Aftonbladet Måndagen den 16 November 1840

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Aftonbladet 1840-11-16
Sida 1
Sida 2 Aftonbladet 1840-11-16
Sida 2
Sida 3 Aftonbladet 1840-11-16
Sida 3
Sida 4 Aftonbladet 1840-11-16
Sida 4

Maskininläst version av Aftonbladet - Måndagen den 16 November 1840

Sida 1

J \l 207
DET TJIIGONDEFÖRSTA
1840
Måndagen
den 16 Nov
riset i Stockholm för heit ur 10 Rdr 32 sk för halft
Österlånggatan i Kryddboden i hörnet af Drottning- o
i Lindroths vid Norrlandsgatan i Wallbergs i huse
i Nybergs vid Göthgatan samt i huset Nr 52 vid Röda
M-tfOr Obs Den 15 November kl 2 e .m Baroni
25 ,38 1 3
gr kallt N mulet snöat pä f m Kl
9 e .m Barom 25 ,41 3 /2 gr kallt NV mulet —
Den 14 Noy kl 6 f m Barom 25 ,28
3 /4 gr kallt
NO mulet
TIDNINGENS INNEHÅLL DEN FÖRFLUTNA
VECKAN
Måndagen den 9 Nov RIKSDAGEN Presle-Ståndet
STOCKHOLM Div notiser för dagen En röst från Frank
rike Nykterhetstalen och Lunds Domkapitel Rf :vy af
Tidning a h n e Rättegångs- och Polissaker BLANDA
DE ÄMNEN En politisk Eklog Yindskammarfantasier
Fruns kolta Postskr iptum
Tisdagen den 10 N o v RIKSDAGEN Prcste-Ståndet
Reservation af Hr B Ribbing på Riddarhuset UTRIKES
Frankrike Spanien Tyskland Orienten Brasilien Om
fångars behandling Danmarks inre politiska förhållanden
Div notiser för dagen Om hamnen vid Höganäs BLAN
DADE ÄMNEN Animalisnradt kol
Onsdagen den 11 Nov TTRIKES Orienten Neder
länderna Ryssland RIKSDAGEN Utskottsbctänkanden
STOCKHOLM Stals-Utsk :s utlåtande om extra Statsregle
ringen Kons .-L "tsk :s betänkande i anl af K Maj :ts pro
position om upphörande af K M 2 ne röster i Högsta Dom
stolen Om fångars behandling Några reflexioner i anl
af Ståls-Rådets inkompletta skick Rättegångs- ocii Po
lissaker Ett mord af kärlek P .S Dagens plena i Riks
stånden
Thors dagen den 12 Nov RIKSDAGEN PresteStån
det Borgare-Ståndet diskussionen om representationsfrå
gan STOCKHOLM Några notiser för dagen Ridd och
Adelns gårdagspienum Tankar om Svenska flottan Ex
position af vårblommor BLANDADE ÄMNEN Trashan
karne TechnisKt
Fredagen den 13 No v RIKSDAGEN Borgare-Stån
dets diskussion öfver Representationsfrågan (fortsättning
UTRIKES Frankrike Spanien Portugal Nederländerna
Tyskland Orienten Förenta Staterna Mamsell Gjertz 'kon
sert Huruledes Östgötha Corresp tager ställningssteg emot
Stockholmspressen Svenska Biets skizzer Angående skrå
prof En skrift ifrån Hr af Ström Rättegångs- och
Polissaker LANDSORTS-NYHETER Postskriptum om
södra snällposteh
Lördagen den 14 Nov UTRIKES Frankrike Spa
nien Orienten STOCKHOLM Anmärkningar vid ett för-
slag ang utöfning af handtverk m m som Borgare-Stän-•
dels enskilda Be»värs-Ut8kott argifvit Korrespondensarti
kel Den Orientaliska fr .igan En episod på Riddarhuset d
13 dennes Minerva och Pentarchien Bokiiandklsbul- i
letin Turkiska Nationens seder bruk och klädedrägter
1
af Joh Hedenborg W Hogarlhs Teckningar etc Ställ
ningar och förhållanden pä Degeberg
- Rättegängs- och
Polissaker Postskriptum om dagens plena
DÖD I STOCKHOLM Styck- och Klockgjutaren Joh Jac
Granbergs Enka Christina Margaretha Billsten d 23 sistl
Oktober 55 år
DOMAR Den 8 inst December utgifves Svea Hof-Rätts
uti Kammarherren Förste Expeditions-Sekreteraren Ba
ron Fredrik Anton Wrangels Konkurs — Den 7 inst De
cember ntgifvas Stockholms R .R s uti Snickaren Herman
Drescs Inspektören Anders Linds f d Waktmästaren An
ders Landbergs f d Under-Löjlnanten Daniel Relunds
Snickaren Carl Abraham Lindgrens Tullvaktmästaren Nils
Magnus Waranders Diversehandlaren Lars Witlströms
Fabrikshokhållaren Johan Åbergs Bomullsfabrikören Jo
han Waltin Peters Möusterskrifvaren Fredrik August Gr n
dins Aktören Carl Erik Kihléns Tandläkaren Carl Fredrik
Bichliés (jfverste-Löjtnanten och Ridd Thomas Byströms
och Läderfabrikören Johan Henrik Ponsbachs Konkurser
samt Föriikningsdom emellan Traktören Olof Westergrens
Sterbhusdelä are och dess Borgenärer
OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄRER Af Stock
holms K .R fgencm årsslämningj Lärflskramhandels-Bola
gels under firma Dahlerus cl Wolfenstein d 6 November
184t
— Ha ^nistads R .R Handlanden C F Hagmans den
19 April 1241
— Skytls H .R Smedsmästaren Jeppe Löf-
grens frän Wemmerlöf å andra rtgd af Ting sex månader
efter den 17 sistl Juni
SKULDER och fordringar i Kommissarien Anagrii Sterb
hus tillkännagivas inom denna månads slut hos Assessor
af Grubbens i Huset Nr 11 vid Alands gränd i Stockholm
BORGENÄRERS SAMMANTRÄDE Löjtnanten vid Gölha
Artilleri .1 P Weinborgs d 15 inst December kl 5 e .m
hos Brukspatron J Norström i Götheborg Handelsbetjen-i
ten O Bergstens d 2 inst Dec kl 10 f m hos O G
Wallich i Borås Kammarskrifvaren C Ii Bergströms den
30 :s k
6 e .m a Gam !a Malmens Källare vid Myntgatan
5 Rdr 32 sk tre månader 3 Rdr Banko Lösa Numror 2
ch Fredsgatorne i Bromans Bod hörnet af Drottninggatan
t Nr 26 vid Nybrohamnen i S G Lagkrvali .s Enkas vid St
Slussgatan ANNONSER emottagas endast i förstnämnde Kont
Herrar Delägare i Ångfartyget GOTTLAND att
behagade sammanträda till extra Bolagsstämma Onsda- Ch
»■risa ^T 5 ,oven ,berla40 de ram s ,m Börskällare» res
—1 ;— — —
■— ;— en
errar Ledamöter at ballskapet titt Kirstein- de
ska arfvingarnes Hus vid Munkbron behagade att till
val af »va Ledamöter derstädes sammanträda Lördagen d
ti a
21 i de
na månad kl 3 ertermidd Sp
Stockholm den 12 November 1840 ed
Dirbktionkn
1 lä jag genom behörige Kungörelser kallat
Kreditorerne uti all Handlanden i Arvika Köping C P
Lindqvists Konkurs alt sammanträda den 7 sistl Augusti
och den 23 dennes men ingen af dem tillstädeskommil sä
får jag nu ä nvo kalla nämnde Kreditorer att sammanträ
da i Massans hus i Arvika Köping Lördagen den 12 näst
kommande December kl 2 e m för alt då fatta nödiga
heslut rörande fastigheternas försäljande m m allt som
Konkursmassan rörer de frånvarande få åtnöja» med de
närvarandes beslut Rud den 26 Oktober 1840
tår
ho
na
len
ro
da
an
i S
ge
J BURMAN Syssloman
2 sk Banko Prenumeration och Utdelning i Bladets
tan och Clara Bergsgränd i Björlings vid Kungsbaekea
Storgata» å Ladugårdslandet i F Bastmans i huset Nr
ontor till 2 sk Banko raden Utdelning kl 6 eftermiddage
att vi få återse dig ?» Vid denna fråga föll
Christina i vanmakt Om morgonen innan hon
reste kmide hon icke mots (å begäret att ännu
en gång se sina barn innan hon skiljdes från
dem Väcka dcm vilIe hon ick men hon be_
j„„ ik„„„ „„j r
ti aktade dem lan0e OCh säde »Matte (illd Ocll
Spaniorerne göra eder lyckliga Alsken alltid
eder moder såsom hon älskar eder !» Hennes
tårar runno ännu då hon passerade genom folk-
hopen och besteg skeppet Den 20 Okt lem-
nade den unga Drottningen med sin svit Va-
Fiörcnz
lencia Hennes aftåg liknade en triumf vivat
rop uppfyllde luften Äfven under resan bere
das fester för henne Men allt detta är icke
annat än ett tomt sken Den verkliga makten
i Spanien är för närvarande förenad i Herti
gens af Victoria person — isynnerhet om hans
gemål kommer att bekläda platsen af Camcrara
Mayor och han sjelf blir general-kapten för
garderna Blott juntorna hafva ännu elt ord o
taidt med honom .»
I ett bref från Nismes hvilken stad Drott
ning Christina passerat på resan från Port Ven
dre till Marseille heter det om denna furstinna
»Jag hade tillfälle att ett ögonblick se förra
Drottningen — regentinnan af Spanien Sista
gången jag såg Marie Christine var på Casino i
i September 1829 då hon var på re
san till Madrid för att förmälas Då var hon
en smärt
- vacker ung dame Elfva år äro se
dan dess förflutna och faslän hon ännu bibe
håller sitt friska och intagande utseende har
hon dock blifvit något fetare än som måhända
instämmer med smaken i Europa För öfrigt
är hon ännu vid lika gladt lynne och af lika
ogenerad t väsen som för 11 år sedan T )o .t 5r
väsen som lör 11 år sedan Det är
nnnno r „ a-
.wi• i j i i
samma öppna fria Neapditanska med de glada
ögonen och det lfnga bemödandet att behaga
som da i det vackra Florenz och måhända har
tiden i någon måtto ökat hennes behag Chri-
stina var åtföljd af en statsfru en adjutant och
®n stabsofficer- 1 IL Maj ^ts suite- befann sig
äfven en *1° kaplan med uttryck af okunnig-
hetens sjelfbelåtenhet på sitt pussiga ansigte
_
men hans högvördighet har funnit för godt att
ftfv„r„ ;rva d„n rn ]ina ,tnrhetpn nrli • ,froct till
olverg "v aen lal 'na siorxieten 0U1 aliest till
Lyon Ankomsten af en sa skön Och förnäm
dame satte alla holellernes gapare i rörelse och
nu sedan hon är rest lemna de fritt lopp åt
sina elaka
s ,na elaka tungor liidclerligiietens dagar äro
förbi åtminstone i Frankrike Christinas plan
att börja med att begifva sig till Paris
men hon öfvergaf snart denna tanka .»
