplighet för Sveriges för¬
tt k iikllfidtäf
la sedan härstädes
få j vid Munkbron
hoff som ifrån England
egde rum
föranstalta
y
sar Skärgårdsvapnets lämplighet för Sveriges för¬
Men — om förrattaren genom sin 1
ramsläll-
ning lyckats alt ingifva läsaren ett stort förtro- j
ende till örlogsflotfan kan man ej neka att han
med opartiskhet och samma nitfulla värma
svar Han erkänner l :o «a !t Skärgårdsflottan är
med afseende på försvaret af Skärgården en lika
oumbärlig material för arméen som pontoner ä
ro för strömmars passerande ocli artilleri-iaveta
ge för kanoners begagnande .» — «I .ika litet»
säger lian «Skärgården liknar öppna hafvet lika
litet likna skärgårdsfartygen sjöfartyg och lika
litet Skärgårdsflotlans manskap hehöfver vara sjö
män lika mycket böra de vara soldater och ega
landttruppers egenskaper .»
Författaren framställer en målning af de olä-j
genheter för landet som skulle åtfölja en full
komlig brist på sjögående krigsfartyg under ett
krigstillstånd på vådan af den lätthet fienden
då skulle ega att pä de öppna delarna af våra i
kuster lamisätta trupper bränna och förstöra kust
städer uppbringa våra fartyg o s v Han vill
alltså «icke utbyta ett mindre antal örlogsfartyg
för till och med den största möjliga tillökning i
Skärgårdsflottan» och lian söker vederlägga de
l
^jlf
TILL SALU FIKfWESs
Hos DELEEN t 't KOMP i dag utkommen
Menniska»
JH :s afsigtcr med deras inrättningar i sjöväsen
°f sJln nie <1 var os
pj
igter med deras inrättningar i sjöväsen-
ändring Det forsU el
JH :s afsigtcr med deras inrättningar i sjöväsen
det Han frågar vidare om «sjön och fartyg °f sJl /n nie <1 var os ,ra Sranne besvarar han
förändrat natura om "Sveriges ocb dess innevå- I )a JolJan [ie
satt
nares natur förändrat sig» om »naturen af Sveri-
"L ,ka mai *a l ,n ,esk :iW kun "a visserligen .eke
igter med deras inrättningar i sjöväseng
men napra få bättre byggda och bc-
kunna vi sannerligen åstadkomma
ges grannar undergått förändring» och detta be-
mannadV
det
»varar han sedan sjelf lika fintligt som i fram- Vore fråga om att formligen utmana honom på eltj
ntäUningssättet lifligt och underhållande Ett o sjöslag midt i Östersjön då komme vi troligen till j
cmotståndligt intresse väcker hans beskrifning på korta men blir den åler att med enkla skepp och
ängkraftens af somliga allt för högt beräknade smärre eskadrar skydda våra kuster och göra
men af andra åler allt för ringa värderade in- nom allt möj igt afbriick under ett försvarskrig
verkan på sjöförsvarets fulländning man låter fa »aken ett helt annat utseende Mängden
k i-- .i r •• r- -
°
i ,• r Skepp betyder liar mindre an deras egenskaper och
.g härvid inforas af hans raska djer v» mcA striden vinnes lättare med skicklig
trots mo (e nya uppfinningar genom hvilka ^clen hos individerna än talrikhclcn af massorna .»
masga tro sig med en enda machin en «bomb- n „ •
■ i iJet andra eller omöjligheten för en mindre
kanomi en ^t ^araus» (under vattnet gående floUa a nMtta ni en s (örr dä (lcnn
sma fartyg ett «skoldpaddangfartyg» o s v kun-
s (Jnare himh .ar mindrc #u
ham
ho
af
THOMSONS
a 1 Rdr 16 sk bnnko
1 T jl '0M80NS B
i öfverensstämmelse med naturens lagar eller vilkoren för
en varaktig lycka under alla lifvets förhållanden af George
Combe
Hos W ISBERG
En Lppbyffcelsebok af I :r A
L
ppbyggelsebok
man-Göransson Förra delen
ien utkommer nästa var
1 Rdr 52 sk {Sednare de-
Tu THOMSONS Bokhandel (Storkyrkobrinkeu Kr
ä 1 lldr 32 sk banko
ChriStHga Andaktsstunder
n m
9
slutande nytt sjöförsvar» För denna å
er
igtcr med deras inrättningar i sjöväsen
fåid°f sJl /n nie <1 var os ,ra Srannebesvarar han
gg
ropas Ehren svärds Chapmans och Gustaf ^äj som vanligen framställas för en sådan för
igter med deras inrättningar i sjöväsen-
ändring Det forsU eller oformagan att möta
En uppbyRgelsebok af I A Tholuck
Hos DELEEN et KOMP i dag utkommen
Hd
m-
g
- Handbok i Svenska JLaadt-
O- motsäges derigenom
lflk
kade tredäckarne och hela flottor af linieskepp
man tycker sig liksom återfå forntidens vördnad
för dessa blockhus med back och skans och tre
däck om hviika Förf nu erinrar oss alt «intet
*nda på detta sista århundradet skjutits i sank»
och hvilka således få för vår tid ett mera be
•r 'ggande intresse än de annars kunnat vinna
hos en generation hvilken endast sett dem då
och då hedra våra kuster för att mottaga furst
ibk h åk
gg
att väl «hela flottor kunna blockera hvarandra
men icke enkla skepp eller smärre eskadrar»
och lian vågar derjemte det påståendet att vår
mindre flotta blott den är mera snällseglande
ej har något att frukta i Östersjön der den
eger de flesta hamnarna att i nödfall anlöpa
Det tredje skälet eller att örlogsflottans tjenst
lätt kunde uträttas af en allierad makls flotta
kuster fr gst
liga besök och anställa baler åt våra sköna Slut- bestrides med en hop motskäl hvari vi visserli
ligen kan man ej annat än med spänd upp- £en anmärka åtskilliga sofismer som till följd af
märksamhet följa författaren under utvecklingen 'örfattarens Jifliga föredrag äfven här och der
»f den satsen som synes oss innefatta det märk-
"PPtäckas på några andra ställen men författa
ligaste i hela skriften att för försvaret bör an-
ren benägenhet att anse »Skandinaviens politi
vändas de företräden som naturen befolkningens
v ,g såsom europeisk stat vara af nautisk
egenskaper och landets belägenhet erbjuda åt natur» forefaller oss sann och träffande
detsamma och vi tro oss derföre böra citera en
£C s
f författaren genom några refle
af denna högst intressanta framställning sioner belysa fragan «hurusaken skulle hjelpas .»
