Norrköpings Tidningar 1890-01-30

Sida 1

Prenumerationspriset: 12 kr. för helt år, 9: 25 för tre fierda

dels, 6: 50 för halft, 3: 50 för ett fjerdedela är och li 25 för månad.

På postkontoren tillkommer Icke något särskildt postarvode.

Lösnummerpriset: 5 öre.

Annonspriset: 10 öre (för annonsor från amira orter: inländska

12*/, och utländska 20 öre) pr rad petitatil. Ingen annons införes

under 40 öre.

Prenumeration och annonier emottagas å tidningens kontor.

(norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Torsdagen den 30 Jan.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.

Redaktören träffas för meddelanden kl. t—lo t. m. å tidningens kyri YestgötegaU» 18.

Utdelning och LösnunimerförsHfjning: Norr: Söderling, Ny

strand, N. Storg.,

1 Lindgren & C;o, L. torget,

1 Pettersson, Sandg.; Erikson,

Slottsg.; å boktryckeriet. Vester: Vessberg, Carlström & C:o, Thorell k

C:o. Söder: Bröderna Dahl, Petri & 0:o o. Sandberg, Damia Bådstugug.;

O. Lindblads, Östergrens Soherqvists och Forsmans cigarrb., Ericaoi

fc O:o, Lennmalm & G:o; Allm. Tidningsh.; Peterson, 8. Kyrkog. Öster.

Pihlblad, Knäppingbig,; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmansg. Salt

ingen: Jonsson, Bodgag.; Moberg vid Qasv. Södra förstaden: Bergström

Norra /tfrriarfurK Stylander. Fredriksdal: Hedberg.

1890.

Från den 1 Februari

emottages prenumeration å

Norrköpings Tidningar

till årets slut med kronor 12: —

1 Oktober

„ 1 Juli . .

„ 1 April . ,

å 1 månad. .

8: 50.

5: 50.

2: 50.

1: 25.

Frälsnings-Armén

li kåren anordnar stor

Kaffe- och Välkomslfest

Löjtnant Blom

& gamla Missionshuset, Al 44 Handtverkaregatan,

Lördagen den 1 Febr. kl. 8,15 e. m. SåDg och mu

sik. Entré 25 öre.

Löjtnant Axelson kommer att närvara.

Viii Loin n n! (1027)

(ö. C. 2 ggr. 70 r.)

Leveransanbud

å nedanskrifna Virlrespartlor torde skrift

ligen inlemnas till ordföranden i Norrköpings Ar

betareförenings Byggnadskomité, Skolläraren N.

Rosengren, Norrköping, löre utgiVngren af

den li} nflsta Februari, nämligen:

BJ elkar:

1 stycke ä 25 fot m 8 t. x 10 t.

1 » ä 13 fot x 8 t. x 10 t.

(Genom Gumselii Annonsbyrå i N. D. A., St.

I). (st. u.) och Falu Läna Tidning 1 g.)

vår ömt älskade Fader

Civil-Ingeniören

Herr Ivar Steffenburg,

född i Falun den 18 Juni 1837, efter ett lång

varigt lidande stilla afled i Stockholm den 29

dennes, sörjd och saknad af oss, öfriga an

förvandter samt talrika vänner, varder här

igenom tillkännagifvet.

Norrköping den 30 Jannari 1890.

11053) Ingrid och Agnes Steffenburg.

Sammanträde.

10 å 22

2 » å 32

36 » å 27

8 » å 23

å 87a fot x 8 t. x 8 t.

å 34 fot x 6 t. x 10 t.

å 23 fot x 6 t. x 10 t.

ä 187a fot M 6 t. X 10 t.

å 177, fot x 6 t. x 10 t.

å 167, fot x 6 t. x 10 t.

å 157, fot m 6 t. m 10 t.

k 14 fot x 6 t. x 10 t.

å 23 fot x 5 t. x 10 t.

å 187, fot x 5 t. x 10 t.

å 177, fot m 5 t. m 10 t.

k 167, fot h 5 t. M 10 t,

å 157, fot h 5 t. m 10 t.

å 14 fot K 5 t. x 10 t.

a 22 fot x 6 t x 9 t.

fot x 6 t. x 8 t.

fot x 6 t. M 8 t.

å 22 fot x 6 t. x 9 t.

6 stycken å 19

2 • k 14

fot x 5 t. x 8 t.

fot x 5 t. x 6 t.

fot x 5 t. x 8 t

Rebbor:

fot x 6 t. x 7 t.

k 25 fot x 6 t. M 6 t.

å 20 fot x 6 t x 6 t.

k 23 fot x 5 t. x 7 t.

k 24

k 23

å 20

å 19

å 16

k 15

å 14

fot M 5 t.

fot x 5 t.

fot x 5

k 137, fot M5t.

k 127, fot x 5 t

k 12 fot x 5 t.

k li fot x 5 t.

å 10 fot x 5 t.

x 6

6 t.

Allmänt Tisdagen den 4 Fe

bruari kl. 6 e. m. (1028)

Kungörelser.

Anbud

å schaktnings- och grundläggningsarbeten

för Norrköpings Arbetareförenings beslutade nybygg

nader torde, antingen hvar för sig eller gemensamt,

skriftligen inlemnas till ordföranden i Norrköpings

Arbetareförenings Byggnadskomité, Skolläraren N.

Rosengren, Norrköping, före den 8 nästa Februari,

och skola anbuden åtföljas af följande uppgifter:

l:o) pris å visst kubikmått schaktning och bortfors

ling vid tillsläppning af alla derför erforder

liga redskap, verktyg och landgångar;

2:o) pris p& uppläggning af sand, om sådan före

finnes, å anvisad plats inom tomten;

3:o) pris såväl å visst kubikmått satt mur, å viss

qvadratyta sockel (råkopp, pikhackad och bred

huggen), som å viss längd dels pikhackad och

dels råkopp dubbelstenar af både 19 och 13

tums bredd; samt

4:o) pris å invändiga pikhackade källartrappor med

inläggning.

Arbetena kunna påbörjaB, så snart öfverenskom

melser blifvit ingångna, och skall grundläggnings

arbetet vara fullbordadt senast den 1 nästa Juli.

Norrköping i Januari 1890.

(1®) Hyggnadakomltén.

fot x 5 t. x 5 t.

Ofvan uppråknadt virke skall utgöras af mogen

furuskog, afverkad under närmast ingående Fe

bruari och Mars månader, fritt från röta, rakt

och med skarpa kanter samt fritt levereradt vid

Norrköpings Arbetareförenings egendom i Norr

köping senast den 15 nästa Maj. (1038)

Auktioner.

Auktion ä pantsatt gods.

Genom offentlig auktion, sorn förrättas A Norr

köpings anktlonskammare Fredagen tlen

31 i denna, månad från LI. O 1. m.,

låter Aktiebolaget norrköpings Fantaktiebank

försälja diverse lösegendom, åtgörande förfallna,

men icke utlösta panter, som belånats under

senare hälften af Angnsti månad sistlidet år,

och för hvilka utfärdats bruna pantsedlar frän

N:0 4,700 till N:o 6,669 Litt. B.

Vid namma auLtion LI. 19 säljas

en tsjnbbnLinnnpeln och en bra ren

rock.

Dessa saker få beses Onndagen före auk

tionen till kl. 2 e. m.

Norrköping dea 23 Januari 1890.

(832) «. W. Keijser.

Kaffe.

Fredagen den 31 Jannari 1890 kl. 12

på dagen försäljas för utländsk firmas

räkning:

8 balar Rio-Kaffe,

hvarå prof förevisas Onsdagen före auk

tionen.

(935) G. W. KELLNER.

Bouppteckning.

De, sora hafva skulder eller fordrin

gar till aflidne Handlanden N. P. Johnsson, torde

desamma till undertecknad anmäla före den 15

nästkommande Februari.

(1030) Charlott Johnsson.

Arbetareforeningens Teater.

Söndagen den 2 Febr. 1890 kl. T' e. m.:

Hvetebröd och Rågbröd,

folk-komedi med körer oeh knpletter i fem akter

(1040)

Central-Hotellets Café.

Konsert

hvarje afton kl.

'/, 8 af

Naumannska Solist-Kapellet.

Fri entré. A.. Bartels.

Centralhotellets Konsert-Salong.

Från och med Lördagen den 1 Februari uppträ

der i förening med

Naumnnnxka Kapellet

Skandinavien! förnämste Lam-komikir och Sopran

sångare

Herr C. Nielsen-Uhrdahl.

Entré: Salongen 50 öre. Läktaren 25 öre.

A. Bartels.

Obs.! Herr Nielsen Uhrdahl nppträder en

dast en kort tid.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

utföros

MUSIK

från kl. 7« 8 e. m.

Sandbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116)P. J. Borg.

Cirkus John Madigan

8:t Persgatan.

Fredagen kl. 7i 8 samma program som till Bell

och Bolangers recett.

Lördag kl.

'/i 8 stor Clown-föreställning med ama

tör-ridning. Priset 25 kronor.

Söndag kl.

'/, 8 stor Folkfest.

Obs.! Se affischerna. (1051)

Veterinär B. Carr,

N:o 83 Slottsgatan.

Träffas säkrast 8—10 f. m.

IT. v. 780)

Skrifinstitutet,

Prentg;atan li.

Anmälningar af damer och herrar till mina

skrifkurser 1 alla sorters stil, mottagas intill den

“

(SS™"1 C. 0. Heike.

Schyberg

et Lördagen den 1 I

träffas å Stora Hotellet Lördagen den T Februari

från kl. 9 f. m. till 2 e. m. medförande ett mindre

lager af skodon.

Beställningar och reparationer emottagas.

Obs.! De låga priserna. (1036)

iemnar stort

derför tål lång

rant lemnäs från

Stora Hotellet i

brnarl

smörutbyte

transpor

Forsh

Forshaga Gräddsättare,

ismetod på 5 timmar,

smörutbyte, utomordentligt godt och hållbart smör, frisk och hållbar skummiölk, som

Prima intyg och

transport utan att surna, prisbillig, lättskött, isbesparande.

Forshaga

Aktiebolag, Kil, samt af Brukets ombud,

IN orriiöping,

prisku-

samt af Brukets ombud, vid löre vinning ii

Lördagen den. lista instundande Fe-

(1063)

Annu 2 förevisningar af de

Indiska

Xaflotna

i ImmanuelsLyrLan

Fredagen den 31 dennes och Lördagen den I Fe

bruari kl. 8 e. m.

(1031) F. Nordfors.

Oamfrisering.

Tvättning af hutvudet samt hå

ret jemte kamningar utföras -vill efter i Stock

holm genomgången kurs af

Fru Karin Dahlgren.

Adress: M 5 Gamla Rådstugugaten, midt emot

Immanuelskyrkan. (1034)

Solid affär!

I anseende till egarens framskridna ålder och

sjuklighet utbjudes härmed till salu en vid Hö

torget i Stockholm väl belägen äldre Lärftskram

handels-affär med ett välförsedt varulager, hvarå

kontant betalas */» vid tillträdet och återstoden

mot säkerhet enligt träffad öfverenskommelse. Vi

dare meddelar muntligen och skriftligen, då porto

bifogas, E. Lindtioi-jj.

(S. N A. 1832) Skepparegatan 27, Stockholm.

(1037)

Prima söta och saftiga

Apelsiner,

75 öre pr dussin,

4 st. för 26 öre.

Wilhelm Bottiger.

(Johan A. Neiiendams eftertr.)

N:o 7 Drottninggatan.(982)

Messina

Apelsiner,

söta och tunnskaliga,

å 1: lO pr dussin, hel låda kr, 13: 50

hos

Wilh. Bottiger.

(Johan A. Neiiendams eftertr.)

N:o 7 Drottninggatan. (1017)

Billiga premier och förmånliga vilkor.

Befullmäktigade ombud i

Norrköping: Axel R. Aberg;.

Linköping: Grefve E. L. Taube.

Söderköping: Erixson & Pettersson. (1029)

Till salu.

IPotatis!

Den så mycket omtyckta Hellestad- och Gode

gårds'Potatisen samt Magnum-Bonum-Potatis år

nu åter inkommen och säljes hos C. G. Jansson,

AU 30 Trädgårdsgatan. (976)

Prima röd och gul Lök

nu åter inkommen till billigt pris uti

Norrköpings Speceri-Magasin.

(807) N:o 12 Nya torget.

Realiseras

till inköpspriser:

^ Långsjalar af helsilke till 5: 50 st.,

8 Bröstgarnityr af gipyr samt Spetsar,

i Handskar, fina musketör samt 4-knappe

.2 i ljusa färger,

*■* Valencien-spetsar, breda, för besättnin

gar och garnityr,

Baladjöser, broderade samt af linong.

Alina Enborg;.

21 Drottninggatan 21. (1014)

Realiseras!

Ett mindre parti Solfjädrar samt Balhandskar

realiseras till inköpspris och dernnder i

Louise Lindbergs

Svit- och Kortvaruhandel, N:o 23 Drottninggatan.

(991)

En @od Mjölk-ko,

sorn nyligen kalfvat, finnes till salu å torget i Norr

köping nästa Onsdag den 5 Februari.(1005)

sorn nyligen kalfvat, inkommer till sala å Gamla

torget nästa Lördag.

