Norrköpings Tidningar 1890-01-24

Sida 1

Prenumerationspriset: 12 kr. tor helt &r, 9: 25 tor tre fjerde

dels, 6: 50 för halft, 3: 50 för ett fjerdedels år och 1; 25 för månad.

På postkontoren tillkommer Icke något särskildt postarvode.

Lösnummerpriset: 5 öre.

Aunouspriset: 10 öre (för annonser från amira orter: inländska

151'/» och utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införes

under 40 öre.

Prenumeration och annoneer emottagas å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Fredagen den 24 Jan.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.

HadaktSren träffaa för meddelanden kl. 9—10 f. m. å tidningens byrå Vestgåtegataa IS.

Utdelning och Lösnnmmerförsäljning: Norr: Söderling, Ny

strand, N. Storg.! Lindgren k C:o, L. torget; Pettersson, Sandg,; Erikson,

Slottsg.; å boktryokeriet. Vetter: Vessberg, Carlström k O:o, Thorell k

C:o. Söder: Bröderna Dahl, Petri & 0:o o. Sandberg, Gamla Bådstugug.j

O. Lindblads, Östergrens Scherqvists och Forsmans cigarrb., Ericson

k 0:o, Lennmalm Ss Oro; Allm. Tidningsh.; Peterson, S. Kyrkog. Otter:

Pihlblad, Knäppingbrg.; Fredr. Larson; Aug.Larson, Styrmansg. Salt

ängen: Jonsson, Rodgag.; Moberg vid Gasv. Södra förstaden: Bergström.

Norra fintaden: Stylander. Fredriksdal: Hedberg,

1890.

3:e Söndagen efter Trettondagen predika:

1 S:t Olai kyrka: Högmässan (kl. 10): vice Pastor

Johansson.

Med anledning af fjågodagsförrättningen inBtäl

les aftousångsgudstjeusten och Norra församlingens

högmässa på eftermiddagen. Norra församlingen

firar i stället sin högmässa gemensamt med Ört Olai

församling på förmiddagen.

Vallängden finnes sista gången före frågodagen

tillgänglig å Srt Olai Pastorsexpediton Lördagen

den 25 Jan. UL 9—li f. m.

Högmässan för Norra församlingen gemensam med

Srt Olai kl 10 f. m. i anledning af frågodags

förrättning.

Bönestund hålles å Norra kyrkosalen nästa

Onsdag kl.

'/, 8 e. m.

I Hedvigs kyrka: Högmässan: Komminister Hägg

ström. Aftonsången (kl. 5): Komminister Ham

marsten.

I S:t Johannis kyrka: Kyrkoherden Appelqvist.

1 Central-Fängelsets kyrka (kl. 10 f. m.)r Fångpre

dikanten Hylander.

Under loppet af denna vecka äro vid Paitors-iix

peditionen inom Srt Olai församling anmälda:

Födde.

- 2 mankön och 6 qvinkön.

Döde: Enkan Karolina Nilsson, 66 år och 9 må

nader. — Hustru Carollna Petersson, född Appel

gren, 63 år, 7 mån. och 18 dagar. — Timmerkar

len Peter Petersson, 73 år, li mån. och 17 dagar.

Vid Pastors-Expeditlonen i Norra församlingen äro

denna vecka följande anmälde:

Födde: 3 mankön och 6 qvinkön.

Döde: Jernarbetaren Johan Fredrik Eklunds dot

ter, Maria Sofia, 3 dagar. — Hustrun Anna Sofia

Petersson, 55 år och 3 månader.

— Fru Kristina

Charlotta Forssberg, 70 år, 2 mån. och 25 dagar.

— Fabriksarbetaren Fredrik Brobergs boo, Georg

Helmer, 3 år och 9 dagar. — Hustru Johanna Al

frida Jansson, 33 år, 3 mån. och 25 dagar. — Hu

stru Johanna Nilsson, 49 år och 1 månad. — Ar

betaren Johan Emil Karlsson, 31 år, 2 mån. och

12 dagar.

— Fabriksarbetaren Karl Oskar Samu

elssons dotter, Ida Augusta, 2 mån. och 6 dagar.

— Hustru Auna Kristina Persson, 65 år, 8 män.

och 28 dagar.

Vid P&stori-Expeditioneu Inom Hedvig anmälde:

Födde: 4 mankön.

Döde: Skomakaren Per Alfred Petterssons ion,

Per Alfred Ejnar, 4 mån. och 26 dagar.

— Förre

Fabriksarbetaren Johan Henrik Rudqvist, 57 år,

li män. och 26 dagar.

Vid Pastors-Expeditionen inom Srt Johanni» an

mälde:

Födde: 2 mankös.

I Metodistkyrkan

hålles Fest Lördag afton kl. 8. Föredrag, säng

och musik. Samtidigt uppbäres qvartalsafgiften

för 4:de qvartalet. Té med smörgåsar serveras,

inträde 25 öre. Alla välkomna! (775)

Fest

med kaffe, omvexling af föredrag, sång och musik

hålles i ImmanuelHkyrbun nästkommande

Lördag den 25 dennes kl. 8 e. m.

Inträdesafgift 25 öre. (799)

FrälsningsArmén

li kåren lirnr sin Srdrn

Årsfest,

sorn ledes af

Stabskaptenen Lagercrantz,

å gamla Missionshuset, M 44 Handtverkaregatao,

Lördagen den 25 dennes kl. 8,15 e. m. Musik af

blås- och stränginstrument, Entré 15 öre.

Välkomna! (778)

* ÄlL ■

Norrköpings Enskilda Bank godtgör

vid insättningar å Depositionsräkning

för 6—4 månaders uppsägning 3'/a °/0

,, 3 „3 %

n 2 „ „ 2% °/°

samt å Upp- och Afskrifnings

räkning 2 %

Norrköping i November 1889.

(T. v. 13694) Styrelsen.

Tillkännagifves

min älskade Make

Provincialläkaren Doktor

Claes Axel Göhle,

född den 14 Oktober 1827, lugnt och stilla af

led i Söderköping Tisdagen den 21 Januari

1890, djupt Börjd och saknad af mig, syskon,

slägtingar och talrika vänner.

(798) Ingeborg Göhle.

Födde:

Gunnar och Lisa Philipsons dotter i Ehrendal

den 22 Januari. — Aug. och Lova Sundqvists son

å Jäderön den 19 Januari.

— Joh. Alf. och Ida

Bergholms son i Qvicksta den 21 Januari. — Carl

och Mia Gröndals son i Kil den 16 Januari.

—

Albert och Evelyn Lindströms dotter i Stockholm

den 22 Januari.

— Gustaf E. och Amanda Eric

sons son i Motala den 19 Januari.

— Lars Victor

och Hulda Olssons dotter i Göteborg den 22 Ja

nuari.

— Theodor och Marie Louise Mobergs son

i Löfstad den 22 Januari. — Hugo och Hedvig

Zethrins son i Linköping den 23 Januari.

Vigde:

Hjalmar Rundblom och Anna Larson i Stock

holm.

Döde:

Postmästaren J. A. Peterson i Venersborg den

17 Januari, 60 år.

— Boktryckaren Axel Fredrik

Bjurström i Ystad den 21 Januari,44 år.

—Bruks

egaren Lars Johan Kolthoff i Karlstad den 20

Januari, 68 år.

— Hyttmkstaren Fredrik Ferdi

nand Heintz å Liljedahl den 15 Januari, 51 år.

—

Väfmästaren Janne Nilsson å Jonsered den 22 Ja

nuari, 62 år.

Sammanträden.

Årets 2:dra inbetalning till Arbetareförenin

gens sjuk- octa begralnlngstond blifver i dag Fre

dag den 24 Januari 1890 kl.

'/« 8—9 e. m.

Styrelsen jemte de biträdande visitörerna sam

manträda kl.

7,15 e. m.

Otis. Arskorten skola ovilkorligen medhafvas.

(659)ORDFÖRANDEN.

Delegarne i sjuk- och begrafningsfonden

Enighet och Hjelpsamhet

kallas till årssammanträde Söndagen den 26 Janu

ari 1890 kl.

*/, 3 c. m. i Börsföreningens lokal.

(752)

STYRELSEN.

Norrköpings

F abriksförenings

Herrar Fullmäktige behagade sammanträda

å Börsen Tisdagen den 28 Januari kl. 12

middagen, då utdelning af de af H. Majit

Konungen anslagne pensioner åt 15 ut

märkte fabriksarbetare kommer att ega rum.

Norrköping den 23 Januari 1890.

(808) Herman Wahren.

Kungörelse.

Som vid stadens Brand

station skola finnas tre par hästar för att vid be

hof i följd af eldfara äfvensom vid mönstringar

och öfningar användas för åegsprutornas och den

öfriga brandredskapens framskaffande, ega de, som

äro villiga att bestrida omförmälda bästbällning,

anmäla sig faos Brandstyrelsen genom förseglade

skriftliga anbud, Born till Styrelsens ordförande

Herr Fabrikören Fr. Blombergh böra iulemnas se

nast Fredagen den 31 i denne månad före kl. 12

på dagen.

Såsom vilkor i afseende å omförmälda hästhåll

ning föreskrifves, att djuren skola vara kraftiga,

sediga och väl inkörda samt i öfrigt fullt lämp

liga för de körslor, hvartill de Bkola användas,

hvarvid veterinärs omdöme af Brandstyrelsen

eller Brandchefen närhelst de så önska kan in

fordras, och mä hästombyte ega rum en gång hvart

annat dygn.

Norrköping den 14 Januari 1890.

Brand-Styrelsen. (694)

Bouppteckning.

Fordringar och skulder till af

lidne Skräddaremästaren C. A. Bergqvist skola för

bouppteckning vara anmälda innan den 14 instun

dande Febroari hos Tidningsman Oskar Olsson,

Drottninggatan 36. (164)

Central-Hotellets Café.

Konsert

hvarje afton kl.

'/, 8 af

Naumannska Solist-Kapellet.

Fri entré. A. Hnrtolw.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

utföres

MUSIK

från kl.

'/, 8 e. m.

Sandbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116)P. J. Borg.

Arbetareinstitutet*

föreläsningar.

Lördagen den 25 Januari kl. 8 e. m. och Söndagen

den 26 Januari kl.

'/, I.

Lektor Edy. Jäderin.

Astronomi: Vår jord såsom planet. —

Ljusbilder.

Inträdesafgift 10 öre.

Årskort 1 kr. Årakort erhållas Lördagen kl. 7—8

e. m.

— Arbetareföreningens medlemmar erhålla

årskort afgiftsfritt, då medlemskort uppvisas. (757)

Norrköpings

Demokratiska Rösträttsförening

anordnar

Aftonunderhållning

örn Söndag kl. 5 e. m. i Brödraföreningens lokal,

hvarvid Hr Sibiakolhalri antagligen, förutom

andra talare, kommer att uppträda och Bjöx

liugska qvartett©» att sjunga.

Programet är för öfrigt omvexlande.

Entré blott 10 öre.

(823) STYRELSEN.

anordnas i Arbetareklubbens lokal, JM 20 Knäp

pingsborgsgatan, Lördagen den 25 Jan. kl. 8 e. m.

Entré: 75 öre för Herre och 60 öre för Dam. j fcg

Obs.! 18 dansnummer. Musiken utföres af Ar

betareföreningens musiksextett. (794)

Saflot,

sorn illustrera de indiska folkens religion, seder

och klädedrägter etc., förevisas medelst sskiop

tikon i

S:t Johannis kyrka

Lördagen den 25 dennes kl. 8 e m. och Söndagen

den 26 kl. 7 e m.

Iuträdesafgift 25 öre; för barn 10 öre.

Obs.! Hvarje afton visas olika taflor, af hvilka

de flesta äro fotograferade från verkligheten af

förevisaren, som varit 9 år i Indien som missionär.

(716) I*

. Nordfors.

Sjukgymnastik o. Massage

Fruntimmer oell Barn.

Förmiddagarna från kl. li—1 och e. m. frän

v*5-6 Wilhelmina Billing.

(627)Nm 7 Hospitalsgatan.

För magsjuka!

Hafregryn och Hafremjöl säljes i

Willi. Carlströms

Speceri

, Vin- o. Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(182)

Norrköpings Adresskalender

tor dr ISO O.

Adresser, uppgifter och annonser till kalendern, som beräknas utkomma under loppet af nästa

månad, emottagas tacksamt och torde snarast lemnäs.

Obs.! De, som den 1 April ämna byta bostad eller affärslokal och önska den nya adressen

äfven införd, behagade ofördröjligen uppgifva densamma.

Carl Johnson.

(801) Trädgårdsgatan 41. Telefon N:o 142.

Arbetare-Institutets

skrifkurser.

Deltagarne i den första skrifkursen samlas i Ar

betareföreningens Bibliotekssal nästa Mändag, den

27 dennes, lo minuter öfver 8 på aftonen och an

dra skrifkursens deltagare nästa Onsdag, den 29

dennes, pä samma ställe och på samma tid, då

skriflektionerna taga sin början. En hvar får del

taga deri i vanlig arbetsdrägt,

På Onsdageus qväll erlägga andra skrifkursens

deltagare den ännu ej uppburna afgiften, näml. 1

krona för hvarje deltagare — Hvar och en skall

Sjelf hafva med »ig ett bläckhorn, innehållande

Barnängens skrif- och kopiebläck. Pennor och

pennskaft samt papper tillhandahållas på stållet

mot särskild afgift. (782)

Tili salu.

Bryggeriegendom

i Stockholm.

Enligt beslut af Stockholms Porterbryggeri

Aktiebolags fordringsegare inbjudas spekulanter

att ingifva anbud

antingen å bolagets fasta egendom,

eller å lösören, lager och inventarier,

eller å det hela.

Fastigheten, nummer 43 fch 45 vid Stora Bad

stugatan å Norr, n:r 2 och 3 i qvarteret Dragaren

i Adolf Fredriks församling, är belägen på fri och

egen grund med det betydliga området af 30,428

qvadratfot, är bebygd med fullständiga bryggeri

byggnader och vidsträckta, dyrbara källare samt

ett boningshus i två våningar; den är taxerings

värderad och i Stockholms Brandkontor för all

framtid brand försäkrad för 271,000 kr. I bolagets

bokslut för 1888 upptogs den till värde af 353,000

kr. Mer än 100,000 kronors inteckningar löpa med

4 procent; andra 100,000 kronors inteckningar med

5 procent, hvarefter följa 50,000 kronors inteck

ningar lemnade såsom säkerhet lör ett obliga

tionslån.

Egendomen användes för närvarande till Porter

bryggeri och är dertill fullständigt inredd, försedd

med mälteri, ångmaskin om 6 hästkrafter, 12 så

kallade portervetsar, rymmande från 6,000 till

16,000 kannor hvardera o. s. v. Utrymmet med

ger inrättande af ölbryggeri vid Bidan af porter

bryggeriet eller ock att ändra det hela till ett

Storartadt ölbryggeri.

