Norrköpings Tidningar Onsdagen den 14 December 1831

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 1
Sida 2 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 2
Sida 3 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 3
Sida 4 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 4
Sida 5 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 5
Sida 6 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 6
Sida 7 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 7
Sida 8 Norrköpings Tidningar 1831-12-14
Sida 8

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Onsdagen den 14 December 1831

Sida 1

MSdAgen
v. l^Decemver»
Mtrikes Kstzeter.
^ariS, d. 26 Novemb. Dagens Moni teuk för
näler, att Regeringen nied brefpostcn erhällit under
ältelse frän Lyon af d. 2Z dennes kl. 2 cft. inidd.,
irotlfa bekräfta uppgiften, att striden upphört. Ge
icralen Roguet hade öfwer Quai S:t Clair dragit stg
inbaka frän stadshuset till den befästate punkten Mon
esiuy, och der fattat posto. Prefecten hade nied
liunicipalitetet qwarblifwit i prefcctur-hotclcr. Wid
rcfwcts afgäng hade man erfarit, att trupperne
nyo frän Monteguy dragit sig tillbaka lill Ma
sa. — Lyoner-posten hitkom i gär afton efter kl. y.
Illa punkter pä wägen ifrän Lyon och hit wörö lug
a. D. rZ oi
.„ aftonen hcrrffade ordning i hela Ly
'*1 n. Ett siags wapenhwila hade inlrädt. Wid Mclun
lölte posten Kronprinsen och Krigsministern. Här
Paris wörö rykten i omlopp, angäende upror i
wulouse, Grenoble, Monlpellicr och Strastburg, mest
»Kästodos wara dikrade. — Förleden Onsdag öfwer
»made Marffalken Reps enka och fyra söner en
öneffrift till Konungen om revision af Neyffa pro
'sien. — Fonderne hofwa temligen höjt sig i följd
^ regeringens energista ätgardcr, och twanne af bäg
^ kamrarne beflutade addreffer i afseende pä orolig*
terne i Lyon.
— I Magön bilvar sig det stora
^gqwarrerer för den arms, sam är bestämd till äcer
'llande as ordningen i Lyon. Här i Paris äro al
.* upptänkliga försigtighelsmätt träffade. Fyra regi
;ö> lenrén äro i all tysthet hitbcordrade och stola ankom
a i natt. De nu timade händelserne komina att
ffwa en betydande inflytelse pä wär utrikes politik.
ivar fräga örn en allmän afwäpning, men nu
fwa kurirer afgält till alla hof nied underrättelse,
(sädant under närwarande omständigheter är omöj
t hwad Frankrike beträffar. Här i Paris herrstar
ind befolkningen synbarligen en god anda. — Frän
udon har hit ingått ben underrättelse, att, sedan
mungkn af Holland wägrat att antaga fredstrakta
i, consercncerne änyo börjat, för att bestämma nö
ja twängsätgärder. Efter all anledning komina
eusien och Frankrike att agera gemensamt och en
lgelst flotta, art inlöpa i Scheldon. — Dito, d. 27
>v. Dagens ^Moniteur förmäler, att regeringen
erhällit depescher frän Gen. Roguet, som äter fattat
posto wid Montcsiuy, dar han concentrerade de frän
alla sidor ditströmmande stridskrafterna. Kronprin
sen och Krigsministern lära i detta ögonblick redan
hofwa inträffat hos Generalen. Pä hela sill resa
möttes Kronprinsen af den största lillgifwenhet. Al
la national-garder erbjödo sig, att i nödfall marsche
ra. Ofwerollt ropades: ingen anarchie! — Enligt
indirecce underrättelser stola inga nya oordningar haf
wa förefallit i Lyon, och ilian hade hopp, akt befolk
ningen stulle äcerwända till lagliga ordningen. Nä
gra repudlikansta utrop funno intet understöd. Gar
nisonen har söre sitt ätcrtäg kastat större delen af krutet
i wattnet. Enligt provinciai-blad hade ingen annan
fana warit bistad, an ben lrefärgade. Ett stycke bröd
pä bajoncttspetsarne ljenade rebellerna soln lösen.
Bref af d. 2; kl. 8 om aftonen i Temps tala our
rcpublikansta proclaiuationer, hwilka begärde sam
mankallande af comitier och bildande af populära
klubbar, eller upprättande af "friwilliga corpser af
Rhone"
. Garorne hwimlade af bewäpnade. Ibland
de stupade wörö mänga officerare, emedan rebellerne
hade 1800 starvffyttar. — En strifwelsc frän Lyon
d. 24 fcrfåfrar att ordningen där äfwen denna dag
blifwit ostörd. Wid underrättelsen om truppers an
nalkande, hwilka stölt till Gen. Ordonneau, spntcS
rebellerne bereda sig till förswar. Det berättas, att
urproriste frän Vicnnr stött till deras kamrater i
Lyon, och att en formlig coalisakion bildade sig, för
alt päfordra utwidgade politista rättigheter. Z dag
wid middagstiden utbredde sig det rykte, alt i Tor
rare och Nantes oordningar äfwen utbrustit, och att
man pä det sednare stället päfordrade nedsättning af
ben öfwer all bessriftiing tryckande personal-stattcn.
Här i Paris werkstallas och fortfara Mi inängd
arresteringar. Man har nedtagit proclamationer för
Henric 5:te. En ung Polack H:r Leonhard Chodzko,
H:r Mislep, en af de utmarktaste Ztaliensta flygtin
garne samt ben bekante Grefwe» af Lennox äro ar
resterade.
^
— Dito, d. 30 Nov. Man läser i dagens
Moni tor: en telegraf-depesch frän Trevoux af d. 28
dennes anmäler Kronprinsens och Krigsministerns
ankomst dir: Gen. Roguet war redan hos dem. En
deputation frän Lyon hade redan blifwit emottagcn

