Norrköpings Tidningar Lördagen den 2 December 1758

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Norrköpings Tidningar 1758-12-02
Sida 1
Sida 2 Norrköpings Tidningar 1758-12-02
Sida 2
Sida 3 Norrköpings Tidningar 1758-12-02
Sida 3
Sida 4 Norrköpings Tidningar 1758-12-02
Sida 4

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Lördagen den 2 December 1758

Sida 1

Norrköpings Neko - Uidlimgar.
Den 2 December Är 1758.
Fällande Resande äro ankonme:
Curtiren Marffau ifrän Stockholm lil Köpenhamn. Färgare- Gefällerne Joha»
Henrik Muller, och Anveis Meuniers ifrän Stockholm til Köpenhamn. x»M
Köpman Rudolph Sutermeister ifrän Stockholm til Köpenhamn. Färschäfea
Björling ifrån Stockholm til Wästergökhland. Apotekaren Dam, och Köpman
Jonas Berg ifrån Astersund. Lieutenanken Deddau, och Fändriken von Köller,
samt Auditeuren Prip ifrån Stralsnnd til Stockholm. Köpmannen Ekman, och
Hindzberg ifrån Linköping. Traktemen Iohan Hörning ifrån Linköping. Ca
mereraren Steindauien ifrån Lundsbo Herregård. Bryggaren Carl Sundström
ifrän Linköping. Handelsm.Magnus Loven, och Urmakare-Ges. kannerus lil Wogstö.
Ifrän den 2y November lil ben 2 December äro i Norrköping födde: -rPiltebar»,
< Flickebarn. 6 Drudepar wigde, samt döde 7 gamla Personer, och 3 Barn.
Brude - Porén äro: Handelsman Clars Eckhoff med Jungfru Christina Algehr.
n Lmdtullr Waktmästaren Iöns Lin bom med Enkan Anna Norberg. Klädemakare
l> Gesällen Samuel Sundsten med Jungfru Anna Lindberg. Öfwerskäraren Anders
Bjorn med Enkan Anna Ekman. Sjöman Bengr Husberg med Pigan Lifa Siöstedt.
Bryggaren i Linkoping Earl Sundström med Jungfru Christina Helena Björling.
Namnen pä dr döde Personer med deras Sjukdomar:
I St. Olols Församling: Murmästare-Gesällen Olof Friberg 32 Är, död af
- Frotza. Enkan Margreta He-nmiuasootler 82 Är, as Överdoms Bräcklighet.
^.E.ckan Anna Goorielsootte., 78 Är, af Fropa. Qwarteismannea Magnus
ti Holmstedt, *o Är, af Fröda. I St. Johannis: Benct F-,kärrs Hustru,
Stiga Larsdotter, s8 Ä . död afWrtnsot. Sjöman Pe er Eklöfs Hustru, Ca
rharina Pehrsdotter, 44 Är, af Frosta. Holmsnickaren Gregorius Harling, 46
Är, af Lungsot.
3 denna weka äro följande Fartpg ankomne:
r>inr SKÄ! ifrån Amsterdam, med Styckegods och Lobaksblader.
Olof Öhr ifrän Stockholm, med diverse Pe,sedlar.
Ae köpa Lstundas:
... .^/lgells Abbilduug aller Kunstler und Haadwerker mit ihren verrlchtungen li»
v 4-to mic Kuffperstucken. Om Köparen fäs Underrättelse pä Boktryckeriet,
Til Salu ar angifwit:
, ^es Handelsman Iohan Wåhlsteen här 1 Sradm, finnes til Köps större och
* mindre goda Engelsk» Slip. Stenar söe billigt pris.
*