Af porter, hvars realisering inom vidsträckt

kundkrets fortsattes, finnes dels på vetsarne, dels

tappad, mellau 25 och 30 tusen kannor af olika

ålder och beskaffenhet.

Inventarierna omfatta för öfrigt hästar, åkdon,

humle, kärl, glas, kork o s. v.

Spekulanter erhälla närmare upplysningar vid

besök på stället eller genom brefvexling med Stock

holms Porterbryggeri-Aktlebolags konkursbo.

Anbud å det hela eller del deraf mottagas, för

seglade eller öppna, inom Måndagen den 10 Fe

bruari 1890 af

Syssloniiinnen

i Stockholms Porterbryggeri-Aktiebolags

konkurs.

(G. 11050) (796)

Prima söta och saftiga

Apelsiner,

75 öre pr dussin,

4 st. för 26 öre.

Ot>s.! Flera bnndra Apelsiner finnas att välja

pä, och hvarje köpare har rättighet att

sjelf få utvälja de bästa hos

Wilhelm Bottiger.

(Johan A. Neiiendams eftertr.)

N:o 7 Drottninggatan.(723)

Ett parti ä|4 Granved

finnes till salu. Anvisning i JM 56 Vestra S;t Pera

gatan.

(821)

Utmärkt godt

Knäckebröd

från Vermland hos

C. Aug. Strååt.

SMöi,

Prima röd och gul Lök

nu åter inkommen till billigt pris uti

Norrköpings Speceri-Magasin.

(807)N:o 12 Nya torget.

Spillångor,

öfverblifna lagret, realiseras till mycket billigt pris i

Wilh. Carlströms

Speceri

, Vin

, o. Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(813)

Sfågfpåti

finnes till sala vid Gröndalen i östra Eneby.

Närmare meddelar

(725)

Lithograflska Aktiebolaget.

Astred Nilson,

Nya torget

(f. d. N. P. Johnsson & C:« lokal)

rekommenderar sin Speceri

, Vin- o. Diverse

handel i allmänhetens benägna hågkomst.

Nytt lager.

Redbar behandling.

Ordentlig expedition.

Platsens lägsta priser.

(T. v. 14379)

Tidningsmakulatur

till salu å denna tidnings kontor.

Råg- och Hvetekli

P. A. Enhörning' & Oso. (731)

alla slag, af bästa beskaffenhet,

Hvetekli, Rågkli oell Gröpe dito dito bos

(T. v. 810)

C. Äng, Sti’Ååt.

Messina Apelsiner

i dag ytterligare inkomna uti

Norrköpings Speceri-Magasin, N:o 12 Nya torget.

Försäkrings-Aktiebolaget

SKANDIA

i Stockholm

meddelar alla Blag af Brand- och LifförBäkriDgar.

Kontor i Norrköping:

Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning

gatan; öppet hvarje belgfri dag kl. 9—3 och 5—7.

Underagenter:

för Norrköping: Herr Charles Cederberg,

Herr Sven Svanberg,

fCr Söderköping: Herr A. J. Schubert,

för Waldemarsvik: Herrar Nilsson å, Janse.

Norrköping 1 Agenturen deu 1 April 1889.

Carl Grönlund.

med att beskåda mina skatter, göra ett par be

sök i köket, der jag blott etälde till oreda ooh

hindrade de beställeamma tjenarne, hvilka voro

sysselsatta med anordningar för aftonens fest,

samt slutligen utföra ett litet pas s«ul på det

bonade golfvet i balsalen.

Vid middagen ioträdde dook en reaktion i

mina känslor — min lyoka stegrades, oob det

var jost detta, Born {ned ene gjorde mig lngn.

När min

'far — den mest anlitade läkare på tio

mils omkrets — kom hem till lunchen, hade ben,

till min öfverraBkning ooh förfäran, Valentine

Brontmore med eig. När ben mötte mio före

brående blick, skrattade ben blott, klappade mig

på kinden oob sade:

»All right, Benny! Jag Bade Brentmore, att

han inte skulle få annat än on bit torrt bröd

ooh litet öst, serveradt bland flaskorna i mitt

laboratorium, men det oaktadt envisades han att

komma. Han ville träffa dig innan allt det der

bråket i afton, ooh derför är ban häri»

Det var ej svårt att gisea, hvarför herr

Brentmore ville träffa mig ensam. Så snart min

far begifvit elg ut på ein andrs rond, gick

Valentine rakt på Baken ocb frågade mig, om

jag ville blifva hans hustru.

I betraktande deraf att hälften af de unga

damerna i Earlstoke — bland dem äfven jag —

bade varit förälskade i Valentine Brentmore,

allt sedan han för ett år sedan ankommit till

vår stad, är det just icke att förvåna elg öfver

att jag villigt gaf honom mitt ja. Jag tyokte

tusen gånger mor örn honom än någon annan

man, som jsg sett, ooh hans frieri gjorde mig

mycket, mycket lycklig. När jag nu ser till

baka på denna stnnd, tror jag nästan att i

lyckan afven blandade sig en liten känsla af

trinmf öfver de andra flickorna, isynnerhet Gertrud

Manning, dotter till en enka oob don äldsta af

fem systrar.

Gertrud bade från första stund gjort sitt bästa

för att vinna den nye bankdirektören, ooh ryktet

bade äfven förmält, att hennes ansträngningar

krönta med framgång. Na voro alin förbopp

niDgar i den vägen sint, ocb jag tror att jag

omedvetet kände en viss trinmf genomströmma

mitt bjerta.

Mia förlofning cklsterades samma afton, ocb

ingen var ifrigare i sina lyckönskningar än Gertrud

Manning. Jag tyckte dock att bennea ord icke

bade någon uppriktig klang, oob när hon kysste

mig, tänkte jag ofrivilligt:

»Nu bar jag en fiende för hela lif/et.»

Veokorna förgingo, och mer än en gång un

drade jag, om jag icke gjort Gertrud Manning

orätt. Långt ifrån att, såsom jag bade trott,

nu sky mig, uppsökte bon mig mer än n&gonBio.

Hon började »titta in» till mig vid alla tider

på dagen, ocb iouan boo varit tio minuter bos

mig, visBte bon att föra samtalet p& Val —

hvaraf följden var att hon så småningom, all

deles mot min vilja, blef min förtrogna.

En morgon, ungefär sex veckor efter min

födelsedag, satt jag vid mio fars skrifbord,

sysselsstt med bans räkninger, d& Gortrud på sitt

vanliga hastiga sätt kom inspringande.

Jag bäll på att säga, att hon måtte visat sär

deles stor nyfikenhet, ty annars hade bon icke

varit så meddelsam; men lyckligtvis boll jag

min tunga i styr. Var det hennes afsigt att

göra mig svartsjuk? Den glädjen skalle bon

ej hafva. Åt hennes insinuationer, att Val med

afsigt höll mig i okunnighet örn sin resa, kunde

jag blott skratta. Jag visste att jag snart skalle

få bref från honom.

Medan jag ännu var upptagen af dessa tan

kar, kom Margaret in med ett bref — det var

från Val.

Med ett ursäktande leende bröt jag sigillet.

»Du bar gjort mig S& nyfiken, att jag inta

kan vänta,» sade jag.

»Det förvånar mig ioke,» svarade bon, ooh

hnr ifrig jag än var att få läsa mitt bref, knöde

jag icke undgå att lägga märke till den obehag

liga undermeningen i dessa ord: »Jag är så glad

öfver att han skrifvit till dig, så att da får vets

hvad det är fråga örn. Örn han underlåtit detta,

skulle du varit fullt berättigad att fordra en för

klaring öfver hans obegripliga uppförande.»

Hvart ooh ett af bennos ord träffade med full

tydlighet mitt öra, fastän jag under tiden läste

ruitt brof, hvilket var af följande lydelse:

»Min älskling, jag är nödsakad att resa till

London, ooh jag hinner ieke ens att säga far

väl tili dig. Detta är så mycket ledsammare som

jag kanske blir borta tre eller fyra dagar. Täck

ofta på den sorn räknar timmarne till återseen

dets stnnd. Din intill döden trofaste

Val Brentmore.»

EU FiSMSFEl VECKI

CLARA LEMOU.

ÖFVERS. FRÅN ENGELSKAN

EYRE.

Norrköping

Norrköpings Tidningars Aktiebolag

i_ (»890.

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen dea 24 Januari 1890.

Dagens post

Stormigt upptrade i franska deputerade

kammaren.

Körande det af telegrafen redan förut i

korthet omnämda stormiga uppträdet i fran

ska deputeradekammaren i Måndags läses

i det oss i dag tillhandakomna Tisdags

numret af franska vFigaro» följande skil

dring:

Enligt dagordningen skulle man disku

tera Lachizes interpellation rörande nnnule

randet af det anslag, som municipalrådet i

Paris beslutat till förmån för de strejkande

i Rhone- och Nord-distriktet.

Lachize är en socialist, som Lyon säudt

till deputeradekammaren. Han kan icke

tillåta, att man vägrar fördela parisarnes

penningar till de arbetare, som göra strejk.

Men man bör göra honom den rättvisan att

erkänna, att hans tal icke innebar något

uppeggande. Han saknar kraft och för

måga att rycka åhörarne med sig. Han ut

vecklade sitt ämne utan att väcka lidelserna

till lif. Han beskyldo helt enkelt polisen

att beskydda arbetsgifvarne mot arbetarne.

Inrikesministern Constans svarade honom

utan vrede, och mycket höfligt, att det an

slag, som municipalrådet voterat, helt visst

utgjorde en intervention i strejkerna och

till och med en uppmuntran åt de strejkande.

På den grund kunde man icke fördraga det.

En strejk vore ingen municipalaflar, och mu

nicipalråden öfverskredo sin befogenhet, då

do togo parti direkt eller indirekt. När

helst de visade ett så öfverdrifvet nit, skulle

deras beslut annuleras.

Denna uppriktighet upprör den lilla so

cialistgruppen, i hvars midt hr Thivriers

blå blus lyser. Han vill åt ministern, der

för att denne betecknat som en demonstra

tion hvad som i Thivrieristernas ögon blott

är en välgörenhetehandling. Antide Boyer

replikerar, beklagar sig öfver gendarmeriet

och återtager under förbannelser sin plats.

Nu börjar bataljen.

»Hr Joffrin har ordet!» säger presidenten

Casimir'Perier, utan att kanske förutse den

ögonblickliga verkan, som detta enkla till

kännagifvando skall framkalla. Knapt visar

sig Joffrin på talarstolen, förrän en besyn

nerlig rörelse uppstår i hela saken. Man

hör till höger och venster från de boulan

gistiska bänkarne en dof hotelse: »Han får

icke tala! Det är en utmaning! Det är en

förolämpning!» Dérouléde reser sig, gör

stora gester och yttrar några ord, som

stenograferna icke riktigt uppfatta. Man

gissar, att han protesterar mot, att Joffrin

får tala.

Kallt, men beslutsamt kallar Casimir-Perier

honom till ordningen. Då blir det Dugué

de La Fauconneries tur, sedan Cunéo d’Or

nanos, som bestred Clignancourt-deputora

dens rätt att tala. Alla boulangisterna resa

sig, som uppskjutna på en fjäder, och upp

mana Joffrin att lemna tribunen. Kamma

ren blir bullersam. Man talar örn hvar

andra, förolämpar hvarandra, knyter näf

varne, och presidenten ringer oupphörligt

med sin klocka för att få en smula tystnad,

hvarpå han yttrar:

»Jag uppmanar alla medlemmarne af denna

församling att respektera besluten af denna

kammare, som stadfäst Joffrins val.»

Sanningen är, att man icke längre respek

terar ens presidentens uppmaning. Ett för

virradt skrik svarar honom, och midt i detta

urskiljer man Paul Dérouledes röst: »Jaga

bort denne herre från tribunen!» eller något

dylikt. Hela den republikanska majoriteten

skriker: »Till ordningen! Censur! Uteslut

ning!» och Casimir-Perier ålägger med regle

mentet i hand Dérouléde att återtaga eller

förklara det uttryck, han användt.

»Jag har intet att återtaga», svarar Dé

rouléde, hvarpå presidenten föreslår kam

maren att på honom tillämpa artikeln 123,

d. v. s. enkel censur, hvilket ock sker.

Tumultet når sin höjdpunkt. Några depu

terade tyckas finna, att Casimir-Perier visar

sig för efterlåten, och beklaga, att han icke

tillsport kammaren örn tillämpning af tempo

rär uteslutning. Men de kunna vara lugna.

Det är ännu tid dertill. Dérouléde har icke

sagt sitt sista ord.

Det straff, hvarmed han hotas, gifver ho

nom rätt att försvara sig. Presidenten upp

manar honom välvilligt att begagna sig deraf.

Men han inskränker sig till att svara:»Jag

begär icke att få tala; jag begär, att den

der karlen icke skall få tala!» Han ådöm

des censur och till bekräftelse härpå upp

repar Casimir-Perier under ett infernaliskt

larm frasen: »Hr Joffrin har ordet», hvilket

är att gjuta ny olja på elden.

Jag skulle vilja ur detta brokiga upp

träde, som varade icke mindre än två tim

mar, lösrycka någon liten episod; m®n hur

skall det kunna sko? Det är ingen diskus

sion, icke heller ett samtal, icke ens en

karakteristisk strid mellan i lika hög grad

ursinniga motståndare; det är ett gräl, ett

oerhördt gräl, ett bestämdt fattadt beslut

att icke på några vilkor låta en man tala,

i hvilken man vägrar att se en kollega.

»De som motsätta sig talarens rätt», ut

ropar Casimir-Perier, »uppresa sig mot ett

kammarens beslut och utsätta sig för tem

porär uteslutning».

Men man är icke längre i stånd att

lyssna till denna varning. Hela den bou

langistiska gruppen reser sig upp och Dé

rouléde interpellerar lifligt flera af sina

kolleger.

Då uppläser presidenten artikeln 124,

hvari talas örn censur med temporär ute

slutning i fråga örn den deputerad, som

motsatt sig enkel censur. Tydligen är detta

händelsen med Dérouléde. Kammaren be

slutar uteslutning, och intet vidare återstår

deputeraden för Angouléme än att lemna

salen. Naturligtvis vägrar han det och pre

sidenten ajournerar ögonblickligen samman

komsten, för att uteslutningen skall kunna

försiggå manu militari. Klockan är 20 mi

nuter öfver sex.

Under ajourneringen ställer gardet upp

sig framför salens dörr, befälhafvaren Ellie

går fram till den bänk, der Paul Dérouléde

befinner sig; han föres ut, hvarvid han läg

ger i dagen en viss stolthet öfver att en

dast vika för våld.