Sida 2

af Prinsen vch Ministern. Undts dagens lopp ers
regeringen en strifwelse frän Prefcctcn af d. 26 den
neö, enligt hwilken lugnet fortfor att herrska i Lyon
och största delin hake äterwandr till ordning. En te
legraf-depcsch frän Lyon d. 2? berättar, att bodarne
redan wörö öpnade, och sprkcaklerne stulle 01» altonen
börsås. Prefccken hade lätil göra bekannt, att Kö
rningen beställ! siden-waror för i million Fr. I gär af
ton hitkoin älwen en deputation frän Lyon, och eniot,
togS af Confelt-prestdenten. Den begär understöd för
en del af befolkningen, och tillkännagifwer ben öfwer
allt i famina stad yttrade önskan, 01» den lagliga ord
ningens äterställande. I dag pä aftonen utgäfwoS ä
ter en mängd orresteringsordres. En complott skall
nemi. hofwa warit ä bane, att sälta iinga Napoleon
pä thronen. General Dubourg efterspanas, men har
undkommit. gär upställdes flarka detaschenienter
af infanteri och kawalleri pä flere punkter, och betyd
liga patruller drogo rundt omkring. Likadane skrsiglig
hetsmätt äro träffade i Rollen.
— I gär afton upp
stod här ett litet nplopp pä gatan Cadet. En person
wid namn kuné hade fäkt det infallet, att i anseen
de till likhet nied Napoleon sätta pä stg en liten hatt
och kläda sig i grä öswerräck. En »längd af menni
ffor samlade siq omkring honom, och gatpojkar»? ro
pade: L/wc Kejsaren. Polisen bemäktigake sta ho
nom, oagtadt Hägra as de närwarande beswärade siq
därösiper, i det de pästodo, att hwarocken bade rättig
het ali kläda siq four halt hade lnst, terpä likwäl
swarades, att besagde person nyttiat epauletter och
hedcrslegionskorset, dertill han icke war bcräriiaad.
Berlin, d. Nov. I en liten Schlcstst stad
har uppträtt en ny Äionpretendent al Frankrike. En
urmakare i C,osten, ivid namn Naundo-ff, har ge
nom löreledde papper sökt bewisa, art dan är den wcrk
liga Ludvig XVII. Nägra iurister hofwa antagit sig
hans sak. En af dem koni nyligen hit, och aflemna
de sina ane tori sa t i o>> s - ff 1 ifw r l fe r hos
^
älstillige Envo
yéer. Wär Ludvig lärer nppwakia sig kungligt, c
huru hans hustru ofta stall gör» honoili rcgiiiieiitct
stridigt.
Devatt
Uti Deputerade-Kaiumareu l Paris d. 26 Novemb.r
I dag kl. i/2 till 2 örnades sestiouen. Snart bildade
sig takrika grupper as Deputerade, för alt erhålla
underrättelser frän Lyon. Inga nyheter hade likwäl
ingått. H.r Duvin d. a. satte sig emellan H:rr Du
pont och Salverte, till hwilka snart sällade sig Gen.
Lafayette, Laffitte och andra ledamöter af yttersta
wenstra sidan. Alla ministrarnc wörö ännu fränwa
rande. Onikring kl. 2 förklarade presidenten, alt kom
niisiionen hade stulat redaktion af den addresi till Ko
nungen, som gårdagen blifwit beflutad i afseende pa
oroligheterne r Lyon, hwadan han upsordrade Kam
maren, att genast begiswa siq till Bureauerne. Del
ta ffedde. Omkring 6 ledamöter af yttersta wenstra
tdan qwarblefwo i salen. Kl. 3/4 lill 3 började ot
entliga ftsiion änpo; syra ministrar moro nu till
iädes. Presidenten uppläste Addrcff-iitkastct, som bdr
ar: "Siri Wi hafwa nied tacksamhcr och sinärta
ruottagik de uprigtiga och fullständiga meddelanden,
som af Edea ministrar blifwit öst silne, ongäende be
i staden Lyon utbrutne orvlighetcr.
"
— Pä Pctou's
r,I0g^il^.»-^-ui.
' r.uuna, men ororr ranu
het ullemnades. Herr Mauguin fordrade uilemning
of orden norigtige och fiillsiändigc (häftigt
sorl i cciiltln). Han förklarade, att han erhällit ett
bref, som bewisade morsatsen, men hwilket han med
afseende pä Set allmänna bästa icke wille belt och häl
lik upläsa. I början deraf hette det: "Regeringen
wistle långt innan oroligheterne, att arbctarne begä
de .... (här stannade talaren). Conselj-prestdentcn
sortfar, hwad begärde de? Herr Mauguin: rältwis»
och bröd! (lifligk afbrott. Nog k Nogi) Conselj-prefi
dentcn föll Herr Mauguin i talek, men kallades af
wenstra sidan till ordning. Herr Mauguin upläffe
rcsten af brefwct, hwaraf inhämtades, att brcfstrjf
maren af Mairens sekreterare fält weta, att anetSri
tetcrne förut haft kunffap om uproret, men welat
sälta wald emot mäld. Herr Dupin två. förmena
de, att örn Kammaren icke wille erkänna »linistrar
nes meddelanden, säsom uprigtiga och fullständiga,
sä more oddreben utan ändamål. Han upsordrade
Herr Mauguin, att bewisa motsatsen. Herr Man
guin äierrog, att ministrorne icke hade fogt allt. Con
selj-presidcnten: Säkerligen har den in dividue, sol»
nyb talat, blott talar i sitt eget namn. (För'ärligt
tumult). Jag har kanhända sdrtall »iig: jag wille
säga deputerad. I weten, att jag icke biukar fela
elliot parlainentarista flickligheten: ordet har nndkal»
lil mig. Herr Mauglii»: Det antyder ätminstone
edert hserkas tankar. Consclj-presidenten Herr C.
Perrier: jag menar, att Herr Mauguin anklagar mi
n isis ren pä egen hand. Han fortfor, akt förklara, att
ministären ansett orbekarnes päsordrande as en tariff
för olaglig, men likwäl, för att icke nyttja några
twängsärgäider welat blott sm än i lige »li olstaffa den»
samma. Han hoppades, att Kammaren stil lie wela,
akt rall iväroera de maximer, sorn blott syttade pä sani
hallels omsiörtning. Herr Mauguin: En minister
är icke mera ward än en Deputerad, Hag beklagar,
att pasijonen blandar sig i wära debatter. Jag vä
stär, alt ministären måhända i hänsigt pä det allman
na bästa icke gifwit otz nägra sullstäiitrga uplysnin
gar. Skola mi dä icke klinna bestiga denna tribune,
utan akt saga hwarandra ffyuisord? Ia — det ord,
solli ministern lillälit sig, är temligen impertinent»
(Häftigt tuMiill. Till ordningens Widare!) Jag
provocerar aldrig, jag fbrfwarar mig. Dä det an»
gär ett yttrande af tillgifwenhet för Konungen,
sä är detta ingen Maioritcts-fräga, utan en enstäm
niigberssak. (Bravo! Bravo!): sä är det cj med ad
drcsten. H:r Odillon Barrot söicklarade, att H:r Ma
nguin blott yttrat stil personliga äsiat: ilka» att der
före fTitja sig från denne wille han sjelf icke bilda nå
gon systemaiiff opposition och förklarade derföre säsom
sin personliga mening, att ministsrens meddelande»
warit fullständiga. H:r Guizot wille tala, men kunde
icke fä ordet, emedan alla påyrkade discusionens flut,
som ä^wen antogs. Conselj-presidenlen begärde nu or
det, såsom Konungens minister, kör att gifwa tillkän
na regeringens afsigter. Men dä ministern änpo bör
jade tala som redan discuterade saker, gjorde man
bonam upuiarksam derpå, att distusionen war flutad»
Han fortfor nied eftertryck: jag hoppas, att dä nian
hört nijg, stall hwar och en nied undantag af en
mdiwirue. . » (Frän högra och wenstra sidorna: lia

