Aftonbladet Onsdagen den 18 November 1840

DET TJUGONDEFÖRSTA

>rifet i Stockholm för helt kr 40 Rdr 82 sk för halft 6 Rdr 3i »k tre månader 3 Rdr Banko Lösa Kom ror Ä tk Banko Prenumeration ecb Utdelning i Bladets Kontor vid Siads-Sme <J $egatan i f d Zsträi BodLTi4

ÖsterlinggaUn i Krjddbo-ien i hörnet af Drottning- och Fredsgatorne i Braka ns Bod hörnet af I )roticia *g«taD och Clara Bcr &sgränd i Öjörliscs vid Kungsbacken i Ei«s *g i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs gr

i Lindroths vid Norrlandsgatan i Wallbergs i huset Kr 15 vid Nybrohamnen I S G Lagct .tali .s Rnkas vid Slorg *Un i Ladngirdalandri i F Bastmaws i huset Nr 9 i hörnet al Horas- aob RepsUgarejfatorne å Söder

i Nybergs rid Göthgatan samt i huset Nr 62 vid Röda Siussgalan ANNONSEU emottagas endast i förstnämnde Kontor liil 2 sk Bauko rader Utdelning kl S eftermiddagen

Meteor Obs» Den 16 November kl 2 c .m Barons

15 ,29 5 gr blidt SO halfklart Kl 9 e .ra Baroni

55 ,40 £ gr blidt SO mulet — Den i7 Nov kl

6 f .m Barora 45 ,06 2 l

4 pjr blidt SO mulet

BEFORDRADE den 9 dennpj Vid Skasska Dragoner

ja Till Under-Löjtnant Sergeanten Grefve Carl Fredrik

DUcker Vid Kronobergs Rrgementb Till Löjtnant Un»