«Naturen och belägenheten af hvarje land trycker ^an
v "r3r sl5 vara af den mening att orsaken
»in stämpel lika säker» på dess invånare som på hela obelåtenheten är »att då örlogsflottan
dess öfriga neturalster Nordens öar och halföar äro sist reglerades började man med det yttre
BLAHPAWR AMIVEHE»
(Inslndt
TRASHANK ARNI
Minerva fmenas Tidningen Minerva
På sista tiden börja ropa »Iraslvank»
Så snart personer yttrat annan tro
An den som gunslbenägel anies loflij
Hrad ir då delta ord det dyslra fula
Är den en Trashank som med iikiiöjiih t
Betraktar egen fördel egen slällniug
l bredd mod Statens och det hulas lycka
En sådan Trashank var Epaminondas
Hen Jonson (menar Tidningen h ;ir målat
Ett annat slag som slösat bort sill eget
Oeh se 'n går fram att vågsamt sköta Stålens
Nå väl do finnas båda dessa slagen
Men också flere inånga flere slag
Och främst det slag som under fruktan för
All fattigdom blir Trashankar politiskt
Be äro dessa Tiggare beslutne
Alt heldre än »Il tåla tarlligheteti
Försälja sista egan som är säljbar
Den egna inre övertygelsen
Ett annat riktande trashankeri
Ar det att idka stora kommissioner
Oeh af sin vägkost spara vackert strama»
Eli hafrebröd som räcker till för lifvel
Och får en sådan Trashank sofvelhemtning
Af »fyrkant»-matens kända läckerheter
Så har han väl allt hvad som honom höfves
Att sjeir sig anse såsom icke-Trathank
En annan Trashank går som parasit
Uti Ministerhus och andra ställen
Att fnaska i sig feta iäckerbilar
l byte mot de muntliga rapporter
Betyder vät Minervas nämnda Trashank
En Latarus som för de ringa smulor
Som falla från ån störa herrars bord
Med tåligt siarns fattar post vid dörren
Svnska JL
brukcli af N w Lundenuist 2 Rdr 2ä sk banko
i Hos DELEEN cl KOMP- nyss utkomne
{Bikter af Carolina Nic
{Bikter af Carolina Nicau-
I
I der 24 sk Dito af Fru Widström 1 Rdr banko
IIos DELEEN et KOMP nyss utkommen
Usidi ne
Saga af
'banko
Fr De la Motte Fouqué Öfversättning 24 sk
Hos DELEEN et KOMP nyss utkommen
Karnläkaren
jeller anvisning till kännedom om Barnsjukdomar och deras
riktiga behandling efter anteckningar af Rosenstein Kich
ter Jahn Jörg ni II £ Rdr 24 sk banko
i Hos DELEEN el IiOMI
i dag utkommen
f
g
upp af Svenska ftoc-
pp
i k«n eller handbok i den i Sverige nu brukliga så väl tarf
s»m i synnerhet finare matlagningen
liga
bauko
1 Kdr 16 sk
Ar trycket har utkommit och sälje» hos \V LUNDEQVIST
I Ex KOMP samt de flesta Bokhandlare i Riket
dl
Andra omarbetade Upplagan af
Svenska Kocken
bklå
eller Handbok i den i Sverige nu brukliga så väl tarOiga
som i synnerhet linare Matlagningen jemte beredande af
Bärsafter Viner Drycker Brygd och Brödbakning Förva
ringssält m in tryckt på fint machinpjpptr Jjätt 1 tt
banko
Med undantag af de särskilta förvariujssällen genom ia»
saltning inläggning torkning och rökning äfvensom be
redning af inhemska bränviner och ättikor samt brygd-
hvilka afdelninzar förut voro bearbetade pa ett tillfreds—
ställande sätt som med grundlighet förenade lättfattlighet
och hvartill vära öfriga kokböcker icke hade något i sl
)a "t fall motsvarigt äfvensom med undantag af Confeklu
j rer Glacer o d hvilket ämne så väl här »om annorstä
des förut var väl behandlad ha alla öfriga delar af Sven
ska Kocken uidergätt cn fullständig emarbetming afenhil
I dad och erfaren hushållerska som närmare 30 år förestått
en finare matlagning i större
ståla- Denna kokbok hade
THOMSONS
a 1 Rdr 16 sk bnnko
an överensstämmelse med naturens lagar eller rilkoren för
a- £ K SJ
l- —
nt 1 T jl '0M80NS Bokhandel (Storkyrkoblinken Kr 9
e
a }j g jg j M <1 a k t SS mit (T
a En Lppbyffcelsebok af I :r A TOLUCK Öfvers af KieR-
L
ppbyggelsebok
1 2 kS

Sida 4

öret de bufvudsakli ^a prtne perna för mAtrednn ^ei fe
flMiisamma mei a„o *MoisB i .k NYLÄNDERS oeh andra
I Sitt förord redogör kockens sednare författarinna hvar
före hon icke Lan gilla atski l *a af den» ja alt de äro p
penbara fe Sa begagnas kryddorna i buljonger stolta