Jern-Ångfartjget SAMUKL OWEN
g
kommer att så länge del är öppet vatten göra regu
liera resor emellan STOCKHOLM och WESTERÅS nem
ligen hvarje Mandag och Thorsdag kl 9 f m från Stock
holm till Westerås samt Tisdagar och Fredagar samma tid
från Westerås till Stockholm STRENGNÄS anlöpes på re
san tili Westerås omkring kl half 1 e m samt frän We
steras omkr kl i-4 till 12 f m
Biljetter säljas hos C O Strindberg Sladssmedjegatan
ÅNGFARTYGET WESTMANLAND
afgår hyarje Tisdag och Fredag kl 8 f m till Strengnäs
och Westerås Fartyget anlöper Strengnäs kl half 1 oeh
inträHar i Westerås kl 4 e m derifrån det återvänder
Onsdagar och Lördagar kl 8 f m och inträffar i Streng
näs kl half 11 Biljetter för Passagerare säljas i Stock
holm å Rederi-kontoret huset Nr 29 Lilla Nygatan i
Strengnäs hos Handlanden N Rydberg och i Westerås hos
Inspektor Ahlström Proper Restauration finnes ombord
OBS Tisdagen den 17 d :s afgår fartyget för
sista gången i år till Westerås
Åna ;farhget FREJAS resor fCr det-
t 'jc
ta ar hafva upphört
TILL UPSALA
afgår Ångfartyget UPLAND Tisdagar Thorsdagar och Lör-
das !«r samt äter Måndagar Onsdagar oeh Fredapar kl 8
hos Kommissionaren betala dem
ombord med 8 sk bko
ferhöjd afgift
9 f T T- nrr¥Hiir O
Ångfartyget RAKETEN afgår näslkom Onsdag
från Stoet-I 'm till Söder-Telge och IVorrkoping
kl 7 f m och COMETEN från Norrköping till Stockholm
samma tid Biljetter för Passagerare säljas uti I J Waro-
delis Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Restauration
I
finnes ombord
Ångfartyget WIKINGEN afgår näslkom» Fredag
den 20 Nov kl 7 f .m för sista gången i är till
Strengnäs och Arboga Biljetter för Passagerare säljas å
L J Warodells Kontor i Bergstrahlska huset j
Ångfartyget THORSHÄLLA argar till Strengnäs
Sessssö- och Thorshälla alla Onsdagar och Lördagar kl 8
f m samt åter alla Måndagar och Thorsdagar samma tid
Biljetter säljas hos C O Strindberg vid Stadssmedjegatan
Ångfartyget GRIPEN afgär nästkom Thorsdag t
19 Nov kl 12 midd till Söder-Telge oeh påföl
jande morgon kl 7 till Nyköping och återvänder Sönda
gen den 22 Nov kl 8 f m till Söder-Telge och påföl
jande morgon kl 7 till Siuokholm Biljetter för Passage
rare säljas uti L J Warodells Tapet-Magasin i Bergsirahl
ska huset Restauration finnes ombord
• ii n .Tiiiii •• o • • i l r- i _i .i j
1
rpill CALA .AR ar S
iola ^enhot for Frakt ^ods
« och Passagerare med Kapt .T Rosenlund Slupen The-
rese Fartyget ligger vid Kalkbacken och afseglar i slutet
af denna vecka
DILIG ENCE
rrir t rnTtiroriDr tij7F CTMnPORr
TILL (jOTHhBUiui OCH HhLSl AllinlJK
afgår alla Sondagar och Onsdagar kl G f .m fran Diligence-
KÄÄ åtfölja Ull
3
Postlfonjoren
i Ekolsund
Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramunde
boda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg Kongs-
backa Warberg Falkenberg Halmstad Laholm Engelholm
och Helsingborg
Diligencen ankommer till Götheborg Söndagar och Thors-
:i t TT„1_ l - rimi lill QlApl .hnlm Mnn-
dagar till Helsingborg Tisdagar samt till Stockholm Mån
dagar och Thorsdagar
DILIGENCE TILL UPSALA
afgar Onsdagar och Lördagar från huset Nr .36 Mäster
Samuelsgränd återgår Tisdagar och Fredagar samma tid
d
Hr JSiUbera Ehuru öfvertygad att Utskottets för
slag i alla händelser skulle träffas af sitt öde ville
Tal ej helt och hållet bibehålla tystnad i en fråga
vid hviken nationens uppmärksamhet mer än vid
någon annan vore fästad Oaktadt delta förslag till
kännagaf en i hög grad ädel syftning kunde Tal
likväl icke understödja detsamma då man hade skäl
att tvifla att det hvarken af den ena eller andra
statsmakten skulle bifallas ty heldre än att icke
vinna något borde man om äfven med uppoffring af
en älsklingsidée i tid afstå från begäret att vinna
allt Tal redogjorde derefter för skälen till sin för-
niodan att icke det framställda förslaget skulle vinna
bifall inom Stånden och hvarföre han ansåg deticke
antagligt Tal öfverlemnade åt andra att framställa
förslag till hvad som skulle komma att utgöra Stån
dets gemensamma tanka i denna fråga och nöjde
sig med att uttrycka sin önskan om de nu orepre
senterades upptagande i representationen
Hr Biirick (muntligen Den första fråga man
här hade att framställa vore om en representations
reform vore nödvändig eller ej Tal hade under al
la konferenser som i detta vigtiga iimne blifvit häll
ne icke hört någon som uppstått till odeladt för
s \ar för det beståndande Det närvarande kunde
liknas vid en flod för hvilken man satt för tråug
uppdämning och som skulle stiga ocli slutligen ned
bryta sina dammar och sprida olycka och förderf orn
man ej i tid ombyggde dammarne Somliga hade
yttrat att genom den nu föreslagna allmänna väl
rätten skulle ledamöterna af Bondeståndet blifva öf •
verlägsna inom representationen andra att genom
donna förändring de skulle blifva för fåtaliga andra
att representationen hufvudsakligen skulle komma
att utses inom hufvudstadens murar Tal för sin
del ansåg ingendera af dessa meningar rätt hålla
stånd då folket finge obegränsad rätt att utse re
presentanter skulle det äfven med sitt val falla på
de personer till hvilka det hade största förtroendet
'och dcm de »nsä8° skickligast Man hade äfven
4 r» i- «
klandrat eiikammarsystemet och förnämligast yttrat
sig fflr kamrar ha (je harvid föl .bisett
hvad
utskottet yttrat till slut nemligen att representatio
ncn för vissa fall borde dela »ig i två kamrar hvar
igenom man således hade den återhållande kraft man
önskade emot rörclseelementet m m
Hr Moberg skulle inskränka sig att vara» *st åskå
dare om icke pligten alade hvarje representant att i
i denna sa vigtiga fraga yttra sin tanke men Ville ic-
I lr A f» 1 A .1 »v 'Inn 4 — 11 o
ke nu af fruktan för oblida omdömen tiga Önska
de en representationsförändring men ville icke yttr
sig blindt för hvilken förändring som heldst för att
störta det närvarande Redogjorde först för brister
na hos närvarande representation Den första var
alt en stor del medborgare funnes som icke vor®
representerade samt att Ridd och Apeln represen •
terade utan att dertill vara kallade af allmänna för
troendet ulan att hafva styrkt sig ega något för lan
det vigtigt intresse att bevaka man hade äfven erfa
renhet deraf att majoriteten inom detta första stånd
vinnas genom impuls och att det finnes ståndsleda
möter som endast begagna sin representationsrätt
såsom ett medel att undgå sina kreditorer Om det
nu framställda förslaget antoges syntes det som skul
le hedervärda Rondeståndet om det förr eller sednare
insåge sin makt bringa oss derhän att man funne det
ta Stånd nästan ensamt representera och genom des»
pluralité diktera ståndsförsamlingens förslag funne
ingen grund hvarken uti Ståndets bildning eller ensr
förmögenhet till en sådan öfverlägsenhet som möj
ligtvis antalet lernnar det i fysisk styrka och denna
borde ej tagas i anspråk vid de lugna öfverliiggnin
garne i en representantförsamling skulle ej Bonde
ståndet sjelf inse denna styrka så kunde impuls från
annat håll göra sig gällande embetsmannapersona
len både den civila och militära egde dubbel röst
rätt så väl för egendom som för löneinkomst voro
sådant rättsenligt och opartiskt på detta sätt skulle
regeringen som ensamt tillsätter embets- och tjen
stemän kunna komma att inverka på valen Om
Norges grundlag som blifvit tagen till möncter pas
sade för Norge som är en ny stat hvilken ifrån att
vara under euvåldsslyrelse fått en fri författning
passade den derföre icke för Sverige man hade lik
väl icke ens varit inkonseqvent i tillämpningen af
Norges grundlag och möjligtvis skulle man kunna
misslänka alt det intresse som af majoriteten i K
Utsk är representeradt gjort sig gällande emedan
den nästan ensamt vårdat sig om landtmannens rätt
m in Saken vore för vigtig att öfverlåta åt theori
ens försök En firad talent en aktad representant
hade yrkat allmänna valrätten utsträckt ännu längre
detta vore en hög tanke och Tal skulle instämt med
honom om hela rnenskligheten befunne sig på sam
ma bildningsgrad men dessförinnan ansåg Ta sam
ma tanke icke praktikabel
Hr Lågt r r n Rehofvet af representationens om
bildning förnekades endast af få men meningarna
om sättet för verkställigheten häraf voro mer än
vanligt delade Man målte gilla eller icke gilla ut
gången af Statsutskottets slutmeningar syntes det
dock obestridligt alt arbetet icke vore utan värde
och betydenhet äfven i vetenskapligt hänseende åt
minstone i så måtto att det lemnade ett vigtigt bi
drag till vår alltför klena litteratur i statsrätten äf
vensom att man öfverallt röjde elt omisskänneligt
bemödande att söka sanning att lösa någon af vår
oroliga lids stora frågor att verkliggöra en idé
Men justi detta egna skaplynne af förslaget att sträfva
emot den för handen varande verkligheten låg or
taken till den ringa sympatien det vann i tillämp
ningen Derigenom att Utskottet sjelf verkande in»»
ett uråldrigt samhälle ställt sig i forskningar och
resultater utom detsamma och velat uppbygga något
nytt der historisk och traditionel verklighet pä alla
sidor uppfyller bypgnadsplalscn deri låge orsaken
att
Utskottets förslag endast uppväckt farhaga och måste
misslyckas alla rättigheter inom samhället tro sig
genom detta förslag i fara- deraf denna mångfald a
projekter som alla syfta att afböja faran genom att
ånyo omhägna de bestående rättigheterna med ga
rantier i förändrad form Faran vore icke sä stor
Utskottets förslag vore blott ett försök likasom många
andra visserligen iklädt mera anseende efter det
utgått från ett Konstitutionsutskott men d«ick på
det hela mera ett /ankespel än ämnadt att ingripa
i rerkligheten Rättigheter och intressen som ge
nomgå en nations hela samhällslif äro likväl star
kare än alla abstrakta idéer äfven om dessa blifvi
siominanförda till något som man behagat kalk»
tionclt Men det rationella är icke blott det för
nuftiga utan äfven det förståndiga icke blott det
rätta som förnuftet gillar utan äfven det god» det
nyttiga det mäktiga som kan slå rot i allmänna
lifvet ur en sådan synpunkt kunde Tal ej tiller
känna Konstitutionsutskottets förslag karaktcren aft
rationelt Utskottet hade förkastat standsinrättni )»
gen utan att i stället medgifva något af de intres
sen af hvilka Stånden äro nödvändiga uttryck Del
vore blotta tillfälligheter att Stånden äro fyra oct
RIKSDAGEN
BORGARESTÅNDET
Diskussionen öfver Reprcsenlalions-frågav
(Forts från Fredagsbl
Hr S-kariait Det vore öfrerflödigt att upprepa
den mening som numera ingen bestrider om nöd-
1 vändigheten af en reform i vår representation men
s
» bestämdt frågan om besvaras lika tveksamt be
sv4ras fr3gan Tal ville icke bestrida att det
°
allmänna valsättet kunde vara till sin princip mest
råttorn I t men ansåg klokheten i första rummet böra
afse hvad som vore utförligt och i stånd att lill
vinna sig belåtenhet hos alla ett redan gammalt sam
hålles elementer Konst Utskottet hade förbisett
f detta och föreslagit en total omstörtning i stället
en reform hvaruti de privilegierade Stånden skulle
förlora hela sin exislens Ing symptomer spordes
till en sakallad sjelfuppofTring fran dessa klasser
men icke nog att de skulle undandraga sig sjelfva
det genom förslaget gynnade Bondeståndet torde tveka
att antaga den redaktion nu blivit föreslagen Man
]j0r (je derföre välja det mindre fullkomliga men möj
o
D
•»
^rde »Ryckas att
halJe e beStdmd ,edn ,n6 for uP ^ora
icke
tvänne af medstånden sökte göra sig gällande och
-Sl—
Tal ville således reform men ej på bekostnad
af allt det beståndande önskade de nu varande
Ståndens fortfarande i delaktighet af representatio
nen men endast genom val de orepresenterades in
rymmande och ombuden sammanförde på två rum
Insåg att många pannor rynkades vid blotta namnet
stånd och fäste ej eller sjelf något älsklingsbegrepp
dervid men erinrade att äfven de nuvarande stån
den oaktadt det orimliga i deraé sammansättning
likväl inom sig räknade patrioter och parlcmentari
ska talanger lika både till siffra och värde som de
flesta andra representationer Drog häraf den slut
satsen att det stora mal hvartill alla sträfva kun
nat vinnas för mindre pris än det Konst Utskottet
föreslagit önskade att vid återremissen Ståndets
Utskottet
ledning för uppgörande af ett
njtt förslag men utan att alltför stränga band på
lace« föreslog derföre att vid återremissen skulle
uttr ;ekas att tro representationsrätten icke må utöfvas
annni lunda än i följd af val så verkställda att de
nuvarande Ståndens rätt till deltagande i represen
tationen bibehållcs 2 :o Uti representationen lem
näs rum för de hittills orepresenterade 5 :o Repre
santationen bör snmmankomma rådpläga och bestuta
på 2 Kamrar begge valda utan inblandning af sty
relscmakten och åtminstone den ena Kammaren fö
reträdesvis genom direkta val 4 :o Dessa val förnyas
till i :a Kammaren för hvarje Riksdag och till den
andra efter förloppet af vissa år 5 :o Der skiljak
tiga tankar mellan begge Kamrarne uppstå samman
träder och besluter hela Riksförsamlingen på ett rum
med undantag rörande frågor som angå Statsverkets
utgifter hvilka definitivt afgöras i första Kammaren
6 :0 Arfvodet för ledamöterne i Riksförsamlingen ut
går af statsmedeln till lika belopp för alla
Hr Ekström ansåg sig icke i en så vigtig sak som
denna kunna undgå att äfven yttra sin mening be
hofvet af en förändring i vår representation vore så
allmänt insedt och erkändt att det icke bchöfde be
visas trodde sig utan fara för misslag kunna in
stämma hvad Utskottet i detta afseende yttrat och
vore äfven beredd att med några modifikationer in
stämma i hvad Utskottet såsom grund för det nya
representationssättet antagit ofc han ej insåg att
han då skulle lemna sill röst åt en förändring som
låter förena sig med de intressen som inom
således icke vore verkställbar
Instämde deremot i
hvad v Troils förslag hvilket på en gång motsvarade
den allmanna rätt till deltagande i representationen
som hittills saknats och tillika förekommer den af
Utskottets förslag befafade vådan att representatio
nen skulle komma att bestå af ett alltför rörligr ele
ment hvad arbetssättet beträffade antog Tal för
sin del enkammarsystemet
KCNST-KABINETTET
khOdd
KCNT
förevisas på Theatern i f d Kirsteinska huset Onsdagen d
18 November då mina bästa Fysiska och Mekaniska expe
riiöenter framställas
,1 BALABREGA
Exposition
af ett Rlomster-Kabinett i Vax
Lin jär Söndagen den lo November uti Trädgårds
föreningens norra Paviljong hvarmed forlfares
alla Söcknedagar frän kl ii f .m till kl 5 e .m
samt Söndagar från kl 12 f .m till hl 5 e rn
F .ntree-biljtller ä 16 sk bko st erhållas hos Hrr
Davidsson i södra Paviljongen — Undertecknad
som efter återkomsten från England der jag in
hemlal konsten alt efter Naturen furfärdiga alla
slags blomster-former har nu i 2 :ne år arbetat
att vinna ytterligare färdighet häruti hoppas med
anledning mf den uppmuntran jag vid min förra
mindre exposition rönte och efter Vetenskapsmäns
ech sakkunniges benägna biträde kunna förskaf
fa din respektive allmänheten nöjet af en mång
faldig åskådlighet inom blomsterverlden och för
värfva dess ynnestfulla bifall
13 Nb1850
fy
Stockholm den 13 November 18-50
Sophie Ehelie FURSTENHOFF
född LINDEGREN
Auktioner
fi enom Sockenstämmobeslut af den 18 Okt
Of iJ ?40 kommer den S4 innevarande November att till
■len högstbjudande pä 25 års tid räknadt ifrån datum af
Kontraktets godkännande genom Entreprenade- Auktion
borlarrendcras uppbärandel af bropenniagar
:emte skyl
dighet till underhåll enligt Kontraktet på den i år af Eckerö
«ch Mums Socknar uppförda så kallade Tappströms Bro
emellan Eckerö- och Lindö-Ianden förbehållande Sockne
Biännen siy äga pröfra antagligheten at de gjorda anbuden
jamt den för Arrende-summan ställda säkerket
Hugade
spekulanter äga att hos undertecknad boende på Kersö i
Eckerö Socken få de upplysningar som önskas angående