der-Löjtnanten Carl Adolf Påhlman till Under-Löjtnant

Äergeanten Engelbrect Adolf Henrik Caralli

ÖPPET BREF utfärdadt samma dag För förre Fahn

jirtikaren vid Lifgardet till häst Carl Adam Ehrengranat

å Under-Löjtnants namn heder och värdighet

VIGDE 1 STOCKHOLM Viktualiehandlande» Carl Johan

Hofgren och Mamsell Anna Sophie Hägg d 15 sist Okt

VIGDE I LANDSORTEN Herr Adolph Ronnedal och

Mamsell Fredrika Christina Fogelström på Anaerbäck i

Södermanland d 48 sistl Oktober

VIGDE UTRIKES Hofslagaren Axel Magnusson och Mam

sell Charlotta Christina Klinekhofl

dotter till afl OiTicers

Kadetten rid Svea Artilleri Fredrik Ludvig Klinckhoff i S :t

Petersburg d 28 sistl September

DÖD 1 LANDSORTEN Komministern Joh Beckzelius i

Löfanger af Westerbottens Län d <51 sistl Okt 583-4år

CESSIONS- och URARFVA-ANSÖKNINGAR 1NGIFNE

TILL STOCKHOLMS RADHUSRATT 1840 November 1 Af

Lärflskramhandlaren D Höglunds hustru Christiea Höglund

tillgång circa Rgs Ildr 45 ,000 skuld 60 ,439 34 6 pro

klamadag den 12 Maj 4841

— — — Af Lärftskrainhaidlaren Gustaf Wilhelm Eg

gers tillgång Rg ;s Rdr 23 ,740 skuld 21 .457 borgensför

bindelser 205 26 proklamadag den 12 Maj 1P41

— — 6 Af afl Lifgardisten Joseph Lind ;-Isis Sterb

busdelhSgtre tillging Bko Rdr 208 22 skuld 5S0 44 6

proklamadag den 15 Maj 1841

— — 9 Af Viktualiehandlare-betjenten Johan Söder

lund tillgång Rgs Rdr 2014 35 säkra fordringar 2132

58 8 osäkra dito 1251 24 skuld 6053 £6 God man

Grosshandlaren H Owenius proklamadag d 17 Maj 1841

— — — Af afl Tygvaktaren Erik Gustaf >J 'ons Sterb

kusdelägare tillgäng Bko Rdr 312 42 skuld 7 ,76 20 40

proklamadag den 19 Maj 1841

— — — Af afl Aud i tören Notarien Carl Tohan Leff

5ers Sterbhusdelägare tillgång Bko Rdr 479 5 8 skuld

369 53 6 God man Waktmästaren C Zetterlund pro

klamadag den 19 Maj 4844

PROKLAMATA I KONKURSMÅL 1840 Ncv 24 För

Xramhandlaren Gustaf Westlind Jonasson Fabrikören Carl

Gustaf Cedervall och deras Borgenärer

— — 23 För Kramhandlaren Pehr Adolf Sprinchorn

oeh hans Borgenärer

OFFENTLIGA STÄMNINGAR Å BORGENÄREN Af Wista

H .R Hans Samuelssons i Långliden och han hustrus 5

andra rtgd af 4844 års Vinter-Ting — Hedesunda och Ö

ster-Fernebo Tingslags H .R Enke-Prostinnan Brigitta Nord

bergs född Berg ä andra rtgd af Ting sex monader efter

den 6 sistl Oktober

LAGFART sökt £ Säteriet Herre- och Smecl-Nässja 1 1-4

mantal med Qvarn som af Kronobefallningsmaiineu Zakris

Adam Ekebergs barn J B Adam samt 5 M Ekeberg

blifvit bortförpanladt och hvarå Bönderna Johf-r .nes Svens

son och Petter Olsson sist inlöst förpantning .8rätten vid

Östra H .R — Å Gården under N :o 6 et 7 i Sigtuna vid

Sigtuna R .R

BORGENÄRERS SAMMANTRÄDEN Portföljfabrik ören J

F Enanders d 25 d :s kl 12 m uti å Börskällaren an

visande rum Rådmannen J Turdfjelis ti 5 inst Dec- kl

3 e m S Börsrummen i Gefle Handlanden J G Lith

inans (jemte Gäidenären d 5 Januari 1841 kl 10 f m

hos A E Ilwger i Götheborr- Klädeshandlaren C A Till

mans d 25 d :s kf 12 uti a F» rskällaren anvisande rum

Handlanden F G Bergmans v ■ 25 d s kl 4 e m hos

Traktör Laman i Westerås

SPEKTAKEL På Kon

De Gifta eller Missvis

taH«r *e Emellan Pjeseru :1

Horma af Bellini sj» r

tern i morgon Thorsdag

lEiiAGEx samt Ciiari .a

-rlure Duette utur Opo

"m Gelhaar och M :lle Lind

"Måndagen Tisdag»-

24 och 25 innevarans

som börjas kl 10 förmiddi

Waxala Secken försäljas Ilr

na bo tillhöriga lösegendom

Möbler hvaribland ett

af R

d

Onsdagen dr-n 55

g

ns

middi

Ilr

om

v

*rnbcr kommer h Auktion

.r e att vid JELLA gird i

joren EdelsvärdsgäMbuid

besläende af Silfver diverse

af Rose :vall förfärdigadt nytt ma¬

M

kogny Fortepiano med n»eU

*kifva diverse husgerådssa

ker Glas Porslin Linee oeh Handkläder Koppar Jern

•oh Blecksaker Böcker Kreatur -f Hästar Oxar 4 stérre

Tjur Kor FÄr Gäss oeh Köns Kör- och Aker-redskap

»ed mycket mera sora na icke så noga kan uppgifvas

Kände säkre köpare lämnas anstånd med betalningen till

den 15 Mars nästkommande ar men andre betala genast

eller ställa antaglig bergen för siue inrop De inropade

Tarorne böra genast afhemtas

Mat för Resande och foder för medhafvande höstar fin

»cs p5 stället att tillgå Upsala tfcen 6 Noven»b ?r 1840

Eftad

Efter anmodan

J P MALMBERG

Stads-Kassör

Härvarande Aktieägare i HJELMARE SLUSS

VERK bringade iflfinm »ig h»s undertecknad i huset

Nr li Tid Drottninggatan en tr .ippa upp nasta Lördag d

Ät innevarande månad kl emellan 3 och 7 e m till er

hållande af ränleliqrid för innevarande år i hvilket «fsc

e»de Aktiabrefven medhafvas Stockholm d 16 Nov .lEiO

Leomi CASSEL

I Upsala fleaigymnasium

i afseende på hvilken läroinrattning man för öfrigt får

hänvisa till den utförligare prospekten i Nr 14 af Afton

bladet d å lemnas undervisning i (undant Grekiska och

Hebreiska alla de vanliga Gymnasiernas läroämnen d v

s i Religion Historie och Geografi Latin Svenska Lefv

Språk Mathematik Filosofi ocb Botanik men dessutom i

Kemi Fysik Teckning Fältmätning Skönskrifning Bok

hålleri och Gymnastik Vid de förra läroämnena anmär

kes derjemte att lärjungarne äga fritt val att läsa eller

icke läsa latin att till historien fogas en kort Statistik

till Geografien kartritning att den mathematiska kursen

sträcker sig till och med elementerna af den högre kalky

len alt Botaniken Järes med afseende på dess tillämpning

och att dertill fogas en öfversigt af Zoologiens klasser fa

milier oth slägter samt slutligen att undervisningen i de

15 nyare språken omfattar att lära skrifva dem alla och att

lära någorlunda tala Fransyskan och Tyskan

Läroanstalleas syfte är att utgöra en grundligt theoretisk

förberedelse för det praktiska lifvet i allmänhet Afsigten

är således alt lärjungarne efter fullständigt genomgången

kurs som är beräknad på 4 ir dels skola vara omedel

bart användbara för det praktiska lifvet dels kunna afläg

ga fullständig studentexamen dels kunna inträda i de emoi

särskilta fallenheter svarande tiilämpningsskolor t ex Tek

nologisk institutet Målareakademien Fahlu bergsskola

Mariebergs krigsakademi Drgehergs landtbruksinstitut o s v

Inträdesfordringarne för hösttermin

- då kursen bör

jar äro katekes och biblisk historia fullständigt in

hemtats 2 :0 Svenska historien i sammandrag 3 :0 Allmän

fysik och Svensk geografi i sammandrag 4 :o Quatuor spe

cies i enkla tal sorter och bråk decimalbråk

-enkel regu

la de tri samt 2 böcker i Euklides 5 :o Grammatikalisk

underbyggnad i latinet använd vid tydningen af någon lät

tare författare t ex Cornelius Nepos Ceesar 6 :« Önskas

gerna att någon början är gjord med lefvande språken

åtminstone fordras innanläsning i Fransjka För vårter

minen måste fordringarna i bkI thema tiken emedan den

är en hefvudsak ökas till 4 böcker i Euklides i grad Al

grbra och sammansatt regula de tri

Arsafgiften är 100 Rdr Rgs terminsafgiften 50 Rdr Rgs

Nästa vårtermin börjar den 24 näslk Februari Nu va

rande lärjungar böra pä denna dag infinna sig men de

som kunna komma att önska inträdesexamen dagen

förut Tillfälle är för lärjungarne beredt att få bo un

der någon af lärarnes uppsigt eller att inackorderas i en

skilta hus osa derom anmälning sker Så väl dylika an

mälningar som till inträde torde ske hos Magister Svarten

gren och det så tidigt som möjligt om plats med säkerhet

skatl kunna påräknas

Hr Professor E G- Geijsr har haft godheten tillåta att

man får åberopa hans vitsord om läroinrättningeos ända

målsenlighet

l )argenärpnie uti framlidne Kyrkoherden L

Godhemii Konkurs kallas härmed till sammanträde å

Gökhems Gästgifvaregård den O nästkommande Deotmber

kl 10 f m för alt emottaga slutliqvid och lemna under

tecknad decharge Skölfvene den 9 November 1840

E LEXANDER Syssloman

Jem-Ångfart ^ei SAMUKL OWEN

kommer att så länge det är öppet vatten göra regu

liera resor emellan STOCKHOLM och WESTERÅfc nem

ligeo hvarje Måndag och Thorsdag kl 9 f m från Stock

holm till Westerås samt Tisdagar och Fredagar samma tid

från Westerås till Stockholm STRENGNÄS anlöpes pi re

san till Westerås omkring kl half 1 e m samt från We

sterås omkr kl 1-4 till 12 f m

Biljetter säljas hos C O Strindberg Stadssmedjegalan

TILL ENKÖPIIfG

går Ångfartyget ÖRNEN Kapten Fr Roos Tisdagar och

Fredagar kl 7 f m samt återvänder till Stockholm Ons

dagar och Söndagar Biljetter erhållas på Ångbålskonttrel

vid Storkyrkobrinken Nr 9

Ångfartyget COMETEN afgår niistkom Söndag

från Stockholm till Söder-Telge och Norrköping

kl 7 f m och RAKETEN från Norrköping till Stockholm

samma tid Biljetter för Passagerare säljas uti L J Waro

dells Tapet-Magasin i Bergstrahlska huset Restauration

finnes ombord

Ångfartyget ORMEN LÅNGE afgår för sista gån

gen i år i morgon Thorsdag d 19 November kl

7 f m till Söder-Telge Söderköping och Linköping Bil

jetter för Passagerare säljas å L J Warodells Kontor i

Bergstrahlska huset

Ångfartyget WIKINGEN afgår nästkovn Fredag

den 20 Nov kl 7 f m för sista gången i år till

Strengnäs och Arboga Biljetter för Passagerare säljas å

L i Warodells Kontor i Bergstrahlska huset

Ångfartyget GRIPEN afgår nästkom Thorsdag d

19 Nov kl 12 midd till Söder-Telge och påföl

jande morgon kl 7 till Nyköping och återvänder Sönda

gen den 22 Nov kl 8 f m till Söder-Telge och påföl

jande morgon kl 7 till Stockholm Biljetter för Passage

rare säljas uti L J Warodells Tapet-Magasin i Bergstrahl

ska huset Restauration finnes ombord

DILIGENCE

TILL GÖTHEBORG OCII HELSINGBORG

afgår alla Söndagar och Onsdagar kl S f .m från Diligencc

Kontorct i huset Nr 5 vid Clara Södra Kyrkogata

OIIETALTE BREF åtfölja till Postkontoren i Jhkolsund

Enköping Westerås Köping Arboga Örebro Ramunde

boda Mariestad Lidköping Sollebrunn Götheborg Kongs

backa Warberg Falkesberg Halmstad Laholm Engelholm

och Helsingborg

Diligencen ankommer till Götheborg Söndagar »ch Thors

dagar till Helsingborg Tisdagar samt till Stockholm Mån

dagar och Thorsdagar

nern från alla båll och ksnler yrkat reform af

den enväldig statsförfattningen

ORIENTEN

Om den nye berjsfursten Emir el-Kassims an

fall pi Osman Paschas iiger vid Meruba den 4

Oktober berältas följande detaljer Emiren för

enade sig med Scheikeine Francis Jussuf och

Georg och kastade sig med sådan häftighet pä

de 4000 man starka Egyptierne att desse efter

elt kort motstånd blelvo skingrade Då en ba

taljon Turkiskt infanteri som förenat sig med

Mjr .-niterne också började anfalla Egyptierne

grep dem cn panisk förskräckelse och llvkterj

blef allmän Osman Pascha blef illa blesserad i

armen och undkom med svårighet med ungclär

1000 man till Zahle 400 Egyptier blefvo på platsen

och 500 togos tillfånga De öfrige flyktade till

bergen eller inställde sig såsom öfverlöpare i

Turkiska lägret Följande dagen på aftonen hade

mer än #00 öfverlöpare af Osman Paschas korps

ankommit till Dscbunich De tillhörde allesam

mans dat 10 liriieregenientet det vackraste som

Egyptiska arméen fordom egde Nu komino de

modlösa uthungrade utan skor och med trasiga

kläder till lägret en verklig jemmerns bild Os

man Pascha skall i Meruba hafva satt eld på

hospitalet hvari lågo nära 600 sjuka Blott 50

af desse olycklige undsluppo lågorna och an

kommo till Dschunieh i ett fasansfullt tillstånd

De fleste af dem hade sedan trenne dygn icke

fått någon föda och hade icke annan betäckning

än trasiga linne-bl uscr

Den nye guvernören öfver Syrien Izzet Me

hemed Pascha skulle efter segern den 10 öfver

Ibrahim Pascha aflossa en af sina pistoler för

ätt deltaga i sina truppers glädjebetygelser öfver

segern Pistolen klickade men då Paschan skulle

sticka den i pistolhölstret brann den af och skot

tet tog i låret Blessyren skall vara farlig

POLEN

Bruket att genom kransars inkastande på tea

tern visa sin hj Ilning åt utmärkta artister har

i Warschau på Kejserlig befallning blilvit för

bjudet

FRANKRIKE

Vi nämnde i gir om det ofördelaktiga intryck

throntalet gjort hos allmänheten Det ödmjuka I

språket mot de fyra makterna d«n öfverdrifna i

förhoppningen på en fred åt hvilken inan fruk- j

tar att Frankrikes ära och intresse skola upp-

offras och deremot det stolta språket och deni

mäktiga sjelfförtröstan mot det sönderslitna Spa-

nien och den svaga Argentinska republiken

1

den fullkomliga tystnaden om förskansningarna

kring Paris isynnerhet sista perioden i talet

rörande landets inre ställning och hvari man

tror sig finna annonserad ett nytt skräcksystem

serdeles mot pressen — allt har förenat sig

att åstadkomma detta elaka intryck Uppgifter

na äro stridiga huruvida talet får tillskrifvas

Konungen eller Hr Guizot men temligen all

mänt påstås det att det föranledt en söndring

inom kabinettet De ofliciclla bladen söka väl

vederlägga detta rykte men man vet hvad de

officiella vederläggningarne stundom betyda

Af tidningarnes omdömen öfver talet anföra

vi följande

Commerce »Aldrig förr har man inför en

Kammare gjort en förklaring som till denna

grad kompTomeltcrar landets ära säkerhet och

framtid Guizolska ministerens politiska

program är ett af dessa redan från sin födsel

förkastade lappverk .» m m — Constitutioncl

«Throntalet är elt bestämdt återkallande är ett

afträdande af den politik som följts sedan Juli

månad .» — Temps »Så hafva vi då skridit flera

år tillbaka !» — Courier Francais »Aldrig har

man inför en stor nation fört ett ovärdigare

språk .» — Sieele »Rodnaden steg oss i ansigtet

då vi hörde detta tal som ministéren haft den

straffbara dårskapen att lägga Konungen i mun

nen .» — Univers »Hvad som i throntalet är

dunkelt obestämdt och ofullständigt synes å

ministérens sida göra en bestämd och otvetydig

förklaring nödvändig och å Kammarens ett kraft

fullt initiativ som tydligt bestämmer dess ställ

ning och för regeringen utstakar den nödvän

diga gränsen af dess pligter både i det inre och

det yttre .» Om Kammaren huru konservativ

hon än må vara under en sådan sinnesstäm

ning hos folkets majoritet verkligen skall med

sin röst våga understödja ministéren kommer

följden snart att visa

M

DANMARK

Konungen har till Danska kansliet aflåtit en

skrifvelse hvari med anledning af de inkomne

petitionerne om skattebevillningsrätt hvilka äf

ven varit undertecknade af tjenstemän Konun

gen anbefaller kansliet att erinra dem hvar och

en i synnerhet om deras embetspligt och att

varna dem att ej åsidosätta densamma så framt

de längre vilja ijena Konungen eller undgå att

dragas till ansvar för ett sådant förhållande Den

position regeringen antager i afseende på konsti

tutionsfrågan blir alli mer och mer fiendtlig e

mot d <» and» som i de mångfaldiga petitio-

RIKSDAGEN

BORGARESTÅNDET

(Forts frän Maudagsbl

— Till Hr Lagergrens i Måndagsbladet in

förda yttrande i Borfareståndet uti representa

tionsfrågan får Referenten göra följande tillägg

«Kfter det upplasta skriftliga anförandet tillade

Tal muntligen åtskilligt i anledning af Hr 1 'etiés

framrtällning om olämplighcten af Presteståndets

deltagande i representationen han trodde alt uti

bela Europa ingenstädes Preslerskapct skulle kunna

jemföra med värt i sann upplysning och tolerans

uti ingen slät stode folkbildningen så högt som hos

oss och man måste erkänna att ingenstädes hade

väl regeringarnc gjort så litet för densamma som bär

preslerne hade gjort del mesta detta riksmöte fram

visade dessutom en mängd frisinnade ledamöter af

Presteståndet man behöfde endast gå till reserva

tionerna vid ifrågavarande betänkande från ledamö

ter af detta Stånd och man skulle i dem finna

spår lill en sann liberal anda men icke till den

trångbrösthet som man vanligen tillvitat preslerna

Tal befarade att någon representationsförändring

imedlertid icke skulle kuuua åvägabringas förrän

iniativet toges från regeringens sida I afseende på

förslaget till allmän valrätt ansåg Tal slutligen

alt af en representant de malerialla beståndande

rättigheterna icke borde uppoffras för idétUa eller

för »yhetstorsöt Representationsrätten vore icke

den ringaste af rättigheter som tillkomma ledamö

terne i samhället och Tal för sin del hade ej mod

alt bortskänka densamma för sina kommiltenter .»

Hr Firnander yttrade sig äTven skriftligen man

i ett kättare anförande gillade principerna fördel

förslag Utskottet framställt men ansåg likväl att

valrätten borde få den utsträckning Professor Gei

jer föreslagit ;_

samt ansåg enkamrnarsysteinet för

delaktigast Önskade att man i händelse betän

kandet återremitterades måtte åt Utskottet öfver

lemna alt bestämma sättet för de nuvarande ore

presenterades inväljande i representationen

Hr Wedtbert Om det rationella i Utskottets

förslag icke för närvarande vore antagligt skulle det

i en framtid både godkännas och beundras För sin

del inskränkte sig Tal för närvarande lill att in

stämma i det af Hr von Troil »fgifna förslag ge

nom hvars antagande mycket vore vunnet om ock

så icke allt

Hr Kjellberg uppgaf äfven ett nytt förslag till

val efter stånds-kategorier för röstsättet ocb val

census m m

Hr Rassel lofordatlt Utskottet «r dess bemödan

den i denna vigtiga fråga och instämde i det för

slag som vore en frukt deraf Många hade erkänt

oriktigheten i principen om allmänna val men huru

skulle det gå oid nian endast erkände sjelfva prin

cipen utan alt vilja dess antagande Tal upptog

åtskilliga anmärkningar som blifvit gjorda emot

detta valsätt och sökte ådagalägga alt det var det

enda som uppfyllde allas fordringar

Hr Wallén äfven skriftligen och för allmänna

val önskado blott alt en större valrätt än Utskottet

föreslagit måtte tillkomma städerna samt ansåg

enkammarsysternct för det hos oss lämpligaste

Hr Nordtall muntligen kunde ej godkänna det

resultat hvartill Utskottet kommit ehuru han er

kände nödvändigheten af vår närvarande represen

tations oinbildning I afseende på uppgifna försla

ger ansåg han de uti Grefve Spens

resei vation

angifna liufvudgrunder för de ändamalsenligaste i

eller att landet borde indelas i SO valdistrikter af

hvilka hvarje distrikt sände fem representanter en

adelsman cn prest en borgare cn bonde och en

af Ståndspersonsklassen m m

Hr p tré upptog uti ett längre muntligt anföran

de åtskilligt som under diskussionen förekommit

deribland först de anmärkningar som blifvit fram

kastade mot Grefve Anckarsvärd såsom Utskottets

Ordförande upplyste att Hr Grefven med sin me

ning stannat i minoriteten inom Utskottet och att

således de öfriga lcdamöterne äro ansvarige för det

klandrade betänkandet det humana och förbindliga

sätt hvarmed Hr Grefven uppfjlit sitt .kall kunde

tjena andra ordföranden till föresyn Inom repre

sentationen fanns ingen som från början haft så

stor förtjenst som Hr Grefven om representatio¬

nens ombildning ocb den tid torde komm di

man icke vägrade att i denna del göra GrefTe»

rättvisa

— Förlägenheten vore synbar hos de ta

rika ledamöter af Ståndet som förkastat Konstilo

tionsUiskottcts förslag utan att till egen belåten

het kunna sätta något annat i ställett — En Tal

som visat sig äga mycken förkärlek för de store

hade äfven sökt visa att ingen mera genomgripande

förändring af vår närvarande representation vore af nö

den Visserligen hado representationen i närvarande

ögonblick mera imponerande ställning än någonsin

förr Såsom en följd af Ständernas vid denna Riksdag

vidtagna åtgärder hade Kongl Maj :t från konseljen

afläpsnat dess med anmärkningar belastade rådgifva

re derjemte hade Kongl Maj :t med bifall till Stän

dernas beslut till cn departenicntalstyrelses införsjo

de kallat nye rådgifvare bland hvilka märkas cn

tillförordnad statsminister för utrikes ärenderna

—

hos hvilken både Konung och nation ega stor för

bindelse för det han genast efter Hr Hartmansdorffs

atliigsnande ur representationen supprimcrade till»

vidare den förhatliga indragningsmakte — en chef

för krigsdepartementet som visat sig älska ordning

och sparsamhet inom statsförvaltningen samt rätt

skatTenshet i befordringsärender och slutligen en

chef för civildepartementet som gjort sig känd för

fria åsigtcr i handels- och näringslagstiftningen och

endast bar att tacka förtjenstcii för sin statsråds

plats Det torde äfven få tillräknas Ständerna att

det hitintills lyckats att från det lediga Just stat»

ininisteriembetet utestänga en landshöfding i ett

af de Småländska länen hvartill komme åtskilliga

vid denna Riksdag fattade beslut om den ministeri

ella ansvarighetens utkräfvandc till befordran af d«

rationella åsigter i afseende på landt- och sjöförsva

rets organisation införande af ordning och sparsam

het i statsförvaltningen konsternas uppmuntran in

m men ehuru detta kan räknas närvarande riksmö

te till godo kan likväl häröfver intet försvar hemta

för ståndsrepresentationen aom onaturlig i sin bild

ning lidande af brist på harmoni och system sön

drad ända till fiendtlighet inom sina egna bestånds

delar böjd och pressad sf sina onaturliga formers

tyngd framtcr det olyckliga skådespelet af en sig

sjelf småningom upplösande makt hvars egentliga

moraliska styrka nu mera endast är att söka inon»

de afdclningar hvilka närmast representera folket

Tal förklarade sig förbunden en ledamot som med

anledning af ett föregående yttrande af honam (Hr

Petré tagit Presteståndets försvar Mycket vanns

väl icke derigenom emedan det föga innefattat nå

got i sak mea det sativerado imedlertid apparan

cerna i så måtto som det icke kunde sägas att ett

helt RiksStånds behörighet blifvit satt i fråga utan

att någon stämma höjt sig deremot Presteståndet

saknade lyckligtvis icke ledamöter som sjelfve voro

af samma tanka som Tal i denna fråga Denna

representationsrätt fölle sig äfven allt för tryckalid

för valmännen så all mången kyrkoherde nödgas ta

ga sin sista skärf för att betala bidrag till riksdags

arfvodet Sådant vore lätt insedt af det orimliga

deri att Presteståndet intoge en fjerdadel af repra

senialionen Det vore föga mer orimligt om hela re

presentationsrätten uteslutanda läge i Presteståndets

händer förutsatt nemligen att presterliga befordrin

gar icke utgingo från Konungamakten men uteslu

tande från folket genom fria val Biskoparne anse

sig nu för ingenting mindre än konungamaktens måls

män och betrakta folket i dalen såsom en rå licuufc

lig massa cn af högvördiga Ståndet bade till och

med sagt att han för detsamma hyste större afsky

än för ovännen i Öster Denna sinnesstämning mot

det lägre folket så olycklig hos prestman vore en

följd af den synbara retelse till ärelystnad och få

fänga utmärkelser som alstras af Presteståndets del

tagande i statsbestyren Tal hade sjelf inom pre

steståndet hört en ledamot förespegla biskoparne ett

förslag hvarigenom de icke skulle förlora sin sjelf

skrifna representationsrätt «M5rken väl mine Her

rar » fortfor han «alt detta skedde i cn tid då man

i allmänna moralens religionens och fäderneslandet»

namn fordrar Biskoparnas frivilliga afträdande ur

representationen .»

Hvad man yttrat om Ståndens anor historiska

minnen och i folkets seder rolfäslade anspråk vore

alltför vackert men också alltför fåfängligt I den

syftning mången här talat derom skulle man med

fog kunna sälta i Iråga om RiksStånden hafva nå

got att berömma sig af de oinstörlningar i samhälls

ordningen hvartill de i deras fordna skepnad bidra

git Skulle sådant lända dem till förtjenst vore ock

så följden att revolutionen togs i försvar Detta vo

re dock lindrigast sagt oförsigtigt Klokast är må

hända den som öfver Ståndens forntid drager en

slöja så litet genomskinlig som möjligt Tab räk

nade de närvarande Ståndens upprinnelse från re

volutionen 1809 dä en konung afsattes och hans

dynasti för alltid skiljdes från riket

Att tala om Norges exempel vore väl förgäfves

Hänvisningen pä dess hugneliga och lärorika exem

pel vore en ropandes ord i öknen fruktlöst vore

följaktligcn att fästa uppmärksamheten på en nabo

stat som nu lifligt önskade att tillegna sig Norges

representationssätt fruktlöst att ådagalägga den po

litiska vinsten af ett representativt samband mellan

trenne nära beslägtade och icke destomindre skiljda

folk Riksdagens gång dess vunna och väntade re

sultater voro redan vidrörda det vore begripligt att

ju bättre ställningen vid detta riksmöte vore ju star

kare den representativa statsmakten vore desto min

dre anledning förekom att till grundlagsenlig be

handling antaga ett af ståndsprincipens vänner upp

rättadt reformförslag som långt från att vara ratio

nell skulle i anseende lill derigenom beredt ökadt

inflytande för ernbets- och tjenstmän möjligtvis göra

representationen sämre än den nu är Representa

tionsfrågan kräfde under nuvarande omständigheter

en annan behandling an den rönt inom Stånden

Tal hade redan i Utskottet framhållit de förnämsta

bristerna hos vår närvarande representation Han

hade haft till syfte att man i denna samhällsvigtiga

sak skulle börja med att ransaka sig sjelf — sitt

Stånd sitt Stånds omgifning Han trodde att mani

denna fråga icke borde sky att insk iida i hvarje stånds

förhållandes egna och utmärkande brister att äm

net vore af den beskaffenhet alt lill och med Riks

da-ens egna personligheter icke borde fritagas från

en

närmarc granskning allt i ändamål att lägga sam

tidens iakttagelser till den förut samlade erfarenhe

ten Om också häruti skulle ligga något offer så

vore dock ändamålet omisskänneligen godt .» Den

kallt beräknande egcnkärleken har imedlertid segrat

Inom de trenne Stånden hafva de öfverflyglats des

sa få röster hvilka bemödat sig att i dagen lägg»