Sida 3

ingi nu örknmg!^- Presidenten hotade, ott su
Mpendera sessiv!:-'»). H:r'Dupin: Skada, att man icke
!Kj! Lyon fan höra, hwad forn här passerar. H:r Ma
ijuin: Jag beder mina colleger, att icke bry sig om
3:iiroab Consilj-Presidenten facit. Consclj-Prcsidenten:
g^ag har icke kunnat lenina H:r Manguins ord opä
.ttaldt. (Nytt afbrott) Ni ar en fiende kill Tribnnens
»frihet. (En »längd rösierr och nr en fiende till mode
»tEokionen). Da wid ett annar tillfälle H:r Mauguin
Ihbestylde mmisteren, alt i hemlighet undersiödia upror,
K thar Kammaren icke trott honom. För att yttermera
uMewisa, att mi icke arv de, svin befordra upror, fbr
nlärår jag för eder, att mi sörl. natt här i Paris
.»verksiällt 8 högst wigtiga arresteringar, (liflig sensa
nion). Eonselt-Presibenken intager åter sin plats.) H:r
r\:åhe Tracy beswärade sig deröfwer, att Conselj-Presi
Bgdknten beständigt föranleder personliga discnsioner,
-oWch begärde, att Kammaren icke skulle käla sädant krän
stWägon sida. H:r Mauguin äterlog sitt ainendeinent,
ich addressens första paragra^ antogs. Högra och
LNvensira sidorne röstade icke. Äterstoden ak addressen
ijblls Utan di sell siv li.. Dä härpå skreds till hemlig
li,'Huli östning öswer addressens hela innehäll, fatt nästan
la opposition qwar pä sina bänkar, utan att deruti
ettaga.
SpessiLalrlcr^
Z dag Onsdag: Slottet Mo» t enero'
, Dra
ke i 3 Alter, nied säng; Musiken af Dalayrac.
Fredagen d. i'6: Bildhuggaren, eller Den
äl Isy n ra Hustrun, Coinedie i 2 Akter» hwar
,,Ister gifwcs: Egendomen till Salu, Comedie i i
likt, nied fäng.
Nästa Tisdag d. 20 dennes, uppföres till fort
, ^ nän f&r TbeatcrnsfainkligeLedamöter: Werldsför
ä.pp?t och Änger, Drame i 5 Akter, as Kokzebue.
. VZillelkerne försäljas »li Herr Pfeiffers Logi hos Eon
KGiilor Körning.
,é]
I Wid innwarande ärs Markegängs-Taxa fcr dets
tfifl Län, hofwa följande ändringar blifwit saftstallde,
A? I Markegäng-prlset ä en Timna Korn' bar blifwit bestämt
tll 9 R:dr 3- st. B:kv. eller >/,: -4 R:gS och i följd derafS
-4 n Tunna Tullmjöl hälsirn Räg och hälften Korn till >o
, 8:co, eller >b: >5 R:gSl ä e» Tunna Kornmjöl till io: 8
e®:co, eller i5: ia R:gs, å en Tunna Blandkorn af i/3Kvr»
ich ifi Hofra till 5: 2U 4 B:eo, eller 8: 3 R:gS, ä en Tun>
,1 ni
.,!«/ ia Korn
'
bland HemkallS-perfedlarne till 9: Z2 B:co, eller 14:
m
fil
>4 R:gs.
— Ett Lispund Osmunvs-Jern uptages såsom hö
onde tilt Markegängs Toxon, nied det i Kongl. EollegierneS
,, Kungörelse d. > flstl. Sept. stadgade pris 16 st. B:co, eller
t>4 st. R:gS.
—Priset ä en mark mjukt bröd söt Fängar un*
ier sorSling och för tägandc Trupper, fastställes till 1 st. 11 rist
> 8:co, elfer 2 st. >c> 1/2 nit R:gS. Priset ä e» Dag-port!gn
ör Tägande Trvupper bestämmes fälnnda: 11/2 qwarier Är
rr 1 st. r rist, mark Galt Fläck 2 st. 5 rist och >/3o
mark Koksalt: , rist. tillsammans 3 st. 8 r:8 B:co, eller 5 st.
l rist R:gs dä erfätning för kokwed och maten- tillredning
ike sär deräknaS.
vial-Scholan att linderg!! offentlig (Fira mur, flwsrefftr
samma dag hcmförloswaS. Norrköping lin *3 Lee. t83*.
G. HrrtLNign»
Nnmslve Mcskmde-
Den iZ Dec. : Lieutenaiiten Monten fr. NpkKping.
Handlanden Annell fr. Lubeck, Studeranden Klint fr. Links»
pina, Cavitaln Bergman, Fabrikören Schelin och Jnsprcts
ren Ekström sr. Stockholm, bo pä Gästgiswaregärdcn.
Kungörelser:
Dä till Ränte- och Eapltal-albetalnlng för de härstäre»
rrhällnr Bpggnade-lLn, Icke alla Läntagare infunnit sig wld
den i sädan: ändamäl kungiorda och hallna Upbördsstämma;
sä utsättes Restmöte för erläggande af hwad utaf resta medel
är obetaldt, att hällas ThorSdagen den i5 nästkommande De»
rember, frän kl. 9 till >2 förmiddagen, hemma hos Herr
Räbman GLfe» som medlen emottager och pä Magistraten»
wägnar qviitrrar. HsS Sem ätrr, hwilka underläla att wld
detta restniötr deras berörSc betalningsstpldighet fullgöra, war
da isrägowaranve medel ^ genast derefter, genom exekutiv K*
gärd indrifne. Norrköpings Räbhus den Zo Nov. 18Z1.
Pä Magistratens wägnar,
L. M. Trozelli.
3. B. Nelander.
Till rnbeialande af lnnewarande ärs Krono-ntstylder har
Magistraten utsatt Krono-Mpbördsstämma ali hallag mi Käm
nerS-Rätlens runi rä Rädhuset Möndagen den ,9 December
frän klockan 9 förmiddagen; hwilket till Ekatlstpldigee etter
rättelse kungdreS^ Norrköpings RädhuS dcn - Dec. i82«.
Pä Magistratens wjguar,!
L. M. Trozelli.
. 3« Nekander.
.
Herrar Suoscnbenter till nya Ullmagazins-byggnaden
Jjehaga inom d. 15 dennes tili undfertecknad inbetala rj
procent af hvars och ens teknade summa. Norrköping den
7 Dec. igji,
PS Byggnads-Committéens vägnar,
L. J. Soderberg.
Nästa Onsdag de» 21 Dec. kl. emellan 10 och t» In»
kommer till falu pä Gamla torget, 3 unga hästar.
A u c i o n e r;
Nästkommande Tisdag den 20 Dec. , försäljes wld Hö»
sterum lili Mogata socken'
, genom öpren Aiiciio», nägra bima
brave famnar wed, dets lall, dels gran. Med betalnlngrix
lemnäs godkände köpare 6 mänaderS angänd. Auclione» bör»
MS kl. n förmiddagen.
" HandelS-Bokhällaren, Herr B. G. Jer ge dt, af en tä
tande sjukdom Söd i S:t DbeS den 27 Sept. 18Z1, efter en
' lefnad af 29 är, 1 män. och 17 dagar, det warder endag pä
4 ^ua sätt fläglingar och bekanta tlllkännaglswet.
Nästa Fredag ben i<> Dec. kommer ungdomen uti Tri-
Till salu:
PS bokirpckeriet r MarkcgängS-Taxan för lnnewarande
Lr a 2 st. B:co.
Af trpckct har npll^n utkommit och finnes till salli bo
Bokbindaren Lpsen: Enapphanarne, gammalt mitt om Skä
ne frän Sjuttonde seklet, Swenckd original i 3:ne delar, 3r
82; Thorwald och Thora, eller den dprköpta Oltwarden, ik
2^; De» nnga Fruns berättelse as Gölhe, 12 st., allt b:ro»
HoS Bokbindaren Lpfön: Tvilett-kalender för i33s, 1: 8p
Almanach för är 1882 med 12 collorerade, Fransta mode»
costumer, 82 st.; Kalender för Barn pä WerS och Prosa, 1882,
1: 3h; Anekdoter ur Dinrwerlden, gäfwa ät goda och lödig»
Barn, 20 H.; Anekdor-AImanach för är 1882, 1: 8; Läsebok
för Barn, en sanning af nöjsamma berättelser, till befordran
de af sedlig bildiiiiig och husliga dpgder, 1: 32 ; Historicka be
rättelser till Swensta ungdomens nöje och bilduing, 1 A:dr?
Natnral-Historia för barn, 1: 16; RZd till unga flickor, af
Fru Campa», 1 R:dr; Stort Skuggspel lör barn, 1: 16., allr
b:co, jemte flera sorter Barna-Böcker och Spelkort samt Kam»
phiokort.
Hos Bokbindaren Lpssn: Samling af Predikningar vch>
Ämminnelfe-Tal af Nils Johan Sundius, Thevlogle-Doctor,
Ledamot af Kongl. Nvrdstjeriie-Ordcn, Eontracts-Profl oH
Kyrkoherde. Utom sex st. noa Predikningar, och större delew
of de Likpredikningar och Ämliinelfe-Tal, denne förtjenstfulle
Theolog i lifstiden hällit. finnes i denna Samling ett Sam
tal emellan en öäearr sch sr» Sm» som oroades as Swijwrfs-
Lr a 2 st. B:co.