(994)

billigast hos

(T. v. 952)

Klinkert-Tegel

Alfr. Österling.

det försäkrar jag er. Om ni inte tror mig» —

jag hade öppnat läpparna för att svara — »kan

ni jo fråga Collins. Gon kan tala örn alltsam

mans för er. Godnatti Jag hoppas att ni tills

i morgon öfvervunnit er fantasi.»

Hon vände sig ifrån mig och skred öfver

golfvet bort mot dörren, eom Collina höll öppen

för benne. När jag såg den Btåtliga gestalten

försvinna, greps jag af en stark känsla af afsky,

blandad med fraktan för något okändt ondt.

»Berätta fröken Phillips hietorieD om Munk

tornet, Collins,» hörde jag heene säga, och när

kammarjungfrun återkom till mig, sig jag att

heDnos hederliga ansigte bar ett uttryck af verk

lig bedröfvelse.

»Jag ville helst låta bli att tala örn det no,

fröken,» säde boo, i det boo började ordna sa

kerna på toilettbordet. »Men eftersom frn

Garbntt önskar det, måste jag naturligtvis lyda.»

»Hvad är det?» fr&gade jag, när bon allt

jemt tvekade.

»Det der ni hörde var alls ingen mensklig

röst, fröken. Det spökar i Munktornet.»

»Men detta är ju endast barnsligbeter 1» ut

ropade jag otåligt. »lote kan väl fru Garbutt

sätta tro till något sådant?»

»Det är inga barnsligheter, fröken. Det fins

många, som i skymningen hört nödropen från

tornet. Sedan det är mörkt, går ingen dit.»

»Bara inbillningar och gamla sägner. Man

tror derpå, ooh derför hör man det.»

»Men ni hade inte bort talas derom, fröken 1»

invände Collins.

Detta var alldeles riktigt anmärkt, och för

att dölja mitt nederlag, bad jag henne omtala

Mnnktornets historia. Det var dea vanliga legen

den om munkar, sköna qvinnor och tappra rid

dare.

För flera århundraden sedan lemnade en

Fonndeyre till Foundeyre Abbey sitt hem, för

att kämpa för konung ooh fädernesland. Han

anförtrodde sin enda, moderlösa dotter i hennes

biktfaders vård. Denne var en äng vsndrarc

mnnk, hvilken sedan tre eller fyra månader till

baka åtDjntit gästfrihet på Foundeyre Abbey.

Han bodde i klostret, men tillbringade hela da

garne i slottet. Fadern var länge borta, ooh i

dessa tider spredo eig nyheterna endast lång

samt. Slutligen återkom ban helt oväntadt ooh

fann då att munken alldeles ioke var någon

monk, utan en af huset Foundoyres arffiender,

hvilken begagnat sig af riddarens frånvaro för

att förstöra husets hopp och ära.

På denna tid besvärade en famiijeobef eig

ioke med att göra några omvägar, utan skipade

sjelf rättvisa. Riddar Foundeyre gick till klostret,

talade vänligt med den falske munken, ooh

lockade denne upp på toruets tak. Der stack

han sitt svärd genom bans bjerta och lemnade

kroppen till föda åt roffoglarne, stängde alla

dörrar till tornet ooh kastade nycklarna i vall

grafven.»

»Hvad £som mest skrämde mig, när ni om

talade attjni hört det der skriket,» fortfor Collins,

sedan hon följt'mig in i mitt eget mm, »var

vill ej gerna att ni lemnaT oss, medförande ett

obehagligt minne af Foundeyre Abbey.»

»Lemnarjoss?» Hvad menade hon? Ämnade

bon redan skicka bort mig?

»Förhållandet är, att er ankomst hit skedde

vid en ytterst olämplig tidpunkt,» fortfor hon,

i det bon gaf mig teoken att taga plats vid te

köket, hvilket nu kommit in. »Blott en half

timme förut hade jag haft besök af en herre,

hvilken meddelat mig några detaljer örn min

brors död, som för nngefär fem år sedan in

träffade i Australien. Naturligtvis visste vi om

hans död — det är efter honom, som jag ärft

Foundeyre Abbey — men först nu framfördes

bans sista ord och helsningar till mig. Ni kan

tänka er, hur detta skulle uppröra mig.»

»Jag kan mycket väl förstå detta, ooh jag

ber, att ni icke säger något mer,» svarade jag

hastigt.

»Tack,» sade bon med ett belåtet leende. Det

var första gången jag såg henne draga på mun

nen, och jag kände mig obehagligt berörd deraf.

Tänderna voro jemna ooh vackra, men det låg

ingen värme i leendet, ooh ögonen bibehöllo

alltjemt samma kalla ooh vaksamma uttryck.

»Detta är det första jag hade att säga er,»

fortfor hon. »Vidare — ah, der är Consnelo!

— Jag höll jost på att meddela fröken Pbilllps

förändriDgen i våra planer.»

Jag är icke — ooh har aldrig varit — aärdales

fåfäng. Jag vet, att jag ser bra ut — åtmin

stone anse alla tuaarn i sato Ma jag bar aldrig

fäst någon öfverdrifven vigt härvid. Dock knnde

»Stig på, fröken Phillips, ooh förlåt att Collins

fortsätter med mitt hår. Vi hafva några gäster

till middagen, ooh jag fruktar att jag är litet

sen i dag. Ni önskade tala med mig — kanske

är det nödvändigt, att Collins aflägsnar sig?»

»Nej, nej,» stammade jag, ooh som jag ioke

visete har jag bäst skalle komma fram med det

jag bade på bjertat, fortfor jag förlägen:

»Jag ville blott låta er veta — jag trodde att

jag borde säga det till er — att någon är in

stängd i det gamla tornet i parken, ooh ...»

Jag afbröt mig hastigt, förvånad öfver den

verkan mina ord åstadkommo.

Frn Garbntt bade afvärjande höjt båda sina

bänder oeh grep derpå krampaktigt fast i toalett

bardet; hennee alltid bleka ansigte var nn spök

likt hvitt, ooh de kalla ögonen hade fått ett

uttryck, som var förfärligt att skåda.

Skrämd såg jag på Collins ooh varseblef då,

att äfven hon betraktade mig med stum fasa,

ander det att hennes händer häftigt darrade.

En eeknnd herekade ljudlös tystnad i rummet;

derpå återfiok fru Garbutt ein Bjelfbehereknmg

och gaf mig en vink att taga en etol.

»Ni måste ursäkta den häftiga förskräokelse,

som grep enig,» aade hon, ooh jag såg att det

endast var mod svårighet honnes torra läppar

förmådde frampressa dessa ord, »men det är nn

sä länge sedan jag hörde talas om deuns sak,

att det träffade mig alldeles oförberedd. Gif

mig ett glas vatten, Collins, ooh forteätt sedan

med mitt hår. Jag fruktar, att det 5r mycket

En fasansfull vecka. 6

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen deri 30 Januari 1890.

Norrköping den 30 Jan.

Annu en gång handelstraktaternas upp

sägning.

I en ledande uppsats rörande motionerna

vid denna riksdag yttrar Svenska Dagbladet

med anledning deraf, att ingen massmotion

i traktatsfrågan blifvit väckt,följande:

Det ser ut som om hr statsministern lyckats

öfverenskomma med skyddsledarne, hvilka ej

vilja sätta sin regering i förlägenhet, om ett slags

vapenstillestånd under tredubbel förutsättning.

Sinnesstämningen i franska kammaren och åtgär

derna af dess regering äro sådana, att man der

ifrån nästan med visshet har att vänta sig upp

sägningsinitiativet och. dermed det första vansk

liga anbudet vid underhandlingarnas återuppta

gande. Då traktatens 18 artikel, i fall de kon

traherande parterna ej uppsäga vid den 1 Fe

bruari 1891, endast tillmäter den en tillvaro

under ett år Öfter hvilken uppsägningsdag som

helst, vill man lita på regoringons lojalitet att

lämpa sitt beslut efter riksdagens framtida ge

mensamma votering om vidare tullar. I samband

härmod torde hr statsministern bekomma och

begagna sig af tillfället, sedan han så länge

måst iakttaga tystnad vid pressens och opinienon»

utliiggningnr, att officielt angifva sin ställning till

saken och regeringens blifvande handlingssätt.

Vi tro oss vara i tillfälle upplysa, att

ofvanstående icke är med verkliga förhållan

det öfverensstämmande. Efter hvad vi in

hemtat just med anledning af Svenska

Dagbladets antydningar, är man inom det

tullvänliga lägret alltjemt fast bestämd att

nu besluta örn begäran att traktaterna skola

uppsägas. Att ingen massmotion skulle

ifrågakomma, meddelades redan vid riks

dagens början. I första kammaren är man

i allmänhet föga böjd för dylika motioner,

och äfven i den andra afstod man snart nog

från planen om en sådan motion i denna

fråga. Att detta måhända skulle miss

tydas, var vår tanke, genast då vi hörde,

att planen var öfvergifven, och denna för

modan har som man finnér äfven gått i

fullbordan till och med inom den tullvän

liga pressens eget sköte. Man är tvifvels

utan benägen att visa regeringen allt gör

ligt undseende; så långt, som Sv. Dgbl.

förmodar, är man dock för visso icke böjd

att gå härutinnan. Att deremot ett dylikt

utomordentligt förtroendevotum skulle vara

särdeles kärkommet för vederbörande, faller

af sig sjelft.

Beträffande sannolikheten af den svensk

franska traktatens uppsägning från Frank

rikes sida yttrar »Varl Landt, sedan tidn.

omnämt det i går ingångna telegramet örn

deputeradekammarens val af ledamöter i

tullutskottet,följande, som vi tycka, beaktans

värda ord:

Man får sålunda hålla för sannolikt, att Frank

rikes sträfvan kommer att gå ut på befrielse

från nu bestående handelstraktater i allmänhet,

men skall Frankrike derför också uppsäga trak

taten med Sverige-Norge? Det är ju möjligt

att så kan ske. Men tälter på den sak*n får

man Ingalunda göra sig. Ty, såsom vi förut på

pekat^ kan man ju oj vänta, att Frankrike upp

säger donna traktat i annat fall, än att den be

fiunos vara i något afseende hämmande för Frank

rikes tullagstiftning, men det tordo den knappast

vara, ty vid dess af slutande gjordes eftergifterna

å vår sida, och det af underhandlarne, som i

grunden voro frihandelsvänlige och aktade för

en vinst att få svenska tullar borttagna eller ned

sätta. Det vore naturligtvis icke alls oangenämt

för oss, om uppsägningen komme från Frank

rike, ty Norge hade då intet skäl att i den punk

ten gräma sig öfver den svenska protektionismon,

men vi skulle nästan förvåna oss, örn så skedde,

ty Frankrike plägar se sig noga för i ekonomi

ska frågor och uppskattar nog i tysthet fördelen

af att få öfversålla vårt land med lyxvaror.

Strömmen och kylan. Vid Fiskeby

har strömmen i dag på lormiddagon »eorpat»,

hvilket gjort att turbinerna vid vattenled

ningens pumpverk derstädes under 2 '/, tim¬

mar ej kunnat vara i verksamhet. Man

körde vid tillfället ut till Fiskeby med en

af stadens ångsprutor. Anledningen härtill

var den, att man ville iakttaga huru under

den naturföreteelse, som benämnes »sorp

ning», ett ångpumpverk skulla arbeta och

hvad verkan vattnet under dylikt förhållande

skulle hafva på ett dylikt. Vid ångsprutans

framkomst hade dock strömmen återkommit

i sitt normala tillstånd.

Det egendomliga har i dag inträffat

med strömmen härstädes, att den, ehuru den

i går gick alldeles öppen och det i natt

blott varit 5 h 6 grader kallt, likväl blifvit

fullständigt isbelagd ett godt stycke ofvan

för Strömsholmen, mellan denna och Oskar

Fredriks bro. Saken förklaras dock deraf, att

en mängd issörja under de tvänne senaste

dagarne och nätterna kommit drifvande med

strömmen och hakat sig fast vid något ställe,

hvarefter den oupphörligen genom nya till

skott ökats, tills den slutligen som ett na

turligtvis mycket tunt och löst istäcke be

täckt i det närmaste hela strömmen.

Uppbörden af kronoutskylderna

härstädes, sorn afslöts den 28 dennes,

har utvisat följande resultat: Hela beloppet

af debiterade kronomedel utgjorde enligt

uppbördsboken kr. 92,415: 59

deraf vid uppbördsstämman

influtit * 81,461: 09

återstå således kr. 10,954: 50

För jemförelse härmed må nämnas, att

vid uppbördsstämman år 1889 uppgick den

debiterade uppbörden till... kr. 87,225: 44,

inflöt vid uppbördsstämman » 77,152: 19,

återstod kr. 10,073

25^

vid uppbördsstämman i Jan.

1888 till kr. 84,929: 98,

inflöt vid uppbördsstämman » 74,787: 97,

återstod kr. 10,142: 01,

vid uppbördsstämman i Jan.