nämnde RiksSl :s sannskyldiga ställning i dess egenskap

af nationens ombud Åter elt nytt dråp af denna välbe

kanta öfvertygelse som efter omständigheterna svag

nar långsamt mycket långsamt i den mån makten äl

skas för dess egen skull och icke såsom medel att

befordra folkets lycka Det skall dock visa sig att

tefce blott den yttre r ivflndigheten ulan oek del

Un tärande egna och »vanliga förhållandet mellan

Regering "ch Ständer *r :irt ror gör en represenla

tion»-ombi !dning ounti 'ikjjj oeh alt i den mån ma

Joritcten innm de sednare nu går »in egen af hof

inflytelse slindt-anda t» enskild mening oberoen

de väg så kommer Sty relsens förr »bemärkta obenä

genhet mot denna ombil ning att lemna rum åt en

motsatt tanka .» »Då representations-frågan

i förra plenum föredrog- inom Borgareståndet fram

lade» på Talmansbordet en my»keuhet tryckta exem

plar af ett represent» :lons-för»Iag — upprättadt af

en ledamot i ett annat Riksstånd Dsremot är na

turligtvis intet alt erinra men dessa exemplar bära

»tämpeln of en firma som under en längre tid af

Riksmötet sysselsatt sif dels att på det mest frene

tiska oeh äreskändande sätt angripa Konstitutions

utskottets majoritet deU att i skymfande syftning

personalisera vissa bland Otskoltets ledamöter Och

ieke nog härined mai finner i nyssnämnda exem

plar införd en i alirswisk form författad arti

kel som har till syftemål att dels förlöjliga min si

sta motion i afseende på linieflotlan dels ock alt

påbörda millionären samhiilsvidriga omstörtande af

»igter Så länge dylik pasqviller i likhet med det

rykthara Landsorts-breVct stannsl i vaktmästare

rummet är »lystnadens vältalighet» allt hvad dervid

behöfver iakttagas men då de såsom nu är fallet

inträngt till sjelfva Talmansbordet och således blif

vit hos llögtärade Ståndet först bordlagda och se

dermera utdel de kan e» förklaring icke gerna ute

blifva åtminstone af drm mot hvilka de äro per

sonligen riktade Jag bör således hafva äran för

klara att likartade pascuiller om de än hädanefter

»kulle komma alt fästas på sjelfva den plats jag

inom Ståndet innehar likväl icke skola förmå mig

att afvika från mina åsikter om representant-kallet

och dess fordringar och åligganden Jag tror icke

heller alt de på Ståndets ledamöter i allmänhet

skola hafva åsyftad verkan Alla utom oss förefun

na försök alt inom Klindet åstadkomma split och

söndring hafva hitintill» visat sig fruktlösa Den

omtalade koalitionen mot en af Ståndets aktade le

damöter är en dikt som denne värde ledamot

»jelf utan tvifvel är den förste att vitsorda San

ningsvidrig är äfven be-äilelsen om en Ståndets le

damot som vid Riksdagens slut skulle komma att

bibringa sina konmitlriiter besynnerliga saker om

det »ätt på hvilket Borgareståndet vid Riksmötets

begynnelse bidragit till Utskottens formerande Den

förföljelse man i allmänna papperen med en från

en handling af meitskligiiet hemtad anledning rik

tat mot en annan Ståndets ledamot har icke för

mått alt på minsta satt rubba dess inom Ståndet

förrärfvade aktning och tillgifvenhet En anmärk

ning bör härvid icke undertryckas De ifrågavaran

de hjertlösa pasqvillerna hafva utgått från den »de

vueradc» »sal ^rierade» och inom Representationens

nu varande Öfverhus gynnade pressen hvilken nu

mera uteslutande tillegnat sig det språk som ut

märkte Grewesmöhlen och (jorde honom till ständig

landsflykt förvunnen Detta språk syftar omisskän

neligen till väckelse aT allmänt hat och hämnande

utbrott mot Representanter hvilkas Riksdags-opinio

ner icke kunna på den lugna vägen med bindande

skäl och logisk bevisning undertryckas Om nu

detta förhållande med synnerligt fästadt afseende på

högsta maktens mer eller mindre synlign tillgörande

härutinnan är nedslående så är det likväl på an

dra sidan en icke mindre tillfredsställelse att erfara

huruledes den fria pressen deremot i allmänhet ut

trycker sig på ett tungomål utmärkt för sans mo

deration och anständighet X sanning ligger häruti

en den sanna upplysningens största seger en seger

hvars följder snart eller sent måste blifva inflytel

serika för både Konungen och Nationen !»

Hr I Mari Om såsom en värd ledamot yttrat

de fyra RiksStånden verkligen utgjorde Svenska föl

tets Representanter skulle en förändring lätt verk

ställas då skulle 1 § Riksdagsordningen vara en

»anning Men så förhåller sig ej De fyra Stånden

»tå utom rummet af representationen folket måste

sjelft dit inlåtas genom representanter som kunna

anses för dess verkliga ombud Om frågan varit att

stifta en vallag för en ny nation skulle Tal icke

dragit i betänkande att sluta sig till dem som ön

ska alimänna val men ansåg det vara omöjligt att

emot historiska minnen och urålders häfd in ni

införa ett representationssätt som skulle kullkasta

allt hvad som tinnes Tal var sinnad att instämma

i Prosten Odmans förslag men endast med skiljak

tighet i afseende på öfre kammarens bildande Men

efter hvad man af diskussionens gång kunde inhem

ta komme icke samma förslag att här vinna nog

gehör för att göra sig gällande Tal kunde likväl

icke instämma i deras mening som önskade att frå

gan helt och hållet måtte falla och öfverlemnas åt

en oviss framtid Det vore en sträng pligt för hvarje

fosterländskt sinnad representant att så mycket som

möjligt söka medverka lill införande af någet bättre

På sjelfva Riddarhuset och inom PresteStåndet ha

de man varit ense om att icke allt borde förblifva

såsom det är och att sjelfskrifvenheten borde upp

höra detta vore åtminstone något hoppgifvande

Borgareståndet som hade så små uppoffringar att

göra borde icke sätta sig emot den allmänna ön

skan Om enligt hvad man kunde förmoda försla

get till allmän valrätt förkastades torde det förslag

till Ståndets gemensamma tankar som af Hr Hal

ling blifvit främstäldt vara det bästa Tal fästade

sig slutligen mot de anmärkningar som blifvit fram

ställda mot Grefve Anckarsvärd såsom Utskottets

Ordförande och förklarade att han icke kunde fö

reställa sig ett värdigare sätt större nit och oväld

än Hr Grefven ådagalagt vore detta aristokratiska

idéer önskade Tal att de voro allmännare Ord

föranden hade för öfrigt med sin mening stannat i

minoriteten ehuru han icke velat reservera sig utan

så uppfattat sin ställning alt han borde dela ljuft

och ledt med Utskottet Man skiljdes mod större

aktning från Hr Grefven såsom Ordförande än man

emottagit honom såsom sådan

nr Ekholm utvecklade ännu ytterligare det afho

nom förut framställda förslaget som han uppläste

och önskade att Ståndet måtte omfatta såsom sin

gemensamma tanka

Hr W /iy biträdde i afseende på huvudprin

ciperna Utskottets förslag men i afseende på ål

dern som skall erfordra» för att vara valberättigad

instämde Tal i hvad Frih Kan 'zotc föreslagit i sin

vid betänkandet fogade reservation

Hr IVestlinytr erdade i enlighet med sitt yttran

de och sökte med allmänna lagen och åtskilliga in

rättningar såsom roteringsvcrket taxeringsnämnden

m in vederlägg» hvad förut blifvit yttradt att mu

Hicipalväsendet hos oss ännu icke vore utbildadt

Hr Geijer tillade åtskilligt till sitt förra anförande

och fästade uppmärksamheten vid det af Grefve Spens

framställda förslag i händelse Utskottets såsom man

kunde förmoda icke antoges

Hr fforin Som Konstitutionsutskottets förslag

»aktadt dess verkliga förtjenst doek möjligen ännu

icke motsvarades af nationens uppnådda grad af

mojnad för att vinna ett obetingadt gillande ville

Tal endast sluta sig till dem som hysa den tanka

att det i alla fall vore bättre att vinna något än

alls intet och instämde i de åsigter som Hr Ek

holm framställt och uti hans förslag till Ståndets

gemensamma tankar i denna sak

Hr Carlberg kunde ej gilla Utskottets förslag

hufvudsakligen på de gränder att detsamma vore

allt för mycket rationell för alt för närvarande

kunna antagas Städerna skulle genom detsamma

■ Ta menade förmodligen Ilr Lagergren

o

nedsjunka till eu obetydlighet inom representatio

nen Delado de af Hr tielsineiv framställda åsig

ter i afseende pi valsättet önskade han att man

»kulle bibehålla det famla att 60 valdes inom hvarje

Stånd och att representationen kom att samman

träda på 2 :e kamrar

Hr K rinck replikerade åtskilligt af hvad som blif

vit anfördt mot Utskottets förslag och upptog äfven

slutligen Hr Hrtsinqii anmärkning emot Utskottets

Ordförande den han lofordade för det humana och

opartiska sätt hvarpå han uppfyllt sitt kall äfven

som han ådagalade orättvisan af beskyllningarne då

Grefvens egen mening i denna sak icke blifvit den

gällande

Hr Helxingiut ville endast förklara sin tacksamhet

för de intressanta upplysningar åtskilliga af Kon

stitutionsutskottet lemnat om Utskottets Ordförande

dessa upplysningar voro för Tal ganska intressanta

då han med mycken uppmärksamhet från sin lilla

vrå följt Grefvens bana i stora verlden o s v

Hvad som af Tal således blifvit i förra plenum yt

tradt hade varit ett ord i sinom tid Det var ädelt

att försvara en frånvarande äfven om anfallet en

dast var supponeradt hvilket skulle visa sig om

man återgick till det skriftliga anförande som Tal

uppläst och funnes vid protokollet

Hr Hyiin utvecklade grunderna för sitt förra an

förande samt företag ea sträng granskning af femte

Ståndet hvilket han fruktade skulle komma att ut

göras endast eller till största delen af afskedade

tjenstemän eller sådana som skulle tillika med le

damöterna af Adeln och Prestestindet votera för

högre anslag och sålunda tillsammans med dem bilda

en af ^jord pluralitet mot ledamöterna af de begge

andra Stånden samt således dominera dem i alla

frågor som rörde anslag eller vigtigare ämnen

Hr Rydin var den sista Talare i förmiddagens

plenum andra dagen representationsfrågan förevar

iForts följer

(Ett yttrande i denna fråga af Ilr Borgmästaren Ja

cobi under första dagens diskussion har kommit

alt förbises men som vi uti redogörelsen för

denna debatt ännu en gång återkomma till samme

Talare torde detta yttrande då lämpligen kunna re

produceras

UTSKOTTS-BI-TÅNKANDEN

förslag till ändring uti regeringsformens §§ 39

40 41 49 oeh 43 De föreslagna förändrin

garne angå egentligen de fall då Regeringen fö

res af Statsrådet under Konungens resa sjuk

dom omyndighet vid hans död vid thronledig

het eller då Konungen går i fält m m Ut

skottet föreslår följande nya redaktion

g 59 Vill Konungen utrikes resa meddele han Stats

rådet in pleno denna sin föresats och inhemto dess

tankar deröfver på sätt 9 § omtalar Besluter Ko

nungen derefter sådan resa och den verkställer be

fatte sig ej med rikets styrelse eller «mcd den ko

nungsliga maktens utöfning» så länge han utrikes

vistas utan före Statsrådet under sådan Konungens

frånvaro »styrelsen» i hans namn med all den

ctmakf» som denna regeringsform Konungen tilläg

ger (eoch under de serskilda ledamöternas ansvarighet

för sina rådslag och kontrasignation på sätt 38 106

och 107 gg stadga» dock må Statsrådet «icke» ad

ligt stånd weller friherrlig eller greflig värdighet el

ler riddareordnar tilldela» äfvensom alla lediga

sysslor endast tills vidare kunna förvaltas af dein

som Statsrådet dertill förordnar

(Sista meningen som börjar »Huru förhållas

skall» utgår

I öfrige SS åsyftas endast mindre redaktions

förändringar

förslag till ändring i regeringsformens §§ 8

13 39 42 43 63 och 81

Förändringarne angå hufvudsakligen det antal

ledamöter som i Statsrådet böra öfvervara före

dragning och afgörande af olika slags mål Den

föreslagna nya redaktionen år följande

g 3 Ej må Konungen fatta något beslut i mål

hvaröfver Statsrådet höras bör derest icke minst tre

af Statsråden utom vederbörande föredragande till

städes äro

«Minst sex af Statsrådets ledamöter böra utom fö

redraganden» öfvervara alla mål af synnerlig vigt

och omfattning hvilka i Statsrådet förekomma

Sådane äro (frågor om Riksen» Ständers fram

ställningar och önskningar» Frågor ooh förslag »era

stiftande ändring eller upphäfvande af sådan lag

som 87 S omtalar» om nya allmanna författningar»

vidtagande om upphäfvande «eller» förändring af de

förut gällande om nya allmänna inrättningar uti

serskilda styrelsens grenar med flere af dylik be

ska ITenhet

(Statsråd som enligt 39 40 41 eller 42 gg sty

relsen för må ej fatta något beslut der icke minst

sex af Statsrådets ledamöter utom vederbörande fö

redragande när äro .»

«Vill Konungen på sätt 81 g stadgar besluta om

förslag till stiftande ändring eller upphäfvande af

grundlag eller vill han börja krig eller sluta fred

lyfta någon af dc i 65 § omförmälda summor eller

företaga sådan resa som 59 <5 säger må det beslut

aj fattas utan alla tio ledamöterne af Statsrådet

der de icke laga förfall ega när äro och sig yttra

börande i ingen händelse sådant beslut fattas der

icke minst sex Statsråd utom vederbörande Före

dragande tillstädes äro .»

«Så vidt som de mål hvilka här sist omförmälde

äro

0 kunna förekomma i Statsråd som med ko

nungslig makt styr vare för besluts fallande der

om lag som sist sagdt är .»

«Öfvcr alla mål hvilka i Statsrådet férckomma

böra föredragningslistor förut vara Statsrådets till

städesvarande ledamöter meddelade .»