Nu tror ni kanske, att det är slut? Åh

nej! Samma ceremoni upprepas ytterligare

tvänne gånger . .. Man fruktar till och med

ett ögonblisk, att den skall förnyas 25 eller

30 gånger med alla boulangisterna, hvilka

äro beslutna, säges det, att låta sig utköras,

den ene efter den andre.

Kl. 7,10 begynner sammanträdet åter, och

nu är det Millevoyes tur:

Presidenten: »Hr Joffrin har ordet.» (Larm.)

Milltvoyi: »Hr Joffrin kan icke få tala.» (Ut

rop.)

Presidenten: »I betraktande af det uppträde,

man synes vilja ånyo framkalla, uppmanar jag

kammaren att iakttaga lugn. Den får icke på

något vilkor göra sig solidarisk». (Applåder.)

Millevoye: »Men då får icke heller den dar

karlen tala.»

Presidenten: »Jag kallar er till ordningen.»

Millevoye: »Den karlen får icke tala.»

Presidenten: »Eftersom hr Millevoye fortfa

rande afbryter mig, uppmanar jag kammaren att

tillämpa-^artikeln 123. Hr Millevoye har ordet

för att förldara sig rörande censuren.»

Millevoye: »Hvarken mina vänner eller jag

hafva för afsigt att rikta en förolämpning mot

kammaren eller underkänna presidentens myndig

het. Vi hysa icke ens någon animositet mot hr

Joffrin; men vi försvara en princip, som är det

genom godkännandet af Joffrins val kränkta fol

kets suveränitet. Vi försvara republiken sjelf . . .»

Presidenten: »Jag uppmanar talaren att hålla

sig till frågan,»

Millevoye: »Jag måste väl förklara mig. Ja,

vi försvara den nationella republiken, som är

öppen för alla goda medborgare, men icke eder

— våldets — republik.»

Presidenten: »Jag uppmanar er ånyo att hålla

er till sak.»

Mesureur: »Denna komedi bör vika för repu

blikens och kammarens ära.»

Millevoye: »Dessa ord, sorn åsyfta att vara

en skymf, äro blott en oförskämdhet. Den som

yttrat dem, har gifvit mig rättighet att af ho

nom begära upprättelse på en annan plats.»

Presidenten: »Jag uppmanar er att lemna tri

bunen, der ni blott förvärrat er sak.»

Millevoye: »Jag har rättighet att varda hörd

af eder, mina herrar; jag är er kollega; den an

dre är det icke.»

För att fatta oss kort — Millevoye ådömes

alla de straff, som reglementet bestämmer

i dylika fall. Man beröfvar honom ordet,

ådömer honom enkel censur, och till sist

uteslutning, som nödvändiggör samma pro

cedur som med hans föregångare: ajour

nering af sammankomsten, befälhafvaren

Ellies välvilliga mellankomst, och utföran

det af den dömde, som eskorteras af sina

vänner.

Då sammankomsten ånyo börjar, prote

sterar Cunéo d’Ornano mot denna serie af

uteslutningar; han tror, att reglementets

föreskrifter icke iakttagits; men då han icke

är nog framstående att intervenera i en de

monstration, som skall vara exelusivt bou

langistisk, gifver han snart rum för La

guerre.

När nu Casimir-Perier — för fjerde gån

gen — gifver Joffrin ordet, förklarar Da

guerre sig skola använda alla medel, som

stå honom till buds, för att hindra en man,

som icke är deputerad, att tala: »Ni säga,

att jag derigenom kränker ett kammarens

beslut; det angår mig föga! Jag svarar er,

att äfven ni, ja, just ni, hafva kränkt den

allmänna rösträtten. Ni pretendera, att detta

beslut har laglig kraft: det finnes ingen lag

mot det rätta.»

Fem minuter derefter var han utkörd lik

som hans båda kolleger Dérouléde och

Millevoye, och man begynner allvarsamt

befara, att denna monotona operation skulle

komma att räcka hela natten, då boulan

gisterna voro nog ädelmodiga att förskona

kammaren från ett återupprepande deraf.

I stället för att välja en ibland sig att

ånyo protestera mot Joffrins upptiädande

på talarstolen togo de sitt parti och lem

nade salen, så snart han visade sig. Regle

mentet har straffbestämmelser för dylika

kollektiva demonstrationer, och några depu

terade begärde redan deras tillämpning;

men presidenten brydde sig icke om det af

fruktan för nya förvecklingar, och ändtligen

fick man höra Joffrin uttala sig örn inter

pellationen Lachize, som alla nu hunnit

glömma bort. Han yttrade:

»I denna fråga är jag mot inrikesmini

stern.»

»Ni är mycket otacksam», svarade honom

de Bernis.

Ytterligare två eller tre talare togo till

orda; men det är lätt begripligt, att kam

maren knappast var i lynne att lyssna till

dem. Man var uppgifven af trötthet, trots

ögonblickets feberspänning, och af hunger

trots bufetten. Man skyndade sig att af

sluta diskussionen och votera ren och enkel

dagordning, som inrikesministern Constans

ädelmodigt accepterade.

Norrköping den 24 Jan.

Den lediga platsen i l:sta kam

maren. Genom kanslirådet Forssmans

frånfälle har en plats i l:sta kammaren å

Stockholmsbänken blifvit ledig. Då det se

naste valet hade åtskilliga egendomligheter

att framvisa, i ty att trots tullvännernas,

äfven af deras motståndare erkända, öfver

vigt inom Stockholms stadsfullmäktige med

ett par röster, ändock en frihandlare, banko

fullmäktigen Törnebladh, valdes, motser

man med intresse den karakter, som det så

oförmodadt förestående nya valet skall er

hålla. Man har temligen allmänt varit af

den åsigten, att hr Törnebladh segrade öf.

ver statsrådet östergren på grund af »lo

kale (eller, måhända mera expressivt, kom

munale) forhold», samt att han näppeligen

blifvit den lycklige, för den händelse mot

kandidaten stått valkorporationen närmare.

Det skall nu blifva af intresse att se, huru

vida tullvännerna skola af detta taga varning

och låta sig föranledas att söka erhålla en

kandidat, som i någon mån är i besittning

af den nyssnämda egenskap, som så oför

modadt bragte hr Törnebladh, hvilken förut

fallit igenom i åtskilliga län, på Stock

holmsbänken.

Enligt hvad som vi inhemtat från Stock

holm, har man der kommit på den giss

ningen, att öfverståthållaren frih. G. Tamm

skulle varda frihandlarnes kandidat.

Friherren afsade sig, som bekant, i fjol

sitt mandat för Gefleborgs län, och accep

terade då icke kandidaturen för Stockholm,

hvilken helt säkert var honom erbjuden.

Det vore i sanning kuriöst, örn han nu efter

blott några få månaders förlopp skulle kom

mit på andra tankar.

Hr Liss Olof Larsson utsåga i går

till vice ordförande i statsutskottet efter hr

Carl Ifvarsson. Det var alltså en medlem

af det nya landtmannapartiet, som här fick

upptaga den fallande manteln efter det

gamlas Nestor och idol. Då hr L:s

motståndare fäst vigt dervid, att han vid

valet till statsutskottet erhöll blott 110 rö

ster, alltså 95 mindro än hr Sven Nilsson

och 59 mindre än hr Danielson, torde ock

böra observeras, att han likväl vardt hr

Ifvarssons efterträdare i det ifrågavarande

utskottet. Här fick han försteget framför

båda, ehuru visserligen såväl det gamla

landtmannapartiet som den s. k. centern

vid sjelfva utskottsvalet bestått sig nöjet af

att »pricka» honom.

jFabriksföreningens fullmäktige

sammanträda å börsen nästa Tisdag den 28

dennes kl. 12 på dagen, då utdelning af de

af konungen anslagna pensioner åt 15 ut

märkte fabriksarbetare kommer att ega rum.

Till öfverkonstapel vid härvarande

poliskår har, i stället för hr A. M. An

dersson, hvilken som bekant på begäran er

hållit afsked, af poliskammaren blifvit ut

nämd detektivkonstapeln Oskar Fredrik Nils

son.

Tillbud till eldsolycka. Förliden går

dagsafton anmäldes till poliskammaren af

egaren till gården Als. 64 Prestgatan, bygg

mästaren Haglund, att på förmiddagen vid

11-tiden samma dag i ett kök till en lägen

het 1 tr. upp i nämde gård, hvilken lägen

het innehafves af jordbrukaren Johan Alfred

Andersson, tillbud till eldsvåda förekommit.

Enligt af polismän sedan hållen undersök

ning, skulle det farliga tillbudet förorsakats

derigenom, att eld utfallit från köksspiseln

och antändt en del å golfvet invid densamma

liggande hyfvelspån, hvarifrån elden spred

sig och antände väggen och taket intill

spiseln, hvarjemte oljemålningen å kökets

öfriga väggar och tak äfvensom fyra st.

fönsterrutor till följd af den vid tillfället

uppkomna hettan förstördes. Elden blef

släckt af hustrun på stället, utan att brand

kåren behöfde underrättas örn förhållandet.

Trikiner. Hos slagterifirman Petters

son (& Jonsson har i dag vid besigtning tri

kiner påträffats i ett elagtadt svinkreatur,

som var kommet från en lägenhet ett kort

stycke utom Vester tull. Firman under

rättade strax helsovårdsnämdens tillsynings

man örn förhållandet.

Vedtillförseln å Lilla torget och ga

torna deromkring synes totalt hafva afstan

nat för närvarande — en följd af att några

skogskörslor icke kunna företagas under

rådande barvinter.

Taylor, belysande de indiska fol

kens religion m. m., förevisades i går

afton i Arbetareföreningens salong inför en

talrik publik. Bilderna framträdde skarpt

och tydligt. Publiken belönade förevisaren,

hr P. Nordfors med applåder.

Oförskämda bettlare. För ungefär

ett år sedan berättades i denna tidning, då

som bekant ett dråp föröfvades å Södra S:t

Persgatan, att här i staden funnes en liga

pojkar, hvaribland äfven dråparen, hvilka

örn aftnarne gjorde sina slag omkring sta

den och förnärmade mötande personer. En

dylik liga har nu i dagarne blifvit anmäld

hos polisen af följande anledning. Några

stycken pojkar i konfirmationsåldern infunno

sig häromdagen hos en person och bettlade

samt, då deras begäran örn penningar icke

uppfyldes, öfveröste honom med grofheter

och skällsord m. m.; ja, en af dem säges

till och med hafva gått så långt, att han

sparkat personen i fråga. Som ofvan är

nämdt, har polisen fått del af förhållandet,

så att vederbörande nog komma att få veta

hvad deras frid tillhörer. Några andra poj

kar, 10—13 år gamla, äro anmälda att hafva

slagit in fönsterrutor å ett ställe härstädes.

Användandet af hamnkassans me

del. Den s. k. klämmen i det kgl. brefvet

beträffande detta ärende, hvilken skrifvelse

är daterad dan 31 December 1889 och i

dag ingått tillkonungensbefallningshafvande,

är af följande lydelse:

»K. m:t har funnit godt tillåta att af hamn

inkomsterna i Norrköping må för hvarje af

åren 1889, 90, 91 och 92 till stadens all

männa behof användas ett belopp af högst

17,000 kr. i den mån hamninkomsterna visa

sig dertill lemna tillgång utöfver de föj

hvarje af dessa år beslutade eller eljest err

forderliga utgifter för hamnen.»

det som jag borde veta? Hvarför sitter da det

med detta sfioxlika uttryck? Hvad är det sorn

jag inte vet?»

»Att herr Breotmore på några dagar rest till

London!»

Jag blef onekligen mycket öfverraekad af

deuna nyhet, och ond öfver att Gertrud om

talat den på detta sätt. Men det värsta var

dock att hon skulle vara vittne till min för

virring.

»Det kan inte vara sant!» utropade jag. »Tror

du att han skulle resa utan att underrätta mig

derom? Hvem har sagt dig att han barrest?»

Det sätt hvarpå hon svarade mig var sådant,

att jag gerna gifvit henne ett par örfilar.

»Min stackars lilla Benny,» sade bon i socker

söt ton, »för din skull önskar jag att saken

icke förhöll sig så som jag säger. Men olyck

ligtvis är det dock så. Jag såg sjelf herr

Brentmore resa för en half timme sedan — jag

var på boklådan i stationshuset. Han säde att

han ioke visste hur länge han skulle vara borta

— kanske två eller tre dagar.»

»Men jag förstår inte hvarför du gör en så

dan affär af denna sak,» invände jag, kraftigt

bekämpande mitt barnsliga begär att gråta. »Jag

förmodar att han för bankens affärer blef bort

kallad så hastigt, att han inte kunde underrätta

mig. Jag får snart veta hvad det är.»

»Kanske» — hon yttrade detta mycket tvif

lande. »Emellertid var det icke bankens affä

rer resan gälda, utan hans egna; så myoket fick

jag veta.»

»Jag gick bär förbi» — jag koinmor ihåg alf

hon alltid »gick förbi» eller svar i närboton» —

»och tänkte att springa in på fem minuter tor

att se, örn du var mycket nedslagen i dag.»

Jag visste hvad hennes »fem minuter» be

tydde samt lade resigneradt ned pennan.

»Nedslagen?» upprepade jag frågande. »Hvar

för skulle jag vara nedslagen?»

»Jag trodde att flickor alltid voro sorgsna,

när doras fästmän lernnat dem,» säde hon i en

ton, sorn skulle vara deltagande.

»Hvad mener du? Hvem är borta?»

Hon kastade en snabb, skarpt forskande blick

på mig samt säde med väl spelad förvåning:

»År det möjligt att du inte vet det? Så märk

värdigt 1 Hvarför skulle det vara en hemlig

het? Detta kau jag ej förstå. Om jag trott

det, skulle jag icke kommit hit. Jag tycker icke

örn att vara inblandad i hemligheter.»

»Hvarför är du då sjelf en lefvande hemlighet?»

utropade jag, visande min retlighet mer tydligt

än som var förenligt med artigheten. »Om du

har någonting att tala örn, så gör det. Jag

tycker lika litet örn hemlighelefallhet sorn dul»

Hennes ansigte fördystrades, men ännu kunde

jag tydligen se att detta, såväl sorn det före

gående, endast var spel — ännu hade icke svart

sjuka och misstro förblindat mig.

»Du är ond på mig — ooh sjelf kan jag icke

förlåta mig, att jag kommit hit,» sade hon sorg

set. »Men bur kunde jag ana, att du inte visste

det, kära Benny?»

»Visste hvad!» sade jag otåligt. »Hvad är

Årets sommarting i Hammarkinds

härad äro af häradshöfding A. Rising ut

satta att hållas med: Stegeborgs skärgårds

tingslag i S:t Annai sockenstuga Tisdagen

den 6 Maj, samt Hammarkinds härad vid

tingsstället Mogata Onsdagen den 28 samma

månad.