hrarigen- m soppan blir grumlig och naturligt får ett nsi«
4r renligt utseende hvaremot om kryddorna kokas heta
tlermej och se .fan franskas det både behöfves en mindre
qrai litet oc-i soppan b .lr vackrare Sa kokas gädda och
tonan fisk som ska st tas i sa kallad Hottur hvarige
nom fisken blir så inkokt i lett att den förlorar sin egen
åtm tk I :ir ohe sosam hardsn .ä t och osmak ig hvarförutan
flotiur icke hör tiii finare matlagning — Vidare kokas fisk
i osalladt tall n orh det saltas först i sascn hvarigenom
en tast säsen f .r smak af s tet men icke fisken som i
stället far en fadd smak En ytterligare följd af tidig salt
ning är ock alt fisken Ister skumma sig bättre enär all
fisk bör tkummas vid uppkokningen Det samma gäller
Äfven i afs-enue pä saltning af kött som kokas — Sä
nyttjas vi steksåsers afredande i a Imänhet för myckel
smör hvarigenom såsen icke far den egna köttsaft-smak
den hör ega och är för öfrigt sjelft alldeles tillräckligt fet
— Sa nyttjas vid grönsakers afredning och beredning af
säser sammanfrasning af smör och mjöl hvilket blott i
vissa fa !i är på sin pals men på långt när icke i alla
der en kaM sammanbiandning af smöret oeh mjölet är vida
bålt re Dels är det be- varnare dels blir smöret genom
nppfräsningen mindre drygt och bryne» lätt hvarigenom
dessa anrättningar få en mindre god smak — Till vilda
rätter nyttias buljonjr der mjölk ovilkorligen bör göra dem
smakligare och bättre mildra deras naturliga fräna smak
Samma förhållande äger rum med åtskilliga grönsaker e
huru aT olika skäl
— Vid laxsallater o d hör det ej till
prydSigheten att hälla olja ättika o d tillsatser öfver rät
terna utan man serverar dem gerna apart jemle rätten
för att lemna hvar och en fritt val att efter behag till
blanda deraf — Kött till buljonger bör ej tvättas »i ljumt
vatten på elden» emedan det derigenom blir segt utan i
kallt vatten — Men förf har ej kunnat i denna öfversigt
ingå i detaljer hvilket skulle medföra för stor vidlyftighet
enär en hel mängd misstag då skulle uppräknas
Utom de gjorda rättelserna äro äfven en hel mängd nya
rätter tillagda Samtliga antalet af tillredningar i förra
upplagan var 863 i denna deremot 945 Detta öfverskju
ter väl brott med 82 Nummer men genom att flera i den
förra upplagan b :ifrit uteslutna går det verkliga antalet
af tillökade N :r något öfver 100
I Tn
'UIOMSONS Bokhandel vid Storkyrkobrinken ISr
9 i 1 Rdr 16 sk banko Andra upplagan af
BIN SVENSKA KOCKEN
Hlhk å l fii
eller Han-lhok i den i Sveriee brukliga så väl tarfiiga som
i synnerhet finare mat 'agningen
liOlSMER (Bazaren å Norrbro å 2
Hos A
Rdr sk
ÅLIMNÅCH BE GOTHA
potir 1 K 4 t
mH Porträtter af KONTNGEN och DROTTMJfGEN af Preas»
«
«n Pro-ln MARIA CHRISTINA "eli ISABELLA af Sp»
aien Prius MAX af LEUCHTENIiERG och MEHEMED ALI
m fl
I I (i SYI .AM 'EäS Konst- och Musikhaudel å Norr
bro försäljas följande i dag inkomne
Utmark a Knjreisfca r ,a i en d r a r för
18 4 1
AI m a (i a <• h <1 c O o I h a pour
1 'Année 18 1
Jemte dyrbara och intressanta Gravur- och Konst
arbeten
l :a
Hos FRIT7E et BAGGE
Adam v Miillers gesammeJte Schrifton
B 4 Udr 16 sk
Znr L "hro vom v .m K <yjpe J-l sk
Was ist i-snil eilt ini römiseheii Keclite der
Besiti ron K Pfeifer 1 Udr £0 sk
Vom \V :iss 'rli 'itungsreclit von G 1 lloginag-
nosi 2 Rdr 24 sk
Das Arlif» Nliaus als das vorziisrlichste Hiilfs-
mittel fn der Verwaltung des Armenweseus roa F
Hand 54 sk
ilandtuch der Golansnisse von GreJIet-Wam-
my l :r Th 2 Hdr 16 sk
Uher dtf Reebtmassiukeit der Todesstrafe
durch Enthauptung von M Jfessersehmidt 44 sk
Sch ^sw
- II- >5« ?eins Kiinftiges Strafsystem von
Dr Julius 41 sk
Das perrliUiehe Verlahren in Nacltlass-Ange-
legecheiten von F M Gemens 4 UJr S sk
Volk lind Rpcht vo :i Dr ilraelenhoett 52
*•
sk
Vorschide (Jer Politik von Wilhelm Götte 4
Rdr S8 sk
Uher Rerifenanstalten von Dr Kröncke K»
sk
allt banko
\tskilliiie i ;i >iH slSnd varande STENHUS-