I enlighet härmed äro sedan de deraf härfly

tande nya ordstiillningar i de följande paragra

ferne uppställde der behandlingen af de ofvan

nämnde enskildt speeifierade mål finnes intagen

Men 43 § skulle tillika få följande redaktion

Går Konungen i fält eller till aflägsnare inrikes

orter reser förordne tre ledamöter afSlatsrådet un

der den ordförande som han antingen ibland Prin

sar af sitt hus eller ibland Statsrådets ledamöter

serskildt nämner att Tora Regeringen i dc mål Ko

nungen föreskrifvér (Föredragningen inför Konun

gen af de mål som liaa då sjelf afgör och som ä

ro af den beskaffenhet att Statsrådet öfver dem hö

ras bör fördele Konungen si som honom godt sy

nes emellan de fyra Statsråd hvilka enligt 8 g minst

skola när vara kunnande intet sådant mål utan i

sammanhang med den tillförordnade styrelsens der

öfver afgifna yttrande föredragas X de händelser

om hvilka denna paragraf handlar anser litande

paragrafens stadganden att vigtigare mål icke få af

göras der icke flere än trenne af Statsrådets leda

möter utom föredraganden när äro uppfyllda då

antalet af de Statsråd hvilka inför Konungen och

dem hvilka i den tillförordnade Regeringen i mål af

denna beskaffenhet sig yttrat sammanräknade upp

går till det som i 8 g säges .»

förslag till ändring i Regerings-Pormen §§ 39

och 43

Förändringen åsyftar att närmare bestämmande

af hvad iakttaga» bör i afseende till Riksstyrel

sen di Konungen uppehåller sig i Norge

ende tillägg till € § Regerings-Formen Utskot

tet föreslår följande tillägg nä»t efter meningen

»Bland de tre Statsråden utan departement böra

minst två hafva förvaltat civil beställning»

«Är Departements-chef af laga förfall hindrad för

ordne Konungen till departementets styrelse och fö

redragning af dertill hörande ärenden med den rätt

oeh det ansvar som denna Regerings-Form före

»krifver Statsråd utan departement departementets

Expeditions-chef eller i fall äfven desse af laga för

fall hindras annan Svensk man medade i 4 g om

förmälde egenskaper .»

ändring af den grundlags-paragraf som handlar

om de tillfällen då Konungens Rådgifvare stäl

las under Riksiätt eller af Reg F § 106

Utskottet har nemligen funnit det ovilkorliga

stadgandet i detta lagrum angående skyldigheten

för Konstitutionsutskottet »att ställa de Råd

gifvare under tilltal inför Riksrätt hvilka up

penbarligen handlat emot Rikets Grundlagar

eller allmän lag eller tillstyrkt någon öfver

trädelse deraf» m m vara belänklig och dess

pluralitet har på denna grund föreslagit elt

tillägg i paragrafen

»så framt ej UlskotUet finner sig böra förut ser

skildt underställa Rikets Ständer de skäl på hvilka 1

det anser åtal icke böra göras i hvilket fall Ri

ketk Ständer ega att antingen underkänna Utskot

tets skäl eller göra sådan anmälan som i näst

följande § omtalas eller förklara att ingen anmärk

ning eger rum .»

»Riksrätt hvarom denna g stadgar vare sam

mansatt på sätt som i 102 § säges dock så att ,»

i stället för Statsråd fyra de äldste Justitieråd

tvänne af frälse och tvänne af ofrälse stånd »der»

säte taga och gånge »för öfrigt ,» som i 101 och

102 §g »säges Sådan Riksrätt» döme efter allmän

lag och den »ansvarighetslag hvilken för detta än

damål» utaf Konungen och Rikets Ständer fasställd

»3r .»

Då mången torde förundra sig öfver att Ut

skottet har velat öfverlemna åt Rikels Ständer

en pröfning som egentligen borde tillhöra ak

törs bedömande och domstolens skiljande så

anse vi oss äfven böra införa Utskottets rä

sonnemang

»I alla länder och under alla regeringssätt kunna

omständigheter inträffa då landet icke kan räddas

utan att lag örverträdes Sällsyntheten af dessa

omständigheter och den grannlagenhet som pröf

ni 11 gen af frågan om de verkligen inträdt fordrar 1

medgifva icke att i lag anföra dem men lagen

bör vissorligen lemna utväg att undvika dess til

lämpning å en handling för hvilken dess upphofs

man kan hafva anspråk på både samtids och efter

verlds erkänsla

»En sådan utväg finnes icke eller åtminstone blott

ofullständig i Konungens benådningsrätt som i af

seende på brott af det slag hvarom här är fråga

är inskränkt och icke kan åt landet bibehålla en

för sådan lagstridig handling dömd nians tjenster

vore dessa äii så omistliga En annan utväg måste

således här utfinnas nemligen rättigheten att icke

anklaga ehuru lagöverträdelsen är ostridig och

klar

»Det gifves ock grundlagsbrott för hvilka något

straff i ansvarighetslagen icke är bestämdt och ej

eller torde kunna lämpligen bestämmas Konstitu

tionsutskottet befinner sig i afseende på sådana

den obehagliga nödvändigheten alt anklaga med

den öfvertygelse att anklagelsen icke kan leda till

juridiskt ansvar för den anklagade

»Afven i denna händelse synes det för nationens

värdighet af vigt att anklagelsen kan nedläggas

»Utskottet erkänner likväl vådan af att åt ett

Konstitutionsutskott öfverlemna att efter sitt godt

finnande nedlägga en anklagelse då lagöfverträ

sen är uppenbar En sådan rätt synes endast kun

na tillerkännas hela national-represcntationen Men

Utskottet måste derjemte erkänna vigten af de skäl

på hvilka skyldigheten att ställa Konungens Råd

gifvare under tilltal för begångna öfverträdclser

blifvit Konstitutionsutskottet ålagd Med allt för

troende för Riksrättens känsla af sitt ansvarsfulla

kall synes dock betänkligt att tynga anklagelsen

med vigten af hela national-representationens ut

talade öfvertygelse och Rikets Ständers anseende

svnes icke eller böra blottställas för äfventyret all

en af dem besluten anklagelse skulle underkännas

»Vid sådant förhållande har Utskottet trott sig

böra till Rikets Ständer hemställa alt Konstitu

tionsutskottet med bibehållande i öfrigt af dess

nu i Regerings Formens 106 g bestämda pligt

måtte berättigas att när det finner skäl alt un

derlåta en anklagelse hvilken enligt nämnde g :s

ordalydelse Utskottet åligger hos Rikets Ständer

anmäla dessa skäl och afbida Rikets Ständers yt

trande innan Utskottet fattar afgörande beslut Ut

skottet tillåter sig härvid tillägga att detta förslag

så mycket mindre ändrar den i RCg F :s 106 g

uppställda orundsalim som Rikets Ständer genom

ett ogillande af Konstitutionsutskottets till stöd

för dess mening om anklagelsens olämplighet an

dragna skäl icke skulle kunna anses hafva sig i

hufvudsaken yttrat Konstitutionsutskottet blefve

efteråt som förut inför nationen ansvarigt för an

klagelsens grunder men Rikets Ständer komme i

tillfälle att i ömtåliga fall skydda lagens värdig

het För

m

att sätta Rikets Ständer i tillfälle att på

samma gång som de uttrycka sin tanka att en

handling icke bör inför domstol åtalas likväl ut

tala ett ogillande deraf har Utskottet föreslagit

att Rikets Ständer må kunna på samma gång be

sluta åtalets nedläggande och sådan anmälan som

i 107 g omförmäles .»

s

G

B

u

k

g

d

S

å

t

v

v

d

v

u

d

s

s

b

t

e

r

Riksrittens frihet [i frågans bedömande En slag

dom vore derigenom p fölband gifven hvars ■

ralisk» verkan icke någon Riksrätt i verlden förmådde

upphäfva om in dess juridiska frikännande blefve

det mest ampla Bå såsom nu en delegation af

Rikets Ständer ensam beslatumor .inställande af åtal

har man icke att befare något sådant band på do

marenas frihet Långt mindre är vigten af ett fåta

ligt Utskott» opinion än Rikets Ständers Derige

nom alt man låter frågan huruvida åtal skall ske

bero på ett Utskotts bepröfvande bibehåller man

den i min tanka gifna fördel alt RiksRätten skuil»

kunna sammansättas till någon del af riksdagsmän

Detta sätt att bilda Riksrätten hvilket jag anser för

det enda rimliga kunde icke begagnas om det bet

rodde på Rikets Ständer att pröfva huruvida åtal

skulle anställas I sådant fall blefve RiksRätteng

ledamöter på en gång både åklagare och domare .»

— — — «Det var ic

ke utan vis besinning som 1809 års lagstiftare be

klädde Konstitutionsutskottet i serskilda fall med

Rikets Ständers rätt och tillerkände detsamma deri

genom omisskännliga prerogativ Man väntade så

som jag föreställer mig å ena sidan af en få

talig med strängare urskiljning utvald konklav

snarast den måtta sans och högsinthet som ej af

någon biafsigt kunde förledas att misstyda grundla

garne ej aktade för en ära att utan behof jemka

och förändra dem och som sjelfmant höll sig tillba

ka från alt till laga näpst framdraga förseelsen enär

icke lagens egen helgd eller fosterlandets väl

sådant

kräfde X andra sidan ville man vid uppkommande

1 mäklade förhållanden eller pakallade nödiga för-

pi nan i ■ sint 1 j I 1 f 11 f 1 v I t 1 to f

-l Ir wl /il nllur m»

å

1

bättringar i det konstitutionella statsskicket eller up

penbara förbrytelser deremot inom konseljen finna

en tillfredsställande lösning utan att i nationalre

presentationen inknsta förderfliga tvistefrön och upp

röra dess olika mångahanda tycken meningar oeh

omdömen — Att nu åter afvika från dessa antagna

grundsatser och deremot indraga representationen i

mer eller mindre klyftiga undersökningar om arten

af de förseelser emot regeringsform eller andra Ri

kets gällande lagar hvilka

kunna komma Konungens

rådgifvare lill last samt sålunda låta Rikets Ständer

pra ;liminärt skärskåda rent juridiska under domare

makten egentligen hörande frågor det finner jag för

min del högst betänkligt fruktande att ett sådan t

förfarande skulle lätteligen leda å ena sidan till

söndringar och partistrider å den andra till högst

skiljaktiga resultat af ömsom flathet ömsom hårdare

omdömen möjligen icke utan inverkan på det blif

vande domslutet —»

örslag om tillägg lill Regerings-formens § 87

oeh Riksdagsordningens § 33

Förändringen åsyftar egentligen underlättan

det af pröfningen af nya Lagförslaget då Rikets

Sländer skola förelaga detsamma till afgörande

Den nya redaktionen skulle blifva

g 87 Regerings-formen Riksens Sländer äga ge

mensamt — — — förefaller frågan och förblifve vid

det som förut stadgadt varit

»Vilja samtliga RiksStånden åt Lagutskottet upp

aga att med deras rätt öfver Konungens propo

sition i sådan fråga besluta antingen om alla de

ämnen hvilka propositionen omfatta eller blott

om vissa deribland då skall Utskottet genom val i

vanlig ordning ökas till ett antal af Fyratioåtta le

damöter Tolf af hvarje Stånd Detta Förstärkta

Lagutskott åligge då att i frågor hvilka blott i

vissa delar blif \it till Utskottets afgörande öfverlem

nade till Rikets Ständer i stadgad ordning afgifva

utlåtanden om de ämnen deruti något Riksstånd

förbehållit Rikicns Ständer beslutande-rätt och se

dan Riksens Ständer deras beslut deröfver fattat dc

delar af frågan i hvilka Riksens Ständers beslutan

de rätt blifvit Utskottet uppdragen afgöra »arnt å

Riksens Ständers vägnar yttrande öfver det hela till

Konungen afgifva Om de frågor hvilka i sin hel

het blifvit till Utskottets afgörande öfverlemnade

äge Utskottet att utan någon hemställan lill Rik

sen» Ständer besluta och å Riksens Ständers väg

nar sig yltra

»Sådant Utskott äge ock att om det nödigt fin

ner för upplysningars inhemtande tillkalla andra

lagkunniga män jamt då Konungen och samtliga

RiksStånden så besluta efter Riksens Ständers åt

skiljande sitt arbete fortsätta dock i intet fall län

gre än till den dag då ny Riksdag öppnas Då

sådan fortsättning af Ulskettels arbeten beslutes

bör hvarje Riksstånd utse Sex Suppleanter att ifall

Utskotts-ledamöter under tiden aTgå dem i den

ordning de erhållna rösternas antal utvisar efter

träda För den tid Utskottet efter Riksdagens slut

sitt arbete fortsätter njute dess ledamöter af Stats

medlen det arfvode som Riksens Ständer be

stämma .»

g 33 Riksdagsordningen 3 :o »Förena sig samt

lige RiksStånden alt åt J .agUtskottet uppdraga att

med Riksens Ständers rätt öfver någon genom Ko

nungens proposition väckt Lagfråga besluta förfares

så som Regerings-formens 87 g stadgar .»

Häremot har reservation blifvit nmäld af

Grefve Spens med hvilken Frih Tersmeden och

Biskop Holmström sig förenat Vi införa der

utur följande

»Att de stora reformer vårt samhälle fordrar icke

kanna pä vanliga Riksdagar medhinnas har jag

ganska val insett och just derföre trott att det bor

de finnas en laglig form under hvilken Konung och

Ständer medan vidlyftiga reform-betänkanden efter

återreraiss utarbetas

kunde prorogera en Riksdag

till utsatt nytt sammanträde för visst ändamål Af

ven härtill fordras en ändring af grundlag men en

vida mindre än den Utskottet nu föreslår På så

dant sätt har jag imedlertid trott att delta nya lag

verk skulle kunna behandlas — ett vanligt Lag

utskott med eller utan den férstärkning som Riks

dagsordningen g 36 omtalar borde utarbeta för

sta betänkandet och RiksStånden först på en mängd

sådana sammankomster utom protokollet som Re

presentatiom-frågan blifvit afhandlad och sedan i

sina serskilda kamrar behandla målet Redan här-

till fordras så lång tid att troligen innan den för

lupit vore alla de andra Riksdagsmålen aTgjorda

men sannolikt skulle ej längre period dertill erfor

dras En sådan återremiss skulle likväl då förmod

ligen åtföljas af så många anmärkningar att den

sednare Utskotts-behandlingen fordrade ett helt år

kanske inera om man nemligen hade lyckats få

Utskotts-ledamöter som insågo sin skyldighet alt

verkligen pröfva snmärkningarnc och icke doktri

närer hvilka till men för saken envisades med allt

eller intet Under denna Utskotts-behandling bor

de efter min tanka tlcn egentliga Riksdagen vara

hemförlofvad Den som sedan åter sammanträdde

skulle jag önska sysselsatt med detta enda ärende

dess arbete skulle ändå visserligen vara af ganska

betänklig storlek .»