Kronofogden IVidegrens konkurs.

Enär borgmästaren W. Bille förklarat sig

jäfvig att såsom ordförande i Motala råd

husrätt handlägga kronofogden Widegrens

sterbhus’ der anhängiggjorda konkursmål,

har Göta hofrätt förordnat e. o. hofrätts

notarien O. Theorin att såsom särskild ord

förande vid Motala rådhusrätt nämda kon

kursmål i laga ording handlägga.

Revision af Söderköpings sprit

handelsbolags räkenskaper oell för

valtning från och med 1 Okt. 1888

till samma dag 1889 har — meddelar

vår korrespondent — i dag på middagen

egt rum i närvaro af hr H. Laurenius på

k. m:ts befallningshafvandes vägnar, K. Gu

stafsson å länets landstings vägnar, C. G.

Hagelin på uppdrog af länets hushållnings

sällskap samt hrr O. J. Möller och C. Wall

berg å Söderköpings stads vägnar. Af re

visorernas berättelse inhemtades, att tillgån

garne vid räkenskapsårets början voro föl

jande:

Lager af spritvaror 671: 48

Inventarier 325: 71

På deposition i Östergötlands ensk. bank 5,300: —

På upp- och afskrifning i dito .... 705: —

Kontant i kasson 31: 60

Kr. 7,033: 79

Inkomster:

Af minuthandelsrörelsen 15,000: —

» värdshusrörclsen . 4,500: —

» spisqvartersrörelsen 4,192: 56

» schweizerirörelsen 552: 25

Räntor 162: 75

Kr. 24,407: 56

Utgifter:

Minnthandels- och utskänkningsafgifter . 12,000: —

Löner och arvoden 2,285: —

Hyror 3,746: 07

Diverse omkostnader och afskrifningar . 1,197: 16

Vinstmedel 5,179: 33

Kr. 24,407: 56

Af dessa vinstmedel tillfalla:

Söderköpings stad s/,0 med . . . . . 2,589: 67

Statskontoret 3/io med . 1,035: 86

Länets landsting Vig med 1,035: 86

Länets hushållningssällskap '/io med . . 517: 94

Kr. 5,179: 33

Revisorerna hafva tillstyrkt full ansvars

frihet för bolaget.

Af revisionsberättelsen framgår, att be

hållningen vid sista räkenskapsårets slut ut

gjorde kr. 5,179: 33; då deremot vinstmed

len under perioden 1887—88 belöpte sig

till kr. 7,033: 79; alltså en minskning af

kr. 1,854: 46, som bolagets styrelse till

skrifver dels minskad förbrukning af sprit

varor och dels förhöjda inköpspriser å dessa

varor. Den andel af vinsten eller 3/,0, som

tillfaller Söderköpings stad, blir för den

senaste försäljningsperioden kr. 927: 23

mindre än under näst föregående försälj

ningsår.

Landsstaten. På derom gjord ansök

ning har kon:s bfhde beviljat kronoläns

mannen V. F. von Delwig tjenstledighet

från den 1 instundande Februari intill den

15 nästkommande Juli samt förordnat e. o.

landskanslisten O. E. Erickson att under

nämda tid uppehålla kroaolänsmanstjensten

i Björkekinds härad.

Anförda besvär. Hos korns bfhde i

länet har landtbrukaren Gustaf Petersson i

Borr-Hageby anfört besvär öfver S:t Johan

nis sockens å kommunalstämma de# 30

nästlidne December fattade beslut att utse

Petersson till plogfogde för Hageby, Vallby

och Vrinnevids ploglag för åren 1890 och

1891. Besvären äro öfversända till krono

fogden Grönlund för infordrande af icke

klagande socknebors förklaring.

Fattigvårdsmål. Hos kon:s bfhde i

länet yrkade Kuddby sockens fattigvårdsstyrelse, att

0. Ryds fattigvårdssamhälle måtte varda ålagdt er

sätta sökandens kostnader för enkan Emma Char

lotta Johansdotters minderåriga dotter, Thekla Al

bertina, som vårdats hos statdrängen F. A. Johans

son i Tomta. Kon:s bfhde har emellertid, på an

förda skäl, förklarat ansökningen icke kunna bi

fallas.

Utländsk ordensdekoration. Sedan

kejsaren af Tyskland behagat tilldela gene

rallöjtnanten friherre C. B. A. Cederström

preussiska Röda Örnsordens l:sta klass, så

har kongl. maj:t tillåtit generallöjtnant Ceder

ström att emottaga och bära nämda ordens

tecken.

Innan jag börjar min historia, m&ste jag fram

ställa en bön om ursäkt — en ursäkt för den

tanklöshet ooh dårskap, sorn var orsaken till det

lidande ooh den dödliga fara, hvaraf nedan

stående berättelse är en sannfärdig framställning.

Mitt kön ooh min ungdom kunna måhända räknas

såsom »förmildrande omständigheter», och detta

är väl, ty jag fruktar att annars domen öfver

min svaghet ooh sjelfrådighet skulle blifva ganska

sträng.

Kanske är min ursäkt alldeles öfverflödig. Jag

framträder i min berättelse alldeles icke såsom

en utpräglad personlighet, jag är så helt ooh

hållet offer för en hop oförutsedda omständig

heter, så nteslntande en ödets lekboll, att mitt

eget jag knapt kan väcka ens ett öfvergående

intresse. Emellertid har jag nu framatält min

ursäkt och öfvergår således till min berättelse.

På min nittonde födelsedag var jag, Bernice

Wadman, den lyckligaste flicka i bennes brittiska

majestäts rike. Vid frukosten hade en mängd

förtjusande presenter funnits på min plats, och

tanken på aftonens bal gjorde mig alldeles huf

vudyr af glädje. Jag tillbringade förmiddagen

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen dea 24 Januari 1890.

Rörande aflidne doktor C. A. Göhle

ig Söderköping skrifver en korrespondent

till Östg. Korresp. följande: Doktor Göhle

efterlemnar ett synnerligen godt och frid

sällt minne. Stor menniskovän, blef han i

hög grad de fattiges vän. Och deri skaran

är ej liten, som af egen erfarenhet kan bära

vittnesbörd härom. An fattades det pen

ningar till medicin, än var det litet svårt

att iakttaga de dietiska föreskrifter, läkaren

mäst anbefalla; och i sådana fall gick nog

den godhjertade doktor G. miste örn sitt

honorar — och lite till. Sjelf barnlös, äl

skade han mycket barn, och det var nästan

rörande att se, med hvilken innerlig till

gifvenhet barnen slöto sig till honom. Han

var också synnerligen anlitad såsom barn

läkare. På de senare åren sjuklig, sökte

han sin helsa åter, dels vid vestkustbadort,

dels i Stockholm hos specialister, dels under

sistlidne sommar i Borgholm — men för

gäfves. Hans sjukdom — magåkomma —

tilltog alltmer, tills döden kom såsom en

förlossare. Sjelf trodde han, att han ådra

git sig sin sjukdom under sin Tanums

tid. Distriktet omfattade en mycket stor

skärgård, der det gälda att segla från

ö till ö, under mången gång hårdt oeh

svårt väder; dertill kom att födan ofta blef

både otjenlig och otillräcklig. »Derföre

måste jag» — brukade han tillägga — »söka

mig en lugnare plats». Och denna lugnare

plats blef Söderköpings distrikt, ett distrikt

som sträcker sig ifrån Kolmården ända ned

i Yxnerums socken. Kommer så dertill, att

doktor G. under sin krafts dagar hade en

betydlig praktik. Hvar doktor Göhle än

hade sin verksamhet, blef han älskad både

såsom läkare och menniska.

Sviterna af Letnistrands besök i

Linköping. Från Linköping skrifves i

Östg. Korresp.: Källarmästaren Knut K.

Andersson härstädes hade, såsom egare af

Wernerska trädgården, vid ett tillfälle upp

låtit lokal åt hr Lennstrand, då han för ett

är sådan var här och predikade otro. Herr

Andersson hade icke förut gjort sig förvis

sad örn att föredraget blifvit hos polismyn

digheten anmäldt och af densamma tillåtet.

Stämd till ansvar härför invände hr An

dersson, att han upplåtit lokalen till ett

sammanträde af en i Linköping befintlig

afdelning af det S. k. utilistiska samfundet,

och icke till hr Lennstrand för att bålla

föredrag mot uppburen afgift. Mot allm.

åklagarens, stadsfiskalen Fricks påstående

om motsatsen kunde herr Andersson icke

förebringa gällande bevisning, hvadan råd

husrätten dömde honom att böta 25 kro

nor. Hr Andersson klagade hos Göta hof

rrätt öfver denna dom, men hofrätten har

— enligt utslag af den 21 dennes — icke

funnit skäl ändra rådhusrättens dom.

Statsrådet friherre A. L. E. Åker

hielm var i går på förmiddagen så återstäld

från devi opasslighet, hvaraf han under de se

nare dag.arno ånyo lidit, att han kunnat påklädd

ligga ofv.anpå sängen, men han kan icke del

taga i den konselj, som konungen i dag håller.

Akademien för de fria konsterna

har genom e,u deputation, bestående af nio bland

dess hedersledamöter och ledamöter och anförd

ef dess preses, friherre Nordenfalk, i förgår

uppvaktat konungen med anledning deraf att

proposition örn statsanslag för akademihusets

ombyggnad blifvit till riksdagen aflåten. Der

efter uppvaktades statsrådet Wennerberg.

skedsansökning ■ Postmästaren i Ek

sjö C. W. R- von Baumgarten har hos k. m:t

gjort ansökon om afsked med pension.

Riksbankens nya sedlar. Levere

ring från Tumba bruk af papper till de nya 5

kronesedlarne har redan begynt och p^går, så

att, när trycktung af för närmaste tiden er

forderligt antal sedlar af nu begagnade formu

lär hunnit afslutae, tillverkning af de nya sed

larno å nämda valör kan, örn ej oförutsedda

hinder mellankomma, omedelbart derefter vid

tagas och sådana antagligen under sommarens

lopp kunna i rörelsen utlemnas.

Remissdebatten - I morgon kommer den k.

propositionen örn Btatsv erkets tillstånd och be

hof, hvilken proposition för närvarande ligger

på kamrarnes bord, att öfverleranas till stats

utskottet.

Hytt psalmboksförrtag. Ett förslag

till reviderad psalmbok för svenska kyrkan, af

psalmbokskomitén, har i går kommit Posttidnin

gen tillhanda, och skrifver nämda blad derom:

Detta för vår evangeliska kyrkas och hela

vårt kristliga lif vigtiga arbete år alltså nu

tiMlgängligt. Det var i lika hög grad svårt oeh

girannlaga som af befiofvet påkalladt. För de

flesta församlingsmedlemmar, både af högre och

lägre stånd, är nämligen, såsom komiterade i

sitt förord yttra, kyrkans psalmbok derss mest

och helst anlitade andaktsbok, i glädje och i

Borg, i enrum och tillsammans mod hemmets

JJfn\ga invånare. Derför hafva vår kyrkas måls

män funnit det vara sin oeftergifliga pligt att

■Örja x

'ör, den Bångbok, hen sätter i sina

medlemm.

818 händer, må, så vidt ske kan, er

bjuda den.

' endast sådana psalmer, som lemna

fullt pålitlig ledning för andakten och som in

nehålla kraft.

'g och helsosam andelig näring.

Dessa anspråk P& en kyrkIi8 sångbok hafva

loke till alla de.

'ar uPPfylts af den i så många

afseenden förtrå.^ga Wallinska psalmboken,

hvilken vid sidan «1 de härligaste hymner in

nehåller ett icke ringa .

antal sånger af underhal

tig art, ja, till och m6’a

’ sådana, i hvilka ut

tryck påträffas som strida mo* kyrkans lära.

Att aflägsna dessa stötestena.

r den krist

liga andakten har varit komifv

'rade8 uPPg*ff

Då detta uppdrag lemnades åt <Jomprosten

A. Torén, numera biskopen U. L.

Ellman och

skalden C. D. af Wirsén, hade man betryg

gande borgen för det maktpåliggandu ^tbetets

samvetsgranna ntförande.

Att börja med, hafva komiterade i afseetraj

på psalmernas ordnande frångått psalmboken af

1819, i hvilken indelningen är kateketisk, och

återupptagit den äldre, från det gudstjenliga

ooh kristna lifvet sjelf hemtade anordning, Born

numera allmänt följes i de psalmböcker, hvilka

ander senare tider af sakkunniga hymnologer

ombesörjts i det evangelisk-lutherska Tysklands

olika nationalkyrkor. Det är en, så att säga,

liturgisk gruppering, börjande med »högtids

psalmer», advents

, jul

, nyårspsalmer o. s. v.,

i ordnade efter kyrkoårets högtider, hvarpå följa

»psalmer om kyrkan, nådemedlen och de kyrk

liga handlingarna», »psalmer angående det krist

liga lifvet», »psalmer angående vissa borgerliga

stånd ooh embeten, tidskiften samt särskilda

omständigheter och förhållanden» ooh slutligen

»psalmer angående de yttersta tingen». Ingångs

och slutpsalmen i don nu gällande psalmboken

hafva i förslaget blifvit bibehållna på Bina

gamla ställen. I afdelningen rörande kyrkan är

införd en ny grupp, rörande »kyrkans utbre

dande på jorden»; här finner man elfva nya

psalmer, bland hvilka några hänföra sig till

missioneväsendot. Jemväl i den afdelning af

förslaget, Born afser »särskilda omständigheter

och förhållanden», är on ny grupp intagen,

gällande skolan. Don innehåller tre psalmer,

alla nya, den första, »vid invigning af skolbus»,

af C. A. Torén och de båda andra »för skol

ungdom», af Torén och C. Cavallin.

Förslaget upptager 527 psalmer, deraf 97

nya. Af don nu begagnade psalmbokens 500

nummer hafva alltså 70 uteslutits, hvaribland

icke få af Wallins och ÖdmannB. De 97 nya

psalmerna äro hemtade dels från den tyska

äldre och nyare bymnologion, dels från våra

egna äldre samlingar af kyrkliga sånger samt

från finska, norska och danska psalmböcker.

Sålunda finner man här psalmer af Runeborg,

Grundtvig, Ringö, Landstad, von Zinzendorff

m. fl. Åtskilliga hafva komitéledamöterna Torén

ooh af Wirsén till författare. Sam. Cavallin

har likaledes bidragit mod flere bådo original

och öfvereättningar.

Personalförändringar å Svenska

teatern. En i några tidningar synlig notis

om, att ett nytt teatersällskap bildats af om

kring ett tiotal af Svenska teaterns artister,

bland hvilka särskildt nämnas hr Bror Olsson

med fru, är, enligt hvad teaterns direktion med

delar, ej riktig. Hr och fru Olsson äro fästa

vid teatern till den 1 Mars detta år och upp

träda i nästa vecka i Edvard Fredius skåde

spel »Biltog».