EGENDOMAR belägne såväl i s ^elfva Staden som ock
i Söder- samt Norrmalm orh emot ?oda vilkor priserne
äro emellan 75 ,000 Rdr och *00 Rdr banko och kan
om så skulle åstunda» en bättre Landtegendom icke långt
ifrån hufvudstaden lagas i utbyte emot 'den häribland va
rande största Egendomen hvarom lemnas närmare uncler
rälteTse då anmälan göres i Diverseboden i huset Nr 55
vid Veslerlångcatan
Pä samma ställe medddelas underrättelse hvarest 1000
Rdr banko kunna erhållas emot Inteckning samt hvarest
25000 R- ij banko kunna få o-ae .eras emot Dokumenter
r "nl s ;i i i i linnes
- 3-4 mantal Säteri
Körsbärsvin
i Genevremajrasinet i huset
r 20 vid Drotlnings ^tAn
C GÄBhEBi
äkta Havanna på Kontoret eu trappa upp huset Nr 58
rid Vesterlånggatai hos Adolf D LAMM-
HAVA A-CIGARRER
superfina oeh gamla på aflidne M T Morsings lon-
kursmassas Kontor vid Skeppsbron du Whitlock efter
frågas
S ;t e a r i ii 1 j as
fbik
j
af Lilje h o I ni ens fabrik
h ti
DIVSESE
2öl :sta Cjambnrgtr Klass-ffötterid
uti 6 Klasser med dragningar
il
T8 Nov 16 Dec 1840
-d 13 Jan 3 Febr £4 Febr
och 24 Mars 1341
Högst möjliga vinsten
k
g
100 ,000 Mark
Insats uti l :sta Klassen Sv I !ko l )r 5
Lotter äfven delade uli 1-2 1-4 och l-8 :delar säljis hos
undertecknad och kan derom äfven brefvexlas
184
Stockholm i Oktober 1840
J L STRIlVDflERfi
B :ko II :di 7oÖ I
ATTE ^-DEZ
DEZ
vm ett bättre fa»t tarfligt och trefli ^t ?j«s i sUJef
t ung A är»man la inackordera sig i irioi-agsspis
ning r <ot n $ån«i -t igt erläggande betalning Svar med ut
satl Ådress önsWrs i biljett till «A1 TENI
-E7 .» a A loriBUd
h
6 Nybergs Kominisstcns-iiontor
SkhlSN
g
Stockholm Stortorget Nr 7
ntraitar emot det tidigaste arfvode alla möjliga juridisk
o
- »• omn
.ercie a med flera uppdrag frän de »iiirsta ock
tidiy tigaste affärer till de itiiagta småsyier nästa»
h #r ot en iä ofia behöfver uti bufvu-Utaden uträttade
rn :igl i detta blad tillförene införd fu .lstänJigare anmälan
p I A Ii LO VIST Skrädliar
jag m 'd denna dag vunnit burskap
hKdVh B
r r jag mig bo»
jg g pjg g
resp Allmänheten Kunder Vänner och Beuanla vördsam»-
ii fl
j
hvilka brinna lika klciri som vax och spevmateti j P
och ej behöfva pulxas finnas till salu på Afton- igå
bladskonlorel vid Stadssmedjeqatan ;k
— i
SPKR- ^SÅCJCTl™ OCf2 JU9 rh
samt VaxStaplar af undertecknads fabrikstillverkning för
säljas pä Konloret i huset \r 18 rid Lilla Nygatan pi sam
ma ställe uppköpes Gult Vax S L LAMM
Kalle ä 8 sk iy pr skaij i Krydd
boden i huset Kr 25 vid Siadsträdfärdsgalan ä Söder
Färsk o p r e s s a d C a v i a r
försäljes af P Ar Leffler Kornhamn Nr £
o
d
d
d
C
A
s
HM4BELS-6NST6TUY
L K
h mmdre part ,erställde till
Mot • -si y nifr for n c■ ;» -n mod
HM4BELS6NST6TUY i y
Hvarje Söndagsförmiddag från kl 9 till 10
häl ;es af mig
1 ^-ensk och Fransysk text för IIerr3r Dom er och barn
offentlig föreläsning i dubbla oek e»kla BOXHÅI .LER ET sj»mt snmt beskrifning öfver åtföljande ftJo1 p n r innchållan
derme genienskap ägande ämnen Alla dagar iemnas un <J«» nya moder för si ienbaitar oeh kläiiningr .r mc och utan
dervisning (äfven Söntlags f m från kl 7 tillf i de lelvan gar eringar samt moderna Älantiljor och Kappor medoch
de språken TYSK FRANSYSK och ENGELSK KÖPMANS- qtan Kapuchon garnerade med nu bnik !i :a fransar oeji
CORRESPONDENCK äfvensom modersmålets rättskrifning jsnörmakarearbelen — uthyras säväl ät Stockholmsboer som
ARITI1METIK MATJ1EMATIK Dubbla BOKFÖRINGEN llerrskaper pä Landet och j Laudsorterne Mäster
t llföbilddt f blifde köäerforderliga Samuels grändhuset Nr 652 trupp öfver g ^vden
ARIME
samt alla för bildandet af blifvande köpmän erforderliga
merkantila göromål och transaktioner Hvarje Elev far
offentligen aflägga inträdes-och utgångsexamen i närvaro af
Fd MäI
b
K L
Reqvisitioner a större och mmdre part ,er ställde till
undertecknad inlemnas uti Kalkmagasinet vid I >ya Kungs-
holmsbron der priset modereras efter beställningens be