1887 till kr. 83,281: 74,

inflöt vid uppbördsstämman j> 74,436: 41,

återstod kr. 8,845: 33,

vid uppbördsstämman i Jan.

1886 till kr. 84,100: 76,

inflöt vid uppbördsstämman » 75,201: 75,

återstod kr. 8,899: 01,

vid uppbördsstämman i Jan.

1885 till kr. 84,763: 75,

inflöt vid uppbördsstämman » 76,040: 69,

återstod kr. 8,723: 06.

Dödsfall. I går f. m. kl. 10 afled i

lunginflammation å Konradsberg, der han

vårdades, ingeniören Ivar Steffenburg, nära

53 år gammal. Hr S-, hvilken var bördig

från Dalarne, anstäldes, sedan han genom

gått d. v. teknologiska institutet, å Drags

aktiebolags fabriker härstädes, der han arbe

tade oeh verkade, tills dess han, den till ut

seendet så kraftfulle mannen, sommaren 1887

angreps af ett allvarligt hjernlidande, för

hvilket vård måste sökas. I sin krafts da

gar utmärktes han lika mycket genom skick

lighet som energi, och hans öppna, flärd

fria, redbara väsen tillvann honom allmän

aktning samt en vidsträckt vänkrets. Un

der flere år var han stadsfullmäktig samt

ledamot af åtskilliga kommunala styrelser.

Han idkade med förkärlek äfven teoretiska

studier beträffande ylleindustrien och oftor

lemnar ett värdefullt arbete rörande denna

industris historia, af hvilket dock blott en

mindre del blifvit i tryck offentliggjordt.

Han Börjes närmast af tvänne döttrar.

Skridskobanan vid Strömsholmen,

r den s. k. »Båtsmanspinan», tror man nu,

om den för närvarande rådande väderleken

får fortfara, skola kunna öppnas för allmän

heten nästa Söndag. Isen vid nedra delen

af holmen har en tjoeklek af ungefär 4 tum

och vid öfre delen af ungefär 1% tum.

Banan har i dag på förmiddagen blifvit pro

barad af en del personer.

Aftonunderhållning. Till omvexling

med det Naumaneka kapellet, som nu un

der några aftnar uppträdt i Centralhotellets

kafé, kommer jemväl från och med nästa

Lördag, förutom ofvannämda kapell, en dam

komiker vid namn Nielsen-Uhrdahl att un

der en kortare tid uppträda. Han lärer en

ligt tillkännagifvandena vara »Skandinaviens

förnämste damkomiker och sopransångare»

och har bland annat under en lång tid med

stort bifall uppträdt i Stockholm. Han upp

träder å hotellets konsertsalong från och

med örn Lördag.

Arbetareföreningens teater. Såsom

förut är nämdt, uppföres å denna teater nä¬

sta Söndag den gamla uppsluppna folkpje

een »Hvetebröd och rågbröd». Axel Björcks

roll utföres af hr Thorell, och fru Thorell

innehar Margaretas roll.

Missionären Nordfors förevisade i

går afton i S:t Johannis kyrka, äfven nu

inför en mycket talrik publik, ånyo sina taf

lor. I morgon och nästa Lördag har han

åter dylika förevisningar i Immanuelskyrkan.

Sjuk- och begrafningsfonden

”Enighet och Hjelpsamhet” hade sitt

årsmöte i Söndags eftermiddag ä börsen. Den der

vid upplästa revisionsberättelsen, undertecknad af

hrr Hugo Sjögren, O. F. Mobeck och J. A. Södervall,

upptog följande inkomster för det förflutna räken

skapsåret: inbetalningar till l:sta afdelningen kr.

410: 60, dito till 2:dra afdelningen 2,157 kr., böter

för försummade inbetalningar till båda afdelningarna

112: 70, inträdesafgifter för 10 nya ledamöter i l:sta

afdelningen 25 kr., dito för 2 dito i 2:dra afdelnin

gen 10 kr., försålda reglementen m. m. 6: 50, in

betalda räntor å utlånt kapital 201: 75; ränta från

Norrköpings sparbank 76: 01, summa kr. 2,999: 46;

samt utgifter: utbetald sjukhjelp i l:sta afdelningen

200 kr., dito begrafningshjelp i samma afdelning

110 kr., utbetald sjukhjelp i 2:dra afdelningen 1,440

kr., dito begrafningshjelp i sistnämda afdelning 360

kr., arvode till 1889 års styrelse 120 kr., lokalhyra,

annonskostnader m. m. 51: 90, behållning för året

717: 56, summa kr. 2,999: 46. Fondens tillgångar

utgjorde den 31 sistl. December kr. 7,666: 63, hvilka

åro placerade sålunda: innestående å folkbanken kr.

785: 87, dito å sparbanken 563: 01, utlånt mot in

teckningar i stadsfastigheter 6,000 kr., dito root an

nan säkerhet 185 kr., kontant i kassan 132: 75.

Nödhjelpsfonden hade vid 1889 års slut en behåll

ning af 113: 56. Fonden» ledamotsantal utgör 248,

af hvilka 71 tillhöra l:sta och 177 2:dra afdelnin

gen. Af revisorerna tillstyrkt full och ovilkorlig

ansvarsfrihet beviljades styrelsen för förvaltningen af

fondens angelägenheter under det gångna året. Yid

sammanträdet beslöts, att till ledamot, som intages

å stadens fattigvårds sjukhus, skall hädanefter icke

någon sjukhjelp utbetalas. De afgående styrelse

ledamöterna återvaldes, och utgöres styrelsen för

innevarande år af: våfvarne O. E. Strömberg (ord

förande), A. E. Carlsson oeh C. A. Österberg, spinn

mästarne P. O. Lundberg och A. L. Svensson samt

byggnadsförmannen C. A. Svensson. Revisorerna

blefvo äfvenledes återvalde.

Tjenstledighet och förordnande.

Med bifall till häradsskrifvaren F. L. Zim

mermans ansökan arn ledighet för helsans

vårdande har länsstyrelsen förordnat e. o.

landskontoristen A. Boström att vid krono

uppbördsstämmorna inom Åkerbo, Banke

kinds och Hanekinds härads fögderi under

innevarande år verkställa vederbörlig anno

tering af kronouppbörden.

Byqvarnsmålet. Från Söderköping

meddelar vår korrespondent i dag: Med

anledning af den i Norrköpings Tidningar

för gårdagen införda, ur Söderköpings-Posten

hämtade notisen angående kompromissens

beslut i detta mål, hvari omtalas, att hr C.

A. Blomqvist den 14 instundande Mars skall

tillträda qvarnen med de af hrr Johansson

insatta maskiner och derför till nämde her

rar kontant utbetalat 9,000 kr. samt äfven

afskrifva alla de under rättegången af hrr

Johansson oguldna arrenden för qvarnen,

må omnämnas, att de i qvarnen befintliga

franska stenar och sigtar med qvarnverk

fortfarande äro i hrr A. och L. Johans

sons ego.

Bränvinshontrollen. Länsstyrelsen

har inkallat och förordnat dels fanjunkare

C. du Rees att såsom kontrollör tjenstgöra

vi Ullevids bränneri, der tillverkningen bör

jar den 4 instundande Februari,

- dels och

kaptenen A. Wetter och regementsintenden

ten E. Fornell att från den 3 Februari be

strida kontrollen vid Södra Freberga och

Gumpekulla brännerier i stället för do nu

tjenstgörande kontrollörerna, kaptenen grefve

É. Taube och landskontoristen C. Ek.

Examen för komplettering af fil. kand.

examen har vid Upsala universitet aflagts

af A. F. Karlson, Östg.

Örn aflidne kronofogden Wide

grens obestånd och dess orsaker äro vi

nu, skrifver Mot.-P:n, i tillfälle att med

dela, att det hade sin grund i hans stora

hjelpsamhet. Kronoarrendatorer kommo till

honom och bådo örn anstånd med arren

dena, eljest vore de olyckliga; detta neka

des ej, med egna medel redovisade han

äfven deras poster och af en del fick han

betalt, af andra icke. Likaiå med enskilda

personer, för hvilka han på samma sätt be

talade deras kronoutskylder. Endast för

sista året har i hans gömmor hittats en

»restlängd» på dylika summor uppgående

till 6,000 kr., och visst är att äfven för före

gående år dylika fordringar finnas till höga

belopp. Han litade emellertid alltid på sitt

minne och förde derför aldrig anteckningar

öfver sina affärer. Afven på annat ,ätt

öfvade han stor hjelpsamhet. j]an }jari

gare i synnerhet, lidit stora förluster. Någon

förlust lär ej komma att drabba det all

männa, ty de uppbördsmedel, den aflidne

ej kunde redovisa före sin död, utgå med

förmånsrätt, och den summan täckes redan

af befintliga lifförsäkringar. Då en del

kolleger alltså tala om balans o. d., är det

litet vilseledande, i fall allmänheten brin

gas på den tanken, att medlen äro förstörda;

rätta förhållandet är, att staten får sitt åter,

ehuru staten genom konkursen måste upp

träda såsom en enskild fordringsegare, af

hvilken orsak särskildt ombud utsetts o. s. v.

Konungen har till middag kl. 6 eftermid

dagen nästa Lördag låtit inbjuda riksdagens

talmän och vice talman, ledamöterna af talmans

konferensen, ntskottens ordförande och vice ord

förande, kanslidepntarade med flere.

Riksdagen. Andra kammaren hade den

29 d:s på middagen sammanträde, hvarvid kam

maren beslöt att örn Lördag företaga val af

fyra tillfälliga utskott, hvartdera bestående af

9 ledamöter. Kammaren godkände vidare den

fördelning af de till de tillfälliga utskottens

behandling hänvisade motionerna sorn nppgjorts

af kammarens talman.

Vidare beslöt kammaren att samtidigt med

första kammaren eller nästkommande Onsdag

den 5 Febrnari företaga val af statsrevisorer

samt revisorer af riksbanken.

Under remissen af de i Måndags afgifna

motionerna begärdes ordet af hr Gust. Eriks

son i Myckelgård, som anhöll att tillsvidare få

återtaga ain motion angående fribiljotter å sta

tens jernvägar för riksdagens ledamöter under

reson till och från riksdagen, tili hvilken an

hållan kammaren lemnade sitt bifall.

Ultuna landtbruksinstitut. Kongl,

maj

.t har bibehållit laudihöfdingon i Upsala

Ian grefve A. L. Hamilton såsom ledamot och

ordförande i styrelsen for Ultnna landtbrnks

inititnt.

Kyrkoskrifningskomitén ber till samt

liga konsistorier i rikets stift, konsistorium för

Stockholms stad och hofkonsistorium öfverlem

nat af komitéD uppgjorda förslag dels till for

mulär för församlingsbok, in- och utflyttnings

bok, födolae- och dopbok, lysnings- och vigsel

bok samt död- och begrafningsbok, med i dessa

formulär införda exempel, äfvensom till före

skrifter till dessa böckers förande; dels ock

formulär för de betyg, för hvilka komiterade

ansett formulär böra fastställas; hvarjemte komi

tén anhållit att konsistorierna ville lemna under

lydande presterskap tillfälle att öfver ifrågava

rande förslag afgifva yttrandon samt jemte egna

utlåtanden insända de inkomna yttrandena, så

att komiterade blefva i tillfälle att, innan ären

det till slutbehandling företoges, pröfva anmärk

ningarna mot de provisoriska förslagen. Be

träffande kyrkoskrifningen i Stockholm kommer

särskildt förslag framdeles att af komiterade af

gifvas, i hvilket en ooh annan afvikelse be

träffande församlingsboken torde förekomma.

Skrifvelsen till konsistorierna är undertecknad

af biskopen P. Sjöbring, förste aktnarien K.

Sidenbladh, kyrkoherdarna O. Lagerström ooh

H. D. Janson samt auditoren C. von Schulzen

heim.

Förslag. Dooonten Hj Öhrwall har nu

af Upsala universitets mindre konsistorium före

slagits att under innevarande vårtermin förestå

laboratorstjenston i experimentell fysiologi och

medicinsk fysik. Prof. Clason bar uttalat sig

mot ett dylikt förordnande för hr Öhrvall.

Akademien för de fria konsterna

har vid sammanträde don 25 dennes valt till

ledamöter af statens inköpanämd för konstverk:

Prins Eugen, vice professorn Julius Kronberg

och statybildbnggaren Theodor Lundberg. Till

suppleanter valdes genremålaren Oscar Björck,

genrcmålsrtn Axel Jungstedt ooh medaljgravö

ren Adolf Lindberg.

Jernvägsstyrelsen bar den 25 denne»

befordrat till stationsmästare: vid Norrtull sta

tionskarlsförmannen C. Tvetström, vid Carlberg

stationHkarluförmannen C. H. Blomberg samt

vid Alby stationskarlsförmannen A. G. Hugo.

— Jernvägsstyrelsen har befordrat: till kon

trollörer i styrelsens kontrollkontor bokhållaren

E. A. Gezelius och kontorsskrifvaren M. M.

Berglund ; samt till bokhållare i samma kontor

kontorsskrifvaren T. H. Neuman.