Blott följande medlemmar af teaterns per

sonal ha hos direktören anmält ein afgång från

teatern, nämligen hr och fru Selander, frök

narna Beate Lundqvist och K. Gudmundson

samt hr Arthur Stavenow.

Bolagstvist mellan svenske och

utländske aktieegare. En fråga af

praktisk betydelse och af stor vigt, ej blott

för dem saken närmast rör, håller för närva

rande, enligt Nya Skånska Posten, på att af

göras i en rättegång mellan åtskilliga danska

undersåtar, boende i Köpenhamn, och styrelsen

för konstgödningsfabriksaktiebolaget i Lands

krona. Detta bolag grundlädes som bekant för

några år sedan förnämligast af landtmän, der

ibland Skånes förnämsta jordegare, men vid se

naste bolagsstämma hade en del af aktierna

kommit i utländingarnes händer. Af några

bland dessa senare hade föreslagits bela fabri

kens försäljning till en konkurrent, hvilket för

slag dock ej då kunde genomdrifvas, hvarefter

vid val af styrelse, på yrkande af svenska ak

tieegare, alla de röstsedlar, hvilka innehöllo

namn å sådana utländingar, som ej förvärfvat

rättighet att i Sverige idka handel, förkastades.

Härom har nu process väckts med yrkande, att va

let af de svenske styrelseledamöterna skulle kas

seras och i stället utländingarne förklaras sorn

valde. Vid stämman hade framhållits å sven

skarnes sida, att då ej en utländing här i lan

det finge idka handel utan särskildt tillstånd,

så borde det ej heller vara nog att några ut

ländingar slogo sig tillbopa i ett bolag för att

kringgå denna bestämmelse. Skulle utländingar

få vara styrelseledamöter, så skulle gällande

stadgande om ansvar för styrelseledamöter

m. m. blifva alldeles intetsägande.

Lagermans sättmaskin. ingeniör

A. Lagermans vigtiga uppfinning å det typo

grafiska området utvecklas alltjemt och synes

gå en god framtid till mötes, skrifver JÖDkö

pings-P:n. The Lagerman typotheter and ju

stifier CompaDy i London, till hvilken patentet

för de europeiska länderna sålts, utvecklar en

rastlös verksamhet. Omkring 100 typothetrar

äio nu under tillverkning å en mekanisk verk

stad i Nashmill nära London, och profbeställ

ningar ingå från skilda trakter i Europa. Som

bekant, tilldrog elg uppfinningen å senaste

världsutställningen i Paris stor uppmärksamhet.

Vi kunna meddela, att en förbättring nyligen

gjorts å typothelern, i det att maskinen nu

arbetar i oafbruten gång, i stället för att göra

uppehåll vid hvar stilinläggning. En typothe

ter af denna något förändrade konstruktion,

tillverkad i England, har någon tid profvats i

Jönköping under ingeniör Lagermans öfverin

seende, men uppsändes i går till Stockholm

för att der utställas till fackmäos bepröfvande

och undersökning.

Engelsk hänsynslöshet. Örn anlednin

gen till den plötsliga stängniogen af Hjerpeas

trämassefabrik i Jemtland vet man med visshet

ingenting annat, än att från bolagets kontor i

London ankom den 15 dennes telegrafisk order

att genast stänga fabriken och inställa allt ar

bete. Hvilken hänsynslöshet mot arbetarne,

uppgående till omkring 2- å 300, detta inne

bär, är tydligt och klart. Förhållandet lemnar

emellertid ett ytterligare stöd för behofvot af

särskild lagstiftning ifråga örn utländska bolag

i Sverige. Om fabriksstängningen i Hjerpen

skrifver en korrespondent till Jemtl.

-P:n bland

annat:

Stor förstämning och ovisshet råder härstädes,

synnerligast bland arbetarne, genom trämasse

fabrikens oförmodade stängning. Hårdast drab

bar den de många arbetarne med familjer, som

nu sakna all utkomst. Bolagets disponent här

städes, mr Fielding, som ej bar sig något be

kant örn orsaken till stängningen, bar meddelat

dem, sorn hafva fordringar innestående hos bo

laget, att han under den närmaste tiden och

innan vidare order anlända ej kan verkställa

några utbetalningar. Arbetarne lia innestående

14 dagars aflöning, hvilken sålunda ännu är

obetald. Disponenten Fielding lär, enligt hvad

flej1 säges, ha yttrat, att han på egen risk äm

nar uti

'*mDa Pr°visnt till de mest behöfvande

bland arbeta

';116- 0rdninSen ar ei st5rd’ f“B‘

stora hopar af'

«i>t!,5“ ströfva omknr’g' y,d

i Fredags hållet mow ^klarade disponenten

Fielding, att de arbetare 8om

„

0u*ka 1686 der’

ifrån få liqvid och att de sorn öns -aqiars anna

erhålla proviant på disponentens bea 0Bna

■ 6

dan detta blifvit för tidningen uppsåt».

ar 6

telegram ingått, sorn upplyser, att arbetev J1

fabriken återupptagits. Måhända arbetsinställel

sen endast var ou affärskupp af de engelska

aktieegarue. Närmare underrättelser motses.

Igenkänd. Sorn förut är omtdadt, anträf

fades för någon tid sedan liket af enfjokäud

mansperson i skogen utanför Skanstull vid

Stockholm. Den döde är nu igenkänd och be

fans i lifstiden vara förre handlanden Helge

Fritiof Rydell, född i Stockholm 1852.

Mord eller olyckshändelse? (Göt.

Aftonbi.). En inom Göteborgs industriella kretsar

mera känd person, bagaremästaren C. G. Larsson,

hvilken sedan flera år tillbaka drifvit en större ba

gerirörelse i huset M 34 vid Husargatan, anträf

fades vid 12-tiden i går natt liggande död å ban

vallen i närheten af Levanten i Örgryte socken.

Ilerr Larsson hade i förgår eftermiddag mellan

kl. 5—6 lemnat sitt hem under uppgift att han

skulle besöka grosshandlaren Josef Eriksson i Galg

krogarna, med hvilken han hade affärer. Något be

sök gjorde L. der emellertid icke, men hade mel

lan 8—9 på aftonen väl varit synlig i närheten af

Galgkrogarna. Örn hvad han företagit sig från denna

tid tills haus lik vid 12-tiden påträffades har man

sig ingenting bekant. Lika litet kan man ännu med

visshet veta på hvad sätt eller hvarigenom L. ljutit

döden.

Det antages emellertid att han i afsigt att med

följa sista aftontåget till Göteborg sökt fatta tag i

sista vagnen af tåget för att komma upp på den

samma, mea dervid ej fått tillräckligt tag utan snaf

vat och möjligen erhållit en stöt af vagnen.

På det ställe der liket anträffades syntes en stor

blodpöl uppkommen genom att ymnigt blod flutit ur

näsa och mun.

Något egentligt tecken till yttre våld kunde å

den döda kroppen ej förmärkas. Hvad som talar

för att L. på ett eller annat sätt erhållit ett kraf

tigare slag är, att nackbenet är alldeles bräckt.

Liket forslades till den dödes bostad vid 1-tiden

i går.

Den så sorgligt omkomne, hvilken var omkring

51 år, efterlemnar enka och 5 barn i goda ekono

miska förhållanden.

Sjelfmord af olycklig kärlek. Från

Göteborg skrifves i Göt. Aftonbi.: Den 22 dennes

på morgonen anträffades i trädgårdsmästaren H. A.

Österlins trädgård i Galgkrogarna liket efter vid

Gårda mekaniska skofabrik anstälde arbetaren Svante

Andersson. På marken bredvid hufvudet fans en

större blodpöl, lefradt blod framträngde och ur mun

nen, och vid ena handen låg en liten 5-pipig revolver

laddad med fyra skott.

Af den undersökning, som omedelbart efter likets

påträffande af länsmannen i orten företogs, synes

högst antagligt att mannen sjelf tagit sig afdagaoch

att bevekelsegrunden härtill varit olycklig kärlek.

Svante Andersson hade nämligen omkring hvar

åttonde dag sedan ett år tillbaka besökt en flicka,

boende å Olivedal i Galgkrogarna, för hvilken han

fattat en lidelsefull kärlek. Men flickan, som icke

kunnat besvara hans varma känslor, isynnerhet sedan

det sistlidne sommar blifvit henne kunnigt att man

nen var gift, hade ständigt afvisat honom. Icke

desto mindre hade han fortsatt med sina besök och

upprepade gånger förklarat att han skulle söka skils

messa från sin hustru, blott flickan ville gengälda

hans böjelse och bli hans maka.

Då hon emellertid icke fann sig tilltalad af Svan

tes vanskliga förslag, enligt hvilket hans utsigter

för ett nytt giftermål syntes högst tvifvelaktiga, och

sedan hon enträget hedt honom att upphöra med

sina besök, hade han flera gånger hotat att bringa

håde henne och sig sjelf örn lifvet, vid hvilka hotelser

han ibland uppvisat en revolver. Flickan hade om

sider blifvit bådo skrämd och ledsen öfver Svantes

besynnerliga uppförande och beslutat att välja cn

annan, för den enträgne friaren okänd, bostad.

Sistlidne Tisdags qväll kl. 7 hade han ånyo in

funnit sig, något berusad och medförande en butelj

konjak. I flickans bostad funnos då några bekanta

till henne, hvilken omständighet möjligen räddade

hennes lif. 8vaute hade då lagt i dagen sina sjuk

liga känslor, än uppfört sig hotelscfullt och än bodt

de innevarande örn förlåtelse och vid bortgåendet

sagt att de icke skulle få se honom mera. »Håll ord

mod det» hade då flickan yttrat utan att kunna före

ställa sig annat, än att Svantes yttrande bara var

meningslöst prat.

En stund efteråt anträffades han af några per

soner hängande i en snara å verandan till ett bo

ningshus i närheten. Han nedskärs genast och

qvicknade inom kort till. Sedan man fråntagit honom

cn rakknif, som påträffats i hans ficka, lät man

honom gå.

Två timmar senare hördes trenne skott från en

närbelägen trädgård, men ditskyndande personer

kunde ej i mörkret uppdaga sjelfmördaren.

Mordbrand. Nättén till den 8 sistlidne

September kl. 2,30 på morgonen nedbrann en till

skomakareverkstad och boningsrum inredd envånings

byggnad å lägenheten Carlberg under Gröndal vid

Tumba. Egare till huset var en skomakare C. J.

Hedlund. Vid förhör, som af länsmannen i orten

anstäldes efter eldsvådan, förnekade H. all kännadom

om eldens uppkomst och lat förstå att han miss

tänkte att mordbrand anlagts af en för honom främ

mande person, med hvilken han råkat i delo några

dagar förut. Emellertid hade sådana omständigheter

förekommit, att H., som uppehöll sig i Stockholm,

för någon tid sedan häktades af polisen. Vid ånyo

med honom anstäldt förhör har han nu erkänt, att

han sjelf natten till den 8 sistlidne September an

lagt eld i ett vid sidan örn verkstaden beläget min

dre rum på sätt, att han stalt ett brinnande stearin

ljus på en halmmadrass i en träsäng.

För 50 Öres skull. Sölvesborgs-Posten

berättar följande uppbyggliga rättegångshistoria:

Nils Nilsson i Hörby och Jöns Jönsson i Möreby

sammanträffade vid ett tillfälle i fjol å utskänk

ningsstället »Hörnan». Nils Nilsson tappade då,

vid betalning af intagen förtäring, två mynt, ett af

50 Öres och ett af 2 öres valör, hvilka N. N. på

stod att J. Jönsson upptagit från golfvet, men endast

lemnat det ena (2-öres-myntet) och ej 50-öringen.

N. N. hade då sagt till J. J. att denne senare ta

git myntet och J. J. lemnade då ett 50-öres-mynt.

J. J. stämde sedan N. N. om ansvar för ärekränk

ning. Då detta mål förekom till handläggning, be

gärde N. N. uppskof för att komma i tillfälle

stämma J. J. för det denne tagit myntet. Målet

uppsköts till i Måndags och förekom till behand

ling, hvarvid två vittnen hördes. Sedan rätten lof

vat meddela utslag den 3 Februari, företrädde par

terna efter en stund ånyo inför rätten och anmälde

att de med hvarandra träffat förlikning, hvadan båda

målen afskrefvos från vidare behandling.

Upprörande misshandel. Till »Vårt

Land» skrifves: Sistlidne Söndag egde ett uppträde

rum i ett torp invid Knifsta jernvägsstation, som i

hög grad vittnar om hvilka sorgliga följder miss

bruk af bränvin kan medföra. Vid torpet i fråga,

Born heter Sundsvall och ligger å Gredelby egor uppe

i skogen mot sjön Valloxen, hor kyrkovaktaren Per

Fredr. Sund, en gammal man, känd för flit och or

dentlighet samt ett stillsamt lefverne. Nämde Sön

dag fick gubben Sund påhelsning af sin son, gas

verksarbetaren Ludvig Sund från Stockholm, en 38

års man, stor och grof till växten, med ett djerft

utseende. Ur åtskilliga liter bränvin och konjak,

sorn han medförde, plägade sig fadern och sonen

på eftermiddagen, så att de slutligen lilefvo öfver

lastade och råkade i oenighet, hvarvid sonen med

sina knytnäfvar bearbetade fadern, så att denne blef

liggande på golfvet. Under tumultet skulle den

gamla hushållerskan träda emellan, men fick der

vid en knuff, så att äfven hon blef liggande på golf

vet. Uppskrämd häraf skyndade hon ner till när

maste grannar vid Gredelby och fick med sig några

karlar, hvilka utrustade med knölpåkar infunno sig

i torpet för att hejda den vildsinte gästens framfart.

Vid deras inträde i stugan möttes de äfen ohygglig

syn, som till en början kom dem att rygga tillbaka.

Den åldrige kyrkovaktaren låg, som det syntes, all

deles liflös på golfvet öfverhöljd af blod. Blod hade

stänkt upp i taket och på väggarne samt på säng¬

karmen. Sedan gubben erhållit någon vård, fått

några timmars sömn och blifvit under natten ren

tvättad från det myckna blodet, kryade han snart

till sig, så att han vid det polisförhör, som tidigt

på morgonen företogs af kronolänsmannen O. H.

Simlund, syntes fullt redig och frisk, endast besvä

rad af ett uppsväldt öga och någon svullnad i an

sigtet. Å hufvudet eller kroppen hade han i öfrigt

icke minsta skråma. Sonen kunde icke neka till

att det var han som misshandlat fadern. Denne

ville dock icke, att något åtal skulle anställas mot

sonen vare sig för misshandeln eller för hemfrids

brott. Under förhöret var sonen mycket ogenerad

och frimodig samt tyckte endast att man stålt till

för mycket väsen för ingenting. Som sonen är bo

satt i Stockholm, blef han tillsvidare lemnad å fri

fot, till dess utrönt blir, hvilka följder våldet kan

medföra.