arrende-vilkoren Auktionen sora hålles pa stället bör as
ti tO förmiddagen Kersö den 9 November 1840
å h kägnar
g
På Eckerö och Munsö Socknars vägnar
f SYLVANDER
Å TUS .L-AUKTIOIW
Å TAUKTIOI
Kom !«er Tisdagen den 24 i donna månad från kl hflf
m alt ä vanligt ställe i Tullhuset till fri disposition
försäljas divers» i beslag tagne förbrutue dömde dels lill
införsel tillåtne dels ock forbudr .e Varor ner .il
rl-
rulija Ylleshawlar 87 st lina Kaltuner 80 duss Bomulls
Strumnor ett större parti moderna Silkesshawlar och Shaff
letti r Silkesvantar Silkesstrumpor Romullsshawlai Shaw
letter
och Dukar Bomullsllrfter Indäeuer Ginganger Ull
:no n "d lint kläde öfverkladda Tuhibber af ägta Kalmnek
skin» Ghocolade 'mör samt Bäcksömsstöflor in ip Va
ror»» äro att bese Måndagen d 23 dennes från kl 9 f .m
till 2 e .m uti Konliskationsbontoret i Kongl Tullverkets
>ns vid Skepmbron Stockholm den 16 November 1840
— Paketpriset är nedsatt
UTRIKES
Drottning Christinas afsked från sina döttrar
Om scenerne under de sista ögonblicken af
Drottning Christinas vistande i Spanien berät
tas i ett bref från Madrid af den 25 Oktober
»Såsom man efteråt erfar har Drottning Chri-
stina icke så lätt och plötsligt fattat sitt beslut
att abdikera som det ser ut enligt de halfofli
ciella underrättelserne Hon skall tverlom på
slutet hafva umgåtts med den tankan att dra
ga sig
desrej
ti )l Pamplona med de henne trogna gar
ementerne eller ock i fall hon haft far
tyg till sin disposition kasta sig in i någon an
nan fästning Äfvenledes omtalar man ett häf
tigt uppträde enellan henne och Espartero
Förbittrad öfver hans oridderliga uppförande
emot henne skall hon hafva yttrat till honom
»Du har dock icke skäl alt beklaga dig öfver
mig eller förfara emot mig såsom du gör Jag
har efterhand gjort dig till Grefve af Luehana
Hertig af Victoria och Morell» och grand af
Spanien Det enda hvartill jag icke kunde gö
ra dig var Cabtllero (kavaljer .» Drottningens
afsked från sina döttrar skall hafva varit högst
rörande Aftonen före skiljsmessan sade hon
till dem då de skulle gå -till sängs att hon
dagen derpå skulle resa och att de icke på nå
gon tid lomme att se hvarandra Genast ut
brusto moder och döttrar
i snyftningar Marie
Christine yttrade att hennes helsa gjorde ett
ombyte af luft för henne nödvändigt »Vill ni
att eder mor skall dö ?» tillade hon De båda
barnen svarade icke ett ord men hängde fast vid icke
modrens hals och mun Denna tog då den lilla tvän
Isabella i sin famn gaf henne några för hennes -Sl—
likvä
ska
flest
satse
nat
föres
njtt
lace
uttr
annn
nuva
tatio
näs
sant
relsc
reträ
till
andr
tiga
träd
med
utgi
6 :0
går
H
denn
hofv
allm
visa
stäm
vore
stäm
repr
han
ålder passande råd nemligen att hon aldrig
matte glömma <lc uppoffringar hennes under
såtare gjort för henne Då Enkedvottningen
slutligen slet sig lös ropade den lilla Infan
tinnan »Mamma vi följa med dig vi kunna
icke vara allena När kommer du då tillbaka
såled
hvad
den
som
Utsk
nen
men
sin
Konter vid Steds-Smedjegatan i f d Zetrmi Bod vid
i Eissiws i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gränd
9 i hörnet af Horns- och Repslagaregatorne å Söder
n

Sida 2

rådslå på fjra kamrar om Utskottet fästat sig Tid
dessa tillfälligheter och sökt afhjelpa den olägenhe
ten som deraf tillkommit skulle nyttiga och vigtiga
reformer kunnat verkställas Det vore ej Talarens
mening alt ingä i någon polemisk granskning af
förslaget d .rtill vore det för litet understödt af all
männa meningen Man behöfde ej ådagalägga faran
af grundsatsen att det är personligheten som bör
representeras individuella personligheten lösryckt
från dessa former genom hvilka hon tillhör det hela
Tore anting n en för detsamma främmande abstrak
tion eller också fiendtlig deremot Det fattades äf
ven rättvisa i förslaget då man borttagit Stånden
liade man icke bildat någon form hvarigenom de
ideer och intressen Stånden representerade kunde
inom den nya representationen vinna motsvarighet
städerna skuile mista instan hela sin representa
tionsrätt och dc tre eller fyra städer hvilkas större
folkmängd bildade dem till valdistrikter skulle på
sin höjd få skicka 10 11 representanter orättvisan
Tore äfven fullföljd i det individuella valcensus för
stadsfastighet vore upptagen till dubbelt högre be
lopp än för valrätt å landet Man hade hört för
säkras att landtboerne skulle i städerna företrädes
vis välja representanter emedan bildningen der är
mest koncentrerad Tal fattade vigten af denna för
säkran men upplyste att af 6 ledamöter af Borgare
ståndet som deltagit i förslaget endast en och
denne icke-representant för någon stad ansett sig
icke kunna uppoffra de rättigheter för städerna hvil
kas vård varit Ståndets deputerade i Utskottet an
förtrodd
Hr Åkeson ansåg en representationsreform af t /Uersla
nödrändit /kel och att den mott tillvägabringas Kunde
likväl icke gå in på Utskottets förslag utan önska
de att sedan representationsrätten blifvit utsträckt
till de orepresenterade Stånden skulle välja ett visst
antal ombud och utom Stånden kunna välja val
bara personer och att representationen borde för
delas på tvenne kamrar
Hr W ti ingr r erkänd äfven vigten och nödvän
digheten af en representations-reform men instäm
de i afseende på verkställigheten 1 Grefve Spens
förslag i afseende på åldern direkta val valdi
strikts-indelning och öppen votering samt två
kammar system t och bildande af öfre kammaren
Hr Pousette instämde hufvudsakligen med Hr
Htgardt
Hr Halling Bristerna af vårt närvarande repre
sentationssätt voro för allmänt kända och erkända
att här behöfva öka antalet af tvisteämnen Det
hufvudsakliga vore att sjelfskrifvenheten blefve un
danröjd valbarheten utvidgad och såsom en följd
deraf representationen sammansatt af män med in
sigter och framför allt i besittning af allmänt för
troende d v s af alla medborgare-klasser Der
näst att representationen sammanfördes på en eller
tvenne kamrar såsom enda möjliga sättet att för
bättra och förkorta arbetsordningen Sunden be
sluta nu hvar för sig om försvarsverket utan att
höra en militär om läroverket utan att höra en lä
rare om handel slöjder sjöfart och jordbruk utan
att höra deras idkare o s v Hvad Utskottets för
slag anginge önskade Talaren såsom en vän af re
former men hatare af omstörtningar att bygga på
de efter vära förfäder ärfda grundsatser dem han
icke trodde sig äga rätt att öfvergifva förrän de
blefvo så bristfälliga att de icke kunde repareras
Kunde således ej gilla förslaget med Norge för ögo
nen hade man för Sverge velat skapa ett Slorthini
men slutat med att framställa ett otinff För egen
del hade Tal länge hyst den idé att våra Stånd
skulle bibehållas dc medborgare som dertill kunde
anses berättigade inrymmas i representationen och
valrätten utvidgas genom samfäldta val med sam
fäldta val menade Tal endast sådana hvarigenom
i utvidgade kretsar de största och bästa kapacite
terna kunde väljas utan att inan derföre appellera
de till personerna soin sällan fä styra sig sjelfva
I sådan mening hade Tal omfattat Prosten Ödmans
förslag Tal framställde derefter ett förslag till
Ståndets gemensamma tanka i denna sak innehål
lande att Ståndet icke kunde antaga Utskottets för
slag derföre att det innerattade ett hvarken af ti
dens eliev omständigheternas kraf påkalladt upprif
vande af de grunder hvarpå närvarande represen
tation hvilar att sjelfskrifven representationsrätt
skulle upphöra att nuvarande Stånds-principen
måtte bibehållas att i representationen de nu ore
presenterade måtte inrymmas att representationen
måtte sammankomma på två kamrar och att dä skilj
aktiga beslut fattas inom dessa begge hela repre
sentationen skulle sammankomma pä ett rum att
Underhållet lika för alla representanter skulle utgå
af Statskassan
Hr Ha ting var den siste Talaren som yttrade
sig under första dagens diskussion hvilken vi upp
tagit så utförligt som möjligt emedan den innehöll
hvar och en Talares hufvudsakliga åsigter i afseen
de på en representations-förändring Det följande
af diskussionen som med få undantag till det me
sta upptogs af repliker och tvist om sättet kan i
det stället så mycket mer sammandragas synnerli
gast som med undantag af några yttranden af Kon
stitutionsutskottets ledamöter ingenting hvarken nytt
«IJer serdeles intressant förekom
Diskussionen öppnades följande dagen af Hr naii
ström med ett anförande till försvar för stånds
representationen han medgaf likväl de orepresen
terades inrymmande och slutade med att instämma
i Hrr Belsinijti och HartmansdorlJs förslag Hr
Ballström späckade detta sitt anförande med åt
skilliga bittra utfall af det gamla vanliga slaget
mot »liberala» i allmänhet och isynnerhet mot Hr
Petré• Hr Unvr uppläste derefter ett skriftligt
anförande hvaruti han höll Utskottet räkning för
dess bemödanden men ansåg likväl icke för när
varande principen af allmänna val så fullkomligt
tillämplig utan var i afseende
på valsättet mera
för Prosten Ödmans förslag ansåg enkammarsvste
met vådligt och höll före att för bildandet af en
öfre kammare vore det af Grefve Spens framställda
förslag det bästa samt instämde slutligen i det af
Hr Ekholm afgifna projekt till Ståndets gemen
samma tanka i ämnet Hr Hrunnius yttrade sig
äfven skriftligen och uppgaf flere serskilda förslag
alla mer eller mindre närmande sig till de öfriga
•ta val efter ståndskatcgorien (Forts följer
STOCKHOLM den 16 Nov
— I samma män årets slut nalkas i samma
min börjar också naturligtvis allmänheten i lands
orten att fråga om icke ett slut på Riksdagen
snart är att emotse Kanske är det intet mål
hvaruti en så stor pluralitet bland Risdagsmän
nen sjelfve är ense med pluraliteten af nationen
Inflytelsen af denna gemensamma önskan tyckes
dock icke egentligen visa sig i ärendernas starkt
fortskyndande gång I Lördags stoch ännu om
kring 80 mål på Adelns föredragningslista och
på Preste- och Borgareståndens omkring SO En
dast Bondeståndet är såsom flere gånger förut
långt framför och har åter sitt bord alldeles rent
I följd häraf komma också fyra dagar att denna
vecka egnas åt plena i de öfriga Stånden för alt
hinna upp Bondeståndet
För öfrigt uppenbarar sig verkan af denna
Mtdragning hufvudsakligen i tvenne fenomener
Det ena är hvad erfarenheten ofta utvisat med råd
slående folkförsamlingar att i samma mån behof
Yet af reformer i början af en sådan epok som ea
Riksdag lifligt kännes sinnena varit spända på
väntade resultater men dessa dröja antingen i
följd af någon taktik hos de maktägande eller
geno» sjelfva ärendernas mängd eller inre svårig
heter att åstadkomma något väsendtligt under en
mängd betungande former i samma mån finner
man att ledsnaden och längtande tillbaka till hvar
dagslifvets sysselsättningar hos många väcker för
vissa perioder en fallenhet att kasta ifrån sig allt
sammans i maktens händer dä likväl den mora
liska verkan af en ihärdig uthållighet är enda
botemedlet emot det onda Någonting dylikt har
också vid innevarande Riksdag här och der bör
jat visa sig serdeles inom Mögvördige Prestestån
det hvarest minoriteten börjat synbart samman
smälta och en del af majoriteten deremot före
kommer oss såsom mera böjd alt såsom det står
i 1813 års Riksdagsvisa
•taga hela luntan och skrifva utanpå
Ers Majestät var nådig och hjelp oss härifrå .»
Hos allmänheten åter förspörjer man ett an
nat slags olust vid längden af en Riksdag
Detta kan hos dem som ej hafva omedelbart
känning deraf för sina affärer icke komma från
samma orsak men väl frän en annan nemligen
svårigheten ja nästan omöjligheten att gifva ett
enkelt kort fattligt och hastigt inhemtadt ex
tract om vi så få säga af de mänga serskilda
ärendernas förnämsta innehåll och sjelfva trött
heten vid det eviga upprepandet af orden Ut
skott betänkande reservation återremiss in
bjudning m m eller att den ena dagen få läsa
om namnen Hr von Hartmansdorff August Hr
Lefrén Johan Pehr och Friherre Cederström
Jacob den andra om Friherre Cederström Jacob
Hr Lefrén Johan Pehr och Hr von Hartmans
dorff August den tredje om Hr Lefrén Johan
Pehr Hr Bråkenhjelm Pehr Reinhold m m
och se huru desse ledamöter och deras anhän
gare ständigt diktera besluten äfven då allmän
heten tycker att deras propositioner innefatta
de allra orimligaste saker Det är derföre lyck
ligt när under sådana förhållanden åtminstone
någonting förekommer som kan koncentrera
uppmärksamheten på någon mera allmän och
politisk synpunkt af det hela I sådant afseende
äro tvenne motioner af mer än vanligt intresse
hvilka i Lördags väcktes i Preste- och Borgare
stånden i det förra af Hr Prosten Odman i
det sednure af Hr Brukspatron Petré rörande
samma ämne angående nödvändigheten att möta
den taktik som söker så ställa sakerna att hela
den gamla statsregleringen skulle komma att
gälla för nästa år Saken torde bäst inhemtas
genom ordalagen i Hr Petrés motion den vi
derföre här meddela
(Trolöshetens partisinnets maktlystnadnes lyck
sökericts och den enskilda missbelåtenhetens hierar
kiska bemödanden varseblifvas i mer och mindre
mån i de flesta konstitutionella stater Nästan öf
verallt hafva den lagbundna frihetens vänner att stri
da deremot Att göra dem uiledsne modlöse och
handfallne är dessa bemödandens vanliga mal åt
hvilket icke sällan uppoffras enskild välfärd allmänt
väl och statsekonomisk nytta Afed lillig önskan att
inga törnen af denna vådliga beskaffenhet må ibland
Sveriges Rikets Ständer förekomma anser jag det
tillhöra Borgareståndet att aktgifvande på tidens tec
ken vidtaga de åtgärder som kunna anses betrygga
helgden af redan fattade beslut och bereda deras
verkställighet vid den snart stundande märkliga-tid
punkten af ett nytt årsskifte Tio månaders till
ryggalagd sammanvaro af en till flerhundrade tal upp
gående Riksförsamling understödd af hela (lockar
med dyrlcgde pä statskassan tärande skrifvare be
rättigar Svenska folket att sent omsider finna sine
oinbud skrida ifrån ord till handling
De beslut som Ridderskapet och Adeln samtPre
steståndet fattat att till en ännu obestämd tid af
Riksdagen aflägsna afgörandet af tvenne med ordina
rie Statsregleringen samband egande frågor äro ojäf
aktiga notoriska bevis att dessa Riksstånd hafva för
afsigt att låta berörde Statsreglerings fullständiga af
slutande ankomma pä vanlig Riksdagstaktik och de
ras enskilda välbehag ett förhållande soin serdeles
hvad Bondeståndet angår troligen skall fortfarande
underhålla en oroande ovisshet i ämnen hvilka för
Bondeståndet äro företrädesvis maktpåliggande
Ehuru mycket jag än inom mig ogillar en sådan
länge anad o :h insedd och nu mera åskådliggjord
afsigt dristar jag dock icke på detta rum deröfver
anställa något klander Jag blott erinrar huruledes
jag för min ringa del sökt i hvad pä mig ankom
mit att motverka densamma Fördetta ändamål har
jag inom Talmans-konferensen gjort allvarliga före
ställningar och sökt visa att Stånds-ordförandcrnas
gemensamma anseende fordrar att äfven dc försam
ma ändamål hafva all möda ospard Allt hopp i
denna del är dock numera i det närmaste försvun
net såsom bevis hvarpå torde få bland annat åbe
ropas hvad i min nyss rörande Talmans-konferen
sen gjorde anmälan förekommer
Med häruppå synnerligen fästadt afseende och
betraktande af hvad i öfrigt inom Riksdagens syn
krets företer sig serdeles anmärkningsvärdt anser
jag mig befogad yrka att alla de intill närvarande
tid delinitift afgjorde delar af ordinarie Statsregle
ringen ma utan hinder af alla dermed mer och min
dre sammanhängande dels ännu omtvistade dels på
omröstning i Förstärkt Statsutskott beroende frågor
nu genast varda i behörig ordning till verkställighet
befordrade pä det att desamma må kunna från och
med 1841 års ingång lända till efterrättelse
För denna vördsamma motion utbeder jag mig re
miss till Statsutskottet hvars skyndsamma handlägg
ning deraf torde få emotses .»