Tullstaten. Till en lodigförklarad kam

marskrifvaretjenst vid nederlagskoutorst i Stock

holm hade vid fatalietidens utgång i går så

som sökando anmält sig t. f. kamma'skrif varén

sent. Hvarför tror ni att någon är instängd i

Munktornet?»

»Jag hörde nödrop derifrån, fru Garbutt.»

»Såg ni någon?»

»Nej, jag . ..»

»Förlåt att jag afbryter er. Ni har således

varit nere vid ruinen? Nu i afton?».

»Ja, jag var ...»

»Vänta — besvara min fråga. Vid hvad tid?»

»För en halftimme sedan. Jag har nyss kom

mit hem.»

Var det verkligen ett uttryck af lättnad jag

såg i bennos ögon, eller var detta blott en in

billning af mig?

»Vill ni tala om hvad ni trodde er höra?»

»Ett rop örn hjelp.»

»Hvar befann ni er, när ni hörde detta?» fort

for hoD, sedan hon i spegeln utbytt en menande

blick med Collins.

»Vid sjelfva ruinen, d. v. s. kyrkmuren.»

»Endast der? Hur kan ni vara säker örn att

ljudet kom från tornet?»

»Det kunde ioke gerna komma från något

annat ställe, fru Garbutt.»

»Men tror ni inte ett alltsammans knnde vara

ett misstag — endast ett inbiilningsfoster?»

»Nej — jag är alldeles visa om att jag hörde

ett jemmerskri?»

»Oeh när ni hörde det, vände ni om ooh

sprang hem?»

»Jag stod stilla ett pär sekunder, men plöts

ligen greps jag af en vild förskräckelse och

sprang hem.»

hörde svalornas muntra qvitter ntanför fönstret,

återtog äfven mitt sinne lin jemnvigt. Till ocb

med gårdagens äfventyr antog mindre hotande

dimensioner. Jag erkände möjligheten af att en

ataokars råkas jemmerliga skri knöde för en

uppretad inbilloiDgskraft ljuda såsom en mea

niskas nödrop. På spöken eller öfvernatnrliga

varningar ville jag alldeles icke tro, ja, jag var

så fällt ooh fast öfvertygad örn, att saken bada

en fällt naturlig förklaring, att jag beslöt att

vid första tillfälle gå bort till tornet ooh riktigt

öfvertyga mig om, att ingen var instängd der

städes.

Collins underrättade mig om, att frukosten

serverades i fru Garbutts förmak. Det var med

eu viss käusla af oro, sorn jag på utsatt tid

infann mig, men fru Garbutt mottog mig vän

ligare än jag väntat.

Hon satt i en stor länstol emellan fönstret

ooh eldstaden, ocb jag såg vid företa ögonkast,

att hennes stol mäste stå ungefär midtför dörren

i den mörka garderobeD. På denna aida anada

man dock ioke dess tillvaro. Väggen var full

komligt jemn samt betäckt af vackra tapeter i

grän ooh guld.

När jag kom 1d, reste fru Garbutt sig ooh

kom emot mig.

»Jag fruktar, att ni i går fiok en temligen

ofördelaktig tanke om vår gästfrihet, fröken

Phillips,» sade hon, artigt räckande mig handen.

»Jag kan verkligen inte känna mig Ingo, förrän

jag gjort en liten ursäkt. — Nej, afbryt mig icke,»

säde bon, då jag ville göra invändningar. »Jag

att munkens ångestrop bådar fara, en dödlig,

okänd fara för den eom bör det.»

Mycket angenäma upplysningarI Ooh efter

allt hvad jag denna dag erfarit, knnde jag ioke

heller skratta deråt.

Märkvärdigt förekom det mig också, att en

data med uppfostran kunde sätta tro till dylika

gamla sager. Ooh dock hade frn Garbutts Batt

tydligt visat, att hon trodde på sagan örn Munk

tornet — aåvida ioko hennes sinnesrörelse fram

kallades af någon helt annan orsak.

Jag undrade äfven, hvarför hon låtit Collins

omtala den gamla historien för mig? Var det

för att afskräcka mig från att vidare närma mig

tornet?

Ett par gånger kom jag, just eom jag skulle

somna, ihåg den mörka garderoben med dess

hemlighetsfulla dörr, ooh denna tanke var nog

för att genast få mig alldeles vaken. Men slut

ligen tog DBtnren nt sin rätt: jag somnade och

drömde örn munkar, mörka garderober, torn ooh

fasansfulla nödrop.

derstädes K. E. Stenqvist, biträdande kammar

skrifvaren i Malmö C. H. Weidling samt upp

syningsmännen C. F. Bäckström och J. Meur

ling.

Förlofning är tillkännagifven mellan

häradshöfdingen i vestra Helsinglands domsaga

Theodor A:son Hagander ooh fröken Marie

Waldenström, dotter till rådmannen i Hudiks

vall vice häradshöfdingen W. Waldenström och

hans maka, född Cöster.

Axel Oxenstjernas staty. Piedestalen

till denna staty är nu färdig, sodan det väldiga

finpolerade blocket, som utgör fotställningens

förnämsta del, kommit på sin plats. Det har

fordrats icke ringa beräkning ooh möda för att

ifrån den låga vagn, & hvilken blocket trans

porterades till Riddarhusgården, upplyfta det

samma på piedestalens bas. För detta ända

mål har en massiv träställning uppförts om

kring fotställningen, hvarpå arbetarne haft plats

under det blocket så småningom med dom

kraft upplyfts ooh inriktats på dea lägre sten

foten. Det polerade granitblocket krönes öfverst

af en granitplatta, sorn utgör det närmaste un

derlaget för steden, hvars uppsättande å piede

stalen kommer att ega rum om några dagar.

Lindbergska sällskapet har, efter en

särdeles fördelaktig sejour i Halmstad, gifvit

några föreatällningar i Helsingborg för utBålda

hus och spelar nu i Lund, der vistelsen lärer

blifva till den 15 Februari. Under inöfning

att med snaraste gifvas är Gunnar Hoibergs

»Kung Midas», till hvilken hr Lindberg förvärf

vat sig uteslutande rätt för Sverige, med un

dantag af Stockholm, samt för hela Norge; vi

dare Aug. Strindbergs »Mäster Olof», den ver

sifierade upplagan, hvilken ännu ej uppförts å

någon teater. Enligt hvad Stockholms Afton

blad meddelar, läror fru Didi Heiberg, Gunnar

Heibergg hustru, eu känd norsk skådespelerska,

hos dir. Lindberg utföra den qvinliga hufvud

rollen i »Kung Midas».

D:r jur. Sigurd Ibsen och utri

kesdepartementet. I den andra artikeln

meddelar d:r Ibsen on del af den skrifvelse,

som han tillsände norske statsministern i Stock

holm för att få saken utjomnad. Han påvisade

här, att hvad frågan om att han icke hade

norsk juridisk examen vidkom, så visste man

det då han inträdde i utrikesdepartementets

tjenst och frih. Hochshild fann det icke utgöra

hinder. L5kas& visste man i Norge, då raan

gaf honom attachéstipendiura, att han ämnade

egna sig åt diplomatien. Sakens kärnpunkt sy

nes emellertid vara, att d:r Ibsen nekat att

ingå som sekreterare i »det svenska utrikesde

partementet» och att man fordrar detta af atta

chéer innan de befordras till legationssekrete

rare. D:r Ibsen vill göra gällande, att man

gjort afvikelser från den Dya praxis med ba

ron Kantzow ooh generalkonsuln i Rio Janeiro,

Heidenstam. »Han känner ieke till någon lag,

enligt hvilken en i den unionella diplomatien

anstäld norrman kan förpligtas arbeta i dot

svenska utrikesdepartementet».

Stor olycksfallsförsäkring. Styrelsen

för aktiebolaget Stockholms bryggerier har be

slutet att samtliga ordinarie ooh tillfällige arbe

tare hos bolaget skola kollektivt olycksfalls

försäkraa.

Kopparsyndikatet, Paris den 29 Ja

nuari. Finansmiuistern Rouvier bar förklarat,

att han bestämdt och i strid med justitiemini

stern Theveoets åsigt vill åtala styrelserna för

bolagen Comptoire d’Escompto etc. delaktiga i

kopparringen. Båda ministrarna hota att afgå,

i händelse den enes eller den andres vilja ioke

genomföres.

Tyska officerares teaterbesök un

der hofsoryen. Borlin den 29 Januari.

Sedan kejsar Wilhelm erfarit, att några offioe

rare besökt teatrarna, medan ännu tyska armén

sörjde kejsariunan Augusta, bar han förbjudit

kungliga toatrarna att sälja biljetter till office

rare, liksom ingen officer öfverhufvud må visa

sig på någon teater, om också civilklädd.

Sångerskan Louise Pgk-Newson

har nu återkommit till Europa efter on tourné

i Mexiko och Californien. Hon har konverterat

med mycken framgång i England Bärnt under

denna månad sjungit på flere konserter i åt

skilliga holländska städer, såsom Rotterdam,

Hang, Utrocht med flora. I dag gifver hon

konsert i Amsterdam och är att förvänta till

Köpenhamn under loppet a£ sommaren, säger

ea dansk tidning. I Mars är hon engagerad

för uppträdande i Glasgow.

1 Tyskland hedrad landsman.

Gustaf Rooth, ingeniör, chef ocb verkställande

direktör för epårvogsbolaget i Nurnberg, ett

Onsdag. När jag påföljande morgon vaknade,

var min första känsla den, att en hotande fara

hängde öfver mitt hnfvud. Mea när jag såg

eolstr&larne smyga sig ia emellan gardinerna oeh

»Hvad gjorde ni der borta, om jag får fråga?»

Denna fråga frametäldee i en ton, eom ekar

m<g i örat. Det förekom mig eom om bon,

sedan hon fått veta allt hvad hon ÖDskade,

plötsligen blifvit missnöjd ooh förvånad öfver

mitt djerfva tilltag. jBg kunde natnrligtvis

icke meddela henne de tankar, hvilka drif vit

mig ner till minen, utan stammade någonting

om att eftermiddagen förefallit mig lång, cch

att jag derför . ..

Hon afbröt mig ooh säde i det hon reste

sig upp:

»Jag är ledsen öfver att detta bar inträffat,

fröken Phillips — mycket ledsen; men ni har

endast er sjelf att tacka derför. Om unga da

mer taga sig för att i skymningen vandra om

kring på främmande ställen, få de vara beredda

på att råka ut för äfventyr. Dock önskar jag

att detta ej hade handt — åtminstone icke den

första afton ni tillbringar i mitt hus.»

Jag kände att det under dessa ord låg nå

gonting, eom jag icke förstod, men svarade

blott:

»Vill ni ioke ekicka ner till tornet, för att

ee efter om någon fins der, fru Garbutt.»

Hon höjde blott på axlarna och betraktade

mig med ett medlidsamt leende, hvilket retade

mig mer än jag vågade visa.

»Min bästa fröken Phillips, det flas ingen

menniska i Manktornet,» säde ben, i det bon

långsamt drog på sig sina handskar. »Så vidt

jag vet är platsen icke ens Btangd. Det ni

börde var intet rop från en nödstäld menniska,

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Tors lagén den 30 Januari 1890.

företag med 1,800,000 marks kapital, invaldes

I Oktober 1889 till medlem i direktionen för

Strassenbahn Berufsgenoesenscbaft i Berlin, hvil

ket ansea för en ovanlig utmärkelse för en ut

länding. Direktör Rooth, tredje aonen till fram

lidne konsuln och riddaren F. Rooth, är född i

Helsingborg den 28 April 1846 och bar icke

oaktadt omfattande verksamhet under 22 &r i

Tyskland låtit naturalisera sig till tysk. Han

har anlagt flere betydande spårvägar, i Bremen,

Halle a. S. m. fl. ställen och räknas ibland de

förnämsta specialister på detta område.

Kanslirådet Forssmans frånfälle.

Från en den aflidne nära stående peraon har

Aftonbladet mottagit följande meddelande, som

han önskat skola bringas till allmänhetens känne

dom, enär åtskilliga oriktiga rykten äro i om

lopp rörande de sannolika orsakerna till den

sorgliga katastrofen:

Herr redaktör!

Med anledning af åtskilliga rykten sorn varit syn

liga i några landsortstidningar rörande orsaken till

framlidne kanslirådet Forssmans frånfälle, ber un

dertecknad, som haft tillfälle att under loppet af

många år göra sig noga underrättad örn hans lefnads

sätt, få meddela några upplysningar. Långt ifrån

att kanslirådet Forssman icke skulle ha »vetat att

rätta munnen efter matsäcken», som en tidning ut

tryckt sig, har han på intet sätt fört eller haft smak

för ntt föra ett dyrbart lif. Hans lefnadskostnader

öfverstego ingalunda hans löneinkomster, utan tvärt

om understego dem.

Det ekonomiska trångmål, hvari kanslirådet Forss

man råkat, måste uteslutande tillskrifvas den om

ständigheten, att Lan kastat sig in uti ett affärs

företag, som han icke förstått att praktiskt sköta

och sorn från en ringa början antagit större dimen

sioner, än han, utan tvifvel, förutsett.