Under natten bevakades sonen af handfasta karlar,

så att något nytt blodigt uppträde icke måtte upp

stå. Härunder visade sonen stor omvårdnad om fa

dern, bjöd honom tidt och ofta på spirituosa, som

denne dock afböjde under yttrande, att han aldrig

mer skulle smaka bränvin. Äfven tvättade han

gubbens uppsvälda ansigte med blyvatten.

Då emellertid ovisst kan vara, huruvida några inre

skador blifvit tillfogade gubben af våldet i fråga,

har provincialläkaren K. Drake på anmodan besökt

mannen, hvarvid särskildt afseende gjordes derå att

blod syntes framtränga ur ena örat, hvilket icke lär

vara något godt tecken.

Våldsverkaren lär i Stockholm hafva gjort sig

känd för ett häftigt lynne och deraf följande våld

samma bragder.

Senaste istegran*

Väntadt furstligt besök i Stockholm.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Danska kron

prinsparet och prins Hans af Gliickburg an

komma till Stockholm omkring den 15

Februari.

Kronprinsens uppvaktning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Jan Kronprinsen kom

mer nästa månad att uppvaktas af kammar

herren frih. Lagerfelt.

Märkligare motioner.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Hr Eliasson

m. fi. hafva väckt motion örn afskrifning af

20 proc., utan vederlag, af grundskatterna

och rustnings- och roteringsbesvär;

hr Ersson i Yesllandaholm örn härads

gtyrelsers inrättande;

hr Lundström örn att äfven konsistoriella

pastorat böra få rätt att kalla fjerde prof

predikant på samma vilkor som regala;

hr P. G. Jansson i Krakerud att alla

statskyrkans prester skola åläggas hålla minst

ett nykterhetsföredrag i hvarje månad;

kyrkoherden Redelius örn tillsättande af

en statsinspektör äfven för Stockholms folk

skolor.

Återgånget köp.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Svenska bryg

geriaktiebolaget hade i går bolagsstämma,

hvarvid beslöts, att köpet af bryggeribola

get S:t Eriks fasta och lösa egendom skulle

återgå.

Fruktansvärd storm i Atlanten.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Från New

york telegraferas: Fruktansvärd storm har

rasat öfver Atlanten och befaras hafva an

stalt många olyckor. Ännu saknas undor

rättelse om ett 30-tal större ångare. Der

emot har underrättelse ingått, att ångaren

Eri från Newyork till London med krea

turelast totalt förlist, hvarvid 72 mans be

sättning och ett 50-tal kreatursvårdare om

kommit.

Stor eldsvåda i Jönköping.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Kl. li i dag

utbröt eldsvåda i vestra tändsticksfabriken

i Jönköping. Utsigterna för släckning äro

mycket små. Ännu kl. 1,22 fortfar bran

den; örn eldens uppkomst känner man ännu

intet. Flera arbetare hafva måst uttagas

genom taket. Fabriken eges af ett bolag.

Största delegare är Jakob Elliot & Komp.

i Göteborg.

Utnämningar.

(Enskildt till Norrköpiugs Tidningar.)

Stockholm den 24 Januari. Till borg

mästare i Lund har utnämts rådmannen der

städes Th. H. Möller;

till borgmästare i Luleå: auditören vid

Norrbottens fältjägarekår A. E. Fagerlin.

Framstälda ersättningsanspråk.

Stockholm den 24 Januari, liättsinnehaf

vare efter af genom olyckshändelse den 1

September 1888 omkomne Per Bergström,

Skottsund, hafva vid härvarande rådhusrätt

yrkat att utfå 1,000 kronor jemte ränta af

olycksfallsförsäkringsbolaget Skandinavien,

numera upplösta Svenska Dagbladet och

förutvarande redaktören Jäderin, på grund

af tidningens prenumerationsanmälan att

hvarje helårsprenumerant för år 1888 blefve

olycksfallsförsäkrad för 1,000 kr.

Handelstelegram.

London den 24 Januari:

Hvete: fiau, omsättningslöst.

Korn: oförändradt.

Hafre: omsättningen trög.

Loco Måndagspriser.

Samoakonferensen.

Washington den 24 Januari. Det i dag

offentliggjorda protokollet rörande Samoa

konferensen slutar med ett uttalande af

brittiske och amerikanske fullmäktiges er

kännande till konferensens ordförande grefve

Herbert Bismarck, för förhandlingarnes

verksamma ooh opartiska ledning.

London den 24 Januari. »Times» om

talar med stort erkännande Samoatraktaten,

som är ett vackert vittnesbörd om rikskan¬

slerens opartiskhet i allt Born angår den

tyska kolonialpolitiken. Traktaten sorn löser

en svår och delikat fråga, kan tjena som

mönster för det slags öfverenskommelser,

som synas gifva England allt hvad det ön

skar rörande Samoa.

Vaderleiasuppgift. (Från Meteoro

logiska centralanstalten i Stockholm i dag):

Lägsta lufttycket i sydost. Nordlig till

vestlig blåst med regn eller snö i Nord

tyskland. Vindstilla oller svaga nordostliga

vindar samt mulet väder i Sverige.

Utsigter: Ostliga vindar, möjligen snö i

sydöstra Sverige.

Soaré. Excellensen och grefvinnan Le

venhaupt gåfvo i går afton Board för diplo

matiska kåren.

Donationsjorden i Vestervik. Ve

stervik den 23 Januari. Stadsfullmäktige

ha i dag beslutit uppdraga åt rådmannen

Hård af Segerstad i Stockholm att verk

ställa arkivforskning i ändamål att återför

värfva stadens donationsjord.

Hemskt slut pä en tröstlös tillvaro.

Från Stockholm skrifves i Dagens Nyheter:

Ett arbetshjon vid Södra arbetsinrättningen

C. L. Löf, sorn varit intagen derstädes un

der 25 år ooh på sista tiden varit sjuklig

samt besynnerlig till lynnet, gjorde natten

till i går på ett brutalt sätt slut på sin sorg

liga tillvaro. Den 75-årige gamle skar sig

först med en vanlig bordsknif ett djupt sår

i halsen och störtade sig derefter utför bran

ten från inrättningen ned i Stadsgården, der

hans liflösa kropp hittades i går morgse.

Löf hade sett bättre dagar, ty under åren

1850—54 hade han varit anstäld som vakt

mästare vid Svea hofrätt.

På gungande grund. Från Stock

holm skrifves i Dagens Nyheter: Våra lä

sare torde ännu ha i friskt minne det, dess

bättre, temligen sällsynta fallet af ett igen

störtande nybygdt hus, som man i våras

fick bevittna här i hufvudstaden, då huset

i hörnet af Styrmans- och Kommendörs

gatorna »ramlade». Detta hus har emeller

tid nu åter börjat resa sig och dess numera

— man vill ju åtminstone hoppas det —

fastare grundval är snart färdig. Men grun

den der ute tyckes ej bestå af hälleberg,

ty i samma mån det nya huset börjat resa

sig med ett fastare underlag har det bred

vid stående visat så betänkliga symptom att

sjunka, att egaren till detsamma för att före

bygga en katastrof sett sig nödsakad att

rifva detsamma och afvakta det nya husets

färdigbyggande innan han lägger ny grund.

Vid ett besök derute blir det genast klart,

att rifningen af byggnaden åt gårdssidan i

granngården, J\ls. 4 Karlaplanen, både vari

hög grad välbetänkt och ej heller skedde

en enda dag för tidigt. Husets ena ände

har nämligen sänkt sig så betydligt, att det

ser ut som örn huset stöde i begrepp att

åka utför någon väldig osynlig utförsbacke.

Så är äfven förhållandet, i det grunden be

står af lera på klippgrund och hu*Vt står

med sia ena ände på god klippgrund, men

då berget shittar betydljgt, har den andra

ändan kommit att hvila på den glatta leran.

Genom det tryck husets stenmassa utöfvat

på leran har denna börjat glida undan, och

att denna glidning ej gått så hastigt att

en katastrof redan inträffat, derför harman

otvifvelaktigt mindre att tacka byggmästar

nes och byggnadenämdens förutseende än

den visa makt sorn företrädesvis anses vara

de dårars förmyndare. Hufvudbyggnaden

till huset AF 4 anses deremot fullt trygg,

hvilando med hela sin grund på fasta klipp

hällar,

Nedstörtad i Dannemora grufvor.

Till tidningen Upsala skrifves: Grufbygg-

nadsarbetaren Jan Kjellström från Vretarne

i Dannemora socken omkom den 20 d:s un

der arbete i den s. k. Sjögrufvan å Danne

mora gruffält. Genom af vederbörande

hållen undersökning angående omständig

heterna vid och orsaken till dödsfallet har

bland annat följande framgått: Kjellström,

som i egenskap af förman, med biträde af

fyra andra arbetare, hade att verkställa ett

byggnadsarbete i ofvannämda grufva, nedsteg

vid middagstiden i grufvan, uti en balja, hän

gande å en från en i närheten af grufvan place

rad vinsch utgående jerntr&dslina. Sedan hiss

ningen en stund fortgått, dervid arbetarne vid

vinschen voro eå vända att de hade den b. k.

korgen & vinschen, hvarå linan lindas,

bakom sig, hörde de med förfäran ett hvi

nande ljud och då de vände sig örn funno

de linan afsliten samt förnummo jemte de

öfriga med fasa huru baljan, hvari, såsom

nämtp, Kjellström befann sig, störtade i dju

pet. Kjellströms döda kropp återfans sön

derkrossad, qvarliggande i baljan å grufvans

botten. Orsaken till olyckshändelsen anta

ges med visshet vara, att vinschen ej varit

med tillräcklig noggrannhet inriktad emot

det block, hvari linan var anbragt öfver

grufvans öppning, hvarigenom inträffade att

linan under vinschkorgens vridning nedföll

från densamma, dervid den lösa linan genom

baljans tyngd hastigt spändes med så stark

brytning emot vinschens axel, att bristning

uppstod. Kjellström, sorn varit en ordentlig

raan, var vid sin död 53 år gammal och

efterlemnar enka och 5 barn, hvaraf trenne

minderåriga.

Telegram.

Tyska socialistlagen.

Berlin den 23 Januari. Riksdagen fort

satte i dag behandlingen af socialistlagen.

Paragraferna li, 13 och 22 godkändea.

Statsministern Herrfurth förklarade det Rila

belägringstillståndet oundgängligt och bort

fallande af hvarje tidsbestämmelse för lagén

nödvändigt. De förenade regeringarns, kunde

blott i en varaktig lag se ett verksamt me-

Sida 4

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen den 24 Jaunari 1890.

del. Socialdemokratien bjöde det bestående

sambället spetsen. Till hvarje samhällets

vän kunde man nu säga: »Tua res agitur».

(Lifligt bifall.)

Buhl förklarade i det nationalliberala par

tiets namn sig villig att antaga en varaktig

lag, men kunde beträffande utvisningen ty

värr icke ställa sig på regeringens stånd

punkt. Partiet vore genomträngdt af kän

sla för socialdemokratiens fara och vore be

slutet att på andra punkter stödja staten,

men i detta fall måste det behålla sin stånd

punkt.

Berlin den 23 Januari. Riksdagen har

förkastat socialistlagens utvisningsparagraf,

men antagit lagens fortfarande bestånd med

166 röster mot lil.

Strejkerna i Belgien.

Charleroi den 23 Januari. Strejken är

nu definitivt slutad. I morgon återupptaga

de återstående strejkande arbetarne (2,000)

arbetet.

Ofantligt snöfall i Amerika.

Newyork den 22 Januari. Ett extratåg,

medförande ledamöter af Haward-Atheneum

sällskapet, begrafdes vid Rens af en oer

hörd snölavin. Utgräfning af bantåget har,

trots arbete dag och natt, ännu icke lyc

kats. Stort bekymmer råder för passagerar

nes öde.

La Plata-staterna och republiken

Brasilien.

Montevideo den 23 Januari. Ett brasi

lianskt tornskepp med utrikesministern Ba

cayura ombord har hitkommit och mottogs

hjertligt. Befolkningen i Buenos Ayres för

bereder ett liknande mottagande.

Influensan i Italien.

Botn den 23 Januari. Influensan är i

tilltagande; på sjukhusen ligga 43,000(?) per

soner. Vallfarter från provinsstäderna till

Rom äro förbjudna.

Riksbankens guldinförsel m. m.

Stockholm den 24 Januari. Guld i plants

har under år 1889 indragits från London

af riksbanken för ett bokfördt värde (efter

kurs 1805) af 3,681,586 kr. 68 öre. Kost

naden för hvarje tjugukrona, utmyntad af

detta guld, belöper sig för riksbanken till

20 kr. 9 öre. Riksbanksfullmäktige hade

den 13 Sept. 1888 gjort förnyad framställ

ning i fråga örn bebofvet af åtgärder från

statens sida för invexling af vanstäldt ska

dadt mynt. Den vidare pröfningen af denna

fråga lär nu bero på yttrande från norska

regeringen. Riksbankens försäljningspris

för omyntadt guld och silfver äro 2,490

kr. för kilogram fint guld och 118 kr. för

kilogram fint silfver.

Tullvännernas förtroendemän.

Stockholm den 24 Januari. Nya landt

mannapartiet utsåg i går hrr Liss Olof

Larsson, A. P. Danielsson och E. G. Bo

ström att jemte förut valde tre ledamöter

af lista kammaren (tullvänliga) utgöra sam

band mellan tullvännerna i båda kamrarne.

Dödsfall.

Hessleholm den 24 Januari. Stationsin

spektoren Been i Sösdala afled i natt i

lunginflammation, 58 år.

Stockholm den 24 Januari. Bataljons

läkaren Nyström afled i Östersund i förgår.

Beviljadt afsked.

Stockholm den 24 Januari. Generaldirek

tör Nordlanders afsked har i dag beviljats.

Grufstrejkerna i Tyskland.

Dortmund den 24 Januari. Vid sam

manträde i går beslöt styrelsen för förenin

gen för gruf-intressen tillställa bergsman

Meyer i Bockum, såsom ordförande i för

eningen för bergsinansintressen i Rhenlan

det och Westfalen, en skrifvelse, hvari sty

relsen betecknar bergsmännens fordringar

såsom för höga och afslår dem. Styrelsen

uttalar den förväntan, att bergsmännen icke

mätte deltaga i nya försök att rubba freden,

hvarigenom fosterlandets intressen komma

»tt lida mycket. Vidare beslöts skicka en

rundskrifvelse till grufföreningarna, i hvil

ken grunderna för afslag utvecklas.

Trån Frankrike.

