Norrköpings Tidningar Lördagen den 9 December 1758

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Norrköpings Tidningar 1758-12-09
Sida 1
Sida 2 Norrköpings Tidningar 1758-12-09
Sida 2
Sida 3 Norrköpings Tidningar 1758-12-09
Sida 3
Sida 4 Norrköpings Tidningar 1758-12-09
Sida 4

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Lördagen den 9 December 1758

Sida 1

Norrköpings Neko ^ Uidningar.
Den 9 December Är 1758.
Fällande Resande aro ankomne:
Grefwinnan Lcyonhuswud iftän Winäs til Södermanland. Fru Debeche ifrän
' Runstorp til Södermanland. Eapitaia Julius, wid Kron-Prinrsens Regemente
' ifrån Stockholm til Skäne. Arrendatoreu Ringins ifräa Stockholm lil Linköping.
'f Krigs. Malen Swedenstjerna, och Austaltanten Ekerman i Swea Hos - Räll ifräa
'i Stockho!ai til Linköping. Corporalen tvid Östgötha - Cawallerie Lorents Klöfwer-
> Mld Mån Lryferum. Haooelsmävnen Reuser och Ohrström ifrän Linköping.
’ Öfwer - Inspektören Derohn ifrän Sceiuna. Kammarherren Iohan Steuch, och
dest Son ifrån Stockholm , Logera hos Handelsman Westerblad. Eapitaia Schoug,
s och Secreterqren Knuten til Götheborg. Auditruren Risest ifrån Stockholm,
1 Logerar hos Handelsman Gryzell. Assistenten Dahlgren och desi Son, aro reste lik
l Stockholm.
Jfrän ben 2 til dea 9 December äro i Norrköping födde: 4 Pillebar», 1
Flickebarn. 2 Brudepar wigde, samt döde 7 gamle Personer, och i Barn.
Trude-Paren äro: Handelsman Nils Murschwig med Jungfru Hedwig Ottilia
Drews. Handelsman Carl Augustin Schröder med Jungfru Sophia Catharina
Murschwig.
Namnen pä de döde Personer med deras Sjukdomar:
I Sl. Olofs Församling: Rectoris Scholä, Mag. Carl Joh. Grästens Hu
1 jiru, Fru Ingeborg Reuselia,z s Ar gammal, död af Fleckfeber. Trumslagaren
Gabriel Norman, 33 Ac gammal, död af Frosta. Fattighjonet Anna Swens
dotter, 63 Ar gammal, död af Frosta. Klädemakare Gesällen Anders Berg,
zO Är gammal, död af helsig Feber. Ullpläckerstan Ingrid Wastman, zs Är
gammal, död af Frosta. Pigan kisa Möller, se Ar gammal, död af Frostad
I St. Johannis: Stärkelebruks-Mästarens Jonas Risings Hustru, Helena Jons»
Dotter, 30 Är gammal, död i Barnsbörd. Ek Barn, dödt af Slag.
I denna weka äro fällande Lartxg ankomne;
Skepparen Gudmun Köler ifrån Marstrand, med Sill.
Til Salu ar angifwit:
Hos Handelsman Olof Lindahl finnes til Köps, god Stockfisk, och Witiliog,
t samt goda Hummer, och Extra godt Rakitzer Lin, för billigt Pris.
,, Finare och gröfre sorter Kort, af Embrings &
'Kuhlmans Tilwärkning, finnes til
.
| olöps hos Handelsman Conrad Hink. Brasch i Nyköping. d
Rund,