Sida 4

mSl Mtcet tn itti amne Pens fatt gert t wib Hwilket mati fS*
retråbeSnu? , sä som mindre kändt, torde säga Läsares upp
märksamhet. — Biskopen m. m. Doctor V. Munks törnSm
sta LefnadSomständigheter, font ej fbnit warit i Bokhandel,
sär man äswen nämna såsom warande i denna Samlingen.
Priset är , R:dr 3a st. Banko.
HoS Bokbindaren Lpsön: SibyllernaS Spädomar och Pro
fetior, eller Salomonifta Nvckel till det tillkommande. Ur
ren skriftliga gwarlätenftapen efter en, år i83o i Klosiret
Tschenstochau pä berget JaSnogora i Polen afliden Munk ut
of den helige Eremiten Pauls orden; och huru dega Spädo
mar och Prophetivr stola gä i fullbordan uti vesta sista tider,
v. s. w. Llwersättnlng. Uti den AumZlan, som finnes in
förd i Hambnrgifche Nene Zeitung lind Adrest-Contoir-Nach»
richten, om denna afhandling, läser man fbljande: "Ingen
lärer lägga vfwannämnde strift ä sido, utan att derbfwer haf
wa blifwit idrsatt i ett djupt eftertänkande och sdrwänlng. Ty
det säges i Uppenbarelse-Bokens >3 Cap. v. ,8. Här är wis
domen. Then ther fdrständ haswer, räkne wilddjnretS tal; ty
thet är en mennistaS tal, och ther tal är "sexhundradesertio
fex.
" Priset är >a st. Banko.
HoS Bokbindaren Forstberg: Kalender fbr barn pL vers
och prosa >832, >: 3a; Toilett-Kalender fbr i83a, i: 8 ;
Almanach fbr Sr ,83a, med ia collorerade Fransta mode
kcstumer, 3a st.; Anekdoter ur djnrwerlden, GSswa St goda
och lpdiga barn, ao st., allt b:co.
Spirlängor, Blanklängor, Norrst Fetsill, np Holl. Sill,
laggd ÄlandS-strömming, UleäborgS-Lax, Holl. Knmmln-Ost,
Sultan-Fikon, Catrinplommon, Muftatell-Ruffin, ffnraspad
Krakmandel. Macroner och Macron-grpn, Spänst och Swenst
Checvlade, Carolina RiSgrpn, Capris, Oliver, fin Matolja,
Selja pä bonteiller, fin Batavia Arrac, hwitå Warljus samt
Staplar, Stockholms fina Spelkort, Bnlldan och Finnsäckar,
godt Swenstt Lin, fina swarta BomnllS-strnmpor, conlenrt och
hwitt Bomulls-garn, Porcellain af Gustafsbergs Fabrik, godt
Korn och BlandkornSmalt, samt olla sorter Specerier och
färgstoster till facilaste priser hos Ekström & Swartling.
Sif det wälkända och sdrträffliga Jesuiter-Plststret,
sent botar fbr alla flagg Skommor, säsom bppna sär, gikt.
torrwerk, sulflag, inflanimationcr, reumatiSmer, kvlsär, trängt
bröst, andctäopa och kräftan m. m., är nvst Inkommit, sä
wäl i burkar till wanliga priser, som cck till ia st. R:gS lo
det. Försäljningen är som wanligt pä boktrpckeriet.
Spirlängor, Stockfick, Lax. Cabeljon, Holländst Sill,
Knmmin-ost, Rosta scrmlius, hwitå WarliuS, raffinerad Fift
Olja, Björneborgs Fönsterglas, Lin och Linblär, Soiia, Ca
pris, Olifwer, Catrinplommon. Fikon, Vanille, Mustatel.
lex, Krakmandel, Chocolade, frista och goda tbesorter, Franst
Cognac. Bordeaux Matolja, frista Citroner, hwitt och cou
ltrt Porcellain samt wanliga Specerier och färgstoiter HoS
C. I. Nelin Se Hallgren.
En no Skonert om 6, swära läster och en dito Slup om
,6 läster af ek och furu pä cravel snällseglande och med noa
inventarier samt en npligen sbrbvggd Galeas med goda In
ventarier stro till faln iör gansta billiga priser. Närmare un
derrättelse lemnar S. I. Billing P:svn.
Svansta Nötter, Catrinplommon, Frista Citroner, Torr
saltad Cabeljon, Spirlängor hos Lindberg & Hamlin.
3 Herr Romans bob på Söder Storgata, blommor af
Frit SchotteS tillwerkning.
Några stocken gellotte och Canln-Brämer med och utan
Capuchon, Genotte-palatiner samt Skinn, och några stocken
swarta Tculnbb-fodcr, Inlemnade i commiffion hos
Ekström Se Swartlinz,
Bottenlax, Götheborgs torrfaltad Cabeljon och Holländst
Neglicke-ost hos F. W. Roloff.
Nästa Lördag inkommer till salu pä Gamla torget, tidigt
pä morgonen.cn wäl stallad oxe.
Frista Citroner och godt Swenstt lin HoS
Gustaf Eric Golling.
HoS undertecknad finnes till salu, flere sorter Guld- och
Gilfwerur, ätstilliga flagS speldosor, samt äkta SjöftumpS
pipor, m. m. Jac. Davidffon,
boende pS Norra Smedgatan.
Blommor, samt flera sorter lösa smäblommor hök Her
rar Nelin Si Hallgren och Fru Hörling.
Uti undra wäningen af Profestor Norei huS w!d Gamla
dorget finues swart och hwit träd till salu.
Frist Hummer och Ostron HoS I. F. Habelin.
Pä boktrpckeriet gifweS anwiSning bwarest ett par oxar fin
nes till salu, tjenlige till siagt eller dragning.
Npligen inkomne finare och gröfre swarta samt coulörta
Bombasiner HoS Eklund & Npstrand.
I tjenst äsiundaS:
En trogen och anständig piga, försedd med hedrande bo
wis och kunnig i wanliga hnSgöromäl. kan mi genast erhäll»
god tjenst, dä anmälan ster pä boktrpckeriet.
F d r l o r a d r:
Om nägon upphiltadt en silfwerfiugerbor, ware god och
inlemna den pä boktrpckeriet mot hittelön.
En hwit Springbagge är den 9 Dec. bortgängen. Skul
le nägon om densamma äga nägon underrättelse, ware god
och gifwe det tillkänna pä boktrpckeriet mot wcdergLllntng.
Sk ev vs- Underrättelser.
Ankommen: Sivertson frän Westerwik med Sill och sist.
Algängen: Petterffon till ästersjön med barlast.
Med Skepparen Sivertson är lägenhet för sragtgod- till
Westerwik.
Diverse:
För dem som ännu ej inlöst sine bänkrum uti S:t Olai
Korka, gifweS dertill tillfälle ThorSdagen den >5 Dec. för
middagen, dä eftermiddagen de oinlöge rummen bortsäliaS.
De vinlistc bänkrummen uti ®:t Johannie Korka blifwa
t morgon Thorsdag den >5 hennes frän kl. >«, till >2 f. m.
försälde uti Sacristugan.
Undertecknad sär HoS den wördade allmänheten ödmjukast
mig rccommendera till winnande af dest förtroende» att jag
nu som förr fortfar mod förfärdigande af Härläckar, Träne
ning och Turer för manspersoner, Rak-knifwars dragning»
LavementerS och BlodiglarS applicerande samt Härklippning,
hwarjemte försäkras om all möjlig ffpndsambet och ackuratest.
Jag är boende i f. d. Eggesta gärden ivid Tofta torget i lil
la bpggningcn ät sjösidan lill höger i förstugan. Norrköping
den 9 Dec. ,83,. Christina Kullberg, Badar-Enka.
Undertecknade sä härmed tillkännagifwa att wi med den
na dag etablerat Handelsrörelse här i Staden under firma
Ekström S- Swartling och fä mi ost hos respective wänner och
gvnnare ödmjukeligen recommendera. Norrköping den > De
cember ,83,.
I. Ekström. P. I. Swartling.
De som haswa fordringar eller ftulder uti Sterbhuset ef
ter afledne KakelugnSmakare-Älderman Johan Georg Heijser,
behagade sädant HoS undertecknad anmäla inom flutet af näst
kommande Januarii månad, för liqvidenS upgörande. Norr
köping d. 9 December >83,. N. Ternell.
För en >3 ärS goffe som några är blifwit wärdad i ett godt
Presthus pä landet, begäres att fä den antagen nti någon li
ra såsom Skomakare, Glasmästare eller Snickare. Widare
underrättelse hos P. S. Billing.
Prisconranter, adreff-, visit-, bjudnings-och notifications
kort, connoiffemcnter, alla flage tormulairer och etiguetter,
mod mera, lithographieras af undertecknad, under försäkran
af facilt oris och ospard möda sä wäl i lithographiftt, som
calligraphiftt hänseende. A. H. Gode.
De som äga fordringar eller ftulder efter min afledne
man. Herr Kyrkoherden C. P. Isakson I Gärdbp, anmäle sä
dant uti Sterbhuset inom ben 28 innewarande December, dä
bouppteckning företages. Gärdbp den 6 Dec. >83,.
Sinna Isakson, född Hallberg.
ÄstundaS ett län pA 600 Riksdaler Banco emot säker
het i a brandförsäkrade gärdar. Låntagaren uppgifwes pä
boktrpckeriet.
D ilig e« ceri
Afgår härifrän till Stockholm alla Onsdagar och Lördagar
kl. 7 f. m., samt anländer till Stockholm alla ThvrSdagar
och Söndagar kl. 10 f. m., och hit äter alla Tisdagar kl. ,0
f. m>, och Fredagar kl. 8 est. m.
Närmare underrättelse lemnar Diligence-Bolaget- Com
mistionair. Lieutenant Geisler.
Rista Lördag kl. 5 e. m., utgifwes följande Blad.
Ad. Fr. Raams Enka.