Paris den 24 Januari. I deputeradekam

maren frågade Breteuil utrikesministern Spul

ler rörande situationen i anledning af Italiens

protektorat öfver Ethiopien, och om rege

ringen fått officielt meddelande örn en traktat

mellan Italien och de Ethiopiska staterna.

Ministern svarade, att Italien underrättat

regeringen örn traktatens afslutande, meri

icke om dess innehåll. Regeringen väntade

officielt meddelande för att pröfva traktaten.

Lockroy önskade att formulera Breteuils

fråga som interpellation, men på Spullerfl

önskan uppsköts debatten härom på obe

stämd tid.

Vid ett möte med högerns fraktion, i

hvilket 60 deputerade deltogo, beslöts tilli

sätta en afdelning af tio medlemmar; men

jpartiets kommande politiska hållning be

stämdes icke. Piou, stiftaren af den kon

stitutionella högern, förklarade, att han re

presenterade en fraktion med konservativa

åsigter, som hvarken vore monarkiska eller

bonapartistiska. Piou valdes till ordförande.

Dessutom tillsattes hemliga utskott att be

.Stämma högerns politiska hållning. I parla

tmentskretsar anses resultatet af detta möte

Sp uller, .bland hvilkens motståndare, efter

hvad' förljua

.esi finnas Ribot och Casimir

Perier, hvilkas inträde i kabinettet redan

ofta varit på tal.

Handelstelegram.

Liverpool den 23 Januari. Bomull: om

sättningen 12,000 balar, deraf 2,000 för ex

port. Tendensen fast. Middling 67iS A.

Glasgow den 23 Januari.

Tackjern: 60 sh.

London den 23 Januari.

Råsocker: utan affärer.

Rafllneradt: temligen efterfrågadt, fulla pri

ser.

Kristalliseradt: utan större omsättning.

Betsocker: li sh.

Newyork den 23 Jan. den 22 Jan.

Bomull: middling...

— 10,5/i6 °-

Hvete: loco 873/s c- 87% c-

» Januari 86% c. 86% c.

» Februari ... 86% c. 86% c.

» Maj 88Vs c- 88% c.

Kafle: Rio J\ls. 7.

Februari 15,87 c.

—

April 15,92 c.

—

Berlin den 24 Jan. den 23 Jan.

Råg: April—Maj 176 176

» Maj—Juni 175 175

» Juni—Juli 174 174

Marknaden lugn.

Hamburg den 24 Jan. den 23 Jan.

Kaffe: Januari 83% 84

» Mars 833/4 84

» Maj 83% 83%

Riokaffe: loco 83%

Från hulvudstaden.

En af våra korrespondenter i hufvudsta

den skrifver till oss följande:

Kungliga gåfvor.

Musikaliska akademiens bibliotek har fått emot

taga några dyrbara gåfvor af konung Oscar, dels

en större donation, utgörande en samling porträtt,

större och mindre, i svartkrita, aqvatinta, koppar

och stålstick samt litografi af framstående tonkon

stens idkare. Denna intressanta porträttsamling har

ursprungligen tillhört grosshandlaren Johan Mazer

(död 1840). Samlingens vackraste prydnad är ett

stort porträtt i svartkrita, utfördt i Paris på 1820

talet, framställande Mazers manligt vackra drag i

profil. Porträttet har konungen låtit renovera samt

infoga i en dyrbar praktram, ornerad i svart och

guld. Denna gåfva är för Musikaliska akademiens

bibliotek desto kärkomnare, som Mazer är bibliote

kets främste donator. Han testamenterade nämligen

dit hela sin rikhaltiga musikalicsamling. sorn vär

derats till icke mindre än 30,000 kr. Äfven sina

dyrbara stråkinstrument hade han testamenterat

akademien.

Konungen har vidare till biblioteket donerat auto

grafer af Mozart och B. Romberg (förut tillhöriga

Mazer) äfvensom af Giuseppe Verdi. Som man er

inrar sig, tog äfven Sveriges monark del i de hyll

ningar som från alla verldens håll egnades den fräj

dade italienske maestron vid hans halfsekelsjubi

leum i fjol som tonsättare genom att till Verdi öf

verbringa Nordstjerneordens kommendörskraschan.

Den autograf af Verdi, hvaraf Musikaliska akade

miens bibliotek nu kommit i besittning, är ett tack

samhetsbref för nämda utmärkelse. Brefvet, i stort

qvartformat, är egenhändigt skrifvet af maestron

sjelf samt affattadt på franska. Det är stäldt till

svenske ministern i Rom. Handstilen är rask och

tydlig. Jag tillåter mig härmed i öfversättning med

dela brefvets innehåll, tilläggande att autografer af

Verdi äro ganska sällsynta å autografmarknaden:

Par mas ståthållare har, på ministerns befallning,

tillstält mig insignierna af en lika värdefull som

ovanlig dekoration, hvarmed b. m:t konungen af Sve

rige och Norge behagat hugna mig.

Icke hade jag vågat hoppas att Eder monark skulle

hafva ihågkommit vare sig mitt namn eller mitt arti

stiska femtioårsjubileum. Detta är ett nytt bevis

på h. m:ts nedlåtenhet och hans kärlek för en konst,

sorn jag måhända i allt för anspråkslös grad repre

senterar.

Jag beder eders excellens hafva den godheten att

till h. m:t konungen framföra mina vördnadsbetygel

Ber samt uttrycken af min djupaste erkänsla.

O. Verdi.»

Ett italienskt furstebesök.

Rörande den i dagarne aflidne prins Amadeos be

sök i Sverige 1863 ha redan utförligare skildringar

varit synliga i tidningarna. Se här endast några få

tillägg 1 Den unge 18-årige fursten rönte här ett

utomordentligt hjertligt emottagande, icke minst

framkalladt af det ännu lifskraftiga segerjublet från

Ia bella Italia.

En person, som var närvarande vid hans land

stigning här i Stockholm, har skildrat honom så

lunda: »Han var icke just hvad man kallar någon

vacker gosse — tvärtom. Det var en gänglig och

mager ung man med gul ansigtstyp, stora läppar

och ljust, snaggigt hår. Han såg sålunda icke alls

ut som en italienare; för öfrigt var han alldeles lik

sin syster prinsesBan Clotilde Napoleon, som pari

sarne just icke funno så »fager under ögonen». Var

prinsen blond, så var den honom åtföljande sviten

desto mera afgjord italiensk. De voro riktigt mörk

hyade med besked, dessa hans kavaljerer. Särskildt

var det två unga välväxta och snitsiga adjutanter

som bokstafligen togo med storm hela den stora

samling af damer, som infunnit sig vid landnings

platsen. Det var en liten lisa för de stackars ny

fikna små Btockholmsmamsellerna, som icke lära un

derlåtit att gifva luft åt sin lilla förtrytelse öfver att

ha stått och väntat så länge på en prins, som icke

var det minsta vacker alls... »det var en prins, helt

rätt och slätt!» som det heter i den glada operetten

»Boccaccio».

Så mycket större tur hade prinsen hos herrarne.

En minnesrik episod under prins Amadeos gästbe

sök i vårt land var hans färd till Upsala och vi

stelsen bland universitetets ungdom. Örn han tog

våra alumncr med storm, så blef han icke mindre

entusiasmerad af dem. Också var det cn jublande fest^

som han sista dagen af sin vistelse i Upsala låtit

anordna i Botaniska trädgården. Under hela afto

nen klingade den härliga studentsången, som icke

nog väckte främlingarncs undran och förtjusning,

ovane som de voro att höra en sä ungdomsfrisk och

väl inöfvad fyrstämmig sång. I vältaliga ordalag

tolkade akademiens d. v. rektor, prof. Torén unir

versitetets tacksamhet för furstebesöket.

Samme talare blef derefter anmodad att å prin

sens vägnar tacka för den hyllning studentkåren

egnat honom. Under hela festen hade såväl prins

Amadeo som hans uppvaktning inlåtit sig i lifligt

samspråk med studenterna. De hade dervid nöjet

träffa flere, med hvilka de på sitt hemlandsspråk

kunde vexla tankar. Från Botaniska trädgården be

ledsagades prinsen af hela studentkåren, Born vid

tonerna af välkända sångarmarscher följde honom

till hans logis. Ännu en gång bragte honom stu

dentkårens ordförande en helsning och ett lefve från

den svenska ungdomen, hvarför prinsen i förbind

liga ordalag uttalade sitt tack.

Men länge löfde i ungdomsstaden vid Fyris min

net af den sympatiske och vänsälle italienske ko

nungasonen.

Från tidningsverlden.

Generalkonsul C. O. Berg har från och med i går

inträdt som hufvudredaktör i dagliga tidningen Mor

gonbladet, som eges af honom. Redaktör och ut

gifvare är fortfarande hr K. P. Rosén.

Eichhorns samlingar.

I Söndags middag hade ett antal hök- och konst

vänner samlats i aflidne amanuensen Eichhorns

dödsbo i Ebba Brahes palats vid Götgatan, för att

vidtaga förberedande åtgärder för en kommande för

säljning af den bortgångnes rika samlingar. Man

såg här bland andra konsthandlaren Bukowski, kap

ten Hagdahl, kammarherre Silfverstolpe, intenden

ten Uppmark. Äfven hade tillkallats den konstför

farne bokbindaren-artisten Hedberg för att vara sak

kunnigt biträde i fråga örn en alldeles egendomlig

del af samlingarne, nämligen bokbinderiets utveck

ling, representerad af arbeten från olika tider —

en synnerligen värderik samling, som kommer att

få en praktisk användning så till vida att den lem

nar mångå mönster för tids- och stilenliga band.

Bokskåpens rikhaltiga innehåll genomgingos nog

grant, så ock samlingen af handritningar, som ut

gör en annan högst värdefull del af det hela. Rö

rande konstmöblerna gjordes förslagsvis en kost

nadsberäkning.

Att de Eichhornska samlingarne äro ovanligt rik

haltiga, det visste man nog förut, men man kunde

dock det oaktadt icke undgå att förvånas öfver att de

verkligen äro så betydande som verkligen är fallet,

helst man erinrar sig de anspråkslösa medel med

hvilka de åstadkommos. Men här har man åter ett

bevis på hvad energisk vilja samt flit och sakkänne

dom i förening kunna uträtta.

Ända till det sista var Eichhorn med brinnande

intresse fäst vid sina samlingar och deras förkof

ran. Några dagar före hans död, då hans kropps

krafter voro ytterligt medtagna, ville hans läkare

bereda honom ett nöje och visade honom ett mi

niatyrporträtt af Gustaf IV Adolf, som han förut

icke hade settt. Med förtjusning grep han fast i

porträttet och, obekymrad om sin magerhet och

sina liggsår, reste han sig rakt upp i sängen och

granskade med kritisk noggranhet den lilla taflan,

under det han lifligt beklagade att han skulle ligga

här så sysslolös och icke få tillfälle att vid auktio

ner etc. bevaka sina bok- och konstinköp. Att han

var så nära slutet trodde han icke, fast han på si

stone knappast kunde förtära någon föda, på sin

höjd några ostron och litet vingelé. Fastmera var

han fullt öfvertygad örn att han snart skulle komma

upp igen.

Men — »menniskan spår fåvitskt».

Telefontrasslet,

sorn Söndagens orkan anstälde, börjar nu att reda

sig. Den skarpa snöstormen i förening med isbarks

bildningen vållade en spänning hos telefontrådarne,

hvilken öfverskred deras hållfasthet. Följden blef

den att hundratals telefontrådar blefvo oanvändbara.

Hvilket besvär som är förenadt med deras istånd

sättande kan knappast beskrifvas. Oförtöfvadt ut

sändes »felsökare» utåt tullarne och landsvägarne och

hela massor af reparationsmanskap sattes i rörelse.

Tack vare Allmänna telefonbolagets arbetssystem har

det gått förvånande raskt med de ramponerade

liniernas iståndsättande Vid Horn tull sgatan förstör

des tre telefonspännen med närmare 100 trådar. De

äro nu i det närmaste reparerade. De förstörda

spännena vid Klara sjö och Regeringsgatan torde

vara i ordning i morgon. Linierna utåt Mariefred,

Norrköping och Wårdinge äro fullt klara. Värst ut

sattes för stormens härjningar trådknippen belägna

i stadens vestra och östra delar.

På telefonbolagets ingeniörsbyrå har under dessa

dagar varit ett pinglande och hallåande utan åter

vändo och man måste beundra de unga artiga in

geniörernas uthållighet och tålamod.

Sedan 1887 har naturens våldsamma element icke

härjat så häftigt med Stockholms telefonmateriel.

Ungdomens vänner.

Jag stod i går och betraktade huru man i Linné

parken var sysselsatt att afstjelpa lass på lass med

snö, som sedermera packades tätt tillsammans till

höga vallar. Jag sporde hvad detta skulle blifva.

Man upplyste mig om att här skulle anordnas en

lång, lång kälkbacke till tjenst för det unga sport

lystna Stockholm. Och man sade mig att den som

står i spetsen för dessa arbeten vore »Sällskapet för

befrämjande af skolungdomens fria lekar». Intresse

rad att höra några närmare detaljer örn detta säll

skap, hvars verksamhet kanske icke är så känd utom

hufvudstaden, är jag här i tillfälle att kunna med

dela mina läsare ett och annat från sällskapets i allo

vackra och förtjenstfulla program.

Det stiftades 1883 och har till uppgift att åter

väcka smaken hos ungdomen för stärkande och

nyttiga lekar i det fria. Dessa hafva under föregående

decennier dött bort och ungdomen har ej förstått att

leka, lika litet som dess ledare (skollärare i all

mänhet) förstått lekarnes stora uppfostrande värde.

Ett uppslag till det bättre har onekligen genom det

sagda sällskapets verksamhet uppstått, och nu ser man

flerestädes i Stockholm en och annan god lek i gång,

såsom bollspel, bfigskjutning, spjutkastniug m. fl.

Sällskapet består af omkring 600 ledamöter, som

betala 2 kr. i årsafgift hvardera, och det är uteslu

tande för dessa medel som det Öfvar sin verksam

het.

Denna har under föregående år bestått uti: anläg

gandet och underhållet af skridskobanor å en del

skolgårdar, såsom Norra Latinläroverkets, lärarinne

seminariets, Östermalms allm. läroverk, Jakobs all

männa läroverk, Beskowska skolans m. fl. Jordval

lar anläggas kring banorna, som dessutom kringgär

das och skyddas af stängsel. Vattenledningsvatten

påspolas och utmärkta banor erhållas. Särskildt äro

de två stora banorna å Norra latinläroverkets gård

förträffliga; hvardera banan lemnar plats för omkring

100 pojkar. De äro dessutom upplåtna hela dagarna

alldeles fritt till den i trakten boende ungdomen,

som också flitigt begagnar sig deraf, utan att föräl

drar behöfva oroas, ty banorna äro ju fullkomligt ofar

liga.