Det sorgliga beslutet synes ha fattats mycket ha

stigt och under intrycket af en sjukligt öfrerretad

sinnesstämning, ty vid lugnare eftertanke torde han

hafva kunnat finna, hvad som nu synes vara den all

männa meningen bland hans vänner, att de ekono

miska svårigheterna icke varit oöfvervinneliga.

Med utmärkt högaktning

Uppbördsbrist. Sedan kronofogden i

Fryksdals fögderi L. M. Frykholm den 2 November

1888 aflidit, yppade sig brist i de medel, som han i

lifstiden omliaudhaft, i följd hvaraf Frykholms bo

aftraddes till konkurs. Efter det undersökning se

dermera skott, har kammarrätten nu förklarat att

Frykholm af de medel, sorn han mottagit till redo

visning, »i lifstiden tillgripit och förskingrat» 1,851

kronor. Detta belopp skall i vederbörlig ordning

gäldas ur konkursen.

Konkurser. I konkurs bar kronolänsman

nen Karl Klander i Kumla satts. Kronolänsmannen

Anders Velin i Halsberg har förordnats att jemte

egen jenst till och med den 12 Februari uppehålla

länsmanstjensten i Kumla.

— Nyköping den 28 Januari. Första borgenärs

sammanträdet i f. d. kaptenen Tbormans i Ökna.

Bogsta socken, konkurs har egt rum i dag. Till

gångarne uppgå till 71,178 kr. och skulderna till

118,490 kr. Gode män blefvo fjerdingsmannen Lars

son i Ludgou och konsul Johansson i Nyköping.

Rättens ombudsman är borgmästaren Velander.

Olyckshändelse och död. Till Små

lands Allehanda skrifves: Soldaten vid Östbo kom

pani, roten Jtf 45 Sanna af Hångers socken, Jo

hannes August Sandahl, som vistades i sitt föräldra

hem Boda af Dannäs församling, hade Fredagen den

24 dennes begifvit sig åt skogen med ett par fadern

tillhöriga oxar, för att hemforsla granris. Han hade

hemkört ett lass och man väntade honom länge med

det andra, då oxarne hemkommo lösa, utau lass och

körsven. Anande olycka skyndade man till skogen

för ntt söka efter körsvennen, Born snart anträffades

liggande död framstupa på ansigtet bredvid det kull

stjelpta lasset, hvilket dock ej stjelpt öfver S. utan

på motsatta sidan. Eget nog syntes inga yttre ska

dor på liket; men antagligen hade oxarne, hvilka

voro gödda och mycket litet körda, börjat springa,

dervid S. fallit framstupa och släpat med i tömmen

tills lasset stjelpt, hvarvid någon af de inre ädlare

kroppsdclarne blifvit skadad med ofvannämda på

följd.

Den så sorgligt omkomne var vid sin död endast

22 år. Man kan tänka sig faderns sorg, hvilken

förut förlorat hustru och af sju barn numera ej

eger mer ån tre qvar.

Ett eyendomliyt sätt att anropa sina

grannar om hjelp hade en gumma i Smedstorp, en

ligt hvad en brefskrifvare till Ystads Allehanda om

talar. Gumman, hvars dotter nyss aflidit och stod

lik, hade äfven sjelf insjuknat. Hon låg och förar

gade sig på grannnrne för det icke dessa ville kom

ma och elda upp bostaden åt henne om morgnarne.

För att kunna ditlocka dessa begifver hon sig ut

och springer oklädd, som hon var, flera hvarf kring

huset. Hon vann sit syftemål, och när några af

granngummorna kommo dit, tillstod hon, på deras

förfrågan om orsaken hvarför hon som vore sjuk

lig begaf sig ut och sprang på det viset, att hon

gjort det för att folk skulle kunna se att hon var

sjuk och behöfde någon att elda åt sig.

Han skulle prompt bli akrobat.

En 10-årig gosse från Åmål, som för några dagar

Bodan vistades vid Edsvalla på besök hos slägtingar,

gjorde der bekantskap med ett kringresande akro

batsällskap. För hans barnsliga fantasi hägrado ett

sådant »konstnärslif i trikåer» som det härligaste på

jorden, och det blef snart öfverenskommet mellan

honom och akrobatsällskapet, att han skulle följa

med detsamma. Men till hans stora sorg fick säll

Bkapet resa utan honom; hans slägtingar läto ej be

veka sig.

Så fattar han ett djerft beslut att trots allt söka

upp akrobaterna; afreser derför med jernvägen till

Seffle, träffar der en torpare, med hvilken hau fick

åka till Stömne, der han hade några slägtingar.

Huru pass angenäm resan skulle vara, kan maniätt

förstå, då man får veta, att han var iklädd knä

byxor samt saknade rock. Från Stömne begaf han

Big till Gillberga, der han verkligen träffade dem

han sökte.

Hans lärospån i den högre gymnastiken blefvo

dock ej långvariga, ty samma dag kom hans syster

jemte ett par tjenare och återförde den lille äfven

yraren hern till hans moder.

En tjuf in i döden. Mr White, un

derhusets nyvalde kaplan, berättar följande episod

från den tid han var prest i en församling i Lon

dons East-end. En natt väcktes han af knacknin

gar på porten. Han öppnar och finner framför sig

en fattigt klädd qvinna, som besvär honom att kom

ma till hennes man, hvilken var döende. Mr White

följer utau ett ögonblicks betänkande och föres af

qvinnan till det eländigaste qvarteret i församlingen

och in i ett ruskigt hus, der han finner en ännu ung

man ligga i en eländig kammare, synbarligen käm

pande med döden. Hela rummet vittnade om ytter

lig fattigdom; desto mer väckte det mr Whites’ för

våuiog att se rykande talgdankar instuckna i mas

siva Bilfvcrstakar och åtskilliga andra föremål af

vardo strödda omkring i kammaren. Prestmaunen

ställer några tröstens ord till den Bjuka, men under

det han talar märker han en underlig glans i man

nens ögon, han följer blicken och ser att den hvi

lar på den smala klockkedja af guld, som hänger

fram ur hans västficka. Mr White böjer sig ned

för att läsa en bön för den döende, men denne hör

honom ej, ett par rosslingar och allt är slut. När

själasörjaren reser sig upp från sin nedböjda ställ

ning, finner han till sin fasa, att den döde mannens

fingrar vörö lindade omkring hans klockkedja, och

då han häftigt rycker till, följer klockan ned och

faller ned på bädden.

Mannen var en känd ficktjuf och rånare, t. o. m,

i dödsminuten hade han ej kunnat motstå frestelsen

att stjäla.

Sorgebud i stället för glädjebud

En korrespondent från Malmö till nya Aftontidnin

gen i Stockholm vet att berätta ett hemskt exempel

på influensans framfart. Ilan omtalar nämligen att

hustrun till en här boende handlande för några da

gar sedan väntade sin syster från Stockholm. Hon

hade ej sett denna under en följd af år, och allt

gjordes redo för att mottaga den kära gästen. Då

får familjen i Malmö mottaga ett telegram om, att,

derest frun i huset än en gång vill se Bin syster i

lifvet, bör hon med första snälltåg fara till Nässjö,

Bestörtningen blef naturligtvis stor, och, trots nå

gon matthett frun en längre tid känt, reste hon till

sin syster3 dödsbädd. Här kom hon tids nog för

att tillsluta ögonen på den kära, som, angripen af

influensan, ej hunnit längre på färden än till Nässjö,

der den obarmhertige liemannen hemtade benne.

Uppskakad af händelsen och, som redan sagts,

svag till helsan, angreps äfven systern af influensa,

och efter några dagars förlopp erhöll honnes i Malmö

boende man ett ungefär lika lydande telegram som

det, hvilket kallat hustrun upp till Nässjö. Han kom

i sista stunden. En qvarts timme efter det han an

ländt var hans hustru ett lik, hvadan han sålunda

helt oväntadt har att sorgkläda de rum, hvilka sko

lat bevittna glädjen öfver ankomsten af en älskad

gäst.

Sädesärlan har varit synlig i dagarne

i Nerikesbygden i följd af den blida väderleken.

I jEtt modernt helgon. Från Madrid

skrifves till en tysk tidning: Den sedan flera veckor

tillbaka med oerhörd häftighet rasande influensan

har bär jemte många tragiska äfven förorsakat åt

skilliga komiska tilldragelser, af hvilka den följande

torde vara en af dc mest lyckade. Då de offent

liga lasaretten ej längre räckte till, hade en rik

privatman liksom många andra upplåtit ett honom

tillhörigt hus för do sjuka. I ett af rummen fans

en bild, föreställande en skäggig man i antik drägt,

alltså säkerligen ett helgon, ehuru ingen visste hvil

ket. De sjuke tände följaktligen en ständigt brin

nande lampa under bilden och bådo ifrigt till denne

namnlöse »santo». Och bönerna tycktes verkligen

hjelpa, ty i hela huset förekom intet enda dödsfall.

Då inträdde en dag en besökande, som ganska noga

och det till och med personligen kände till det un

dergörande helgonet. Bilden förestälde upprorsma

karen och ateisten Manuel Ruiz Zorilla, framstäld

som en modern Cato i toga och omgifven af åtskil

liga icke Bå lätt för en hvar begripliga emblemer.

Stiftsnyheter.

Frestvigde äro i Linköpings domkyrka

af biskop C. A. Cornelius den 30 den

nes s. m. kandiaterna C. V. Sundberg,

T. H. Ljungqvist, D. Johansson och före

ståndaren för döfstuminstitutet i Hjorted G.

A. Lundin.

Utnämd. På kallelse af vederbörande

patronus har domkapitlet den 29 dennes

till kyrkoherde i Misterhult utnämt kyrko

herden i Gårdeby församling Olaus Kjör

ling.

Väderleksuppgift. (Från Meteoro

logiska eentralarstalten i Stockholm idag):

Högt lufttryck öfver England och Tysk

land. Lindrig köld i Sverige.

Utsigter: Svag nord eller vest, klart vä

der.

Restitutioncr jemlikt 9:de § i tulltaxe

underrättelserna (drawback) hafva under år

1889 af tulimedlen utanordnats till en sam

manlagd summa af 130,527 kronor 85 öro,

emot under år 1888 utanordnade 45,253

kronor 61 öre. Af förenämda restitutioner

för år 1889 komma på Stockholm 10,764

kronor 15 öro, Gefle 436 kronor, Göteborg

22,088 kronor 75 öre, Uddevalla 113 kro

nor 80 öre, Halmstad 80 kronor 58 öre,

Helsingborg 1,592 kronor 91 öre, Lands

krona 93 kronor, Malmö 87,852 kronor 65

öre, Ystad 4,674 kronor 43 öre, Karlshamn

2,649 kronor 33 öre, Karlskrona 93 kronor

60 öre och Norrköping 88 kronor 65 öre.

Tolag ser sättning till rikets stapelstä

der för år 1889 har af tullmedlen utgått

till sammanräknadt 2,361,972 kronor 54

öre, hvilket belopp med 213,043 kronor 24

öre öfverstiger enahanda ersättning för år

1888. Häraf belöper för: Stockholm 860,253

kronor 82 öre, Gefle 77,624 kronor 21 öre,

Göteborg 594,404 kronor 6 öre, Warberg

12,138 kronor 29 öre, Halmstad 10,312 kro

nor 23 öre, Helsingborg 52,267 kronor 7

öre, Landskrona 98,175 kronor 6 öre, Mal

mö 183,109 kronor 72 öre, Ystad 66,150

kronor 3 öre, Åhus 23,240 kronor 91 öre,

Karlshamn 16,392 kronor 35 öre, Karls

krona 32,382 kronor 98 öre, Kalmar 17,638

kronor 48 öre, Norrköping 112,812 kronor

37 öre, Sundsvall 92,140 kronor 89 öre,

Hernösand 15,289 kronor 29 öre, Jönköping

10,731 kronor 49 öre, Karlstad 19,987 kro

nor 20 öre, o. s. v.

Kronoarrendatorerna få anstånd.

Karlstad den 29 Januari. Länsstyrelsen har

i öfverensstämmelse med domänintendenten

sålunda -biträdt kronoarrendatorers petition

om afdrag af 20 procent af afgifterna och

anstånd med deras erläggaude, att anstånd

med hälften lemnäs till den 1 Oktober.

Mosskulturtöreningens sommar

möte. Jönköping den 29 Januari. Moss

kulturföreningens förvaltningsutskott har i

dag bestämt att eommarmötet skall hållas i

Örebro. Å företa dagen skall företagas en

utfärd för att bese Qvismarens och Hjelma

rens sjösänkningar. Andra dagen skall di

skussionsmöte hållas i Örebro. För att för

bereda mötet tillsattes en komité med kam

marjunkaren Coyet på Nynäs som ordfö

rande. Mötet skall hållas den 5 och 6

Augusti.

Svenska teatern gaf, skrifver Sv. Dag

bladet, i går Edvard Fredins posthuma drama

»Biltog». Som bekant fick den aflidne dik

taren motivet till detta drama under sin vi

stelse i Norrland. Det är lifvet der, uppe

i Delsbo socken, der sinnet är lifligare, blo

det hastigare än på andra ställen i norra

Sverige, der det tyckes som det skulle gå

en åder af ännu otämd vildhet ganom folk

lynnet och der »tattarne», dessa den nor

diska landsbygdens parias, äro talrika och

ställa till oreda, som dramat vill skildra.