Något angående Pantlånc-lnrältningar
Ibland de propositioner som Regeringen i sed
nare tiden allemnat till Rikets Ständer finnes en
som ehuru icke af någon riksvigtighet likväl
har intresse för en del af hufvudstadens befolk
ning och äfven i egenskap af principfråga icke
är utan vigt vi mena frågan om ett fortfarande
räntefritt lån af 100 ,000 Rdr åt enskild man att
bedrifva pantlånerörelse här i staden
Det synes nemligen i princip oriktigt att sta
ten lemnar åt en enda person icke endast rän
tefritt förlag för en låne-inrättning utan äfven
en frihet från ansvarighet för belåning «f stulet
eller eljest orätt fånget gods som ingen annan
medborgare åtnjuter Redan då fråga var att
upplösa det för allmän räkning bedrifna Assi
stans-Kontoret fästades uppmärksamheten på nyt
tan och lämpligheten att om räntefritt kreditiv
skulle hehöfva af staten erbjudas för sådana in
rättningar som endast omfattade Stockholms in
nevånares nytta borde flera pantlåne-inrättnin
gar uppmuntras på det att täflan dem emellan
måtte väckas att dels emot lägsta afgifter dels
med största beredvillighet betjena allmänheten
Det visades då att någon annan kontroll egent
ligen icke behöfdes än vilkoret af bokföringens
offentlighet samt rättighet för polismyndigheten
att inventera panterna till upptäckande af stu
let gods Hade dessa åsigter blifvit gällande så
skulle erfarenheten om dessa låne-anstalters rö
relse och vinster måhända redan hafva framkal
lat några sådana som på bättre sätt än den nu
varande ensamt privilegierade inrättningen mot
svarat de låntagandes behof och i sin mån bi
dragit att minska det ocker som blifvit en följd
af det i den antagna assistans-systemet
_
Det är äfven bekant alt det var till följd af
f d Underståthållaren af Wannquists inflytelse
som inrättandet af en enda privilegierad pant
låne-anstalt för enskild man genomdrefs Derom
är nu icke vidare att säga än att det ena miss
taget i delta fall icke behöfver framkalla ett an
nat helst den person som öfvertog inrättnin
gen redan bör hafva haft så tillräcklig fördel af
företaget och redan hunnit gifva det en sådan
utsträckning att hvarken nya medtäflare blifva
för honom farlige om han något mera motsva
rar allmänhetens billiga fordringar eller en o
betydlig nedsättning i hans förmåner kan anses
obillig
Yi tro oss derföre med fog kunna fästa all
männa uppmärksamheten på denna sak Den
synes måhända mången obetydlig Men den som
betänker huru i en stor stad der sjöfart varfs
byggnad husbyggnader och reparationer m fl
sysselsättningar bilda talrika för dagspenning ar
betande klasser hvilka dels under vissa årstider
dels genom sjukdom eller af andra tillfälliga or
saker blifva utan förtjenst och då mången gång
genom ofta ursäktliga omständigheter sältas i be
hof af att låna så finner man lätt att ämnet ej
är utan intresse för rätt många
Vi vilje ingalunda frånkänna den nuvarande
innehafvaren af rättigheten att räntefritt dispo
nera ett så stort kapital och taga af de låne
behöfvande minst 14 procents ränta för det ut
lånade kapitalet förtjensten att hafva vidmakt
hållit god ordning i allt hvad rörer panternas
förvaring och vård och ingen kan undra att
han begagnar sig af de fördelar man så frikostigt
lemnat honom Men man bör icke lemna ur
sigte do följder som detta monopolium medfört
Då nemligen inga medtäflare funnits då andre
personer icke ega samma skydd i afseende på rätt till
panter om dessa befinnas orätt åtkomne då slut
ligen pantlånaren alltid måste beräkna 5 ä 6 proc
på det kapital han utlånar såsom utan allt besvär
och risque möjligt att i annan utlåningsväg erhålla
hafva frestelserna varit för stora att ej begagnas
och deraf hafva härflulit många förhållanden
hvilka aldrig under täflan med andra kunnat upp
stå Så har t ex värderingen å panterna blilvit
satt så låg att en hel industri utvecklat sig att
belåna sjelfva kontorets pantsedlar och ockrare
hvilka med full säkerhet kunnat gifva 50 40
ända till 30 proc af pantsedeln i nya lån emot
2 till 3 sk pr Rdr i Månaden hafva försträckt
den behöfliga återstoden för mången som icke i
Iden af Staten gynnade inrättningen kunnat få
i låna fjerde delen af effekternas gångbara värde
Så hafva oaktadt den omnämnda fördelen att
ej kunna blifva lidande genom orättfånget gods
I likväl namnuppgifter och betyg m m fordrats af
de lånesökande på ett sätt som eljest aldrig afsågs
ivid dylika inrättningar oeh som icke öfverens
stämde med naturen af detta slags kreditrörelse
Så har betjeningen blifvit sä sparsamt tilltagen
att allmänheten fålt vänta mer än tillbörligt är
på expedition såväl vid b«låmng som lösning
mången af arbetande klassen har måst stå bort
hela förmiddagen för att få belåna en effekt af
några riksdalers värde stundom fruktlöst och
nödgats annan dag återkomma att ej tala om
den ogenhet hvarmed inrättningens tjenste
män yrkat att iemna penningar borde lemnas
och vägrat att emottaja provincial-bankernas
sedlar m m hvilka likväl såsom så allmänt
spridda och numera inlösbara på kända kontor
väl bordt kunna antagas Dessa hinder för all
mänheten hade lätt kunnat al inrättningen af
hjelpas genom t ex småsedlars tillhandahållande
för vexling hos någon af dess egen tjenstemanna
personal eller till och med hos vaktbetjeningen
o s v Dessa och andra smärre olägenheter
skulle säkert lätt varit undanröjde om täflan
funnits emellan två ä tre pantlånekontor hvari
genom äfven de som bo längre bort på Mal
marne sannolikt haft en lättnad då det besin
nas att en stor del panter icke medtaga obe
tydliga transportkostnader Med ett ord erfa
renheten synes mer än tillräckligt utvisa att det
vore olämpligt att än vidare gynna denna inrätt
nings innehafvare med det räntefria förlagskapi
lalet och att det snarare vore passande att Ri
kets Ständer uttryckte den mening att de för
delar som nu förunnas densamme måtte äfven
medgifvas åt andre så att det hufvudsakliga än
damålet med dylika anstalter de lånebehöfvan
des möjligt bäsla betjenande derigenom kunde
vinnas
Enligt hvad man tror sig med temlig säkerhet
känna utvisar den nuvarande inrättningens rö
relse en omsättning af öfver 250 ,000 Rdr bko
Den del deraf som är upplånad af enskilde kan
ej kännas Men då man vet att hel» inrättningen
skötes med 6 biträden och då de räntefria 100 ,000
Riksdalerne säkert kunna anses inbringa 15 ä 20
proc samt kostnaderna Kunna bestridas med den
ränteinkomst som öfverstiger 6 proc af de en
skilde lånen så är det sannolikt att after 8 års
tillvaro största delen af det öfriga kapitalet till
hör egaren som enligt hvad kändt är under j
tiden förljenat det Och vi fråge då utan all
afund eller förebråelse för det han så väl lyckats
i en sak för hvilken han visserligen har till stor
del att tacka sin verksamhet och sitt ordnings
sinne om icke det vore skäl alt äfven låta an
dra lefva De lånebehöfvande skulle säkert hafva
fördel och Staten måhända till och med kunde
påräkna 5 proc ränta för kreditivet af personer
som kunde ställa säkerhet för mindre andelar af
detta betydliga förlag
Riksdagsfullmktigen von Zweigbergk har i an
ledning af Hr Hofjägmästaren af Slröms artikel
i detta blad för i Fredags äskat offentlighet åt
nedanstående genmäle rörande samma ämne
hvilket Red trott sig ej böra förvägra
Ytterligare om hushållningen med Djurgårds
kassan
Herr af Ström har uti Aftonbladet för
Fredagen
den 15 dennes förmodat gifva mig ett dråpslag da
han med utdrag ur Djurgårdsräkenskaperne sökt
styrka att icke allenast min kalkylation öfver Djur
gårdens behållna inkomst utan äfven mina uppgifter
i öfrigt äro oriktiga Nog torde mången redan
Tällt min dom och sagt att jag låtit narra mig Jag
får dock till en början förklara att med mig i den
na del icke är så farligt men huruvida icke något
narri finnes i Hr af Ström förklaring må af nedan
intagne summariska räkenskaper bedömas
Skilnaden i våra räkenskaper är den att Herr af
Slröms äro special- och dc till hvilka jag haft till
gäng summariskc eller sammandrag af hans special
räkningar Genom sammandraget i de sednare ä
ro alla de poster som kunnat föras under samma
titel sammanförde så i debet som kredit för angö
ra saken mer åskådlig Om derföre Herr af Ström
vill göra sig mödan verkställa en sådan sammanräk
ning torde han snart få samma resultat som jag
Serskildt bör jag nämna att sådane som dc af
mig åberopade räkenskaper äro beskaffade hafva de
för II M Konungnn i underdånighet blifvit före
dragne Att uppgifterne i de sednare som äro re
viderade skulle vara oriktiga bör således så mycket
mindre kunna sättas i fråga som det skulle falla Hr
af Ström sjelf till last och olikheten synes således
icke kunna förklaras på något annat sätt än att uti
dc sammandragna räkenskaperna under rubriken
skogshuggningskostnad måste förstås äfven några an
dra utgifter än de som innefattas i den upphugg
ningskostnad som Herr af Ström upptagit i den af
Not publ bevittnade räkning hvilken linnes hans
förklaring bifogad samt att dessa kostnader blifvit i
förklaringen förbigångna Denna besynnerliga om
ständighet tillkommer det för öfrigt Hr af Ström och
icke mig att förklara Då nu Debet upptager försål
de skogseffekter måste de kostnader som i Credit
äro uppförda för desse effekters upphuggning först
afdragas innan man kan säga hvad behållningen gör
och om man sedan fördelar denna behållning på den
från Kongl Djurgården utlemnade famnved blir för
hållandet på sätt jag antydt Är åter annat virke
försåldt och upptaget i debet bland försålda skogs
effekter så blir resultatet ännu sämre och således
förlusten större
Hvad höet angår så medgifves att en missumme
ring egt rum men resultatet blir i det närmaste det
samma Förhållandet är
Balancc från är 1826 1258
från och med år 1827 till och
med 1834 inbergade 100 ,573
Yid 1834 års slut i behåll 1833
101 ,833
13 ,260
Således utlemnade 86 ,373
Räkenskaperna upptaga i debet en sammanräknad
12 ,397 37 2
alia aren
och Credit bergningskostnaden
for ar 1827 601 39 2
182 8 630 42 10
1829 610 27 4
1850 898 21
1831 731 3 4
1832 489 2 8
1833 672 28 4
183 4 815 9 8
eller Summa 5447 32 4
HSvagning enligt Hr
afStroms egen uppgift
ä Li186
ä G rst pr Lisp
901 38 6
_6349 22 10
Behållning 6248 14 4
Om nu denna behållning divideras med 86 ,373 sä
visar det tydeligen att hvarje lispund uppgår till nå
got öfver 3 sk men tager man derjemte i betrak
tande stängningskostnaden uppgående för alla åren
till 3783 18 2 så blir behållninger icke hälften af
anförde summa
Att en del af höet skall vara bortskänkt eller
som det utaf Hr af Ström kallas in natura utlcrn
nadt förändrar val något saken men detta linnes
ej upplyst i de sammandrag af räkenskaperna hvar
ur mina uppgifter äro hemtade om förhållandet
med veden är lika torde saken kunna jemkas
Grunden dertill alt jag yttrat mig det Staten fåll
betala för betet å Kongl Djurgården 3 å 4000 Rdr
är den att gräsbetes-penningarne äro upptagna till
denna summa och jag kände icke att flere än Gar
dets och Artilleriets hästar begagnat betet men hvad
Staten af denna summa icke direkt tillsläppt lära
dock andra fått betala Hufvudsaken är att inkom
sten verkligen qvadrerar med min uppgift Fägne
samt för mig är att Hr af Ström icke gjort någon
invändning mot hvad jag i Bondeståndet yttrat om
hushållningen i afseende på grusets inköp för väg
hållningen
Motiverna för mitt anförande i Bondeståndet haf
va icke varit andra än att jag förmodade det ge
nom en bättre hushållning med Djurgårds-kassans
medel åtminstone invånarne på Lidingön kunde bo
frias från en i hela Rikets öfrige provinser främ
mande afgift af vägpenningar och bropenningar för
en bro som icke begagnas Och då jag nu förmo
dar det jag tillräckligt visat grunden för mina kal
kyler hoppas jag äfven att icke allenast inom mitt
Stånd utan af hvarje annan vara bättre trodd äu
Hr af Ström
Slutligen får jag förklara Hr af Ström att ehuru
underordnad jag än kan vara i min bildning och
förmåga att kunna verka för det allmännas sann
skyldiga bästa jag icke är en person som ledes
af främmande impulser utan egen undersökning
af verkliga förhållandet och att han således icke be
höfver med onödig fruktan sig besvära att jag
ej rätt betänker hvad jag gör och låter — Hans
uppmaning till mig att uppgifva den käila hvari
från jag hemtat uppgifterna öfver Kongl Djurgår
dens förvaltning anser jag mig hafva fullgjort ge
nom den här ofvan lemnade upplysning att dessa
räkenskaper äro enahanda ined dem som blifvit till
Kongl Maj :t ingifna Dessa sammandrag af räken
skaperna lära dock hafva sin fulla riktighet Skulls
Hr af Ström ytterligare sätta i fråga autenticiteten
af de utdrag jag derur gjort så behagade han ä sin
sida välja tvenne ojäfviga personer att jemte mig ge
nomgå hans räkningar i det hela så skall deraf
visas om icke hvad jag andragit är enligt med san
ningen Det alltid vissa är att om enskilda jord
ägare skulle förvalta sina gods och lägenheter pS
det sätt som användes för Kongl Djurgårdens räk
ning så skulle ingen enskild hafva något serdeles
gagn af hvad han äger och ej heller kunna utgöra
minsta del af dc å jordbruket hvilande skattebördor
Stockholm den 14 November 1840
jr ven Zweigbrr .»