Sida 2

December Mäkiads TAXA;
Hivar efter följande Persedlar försäljas i Norrköping, Är i7f 8.
Bröd til ek öre Kp:nit bör wåga! En Kanna Dubbelt- öl
Hwekebröd i Mlölk bakadt r och i fiernd. Lod. En Kanna Enkelt > Ol
Dito utan Mjölk bakadt 2 och r halft Lod. En Kanna söt Mjölk
Kptmk. Ä
dl. i - öre. »V
• 16 11
En Mark godt sett Ore - Stut-eller Qwi- »»
ge-Kött li
Skrädt Rägbröd 4 vch i halst Lod
Dito oskrädt Bröd 6 och 1 halft Lod.
Dricka: dl.
Et Fat Dubbelt-öl - 4Z.
Ek Fat Enkelt-ö> * • 2i.
En turnia Swaqöt * « li.
En Tunna Spisöl * - 2.
Spannemälsprisen pä Torgen öro: Hweke 40-41 Daler. Nätz zo - Z1 Daler.
Korn zo» zr Daler. Blandkorn 28 Daler. Hafre 24 Daler tunnan.
öre En Mark god gjödd Kalf, half eller hel 12
16 Ea Mark Framfierding dito - n
24 En Mark Dckfierding dito - i Z
- En Mark Fär och Lamb-Kött - io
- Goda drickes. Lamb säljas stycket - 6 »
RundgiSeriser.
Nästkommande tisdag, som är ben 5 > denna Mänad, kommer igenom offcnte
ligt Utrop vä Auktion hos Källarmästaren Egge Kläckan 10 förmiddagen at försäljas Et
Partik Ekträ god Gjötheborgs Sill, som blifwit bärgad as Skepparen Nils Mattsons
har i Skärgärden förolyckade Fartyg Christina Maria kallad; äfwen kommer detta Far» < m
tyg om 19 Lästers storlek med dest taklaqie och tilbehör wid samma Dlsälle at försal- 4^
jas, hwarom närmare Underrättelse pä Auctions- Kammaren kan ärhällas.
Nästkommande Torsdag, som är den 8 i denna Månad bliswer den Gärd, som »jfr
afledne Proviant - Mästaren Mauritz öörling bebodt, och är Belägen uti Strand- tb
qwarterek Qvadraten Dakungen pS Auctionen , son, i Bokbindar-N Gro,g Mei« li.
jers HuS, Klockan 4 efter Middagen, lil dea Mästbjudande Försäld, som til Efterrät-T
telse länder för dem, som samma Egendom kunna ästunda sig Tilhandla.
Skulle nägon, somt tilstundande Weka reser til Stockholm, wilja wara sä god!
och emot Betalning taga et litet Pagvet med sig, behagade hatt giswa det tilkänna uti
Boktryckeriet här i Staden.
pr Bokiavan härstädes äro nxligen följande Böker inkomne:
Ärchibijkopeo Samuel Troillii Herdabref om en Cbristelig och Waksam, bäde in H •
sör GUDI vch Wannom högst answarig Läro-och Prästa-Ward, uti yttersta dagarna, lii
kostar 4 Daler r6öre Kopptmt.
Dito, GUDs vch JESU tjenares Ljenst och Lön, utaf wär dyre Frälsares Ord i lik
Matth. 2f Cay. 21 wers. Uti en Christelig Predikan öfwer Probsten och Kyrkoherden
1 Fellingsbro Mag. Jakob Strangh. 2 Daler.
Nicolai Klimii Resa uti ben Underjordiska Wenden. Som innehäller en vy Un»
derrätteise om Iordenes Beskaffenhet, och Historia om den Femte Monarchiea, okun-jf
nig alt hit intils, s Daler.
Conti nnation föijer där näst.
** **

Sida 3

Continuation frän fötra Wkko - Tidningen.
Continuation frän föt
rs
_____
Swärighrter gjordt, för at hindra
hans billiga Upsät, och uppä en ge
mensam Säkerhet och Fromma syf
itande Anläggningar: utan den sna
rare, pLalt gjörligt Sätt, befräm
ijat. Nu bltfwer dä en Fräga,
Wwarföre just det Ställe, hwarest nu
Norrköping är, ffulle wara mera
Upmärksamhet wärdt, än nägot an
nat, och Konung Ingés Omsorg,
här förr, än annorstädes, i Landet
stadnat ? Hwad Konung Inge mer,
än detta, t östergöthland stg före
tagit, eller uträttat, och i hwad
Ordning det ena fölgt uppä det andra,
kan gjöra otz lika mycket; Men at
han haft flera Orsaker, at här ästun
da en wist och säker Egendom, fin
nes lätteligen, när man besinnar
eLandets Belägenhet, och hwatz
twi tilförene om Gotländske Hände
lenö nödrvändign Särén här t Lan
det (§. 4.) anfört. Konungen wille
gynna fine Gotländningar; de borde
i östergöthland, hafwa en witz och
säker Hamn: Det tyckes ock warit
smärt, at finna nägon annan, sä god,
och fördelaktig, när man päminner
sig, at Söderköpings Grund (§.7.)
redan war en enskild Egeadom.
Zag wil nu intet bestrida andra öst,
götha Hamnars Läglighet; men at
wär uti det nu warande östergöth
land äger Företräde, behöfwer in
tet bewifaö. Och om Hammar
kinds Herrarne tillika weiat wisa
' detze Handlande nägon Wälwilja,
! sä hade de, efter sit tycke, kan hän.
da mera haft dem, än Konungen
dekföre attacka; fast än defie, kanske
äfwen at behaga en sä stor Konung,
ffulle lemnat vem en dylik Förmän.
Här til kommer, at Landswägen
osman Skog, eller up ifrän Swe
rige, neder ät Landet gick öswrr
Motala Ströms trängaste Sund,
eller det Ställe, hwarest Gamla,
Bro nu ligger; hwars Uadrrhällan
de blifwit fä nödigt agtat, at det
fex kringliggande Härader, och äfwen
ibland oem Hammarkinds Härad,
fom mi nägot bättre fram fä höra,
blifwit, fäsom en Skyldighet, älagdt.
Man kunde fäledes med rätta kalla ber,
ta Past, ek Hufwuvpas, och anse det,
fäsom en Nyckel til Östergöthland.
Och när man sä betragtar detta lilla
Ländstycke, lärer det icke synas af fä
ringa Betydenhet, för rn Swea Ko
nung at eftertrakta, fom drt dest utom
kanffe ffulle wara. At häruti gyn
na Konung Inge, hafwer pä öst
götha Herrarnes Sida, warit fä
mycket billigare, som Konungen der
igenom kom uti et bättre Ständ,
wid päkommande Ofred, at undsät
ta dem, och befi utom, med mera
döde Nöje och Säkerhet, häröfwer
kunde taga Wägen til sina Gärdar i
Westergöthland. och tillika besöka
sin Drottnings Skägtirgar, när ho
nom sä bchagade. Ätminstone fin
ner man, at denne Wäg ifrän We
stergöthland til Upland redan uti K.
Olof Skotkonungs Tid warit bruke
lig. Et fä fördelaktigt Ställe, fom