ändring i Reg Form § 50 och Riksd Ordn §

5 angående Riksdagarnas hållande i annan ort än

hufvudstaden Utskottet föreslår följande kom

promiss emellan Konungen och Rikets Ständer»

fullmäktige

»Riksdagarne skola hållas i Rikets hufvudstad

utom i de fall «då såväl Konungen som Riksens

Ständers fullmäktige i Banken och Riksgälds-kon

toret» finna det för fiendens framträngande eller

pest eller andra lika vigtiga hinder omöjligt eller

för Riksens Ständers frihet och säkerhet vådligt

Konungen utsatte då i samråd med nyssnämnde

Det med

dringarno

citation utmärkta Innefattar förle¬

Häremot hafva följande

anförde

Rikets Ständer genom

nsutskottets till stöd

elsens olämplighet an

nna anses hafva sig i

tionsutskottet blefve

nen ansvarigt för an

ets Ständer komme i

skydda lagens värdig

nder i tillfälle att på

cka sin tanka att en

stol åtalas likväl ut

r Utskottet föreslagit

a på samma gång be

sådan anmälan som

reservationer blifvit

Af Hr Miré «Genom detta förslag förändras

allt för väsendtligt den idé som nu är uttryckt i

106 g regeringsformen och som ligger till grund i

för Konstitutionsutskottets sjelfständiga verksamhet j

Jag medgifver visserligen det önskvärda deruti att j

i händelse Rådgifvarne för något högst vigtigt och

för staten gagneligt ändamål selt sig nödsakade att I

tillstyrka Kongl Maj :t ett beslut stridande mot

grundlag eller allmän Jag en sådan öfverträdelie

icke nödvändigt måste åtalas Men en sådan prin

cip uttalad i sjelfva grundlagsparagrafen kunde lätt

ligen tolkas derhän att något ansvar icke borde

kunna drabba Konungens Rådgifvare för lagöver

trädelser när någon synnerlig skada för riket eller

enskilde derigenom icke skett Man skulle troligen

komma att erfara mycken stridighet först inom Kon

stitutionsutskottet och sedan inom Rik»stånden vid

hvarje anmärkt lagöfvcrträdelse huruvida icke den

öfverklagade åtgärden må hafva medfört antingen så

liten skada eller den nytta att ansvar icke borde

ega rum Man skulle ock alltför mycket föras in

på det farliga fältet att nödgas bedöma handlingen

efter des» mer eller mindre lyckliga utgång Anta

gandet af Utskottets förslag skulle äfven i öfrigt med

föra andra olägenheter 1 händelse Rikets Ständer

emot ett Konstitutionsutskotts tillstyrkande förkla

rade att Rådgifvarne borde åtalas hade Rikets Stän

der derigenom äfven uttalat sin åsigt att desse Råd

gifvare borde till ansvar fällas En sådan opinions

yttring af Rikets Ständer skulle menligt inverka på

Fullmäktig» en tanan ttlWifiart dit Rikinos

Ständer kalla .d

af förmyndare att styra riket under Ko

nungs minderårighet Utskottet föreslir Rikets

Ständer att hos Kongl Maj :t anhålla »om nå

dig proposition till Sve» Rikes Ständer och Norri

ges Ötor-thing om förmjndarc-v»len» företagande

för kortare tid än hela minderirigbeten i händel

se denna blir längre samt att Riksens Ständer i

(amma underdåniga anhållan må tillägga den ön

*kan att i händelse bristerna i Riks-«ktens *tad

ganden nu val af förmyndare under Konungens min

derårighet icke redan utgjort föremål för Kongl

Maj :ts nådiga uppmärksamhet Kongl Maj :t tåck

tes taga dem i nådigt öfvervägande samt föreslå

Riksens Ständer och Norriges S .tor-thiii alla de

.stadganden hvilka Kongl Maj :t tinnar till nämade

bristers afhjelpande beliölliga .»

— Uppå Riksens Ständers anhållan under den

13 sistlidne Juli har Regeringen den 17 i förra

månaden efter Sundhetskollegii hörande itadgadt

att då komrtx»r eller egare af bruk eller fabrik

åstunda tjeiutårsberäkning för den läkare de re

dan antagit eller kunna vara sinnade att antaga

underdånig ansökan derom hos Kongl Maj :t bör

ingifvas så att efter veder hörandes hörande och

sedan behofvet af den ifrågakomne läkaren blif-

vit behörigen styrkt Kongl Maj :t må i nåder

don sökta befordringsrätten

etl atai :t ma i nädcr

»i n röfva och herilii I

i sådan bcfaUn ^t

i hvilket fall efterträdare a -

tan förnyad underdånig ansökning samma för-

mån ega åtnjuta under förutsättning alt Sund

hetskollegium deras kompetens för öfrigt intygat

att dessutom enär tjenstarsberäkningen icke kan

fortfara längre än tjenstgöringen Kollegium of

ficielt bör underrättas om hvarje inträffande för

ändring med sidane läkares tillträde eller afgång

från deras befattningar att de i likhet med i

Statens tjenst varande läkare tillförbindas ställa

sig Provincial-Läkare-instruktionen och dithöran-

de författningar till efterrättelse vid dem anbe-

falida förrättningar och således ej mindre i Jn

ledning af modiko-Iegala fall och sjukbesök del-

j __i

•

_

gifva Kollegium handlingarna derom än ock år

ligen till Kollegium afgifva embetsberättelser öf-1

ver hvad i afseende på helsotillståndet och sjuk

vården inom deras verkningskrets sig tilldragit

samt att deras stationer och distrikUr noga be

stämmas till ledning vid de föreskrifter hvilka

Kollegium kan finna nödigt att dem i afseende

på den allmänna helsovården meddela j

Med anledning af skedd framställning om de

olägenheter som med kölnors underhållande å

militieboställen äro förenade har Regeringen den

tö sistlidne Oktober stadgadt en sådan förän

dring af boslällsordningen att hädanefter icke

»brygghus och rökfri kölna» utan »brygghus eller

rökfri kölna» skola å bemälde boställen finnai

lamt att vid hädanefter skeende af- och tillträ

dessyner å första klassens ir .ilitieboslällen ayne

rätten må bestämma huruvida ena eller andra

sorten af ifrågavarande inrättningar måga der fin

nas samt huruvida mältning bör kunna i brygg

huset verkställas och hvartill öfverloppshuset i så

fall må användas

— Drottningen Kronprinsen och Kronprin

sessan hedrade i går afton Ilr Taeglichsbecks

konsert med sin närvaro Denna konsert var

annars ganska tunnt besökt och mindre än den

ett afseende förtjente Ilr Taeglichsbecks kom

positioner att döma af den simfoni som i går

uppfördes äro någonting verkligen utmärkt

Icke genom idéernas brokiga mångfald men

genom en frisk manlig flärdfri hållning en

storartad stil en kraftfull och säker instrumen

tering men ingenting öfverlastadt förekom oss

denna simfoni såsom en bland de behagligaste

vi hört serdeles den sednare afdelningen och

vi hoppas att Theater-direktionen förskaffar

Slockhoimspubliken tillfälle alt oftare dermed

göra bekantskap Mindre glänsande var dere

mot konsertgifvarens uppträdande såsom exse

kutör Det är rätt angenämt att höra honom

men man bör dervid endast föreställa sig en

anspråkslös amatör och icke någon af do der

Europeiska jättarna det der Sergelska »tusan

djefla»

— Ofördelaktigt var ock i detta afseen-

de att tonerna af Hr Prumes violin knappt i

ännu förklingat och det är icke godt att kom-

ma straxt efter honom — Mamsell Jenny Lind

sjöng med ett hänförande uttryck en aria ur j

Anna Bolena och likaså hade åhörarne till-

fälle att skänka bifall åt Hr Bock som med

sitt vanliga mästerskap utförde ett nummer

sin flöjt

pa

i representerar en Tida större folkmängd än de

[öfriga 3 tillsammans men likväl icke har mer

Vi haf *a radan med förstnämnde citation ur

56 § Reg Formen visat att planan är allde

les grundlagsenlig men yi anse oss äfven böra

erinra Minerva att i representationsfrågan än

nu ingenting annat »är §j»rdtb än blott början

till de förberedande åtgärderna för Stånden

slutliga pröfning Intet beslut som på något

sätt binder Riks-tånden ett eller flera är

ännu fattadt Sättet för Ståndens första öfver

läggningar angående grundlagsförändringar är

tydligen bestäm It i 56 § § mom Reg Form

och kan blott inskränkas till antingen bifall af

Konstitutionsutskottets förslag eller dess åter

remitterande med de anmärkningar som hvar

je Stånd förklarar utgöra dess gemensamma

tankar Dessa embryoner måste af Utskottet

åter sammanjemkas till ett helt och föreslås

Stånden som då äga rätt att ändra sina tankar

lamt att på sätt vi visat om ett enda af dem

icke vill foga sig efter de andras meningar förmå

dessa att underkasta förslaget röstning i För

stärkt Utskott som då med Rikets Ständers rätt

röstar deröfver

Vi inse icke heller hvarföre en sådan rät

tighet för ett Stånd skulle vara olämpligare el

ler olagligare att påkalla än för de öfriga i fall

man verkligen vill erhålla ett resultat och har

all anledning förmoda att det ena Ståndet som

folkmängd

i o nna«utuiu«»j jj««

I än en fjerdedel i den nuvarande representatio-

i ^one « *•

fare 'ata fråntaga sig något af donna proportion

Eller skall det vara värre att rösta för ett

Stånds skull i en fråga af så obestridligt om¬

fattande vigt än t ex i frågan om bränvins

bevillningen Och hvem minnes ej huru vid

sista Riksdagen de tre Stånden beslut hotade

Bondeståndet med en den mest öfverdrifna t

bränviusbräimings-beskattning och huru sist-

nämnde Stånd för att iakttaga allmogens rätt

vägrade att derpå ingå

iakttaga

samt yrkade omröstnin

Förstärkt Statsutskott der till följd af en

när™re profning af de förstörande verkningar- j

™ for jordbruket af sadana oerhörda afgiKer j

JBonrlestsnaets mening senradc

Bondeståndets mening segrade

Men att äfven i tidens nu vigligaste fråga

1

en sådan förändring i opinionerna kunde in- j

träffa sedan dessa fått tid och tillfälle att med i

mera sans pröfva såväl rättvisan af de olika I

åsigterna som den verkliga möjlighet de hvar

för sig äga till slutlig framgång — kanske är

det just detta man fruktar

Vi deremot anse oss icke böra fördölja att det

utgör vårt fasta hopp för fosterlandets sak alt

tiden skall i detta afseende jemka öfvertvgel

sema till det rationella systemets förmån Vi

sjelfva

;on hö

grunden

re

be¬

j

kunne icke heller komma ifrån den tankan att

detta är det enda hvad

träffar som förmår i nåj ad till-1

ställning för att betaga en stor del aftllmogen

dess valrätt Det må nemligen märkas aU kam

mar-rättens uppgifter alldeles icke utvisa i hvad

mån dessa hemmansdelar innehafvas af särskil

de egare eller om ej större delen deraf äges

tillsamman med andra för hvilka innehafvarne

eljest utöfvade valrätt Dessutom fastän all

skiljaktighet i vaJrättighctcn till följd af mer

eller mindre förmögenhet innefattar en |afvikel

se ifrån principen och fastän vi tro den Zfarrska

vallagen i detta afseende vara temligen välbe

tänkt så är det likväl ganska säkert att Ut

skottet skullel fått uppbära långt mera olie

mula beskyllningar än nu om det i denna del

tillstyrkt ett så radikalt valsystem hvarigenom

denna skilnad varit alldeles borttagen

(liinintH

X Aftonbladet yttrades nyUgen den förmodan att

Postångfartyget Sveriges paketturcr emellan Köpen

hamn och Stockholm i stället för vinst torde kom

ma att gifva en ganska betydlig förlust En liten

försmak deraf har redan låtit känna sig På sin

första resa hade nemligen detta fartyg det missödet

att någorjtädps inom Stockholms skärgård stöta ak

terdelen af jakten Ellida hvilken det således måste

fortskaffa till Pjurgårdsvarfvet att der repareras

Ångfartygets befälhafvare har nu till Poststyrelsen

iulemnat reparationsräkniugen gående till 241 Rdr

21 sk 8 rst Bko hvilken summa han begär måtte

uppföras bland eitra omkostnader emedan såsom

*»

„ „

.»

ha Pasl«r livar menniska mäste inse det aadant

Ma

n är ny ^ke ^att se hvad Poststyrelsen kommer

hå

Motionen blef slutligen bi-

gren Christiersson ip fl hemställde liil mo

tionären om han icke ville afstå från sin mo

tion eller åtminstone tills vidare låta den hvi

la men di han icke ville någotdera och pro

position långt in på middagen framställdes på

bifall till motionen begärde Hr Dfr Maré ordet

och uppläste åtskilliga längre protokoller från

ExpeditionsUtskottet som Grefve Frölich låtit

aflemna och hvilka innehöllo åtskilliga upplys

ningar i denna sak

fallen

— Det hufvudsakhgasle af Bondettånilels för

handling bestod i tvenne inbjudningar den en»

från Ridderskapct och Adeln angående 2 skil

ling förhöjning i bränvinsskalten den andra fråo

Ilögrördige Presteståndet angående den så ofta

omtalade voterings-propositionen för Förstärkt

Statsutskott öfver anslaget till Carolinska Insti

tutet rörande hvilken Högv Ståndet yrkade att

Bondeståndet måtte frångå sitt t venne gånger vid

hållna beslut Båda inbjudningarne afslogos Nils

Persson i Boda väckte en motion om revision af

sistlidet års räkenskaper hvilken väl remittera»

des men under yttrande att det sannolikt ej skulle

låta sig med besked verkställas Uppå anmälan

från Talmans-konklaven alt Ståndet måtte ut

sätta en viss dag för extra Statsregleringens fö

retagande svarade Ståndet att deri komme att

hvila till dess ordinarie Statsregleringen blifvit

färdig

att svara häipå

m¬

ns

vid

ade

fna t följande

ist-

„Svar på Svenska Minervas sista fråga om abdi

ätt

Jtationcii

nu i anledning af det diskussionsämne som Sven

ska Minerva uppkastat angående abdikationen

Man läser der för Onsdagen den 11 November

in

en

Frågan lyder uti Svensk öfversättning och utan

omsvep sålunda «Vilja landsorts-tidningarne att

ar- j Hans Majestat Konung Carl XIV Johan skall ncd

Ker j 1« ^« *e *cr ,„gen

_

J r

—

ga

1

in- j

med i

ika I

var

är

det

alt

gel

Vi

be¬

attmecirört hustru och barn samt alt de som befun

på

vid

v

ks

rde

STOCKH

21 Rdr It

tates 2 24

Udr Mor

Rofvor 1

mjöl 1 4

parrot 2 R

ska Bönor

Kött god

Fläsk 4 1

stycket T

Hjerpe 32

Ägg 1 Rdr

kannan

vande Sa

10 4 12 s

som i slut

22 sk Hå

rehalm 10

alla i riks

Under l

genom Mä

nämnde p

na 19 Rdr

Rdr 4 sk

12 Rdr 44

Rdr 4 sk

pr tunna

sk 10 R

Hafra pr t

kanna 34

arbetsförtjenst utan möjligen torde komma fattig- iunna 4 R

vården till last tillfälle till återvändande blifvit i Sey per I

beredt olja pr k

En f d sjöman Pettersson ställdes

om 1812

S M 1

l :o Emedan vi hafva svurit Konungen tro och

huldhet

2 :o Emedan vi hafva tagit kännedom

års Tryckfrihets-Förordning och S kap 1

samt

3 :o Emedan vi anse det alldeles onödig .»