I sammanhang med ofvanstående har Riks
dagsfullmäktigen von Zweigbergk till Red af
lemnat i afskrift de här åberopade summariska
räkenskaperna och anmodat Red alt aftrycka
dem men då utrymmet icke tillåter detta med
alla och de i formen likasom i summorna äro
något när lika5 införa vi på begäran här en af
dem för år 1852 hvilken visar största skogs-
ktd
dm
huggningskostnaden
Sammand
Sammandrag för år 1832
Inkomster
otr
Balans från är 1831 i Contant och Behällnc
Inventarier
Arrendemedel
Väg och Broafgifter
Gräsbetespenningar
Influtnc medel lör
Färsäljning af IIö
Banko
2393 46 S
1382 27
1300
2404 30 6
SkogsefTek ler
Trädplantor •
Gröda
Sten •
flus
2354 36 2
1324 3 6
■ ■ • 232
• • 48
■ • 46 24 ,—
222 38

Sida 3

JRrsättaing af PåsseroIanceKassan för förlorad
Höafkomst genom Lägret 888 42 S
Värdet af upphandlade Inventarier S2 10 .—
33147
pp
Direrse 33 14 7
Upptagne Lån 1000 — —
Summa Rdr 14 ,464 26 7
Utgifter Banko
622
g
Afskrifning 156 22 2
Aflöning 478 — —
Dito till Grefve Piper 650 — —
Pensioner 107 32 —
Capital-afbetalning å Lån 3000
58
Ränta - 158 :16 lg _
Reparationer 401 27 o
Väglagningskostnad 1686 35 2
Stängningskostnad 491 9 4
Bergningskostnad « 489 2 8
Planterings- och Odlingskostnad 1052 5 10
Skoghugningskostnad 3390 25 —
3210
gg
Planterings- och Odlingskostnad 1052 5 10
Skoghugningskostnad 3390 25 —
Upphandling af Inventarier 32 10 —
Direrse utgifter 367 1 1
å
Balance till år 1833
Bce tl 8
Contant 864 38 7
64414
Jfcbållne Inventarier
1164 41 4 2029 31 11
Summa Rdr 14 .464 26 7•
— Postverket som redan engagerat sig i ett
enskildt industriföretag medelst fraktfart med
ångfartyget Sverige har nu kontraherat om byg
gandet af ett nytt ångfartyg pä Carlskrona koffer
divarf Detta skall blifva ännu större än det
förra nemligen 174 fot långt öfver stäf med en
ångmachin om 150 hästars kraft Enligt berät
telse som har allt utseende af att vara sann
skall Postverket redan gjort en icke så ringa för
lust på fraktfarten mellan Stockholm och Kö-
penhamn med ångfartyget Sverre Detta är i ■
sipir int» nit „
°
n ,ln ni mpn
°
n 'inrir .m dpn
Mg j 1
n_
Lesynnerliga utväg Postverket log att låta sist
nämnde fat tyg taga den oförsökta och föga in
bjudande turen mellan Stockholm och Köpen
hamn då den försökta och serdeles indrägtig be
funna farten mellan Stockholm och Liibeck stod
till hands Om detta skedde för konsideration
af det nya bolag som för närvarande är ensamt
om sistnämnde fart hafva vederbörande icke
mycken tack för sin artighet då man vet att
namn e bolag med nasta sommar inför annu ett
V
fartyg på samma väg och således gör täflan der
på för ett eller annat år nära nog omöjlig Di
imedlertid Postverket sannolikt kommer att me-
deist det nva ånefartvet inträda i en nv täflan
^a angtariygei intracta i en n laiian
med enskilda och da det ar klart att dessa icke
Utan äfventyr kunna inlåta sig i täflan med den
som när si af Statens medel så vore det i fill
°
suppositionen ager grund onakhgt att vederbo-
ftnde i tid måtte tillkännagifva den tur de ämna
Tälja på det den enskilde måtte kunna taga sig J
till vara för kollision
— Ur den oflicialla redogörelsen för ar
méns ackords-amorteringsfonds förvaltning för
året från den 50 Juni 1839 till den 1 Juli
innevarande år meddela vi följande Inkomster
hvaraf 161 ,120 Rdr 52 sk 9 rst ackordsrän
tor franarmén lillsammanl62 ,57 'i 10 3 Utgifter
±37 ,J
'58 :9 9 Öfverskott användt till amortisation
S4 ,439 Rdr 6 sk Då detta belopp dragas från
fondens skuld den 1 Juli 1859 eller 2 ,724 ,595
18 2 återstår fondens skuld d 50 Juni 1840
2 ,700 .104 17 8 Fondens ställning sistnämn
de dag Utelöpande obligationer och andra skul
der 5 ,038 ,529 21 7 disponibla tillgångar oeh
fordringar 558 ,-523 5 11 hvilka dragna från
näst föregående summa lemna den ofvanuppgifne
skuld
— Det märkvärdigaste af hvad i Lördagens
plena hos Rikets Ständer passerat var så vidt
vi kunnat förnimma att i frågan om skjuls
ningsbesväret Ekonomiutskottets förut refere
rade betänkande bifölls på Riddarhuset och så
ledes har tre Stånds beslut för sig och att frå
gan om konvoy-kommissariatet och Trollhätte
aflaren återremitterades från Presleståndel huf
vudsakligen på grund af ett anförande af Ilr
Prosten Ödman I sistnämnde ämne upplästes
samma dag en märklig skrift af Grefve Frölich
hvartill vi skole återkomma
— Talmannen i Välloll Borgareståndet Hr
Borgmästaren Holm gaf i Lördags en större mid
dag för hela Ståndet och hvartill dessutom åt
skillige honoratiores af hufvudstadens Öfversty
relse förre Öfverståthållaren Friherre Sprengt
porten m fl voro inbjudne
Hr Kapten Nylen har begärt rum ijbladet för
följande
Mera af aktning för den del af Allmänheten som möjli
gen kan förvillas af artikel» uti Aftonbladet Jör den 7 den
nes Om pålitligheten af Svenska Ångbåtsfar
ten än skyldighet att svara Insändaren får jag äran an
föra förhällandet hvarom anmärkningen handlar
Vid min afresa med Swithiod ifrån Travemunde till Stock
holm dea 24 iisllidne September angjordes Carlshamn den
25 kl 11 på aftonen
'lill erhållatfde af Lots gafg genast
de signaler på hvilka Lotsarne genom min tillsägelse före
gående resa voro beredde bestående uti liera kanonskott
raketer bengaliska eldar och 2 :ne lanternor under loppet
af 11-2 limmas tid men allt förgäfves Ingen Lots infann
sig ej heller syntes tecken till de 2 lanternor i horizontel
ställning hvilka enligt aftal skulle vara uppsa .te på Lots
båten
1 denna belägenhet som kan vitsordas af många ombord
varande passagerare och omgifven af det djupaste mörker
ansåg jag mig ej längre böra äfventyra passagerarnes sä
kerhet fartyg och en dyrbar last uti detta trånga och far
liga farvatten Jag beslöt derföre sedan äfven sjömist inträf
fat att söka mig ut till sjös och fortsatte resan till Calmar
Dit anländ underrättade jag genast Hrr Winberg et Meyer
i Carlshamn fartygets kommissionärer om förhållandet
hvilka ock ander den 20 Oktober benäget låtit införa Ut
draget af min Journal (se nedan uti Tidningen Carlshamns
Pesten
Da delta utdrag bör hafva kommit till Insändarens kun
skap och bordt freda mig för den stränga oeh harmfulla
anmärkningen synes beklagligen motivet för densamma
mera vara att skada mig och fartygels credit än att vinna
upplysning
Hvad mig angår tror jag mig hafva uppfyllt mitt åliggan
de att pa allt möjligt sätt hafva sökt da komma in till
Carlshamn Om del skulle intressera Insändaren atl veta
får jag nämna att sä länge jag hedras raed Rederiets för
troende och har hopp atl göra mig förtjeut af Allmänhetens
fortfarande åtanka fortgår jag uti milt ej afundsvärda men
ansvarsfulla yrke om jag också skulle undgå äran att af
Insändaren sättas i jemförelse med andra ångfartyg» befäl-
hafvare
"Jo
är i öfrigt nöjd med den credit som Swithiod vunnit i
unde1 drssa 3 :nc aren sä väl inom som utom fiiderneslan-
dct oeh af Hamburg» och Lubeck» Assuradörer hvilka för
klarat sig högst villiga att teckna pä delta rartyg
Utdf Jlhällf dtkad
redan voro vi det så nära att vi ansågo vår
räddning säker då slocknade det hastigt I det
samma drogos vi till ett ställe der hafvet var
betäckt af skum vår slup sönderslagen af vå
dorna sjönk
Jäg kände mig bortryckt af en oemotståndlig
kraft obekanta ljud susade för mina öron Jag
viste icke hvad eller hvar jag var på flera mi
nuter Dä jag åter kom upp till hafsytan fick
jag en härd stöt af något det var en tunna
Machinmessigt kröp jag upp på den och åter
vann småningom bruket af mina sinnen så myc
ket att jag kunde ropa på mina olyckskamrater
ingen svarade jag var således ensam
Det var mig omöjligt att utleta hvar den fly
tande fyrbåken var då af en Försynen» skic
kelse jag på något afstånd fick se de mörka kon
turerna af ett fartyg Jag använde alla mina
krafter för att hinna dit jag ropade men in
gen svarade alldeles utmattad kunde jag ej
heller klättra upp men slutligen upplyfte mig
en våg så att jag fick tag i ankarkettingen och
klängde sedan upp på däck
Jag tackade först uppriktigt Gud och började
derpå se mig omkking på däcket fanns ingen
menniska men genom en dörrspringa lyste ett
svagt sken jag steg försigtigt utföre en stege
för att se hos hvad sorts folk jag var Två
ovanligt stora män upplysta af en i taket
hängande lampa sutto vid ett bord deras
ögon brunno af vrede hat och hämndlust
Stormen gjorde alt jag ej hörde deras ord
men jag följde alla deras rörelser med spända
m011 kh ,uc «11 kik c uuiuc uciaa uiu
_
« J ° J
.V
i mc ^pa
blickar de uppstego och nalkades hvarandra
liknande tvenne vargar som ämna hugga hvar-
andra i strupen En strid var nära att börja
(Jenl emellan då en qvinnas inträde i rummet
åtskiljde dem af deras blickar slöt jag att just
hon var orsaken till deras fiendskap Underdel
upp ^rksamt betraktade detta halkade jag
°fh fol
emot kaJUtdorren Den aldre af de
båda männen öppnade dörren vid min åsyn
j studsade han tillbaka såsom för ett spöke mitt
i bjeka ansigte mina våta kläder och mitt af vät-
J len drypande hår gjorde mig ej heller olik vål
j nåden af en ibland de många skeppsbrulne som
omkommit på detta ställe Jas trädde fram till
_ _
°
nmtslaHp i Wthpt min h .stnrii •
honom omtalade i korthet min historia
alt höra derpå gick han in för att rådgöra med
de båda andra Jag följde och bad dem om
hunnit öfvor-
öJelP» ael u™j :ie ungt innan ue nunna otver
tyga sig alt jag var en lefvande menniska de
gjfvo mig då slutligen torra kläder och mat
utan
hvarefter jag lade mig i ett hörn af kajutan och
insomnade snart
I dagningen gick jag upp på däcket för att no
gare betrakta fartyget Det v«r 30 fot långt med
en ovanligt hög mast bakom hvilken den enda öpp
ningen på däcket var Vid masttoppen hängde en
»tor lanterna Fartyget rar förföljt vid an lång
sandbank och varnade sjöfarande för detta farliga
»tälle
Då solen matt och utan glan» uppgick syntes
Norges kust på ungefär 11 mils afstånd stormen
var slut ingenstädes syntes några lemningar af jak
ten eller slupen ingen sjöfogel lifvade med sitt skrik
den ödsliga scenen Under det jag betraktade haf
vet kom AnguerstoCT den äldste af de båda män
nen jag först sett upp till mig jag frågade huru
6nart någon båt komme att hemta mig derifrån
Jag fruktar att det icke blir så snart svarade han
en båt tillförer oss cn gång i månaden proviant
B
p
t
b
fgr sex {japar var den här Passerar här ej hel
]er näg„n fiskarebåt Jo om sommaren men vid
denna årstid vågar »ig sällan någon hit så vida
inan icke vill gifva Cskarne Tfida tillade h«n med °
ett otäckt skratt Delta yttrande gjorda mig ned- C
Iryckt Att stanna här i tre veckor var odrägligt n
Men jag måste i overksamhet och ledsnad vänta att 1
händelsen eller sakernas naturliga gång skulle befria f
mig från min fångenskap Penningar som forma så f
inan icke vill gifva
mycket pä andra menniskor kunde ej köpa mig
mina medfångars välvilja Jag var besvärlig för dem
den mat som var bestämd för tre skulle nu räcka
it fyra och hvem kunde veta om deras förråd nå-
gonsin åter blefve fyldt
Denna orsak eller nagen annan m .g obekant gjorde
mitt aflagsnande onskvardt for dem Pa mina fra- d
gor g
.fv
«
de korU och gnäsjga svar <pch undveko
m
s
«
myCj (et som möjligt Den yngste af dem n
Morvalden åt hvilken fartyget var anförtrodt hade
clt ansigte Hans utseende förrådde sorgsen-
het och grubblande han tycktes hafva fått någon
uppfostran Qvinnan hvilken jag förut omnämnt
var hans hustru hon hette Marietta Knappt 22 ar
E ^mal hade hon
hCt-
W faUkt
®
Henne nnnföran var mveket
m
o
t
g
n
o
låg något falskt Henne» uppförande var »yeket
försigtigt hon liksom vägde hvarje ord för att ej
förråda sig AnguerstolT var omkring 40 år gam-
i *telr L-rsflfiill KorTjldCIl bitSClC OCh
och Harietta var ho-
„ ,3 sträf rask och kraftfull
fruktade honom lika mycket
nom fullkomligt underdånig I stället för att lyda
var det ofta han som befallde alltid färdig till gräl
och slagsmål visste han också att göra sig åtlydd
AnguerstolT och hans herre bespejade hvarandra
noga och de uppretades derigenom ännu mera för
hvarje dag blefvo deras tvister häftigare Slutligen
började Morvalden kufvad af den andres kraft gifva
efter haa föll i ett dystert svårmod höll sig be
ständigt på däcket lemnande Anguerttoff ech Ma
riette i ostörd besittning af kajutan
Jag utgick sällan från det lilla kyffet der jag lag
förr än vid nattens inbrott en qväll da jag lutade
mig mot relingen och betraktade hafvet kom Mor
valden fram och ställde sig bredvid mig Sedan nå
gon lid hade han sökt mitt sällskap Hans milda
karakter och det sätt hvarpå hans hustru och un
derordnade behandlade honom hade väckt milt med
lidande Vid detta tillfälle var han ännu mera ned
slagen än vanligt han» hufvud lutade mot bröstet
han var tyst men hastigt dolde han sitt ansigte i
händerna och började sucka
— Hur är det nu Morvalden sade jag hansva
rade icke
— Säg hvad har händt er