Sida 2

Runpgiörelse.
De forn ästunda bliswa Ägare af Oster. Söthlands Bestrifning, som ester Ny
Äret kommer under Prätzea, behagade innom denna Mänads Slut ärlägga Prwsume,
ration, emedan Uplagan kommer at inrättas ester Prwnumrranternes antal, ochderöf
wer icke mänga Exemplar ak tryckas.
MI
Lontinuaristt pL de här pL Boklädan nyligen inkomne Bok-Exemplaren:
Mag. Iohan Qvirsfelds Himmelske Ortegärds « Säijkap , Bestäende utl 41
Samtal emellan CHRZSTUM och en Trogen Själ. Med Bifogade bagelige Mor
gon - och Aston - Bor- Bichl- kommunion - och Kyrko- Böner, kostar 4Dal. Kop:mti
Godhet i Mennistans Skapelse, i anledning af Salomos Ord, Predikar,
Bokens Eip. 7. v zo. Uti ek allmänt Präste Möre, tä Arkicuien, om then sulliom,
lige och til GUDE DELÄLE lkapade Menniskan, afhandlades, Förestäid af An
d eas Axelson, Kyrkoherde i Näsby och Erwalla Församlingar, hästås, kostar 3
D«!er. \
En trogen Själ- Wälgrundade Hopp om Sin Ewiga Salighet i Chrlsto JESU. l
Förestaldt uti En Christeiig Lik 'Predikan, öfwer Probsten och Kyrkoherden i Torstuna j.
Mag. Marcus Simming, af Olaus Norrström, Probst i Södra Fjerdhundra och Kyrkk
herde »Norrby, kostar 2 Daler.
En fort, med Skriften öfwerens stämmande Bok, om thr Döda- Upständelse.
kostar 8 Ore.
En kort dock Nyttig Kok-Bok, til detze lider lämpad. Hwarutinandet Ärba> p
ra Frurntimret til Tjenst, Föreställes huruledes man med minsta Omkostnad i hast kam
tilreda ärjkill ge Behaqelige och wäl smakande Nätter. Samt i öfrigt wid hwarjehandatz i
rilfällen förfärdiga ätjkillige Confecteurer Bestäende uti Bakwrrk, Mos och Salatrr.
Med mera, sam Registret ukwisar, lottar 24 Öre.
Kort och Redig Underwikning om Färge-Konsten, som lärer, at sätta allehanda! \
FSrgor pä Siden - Ylle - och Linne - Tyger, jämte en liten Tiltzkning om äljkilliga Fär-e ^
gor pä Här, Det Allmänna Bästa til Tjenst och Nytta ifrän Ängelfkan öfwerfatt, kostarj
1 Daler 4 Ore.
Kori och Redig Underwisving om Färge - Konsten, som
,
lärer, at sätta allehanda
Färgor pä Silke, Linne, Ylle och Skin. Ester mänga Ars ärfarenhet upfläld afi
Maria Elisabet Lejoohartin, kostar 18 Ore.
li
k
Lontmuation följer dar näst.
Fastän Prataumeranternes Antal pä detza Weka-Tidningar wäl är sä stort, ali,
man kan fullfölja dest utgifwande; sä önskar man dock, at flere afnämare mätte an- t,
mäla lig, och wil fördenjkul än prolongera Tiden lil Praraumeratioos emottagande lik »I'
detta Äret- Slut, hwilket genom detta gifwe- tilkanna.
Den, som häruti nägot om Köp, Salu, Hyra, eller annat, til fin enikildta För
män, wil haft»» kundgjordt, ägir ock dmil emot xbOre KoprmtS ärläggande, Frihet, fl ^

Sida 3

31
Contlnuation fr5« fö
detta Ställes Brsägenhet östan för
Byen, m. m; som nu likwäl kan wa
ra mindre nödigt at utbreda. Nog,
at en sadan allmän, och tillika fre
dad , Plats här warit för Konung
JngxS Tid, och förmodeligen jäm
wäl nägot ester honom, hvars
Mark sedermera, utan Gagnet, til
Ämlnnelse blotta Namnet behällit,
til dest ock det, genom Tidens täran
de Kraft, undandragit stg Folks Min
ne. Men huru kunde träl, i fädaua
Omständigheter, Konung Inge här fä
nägon Egendom? Och huru lunde
wäl en Menighet förmäs, at gifwa
en sä angelägen Park ifrän stg?
Hwatz et Fork lemnar til stn Beskyd
dare, kan icke sä anses, som more
det borta. Här fordrades intet Of
fer af wäre Förfäders uräldriga Fri
het, eller nägot af deras Egendom,
utan endast en Rättighet, ttl en Dels
Nyttjande af en Allmänning, som
Sndä för deras Lrdings - Wäsende
kunde wara tilräckelig: Och ben
vya Inrättning, som Konungen här
wille befordra, ländt dem sielfwe sä
wäl, som hela Landet, til största
Fromma. En sädan Föreställning
kunde ju wara tilräckelig, at köra en
willig Allmoge til Bifall; Mea,
hwad som ännu kanske kunnat ligga
dest Jaord i Wägen, hafwer säkert
igenom dest astid älskade Styresmän,
Herrar, Konungar, eller hwad Namn
man behagar gifwa dem, bltfwit
vfrögdt. Drtzutom wörö här redan
vägre Christne, fom hittils under ö-
Contlnuation fr5« förra Wcko - Tidningen.
pen Himmel, uppä et Berg, en knapp
half Mit härifrän Staden, norr om
Dagsberge - Wägen, öfwar sin Guds
dyrkan ; hwilket ock, af en sädan he
lig Förrättning, blifwit kalladt wi
berg, säsomdenwidliggande Gärd,el
ler Byggningsplats, Wibergftad;
fom han ock ännu i Dag nämnes,
och tillika nog tydeligen brhäller, sif
med smärre Stenar krtngskolade
Stevaltare, emot öster, Domare
ring, och andre smärre Strvwär
dar. Deste fattige Christne kunde
nu intet, fom mig tyckes, utan med
en besynnerlig Fägnad, ähöra Ko
nungens Wilja, at, pä en för flere
Härader gemensam Grund, läka up
bygga en Christen Kyrka. Andre
äter, fom antingen pä Winning, eller
Nyfikenhet, warit mera begifne, mä
ste nog hofwa glädt stg Öfwer wiste
Handelsmäns ärliga Hitsegling.
Och Konungen mäste innerligen wa
rit nögd med denne Nyckels Förwärf
wavdr til Östergöthland, utom dea
Glädje, dan af sin tilämnada och änd
teligen fullbordada Kyrka, samt si
ne Gotländningars Förnöjande, be
kommit. Man skulle derföre tro,
atingen Ting felats uti Konung In
gés Önskan, och at hans Afsigter
metz denne Ort, nät sin Fullbordan.
Men här är ännu en Ting tilbaka.
§. 9« VmRrieppsngsborg, och
Bräwalla Slag.
Man kan intet wäl neka, ot Knex
piogsborg: denne gent emot Borgare-
högra