Sida 5

‘!(T h^ - fivrtf*-!-/»
orrköpings Bladet.
OAKDAGGA den 14 Decemder.
I8ZI.
Pä Norrköpings Tidningar, jemte detta Blad, kan för är 1832 prenumereras ä boktryckeriet med 3 R:dr
B:co. Prenumeration emottages äfwen a Kongl. Post-Contoiret härstädes, med tillägg af det manliga arfwodet.
Tiden för Bladens utgifwande och Annoncers införande blifmer densamma som hitintills.
ANMÄLAN.
Sedan Höglo fl. K:gl. Hof-Canzlers-Embe
tet behagat meddela tillståndsbevis för utgif
vandet härstädes af en ny Tidning, kallad
Norrkö pi ngs-B la det , visar sig den
na tidning i dag för första gången inför
allmänheten. Genom öfverenskommelse med
redaktionen af Norrköpings Tidningar, hvil
ka, ehuru i sednare tider de erhållit ett
I mera utvidgadt format, dock ofta varit o
tillräckliga för meddelandet af hvad som
kunnat intressera publiken, har redaktionen
af Norrköpings-Bladet för afsigt, att till
af
hjelpande af denna olägenhet, när om
ständigheterna sådant påkalla, på obestäm
da dagar, i halft eller fjerdedels ark sam
ma blad utgifva, hvarigenom, då bladet
kommer alt, såsom oskiljaktigt från Norr
köpings Tidningar, anses kunna undvikas
de Bihang, hvilka tordehända icke sällan
besvärat läsare af de sednare. Dessa Bi
hang uphöra således hädanefter med få
undantag. Utgifvandet af Norrköpings-Bla
det kommer att, då anledning dertill fö
refinnes, bero på tiden för de utländska
posternes ankomst, på det att politiska ny
heter af större vigt må kunna, så fort sig
möjligen göra låter, meddelas bladets lä
sare. Man vill vid sådane tillfällen i de
sednaste af Norrköpings Tidningar under
rätta Allmänheten örn dagen och timman
för dess utgifvande, och emottager tillika
med tacksamhet till införande insända ar
tiklar. Båda tidningarne komma att tryc
kas med nya stilar, så snart de hinna att
ankomma, hvilket man tror kunna inträffa
lill nyåret. Red. förmodar, att prenume
rant erne icke anse obilligt, alt till ersätt¬
ning för de Ökade kostnaderne, priset på
båda Tidningarne från 2 R:dr 3a sk., som
de förra förut ensamt kostade, förhöjes till
3 R:dr B:co. Norrköping d. if Dec. 183t.
Redaktionen.
Inrikes Ksveter.
Fahlun, d. r Dcc. I -swärdsjö har man för
märkt en jordstakning, som äfwen, enligt inkomna
berättelser warit starkt kännbar i dyarne Marnäs och
Tenger. Nägra personer hafwa äfwen i Fahlun wid
samma tid bemärkt ett starkt dönande i luften och
tillika ett owanligt bländande sten i norr wid hori
zonten.
— Man befarar, att rägarne pä äkstilliga
trakter inom orten stola taga stada deraf, att myc
ken snö fallit, inan ännu jorden war tillfrusen.
Waglagct är temligen godt, men tillförseln af span
mäl, äfwensom andra förnödenheter, är sä klen den
möjligen kan blifwa. Pä flera weckors tid hafwa
blott ett par tunnor räg funnits att köpa pä torget.
— Alla de representationer säwäl i Lindansning som
Konstridning, hwilka, under styrelse af Herrar Gautier
och Dallot, härstädes blifwit gifna, hafwa af Publi
ken emottagits med allmänt bifall. Hwar och en af
Sällstapet har i mer och mindre nion lemnat prof af
sticklighet, och isynnerhet hafwa Herrar Gautier och
Dallot, samt Fru Dallot utmärkt sig genom utomor
dentlig konstfärdighet, hwilken i förening med de wät
utförda pantomimerna, betydligen ökat antalet af ä
städare, som fört. Söndag uppgick till nära 5oo per
soner.
— Äonstridningen bar warit mindre besökt,
och detta torde man fä tillstrifwa en mindre pastan
de local: Gästgifwaregärden.
Götheborg, d. n Roy. Götheborgsta sam
hället har, oaktadt en oblid konjunclur för desi han
del och näringar, gifwit ett nytt wedermäle af sin
frikostighet mot wanlottade likar. Dä destas antal i
staden numera dagligen ökas, genom bristande tillfäl
le till arbetsförtjenst, hafwa bidragen till stadens
wälgörenhetsinrättningar, hwaribland kostnaden för
den säkallade allmänna fattigförsörjningen ensam för
i är upgär lill 36,000 Rd:r B:ko, funnits otillräckli
ga; delta förhällande framställdes pä allmän Rädstu
ga d. lo dennes, och enhälligt bewiljadeö en ytterli
gare taxering af 8000 R:dr B:ko ; hwaraf Looo R:d r