— O jag är förlorad
— Huru förlorad hvad vill det säga
Han upprepade endast »férlorad förlorad !» Stun
dom hördes äfven namnen AnguerstolToch Marietta
Det var en länge dämpad smärta som nu utbröt
Imedlertid lugnade han sig småningom
— Ursäkta mig sade han jag är icke herre öf
ver mina känslor Ni har sett hvad som föregått
här min hustru för hvilken jag gjort sa myc
ket den der usligen Anguerstorll har förfört
henne Innan vi sågo honom lcfde »t stilla om
än icke lyckligt säkert har det skett genom trol
leri men detta är icke allt de vilja o de
vilja mörda mig
Olycklige huru har ni kommit till cn sådan
'arhåga
— Jag är dem lill besvär ser ni derföre vilja dr
göra det Om ni gömmer er nära dem skall n
ijelf få höra
— Men hvarföre flvr ni då icke härifrån
— Fly det skulle de nog hindra dessutom troi
ii att jag frivilligt vistas här Nej jag pHUtar här
s
b
r
u
k
n
s
o
H
r
r
p
s
U
k
t
f
l
G
för mina ungdomsfel jag vår1 eldig äregirig ej för
min egen »kull utan för henne i ett förvillelsens
igonblick — men det är detsamma hvad jag gjor
de Jag blef förvisad hit och de skola döda mig
jag känner det jag ser det i deras ögon
— Er ensamhet och en sjuk inbillning ingifva er
dessa bedrölliga tankar Var man visa all ni är det
— Jag lefver icke ensam Hundradetals fartyg
stora och små från alla länder hafva krossats mot
denna sandbank de skeppsbrutnes lik flyta bestän
digt häromkring Huru många gånger har jag ick»
under natten sett menniskor kämpa mot vågorna
Ofta har jag afven hört röster ur djupet 01 jag
ar visst icke ensam
— Allt det der är drömmar De olyckor hvar
till ni vavit vittne hafva oroat er för mycket
— Gifve Gud att jag endast varit vittne till demf
En stormig natt kort efter AnguerstolTs ankomst
beslöt jag att bespeja hvad
han och min hustru gjor
de medan jag höll vakt på däck ty jag hade re
dan fattat misstanke om deras förhållande Jag öf
vergaf min post för att öfvertyga mig om min egen
vanära och snart kom AnguerstolT ut ur kajutan
för att gå till sin medbrottsling min hustru Jag
rusade på honom meri under det vi i en förfärlig
strid rullade om hvarandra på golfvet slocknade
eldon i lanternan i detsamma dånade ett kanon
skott detta afbröt genast vår kamp jag sprang upp
pä däcket och såg oaktadt mörkret ett stort skepp
hvilket af vågorna drefs emot banken Elden var
snart återtänd men den upplyste endast spillrorna af
fartyget och drunknande menniskor Aldrig skall
jag glömma denna natt Jag tycker mig beständigt
höra de olyckliges röst till hvilkas död jag var or
laken
T
— Den natten da jag så lyckligen undkom dö-
den var älven elden utsläckt
_ j )et är sinl jag c |er rättare de var orsaken
till er båts förlust Den natten öfverraskadc ja
dem Ack alt jag ej kunde döda deinl
— N hämnades väl åtminstone
— J »logos han k .itade mig till jorden oeh gaf
__ n
h i
_ de ej gjort sig den mödan att
dö |jg sjg-
jag var förvirrad af denna bekännelse jag bekla-
gade men föraktade tillika den olycklige Efter en
ItundsTystnäd återtog
hän
— Jag ser att ni föraktar mig men hvad skull
jag göra Alldeles utan hjelp är jag i en bofs våld
»om vid alla tillfällen »ök«r förolämpa mig nu har
-
ett besiat som skall höja mig i edra ögon
Ser ni säde han med ett besynnerligt löje denna
knif Vid Gud I AngueritolT skall icke länge trotsa
mig jag skall döda honom — om han icke förekom
mer mig
Detta förtroende satte mig i en liflig oro ty jag
Tar säker att Morvalden — en af dessa svaga sjä-
lar hvilka drifna till det yttersta kunna begå hvad
brott som helst — »kulle halla ord Jag sökte der»
före göra AnguerstofT rädd genom att be honom va
ra på sin vakt litande på sin kroppsstyrka och
hvad han kallade sin husbonde» feghet fortfor den
ne likväl att reta honom (Forti följer
ggp
Utdrag af Journalen hällen af undertecknad
sTifrån LubeeTiiTiiockt
af Ystad Carlshamn och Calmar
f :rTrL "S ^5at
af Ystad Carlshamn och Calmar
ifrl
r
f :r„Tderi„L
viSBa ^e
5
at ^-
den drog sig till SO samt Ostlig med härd bläst hög sjö
och stark ström emot så att firtygel ankom icke i sigte
af Hanö förrän Fredags e ni kl 10 då luften var mycketj
d
n
mt
e
tt mörk och disig »å att landet med möda kunde skönjas pä i
tt lt
a
vat
inne emellan Sternö och Ternö den förra J
seglades i NftV och den sednare i Ost a OTS missvisande j
V då afsaktades machinen att lartyget med sakta fart hölls af
— och au hvarunder flere kanonskott iAa«» .io« np» >p hcn ^ai
r
i
e- och au hvarunder flere kanonskott lossades flere bengalt-
n ska eldar afbr 'indes lanternan på toppen och under bog-
n (et ltM
e Samma natt kl 12 ,SO sprang vind till söder med tillta-
n gande mist sa att landet härefter kunde icke mera skönjas
ll nu under 11-t timma» tid lotsarne icke infunnit s« 1
beslöt jag att fortsätta resan ty nu sedan misten börjat j
o-
a ,5Jg ja jet oförenligt med fartygets säkerhet och omöj-
a
g J
r
li
n
r
föf anlöpafn ^af
HiifrlXm »ILttnloÄilUi
12 påföljande dagen den 25 September middagen
Stockholm den 12 November 1840
PEIIR GCSTAF NYLBN
— Från Hr Grosshandlaren Schartau har Re-
daktionen till införande mottagit en skrifvelse I
hvilken i dag ej kunnat intagas men i morgon
skall allmänheten meddelas
RliAil DÅDE AMjVEIÄ»
DEN FLYTANDE FYRBÅKEN
Det var en af dessa stormiga nätter livilka
göra Nordsjön sä farlig Vi foro från Bergen till
Christiansand pä en liten jakt och voro cnliyt
kaptenens beräkning nära Norska kusten men
detta var ganska osäkert En tjock dimma in-
svepte oss i ett ogenomträngligt mörker vågorna
öfversköljde nästan i hvarje ögonblick fartyget
matroserna förblindade af regnet knnde ej man
övrera vår belägenhet var förskräcklig och
den förvärrades af kaptenens rådlöshet som un
der fruktans oeh bränvinets förenade inflytande
gaf beständigt stridiga order och snart ej mera
lyddes af besättningen
Vid midnatten miste vi storseglet och kort
derefter inrusade vattnet med sudan häftighet
1
J
__
senom en läcka att fartyget oaktadt oupphörlig
pumpning började sjunka Vårt enda räddnings-
r
i ii i ii i
medel var slupen hvilken v också alla skyn-
dåde utom kaptenen sorn stannade pa däcket
Skynda er om ni vill rädda lilvet ropade vi
Han brydde sig icke om vära ord Ruset hade
ingifvit honom den tanken att matroserne emot
hans vilja ämnade fara ut på fiske Rasande
öfver en sådan olydnad utöste han hotelser och t
svordomar och bar sig ät som om han varit j
galen
Hvarje minut var oss dyrbar vågorna kastade
slupen med yttersta våldsamhet mot skeppet och
■»ri fi <nLlirln Hvovio nrrnriK 1 i r >l
- alf rinn c L 111 Ip L 'rr *»c—
vi fruktade hvarje ögonblick alt den skulle krös-j
sas men ville dock ej öfvergifva den olycklige
ej med ord kunde förmå honom att ned
stiga i slupen sprang en matros upp och sökte
tvinga honom dertill men det var förgäfves
Kapa fånglinan 1 ropade liera af besättningen
fort
Jag had dem dröja ännu ett ögonblick men
nu sönderslels tåget som fasthöll oss vid fartyget
af stormen och som en pil flög båten bort
Var fara var lika stor den hade endast om
bytt gestalt An ridande på vågens topp än åter
slungade ned i djupet hade vi beständigt döden
för ögonen väntande tyste och tankfulle att vå
gorna skulle slå ihop öfver våra hufvuden Det
var den förfärligaste stund i min lefnad
Ännu en gång sågo vi jakten eller rättare
sagdt några stycken af storseglet som ännu häng
de qvar vid maslen detta var det enda i mörk
ret synliga vi hörde till och med den stackars
kaptenens skrik stundom afbrutet af sånger bö
ner eller hädelser
Hastigt upplystes hafvet af ett sken vi sågo
en svart massa än högt uppe på vågorna än långt
ner i djupet en verklig lekboll för hafvets vrede
Nu tycktes jakten ty det var donna på en gång
stå stilla ofvanpå ytan lik en hvalfisk innan han
dyker ned i djupet Ett sönderslitande skrik ett
skri som endast en menniska i lifsfara kan
uppgifva hör des oeh vi sågo endast vågorna
som triumferande siogo tillsammans öfver skep
pet Malroserne släppte ärorna och betraktade
hvarandra under en hemsk tystnad Hastigt ro
pade styrmannen att ett eldsken syntes för ut
Ett vaggande ljusskimmer syntes ock verkligen
alla uppgåfvo ett glädjeskri »Det är troligen»
sade en gammal matros «den flylandn fyrbåken
hvilken kaptenen märkte i går afton hinna vi
dit sä äro vi läddade» dessa ord åtcrgåfvo oss
modet
En hel timma kämpade vi mot stormen och
voro många gånger under denna tid i lifsfara
Mina ögon voro beständigt fastade på skenet
Schackparti
p
GÖTHEBORG STOCKHOLM
Hvitt Svart
Bonde D 3 — Di Bonde D 6
— D Si
POSTSCRIPTUM
De tre Stånden nämligen Adels Preste- och
Borgarestånden hafva i dag på förmiddagen haft
plena för
tänkanden
bord
alt kunna undangöra de mänga be
nämnde Stånd ännu hafva på sina
Det märkligaste som föreföll hos Ridderskapet
nfnronosilion Hr
°c Ad® aterR vagran al proposition tlr
Cederschöld Robert hade nemligen nied anled-
ning af afslaget på motionen om upphäfan ,o af
1812 års författning angående gemenskap med
f <J Gustaf Adolf väckt en motion att nämnda
författning måtle till rättelse för domare i all—
det ögon
(lcrrä
°
as
nnr arvp
Det märkligaste i Presteståndet var läggandet
till handlingarne af Ivonstitutiosutskottets be
tänkande SI i anledning af återremiss af
betänkande 55 rörande an-
lcdninS h11 .markningar mot Statsradet bi-
männa lagen upptagas och fråga var nu om re
miss af nämnde motion Hr von Hartmansdorff
och Friherre Cederström Jakob bestredo mo
tionens upptagande och Landtmarskalken vä
grade att framställa proposition på remiss I
»lick bladet lägges under pressen un
man att Hr von HanmansdorlTs vän
ner äfven denna gång utgjort största antalet
oelj presterat några få röster utöfver motsidans
fall till Konstitutionsutskottets belänkande JW 52
angående tillägg till 43 § regeringsfoi men af
slag å Ekonomiutskottets belänkande Jlf 111
om Rergskollegii upplösning Vid sistnämnd»
Utskotts betänkande angående tullen i Öre
sund yttrades allmänt den tankan att Ständerna
borde understödja Regeringens framställningar
rörande denna angelägenhet och betänkandet
bifölls Lagutskottets betänkande JVs 142 an
gående sättet för nya lagförslagets granskninj
och antagande återremitterades med temligen
varierade anmärkningar
— Hos Vorgareständct liar dagens plenum
upptagits af diskussion om vexelstadgan hvil
ken föredragits paragrafsvis Åtskilliga anmärk
ningar hafva mot den nya stadgan blifvit ram
ställda förnämligast af Hrr Foenander Mobeifr
och Wijk deremot har den blifvit försvarad af
Hrr Ualiing Scharttu Ekholm m fl Den åtei
remitterades slutligen genom votering med 39
röster emot 10
— Till notisen cm Lördagen»
plenum få vi lägga att det sista betänkandet
som förekom på förmiddagen var Ekonomi
Utskottets om Sundska tullen hvilket med ac
klamation antogs
— Hemliga Utskottet är kalladt till samman
träde på Kongl Slottet i morgon kl 12
BOKHANDELS-BULLETIN
Organiska kemien i sammandrag af Dr B F
Mur chan il öfversättning från Tyskan Gefle 1840
A P I .andin 16 ark 8 .0
Marchand i Berlin uppger att hans afsigt »ed
detta sammandrag är att lemna ett suppleuent
till Professor F Wöhlers allmänt bekanta sam-
man .lrag af oorganiska kemien — hvaraf flera
upplagor i öfversättning här i Sverige utkom
mit — att det blifvit företaget i samråd med
sistbemälde vetenskapsman sedan lian funnit
sig förhindrad att sjelf dervid lägga hand samt
att Berzelii lärobok i kemien nästan öfverallt
blifvit lagd till grund för detta arbete Denna
uppgift hvars sannfärdighet man icke har an
ledning att betvifla lemnar redan en borgen för
det lilla arbetets duglighet åt alla dem »om äro
Jbekanta med författarne inom det kemiska
facket Att det egentligen är bestämdt till
bruk för dem som redan äga bekantskap äf
ven med organiska kemien säger sig sjelf men
vi tro oss kunna tillägga att äfven de mindre
försigkomne och de 'som studera kemin blott
genom läsning med förmån kunna b«gagna den
Öfveriemnande åt kemisten ex professo att
granska detaljerna vilja vi blott lemna en kort
öfversigt af arbetets indelning
Etter en kort inledning angående karakteren
af organiska kemin samt en blick på sättet för
den organiska analysen följa hufvudafdelnin
garne Organiska fyror Vextbascr indifferenta
■vextämnen vexternas söndcrdclning och dervid
uppkommande produkter samt animaliska äm
nen Under dessa hufvudaCdelningar äro alla
organiska ämnen och föreningar af någon vigt
upptagna och för hvart och ett beskrifvet hvar
det förekommer huru det erhållcs och hvilka
egenskaper det har derjemte förekommer nä
stan alltid den kemiska proportionen och alom
vigten
Öfversättningen som enligt företalet blifvit
utförd al någon person i Upsala röjer en lätt
hand och sannolikt skall den lilla boken innan
kort sprida sig såsom ett nödvändigt supple
ment till det redan nämnda sammandraget för
^organiska kemin
Fnrfittaren t
I
HANDELS- OCH SJÖFARTS-UNDER
RÄTTELSER
.t GnTHEBORG d Il Nov Knrsnotoring london 90