Sida 4

detta, mäste strax fallit K. I ge t
ögonen, och dest Fördelar ännu me
ra för honom af de bönfallande Got
ländaingar blifivit utmärkde. Och
just detta, jämfördt med Christendo
mens Tilwäxt här i Landet, S. O
iofs och S. Johaas Kyrkors Älder
(§. z, 6.), hwaruti denna ändä öf
werträffar ben förra, gjör at jag des
sa Inrättningar icke t,l nägon skona,
re Konung med Skäl kunnat hänfö
ra, eller anse nägon annan, än Ka
nung Inge Stenkilfion för wä. Stads
Stiftare och Anläggare. Hwilken
Swea Konung förr, eller senare
skulle wäl den wara, hwarmed
Norrköpings Anläggning stg fäledes
patzade? De förste Borgare här i
Staden, äro redan pä flera Ställ n
l denia lilla Berättelse omralde;
Mea ännu et BewiS de uppä at Gtt-
ländningar iåimvål format be Bor
gerliga I irättningar här t Staden,
är betz ännu och ifrän urminnes Ti
der brukliga Sigill, som föreställer
ben Helige Konung Olof, uti stt
Kongeliga Majestät stttande pä en
Thron, med Riksäplet i ena Handen,
och Norska Yxan i den andra; hmil
ket än ytterligare, tillika med S. O
lost Kyrka, kunde anses för et Tckn
til denne Ko-ungs andeliga Bestydd
öftver wär Stad, eller af han lil betz
Patron t synnerhet blifwit utkorad,
sä at Norrköping i flera Afseenden
uti stn första Wär kunnat kallas en
Konungflig Stad, och afKonungar,
jHimmrlen,och pä Jorden,förswarad.
§. 8. Om denna Ores Lrlständ,
f»« Nori köpings Anläggande.
.
Härwid kunde en, fom more min
dre män om Sanningens Uuetavdr,
stadna; Mea jag gjöl mig ännu ti
Inkast, huru en htttils främmande
Konug kommit til ben Egendom,
som mi sedt honom äga och, lil det All
männas Nytta, fä wisiigen anwän
da? Wille man swala, at han ho
nom genom stt Gifte förwärfwat;
sä wore Frägai wäl beswarad, men
Swaret icke sä aldeles riktigt. Här
war icke nägot Herregods, utan en
uräldrig för flere Härader gemensam
Egendom: en Lcdingsbammar,
eller H.mn, bwarutur de närm ift
liggande Oftgöthar med sina Fartyg
uti Härnad och Lrdi^g brukat at ut
fara. Hade man utur följande Ti
ders Hcindi.ngcir intet funnit otti ben*
neLcdirgshrmmars Belägenhet; sä
skulle man ännu härom wara aldeles
ofäkrr, enikd n ingen ru mera, här
pä Orten, detta Namn hört omta
las, och ännu mindre strlfwa Siället
kan utmärka. Mea at Norrköpings Ä.
gor utaf samma Ledlngshammar wär
keliger, bltfwit lagné, kan, om icke
af annat, af den
.
vfwan anförda A
jkaby Klosters Agoförtekning här k
Staden (§.6.cit.) intagaö; emedan
deribland, t Ledhongx Hambre
(ty sä bör det läsas) halfannan At
tong, eller Atting Jord, tydeligen
upföres. Sedermera finnas ock an
dra ännu tydrligare Efttträttkljer om
detta