Den nye Landshöfdingen är nu i Calmar

RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER

— I Dagbladet för i dag anmärkes att en

större mängd tjenstsökande än vanligt i år infunnit

sig i hufvudstaden af hvilka flera vaiit orklösa och

nits passlöse elior örvat tiggeri blifvit till hemor

ill-1 terne återsände men för dem som icke kunnat erhålla

ier

för

VIUI per Skälp

bestraffning for stöld pa fri fot förliden Mandag men gjkS2S (1J_

fanns natten efter samma dag sittande i ett uppbru-j

tet rum iklädd några der förvarade kUdc

- ,pcrBedlai j inkomm

och snarkande af alla krafter Han hade som nian ji-dieborg

ser brutit sig in för att stjäla men glömt tttt bc- Utrikes

Fl ANDELS-

grunden

re

be¬

is

ad till-1

sympatier

bättre för

vinna si2 och bibehålla nationeris

tydde besutenhet bör väl

°m det °ck innefattade en afvikelse från

i stafliga uttrycket af allmän valrätt Det gaf i

alla fall då det nedsatte ägaren af femtio till

hundrade hemman till 6 röster en ganska be

j tydlig större andel än förut nf

har nemligen undfallit uppmärksam-1

tt då en samfäld valrätt var i fråga att j

it i i t

framtiden Vi våge i detta afseende förutspå

att alla försök att bibehålla Ståndsformen vid

valrättens utöfning ja till och med för v

barheten aldrig komma att vid blifvande Riks

dagar antagas

Då vi nu återkommit till detta ämne torde

det icke vara alldeles olämpligt att tillika yt-

tra några ord om ett misstag som icke endast

begagnats af representationsreformens vederdelo

man utan äfven verkat på en stor del perso

ner hvili :a eljest förklarat sig vara dess gynna

re Det

heten alt

införas Konstitutionsutskottet icke kunde före

slå bibehållande af en sådan grund för densam

ma som den nu brukliga vid valen ibland all

mogen Röstningen sker der efter hemmantal

men en sådan skulle lägga en mängd socknars

röster i händerna på en enda eller högst få

godsägare den skulle äfven vålla en olikhet i

grunden för valrätten på landet och i stad som

vid en sådan förändring borde upphöra —och

förmögenhetsbeloppet eller fastighetsvärdet blef

alltså en den naturligaste norm för valrät

ten Att Utskottet då det tillstyrkte en sådan

trodde sig böra förutsätta ett värde som ån

ej förundra någon

bok-

VIUI

M4

åt ägaren af

ja t ex i Wermland m fl orter af

då det föreslog för denne röst om hans hwn

mansdel var värd 2S0 Bdr

Vi klandre ingalunda att Bondeståndets le-

damöter yrkat att äfven denna skilnad må för-

svinna emellan de hesutnc som äga dylika små

hemmansdelar

hvilkas värde egentligen beror

på ägarens enskilda arbetsförmåga men vi kun

na deremot icke låta förvilla oss af de försök som

man å andra sidan gör att medelst framdragan

de af några statistiska uppgifter från Kongl Kam

mar-rätten angående antalet af de hemmansde

lar som understiga 280 Rdrs värde få Utskot

tets förslag ansedt såsom en understucken till-

det Man har deraf genast hopspunnit sagor om

dylika artiklars ledning ifrån de begge tidnin

garnes förläggare Det beböfdes väl eljest icke

mera än den enfaldigaste tanke på saken för att

finna hela orimligheten deraf att t ex Afton

bladet skujlc heldre upptaga artiklar 14 dagar

efteråt ifrån Götheborg än att genast föra sin

publik bekant med hvad deri kan förekomma

Snarare synes

Minervas knipslughet bordt finna

att detta förhållande

tydligen utvisar att de per

sonor som föra en sådan lircfväxling handla all

deles för sig och att de å ena sidan iiro så o

beroende i sina tänkesätt att de med förtroende

omfattas af redaktioner hvilka snarare hafva att

frukta än önska de begge tidningarnes medtäflan

och å den andra äga nog arbetsamhet och kun

skapsförråd för att kunna uppfylla sina åtagna

förbindelser i begge arseenden Skilnaden emel

lan dessa korresponderande personer och vissa

andra som furnera den goda landsortspressen tor

de ock bäst utvisas derar att deras bidrag bära

adressen hvarifrån de utgå då deremot de an

dra söka inbilla allmänheten att de uttrycka o

pinionen i landsorten Härom borde alltså icke

med skäl vara något mer att säga om icke vi

kunde tillägga att det inom den oberoende pres

sen äfven finnes en annan skiljaktighet med den

i maktens intresse salarierade den nemligen att

en eller annan af medarbetame i den sednare

i många afseenden kunna både hysa och emellan

åt mellan skål och vigg muntligen uttrycka tan

kar hvilka temligen starkt afvika från dem soin

de äro lörpligtado alt sätta på papperet»

OCH S JO FARTS - UNDER

RÄTTELSER

8 b

STOCKHOLM den 18 Nov För Hvate betaltes 19 20 A

21 Rdr It3g 12 2-1 ä Rdr Korn fl 24 ö 9 Hdr Kiandsäit

6 B6 i 7 12 Hafre S 24 Gula Ärter 15 a 14 llilr Po

tates 2 24 å 2 3« Hödbotor 6 ii 6 24 Palslernackör 6

Udr Morötter 3 24 å 4 Ildr Kålrötter i 36 a 2 Rdr

Rofvor 1 12 i 1 16 tunnan Hvctmjöi 1 44 u £ Rdr Råg

mjöl 1 4 å 1 6 puadel Potalejinji» 10 sk marken Pep

parrot 2 Rlr pundet Gurker saltade 1 32 a 2 Rdr Tur

ska Bönor saltade 24 sk Njupon 24 sk kannan färskt

Kött god vara 5 å 3 24 ra 'deiinålligt 2 24 färskt

Fläsk 4 12 å i 3G pundet Gas lefvande 2 16 a 2 24

stycket Tjäder 4 32 h 4 46 Orre 2 32 å 2 40 paret

Hjerpe 32 36 40 44 sk Snöripor 18 ä 21 sk stveket

Ägg 1 Rdr tjogtl Grädde 1 a 1 ii skummad Mjölk 14 sk

kannan Aborreoch Gädda lefvande 8 ä 10 sk- icke lef

vande Sal sk Sik 5 ä 6 sk marken Kräftor snaärre

10 4 12 sk tjoget Foderpriserna voro ungefär de samma

som i slut»t af föira veckan för T ii i ni o i hej betaltes 20 ä

22 sk Hårdvallshö 16 ä 18 sk Sid valls- 13 å 14 sk Ha

rehalm 10 sk och Riighalm 7 i sk puudet Priscrneäro

alla i riksgälds

Under loppet af sist vecka hafva följande varu-artiklar

genom Mäklareslut ä Stockholms liörs blifvit till nedan

nämnde priser för kontant försålde ncml Hvete pr tun

na 19 Rdr 20 Rdr 21 Rdr 82 Rdr Hvetmjöl pr I .isp 8

Rdr 4 sk Råg per tunna 12 Rdr 24 sk 12 Rdr 36 sk

12 Rdr 44 sk 13 Rdr 13 Rdr 12 sk Rågmjöl pr lisp 1

Rdr 4 sk 1 Rdr S sk 1 Rdr 6 sk 1 Rdr 14 sk Korn

pr tunna 8 Rdr 24 sk 9 Rdr 9 Rdr 12 sk 9 Rdr 36

sk 10 Rdr 28 sk Kornmalt per tunna 10 R .ir 12 sk

Hafra pr tunna 5 Rdr Ärter pr tunna 13 Ildr Rränvin pr

kanna 34 sk 6 rst 35 sk 6 rst 36 sk- 37 sk Salt per

iunna 4 R ,ir 40 sk grof Sey pr J .isp 2 Rdr 20 sk små

Sey per I .isp 1 Rdr S6 sk Ljus pr Lisp 10 Rdr Pateut

olja pr kanna 2 Rdr 20 sk Hampolja per kanaa 1 Rdr

per Skälp 24 sk Torres-Socker per tkllp 17 sk allt

g |1J

POSTdCRJPTUM

f i

till

be

m-1 Sländ oc

„

deraf förnämligast i Pi

att j På Riddarhuset har bords-listan

so

na

re

m

all

tal

ars

få

t i

om

och

lef

ät

an

ån

on

ok-

Dagens förmiddags-plena hafva blott i tvenne

PresteStåndet

M4

wn

På Riddarhuset har bords-listan blifvit an

senligen förminskad Mest disputerades det

anledning af Konstitutionsutskottets förslag an

gående StatsRåds-ledamöters rättighet att öfver

vara Ståndens öfverläggningar vid Riksdagarne

när de så tycka Denna rättighet ville Herrar

von Hartmansdorff och Grefve G Löwenhjelm

m fl hafva utsträckt från Departements-che

ferna hvilket Utskottat föreslagit till samtlige

StatsRåder

— I Presteitåndet öppnades plenum af Tal

mannen Hr Erkebiskopen mod en redogörelse

för sista Talmanskonklaven förnämligast med

afseende på möjligheten för Riksdagens snara

afslutande Efter uppräknande af del myckna

som ännu i vissa Utskott återstod att göra visade

sig utsigterna ej synnerligt lofvande Talman

nen säde att fråga varit om någon ledighet un

der helgen men detta hade man ansett mindre

grundlagsenligt och Utskottens ledamöter hade

dossutom förklarat sig vilja fortsätta sina arbe

ten Derefter föredrogs Statsutskottets belän

le- kände Jtt 22i med återremiss af JYi 92 angå-

ör- ende några med statsregleringen sammanhun

må gande frågor för hvilkas afgörande vi fi amde

ror les få redogöra Den öfriga och största tiden

un

om

an

m

de

ot

ill-

om

in

cke

att

on

gar

sin

ma

na

er

all

o

nde

att

an

un

gna

mel

ssa

or

ära

an

o

cke

vi

res

den

att

are

an

an

oin

af plenum upptogs nästan ensamt af Konstitu

tionsutskottets betänkande JYt oO angående

Statsrådets komplettering Elere talare disku

terade med mycken värma detta betänkande

men då diskussionen var slut förklarade Tal

mannen att lian icke kunde framställa propo

sition på bifall till betänkandet utan blott på

afslag Då med anledning häraf votering yrka

des uppställde Talmannen propositionerna så

att den som ville afslå betänkandet skulle vo

tera ja men den som yrkade Talmannens vä

gran remitterad till Konstitutionsutskottet nej

Den förra propositionen segrade med 28 röster

mot 29

— f Borgareståndet återremitterades 2 :ne

ExpeditionsUtskottets betänkande innehållan

de förslag till underdåniga skrifvelscn om

Lagmans-räntans och sterbhus-afgiftens afskaf

ande och ett annat om utmarkerna på O

land för att omarbetas derefter uppstod en

längre diskussion öfver StatsUtskottets betän

kande om åtskilliga af statsinkomsternas in

gående till Riksgäldskontoret hvilket slutligen

genom votering med fyra rösters pluralitet bi

fölls Slutligen uppkom cn ganska kuriös dis

kussion i anledning af cn motion af Hr Bagge

att en skrifvelse måtte afgå till Ridderskåpet

och Adeln med anhållan att detta Stånd ville

utse serskilda ordföranden i Expeditions- och

BankoUtsk (uti hvilka begge Utsk Hr Gr Frölich

är ordförande på det intet hinder idet förra Utsk

måtte möta för ärendcrnas oförhindrade behand

ling Vid denna motion som understöddes

af ledamöterne i Utskottet upplystes att någon

schism måtte inträllat mellan ledamöterne och

ordföranden i Utskottet förnämligast i anled

ning af tiden på hvilken ordföranden samman-

REVY AF TIDNINGARNE

Under titel af »ett nytt uppslag i Represen

tationsfrågan» har Svenska Minerva med syn

bar förtörnelse kastat sig öfver oss för det att

vi uti våra »reflexioner öfver Riksens Ständers

beslut» (se Aftonbladet den 3 oeh 5 dennes

yttrat den tankan att Konstitutionsutskottet

borde söka utarbeta det nya förslaget om val

lagen alternativet nemligen både för det fall

i enlighet med de tre Ståndens beslut valen

kunde komma alt ske ståndsvis och för den

möjligheten att Bondeståndets mening angående

samfäldta val skulle i Förstärkt Utskott komma

att antagas en tanka som grundades på var öf

vertygelse att Bondeståndets pluralitet kunde

komma att vidhålla sitt beslut oeh på grund

lagen som Jagt den vigt uppå ett hvart Stånds

mening i fråga om grundlagsförändringar att

ifall »något (märk således äfven blott ett Stånds

tankar i någon eller några delar» blifva skilj

aktige från de öfrigas och »samma Stånd sig

icke efter de öfriga fogar» skola skiljaktighe

terna förenas »genom samfälld omröstning» i

det Förstärkta Konstitutionsutskottet

Minerva har förklarat »denna operationsplan

icke vara grundlagsenlig emedan den går rakt

ut på att tillintetgöra hvad redan är gjordt

och att få ett Stånds mening ansedd såsom

af

större betydenhet än tre Stånds»

Vi förbigå allt hvad MinerTa i öfrigt har att

"ilägga om de artiklar i samma syftningar hvil

ka hon åberopat utur »Götheborgs handels- och

sjöfartstidning» Det har hos henne liksom hos

den öfriga godt pressen i och utom hufvudsta

den vackt an synnerlig oro att bemälde tidning

förmodas innehålla korrespondens-artiklar ifrån

personer hvilka dels förut hafva arbetat dels nu

arbeta med i Dagligt Allehanda eller Aftonhla-

ANMALDE RESANDE d 18 November

Bokhållaren Viberg Dalarne Nr S Trångsund Radman

Schotte Eskilstuna 1 'abnjunkare Zetterwall Äkers Bruk

samt Guldsmed Hjulström Westeras >r 2

'i Lilla Nygatan

Handelsbctjenten Olfson Sölfvilsborg Nr 2 Nygränd Kap

ten Stellaeu Westmanland *ir 12 Norra Smedjegatan Fa

brikör Meyer Norrköping Nr 93 Tjärliofsgatan Ko»tors

skrifvaren Hciu«icudorir Södermanland Nr 5 Stora Grå

muakegränd Studerande Zoll Malmö Nr S6 Störa Daditu

gata»

TILL SALU FEMMES

PS A BONNIERS förlag har utkommit och utlemiias

dess samt do flesta boklador å 24 sk

Ill Bandets 6 :te Häfte af

PITTORESKT UNIVERSUM

innehållande 4 stäljravyrer föreställande

Subskription å detta band uti 12 häften å 24 sk fortfar

Exempl af ie föregående 2 :«e bandon finnas alt tillgå a 6

Rdr inb

4-i (lo ITiiftet ar

S¥E ^SKå KLASSIKERN

De ännu resterande S häftena af denna samling komma

bh ino« kort att utg ,as — Ex af de föregåeadc 43 häf

tena finnas att tillgå k 8 sk häftet

Illte Bandets fjerde Häfte af

KÄRL ÅUG S ^OÅ ^DERS

Samlade Dikter

innehållande utom flera förut otryckta peömer ROSALFS

LEFVERNE OCII DÖD Å denna af G H MELLIN redi

gerade samling af den aflidne Skaldens alla peötiska arbe

ten uti fyra band fortfar prenumerationen ännu någon

kort tid till det billiga priset af #0 sk banko häftet

Stockholm den 14 N«v 1840

A BONNIER

15 :de B Be la C-sanli-

ska Arehiret 1 Rdr 16 sk De 12 föregående delarne ko

sta li Rdr banko

_____

5B-de H åt börden i»eo-

grafiskt Leiiksn af Sandler 32 sk De föregående 37 häf

tena ko»ta 24 Rdr 3J sk banko

Tholuck i hr Andakts-

Fdi1 Rd32 k

ständer En Uppbyggelse-bok

banko

Färra deien 1 Rdr 32 sk

S0PH110N

I de flesta iioklådor i Hufvudstaden och i Landsorten fliir

bos till salu följande Höcker priserne är® i banko

ADALBERTS Bekännelser utgifna af l :r Frans

iöf1 Rd

S g

Theremin öfvers 1 Rdr

af Joli Gottfr Herder Utgifna af

J G Muller — Till läsning för Skolornas

I .ärare och Vänner Öfversatt af C F

Lutteman Med ett förord angäende Lär

doms- och Apologistskoioij förvaltning i

Linköpings Stift 1 Bdr

ELFVA THESEH i Skolans HufvudfrSga ut

gifna af C Fr Lutteman

Af iryeket har nyligea utkommit ooh säljes hos

ste Bokhandlare i Kiket å 1 »dr 40 sk banko Haadbok i

eller Anrraning för igenkännandet oeh den enklaste

handlingen af inre och yttro Sjukdomar J ?n ^e ?n kort

Saadhetelära ock vägledning för do vanligaste fiiedikamei

temas rätta brak utgifven till tjonat för dem som wfce

Sländ oc

„

deraf

På Riddarhuset

gifva sig bort igen

ser brutit sig in

POS

Dagens förmidd

På Riddarhuset

gjkS2S (1J_

å

inkommen Skeppare från inrikes ort d 17 November

ji-dieborg Jacobsson spanmåi

Utrikes ort Riga Nilsson ryska produkter

fesssl kcmia tillkallaLiktrefcjelp af A

frakter och Provincial-L8kare

T Wfelraad Mod

Alphabet et Chiffres

äYAdA

AT try .Uet har utkommit oeh sälje» hos W LUWDEyftfT

»t KOHF »nt do flwts Bokhandlare i Riket Handbok i

ittuka

af M w LU ?iDF .QU !ST 568 sid 8 :0 »ed i Planeher ii

•te tryck klar

rtaré

dra 6

Uif p

Utom »ort ranli .T» åkerbruk i deas detaljer ««h gjttcnfalt j Qom

olika fall altera det pa det såsom tjenligast ansedda sSII Le s

npptage hSr särskilt dat nyare Skottska Skérbruknt efter billic

den fulländning hvari dat beskrifve af Low med bifoga- Dro

da ritningar så väl pÄ redskaperna som på åkerns bered

ning och det i delta afseende särskilt för ratvtxlerna er

forderliga Hårvid anmärkasde vid Dejeberjrs Lindlbruks

iustitnt vidtagna modifikationer sa väl i redskapen son

afven förenklingar i sjelfva åkerbruket (egentliga»