frr Vko Rdr 11 86 Hamburg 90 d d 127 3-4 Ta
lis 64 i d 2a »• Amsterdam 90 d d 118 3-4 s
(Götheborgs sj H och S Tidn
Stockholm
Inkomne Skepiare från inrikes orter d l (i November
Gottland Hese och Bogström spanmål Sölfvilsbcrg Malm
bränvin
ANMÄLDE RESANDE d 16 November
åtf
ANdN
Handlande Bruun Calmar Nr 30 Götbpatan Bokbåtfar
Andersson Götheborg Albion Hotel Kapten Holmberg
Upsala Stora Uelsitipgärden Garfvare Hel /ström Gefle Kr
3 Flora Gra munk c grän

Sida 4

TILL SALU FINNES
Af trycket har utkommit och säljes hos W LUNDEQVIST
«t KOMP- samt de fleste Bokhandlare i Riket å 1 Rdr 16
sk banko
M ENNISKAN
öfverensstämmelse med Naturens Lagar eller Vilkoren
ör en varaktig lycka under alla lifvets förhållanden af
G COMBE Öfvers från 7 :de eng upplagan Med 2 plan
cher i stentryck
Sedan förtaltaren visat att skiljda och ursprungliga själs
förmögenheter finnas att de hafva sina organer i hjernan
och att de således kunna i det yttre yarseblifvas genom huf
vadskalens olika form hvilken noga motsvarar hjernans
beskaffenhet sedan han derefter lemnat en kort teckning
af de särskilta förraögenheterna med åtföljande afbildning
på 4 figurer som utmärka den del på hufvudet der or
ganet för hvar och ei af dem visar sig framställer han de
oberäkneligt välgörande följder denna upptäckt hvartefter
den blir allmännare bekaut och kännedomen derom utvidgad
skall medföra i afseende på valet af vänner förtrogne
tjenare o s v utan äfvea och för så vidt man derigenom
kommer till sjelfkännedom för utbildandet af en inre sed
lighet på samma grund som grundläggandet af en sannare
lycka för enhvar som följer de bud hvilka med sträng
conseqvens härflyta från denna läras principer Men den
na lära ingriper icke blott i det innersta af det enskilta
lifvet utan äfven i samhällets och dess lagstiftning i hvil
ket afseende författ i synnerhet egnar en utförligare af
handling it brottmålslagstiftningen der han visar huru
mycket den djuriska principen hittills öfvervägt don mora
liska
Ett bland de intressantaste kapitel är det som afhandlar
egenskapernas ärftlighet så väl inom familjer som hela
folkstammar Förfall lemnar här en skildring öfver de
särskilta vilda och civiliserade folkstammarna med afseen
de dels på skiljaktiga förmögenheter i och för sig sjelft
och dels huru samma karaterer bibehålla sig under sekler
Sedan författ derefter framställt de förhållanden under
hvilka ett sådant egenskapernas öfverflyttande mer eller
mindre äger rum antyder han äfven vilkoren för en sti
gande fullkomning från den ena generationen till den an
dra om äktenskapen icke ingingos på en slump stan en
dast mellan fullt utbildade och med hvarandra harmonie
rande personor 1 sistnämnda afi visar författ äfven hvil
ka olyckor olikheten i lynnet medför och huru lättsinnigt
man vanligen förbiser sådant Tillika bifogas på piancher
na talrika figurer mellan olika till en del allmänt histo
riskt kända personer dels i afseende på särskilta organer
dels i afs på bufvudets bildning och karakteren i det hela
såsom Alexander VI Melanchton mördaren Hare Steridan
giftblanderskan M Gottfried och negern Belin fickljufven
Maggart och Fru H- Robert Barns och Grifllths Locke och
Chaucer Pilt och Moore General Wurmser m fl Äfven
äro figurer bifogade beskrifningen öfver folkstammarne
Ho ii LLA :Ni >ER et bEELIG (Fredsgatan å 1 Rdr 16
sk banko
MENNiSKAN
i överensstämmelse med Naturens Lagar eller vilkoren för
en varaktig lycka under alla lifvets förhållanden af George
Combe Öf-er sättning
Hos HOLLAiSbER et SEELIG (Fredsgatan a 1 Rdr 32
sk banko
Ch ri *f '5 ^a Andaktsstunder
En Upphyggelsebok af Dokt A Tholuck Ista Delen
Hos HOLLANDER et SEELIG (Fiedsgatan å 2 Rdr 24
sk banko Handbok i Svenska Landtbruket af
M W LUiöE@ygST
Hos W ISBERG
W « ib {»arl !is Teckningar
stålstick efter originalerna med fullständig förklaring ef
er Lichtenberg och Kottenkamp 2 :dra h med 4 stålstick
36 sk (Subskription fortfar
t )£LJ£iiborg Stirkiska nationens SdJer
Bruk och Klädedrägterne Iläft VI 1 Rdr (Föreg häf
ten äfven å 1 Rdr
Hos FRITZE et BAGGE nyligen utkomna
Andra och Tredje Häftena af
MERCURIUS
Tidskrift (ör Handel Sjöfart Näringar Politik
och Litteratur
Hos \Y lsilhttb
J§2ö äfu d don vises E !d«
Sånger af Nordens äldsta Skalder Isländsk text samt
Svensk öfversältning utg af A A Afzelius 2 band med
portr af Rask 5 Rdr (Nedsatt från 4 Rdr 24 sk
Hos Bokhandlare i Stockholm och Landsorlerne
gjtinUe upplagan af
Margaretha Nylanders
Handbok vid den finare matlagningen samt tillredning af
Bakverk Confecturer Sviter Glacer äldre och nyare slags
Drycker Bärviner och
Safter jrwite underrättelser om
brygd brödbakning och slagt samt inläggnings- och förva
ringssätt m m tryckt på varaktigt godt papper haft- 1
16 banko
I denna betydligt tillökade och förbättrade upplaga äro
de tillförene efter Bihanget under »T i 11 ä g g n i n g» upptag
ne artiklar alla derifrån under hvar sina af bokens klas
ser införde utom de som tillkommit under upplagans tryck
ning Den är utöfver hvad 6 :te upplagan innehåller till
ökad med omkring 150 arliklor hvarvid bruket och sma
ken omsorgsfullt rådfrågats Den noggrannaste urskiljning
kärulinnan förenad med fullkomlig tillförlitlighet emedan
icke någon obepröfvad än mindre overkställbar eller miss
lodande
beskrifning finnes meddelad äro de företräd esegen
skaper som denna bok ej mindre hädaneft än hittills lär
tillerkännas af opartiska Läsarinnor Väl finnes i Svenska
Kocken en äldre upplaga af Margaretha Nylanders Hand
bok eftertryck nästan i sin helhet med förändring eller
omflyttning blott af ett och annat ord men d« eflertryck
ta artiklarnes ursprungliga lättfattlighet och tydlighet har
alt förlorad genom de sålunda uppenbarligen endast till
tertryckningens bemantlande verkställda redaktionsförän
dringarne så obetydliga de än äro Att den skrytfullhet
hvarmed icke destomindre Svenska Kocken för några år
sedan förut annoncerades såsom förnämligast i sitt slag
dock icke haft åsyftad verkan synes emedlertid sannolikt
både deraf att sedermera äro tvenne upplagor af Margare
tha Nylanders Handbok snart utgångne och emedan i ny
ligen utkomne Tidningsannonser samt särskildt tryckta och
med Tidningarne spridda anmälanden om Andra upplagan
*if Svenska Kocken påbördas Margaretha Nylanders Hand
bok förmenta »uppenbara fel» *om uppräknas men hvilka
dels ingalunda äro begångna i sistnämnda bok och föröfrigi
torde bestå profvet bättre än de uppgifna rättelserna i
Svenska Kocken hvars påyrkade rättighet till préference
framför Margaretha Nyländer dessutom nu likasom till
förene lugnt öfverlemnas till bedömande af dem som deraf
i becracna
4
Att fajpm
Tn större solide STF .NHCTKGF .NDOH vid Stora Kvrko
bftnken Närmare underrättelse lemna» ar Herr Stadsmäk
larr» Hararrn
A tsk >liis i godt stånd varande STENHUS-
EGENDOMAR belägne såväl i sjellVa Staden som ock
ä Söder- samt Korrma-m och emot göda vilkor priserne
•tro emellan 75 ,000 Rdr och Ä .SOO Rdr banko och kan
em så skulle åstundas en b3ttre Landtegendom icke långt
ifrån hufvudstaden lagas i ntbyte emot den häribland va
rande störéla Egendomen hvaram lemna» närmare under
jrattc ^e dä anmälan göras i Diverseboden i huset Nr 55
vid Ve
"ter $ngeat *n
På »amma slä !e inedddela» nnderrättelse hvarest 1G00
l ^dr banko kunna erhållas emot Inteckning samt hvarest
SOOO R .ir banko
*kunna få placeras emot Dokumentär
rViu sam linnes hit LANDTE (TENI >0M
S- /fi naantn Säteri oeh Frälse med Tegelbruk Såg
«ch Qvr .in lie ;igen i Söjrrmanland I mil frän Stockholm
väl by i i firli m ^d vacker belägenhet mycken skog och
rtpd ocb hr :lig åker Närmare underrättelse lenanas ä Hr
jjadstri Uitveu J fl Zcthraei Kontor i huset Nr 1 Gaffel
gränden
A I Ui i de N irrländska Ånalartysrep
yhvarcni un )enä !te !re Y ^bsrgs Kryddbod i Clara liergs
gränd
En e
"ut ö 'iirentiös mindre PULPET
med v :dhätlgand klaTar som gör stort tilrvm
e sairt T
stt finnes till silu i huset
r 4 Uornsga
■« 9 t
i-opjs
Till fabrikspris försäljes
ä
p
kläden
Å
MATTVÅF rutig flera bredder
FLAGGDUK och
FLANELL
Diverseboden huset Nr 9 vid Stadssmedjegatan
Klöiitsljanblare Uk stint b 3 :sons
Konkurs-massas Varulager
beståend-e af
finare och gröfre Kläden Cor dröjer Friser
Fr isa der m m säljas till ytterst nedsatta priser i
Massans bod vid Stadssmedjegatan
R ODT KLÄDE till facilt pris Adress på
I TJENST
Ett driftig trogen
i
känd Gårds-Inspekto
Eg g
i
g
känd Gårds-Inspektor kan erhålla en god plats till vå
ren då han anmäler sig i huset Nr 23 vid Lilla Nygatan
2 tr upp
ÅSTUNDA TTndertecknad har flyttat sin Cigarr-Fabrik
Och för verklig duglighet _ _
V "längSalan '« Bakgatan Nr 17 t
å
opp I B EI MONTE
Aflonbladskontoret
RYSKA PELSVERK
Tulubbfader Fodersäckar och Kalmuckskinn på Kontoret
i huset Nr 18 vid Skeppsbron
tiobel«yj *er o«h Hajii ^ster
samt Morenos af alla kulörer såväl en
två och fler
kulörta Gardinstyger af alla sorter såväl Netlelduk som
Musslin med och utan börder Franska och Schweitziska
tryckta Gardinstyger Draperityger af alla slag såväl i
Bomull Vlle och Siden Franska och Engelska Möbel
zitser Rullgardiner och svarta Tageltyger af flera bredder
na m som behöfs till möblering finnas till goda priser
vid Fredsgatan midt emot Hertig Carls palats hos
H MENDELSON
Irja nds Ka och Ho I lanus k a
fina Linne-Lärfter samt Näsdukar hos A Hazelius vid Gu
staf Adolfs torg
FOTPALLAK al fasonerad Mattväf
NATTSÄCKAR med lörsilfrade bågar
GÅNGMATTOR af Linne och Ull
finnas till salu i Diverseboden huset Nr 9 vid Stadssmed
jegatan
DIVERSE
SåOå Slam b Ki Lott I :sta
dragning den 18 Nov 1840
Högsta vinsten 100 ,000 Mark i lyckligaste fall
Insats pr liel olt 3 Rdr Sv Bko Lotter delade i 1-2
1-4 och l-8 :delar sälja hos undertecknad Reqvisitioner
från Landsorten expedieras genast
LGRYLANDER
L :S GCST RYLANDER
Bazaren å Norvro
k
I B EI MONTE
lyjODLJOUKINALKiN lus till låns uti huset
N63 MätSld
Nr 63 Mäster Samuels gränd
(£ 3 5 llubcrgs Kommissions-Kontor
SlS
Stockholm Stortorget Nr 7
uträttar emot det billigaste arfvode alla möjliga juridiska
och commerciella med Gera uppdrag från de största och
vidlyftigaste affärer till de minsta småsaker som nästam
hvar oefe en så ofta behöfver uti hufvudstadea uträttade
enligt i detta blad tillförene införd fullständigare anni ^aa
i
Vid JONSEKED Gjuteri och Mekaniska Verk-
städer förfärdigas alla sorters Gjutgods af Jern Malm
Machiner och Redskaper såsom hysskranar af flere slag
större och mindre pressskrufvar med ställning och tillbe
hör för tobak yllegods papper et vi ^nanglar spishällar
större och mindre slekgrytor större ^rylor och ängpan
nor af tackjern skottkärrehjul urnor och vaser staketB
I grafkors vattenhjul af Jern med ulvexling axlar och ut
vexling för qvarnverk sågverk fabriker fyrar et mält
valsar ham- och stafhjul huggstänger etc försågramar
I cirkel eller kanlsågar med ställning och ulvexling pumpar
af alla sorter sprutor press för buntning af garn slörr®
j och mindre skrufbultar med muttrar tillverkade medelst
'machin större och mindre kugghjul med gjutne äfvenson®
medelst kuggskärningsmachin ackurat skurne kuggar axrl—
dubbar eller hjulnålar med tillhörande lagerbockar elc etc
Diverse skeppsinventarier såsom patent vind- eller brott
spcll pollringar med tillbehör kranspel för varpning last
ning och lossning af varor kaminer kabyssor af flere slag
pumpar af jern ackurat borrade bog- el duksklys skruf
slätthult klockor rormaljor blockbörsningar flere sorter»
block tåg- et kettingsskifvor etc etc
Diverse Åkerbruksredskap såsom plogfjelar vall kup
nings- drill- och subsoii-plogar af jern komplette rofså
ningsmachiner hackelsemachincr sädesharpor af mycket
godkänd konstruktion större dubbla åkerbullar grofva
harfvor af jern komplette äfvensom delar och utvexlinjj
till otlyttbara tröskmachiner kärreaxlar med tackjerns
börsningar palenterade axlar med d :o
Beställningar efter insände modeller eller ritningar verk
ställas så fort sig göra later samt med all möjlig noggrann»
bet Götheborg den 1 November 1840
W /i .r .ry GIBSON
©en f d Arhherist <en
som Måndagen den 9 November infann sig uti 2 :ne ©likfil
Handelsbodar här i staden och berättade om en person»
död hvilken han varit uti ressällskap med torde till när
mare upplysnings vinnande iufinna sig uti fanset Mr S8 vul
Skomakaregatan till venster i portgången emot hederl
vedergällning Den 11 November 1H40
ii nesamie anhåller att Hr Kapten VV af
O SILEN ville hafva godheten och lemna sin adress till
Z H på Aftonbladskontoret
\J ACK K A HÅRBAND ocli Kedjor samt Sy-
jy
korgar af En uti Mamsell Arosins Diversebod vid Ve- «
sterlånggatan
££ örj» b ar ?» v i m
i Genevremagasin ?t i huset Nr 26 vid Drottninggatan
HAVAfllAA-CIGAAÄfiÄ
superfina och gamla på aflidne M T Morsings Kon
kursmassas Kontor vid Skeppsbron då Whitlock efter
frågas
stearinij us
bik