Handlingen försiggår i början af vårt sekel.

Don är grundad på den inrotade motvilja de

gamla aristokratiskt sinnade bondfamiljerna hysa

mot ntt släppa in tattare i sin slägt och kon

flikten uppstår genom att don rika bonddottern

Margit tvingas att gifta sig med en bondson af

ansedd slägt, under det att hon skänkt sin kär

lek till tattargossen Rolf.

Ileta i blodet äro de båda, dertill är hon lika

hård som våldsam till lynnet, och handlingens

spända tråd skäres af genom att hon halft utan

att tänka på det tubbar Rolf att mörda sin make.

Genast efter mordet griper lidelsen dem båda,

så att de falla i hvarandras armar, men Rolf

ångrar sig snart och stöter henne ifrån sig, gri

pen af afsky för den handling, Born hennes loe

kande ord förledt honom till.

I stället fattar han kärlek till en oskyldig

ung flicka Ello, som länge närt en obesvarad

böjelse för honom, och som slutligen öfver

lemnar sig åt honom I hopp att derigenom rädda

honom.

Att rädda hans själ lyekas henne ock, men

hans lif blir spildt, ty vansinnig af svartsjuka

att se honom i en annans armar hetsar Margit

en gammal halftokig lappgubbe, hvars dotter han

en gång förfört, mot honom och han faller för

dennes dolk.

Som man ser är ämnet spännando och fyldt

af lidelsefullt pathos. Det verkar äfven stun

dom med en betagande kraft, man märker att

det är en verklig skaldenatur som behandlat det.

Men ur teknisk synpunkt lider dramat af en viss

tyngd. Författaren har ej haft Dknik nog för

att så ordna sitt ämne att det gör sig väl, han

har gjort det bela för kompakt och äfven för

enbart mörkt. Hans skildring är svart i svart

utan några förmedlande och förmildrande dagrar.

Detta oaktadt är arbetet emellertid af stort

intresse och- visar löften som man måste beklaga

att döden så obarmhertigt sköflat.

Om författaren lyckats att go en verkligt tro

gen bild af Delsbofolkets lif oeh karakter kunna

vi ej afgöra, men ett faktum är, att han för

mått ntt gjuta en bestämd stämning öfver det

hela, som gör det åtminstone estetiskt och

psykologiskt sannolikt och naturligt.

Handlingen utfylles af några mycket karakte

ristiska bifigurer. Främst bland dessa står en

prest af just det skrot och korn som man lärt

sig tro Delsbopresterna vara. Han är on ärlig

Herrans tjenare som håller sin hjord i tukt och

Herrans förmaning icke endast genom sin predi

kan utan äfven genom sitt mod, sin beslutsam

het och sina jettelika kroppskrafter, som sätta

hans styfsinta församlingsbor i en helsosam re

spekt.

En annan bifigur af roande om än just ej så

originelt tycko är en gammal soldat, kalkerad på

Löparnisse i Vermländingarne, men mycket gou

terad af de öfre radernas publik.

Om spelet kan som ett allmänt omdöme sä

gas, att de lidelsefulla, individuelt utmejslade

gestalterna ej återg&fvos med all den glöd och

karakteristik sorn fordrats för att de skulle göra

sig fullt gällande.

Hr Olsson var bådo smidig och mjuk samt

visade i min, blick och hållning stundom en in

tensiv kraft som Rolf. Men han stod hela tiden

på samma höjd och det fattades mycket i teck

ningen för att han fullt skulle framstå som den

pä en gång kraftiga och nästan fascinerande man

han i verkligheten bort vara.

Haus motpart Margit gafs med en stundom

mycket stor koncentrerad kraft af fru Dorsch,

men med en kylig reflexion, som ibland verkade

ganska störande. En lidelsefull känslas utbrott

är det nu en gång för alla fru D. förmenadt att

ge ett fullt illusoriskt uttryck åt.

Bland birollernas innehafvare må vi särskildt

nämna hr Ranft som prosten, br Bergström som

den gamle soldaten samt fru Gardt som Rolfs

gamla mor.

Uppsättningen var mycket vårdad. Publiken

var mycket talrik, och bifallet stundom nästan

frenetiskt.

Kreatur sprisen stiga. Sköfde den

29 Januari. Piisen å slagtboskap ha sedan

årets början stegrats med 10 k 15 procent.

Detta visade sig å månadsmarknaden i dag.

Prisen å svin äro låga.

Strejk i Eskilstuna. Eskilstuna i går.

Fabriksidkaren C. W. Dahlgrens härstädes

arbetspersonal, omkring 140 man, strejkar

sedan i dag på morgonen. De påyrka verk

mästarens afskedande. De strejkande an

ordna möte å goodtemplarlokalen kl. half

3 eftermiddagen.

Sjelfmord af vansinnig. Från Ny

köping skrifves i S. L. T.: I Söndags efter

middag klockan mellan 4—6 afbande sig

dårhushjonet å Nyköpings hospital hustrun

Johanna Lindberg lifvet genom hängning

sin cell. Hon hade genom att ställa sig

på en stol fastat en snara, gjord af kläd

ningen och halsduken, i jerngallret för fön

stret och i denna snara strypt sig. Oaktadt

äkaren genast, så snart olyckan observera

des, tillkallades och upplifningsförsök gjor

des, kunde hon ej, enär likstelhet redan in

trädt, återkallas till lifvet. Den aflidna, som

var statdrängshustru från Thoresunds för

samling och född år 1830, intogs å Ny

xöpings hospital den 16 Sept. 1887 för sin

nessjukdom, som börjat 1 och ett halft år

derförut. Hon hade större delen af sin vi

telso å hospitalet förvarats i cell. Aldrig

rade man förmärkt, att hon hyste Bjelfmords

planer, tvärtom hade hon ständigt visat sig

vara rädd för döden.

— . ......... mi 'lii1™

Telegram.

Peterska expeditionen.

Berlin den 29 Januari. Emin Pascha

komitén har i dag mottagit två depescher

rån Zanzibar. Den första depeschen af den

28 dennes moddelar från Borchert, att han

nått Keniastationen. Peters och Tiedemann

lade välbehållna afrest i början af November

och utan strid passerat Massailandet samt

voro nu långt bortom Baringo. I andra

depescher af den 29 dennes från HaDing

uppgifves, att Borchert ligger sjuk i Hamu

samt att franska missionärer berätta, att

Peters nått Ukaniba,

Slrejk j Frankrike.

Leus den 29 Januari, I dag har utbrutit

allmän strejk vid åtta grufvor,

'Jtillhörande

Lens-bolaget. Stor upphetsning råder blam

arbetarne. Två kompanier infanteri och

pionierer hafva hitskickats från Arras för att

skydda grufvorna.

Aflagda examina.

Upsala den 30 Januari. Erik Arnell och

Emil Eklund hafva aflagt filosofie kandidat'

examen.

Smörmarknaden.

Köpenhamn den 30 Januari. Grosshan

delssocietetens i Köpenhamn smörnotering

l:sta klass 90—96 kr.

2:dra » 76—84 »

3:djo » 66—72 b

4:de » 58—62 »

Allt pr 100 danska skålp. (= 117,6 sven

ka eller 50 kilo). Tendens: mera fast.

Från Österrike—Ungern.

Wien den 30 Januari. Officiella tidnin

gen meddelar fältbiskop Guschos utnäm

nmg till furstbiskop i Wien.

Wien den 30 Januari. Enligt uppgift

tidningar hafva 500 strejkande glasarbetare

förstört några Blipqvarnar i Neudorf och

Wiessenthal. I distriktet gablenz hafva två

strejkande dödats, flere sårats. I går afton

ankom militär från Reichenberg dit.

Från Frankrike.

Paris den 29 Januari. Ett plenarsam

manträde af republikaner i dag under ord

förandeskap af Noél-Porfait, hvari omkring

200 personer deltogo, godkände ett förslag

af Laneseau, att alla republikanske depu

terade skola utan särskild kallelse samman

träda sista Onsdagen i hvarje månad. Huf

vudpunkterna i det program, om hvilket

sammanträdet enade sig, äro upprätthållande

och användande af militär- och skollagarna

samt öfriga lagar till försvar för folkets

suveränitet mot monarkiens, kejsardömets

och diktaturens anhängare.

Från Portugal.

Lissabon den 30 Januari. Serpa Pinto

har intTäflrat i Lorenzo Marquez. I hela

provinsen Mozambique råder lugn.

Bergsarbetaresfrejkerna.

Durham den 30 Januari. Under ordfö

randeskap af parlamentsledamoten Burt hade

internationella bergsarbetareföreningens cen

tralbyrå i går sammanträde. Sedan upp

lysts, att byrån fått tillfredsställande svar

från bergsarbetarne i Frankrike, Belgien

och Tyskland, på inbjudning att sända re

presentanter till en internationel kengrees,

antogs enhälligt en resolution, enligt hvil

ken byrån ansåg ändamålsenligt att hålla

denna kongress i Belgien senaste hälften

af Maj månad. Yidare antogos resolutioner,

enligt hvilka, i öfverensstämmelse med för

ut fattade beslut, afslogs att ingå på några

för bergsarbetarne bindande förslag.

Handelstelegram.

Liverpool den 29 Januari. Bomull: om

sättningen 7,000 balar, deraf 1,000 för ex

port. Marknaden lugn. Middling 6%, d.

Glasgow den 29 Januari.

Tackjern: mixed number W 56% eh.

London den 29 Januari.

Råsocker: flau.

RafFineradt: temligen begärligt, fast.

Kristalliseradt: utan affärer.

Newyork den 29 Jan. den 28 Jan.

Bomull: middling... 10,5/16 c. li c.

Hvete: loco 87% *• 87% c.

i> Januari 85% e. 86% c.

» Februari ... 85% c. 86% e.

» Maj 87% «. 87% e.

Kaffo: Rio M 7.

Februari 15,77 c. 15,87 •.

April 15,72 c. 15,87 c.

Berlin § den 30 Jan. den 29 Jan.

Råg: April—Maj 173 173,75

b Maj—Juni 172,50 173,25

b Juni—Juli 172 172,75

Hamburg den 30 Jan. den 29 Jan-

Kaffe: Mars 83% 84

b Maj 82% 83 V,

b September 82% 83

Riokaffe: loco 82 83

Oasens pest.

Ny sammansvärjning i Brasilien.

Öfver Lissabon har underrättelse ingått,

att en ny sammansvärjning mot republikan

upptäckts i Brasilien, ooh att de samman

svurne hörde till marinen. Huruvida denna

nyhet är riktig eller ej, må vara osagdt;

men visst är det, att den provisoriska rege

ringen ingalunda känner sig säker i sadeln.

Den 23 December har den infört belägrings

tillstånd Öfver hela riket genom ett dekret,

som är affattadt i äkta diktatorsstil. »M»r

skalk Manuel Deodoro da Fonseca, öfver

hufvud för den provisoriska regeringen, till

satt af här och flotta i nationens namn .. .b

så lyder den pompösa inledningen, och för

öfrigt innehåller dekretet bland annat föl

jande bestämmelser: Blndivider, som sam

mansvärja sig mot republiken och dess re

gering, sorn i ord, skrift eller handlingar

upphetsa medborgarne till uppror eller mili

tären till olydnad eller befrämja sådant, som

använda mutor eller lockelsemedel mot offi

cerare eller soldater för att förmå dem att

svika sina pligter mot förmän inom hären

eller flottan för att upphetsa dem mot repu

bliken, som begagna sig af berusning för att

egga soldater till insubordination —■ alla

sådana skola ställas inför en af krigsmini

stern utnämd krigsrätt och straffas gom upp

rorsmakare efter den militära lagstiftningens

regler.B Braeilianarne kunna tydligen säga,

att de råkat väl ut!

Samtidigt meddelas från Rio de Janeiro,

att Itumaraty-palatset inköpts för en summa

af 63,000 pund sterling för att vara embets

bostad för presidenten, och att general da

Fonseca utnämts till stormästare för de bra

silianska frimurarne.

Bonaparfernas uteblifvande vid hertigens af

Aosta begrafning.

Ett till tyska tidningar sandt telegram

rörande hertigens af Aosta bisättning inne

håller den uppgiften, att prins Jéröme Na

poleon, svåger och svärfader till den aflidne,

och hans båda söner, prinsarne Yictor och

Louis Napoleon, deltagit i sorgeprocessionen.

Denna uppgift är oriktig; de tre prinsarne

glänste i stället med sin frånvaro. Pariser

tidningen »Le XIX Siécle» offentliggör nu

ett telegram, enligt hvilket prinsarne icke

deltagit i likprocessionen, emedan de väg

rat att gå i samma led som prinsen af Hohen*

zollern, som icke kunde betraktas som med

lem af familjen och måste få sin plats

bakom dem blond de andra utomordentliga

sändebuden. Denna version är en dikt, nå

got sorn också framgår af följande telegram

till »Temps*: Rom den 25 Januari: Man

tadlar lifligt prinsarne Bonapartcs uppfö

rande; de hafva nämligen icke bevistat her

tigens af Aosta bisättning. Hela ansvaret

derför synes tillkomma prins Jéröme Na

poleon, som i sista stund af konungen be

gärde, att prins Victor Napoleon skulle för

hindras deltaga i likprocessionen. Konun

gen, som dock icke kan rätt väl med prins

Jéröme, blef ond deröfver och svarade:

»Det är icke rätta ögonblicket att lemna

edra stridigheter fritt lopp. Och då ni 6r

i sådant lynne, är det bäst, att ingen af er

kommer.» Och så skedde det också.