skaffenhet och lefveranser göras äfven till Mälarens strän
der efter föregången öfverenskommelse
JCHRISTIERNSSON
m
J CHRISTIERNSSON
Diversehandlare
eller
Glänsande Skovax
af F Neumarks ytterligare förbättrade uppfinning fianes
hos undertecknad ständigt lager pä säväl helaisom halfva
Bleckdosor
— Då parti läges lemnas rabatt
Då Herr F Neumarks Glänsande Skovax lyckats tillvin
na sig den resp publikens förtroende så tager inan sig
friheten fästa uppmärksamheten på en annan uppfinning af
samme person nemligen e
Jttintral-kowposttion
hvilken då dcu strykes pa Rakstriglar gör att de Rak
och Pennknifvar som derå dragas blifva utmärkt hvassa
F ,n sals af denna komposilion som varar i liera är kostar
U sk banko och finnes till salu hos undertecknad Hvar
je sats är försedd med tryckt beskrifning öfver dess an
vändande
STRIXDIIKRG
J f- STRIXDIIKRG
(Stadssmedjegatan Nr 14
k
Lager al Utländska
SKE
g
BARN LEKSAKER
blifi
BA
I )å mitt lager af JlAR \U-KSAKliIt nu blifvit
lillölil med de utländska fabrikernas nyaste pro
dukter sä får jag ödmjukeligen rekommendera
detta med de billigaste priser försedda etabhs
scment Till Herrar Handlande lemnas betydlig
rabatt Stockholm uti Xov IJJiO
V A EISEX
Regeringsgatan Nr 7
ppj
Samuels gränd huset Nr 65 2 tr upp öfver g ^vden
A P BBCMA
Stockholm Rålambska huset
å Blasiiholmcn 3 tr upp
j 1 en af Rikets större Sjöstäder (ej långt ifrån
i Stockholm der både Stads- och Landthandel drifves lin-
i nes nu genast på förmånliga vilkor att öfvertaga ett litet
I men väl sorteradt Varulager med inventarier TägenhAt etc
i Närmare underrättelse erhålles af Divérsehan liaren
1 J P AHLQVIST
N16 i Slkkbik1
Q
Nr 16 i Slorkyrkobrinken
1
D DÖFSTUNEI TES '-LET
ll
eller
la
öfver
förklaring
^öitbagartta odj bcras (goan ^Uer
f
PER ARON BORG
A B ib li o t Ii ek lör
Å .STUHDAS KÖPA
En Färgpanna
blj
gp
af Tenn Svar afvaktas i förseglad biljett till Ali C Nr 18
på Aftonbladskontoret
hn L \NDTRfiKM >OM
- 3-4 mantal Säteri och Frälse med Tegelbruk Såg
och Qvarn belägen i Södermanland 9 mil från Stockholm
väl bygd och med vacker belägenhet mycken skog och
god och bördig åker Närmare underrättelse lemnas ä Hr
Stadsmäklaren J F Zethraei Kontor i huset Nr 1 Gaffel
gränden
~pn FASTlCsU RT i S
;i (ierte !j
V ra iu lör sä k rad
1 till 2ie ,0 Rdr och i godt stsnd säljes på lindriga vilkor
Vidare underrättelse meddelas på slä-el af Herr Radman
Kindgren och i Stockholm af Kanslisten iionté som alla
förm träffas i Stads-Aktnarie-Äontorct ä Rådhuset
Ij *n elegant nch inventiös mindre 1 'ULl 'KT
med flere vidhängande klaffar som ger stort utrym
me samt Skrufstol finnes till salu i huset ^r 4 Ilornsga
tan 7 trappor upp
En i brukbart stsmS varande LIKVAON An-
visning pa säljaren erhalles pä Boktryckeriet i Norr
köping
"å-
hästås
-
Ett par mfirkhruna Vagnshästar af Mecklenbnrger-race
angliseraile 10 qvarter i tum H år gamla myckel scdiga
och välinkiiida sami Pn alldeles ny Kupévagn klädd med
fint blätt kläde orh for öfrigt uti nyaste fason tillika f :ne
par gentila Vagns-Selar äro lill salu för nedsatta priser
uti Ministerhuset Nr 8 i Blasiiholmstorget då portvakta
ren Eklund efterfrågas
_
ht t s ar utmärkt li»ä
och vackra
svarta VAGNSHÄSTAR n«
"igot öfver 10 avarter höga den j
ene 6 år gamma och den andre 5 är Vidare underrältel- i
se lemnas 2 trappor upp i huset Kr 31 vid Tyska Prest
gatan
j
Engelska C 11 i F .K i MISMACHLN EU
hos J M j
Fredsberg Nr R Iic-rkuies Racke
Jxläöesfjnnblarc <B ill c 01 i i it b 3 sons
K o n k ur s- n ia ssa s Va f u lager
bestäen 'e af
finare orlx gröfre Kläden Cordröjer Friser
Frisader m m säljas till ytterst nedsatta priser i
Massans bod vid Stadssmedjegatan
j
T
jega
UTB JUDES ISTO A
j
T
rrre möblerade IUJM med Tambilr och Gar-
derobe sami eldning och städning på längre eller kor
tare tid belägna en trappa upp i huset
r 14 Stadssmed
jegatan Adress 2 ne trappor upp
vå å A väl möblerade IUJM vid Stora IS )-