Sida 6

fkr att unter te förestående näringslösa winterrnäna^
terna anwändas till utdelning af warin inåt, frän
de särsiilta Soppkokningsinrältningarne. Förledne
winker skette en dylik utdelning, hwartill fond sam
lades genom subffription; och de 3 aktade Medbor
gare, sam dä, af egen böjelse .för wälgörenhet, öfwer
logo det lika adla som beswärliga bestyret härmed, an
modades nu, jemte ytterligare 3, att i samräd med
allmänna fattigdirektionen, hwaraf 2 siulle utses lill
biträde, bringa det nu fattade allmanna beflutet till
skyndsam werkställighet.
Wisby, d. 26 Nov. Natten emellan d. och
16 bennes, har xä Bode udd eller Nasrefwet strandat
Slupen Maria, förd af Skepparen östergren, hemma
i Carlshamn, kommande frän Malmö och destinerad
till Gefle med last af spannemäl, branwin och stycke
gods. Bärgning af lasten ar xäbörjad.
— Samma
natt strandade pä stora Carlsö, Slupen Stjernan,
förd af Skepparen Andersson, hemma i och komman
de frän Carlshamn med last af bränwin och diverse.
Ej förr an d. 20 upptäcktes nödsyr frän ön, dä bä
tar frän Klinte utsändes och räddade besättningen,
):ne man, men af lasten lärer föga kunna barjas,
inar fartyget dä redan ivar sönderflaget.
antingen mannens siälskraft ej förmär herrska öfwer nfe i
sitt amne, eder hans physiska kraft icke mäktar, att
det uttala. Hans första sats, eller rättare denna jjp i
! i;
sats* första delar — ty nian finner genast att hoS
honom hwarje sats, till form och innehäll, käcker mi
dara än mycket annat folks hela tal — komma fram mc:
gansia kallt och osäkert, och i allmänhet sä aflägsna nite
frän egentliga lwistefrägan, att »ian icke kan begri- 4 i:
pa huru de siola kunna ledas derhän. Wäl är hwar »lim
ock en af dessa satser, djup, klar, i och för sig sjelf
tillfredsställande, samt synbarligen deducerad nied 1 lie:
«)■
(I *!
konstrikt real frän de utrvaldaste materiakier; och de
mä komma frän hwilken del af metandet som hälst '
innehälla de dock dess renaste essens. Man källner,
att de alla wändaS ät en bestämd ristning, och det
ta nied en stark kraft; men denna kroft är ännu 0«
synlig solli winden, och derom, likasom om denne,
wet man icke hwadan han kommer eller hmart han far.
Men sedan ett tillräckligt antal af dessa begyir
nelse-satser blifwit förutsiickade, sedan hwarje hjelp
sats, som menfflig wetlsiap kan erbjuda för fast
ställandet af en flutföljd, blifwit anwänd och begag
nad, sedan hwarje inwändning genom en enda stöt
blifwit gynnsamt undanröjd, sedan en hel här af po
litisia och moralisia sanningar blifwit ställd i flagl
ordning — dä först gär ben framäl till afgörande, fast
fluten tillhopa säsom en Macedonisi Phalanx och 0
emolständlig, säsom Högländare, hwilka framtränga
nied fällö bajonett.
Har häri nu wnnnit en hufwudsats med denna
sienbara swaghet och osäkerhet, der bakom likwäl en
werklig kraft vch fasthet höll sig förborgad, dä höjer
sig talaren, sä wäl physisit som psychisit, och nied
ett djerfware och kortare angrepp tillkäinpar han sig
en ny hufwudsats. Efter den andra winner han en tre
dje, efter en tredje en fjerde och sä widare, tilldess
twistefrägans alla principier och hennes hela philo
sophi äro liksom eröfrade, till dess hwar och en inom
huset, svin har öron för alt höra och hjerta för alt
känna, är fä oenioiständligt, som om sin egen tillwa»
reise, öfwertygad om de sanningar, som han nyss för
nummit, att Brougham, om dan wille stadna här,
redan dä obestridligt kunde galla för den störste Logi
eils i St. Stephans-capellel (Underhusets samlings
ställe). Mannens psychisia hjelpkällor äro werkligen
beundranswärde och dan päminner nästan om den
fornnordisia Sagan, deruti en efter hwarandra dödar
de förnämste mästare i alla wetandets grenar och
derigenom blifwer univerfak-arfwinge till samtlige de
ras snillegäfwor. Ämnet mä wara hurudanl svin
hälst, uphöjdt eller wanligt, abstract eller practisit,
sä känner dock Henry Brougham delsamma, och han
kanner det ocksä i grund. Andra mä täfla nied
honom, ia en och annan till ock med öfwerträffa ho
nom i kännedomen om den gamla litteraturens ytt-l
re siönheter; men ingen är dock djupare an han ge
nomträngd af den härliga och glödande philosophie,!
hwilken sannerligen säsoin en dyrbar ädelsten fram-,
tindrar utur det juwelsirin, som fornwerkden lemnati
oss i arfi Brougham nyttjar icke Ciceros klara och i
felfria spräk, four osta öfwergär till hofton, lika litetr!
ar hans tal till formen lika Demostenis, ehuru de
deraf hafwa nägon anstrykning; men hwarken fela!
honom den Rommersie talarens strängt logisia ,Malta
B!
b:
lil
Wenrtz Vrougham.
(Nu Lord-Canzler i England).
Utur H. Heines Relsebilder.
Pä första banken i underhuset, till wenster om
talemannen, sitter en skepnad, som sä länge tyckes haf
wa hukat sig ner wid studerlampan, att icke blott lif
wets behag, utan äfwen sjelfwa lifskraften börjat att
utflockna, och dock är det denna, till utseendet kraft
lösa skepnad, som drager husets alla ögon till sig och
som, dä den pä sitt mechaniskt automatisia wis be
mödar sig att uppstä, sätter alla snabbsirifware, swär
jande r rörelse, linder det alla tomma ruin pä galle
riet, fyllas, säsom ware del en massiv stenbyggnad,
vch genom de häda sidodörrarne ben utanför stäende
rnenniskoinasian intränger. Nedre i huset synes ett
lika intresse äga rum; ty i det den ifrägawarande
skepnaden längsamt, i en vertikal böjning, eller
fastmer i ett verlikat zickzack ntwecklar styft samman
fogade linier, hafwa ett par manliga Zeloter pä bäg
ge sidor, som skrikande wille motsätta sig hwarandra,
hastigt äter fallit tillbaka pä sina bänkar, liksom ha
de de under talmannens robe warsnat en fördold
rväderbbssa.
Ekler detta förberedande sork och under den dsu
pa lystnaden som derpä följde, har Henry Brougham
längsamt och betänkligt nalkats bordet, och der stad
nat hopskruinpen — nied sintdrorne updragne, huf
wudet framböjdt samt nied öfra lappen och näsbor
rarne i darrande rörelse, liksom fruktade han att yt
tra ett ord. Till utseende och wasende liknar han nä
stan en af dessa prester, som predika pä faltet — icke
en modern man af delta ständ, hwilken drager ben
sysslolösa söndagsmassan till sig, utan en sädan gam
maldags predikant, som sökte att uppehälla trons
renhet och sprida ben i ödemarken, dä den ivar redan
förwisad frän staden och äfwen ifrån sjelfwa kyrkan»
Hans rösts tonér stro klara och melodiska, dock höja
de sig längsamt, betänkligt, och (man frestas att tro
det), äfwen gansia mödosamt, sä att man icke wet,