I Linnéparken anlägges och underhålles en präktig

kälkbacke, med snövallar å ömse sidor till förekom

mande af olyckshändelse. En uppsyningsman för denna

bana är anstäld och atlönad, samt uniformeras af säll

skapet. Denne skall hjelpa och råda den yngre skol

ungdomen och öfvervaka ordningen till förekommande

af olyckshändelser. Under fördelaktiga snö- och

väderleksförhållanden får man å denna backe se en

oafbruten rad af kälkar så lång dagen är, särdeles

under jullofvet.

Två skickliga skidlöpare hafva årligen anstalts så'

sorn instruktörer för skolungdomen och dessutom varit

dem följaktig» på längre färder. Äfven flera med

lemmar af sällskapet hafva härvid biträdt. Årligen

anordnas cn täfling i skidlöpning på sällskapets be

kostnad. Fjolårets täfling vid Fiskartorpet var syn

nerligen lyckad och vittnade örn goda framsteg i skid

löpningsidrotten.

Sällskapet har äfven brukat uppmuntra till skridsko

täflingar inom de olika skolorna och dervid skänkt

priser. I vinter förbereder man en allmän skridsko

täfling för Stockholms skolungdom och hoppas på

medverkan äfven från skolans sida.

Sällskapet skänker materiel till andra lekar åt sko

lorna. Sä har t. ex. Norra latinläroverket erhållit

ett fullständigt fotbollspel, materiel till andra boll

spel, trisslagning m. m. Nya Elementarskolan har

likaledes fått bollspelsmateriel. Till Norra latin

läroverket skänkes ärligen materiel för bågskjutning

som underhålles af sällskapet, hvilket äfven anord

nar täflingar häri. Ett förslag är å bane att anordna

en eller flera allmänna lekdagar å Ladugårdsgärdet

under den vackrare årstiden, i förening med täfling

i vissa lekar.

Då sällskapets tillgångar äro ytterst begränsade

och omkostnaderna rätt stora, har ej dess verksam

het kunnat utsträckas så långt som önskvärdt varit.

Det är emellertid att hoppas, att vederbörande upp

fostrare och målsmän småningom skola lära sig inse

sakens betydelse och mer än hittills stödja sällskapet

i dess högst beaktansvärda verksamhet.

Sarah Bernhardt.

Sarah Bernhardt är ännu trots kreditorer, elaka

reporterB och årens obetvingliga framåtskridande

den stora Sarah, den enda. Man kan mena örn

hennes många dårskaper, hvad man behagar,

man kan medgifva, att hennes himmelska röst

— sjelf kallade hon den en gång i tryck blyg

samt en vguldröetD — har »fått sina remnor»

med åldern, man kan hafva öppet öga för de

fläckar, som manér och eifektsökeri icke

sällan sätta på hennes konst — lika godt, på

scenen finner hon alltid ögonblick, då hon ryc

ker till och med den mest motsträfvige med sig till

obegränsad beundran, och i privatlifvet bibe

håller hon ännu mycket af den förtrolloingsför

måga, som förskaffat henne fanatiska vänner.

Det bästa beviset på att hon alltjemt är numro

ett bland de franska skådespelerskorna, kan hem

tas från det obestridliga faktum, att hon till

dato är den af dem alla, med hvilken tidnin

garna oftast oeh utförligast sysselsätta sig. Do

franska journalisterna äro icke dummare än

sina kolleger öfver hela verlden; de veta rätt

väl, hvad publiken vill att höra talas om.

Nyligen besökte en parisisk journalist och

korrespondent till flere stora utländska tidnin

gar La diva, hade ett längre samtal med henne

och utfrågade henne bland annat rörande en

anekdot, som för ett par år sedan flög öfver

hela jorden och särskildt begagnades af engel

ska djurskyddsvänner att upphetsa stämningen

mot henne under ett af hennes besök på andra

sidan Kanalen — för öfrigt utan synnerlig fram

gång. Historien gick ut på, att Sarah en vin

terafton samtalade med en besökande, sittande

framför kaminen, hvari en munter brasa brann.

På knät hade hon en liten hvit katt, sorn hon

smekte. Plötsligt utstötte hon ett af sina be

römda »melodiska» skrik ooh höll handen i vädret

— katten hade — antagligen mot sin vilja rif

vit henne litet, man såg en droppe blod sippra

fram. I ett nu grep hon katten och slungade

den in i brasan, der den brann upp under ömk

liga skrik, hvilka hon emellertid alldeles icke

frågade efter. Hon vidmakthöll lifligt och le

ende konversationen, och hennes gäst måste

likaledes låtsa om intet. Men sedermera gick

han ut i staden och bbrättade hela historien.

Korrespondenten önskade nu veta, örn det

låg den mista sanning i denna berättelse.

»Nej, icke det minsta», svarade Froufrous

berömda framBtällariona.

»Jag har hört denna historia redan förut, och det

gläder mig att en gång för alla få säga offent

ligt, att hvartenda ord är dikt. Den har icke

ens Bin grund i ett missförstånd, ett oriktigt

uppfattadt ord eller något dylikt. Historien är

helt enkelt tillagad af en af mina fiender för

att skada mig i publikens ögon. Men jag kan

icke rätt förstå, bur någon, som blott hört det

minsta örn mina böjelser, kan fästa tro till dy

likt nonsens. Ty örn jag har något att förebrå

mig beträffande djur, så är det väl att jag

sätter för mycket värde på dem. Vet ni icke,

att jag har ett helt stort rum uteslutande fyldt

med foglar, apor, ekorrar och andra djur, och

att min käraste lekkamrat är den panter, som

några sydafrikanska vänner skänkte mig? Den

är nu uppväxt och mycket vild, men mig för

söker den aldrig att görn något ondt; jag kan

sträcka händerna in i buren till honom och

leka med honom utan minsta fara.

Nej, denna katthistoria är verkligen för dum.

Då jag hörde den för företa gången, gick jag

in i mitt menageri ooh berättade den för mina

djur. Ni må veta, att jag ofta har långa sam

tal med dem; jag är öfvertygad, att de förstå

mig; jag kan se det på uttrycket i deras ögon.

Ni skulle nu hafva hört det oväsen, sorn upp

stod, då jag hade berättat mina vänner det

elaka förtalet. Aporna ordentligt fnissade; de

funno det hela för narraktigt för att taga det

allvarligt. Men några sydamerikanska foglar

mod stora näbbar blefvo rasande och begynte

hväsa; papegojorna använde sina värsta glåp

ord mot mina fiender, och en gammal kakadu

begynte skaka sitt ärevördiga hufvud med ett

uttryck af den djupaste indignation».

För öfrigt är Sarah sysselsatt med utarbe

tandet af en bok, antagligen en novellsamling.

Hon är ytterst förbehållsam i detta ämne, men

antagligen skall det icke dröja länge, förrän

verlden får erfara mer derom. Hennes många

sysselsättningar på konstens och litteraturens

område lemna henne dock tid nog att skämma

bort sitt lilla barnbarn, Maurice Bernhardts för

tjusande bébé, som farmodern är, örn möjligt,

ännu mer stolt öfver än föräldrarna.

Ännu ett drag: på kyrkogården Pire Lachaise

har Sarah låtit inrätta en dyrbar graf, be

stämd att en gång förvara hennes jordiska qvar

lefvor. Mausoleet är af hvit marmor, med det

enda ordet Bernhardt öfver ingången. Der

finnes plats för blott en kista. Hvarje år på

sin födelsedag besöker hon grafven och lägger

på densamma en krans af evighetsblommor.

»Jag önBkar», sade hon en gång, »att min graf

skall efter min död varda smyckad med blom

mor, och kanske, om jag vänjer folk att se

den smyckad, man skall följa mitt exempel och

hålla denna sed vid makt, då jag icke mer

finnes till».

Minneslista.

Lördagen deli 25 Jan,;

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.

Söndagen den 26 Jan.:

Kl.

'/, 1 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens

salong.

Kl. Vs 2 e. m. sammanträder Östra Eneby arbetare

förening.

Kl. |/, 3 e. m.: Årssammanträde med »Enighet och

Hjelpsamhet» & börsen.

Kl. 7 e. m.: Musik- och sångtillställning i Taber

naklet.

Måndagen den 27 Jan.:

Kl. 10—'/, 2 på dagen: Uppbörd med Norra för

samlingen å kronoutskylderna (forts. påf. dag).

Kl. V, 12—V, 1 på dagen: Restuppbörd å stadens

oguldna arrenden och hyror i drätselkammarens

lokal.

Tisdstgon den 28 Jan.:

Anordnas hushållningssällskapets produktutställning

i Linköping jemte, i samband dermed, utställning

af bryggeri-korn (forts. påf. dag).

Kl. 10 f. m.: Ordinarie sammankomst med Öster

götlands läns hushållningssällskap å Stora ho

tellet i Linköping.

Kl. 10 f. m.: Skogs-auktion vid Sundet i Klmst»^

socken. --*8

Onsdagen den 29 Je-

Kl, li f. m.: Lösöre-auktion vid TT -1*" •

socken.

Önnerstad: Kuddby

Kl. 12 på dagen försälja» '

, .

holmska gårdarne * a auktionskammaren Thun

1 qvadraten Stenhuggaren.

Böra ansö>

Fr edaRen den 31 Jan

ning%l Äar om ^diga platser å Len

SVarte

JukheDllnet vara inlemnade till herr Carl

Utgår ansökningstiden för erhållande af understöd

åt personer, som önska i främmande länder för

värfva ökade insigter i bergshandteringen.

Utgår ansökningstiden till lediga småskolelärarinne

platsen i Östra Eneby församling.

Kl. li f. m. försäljes genom auktion egendomen

Ystad i Östra Stenby socken.

Före kl. 12 på dagen böra anbud å hästhållningen

vid brandstationen vara inlemnade tili fabrikören

F. Blombergh.

Jernvägstågen

vid JNorrhtöping-s station

från den 1 Oktober 1889.

Norrut:

Nattsnälltåg ankommer 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m.

Dagsnälltåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m.

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m.

Godståg „ 7,10 e. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder ut:

Nattsnälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.

Dagsnälltåg „ 12,59 e. m.

Persontåg „ 7,36 e. m.

Bland, tåg „ 6,46 f. m.

Godståg „ 8,9 f. m.

Godståg (till Linköping) — —

Godståg (till Norsholm) — —

1,4 e. m.

7,46 e. m.

6,58 f. m.

8,35 f. m.

5,30 f. m

2,20 e. m

I tjenst åstundas.

En duglig och ordentlig

Spinnmästare erhåller förmånlig anställning hos

(824) Peterson £ Lind.

Ea Flicka eller Gumma

önskas nu genast att efterse barn. Adress: Han

zéns gärd, Al 4 Lilla Gjuteriet, en trappa npp.

(818)

En villig och anspråkslös Tjensteflicka,

ej okunnig i matlagning, kan få plats nu genast,

örn hon anmäler sig i Lånbiblioteket, Al 18 Rep

slagaregatan. (804)

Åstundas hyra.

Ett Rum och kök önskas hyra af en liten stilla

och hygglig familj pä Gamla Rådstugugatan eller

dess närhet. Svar i Nya Hattbntiken, Al 29 Gamla

Rådstugugatan. (822)

Ett Rum och kök

önskas hyra af ett ensamt fruntimmer i en gård,

der någon passande plats för en vefmangel kan

beredas, helst å Ostra trakten. Anvisning å bok

tryckeriet. (816)

Lagerlokal.

Från år 1891 önskas till Kontors- och»

Lagerlokal hyra 12 å 15 större Rum medi

källare i närheten af jernvägs- och ång

båtsstation, helst vid Norra Ströms- eller

Drottninggatan.

(805) Axel Andersén & C:o.

Utbjudes hyra.

Ett Ungkarlsrum nu genast, med vdler utan in

ackordering, samt den 1 April ett Rum och kök

med vattenledning och behöfligt utrymme. Adress:

M 56 Slottsgatan. (817)

Två Lägenheter

å ram och kök finnas att hyra den 1 April 1890 i

huset -41 43 Hospitalsgatan. Hyran billig. (811)

Två Rum med kök

finnas att hyra i en mindre gård. Adress: Al 35

Skepparegatan. Hyran hillig. (819)

Ett äldre Taflelpiano

är till uthyrning. Adress: Fru Sylvép, Al 44 Rep

sl» g arpgatan.(8151

Två Gurn och kök

med alla nutidens beqvämlighet er. Adress: M 9

Vestra S:t Persgatan. en tr. upp. (707)

Ett Ram och kök

nu genast, hvarmed följer gård och gatas renhåll

ning, portens stängning och ansvar för brandbric

kan, hos j. Cyrus. (T v. 703)

1 ■ =

i i—na*

Förloradt

En Guldring med tre juveler uti borttappades i

går afton under gåemde emellan Al 16 Norra Kyrko

gatan och Trozellirj arfvingars gård å Saltängen.

Vidare anvisning å Polisvaktkontoret. (826)

Diverse.

Otti min hustru Johanna Nilsson i, nu

boende i Norrköpiug, skulle sätta sig i några skul

der, aå ansvarar jag icke derför.

Pettersborg i östra, Stenby den 22 Januari 1890.

(814)

N. B. Nilsson.

Lektioner.

En ung man önskar undervisning i svensks språ

kets rättskrifning. Svar under adress »

'Svenska»

med prisuppgift torde inlemnas å denna tidnings

kontor.

(820)

För ett ensamt Fruntimmev

finnes en mindre, fördelaktig affär at'

t öfvertaga

nu genast. Svar i biljett, märkt »% 1890»,

torde inlemnas å denna tidnings kor tor. (705)

En god Landfnandei,

belägen i folkrik trakt i. Knridb ,y socken å Vikbo

landet, cirka 20 kilometer Wj.i\ Norrköping, kan

nu till följd af sjukdotasfo)'

. genast få öfvertagaa

jemte ett kurant varojager» för omkring 5,000 kro

nor. En godkänd {topare kan erhålla förmånliga

betalniugsvilkor. Närmare upplysningar erhållas af

C. Aug. Strååt.

(727)

Norrköping.

Höfls^a

prfilillpänmål

betingas.

ivar Lundberg.

(478) Norrköping.

Annons-byte.

(Gent m Gumselii Annonsbyrå i Poättidn. 3 ggr.)

Qi (linaria Bolagsstämma.

Lofct egarne uti iugbåtsbolaget tor Tra

fik nå Sveriges östra hust behagade sam

manträ fia till ordinarie bolagsstämma Lör

dagen. » len 15 Februari detta ar kl. li t. m.

å harv,

’ande Börslokal.

• 1Rqft

(ffls,

U Pi»S de» 23 Januen

Norrköpings Tidningar Fredagen den 24 Januari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Fredagen den 24 Januari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4