Sida 4

högen liggande Bergklint, som be
qwämligen kunnat betäcka, eller hin
dra Öfwerfcrten, öfwer det härwa
randr smula Motala Sund, nägonstn
warit befästad; Men at utmärka Ti
den, när en sädan Befästning antin
gen börjats, eller uphört, tyckes
wara nog smärt. Jag wik icke hel
ler mycket bry, hwarken mia, eller
andras Hjerna härmed. Men eme
dan det namnkunniga, och i alla Werl
denes Tider odödeliga, Bräwalla
Slag i Negdev härwid förefallit; fä
har man icke pä detta Ställe kunnat
lemna, at derom sjörå en eller an
nan Ärindran, fom ingen tilförene
gjordt, och förmcdeligen rägot tor
de uplyfa denne Stads Älderdomar.
Soken war denna,atKonungarne,Ha
rald Hildetand i Danmark, och
Sigurd Ring i Swerige, wid
Är 7Zs, eller, efter Herr Ccm-
(ellie-Rädrt von Dalins Tideräk
ning, ännu 7 och 70 Är sednare
skulle, genom en Hufwuddrabbnlng,
afgiöra nägon Skilgagtighet sine e
mellan, hwars egentrligaBestoffen
het, af Konung Rings Skald, fom
detta Slag beskrifwit.och stkls jämmäl
warit ibland hans förnämste Käm
par, för nägon öst obekant Orsak,
med Flit tyckes wara däld. Detze
Herrar samlade, hwar pä sin Sida,
sine Härar, undsade hwarandremed
Ofred, och komma ändteligen med
Löapnen ihopa. Sä mycket, som
af Sammanhanget uti den obundna
Berättelse, hwjlken, af Starkot-
*s;
ters Q ivad, i sednare Tider pä Is
laud blifwit sammansatd, kan in
hämtas, stal Konung Ring först, i e
gen Person, farit til sin Swärfader,
K. Alf uti Alfhem, emellan Götha
Älfoch Rom-älfweni9iorige, hwa
rest nu Bohuslän är beläget, och, i
genom hans Tilhjelp,ifrän Norige fät
ätskillige Smäkonuvgar samt Käm
par utt sin Sold. Och om det wa
rit denne K. Alf, som sedermera
nämnts Ali hm Fräkne, skal hanU,
ock sitlf fölg! med K. Ring tilbakask
til Swerige, och haft med sig sam
me Starkotter Storwärks Son,
sam detta blodiga Slag sedan be
skrifwit; hwarefter Konung Ring,
med hela sit Folge, och det Folk,
han utur Wästcrgöthland kunnat
samla, derigeoom tagit Wägen, än
da til örebro, som dä ännu intet annat!!
Namn, än (Byrafunb, fdrtjentt,cd},i
.
..
tik Skilnad ifrän det stora och namn-!
kunnigare Öresund, i Sagobrottek
kallas E^rafund hie efra, eller
det öfra Öresund (ty fä bör detlä-l!
sas och förklaras); hwilket Namn!
det ock sedan tyckes behällit, til dest
det ändteligen, säsom et annat Öre
sund i Upland, blifwit antingen ek,
V
k
eller flera H^ader, päl^gt, at der,
iDvch
öfwer byggcB»ch uppehälla en Bro,
hwjlken förmodeligen i Början, lika
som den Upländska, hetat Öresunds
bro (Se az. Fl. Wid. B.Upl. L.),
innan ben, med Tiden, uti et wigare
Uttal, lil Örebro, som hon, tilli
ka med Staden, nu kallas, blifwiti
för-i