Sida 7

m
,,;»l
,;"
'2
Ol-:i
l
i
i
User, eller Grekens förssräckliga domkord. Dertill
omnier äfwen, att ingen bättre än han förstär att
yttja dagens wishet i sina parlaments-tal, sä att
esia ibland, oberaknadt deras poliiissa syftning och
elydelfe, ssirile förtjena wär beundran, redan säsoin
lotta föreläsningar öfwer Philosophi, Lilteratur och
Zonst.
Det är emellertid aldeles omöjligt att analytisc
:a denna mannens caracter, under del nian bör ho»
voin tala. Sedan han pä sätt oswan ar wordel oin
nämnt, grundat sitt tals byggnad pä en god philoso
phiss grund och i förnuftets djur; sedan
'
han änyo
Zlerwandl till detta sill arbete, borllaggt sänklod och
winkelmätt för alt undersöka om alt ar i ordning
sauil med jättehand prblwat om alt äfwen rigrigt
filter ihop; sedan han fastbundit alla ähörares tankar
med argumenter, lika som med läg, hwilka ingen är
i sländ all sönderflita — dä springer han wäldial »rp
pä byggnaden, son, han ät sig upptimrat, hans ställ
»ing och hans röst höjas, han beswärjer pakionerne
i deras hemligaste wrär samt öfwerwäldigar och ssa
kar de gapande parlaments-ledamölerne och hela det
dänande huset. Denna röst, som i början war sä
tyst och awpräkslös, liknar »u haiwels döfwande brus
och dest oändliga wägor; denna ssepnad, som förut
tycktes digna under sin egen tyngd, ser nu ut, som
hade den nerfwer af stäl och senor af korpar, säsom
wore den odödlig och oföränderlig likasom de sannin
gar den nyg uttalat; detta ansigte, som förut war
blekt och kallt som en sten, är nu upplifwat och lv
sande, som wore den inre andan ännu mäktigare, än
de uttalade orden; och deAa ögon, hmilka i början
med sina blä och stilla kretsar sä ödmjukt blickade pä
osi, liksom wille de utbedja wärl öfwerseende och wär
förlälelse, frän den, framskjuter nu en meteoriss flam
ma, som länder alla hjerlan lill beundran. Sä flu
kar den andra, den paffionsulla eller declamalorissa
delen af talet.
Dä han nu hunnit till hwad inan skulle anse
säsom wältaliahetens yttersta höjd, dä han liksom blic
kar omkring sig, för alt med ett hänseende betrakta
den beundran han förorsakat, sjunker hans kropp ä«
ler tillsammans och afwm hans röst faller ned lill
det besynnerligaste hwissande, som nägonsin framkom
mit utkik en mennissas bröst. Detta fallsainma sak
tande och nedstämmande, af uttryck, uiine och röst,
som Brougham har i sin makt t^ll en fulländning,
den der hos ingen annan talare sinnes, frambringar
en förunderlig werka»; och dessa djupa, högtidliga, nä
sian frammumlade ord, hwilka likwcu, anda till ut»
andningen af den minsta stafwelfe äro sullkomligt
begripliga, hafwa en förtrollande kraft, som man
icke kan motstä, afawi om man hör dem för första
gängen och annu icke har lärt att kanna deras egent
liga betydelse och werkan. Man mä nu icke tro, att
talaren är utmattad eller talet flutadt. Dessa mil»
drade blickar, dessa dämpade toner betyda ingenting
»undre a» begynnelsen af en peroration, hwarmcdelst
talaren äter will försona sig med sin motständare,
liksom om han kände med sig att han gätt för längt.
Nej twarcom. Denna kroppens hopssrumpning är
icke nägot tecken till fwaghet, och detta röstens sak»
tande är icke nägot förespel af fruktan och ödmjukhet;
det är dctta lbfa och händande kroppens framböjande,
hos
wäl
är
säkr
alt
gri
öfw
jels
tig
lig
inv
sa
W
är
ha
so
öf
h
u
o
f
d
m
i
o
p
s
e
r
n
n
ä
r
a
se
c
ta
ä«
ill
m
k
st,
g,
ar
ä
ut»
igt
an
sta
nt
att
il»
ing
elst
re,
ngt.
hos en brottare/ som spejar efter tillfälle, att dest»
wäldsammare kunna onifnärja sin motständare, det
är tigerns sats bakät, straxt innan han med desto
säkrare klor störtar löst pä sitt byte; det är ett tecken,
alt Henry Brougham anlägger hela sin rustning och
griper lill sitt mäkiigaste wapen. Han war klar och
öfwertygande i sina argumenter; i passionernes beswär
jelse war han wäl »ägor högmodig, dock äfwen mäg
tig och segrande; men nu lägger han den sista osant
ligaste pil pä sin bäge — han blir förfärlig i sina
invecliver. We den man, mot hwilken delta förut
fä bläa och stilla öga, nu flammar upp under dessa
sammandragna ögonbryns hemlighetsfulla dunkel!
We den stackare, för hwilken dessa halfthwissade ord
äro ett förebud af den ofärd, som framswäfwar öfwer
hans hufwud!
Den främling, som mähända i dag för första
gängen besöker parlamentets gallerie, anar icke hwad
som nu stall komma. Han ser blott en man, som
öfwertygat honom med sina argumenter, som lifwat
honom med sin häftighet och som nu med detta för
underliga hwissande fynes anbringa elt ganssa lamt
och swaqr flut. O främling! wore du bekant med
företeelferne inom detta hus och sulle du pä en plats,
der du hade en öfwersigt öfwer alla parkamenlsleda
mölerne, du ssulle dä snart märka, att dessa aldeles
icke äro of din mening, beträffande ett sädant laint
och swagt stut. Du ssulle bemärka mängen, som
partianda och sjelfförtroende drifwit in pä detta stor
miga haf, utan behörig barlast och nödigt styre, och
som nu blickar omkring siq lika rädd och ängflig, som
en sseppare pä det ckinesissa hafwet, dä han pä ena
sidan af horizonten upptäcker detta dunkla lugn, som
Ar ett säkert järtecken, art frän den andra, innan mi»
nulen förgär, Typhon (wirswelwinden) ined sin för
derfliga flägt ssall framsusa; — du ssulle nägorstä»
des bemärka en liten man, som nästan will grätgri»
na och soin till krorp och själ ssakas likasom en liten
fogel, hwilken räkal komma i en ssallerorms förtrolla»»
de granssap, som fasansfullt känner fin fara och
dock icke kan hjelra sig derutur, samt med jämmerligt
narraktig min gär sin undergäng till möte; — du
ssulle bemärka en läng antagonist, som med knakan»
de ben klammer sig fast wid bänken, pä det den an
nalkande stormen icke mä bläsa bort honom; — eller
du bemärker kanhända en reslig wälfödd represen
tant frän nägol fett grefssap, som nedgräfwer sina
bagge bänder uti dynan pä sm bänk, fast befluten,
all i händelse en man af hans wigt ssulle flungaS
utur huset, dock bewara ät sig sitt sate och föra det
under sig derifrän.
Och nu kommer det: — orden, som blefwo sä
djupt hwissade och frammunilade, stiga nu till en sä
dan höjd, att de till och med öswcrrösta egna partietS
Jubelrop och sedan nägon olycklig motständare blifwit
hudflängd ända intill benen, och hans stympade lem
mar söndermalade, dä är talarens kropp liksom för
krossad och sönderflagen af den inneboende andens
kraft, han sjunker tillbaka pä sitt fäte och församliw
gens bifallslarm kan oäterhälleligt framljuda.
.
Nära Jutland har man nyligen fängat en hwal
fiss af medeUuättig storlek, som har omkring halsm