galan med serskildta ingångar oeh Tamburer Adress
första porten till höger i Gåsgränd Nr 4 5 trappor upp
I ^ii vacker LOKAL passande till Kontor «1-
"■J ler snygg handel Vidare underrättelse uti Storkyrko
brinken Nr 12 trenne (3 trappor npp
I ^ör instundand Vintermarknad i IIEDKMO-
• RA är en vid Torget och för trafiken synnerligt väl
belägen lokal alt hyra bestående af en Salubod ocii 2 :ne
Äum äfven kan lägenheten delas pä 2 :ne händer om så
astimdas Närmare upplysningar meddelar Kryddkramhand
laren V E &ling i Stockholm eller Kopparslagaren J Jlrun
strörn i Iledemova
fäll MAfrASIN ined Källare beläget uti Fer-
kensjjräml vid Skeppsbron för billig hyra Adress käl
laren Fredea
_____
Spannmåls-Vindar
större och mindre linnas ätt hyra i hörnet af Tyska Brin
ken oeh den såkallade Örebrohamncn Vidare underrät
telse fäs p« Kontoret en trappa upp uti huset Nr 16 Lilla
Nygatan
ASTUHBAS HYRA
Sommarnöje
Den som vill ål en lamilj frän den 1 Jun» lill hösten
nästa är pä en Egendom i grannskapet af Stockholm ut
hyra fem a sex snygga Rum ined kök och uthus torde
uppge sin adress i förseglad biljett till IX- som inlemnas i
Hessler» Kryddbod vid Göthgatsbacken
BORTKOMMET
uiörkpressåd Plånbok
ihdli
p
med inneliggande penningar bref och diverse handlingar
förlorades i dag på morgonen af en Resande under vä
gen från Österlånggatan Skeppsbron Slottsbacken till Stor
kyrkobrinken Hederlig vedergällning utlofvas då upphit
taren anmäler sig a Kontoret 5 :ne tr upp i huset Nr
vici Skeppsbron Stockholm den 42 November 1Ö40
\Kornhamriston borfsfals i dag pa förmid
dagen ur en rockocka en Plånbok af Pergament med
Slälklämmare oeh namnet C G F och inneliggande 2 st
gula sedlar ä iö Rdr 5 st gröna a 6 Kdr 52 sk 4 st å
Rdr samt circa 16 Rdr i nya 8 a 12 sk Bankosedlar
Tjufvarne har man anledning tro vara fyra stycken Hamn
busar om någon kan lemna upplysning härom anmäle det
Kongl Poliskammaren
Lördagen «en 7 dennes
förlorades trenne nycklar liggonde uti ell skinnfodral He
derlig vedergällning erhålles om de återiemnas pä Afton
bladskontoret
O DT KLÄDE till
Af
Aftonbladskontoret
facilt pris Adress p
(iera sorter till fabrikspris i I &rehniers Frö
bod i Storkyrkhrinken Nr il straxt tiii liö
ger IrlSa
Ridflarluistor ^ot
TIEjKTSTS OKANBE
Oii Ynding nli Handel och <n dito tiii ltok-
handel Hedrande betyg skola ej saknas Närmare
meddelas af C J S Nyberg Stortorget M 7
f ^n Ynfflirm lr 1 (iötlieboiv som konditione-
»at flera är i Handel oeh kan förete rekommendationer
deröfver önskar kondition i någon Mivcrse
eller i brist
deraf någon annan handel Svar önskas med det förstå i
förseglad biljett till Sökaude som inlemnas pä Aftonblads
kontoret
j ;n Ytiv !inv frän Lanii
.nrtéi 89 r gammal
som räknar och skrifver fermt samt talar någorlunda
Tyska språket och hvilken varit i Källarerörelse uti 3 är
önskar sig kondition hos negon af Herrar K .j raremästare i
Stockholm ju förr dess heldre Hedrande bevis kuimi fö
retes Närmare underrättelse meddela fran Adress- 14Kom
m issionsk on te re t i
Carisl a tn t
4Gui 'arr- *pei r
d 2 RdBkh
prenumereras med 2 Rdr Bko hos
tjclpension yå CaniJet
å 412 il få
jpy
I ett hederligt bus på landet 41-2 mil från Mariestad
SådDötltt
I ett hederlgus p
13-4 mil från Hjo kunna Ståndspersoners Dötlr r motta-
gas i Helpe sion Läroämnen blifva Christendom Historia Hos HOLI A \7 >GR
Geografi Skrifning Räkning Fransyska och Tyska språken prenumeration ä
åbkliFtihdbtch skall BlB
L :s Gust 61T M )EH
Ba .aren Norrbro
et SEELIG (Fred .g n cmottage
Geog g g y
Rita Måla samt brukliga Fruntimmershandarbeten och skall
en noggrann vård egnas åt barnens helsa och moraliska
bildning Årsäfgiften för hvarje elev är 153 Rdr 16sk .Rko
Mot särskild betalning kan äfven undervisning i musiken
erhållas och om tillräckligt antal elever anmäras tager Pen
sionen sin början nästkommande Januari eller Mars månad
Vidare upplysningar har Hr Kontraktsprosten P Frima