Czaren och freden.

»Figaro* offentliggjorde för en tid sedan

en berättelse örn ett yttrande af czaren,

hvilket framkallats af en fransk bankir.

Denne, som deltog i familjedinern på Gat

schina, sade till czarcn, att denne höll fre

den i sin hand liksom den kaffekopp, hvarur

han för ögonblicket drack, hvarpå czaren

skall hafva svarat: »I så fall vill jag lika

litet låta freden falla som denna kopp.»

»Nat. Zeitg» meddelar ett beriktigande af

denna framställning. Enligt den tyska tid

ningen säde den franske bankiren vid sou

pern: »Ers majestät håller verldsfreden lika

säkert i handen som den kopp, hvarur ers

majestät för ögonblicket dricker», hvarpå

czaren svarade: »I så fall skulle jag helt

säkert icke släppa freden så hastigt, som

jag nu sätter ned denna kopp.»

Norrköpingsbor i Argentina.

(Forts. fr. föreg. n:r.)

Ankomsten till Sydamerika.

Det intresse, med hvilket vi onder loppet af

den 17:de betraktade den strimma af land, som

genom goda kikare visade sig vid vestra horison

ten, kunnen j nog fatta, liksom ock vår nyfiken

het att få komma i land i Montevideo. Efter

vederbörligt besök af hamntjenstemän m. fl. tmgo

vi gå i land med tvänne dagars landpermisaion,

om vi så önskade, emedan Ceara hade mycket

gods ooh några passagerare att aflemna och der

för skulle ligga der till den 19:do på aftoatn.

Åtföljda af en spansktalande tyak, som förr va

rit i Sydamerika, gingo vi i land, men skilde*

snart från honom och hans stallbröder samt tedde

oss lika bra för det. Hvar vi gingo hördes sam

tal på alla möjliga europeiska språk; vid ham

nen hörde vi t. o. m. en svensk gifva sina kän

slor luft i en kraftig svordom. I mitt tycke

var det en smula Babylons förbistring. Van

drande igenom de af endast arbetsåkdon uppfylda

gatorna samt öfver ett par af stadens få öppna

platser, der nyss vårarbetena påbörjats och na

turen stod i knoppning, gingo vi på förmiddagen så

godt som genom hela staden. Vid 12-tiden begåfvo

vi oss in på en restaurant, der vi, efter att

länge hafva rådbråkat spanska för den endast

italienska och spanska talande värden, ändtligen

Ängö litet mat. På eftermiddagon antogo gatorna

ett lifligare utseende, eleganta åkdon samt pro

menerande damer och herrar fylde desamma, bu

tikorna öppnade sina förut halfstängda fönster

och dörrar, visande de storartade rummens inne

håll af allt hvad en uppdrifven lyx kräfver. Blett

att döma efter butikernas rika innehåll af guld

och juveler, kunde man skapa sig en föreställ

ning om den oerhörda lyx de rika sydamerika

narne utveckla. De öppnade portalerna visade

husens dyrbara inredning, trappor af marmor,

väggarna fylda af vackra målniDgar, gårdarne be

lagda med huggen olikfärgad sten med mor eller

mindre ståtliga planteringar i gårdarnes midt.

Roligt hade varit att få se en af dessa furstliga

boningars inre, hvilket dock ej var oss möjligt.

Montevideo, liksom öfver hufvud alla de stä

der jag här nere haft tillfälle se, har en betyd

lig utsträckning i förhållande till sitt invånare

antal, som lär vara cirka 280,000 menniskor,

en utsträckning, som förklaras, då man betänker

det vanliga byggnadssättet mod envåningshus.

Detta har skapat behofvet af dessa lättade kom

munikationer, som vi finna i Europas alla större

städor ooh här t. o. m. i sådana med blott 3

ä 4,000 invånare, nämligen spårvägame, hvilka

alla riktningar genomkorsa staden. Det oljud,

som deras resp. förare frambringa på de bora

och pipor, hvilka här nere motsvara våra signal

klockor, kan ej beskrifvas, ej heller de scener

af omenskligt djurplågeri, som i hvart 3:dje å.

:de gathörn upprepades, då någon stackars häst

eller mulåsna halkado och trycktes till marken

af sin tunga börda.

PisksläDgar och sparkar haglade, utan att det

tycktes genera de förbipasserande, och jag frak

tar, att en djurskyddsförening här föga skullo

lyckas uträtta. Utan tvifvel skulle de djur, som

") Genom misstag uppgafs i gårdagsnnmret, att

dessa reseskildringar skulle vara författad* af Knut

— skall i sjelfva verket vara Knut S-> hvilket

vi härmed rätta.

„ _

Bed. df N. T,

Sida 4

NOBRKÖPINGB TIDNINGAR Torsdagen den 30 Januari 1890,

ha den sorgliga lotten att gå emellan skalm arne

af de här brukade kolossalt höga oeh grofva

2-hjuliga arbetsåkdonen, med glädje helsa den

dag, då Sidéns hästskyddare letade sig vägen

hit, ty gatornas utseende trotsar beskrifning.

Grop vid grop i stenläggningen, somliga dju

pare än 1 fot, erfordra hela skickligheten af en

finare vagns körsven, att ej hela ekipaget skall

vid den haBtiga farten slås i bitar eller kastas

omkull, och de personer, hvilka köra de med 5

h 6 hästar förspända kärrorna, hvarken kunna

eller vilja undvika desamma.

Dammet stod i högan sky, hettan mot hus

väggarne var förfärlig, men ändå generade detta

ej do unga såväl som de gamla damerna att visa

sig i pelskoftor och andra nordiska vinterplagg,

då vi knappast kunde uthärda i våra tunnaste

Sommarkläder.

På Montevideos liksom ook Buenos Aires’ redd

lågo otaliga ångare, handels- och krigsfartyg af

skilda nationer, deribland äfven skönjdes den kära

blå och gula flaggan, ehuru en smula uppblan

dad med »sillsallaten».

Der såg jag ock dessa stora flytande hotell,

sorn kallas flodångare, hvilka förmedla trafiken

mellan nämda båda städer, och erbjödo dessa

efter mörkrets inbrott en anslående anblick med

sitt elektriska ljus i den stora luxuösa salongen,

som sträckte sig från forén till aktern.

Tillföljd af de otaliga sandbankar och de lång

grunda hamnar som finnas i La Platafioden, äro

dessa mycket grundgående och försedda med

skoflar i stället för propeller.

De, liksom i allmänhet emigrantångarne, göra

färden mellan de båda republikernas hufvud

städer på 9 —10 timmar, och gå då denna väg

nattetid. Framme på Buenos Aire’s redd vaknade

vi således vid 5-tiden på morgonen den 20:de,

vid det att ankaren fäldes.

Första klassens passagerare, som på egen be

kostnad mot 2 pesas person fingo låta föra sig

i land af en mindre ångbåt, lemnade Ceara redan

vid 9-tiden, medan vi fingo den tröstande under

rättelsen, att vi törhända ej den dagen skulle få

gå i land. Framemot 3-tiden kom dock en emi

grantångare, redan mer än till hälften uppfyld

med en samling trasiga och smutsiga italienska

familjer med medlemmar från 60 år till dibar

net, som jag tror sett dagen på sjön.

Lyckligtvis drefvos de åt ena ändan af ånga

ren, så att vi, trots vårt myckna gods, fingo tem

ligen god plats.

Efter l'/a timmes färd satte vi foten på Ar

gentinsk jord, i Buenos Aire’s hamnstad Boea,

der till vår stora glädje vännen Harald L° i

egen person, stor, stark, solbränd och skäggig,

men med samma goda leende som i forna da

gar, helsade oss välkomna. Då vi ej kände syn

nerlig dragningskraft till emigranthotellet och

italienarnes sällskap, läto vi förn oss till ett tyskt

hotell Scharrenweber på Calle Moreno N:o 731,

der vi mot 1,80 peso pr dag erhöllo hel inackor

dering. Detta räknas i Buonos Aires till 2:dra

klassens hotell, i Sverige skulle vi räkna det

till 4:de å 5:te, örn ej lägre, men ansprå

ken på hotell här oeh hemma äro så olika. Man

hoppackas 4—6 personer i samma rum, kanske

fullkomligt okända, ooh är rummet i saknad af

annat tak än det af zink eller tegel på sitt trä

underlag, små fönster, dörr utan lås, sängar af

tältväf, inga stolar ooh öfriga beqvämligheter

derefter.

Många andra saker lämpa sig ej att nämna i

bref — förvånansvärd är i sanning invånarnes

ringa böjelse för snygghet.

Ni skulle se dessa massor af döda och döende

(ljur, Born ligga strax utom stadens portar och

P* flodstranden, spridande en lukt, som borde

framkalla alla upptänkliga pestsjukdomar i dessa

samhällen. Icke faller det en inföding in att

göra ett slut på en hästs lidanden, sedan hirn af

en eller annan orsak ej längre kan tjonstgöra.

Nej! På 20—30 alnars afstånd från bostaden

kan han få ligga dag efter dag utan vatten,

pinad af flugor, till sist äfven af gamar och

andra rofdjur, de der äro en välgerning för dessa

länder.

I fem dagar voro vi i Buenos Aires under

daglig väntan på att få befordran inåt landet.

Det synes eder väl, som borde vi ganska noga

fått skåda Buenos Aires och dess omgifningar,

då vi voro der så länge, men att så ej kunde

ega rum, drogo de på eget sätt »humana» tjensto

männen vid och på emigrationskontoret försorg

om. Dagligen utlofvades oss att få resa »manana»

d. ä. i morgon, hvarför vi skulle vänta, tills vi

fingo våra papper påtecknade och biljetter för

jernvägsresan, och på detta sätt stodo vi hvarje

dag, från arla morgon till serla qväll, hungriga

och törstiga — hvilka böner vi då på renaste

svenska läste öfver de högmodige, ogine, late,

cigarrettrökande senorerna, hvilkas hela arbete tyck

tes bestå i snäsningar till de stackare emigran

terna, cigarrettrullande och rökande, förstås nog.

Då vi på 6:te dagens morgon ändtligen skulle

få afresa, bestämdes vi att vara på emigrantkon

toret kl. 4 på morgonen, hvarför vi fingo gå

upp midt i natten och förstås vänta till kl. half

7, innan herrarne behagade infinna sig. För att

få vårt gods från hamnen till emigranthotellets

magasiner och vidare fraktfritt med jernvägen till

bestämmelseorten, nödgades vi uppvakta general

kommissarien för invandringen Lundblad, af sven

ska föräldrar här född, som var särdeles vänlig

mot oss och genast gaf order örn sakernas frak

tande utan kostnad för oss. Den Söndag vi

vörö i Buenos Aires användes att bese staden

och den utom denna belägna promenadplatsen

Palermo, der mellan 4—6 på e. m. »La haute

volée» tog sig en promenad i vagn och till häst.

Minst 2,000 ekipager, nästan uteslutande kupéer,

slingrade sig här om hvarandra under ledning af

ridande polis. Det var ett storartadt skådespel!

I forna dagar residerade der den blodtörstige

diktatorn Rosas i en slottsbyggnad, hvaraf jag

ej såg spår. Parken tjänstgjorde mi som djur

gård, särskildt framstod rofdjurens afdelning

genom många och vackra exemplar af lejon, tig

rar etc.

Db nu i Buenos Aires pågående, under vår

landsman ingeniör Stavelii ledning stående stor

artade hamn- och dockbyggnaderna förtjenade ett

eget kapitel, men då tillträde till platsen för

arbetena var förbjudet, iqpmiör Stavelius ute på

Äaor i Europa och Nordamerika, och jag följ

^ctligen fick skåda allt på långt håll, så kan

jag ej lemm någon beskrifning öfver dessa ar¬

beten, som redan slukat ett halft hundratal mil

lioner. Ryktet och skämttidningarna här veta

dock att förmäla, att presidenten och regerin

gens öfriga ledamöter ej räknat för rof att låta

åtskilliga millioner stanna i egna fickor. Trots

de oerhördt höga vilkor, på hvilka Argentinska

republiken kan erhålla lån i Europa, fortgår dock

dessa och andra dyrbara arbeten, såsom jern

vägsbyggnader o. d., ehuru år gå örn, innan de

börja att förränta sig. Landet kämpar nu un

der en svår ekonomisk kris; regeringen, som

låtit såväl nationalbanken sorn provincialbankerna

utsläppa stora massor papperspenningar, har nu all

möjlig möda att förhindra revolutionära utbrott,

då den ej ser sig i stånd att höja papperspen

ningarnes värde genom deras inlösen.