Sida 8

ert flttTbfrb, wid hwilken bängde tn medaljong med
(i swenff öswersättning) följande inssrift: Sara Ca
vendifh, tänk pä mig. Calcutta, d. 10 Jan. 1830.
Den nwcfra Engelffan är anmodad att utfordra fin
tillhörighet.
— Uti kantonen S:t Gallen hände d. iZ Sept. att
ett berg ined ett först,äckligt buller remnade itu in,
01» en tid of 15 minuter och öpnade ett gap af 7o
olnar. Werkan af detta skalf war sä stark, att hela
skogen pä berget fälldeS deraf, och stora klippor lös
»ycktes. En bäck, fom rann igenom ssogen, har all
deles förfwunnit.
— I den sist utkomna mesikatalogen uptager Cbo
lera-litteraturen »40 artiklar; sedan desi tryckning
hafwa 5o tillkommit, och deras antal ökas dagligen.
Desta aro blott Ty ska ffriftcr. När dertill komma
de Engelska, Fransta, Italiensta, ic., sä kan man
göra sig ett begrepp om rikedommen af denna lite
ratitr.
— I början of Maj mänad hade en alldeles ny
och ditiils okänd epidemi utbrutit i presidenlskapet Cal
cutta i Lstindien och isynnerhet angripit barn. Siuk
domen börjas med nysning, beklämning öfwer brö
stet och plägsamma ryckningar i lenimarne, hwarmed
stundom följde hetsig feber. Manligen warade den i
tre dagar, ester hwilkas förlopp alla, som insjuknat,
äter blefwo friske. Mänqen sökte orsaken till denna
sjukdom uti mal-aria (stämd lukt).
— Den bekante Filosofen Professor Hegel har dött
i Berlin den »4 dennes, säsoin det säges, as chole
ran. Han stall begrafwaS utmed sin stora företräda»
re, Fickte.
— H:r Mustiphragalis, Grefwe af Balois, gift
»ned den genom Halsbandssaken sä namnkunniga
Ereswinnan Lamotte-Balois, har nyligen i Paris
aflidit, i hög älder och yttirsta fattigdoiu.
— Exempel af excentriska karakterer. En förnäm
Danss, wi» namn Schlager, foni lefde för 5cz är
sedan, fälde hela sin egendom och nedsatte sig pä
den nordligaste kusten af Island. Skälet till delta
originella beflut war: "att han hatade den Euro
peiska luften.
"
— En Engelsman nedstog för nägra
Si sedan sina bopälar midt ut! moras och ödemarker pä
ivestra kusten af Irland. Hans stäl war:" att kunna wi
stas nära den yttersta punkten intill Amerika.
"
En Spanior utwalte sin boningsplats pä högsta spet
sen af bergsryggen Sierra Morena, och dä han till
frägades, hwarföre han föredrog detta ställe, midt i
bland moln, stormar och öknar, swarade han: "alt
han war ledsen wid mennistostägtet och alt molnen
dolde det för honom; att han war ulträkad af sin
hustrus outtröttliga tunga, och att stormarne nu öf
werröstade henne; hwad öknen beträffade, sä war han
pä intet wis i nägon ödemark, dä han hade englarne
sä nära sig.
"
EZnger wid inwigningen af Westmanlands
och Dahla Nations-Byggnad i Upsala,
Oscars-dagen 18Z 1.
For H. M. Konungen.
Mä stormar fritt kring hafwen ila,
Wär fjällmur mörer dcm med köld,
Och lugna Nordens blickar hwila
Ä Konung! pä Din hjelteflöld»
2y under ffölden —sä wi weta-»
För o? sä warmt D e n s hjerta flZr,
Som Nordens fader blott will heta.
Som barnens hyllning glad sörstär.
Det blir sä warmt i winterqwällen.
Det fiungs af gammal och af ung
En säng frän sundet upp till fjellen,
Blott en: "Beware Gud wär Kung!"
För H. K. H. Kronprinsen.
0 Olcar, Du är hoppets ankar
1 stormens gny, pä wredgad sjö!
Till kärlek smälta alla tankar.
En wärfärg gjuts pä drifwans snö.
Kring Dig, som Englar, flyga böner:
Du känner dem — en daglig syn —
De komma ju frän Nordens fönet,
Och ärna sig i qwäll till flyn.
Hwad glans sig ses ur borgen sprida!
Du stär, när Ryktet far förbi,
Mcd twänne söner pä hwar sida
Och Hoppet bläögdt midtuti.
Med blommor lindas flall Din spira
En gäng — och gladt i brödralag
Den unga Norden alltid sira
Sin flönsta fest, sin OscarS dag.
För H. K. H. Hertigen afDalarne.
(pä en D a l - m e l o d i e).
Dalarnes älflling och höjdernas stjerna!
En gäng Du ser wära flogar sä gärna.
Der wid de älfwer blä
Skall Du sä klart förstä,
A
Att ännu der ftnns
Hwad Häfden minns.
Slumra i ofluld bland lekande bröder!
Waina till bragder, när Juni-sol glöder!
L
Lyser Dig ärans blost,
Skynda dä upp till oK!
Warm Dig räcks wär hand
Pä Mora strand.
För Hembygden.
g.
Skäl för wär barndoms bygd, den minnesrika,
Der Aros stär wid MälarnS spegelwik!
Skäl för den bygd, hwars söner aldrig fwika
Si» ed, sin Kung, när han är Wasa lik!
Mä dagens sorger fmä som strömoln wika j
Wär himmel är pä ljusa stjernor rik:
Än talar Engelbrekt de djupa orden
Och Stjernhj elms guldsträng klingar ffh i Norden.
Och wänligt deras andar ner sig sänka
Pä aftonskyn, som purprar snöblck bygd,
Och smale mot de ädla, som nu flänka
OK eget hem i lagerflogcns flygd:
Här flola en gäng söners söner tänka
Wälsignande pä Fädrens mannadygd,
Och deHa murar säga fosterjorden
Att samdrägt bygger tjäll, som förr, i Norden.
O Gustaf! Du, som gick i Fädrens dalar
Och gästfritt flydd i deras hyddor fann,
O inträd ännu blid i wära salar,
Gjut ner den kraft, som i Ditt inre brann!
Här lysina wi när flönt Din ande talar,
Som förr wid Siljans brädd till Dalaman,
Här hwarje ynglings bröst förstär Din lära,
Att ärfwa Fadrens ej blott namn —men ära.
Ad. Fr. Raams Enka.