hvars adress är Sköfde och Kyrkefalla äfvensom Co esa
vid Clara Lärdomsskola i Stockholm Hr Mag ster I .un lvik
benäget åtagit sig alt meddela
Les Personnes qui désirent apprenilre ä hien
parler la Langue Frane .aise soat priées de s 'adresscr
pour des Lejons rue de la Régencc Nr 23 au 3 :éme
En infödd Fransman erbjuder si- alt lemna
undervisning i att tala hans modersmål och anmodas alla
de som vilja deraf begagna sig att anmäla sin önskan i
huset Nr 23 vid Regeringsgatan 3 tr upp
Den som är hugad mot
1
12 sk Bko i timmen
gifva information uti Engelska språket torde uppgifva
adress i biljett till «English languagc» der detta blad ul
gifves
tt— —t-tttj—
BlBLIDTH
-
för Guitarr-Speljre l :sla h flet är utkommet
Att deri t /ti It -rlin njlisicii tit-ifna
(Brunbriss b t v <£i )emu
HIE
von D :it F WOHI .EX
är under öfversättning och innan kort ulkcmnvr varder
härmrde st ti lkänpagifve alja dem son finska c fortsätt
ning pä samma författares redan i trenne uppiagop häraf
utgifna Lärobok i den Oorganiska Kemien
I ii i d A« *i»J >e
I ii d AiJe
En infödd Fransman erbjuder si- alt lemna
,om KSnda ,on den 9 November infann
i lhdålh dlldlbdhäi dh bäd
,om KSnda ,on den 9 November infann si :r uti 2 ne olik»
Handelsbodar här i staden och berättade om v persorn»
död hvilken han varit uti ressällskap med lorde till när«
marc upplysnings vinn nde infinna sig uti huset ftr 28 vid
Skomakaregatan li !l venster i portgången mot hederlig
vedergällning Den 11 November 41 *40
Tå Kontoret itrappa upp midt emot Kongl
NSliRIF
gifves
pppp
— i—r i tt— —t-tttj— Posthuset vid Lilla Nvcatan s«fj SliRIF-»
V genomgåendet af en Lärokurs åfsk .lhga P0SX orh MACHIN-PAPPEK ai i -jniig
f handelsvetenskaper for en skicklig Lärare önskas iven-
<••• •
ne täflare Den till tällan benägne torde uppgifva adress 'inverkning lOf l /Tirkspnser SOrn in JtindO
på Skeppsklareraren J O Hellstens Kontor der närmare Posfpapper St perfilll S V tö Rdr
dättle meddelasbeträffande såväl undervisningen K dr LW
dLB (i9 RdLB8
ppp
underrättelse meddelas beträffande
som pris m ni
såväl undervisningen
G 7
Rdr 16 sk L W 6 Udr 52
l lleran» vana v .d barns ,„kRij ,j
K dr L W
k kulör
(i 9
6 Rdi»
ppp
d :o L B (i 9 Rdr L B 8
G 7 k kulör
(i 9
6 Rdi»
Rdr 16 sk L W 6 Udr 52
gou lärarinna »ne .l lleran» vana v .d barns J0 ,r „ko Ris j par ,j
■ undervisning erbjuder sig elt mcdelaMngt hällre Frun-
11
timmer i något trelligt och godt hus i huTvadstnden eller lu .r ti sk A A o Udr A A
på landet för yngre barn eller för barn frän U lill 10 a {g sJi
11 års ålder i någon af rikets städer såsom lijelp .irinna «
r c i
der Skola finnes lidervisning blifver i Franska språket
okrilpapper ST 'perl !nr I
Forlepianospelning Rita Geografi Fäderneslandets historia 16 sk S W G iillr S W 6 52 SK
samt handarbeten Svar med adress till D a v torde lem- i j i ip CL • O W II ni R
nas i F W Ke ,ismers Bomullsfabriksbod Vetterlånggaian
<Ur 10 ,k VV B
lidr
G Rdr 16 sk LW5 Rdr
huset M 35 Scbucks Enkas bus
G Rdr 16 sk L W 5 Rdr
P K E N U M E R ATiONS-S E 1 L A R
2 :DRÅ CULO- OCH SILFVER
VÅRU-KLASS-LOTT
I STOCKHOLM
u t a ii f i ler
den IH November
oeu
den
Dragning oeu
H
gg
(gnindadt pf» det 1501 H .unlmrgor Stads-Lottteriet
å 52 sk Uanko hos IINDEHTECKNADE samt
Bokhandlaren Herr J C HEDIIOM Mynttorgel
Dito Herr L :s Gifst RYLANDER Ba .aren å Norrbro
HOLMBERGSKA BOKHANDELN Slöra Nygatan Nr 6
Handlanden Herr O NYBERG GöthgaUm Nr 11
Herr C J S NYBERGS &0MHISS10NS-K0NT0H vid Stortorget
d
(gp
försäljas till l :sta Klassen å 52 sk Uanko hos IINDEHTECKNADE samt
BkhdlHr JCHEDIIOMMyttrg
De högsta vinsterna inlösas med
De högsta vinsterna inlösa
2000 1333 16 och 1000 Kdr Sv I ko
och komma de öfriga vinsterna alt utdelas enlipt Planen
i ibjd14000 P
och komma de öfriga vinsterna alt utdelas enlipt Planen
Till deltagare i detta Lotteri inbjudas 14 ,000 Prenumeranter af hvilka 8000 erhåll någon af de i n
-men speet