plöjningnrnes antal som vårt klimat tillåter

t alla afeenden hvarje föreskrift gifven med

Svanska klimatet oeh deas skiljaktigheter

för åfcerbruksmelhoderna geaerelt som f6r hvarje vext sSr-•

skilt anföres den olika lämpligheten för södra eller norra

Sveriga för våra slättrr eller bergland för medlerata Sve

• H

bank

iVfrigt

»

u»d aCseenile ni

r sä att ,» ni

riges lera bergprovinsernas sand eller Gottlands Ölanda

m i :s kslkhalt Sfvensom affsende ar gjordt pi den gräns

der höstfrosterna miadre verka der en tidigare virsädd

kan bölja en elesare befolkning oeh öfriga lokala förhil

landen 1 bredd härmed aaföras itskilliga i särskilta pro- _

rinser gjonlé rön för sividt de i Itushills-sällskapernaa 3

V

BEE

MO

Handlingar och andra källor varit tillfjiiaplifa

Med begagnande af de hufvudsakliga Engelska oeh Tyska lör

!Lan«ltbrnksnrbetena samt aSsfan alia på Svenska språket dak

tryekla hithörande böcker (öfver hvilka en särskilt littera- Ken

— Han

tur anförts har författ :s bemödande varit att behandla

hvarje sak så fullständigt som förhanden varande mate

rialier je»t .e enskilt erfarenhet inhemtar dels vid eget

landtbruk dels nå resor i åtskilliga provinser tillåtit Att

speciell anföra bokens hela innehåll i afseende på igen®

kännandet af jordmånens beståndsdelar Gödnings-ämne-

aas bebaniHing oeh anrlnd aade Åkerlmiksredskaper Va t

4

♦enafledning INyodling Felet- oeh Aags-skötsel Brukning

af uppodlad mark Utsädets utväljande babaa ^iag och myll-

aing Skörd och labcrjning Yextföljd och Akerbruksme-1 O

^hader skalle här bli för vidlyftigt Endast af bokens si- |W-y

i

C r

tfll

fom

in

et

a ta afde 'ning eller »Odfing af särskilta vexter» må det

speeiella innehållet anföras såsom prof

För hvar oefc en af dem särskilt afhaadlas varieteter

lämplighet för klimatet alltefter som det i olika prorin-

aer är olika fordran på jordmån och géd« !ins atsädets be-i

«ka (Tenh *t oéb erfonleriiga mängd bästa tillbrukningssält j

ander olika förhållanden tjenligaste föregångare oeh efter- i g

följare i vexelbruket skötsel under vetandet modelaf-1 »a

kastning i karn och ha 'm sa väl i Sverige son» till jern-1 mi

förelse äfv n i andra länder jemte strödda Sv afkaatningar

tnligt uppgifter i Sv Akadrm etc Handlingar och muatli- i

ga meddelaailen venens värde i »ig sj-lft aeh lemföidt nied ia

andra »artade tn m Pä detta atför igare sätt genomgir i ja

de

To

»f

författa !en hvete med sina artförändringar råg (den vanli

ga Finsk Intrig Storn vanligt gumrik himale- påfågels

korn etc Hafva Bohvete Ärter Vicker oah Bönviekcr

1 kapitlet om rotfrukterna framställas utom de vanliga

laltur-methoilrrna äfven den Skottska utförligt med rit-

aiRgar öfver åkerns utseende rid upplätrgningea i drillar du

samt efter de onkn rensn .r .garce Pa detta sätt behandlas

Patöter Rofvor Kålrötter fiäorötter och nvitbetar med tv

angifvande af Svenska erfarenheter i det mått de varit till- oc

Äbl :täts a :1

jamföras alla i särskilta tabeller med höets värda efter m

enligt så väl på Ét

olika foifatlnre enligt så väl på praktisk som thearetisk

väg gjorda försök samt beräknar huru stort hövärdo ett

Svenskt tunnland frambringar af hvarje Lika utférligt ir

Afven kapitlet #m fodervexterna som ej blott upptager de

vanligare utan äfven fäster sig vid mindre allmänt kända

hvaraf några förtjena den största uppmärksamhet oah an

för Svenska erfarenheter om de fie«ta Afven här bifogas

tabeller öfver afkastningen oeh det relativa värdet Fa

briksvexterna Lin foampa rapsat vallmo och öfriga olja

Texter anföras i afseen :le på odlingssätt och öfriga om

Bämnda förhållande» lika utförligt som sädesslsgen men

icke i afseende på fabrikationen

inskränkt behandlade

oe

Färgvexlerna

ära mera tin

• hö

i

p

rtaréatifl d 'äpré» 40 devsiw par Ynt .f Adaa A 1 'aiig

dra 6a«rrra»lH gravé» at pabliés suivis d 'un taxt instruc

Uif par Fr Boje S Mr 1 ak banke

räl j >rep #r«rado bida klara »ek randiga partivis Ull fa

brikapriMr hes 1 k Lafberg fejder Beavärsgatan Sr »

f &UflfcLÖR

fiibtllf nstt

fi

klart lysande fir alla den

f

tann a Religionens vänner ge-1

j Qom ic Äf Bj :l SVEDENBORG och Johan TYBECK utyif- j

Le skrifter hvaraf ätskillige finnal pi Svenska språket för

billicl pris i Stockholm ho Fred Abrahamsén Hr •€ rid

Drottninri»l *«

•

e

s

• Hos J C HEDBOM och Herrar Musikhandlare å 1 Rdr

banko

DUO UR OP NORMA

arraagerad tor Pianoforte 4 :ra händer af

F L SCHUBERT

- _ - •

a 3 Pl ,a

STf

BEETHOWHNS »infaaiar 4—7 arrangerade för Pfaao sol»

af Hammel å t Rdr 32 sk

MOZART d :o d :o 1-5 d :e d :o i Rdr

— C«ao»rter 1 till S arrangotado d :o d :o å 8 ROr

Aftonblads - kontoret finnes till salu

STOCKHOLMS-POSTEN nåder det Kellgren var Redsk

a lör 1 årgångar EXTRA POSTEff under det Blom varRs

t daklör Sermon de lossuet 47YoI Journal uti Hushaltnin

- Ken Patriotiska Sällskapet i4 Vol Svenska Akademieas

Handlingar 17 Vol- m fl-

a

t

t

®

-

4 ljf c ;r4Ur a4 p Al .xandersoa leataar

g Jr »nn»v£n ?nff

-

- —

— ;— —

-1 OTENH .USKGKNDÖMAK i Stockholm dels

- |W-y inom broarne dels på Malmarne hvaribland sådane

Ntenhus-Eftendomartje

i &t Jffkolai Férsamlmg oelt qvarteret Baeehus Nr 4 5 och

C rid »runna ^räaden öaterlåag |alaa oefa Skottyrändea iro

tfll sala på vilkor som i aila afaeanden äro särdeles (•

'»r-

fom gifva en ovanlig afkastnirg i förhållande till köpegkil

ingen — Vidare upplysning erhållas pä Kontoret uti bu

et Hr 14 vid Storkyrkobrinken

t

-

-i |f nrrolclr Kurw» Vi .rn

t j v a ^Ll

- i godt stind och for gadt köp Närmare anderrätlelse lena

f-1 »ar Betjenten Svanberg som träffas från kl 9 till 10 för

-1 middagen en trappa upp in på gården på Hotel Garni

r __

•• _

i- i Efl TnOfkhriin UO£f II A b 1 »

d iamt en BREDCIIAS med Sele allt uti godt stind oeh en

ir i jaGTVAGH med 2 :i .a säten allt för billigt pris hvaroonn-

id BliihlTpå

fSi ht S10

i

nyligen iakomaa till billifl pris i Kryddboden »nedi ei

källaren Rifa vid Ösleriånggataa

FMlTEPIkNO-LEK TIONER

fa

Ifmna» af en kunnig Lärare (äfven hemma hos densamme

it nSgot försigkomnc »lärer hvilka medelst stnderandet af

JBeethovens ■tndelsaoha» Kalkbrenners oeh flere af de be

römdaste Kompaiitöremes arbeten önska en grundligare

kännedom af detta instrument si rit livad färdigheten ba

träffar »ota ett smakfullt oeh musikaliskt föredrag De»

hlirS relekterar behagade inkemta närmare underrättelsa

— hos Hr Kamnnar-llusikas SrarU boende i huset Nr 84 vU

Sperlinge Backe tr tipp

eeh annan Yinterfrukt pl Kontoret i huset Kr St rid Ye

sterlånggalac

Ombord pA Galeasen Helena frän

liggande norr om Mellantrappan Änne god Galtlands

Wisby

p

liggande norr om Mellantrappan Änne god Galtlands inleiaaa» pi Aftonbladikonlorel

y

i LJlf

n ung Man med vacker stil önskar sig nu

i

t rid Ye

ili Afbldkl

g

genaal engageaient aom Renskrifvare hos nigon Do

mar» eller Kronofogde »mat billiga vilkor Rekommcnda

Wisby

'tioner Unna» Svar lill NYKTER oeh ORDBKTLIG torde

POTATES

frigas

pp

till sala di Skepparen L J lödergren eftar-

pernaa 3 Pl

V STf

STO

Com Lararinna med flerärig vana vid baras

v oadarvisning erbjuder sig ett medelildrigt bättre Fraa

timmer i något treSigt eeh godt hus i hafvudstaden eller

på landet för yngre bara eller f *r bara frin 8 lill 10 å

it irs Sider i nigon af rikets slirfer såsom hjelpariaaa

der Skola lanea llderrisning blifver i Franska sprlket

Fartepianospelniag Bila fieagrafi Fäderneslandets historia

saait handarhetea Svar med adress lill D a v torde lem

näs i T W Bdusaners Bomullsfabriktbod V» kerli agga tan

huset M SK Sakiieks Kaka» ha»

ptt

vackert

och s (S aing

Regariagxgatan 2

möbieradt RUM med eldnin

för nå ;on lifittre Herre i kusel Xrllpå

trappor app

L tt STALL för tvenne h ;istar Vacnshus och

Betjentkammare uti huset Nr 19 Stora Trädgårdsgatan

AKornhamnsfore bortstals ur en rockficka

sistl Thorsdagsförmiddag dea 19 dennes en Plånbok

af Pergament med Stålklämmare och namnet C G Fo

gelqvist med inneliggande t st gula sedlar å 10 Rdr B st

gröna å 8 Rdr 31 sk A st gröna 9 Rdr samt nya B å 19

»k circa 16 å 20 Rdr allt Bankosedlar £ :ne angå pajkar

(eller så kallade Hamnbusar äro för stölden arresterade

Dea eller de soai genom vexling eller på annat sätt kan

lemna någon oplysaing härom torde hafva godheten rifva

det tillkänna hos Postmästaren Fogelqvist som träffas i

Kongl Posthuset

Cöndagen den 1 Nor förlorades emellan Pi }-

krog och Tullgarn ett Sj &skumspiphufvud med Silfver

beslag Hederlig vedergällniag utlofvas åt upphiltaren då

anmälan göres på Blasiiholmen i lilla Fersiska huset C

IWACKORDKBIN6

Om någon Enkling eller Förmyndare skulle vilja bort

lamaa en liten fliaka som vare i saknad af Moderligt skyd4

så arbjadar aig en hederHg Enkefru att henne mottaga oeh

på det ömmaste och sargfälligastc värda Adraas Huse i

Nr ti Spatseasbaaka

Till inackorderinsr

änskas na genast en bättre mans dotter keist den hvars

föräldrar eller anhöriga vilja att hon skall lära eller öf *a

sig uti Musik emedan instrument finnes på atället och ©n

Lärare går dit :ne gånger i veckan EU godt och ordent

ligt omgänge kan påräknas Vidare underrättelse fås af

Kryddkramhandlcren IlERRBORT vid Röpmangatan

TåtG LJUS

försäljas vid Fabriken i huset Nr 7 hörnet af Maria Brunns

gränd och Besvärsgatan äfvensom i försäljningslokalen i

huset Nr 45 vid Vesterlånggatan

gp

Blasiiholms Torg på

derrSttelse fSs uti huset Sr 10

Tobaksfabrikeu inpi gärden

Étt p *r utmärkt väl arbetade COLLER-SEL A B

»f veritabelt Engelskt läder med hela Coller

dubbla hindertyg och gentilt messijigsbeslag blott

vv .•» i

t

tvenne gånger nyttjade saljas till högst la ^t pris

och under d *a halfva värde i heset 62 en l

»d ®r°« 'n di Mamsell Hed-1

Dragning d 18 Not — Insats 5 Rdr St Banko

ä

Utter häri kunna erhillas hes undertecknad till oeh me

MSndayen den 25 November pft aftonen

EVuntimmers-Hatfar och Hattstommar efter

de nyaste utländska mode- förfärdigas och de gedaare

försäljas till 20 å 24 sk stycket uti hasel Nr 2 1 tr upp

Urvädersgräaden andra porten till höger från Göthgatan

i huset Kr 4 Ladugårdslandstorg serveras varm ock kall

mat så vll de vanliga måltidssimmarne som för öfrigt hela

dagen igenom atl spisa på stället och till hemtning äfven

emollages månadsgäster för godt pris Åtskilliga finare ra-

;T

ningaläsande Publikens nöje hållas Aftonbladet Allehanda

Statstidningen Freja Dagbladet och Östgötha Correspo»

dciten

Dragning 8 N5

Utter häri kunna erhillas hes undertecknad till oeh med ;T

Nfningaläsande Publikens nöje hållas Af

J L STRINDBERG

MAHOGNY-FAKÉR

1 i te Lybecker- Lotteriet

2 :ne Kl asser

J L STRINDBERG

Dragning d 30 •ecembcr och d 23 Janoari 1W1

Lotter fiaaas kos

i J L RTRIKDBERG

I likhet med hvad förlidet år egde rum»

har jag i våningen 2 tr upp af mitt vid Gu

staf Adolfs Torg belägna hus Nr f eller det

samma i hvilket mitt öppna förssljningsmaga

sin är etableradt g5tt i författning om en i

flera eldade och för ändamålet inredda rum

anbragt exposition af nya och väl sorterade

samt till Julklappar synnerligen passande va

ruartiklar af så väl inhemska tillverkningar

samt gui .o-och silfvkrmtnt iavexias pS undertecknad» som "f det modernaste 1 'rankrikes Englands