af I il jebol mens fabrik
hvilka brinna lika klart som vax och spermaceti
och ej behöfva putsas finnas till salu på Afton
bladskontoret vid Stadssmedjegatan
alie a 8 sk rgs pr SKalp i Krydd-
boden i huset Nr 25 vid Stadsträdgårdsgatan å Söder
tunn och klar till olika priser uti huset Nr S i Slakens j
gränd å Norr
O K UN A BÖ \OR och Vinterfrukt Morötter
uti Hebbes Egendona å Riddarholmen till höger ned
på gården alla f m till kl 12
Astuwdas köpa
En Färapanna
af Tenn Fvar afvaktas i förseglad biljett tWl ABC Nr 12
på Aflonbladskontoret
£1 ULT VAX uppköpes Adress lås i iiiver-
seboden vid Stadssmedjegatan huset Nr 9
UTBJUDES HYRA
Vw genast 4 å 5 RUM jemte Pigkammare
4 4 samt nödiga uthus med eller utan andel uti Kök —
Lägenheten är vid Skeppsbron huset Nr 32 tvenne trap
por upp Vidare underrättelse erhålles uti portgången i
samma hus andra dörren till venste .r då betjenten Johan
efterfrågas
TPre möblerade RUM med Tambur och Gar-
derohe samt eldning och städning pä längre eller ker
tare lid belägna en Inappa upp i huset Nr 14 Stadssmed
jegatan Adress t 'ne trappor npp
t ^ör instundande Vintermarknad i HEDEMO-
RA är en vid Torget oeh för trafiken synnerligt väl
belägen lokal att hyra bestående af en Salubod oeh 2me
Rum äfven kan lägenheten delas på 2 :ne händer om så
åstundas Närmare upplysningar meddelar Kryddkramhand
laren P Edling i Stockholm eller Kopparslagaren J Lrun
ström i Hedemora
l tt MAGASIN med Källare beläget uti Fer-
u kensgränd vid Skeppsbron för billig hyra Adress käl
laren Freden
Spannmåls-Vindar
större och mindre finnas att hyra i hörnet af Tyska Brin
ken och den såkallade Örebrohamnen Vidare underrät
telse fås på Kontoret en trappa upp uti huset Nr 16 Lilla
Nygatan
astunbas hyra
*tt RUM på nedra botten Adress fäs i La-
perkällaren under Riddarhuset
Sommarnöje
Ben som »ill ät en lamilj frin den 1 Jnni «11 kösten
nästa är pä en Egendom i graniskapet af Stoekholm ot
hyra fem ä sex snygga Rum med kek och uthos terde
uppge sin adress i förseglad biljett till N Mm inlcnsas i
Uesslers Kryddbod rid Göthgatshäcken
FABR 3 K
som är i full gång och tillverkar särdeles curanta varor
hvars ägare i anseende till högre ålder önskar en driftig
oeh hederlig person som kan bestrida handel och afsättning
hvarpå kan räknas säker vinst (äfven en som har handel
eller syssla kan derjemte bestrida handel och afsätlning
Svar med utsatt namn och adress i biljett till FABRIK tor
de inlemnas på Aftonbladskontoret
På förmånliga vilkor kan en Minu tkä i lare
med inventarier af någon ungkarl nu genast få emot
tagas hvarom vidare aftal trättas i Vinhandeln i Hercules
Backe till höger från Regeringsgatan
Tndertecknad lemnar daiiliizen undervisning
i Engelska och Tyska språkens läsande skrifvande och
talande C G JUNGBERG
Språklärare
Vesterlånggatan Nr 74 3 tr upp
Mot W sk Bko i timmen meddelas grund-
lig undervisning i Franska språket af ett Fruntimmer
som detsamma obehindradt talar och skrifver Lektioner
lemnas äfven hemma hos eleverna om så åstundas då an
mälan göres i huset Nr 10 vid Alands gränd
C G GAGNEER
C
håller till salu alla sorters färdiggjorda Manskläder äfven
emottagas beställningar som med all möjlig skyndsamhet
och ackuratess utlofvas uti huset Nr 26 vid Stora Nygatan .i
Skradilarsöin
önskas af ett Fruntimmer som i flera år sysselsatt sig med
detta Underrättelse fäs uti Bränvinsmagasinet i hörnet af
godrå Tullports- och Högbergsgatorne
Uni successiv lelverering under Vintern al
godt och väl bergadt Hårdvallshö kan öfverenskom
melse trädas i Diligence-Kontoret i huset Nr 5 vid Clara
Södra Kyrkogata
ALIANCE-LJUS
en ry uppfinning l Ura UHa Vaxljus finna till sa
/u ör t Rdr rys skalp i rriverseb >å <n hutet Nr
9 vid Sladssmadjeoatan samt vid Fabriken i f d
Kirstriv ska hus-1 vid Clara
Uv ila vaxljus «» i 5« skäip
SPERMACETI-LJUS å 2 Rdr skalp
försäljas i Diversebo len huset Nr 9 vid Stadssmedjegatan j
Hiouiglar friska och sumla
finnas till salu för 11 Rdr banko hundradet eller hundra
t :o Rdr banko for tusen Vesterlånggatan huset Nr 69 fy
ra trappor upp då Pihlgren efterfrågas
Reqvisitioner å större oeh mindre partier ställde till
undertecknad inlemnas uti Kalkmagasinet vid Nya Kungs
holmsbron der priset modereras elter beställningens be
skaffenhet och lefveranser göras äfven till Mälarens strän
der efter föregången öfverenskommelse
CHRISTIERNSSON
J CHRISTIERNSSON
Diversehandlare
Af trycket har nyligen utkommit och blifvit till Landsorten expedierad (h å 1 Rdr 40 sk
SC HL ElE RM A C H ER S PRE D I KM N G AR
SAGN
FJERDE och SISTA SAMLINGEN
Med denna Del är en Predikosamling afslutad som väl torde komma att länge förblifva den enda i sitt sfajf
inom den Seenska Homiletiska Litteraturen — De Svenska Predikosamlingar som under de 4 sista decennierna aflöst
hvarandra i den läsande allmänhetens gunst kärlek och beundran en Lehnberg» Hagbergs Rogberg» och Wallins
hafva alla så olika de för öfrigt kunna vara dock ett gemensamt bemödandet alt intaga genom vältalighetens prydna *»
der Om man icke kan säga att detta bemödande hindrat den ena eller andra att vara öm innerlig allvarlig ocli
sublim måste man likväl medgifva att icke sällan ämnet i sig sjelft fått stå tillbaka för den personliga individualite-»
tens benägenhet att göra »ina egenheter gällande — En sådan försakelse alt glömma sig sjelf för saken förutsätte»
en insigt uti ett fördjupande uti sjeifva ämnet hvarigenom detta upptager hela menniskans själ och inom sig koncenw
trerar hela hennes lifskraft hennes kärlek — Sådan var andan hos de gamla störa honaileterna — sådan är hon hoff
Schleiermacher — Skillnaden beslår blott deri att de förra hade sin tro bunden i bestående former den sednare åte
sin frigjord i andan af dessa former hvilka derföre blifvit för hans mediUlion rörliga vexlande och i sig sjelfva ovä«s
sendtliga — Nu är tiden dock kommen till den punkt att i samma mån ii sigten blir allt tydligare i nödvändig
heten af Tro ingenting befinnes angelägnare än att upplysa om hvad Tron väsend ti ig en innebär oth att
detta må»te ske på ett sätt som är öfvertygande tillfredsställande för menniskans hela andeliga natur följer
nödvändigt af den ståndpunkt den andeliga utvecklingen redan intagit då hon af insigt lagt Tron till grundval fö»
lifvet — Sålunda tror sig Förläggaren af Schleiermachers Predikningar hafva kunnat uppfatta den ståndpunkt från
hvilken de böra betraktas och från hvilken han icke kan finna annat än att de måste verka välgörande och främ
jande för det andeliga lifvets utveckling i Christo sådan denna utveckling måste fortgå i sitt sammanhang med a
annan andelig utveckling
Mycket skulle den misstaga sig »om trodde dessa Predikningar kunna begagnas för Predikstolen i Sverrg
Meningen med deras utgifvände har icke heller varit att i detta hänseende komma de yngre af rikets presterskap till
hjelp Först och främst står mänglen i Svenska församlingen visst icke ännu på den ståndpunkt af bildning att
gon af Schleiermachers Predikningar skulle af denna stora pluralitet kunna ens fattas mycket mindre tjena densamma
till uppbyggelse — För del andra äro dessa Predikningar i sig sjelfva mer lärorika afhandlingar och religiösa betrak
telser i predikans form än de kunna betraktas som homilier i Svensk mening aldra minst som R e 1 i gion s t a I —
Nej de äro uppby gge Isesk r if te r för den bildade och skola verka välgörande och upplyftande genom den insigt
och tillfredsställelse de skola skänka hvar och en som längtar att allt djupare förvissa sig om Guds Rikes Hem
ligheter ingen enda predikan skall i detta hänseende lemna den sökande otillfredsställd ingen skall han sluta utaa
någon stor och vigtig upplysning utan delaktighet i den frid och salighet den andans rikedom hvaraf författaren sjeU
är uppfylld
Af tryckel har njligen utkommit och blifvit till Landsorten cxpeclieraiit (h a 40 sk
SUPPLEMENT TILL LILJAS FLORA ÖFVER SVERIGES ODLADE VEXTER
Medan Sveriges ängs- och trädgårdsodling ännu befinner sig i beständig tillrest är det endast genom tid efter
annan utgifna Supplementer till det vid en viss tid funna och antecknade mai för en framlid kan pä genaste väge
bereda den slutliga uppställningen af en fullständig vetenskaplig registratur öfver denna så högt interessanta del
af Svensk Botanik
— För alt lätta dfversigten af det hittills funna hela är detta Supplement försedt med Registe»
öfver alla Genera Species och Synonymer så väl Florans som Supplementets med tillagd uppgift om de flesta vexter-j
nas fädernesland samt dessutom liksom Floran med ett Register på de Svenska namnen
T JENSTS ÖKANDE
?» Vnglins uti Handel och en dito uti Rob-
handel Hedrande betyg skola ej sakiasv Närmare
i meddelas af c J S Mfyberg Slortwrgel M 7
L n ung Man kunnig i Rränvinsbrännin® och
j » Mältning önskar kondition Om svar anhålles i hiljett
jili M G som inlemnas i Linboden vid Södermalmstorg
Om nSgon skulle vilja engagera vid Bruk
eller Landtegendom en grngling som är något hemma
i landlhushällningen med ringa pretentioner men goda och
tillförlitliga skriftliga ech muntliga rekommendaliofter si
önskas svar i biljett lill U
C 34 inlcmnad på Aftonblads
konlorel
Af trveket har nyligen utkommit och blifvit till landsorten expedierad (h å 1 24
yg
GEO GRAPHISK HANDBOK OFVER GAMLA VEELDEN AF P BJCRKMAW
Tredje och sista Delen innefattande ASIEN och AFRJCA
En väsendtlig brist i vår sohol-litteralur är afhjelpt genom delta gediegna arbete ulfördt efter grundkällorna
hufvudsakligen STRsno med rädfrSgande tillika af nyare tidens forskningar — Utan geographi med dertill hörand»
chartor är all historisk läsning ändamålsläs och att förlikna med en vandring i molnen För gamla historiens or .b
de gamla klassiska förfaltarncs studium är en geographi öfver gamla verlden med chartor lika mycket af nöden se»
ögon för den som vill se och fötter för den s»m vill gå
— Slielers lilla Atlas öfver Gamla Verlden med 15 char
tor fås i Stockholms Upsala och Lnnds Bokhandel för 1 Rdr 40 sk banko och gör tillfyllest för den första oriented
ringen — l )e föregående Delarne kosta 44 sk hvardera och hos undertecknad förläggare erhålles vid contant
del hvart 6 :te exempl på köpet Stockholm den IS Sept 1840 ZACHARIAS HJiGGSTRÖM
I Stockholms och Landsortens Bokhandel har nyligen utkommit (h å 8 sk
ETT §mm I GRÄLLES ¥ENSTRÅ BAKFOT-
å Od Flk
Också ett Ord om Folkets Frihet och Rätt
P II E N U M E 11 A T I O N S - S E D L A R
2 :DRA GU LO- OCH SSLFVEB- VARU-KLASS-LOTTERIET
I STOCKHOLM
utan K i t e r
I >ragnmor den SÖ November
(grundadt på det 201 Hamburger Stads-Lotteriet
h 32 sk Banko hos UNDERTECKNADE samt
Bokhandlare» Herr J C HEDBOM Myntlorget
Dit» Herr L :s Gust RYLANDER Bazaren å Norrbro
HOLMBERGSKA BOKHANDELN Stora Nygatan Nr 6
Handlande» Herr 0 NYBERG Göthgatan Nr 11
Herr C J S NYBERGS kOMMISSIONS-KONTOR vid Stortorget
iteilöd
försäljas till Ista Klassen h 32 sk Banko hos UNDERTECKNADE samt
BkhdlHJCHEDBOMMtl
Be högsta vinsterna inlösas med
2000 1333 16 och 1000 K dr Sv Bko
och komma de öfriga yiisterna att utdelas snligt Planen
d
gg
Till deltagare i della Lotteri inbjwdas 14 ,000 Prenumeranter af hvilka 8000 erhålla någon af de i Planen spe®
fieerade större eller mindre Vi»stor de örriga hvilka i Hamburger Stads-Lotteriet fä ingenting erhålla utan undanta
i detu Lolleri
I utmärktväl arWtad bontr Silfver-Ttimlare inuti förkyld
ViJ 1 v r ti T - .i i .9ii J A1 cj h /vc TTn #1 AAL M « .1 .1 r i
Vid köp af 3 Lotter erh &las dock endast hos Undertecknade den 6 :te jrratis
Prof på de största vinsterna äfvcasotn 5iitvmst ^rna finnas att bese på Hufvudkonloret hos
N
CAR®N T LUITOQVIST
Rokh Mikl
Q
Rok- och Musikhandlare-
(Regeringsgatan Nr 4
Plane erhåHes gratis
Sltckh® !» i Okt *ker 1840
UTDRAG UR PLASTEN
Underrättelse Jfr de spelande
unaerraueise jfr ue spelande
å
Underrättelse Jfr de spelande
unaerraueise jfr ue spelande
g FOr att i »löjligaste måtto bereda Prentimeranlcrne säkerhet för vinsternas rikliga utbekommande i detta
•i deponeras inna» forsäljninge» vidtager i Rikets Ständers Bank iip ^iä GULD- och SILFVEK-VARC-KLASS
■RIETS RÄKNING en summa Motsvarande alla vinsternas sammanräknade varda särskilt för hvarje Klass hvar-
Lotteri - .-j .—- — .— "o——
LOTTERIETS RÄKNING en summa Motsvarande alla vinsternas sammanrainade värde särskilt för hvarje iviass
öfver sä väl behörigt Bankobevis som den af Undertecknade med Banken hällande moträkning h°s oss lilln ,s
Prenamcf an terne att genomse oeh för hvars riktighet afla dagar af vederböraude Tjenstemän i Bankea kaa lenmaa
nödigt Titstrd
I Alla hvilka fullföljt omsäitnins till 6 te Klassen uti l :sfa Guld- ocli Silfver-Varu
Klass-Lotterief såväl vinnande sam de hviHra erhålla Nitvinstrr undfå dessuforn Friiatt
till l :sta Klassen af detta Lotteri
STOGKITOLMT 1io7il J HJERTAj Lilla Nygatan midt emot Kosgl Foatlmiref