ficerade större eller mindre Vinster de öfriga hvilka i Hamburger Stads-Lotteriet få ingenting erhåila i i i undantag
i delta Lotteri
d
i lta
i utmärktväl arbetad Itonlr Silfver-Twmlare inuli IT rj vid
6i
Yid köp af S Lotter erhållas dock endast hos Undertecknade den 6 :te pratis
Prof pä de största vinsterna äfvensom Nitvinsterna finnas att bese på Hufvudkontoret hos
CARON et
CARON et LUZVDQ7 *STf
Bkh Mikl
Q
Planen erhalles gratis
Bok- och Musikhai :dlare
Stockholm i Oktober 1840- {Regeringsgatan Nr /3
rW UTDRAG UR PLAREWT
d
Underrättelse för de spelande
utbekoron- ^e i de»ls
ög
jp Alla hvilka fullföljt omsättning lill 6 :te Klassen uti fata Guld- och Si r-Vara
Klass-Lotteriet såväl vinnande som de hvilka erhålla Nitvinster undfå dessi Frilott
till l :sta Klassen af detta Lotteri
Af trycket har nyligen utkommit oeh blifvit till Landsorten expedieradt !h ii 40 sk
LILJAS ÖFVER SVERIGES OD
Af trycket har nyligen utkomvtill Lanp
SUPPLEMENT TILL LILJAS FLORA ÖFVER SVERIGES ODLAIVE V EX TER
Medan Sveriges ängs- oeh trädgårdsodling ännu befiuner sig i beständig t ill vext är det endast genom tid efter
annan utgifna Supplementär till del vid en viss tid funna och antecknade man för en framtid kan pi 'ste väge»
bereda den slutliga uppställningen af en fullständig vetouskaplig registratur öfver denna så högt in v ^sinta del
Hr Svensk Botanik
— För att lätta öfversipten af det hittills funna hela är delta Supplement försedt mH Registev
.fver alla Genera Species och Synonymer sa väl Florans som Supplementets med tillagd uppgilt om it - ta vcxleiv
^as fädernesland samt
- ^t namneD
llJM mKu
Af trycket liar nyligen utkommit och blifvit till landsorten expedierad (h å 1 tå
GEOCtRAPHISK HANDBOK ÖFVER GAMLA VERLDEN A p p- BJÖRKMAN
Tredje oeh sista Delen innefattande ASIEN och AFRICA
En väsendtlig brist i vår sehol-litteratnr är arhjelpt genom detta gediegna arbete utfiirdt efter ffrimdklllor»»
hufvudsakligen Stkabo med rädfrågande tillika af nyare tidens forskningar — Utan geo granh i med dertiil höranöe
ehartor är all historisk läsning ändamålslös och att förlikna med en vandring i molnen f ör gam ;a historiens och
de gamla klassiska författarnes studium är en geographi öfver gamla verlden med ehartor lika mycket ai nöden sorn
Ögon lör den som vill se oeh fötter för den som vill gä — Stielers lilla Allas öfver Gamla Verlden m
.l 13 ehar
tor lås i Stockholms Upsala och Lunds Bokhandel för 1 Rdr 40 sk banko oeh gör tillfyllest för den forsla oriente
ringen — De föregående Delarne kosta 44 sk hvardera och hos undertecknad förläggare erhålles vid kontant han
del hvart 6 :te exempl pä köpet Stockholm den 1 Sept 4840
ZACHARIAS ILUGGSTRÖ»
I Stockholms oeh Landsortens Bokhandel har nyligen utkommit (h å 8 sk
ÖVEHSTRA
olms oeh Landsoreandel har nyligen u
ETT SÖMM GRALLES VEHSTRA BAKFOT
n Fiht eh Rätt
GRALL
Också elt Ord om Folken Frihet oeh Rätt
Med bladet i dag medföljer trenne Planer den ena till 201 :j /« Hamburger
den andra till Kejserligt Jtyskl-Pohlskt Statslåns- Obligations- et Varu-Klass-L
.o
Kitiss-L Ueriet in :h
L
.otten-
dra jgylPohlk
STOCKHOLM hos L J HJERTA Lilla Nygatan midt em t Kongl Posthuset
B :ko i
res
Pupillmedel utlanas äfven i tvenne eller trerme fördelnin-
ii fl
gårcinot sådan inieckningsom af Juslilic-CoHejrium god- j
resp Allmänheten Kunder Vänner och Beuanla vördsam»-
Pupillmedel utlanas äfven i tvenne eller trerme fördelninii fl
går cinot sådan inieckning som af Juslilic-CoHejrium god- j ,- >kommonau jas med noggra ni ne ackura
k» >cs lindcrrättelsp lemnas fttve kl 11 förmiddagame t enioltacer beställningar af a :la sorl-r <- r aiisl .-iiier till
Grosshandlaren R F Schevo i huset M 1-4 vii Skepps-
t )l „ .m hi !ic prfaert huM Rr Kf vW Urotiain- ~««i i
rhon5 trupp .linrii '1 af GfJm 'a Kung ^liolmshrogatan
Grosshandlaren R F Scheo i M vippt )l„ .m hi !ic prfaert huM Rr Kf
hon 5 tr upp
linrii '1 af GfJm 'a Kung ^liolmshrogatan
SST6TUY
offentligen aflägga int
Fader MäIs
b
man