Kontor rid sioitsbacken och Tysklands fabriker på sednaste tider pro-

Cl libF /dVid ditidi

Dos V ISBERG

ket

24 sk

af Ii

/Första

lrdra häftet 24 sk

akript» "» forlf»r

oefe masif af alla sorter oeh dimensioner för facila priser

tinne» att tillgå bas undeiteaknad boende å Söderasftlua i

hörnet af Tavailgataa och Blcaktovnsgränd hasel fi

»ok träffas aaa förmidd till kl Ä och efterm från ti 'l 4

äfven eaaotUgas alla sorters trä till sågning i fanér mat

R ^- rgS pr fat L ÖLÄNDER

F

Fabrikör

häftet äfven å 24 sk

akript» "» forlf»r I

^Till Salu i de flesta Båklådar i Stockholm och Landsarten

Mjthologiskt Historiskt och Geogra-

r r- Lexicon till ledning vid de Classiske Auctorer- t

Eskt l .e \icon till ledning vid de Classisk» Auctorer-i

ne» studium tn m jemte ett Bihang som utrisar

namnen» qvantitetar och stafvelaemltt utgifvet af

A A ARVEDSON S Rdr 40 sk

1

P Ovidii Nasosis Melbamorph Lib

XV med notor af .T C TIIARSELL i exempl 1 :24

bundon 1 Kdr 40 sk

Mäster tamuelsgränd

H till « Kdr

dB >»iavis i Hip-

Kontor rid sioisacnypp

Carl liob For .tgr /n dueerat Vid denna exposition som redan i

Ctörr» och mindre Penninge-lån kunna emot 'ag tagit sin början och fortvarar ända till

säkra iatoekniagar i Stoekho ^ois stads brandförsfkrad» jul skall jag anse för ett nöje att betjena med

egendomar erhållas do«k ej i Mindre poster äa Rdr • r • • „„-1 ;» anm rlo ,illir ,natf»

Bk» Adress Tobsksboiea *r 1 i Homskroken iSd val »aror a ?asta 80m de Iillllga ^e

"ifrin Pr 'ser Stoekholm d 44 November 1840

L B LEJA

-

Stockholm der både Stad»- oah Laadthaadel drifve» An

nes na genast pi rormåaliga vilk .r alt Wvarlaga elt litet I a 1 ]Ä__

■nen vSI sorteradl Varalager med iavantarier ligenkét ele • JljlerTftP llOkUtUIUMrC

NSrraare »aderrkltelse erbtlle af Bivérsehandlarea behagade med det första insinda uppgift pi antalet af Sab-

v i

- cl V ;-V skribenter pä .POETISK BLOMSTER-SAMLING .»

nr 1« Slorkyrkobrinkea Xfren tiIjkänna |jr ,„ aU „dr häf <el Mraf 4r onder

Kn uag man som Hera ar vistats utrikes ech egermya

TJT6IFVAREX

ken färdigbal i Engelska och Tyska språken ämnar nu ge

-r — — —

nast lemna undervisning i dessa språks läsning skrifning l ^n KeSflnde Sstundar att Eleven SOm före

• och conversation några timmar om dage» emot högst bil- *-• stod Hr Tandläkaren Collins verkstad under hans siste

iligt pris Den härå reflekterar behagade uppgifva sin a- bortavaro i Norrige ville med del snarasta uppgifva sia»

dress i förseglad - bijjelt till S—m M 2 som inlemnas nti adress

meddåuf Bokhan <lc 5 B *m der Yid ,re Am det Fruntimret finnes i Stockholm som

._T

r

—

—

———r c

■

Fredagen den 18 December 1839 talte med elt annat

TTndervisning .f de forsla grunderna uti h ^en- pS Clara Kyrkogård pi att bestämdt grafställe och pä be

ska och Franska språken samt Fortepiaoospolning kan stämd timma önskas ett möte i ar 1 *40 samma data

erhållas af en dermed »au person Oai någon fäster app- ställe och timma Kaa delta icke »ke hoppas jag få hemta

asärksamhet härvid anhilles

om svar på Allonbladskonlo- en biljett pä samma ställe som var »tsalt sist i uärhetaB

ret i försaglad biljett till TALAMOD af Carl XlII :s Targ

IJclstoaror till luösat a

.4 KTA Ostindiskn THF .KO

44 paret oc n R ,jr (lr

-erboden vid Eöpaiaa-atan

?fi

2 Curtius Rufus de rebus g Alex

l

Magni Cum supplemenlis I FRRIHSHEMII

56 sk bundne 1 Rdr 4 sk

bJl

56 sk un

Grekiska Decliuations-TabeJler 12 sk

Leseiibunpen iu der deutschen Spra-

p

IfJF cbe nebst einem umgearbeiteten und mit gramma

tischen Erläoterungen von J J ELFVING versehe

nen Wörterbuah 1 Rdr 12 sk

priser

I

pl 1 :24

Alex

I anseende till upphörande haad ?fin *- i uadarteckaads

bad vid Vesterlånggataa huset AS 39 övande akinnraror

bestående af diverse sorter fader Fr»j »-mer #- aah Snos

kragar Haffar samt Vinlersnös *or r allt till faeila

i exempl priaor S«- SUIIDGHBM

tEk

t

rgnBrs-Enka

I ■ ärftskramhai ^eln

t större

qvarters RUTIG CAMLOTT

Hos W ISBERG

Engelsk Prononciationslära

IGRE5

g

efter Walkerska systemet af M G WAUI-GRE5 8 Ädr

31 sk

BONNIER (Bazaren i Norrbro ä 2

GOTHA

Hos A

Rlr 16 sk

pottr 18 4 1

p

med Porträtter af KONUNGKN oth DROTTNINGEN af Preas

»en Brolin MARIA CHRISTINA oeh 1SASKLI .A af Spa

nien Prins MAX af LEUCHTENBERG och MEHEMED ALI

ra D

Hos FRITZE et BAGGE njMigea inkommen a S Rdr

1S »k banka

ban

pour 1841-

1 H01 .MIIERGSKA Bokhaniieln a 1 Rdr 16 sk banko

Andra omarbetade upplagan af

Den Svenska Kocken

Af trycket har Hlkomaiit och siljes hos de fleste Bok

handlare i Stockholm o«h Laadsorterne å IS sk banko

EVA WiBEBECK

eller

I E T G A II A L D R IG A N

t större par-

24 ä 14 Rdr

flere sorter

i dr

48 till högre

ceh SKAWLAIt

3 9 ä 10 Rdr

DAMASKERAD

än

h

ti och vaekra möaster k 1 Rdr

Engelska YLLE-FILTA Ii

Engelsk och Svensk SHI51TINC

FLORSHUFVOR från 1 till 4

Dito SHAWLETTER från 1

pris

p

Moderna SHAWLETTI5R

tara sarter till billijfa pri ^t

QARDINS-NETTELDUK frän

8 qvart YLLEMUSSLIN oeh

THIEKT 1 30 i 1 U

Superfin RomulU-KAMMARDUK 1 :13 i 1 24

7 qvart BATIST och NETTELDUK släta

rutiga och fascnerade från 40 sk till 1 24

OHUUSU

g

3- och 4-tridiga Eng BOHUU .S-STRUM-

POR af olik £n- ceh storlek

Ä

af ol ncso

Ostindigka SIDENNÄSDUKAR

G qvart BOMULLSTYG för 13 sk aln

Bomulls- och Siden-PARAPLYER

Lång- och Sp rm-H A LS DUK A R

h MÉ

gp

Fruntimmer» och Mans-GLACÉHANDSKAR

j»mte flere nyligen iakomna varor till 6gst billiga

pris

/Trått KOMMISSKLÄDE af utmärkt godhet

g

I för Rdr 24 sk rgs alnen i Strumpmagasinet rid

ftkeppsbroa hasat Nr 14

Af trycket har utkommit oeh säljes i

i 24 sk banko

U

Undine

Saga af Fr De la Motte Fouqué Öfversättning af S

Wahlström

_

ENGELSK

åd

_

de liesta Boklådo

FLANELL

Rdr 24 sk bank alnen

nästan ny och vacker äkta Turkisk

Motte Fouqué Öfversättning af S G

t-t fl r i

tt fl r i

samt Skalda Isländska texten utg af RASK samt Svensk

2 dli Itd

samt Skalda Isländska texten g

Mversättniug af CNATTINGIUS 2 delar i Itdr (nedsatt

SVENSKT O BL IGATIONS-VARU-LOTTERI

grundurit på 201 :»ta Hamburger Klass-Lotteriet samt det Störa Pohlska Stats-Lånet

Högsta vinsten utom den vackra och dvrbara varu-vinsten i lyckligaste fall

lit f

och i öfrigt vinster af Obligationer och Varor allt enligt af undertecknad utgifven tryckt Plan

l :sta Klassens Dragning den 18 November 1840

1 kBk

Lotter till denna Kla»s försäljas A 31 sk Bko

i UNDERTECKNADS bod vid Fredsgatan Nr 13

i HOLLANDERS och SXEL1GS Bokhandel vid dite

i RYLANDERK Bokhandel vid Baiarcs

i C .1 S NYBERGS Kommissionskontor vid Stortorget

i K1 .ADES10DEN vid Riddarhustorget

i BERGERS bod i Blasieholmen

i ANT1QUARISKA BOKHANDELN vid Störa Nygatan

Dito Dite vid Nya Kungholmsbrog

I TJÄDERS Tobaksbod vid Halmtorgsgatan

i HOLMGRENS dit vid Stortorget och i Stadens nya hus

i C nASSELLS Kryddkramhandel vid Drottnitggalan

i ABRAHAMSSONS D :o via Norrlandsgatan

i F0RS8EI .I .S bod rid Drottninggatan

i LETTSTRÖMS dito vid Hötorget

i NYBERGS dito vid Gäthgatan

i RAMSTRÖMS dito Nr tS Södra Tnllportsgatan

i KROOKS vid Storgatan

fllfcL

Q

Dito Dite vid Nya Kungholmsbrogatan

ERS Tbkbd id Hltt

i KROOKS vid Storgatan

Hos undertecknad erhållas äfven lotter som gällii fcr Lotteriets alla sex klasser till SEX RDR TRETTIOTVÅ

SKILL BANKO hvarigenom köparen tillgodonjnter i afdrag å lottens pris hvad eljest såsom klass-f»rsäljnings-pro

vision är I planen afsedt »-

öäljitill ltKlhöd25 Nb

är I planen afsedt

Lottförsäljningen till l :sta Klassen upphör den 25 November

S

Stockholm dsn 20 Oktober 1840

BERNARD NACHBAH

Hos W ISBERG

pris

Uos W ISBERG

Uos W ISBER

Sånger af Nordens äldsta Skalder Isländsk text samt

Svensk öfversättning utg af A A Afzelius 2 band med

portr af Rask 5 Rdr (Nedsatt fran 4 Rdr 24 sk

Hos W ISBERG samt de fleste Bokhandlare i Stockholm

Friherre von Miinchhansens

sällsamma resor

Kos FRITZE et BAGGE nyligen inkommet ä 2 Rdr 36

sk banko M

von Kari GUTZKOW

af flere sorter till fabrikspris i Bieh .ners Fröbod Stor

kyrkobrinken Nr 41 straxt till höger från Riddarhustorget

lT

Gi ll T

fill fb

Ramulls- samt Ylle- finare och gröfre till fabrikspris

Brchmevs Fröbod vid Riddarhustorget

IAGT-KANASTER en ny sort Rök-Tobak

hos D H TISELIUS

Kornliamnstorget Nr Sä

I H0LMBSRC .SKA Bokhandeln -säljas Lotter till följande Lotterier

ödje GULD

SILFVER

MÖliEL- och INDÖSTRI-LOTTEUIET Högsta vinsterna i detta

Lotteri äro 230 130 och 100 »t Holländska fullvigtig »ukatar Insats till l :a Klassen 32 sk- "k«

4 :de GULD- SILFV isK- MÖBEL- och INDUSTRI-LOTTERIET Högsta vinsten i detta

Lotteri Ur 1000 Rdr Rgs Insats till lista Klassen 8 sk Bko

a

.dra GULD- och S1LFVER-VARU-KLASS-L0TTERIET i Stockholm utan Niter

kI

Högsta vinsterna

sk Banko

sk

9 :de SVENSKA VARU-LOTTERIET Högsta vinsterna i

BkI

g

200 Rdr Bko Insats till l :a Klassen 52 sk Bko

Planer till ofvanstiende 4 Lotterier erhållas gratis

Dli lth 2SilfMb

Planinde 4 Lotterier rållagratis

Resp Deltagare i l :sta oah 2 :dr Guld

Silfver

Möbel- och Industri-Lotterierna behagade utlaga sina vinster som ne

lädl

Niter

detta Lotteri äro 2000 Itdr 1333 Rdr IG sk oah 1000 Rdr Banko Insats till Klassen 3«

detta Lotteri äro SOO 500 och

p

anländl

CIGJMRREB

J

GJMRR

flera sorter af John Schwartz 's i Noirköping tillverkning

försäljas till fabrikspris pä nnderteeknads Kontor i hörnet

af Svartmangatan och Stallplan «r 1

Af trycket har nyligen utUmait och blifrit till Landsarttns Bekhandel expedierad (h å 1 Rdr » sk-

FRANSKA SPRÅKETS SVÅRIGHETER DESS SYNONYMER OCH HOMONYMER

1 AfUBbladet Nr 239 läses om detta nya arbete af Hr Ohrlaider ett gynnaade »mdöroe till hvilket Förläg

garen lager sig friheten alt hänvisa — För öfrigt hchefver dem s«« vill ytterligare »fyertyga sig #m arbetet» brak

barliet blott slå upp baken der traligen fä artiklar skola upptäcka son icka aaslä läsaren geno »•»» '»mmaasUll

ningar och »fveriask» med Språkfinhetar som ioke alltid kunna vara till hands f»r Minnet »»k som det derföre är

godt att veta hvar de helt knapphändigt kunna älerfnnas eller ock först upptäckas när de som bäst behäfvas

STOCKHOLM hos L .1 HJERTA Lilla Nygatan midt emot Kongl Posthuset

fil et SlOrSta

rt lysande fir alla den

par Fr Boje S Mr 1

ta

f BSVEDENBO

lör tryckning af Engelskt Parcellai hzr upphört er .h af

agretsäljes till betydligt nedsatta pri er i huset Nr 3S vid

Mäster tamuelsgränd

r af flera slag från 44 sk till 1

Garnmagasiaet vid Stortorget

F

GOLFMATTA passande till Förmak är till salu inlem

nad uti E Ullbergs Thehandel vid hörnet af Tyska lirin

ken och Störa Nygatan på sammi ställe uppgifves pris på

i »n mycket väl konstruerad lältkörd och beqväm Soullctl-

Vl«8 pi liggfjPdrar och försedd med patentlyktor pas-

k saa (1 (

li ® svaSn

dB försäliaiären unnbör

lorsaJjaiagen uppnor

MSndayen den 2