1 peso papper, hvars kurs i allmänhet vida

understiger de af regeringen garanterade 80

proc. af al pari kursen eller 2 kr. 85 öre, gäl

ler nu ej mer än 1 kr. 51 öre. 1 peso guld

är 3 kr. 56 öre. Vi få lida af denna kris vid

allt hvad uppköp heter, alla varor äro stegrade

i pris, något från utlandet införes ej, all handel

och vandel ligga nere. Hvad jag förut sagt örn

Montevideo, gäller i hufvudsak om Buenes Aires,

hvars gator äro on smula bättre, tack vare drä

neringar sorn pågå, men kan ej likt Montevideo

framvisa proportionsvis så många och så vackra

portaler och trappuppgångar eller den del, vi

fingo se af husens inre. I Buenos Aires finnas

dock några stycken rätt monumentala byggnader,

exempelvis regeringshuset och många 2- och 3

våningshus, men staden har ändå med sin Va

million invånare en försvarlig utsträckning.

Ganska eget är att på de förnämsta gatorna

morgon och qväll se 2 å 3 kor vanligen åt

följda af sina kalfvar drif vas af en man från

port till port och personer komma ut för att

köpa ett glas mjölk mot en ersättning af 10

centavas. Ännu andra mjölkleverantörer finnas

eller pojkar och karlar, som till häst föra kring

mjölk och smör.

(Forts.)

En populär prinsessa.

Följande bref från Köpenhamn, dateradt

den 25 Januari, taga vi oss friheten åter

gifva ur Nya Dagl. Alleh:s gårdagsnummer:

Det var mod mera nyfikenhet än egentligt

intresse man i den danska bufvudstaden för

några år tillbaka helsade den unga brud ko

nungahusets yngste son förde hem ifrån Frank

rike. Folket såg med undran och häpnad dessa

främmande drag; den egendomliga orleanska ty

pen fann man i början något väl skarpt pro

noncerad, och prinsessans kalla, afmätta ooh

temligen stela väsen dref ingen till entusiasm.

Bättre klef det ej det första året, då de mest

olika små anekdoter roan och man emellan be

rättade, huru illa den höga damen tyckte om

sitt nya fädernesland och de representanter af

detsamma, som utifrån nalkades henne. »Hon

bryr sig alls inte om oss», klagade högadeln,

och i denna klagan inföll mången från de an

dra regioner, som tyckte sig hafva anspråk på

hennes intresse.

Hvem skulle för tre eller fyra år se’n kun

nat drömma, att don unga prinsessan Marie på

eå kort tid och utan sin minsta förskyllan eller

värdighet så fullkomligt skulle få opinionen för

sig? Utan att hafva lagt två strån i kors för

alt vinna en enda själ har hon likväl nu er

nått en icke liten popularitet, och man hör nu

aldrig hennes namn nämnas utan en särskildt

välvillig betoning. Det borgerliga Köpenhamn

isynnerhet är helt förtjust i sin yngsta kung

liga fru, det »gemytliga» elementet i nationen

räknar henne sorn on för dem sympatisk na

tur och älskar henne för allt hvad de hört om

och sett af henne.

Man bör egentligen icke heller se Marie af

Orleans i en teaterloge eller på en bal för att

förstå det stora behag hon eger. På teatern

sitter hon likgiltig och tyst; de tunga ögon

locken nästan täoka hennes stora, ljusblå ögon,

det blonda håret faller i ett glest knottrigt burr

ned i pannan; man ser vidare en race-näsa ooh

en liten uttryckslös mun, som icke talar, allt i

ett blekt ansigte, som icke ler. På en bal är

hon vackrare. Här liknar hon ssgans prinsessa,

smärt och elegant som en sådan, blond och fin

med svärmiska, beslöjade blickar och klädd i

skira, vackra drägter, strålande af diamanter

eller perlor.

Men det är ändå inte »prinsesse Marie»! Då

man tidigt en morgon går ut på Bredgade eller

eljest i närheten af slottet, möter man ofta en

hög, smärt fru, som skjuter framför sig on

barnvagn med två präktiga pojkar i. En bonne

går bredvid henne, och eftertruppen utgöres af

två fula hvita hundar. Få af dem hon möter

göra den s. k. kungliga komplimangen; man

ser, att prinsessan vill vara sig sjelf och att

hon önskar passera, utan att man uppmärksam

mar henne. Men nu är hon ju också en an

nan. Hon liknar icke sig sjelf. Kinderna äro

röda af den friska promenaden, ögonen glänsa

af lif, då hon talar vid de små, ech mun

nen ler.

Eller också bör man se henne köra ut åt

Strandvägen i vildaste fart med ett par hästar,

sorn ej lärt att draga benen efter sig. Eljest

lunka alla fyrbeningar i denna stad; allting rul

lar trefligt och beskedligt framåt utan att göra

sig onödig hast. Bullrar gör man, klatsohar

med piskor, skrålar och för väsen, men framåt

går det just icke. Då är det annan fart med

prinsessan Mari. Hon kommer susande som en

vind, kilar skickligt in emellan kolossala arbets

vagnar eller hyrkuskekipager med sin lätta

gigg, char-å-banc eller trilla och är försvunnen,

långt innan man hnnnit göra front, huru gerna

man än velat det.

Måhända att en eller annan sträng formäl

skare med oro och fara åsett de ernå oregel

bundeoheter den unga prinsessan ibland begått;

säkert är, att hon just genom dem vunnit sin

popularitet. Med strålande blickar berätta ofta

unga fruar ute i sällskap örn och om igen,

hurusom prinsessan en gång, då hon likt glun

ten var ledsen vid bråket och flärden uppe på

höjderna, tog sin häst och sin vagn och i egen

hög person ensam for bort på en längre tur,

ända till Helsingör för att helsa på sin tant

och huru hon sedan ensam for tillbaka med

ångbåt, medan man i kungaborgen var förtvif

lad! Ja, det är icke utan, att de unga fruarna

härvid blicka på sina män, varnande och nä

stan profetiskt, som ville de säga: ve eder, j

stolte; det kunde bända, att äfven er dag en

gång komme!

Man omtalar vidare, att hon på sina färder

icke sällan råkar ut för äfventyr ooh att hon

aldrig ett ögonblick tvekar, då det gäller att

sjelf hjelpa. I höstas till exempel, då hon i

sällskapsdrägt for till Bernsdorff eller Charlot

tenlunds slott, hände det, att hästarne blqfvo

skrämda för något, som låg vid vägen, något,

som rörde sig och dock icke tycktes kunna resa

sig. Hon befalde kusken stanna. Då hon såg,

att det var en menniska, en stackars sjuk po

sitivspelare med sin »klanglåda», steg hon ur

oeh fann, att han var alldeles redlös och rädd

ningslöst förlorad, örn någon komme oförsigtigt

körande vägen framåt utan att bo honom. Hon

sände nn sin tjenare till närmaste hus för att

få honom flyttad. Tjenaren gick, och der stod

prinsessan i ståtligaste skrud midt på vägen,

vaktande landstrykaren, medan kusken höll de

ystra hästarne, som ville framåt. Om en stund,

då hjelp anlände, körde hon vidare. . . Onda

och prosaiska tungor förmodade, att den half

döde trubaduren var matt af Bacchi safter;

huru det var, vet ingen utom skymningens gudar,

men detta förringar ju ej den goda handlingen.

En annan gång, berättas det, var det hardt

när, att en oförsigtig vandrare kommit alltför

nära de lifliga hästarnes fötter. Han fick sig

en mindre mild smekning af en hästhof eller

ett hjul, allt nog, en arm eller ett ben på den

ne oförsigtige kom att få ett sår, som egent

ligen blott prydde, utan att vidare vara all

varligt. Prinsessan var förtviflad, hon var sjelf

närvarande vid undersökningen och förbindnin

gen, och den lycklige arbetaren hade ärligt för

tjenat sig mer än en åralön för några veckors

obetydlig smärta, Nn* talar han om denna

händelse sorn om en af de bästa stunder i

sitt lif!

Prinsessan, den lyckligaste hustru och moder,

älskar sin mans sysselsättning med passion.

Hafvet är henne kärare än allt annat, ooh ma

rinen tillhör hon, säges det, likasom han.

Prinsens kamrater äro hennes; dem behand

lar hon som vänner, dem håller bon af,

och hon tror på dem som på ärligheten, sannin

gen ooh flärdlösheten sjelf.

En gång, när prinsessan var mycket ung ooh

hennes känsla för den danske prins Waldemar

ännu var ungmöns blyga svärmeri, lät hon tatu

era ett stort ankare uppe på sin arm Detta icko

prydaude minne från en entusiastisk flickkär

leks period bär hon naturligtvis alltjemt och

kan endast otillräckligt dölja det, då hon i sin

galadrägt bör vara bararmad. Spetsarne och

rosetterna hjelpa föga, ooh ibland ser man der

för prinsessan envist leka med solfjädern, som

hon håller deruppe. Stundom glömmer hon sig

och fäller den. Då kan man ej undgå att täoka

på den gamla visan »en sjömans brud har böljan

kär».

Det säges, att det mottagande prins Walde

mars kamrater röna i gula slottet är eå vänligt,

som vore do alla barn i huset. Och här är

prinsessan just den, som det danska folket

börjar att förstå att hon är, den enklaste, den

mest flärdfria glada och goda husfru i verlden,

intresserad som en bildad qvinna af allt, som

rör sig ute bland menniskorna, en, som blott

vill lefva för sitt hem, sin familj och sina egna

vänner, dem bon sjelf utan rang och åtskilnad

valt efter eget tycke 1 Här är hon — hvad

man från början icke haft klart för sig — en

personlighet, en utpreglad, originel, framstående

personlighet, sorn har mod och kraft att vara

sig sjelf.

Det säges, att den höga damens föihållande

till sin kungliga familj är det bästa och att

ingen i längden kunnat motstå naturbarnet* fri

ske och egendomliga väsen, liksom hennes

ursprunglighet intagit alla ooh hennes naivetet

förtjust till ooh med dsm, som till en början

minst förstodo den.

Prinsessan håller af musik, som hon sjelf ej

odlar, ooh är en god »artiste peintre», flitig och

ordentlig. Hennes lärare tillerkänna henne verk

lig talang och beundra hennes arbetsamhet. Som

ifrig katolik besöker hon ofta redan klockan 7

på morgonen sitt kapell ute vid Bredgade. Sin

tid delar hon mellan hemmet, sina böcker ooh

sin atelier. Verlden roar henne föga.

Dani.

Rättegångs- och Polissaker.

Mened. Från Jönköping skrifves i Smål.

Alléh.: Den 5 sistlidne Oktober anmälde arrenda

torn August Svensson i Sicklamålen hos kronoläns

mannen G. Wetterhall i Grenna att, enligt vid an

gifvelsen fogade vittnesattester, arrendatorn Johan

Andersson i Viken, som ålagts genom edgång fria

sig i ett krafmål dem emellan å 200 kronor rörande

betalning för en häst och vid höstetinget den 3 i

samma månad gått eden, dervid gjort sig skyldig

till mened. Med anledning af denna angifvelse hade

Wetterhall hållit två särskilda polisförhör i Baken

och vid det sista den 3 dennes hade sådana om

ständigheter förekommit, att Andersson häktades,

hvarefter han till härvarande cellfängelse införpas

sades. I går hölls med honom ransakning inför

Vista häradsrätt.

Den tilltalade är född 1842 i Linderås församling

af Norra Vedbo härad samt gift och har 9 barn.

Han arrenderar indragna militiebostället Viken.

Hans utseende är skyggt; på domarens frågor sva

rar han fintligt och undvikande. Enligt Anders

sons uppgift hade vid hästköpet tillgått på följande

sätt:

Tidigt på morgonen den 27 Juli 1887, just som

svaranden var i färd med att spänna för sin vagn

för att resa in till Grenna, kom Auguit Svensson

vägen framåt ledande en häst. De båda männen

råkade då i samspråk med hvarandra och upplyste

August att han skulle in till staden för att sälja

hästen liksom också svaranden nämde i hvad afsigt

han ämnade sig dit. Målsegaren erbjöd då svaran

den att köpa hans häst, något hvarpå denne ingick,

och öfverenskoms att betalningen, 200 kr., skulle

erläggas på aftonen. Derefter spände Andersson

den nyköpta hästen för vagnen och körde in till

Grenna. Då han vid 12-fiden på natten hemkom,

var August Svensson honom till mötes och mottog

då af svaranden köpesumman.

Målsegaren bestred att han erhållit penningar för

hästen. Han hade omstämda dag den 27 Juli ej

sammanträffat med Andersson mer än på morgonen.

Vid köpets afslutande hade öfverenskommits att An

dersson skulle få anstånd med betalningen till den

14 Mars påföljande år. Då likväl efter förfallotidens

slut köpeskillingen uteblef, instämde målsegaren sin

motpart till häradsrätten, der denne ålades med ed

gång fria sig från krafvel och sedermera äfven gick

eden.

Åklagaren, kronolänsman Wetterhall, fann det

egendomligt att Andersson, sorn var en försigtig karl

och yttrat sig hysa misstroende till Svensson, utan

att bQpra qvitto liqviderat sin danid till denne midt

i natten, då ingen var tillsftfles. Vidare påp«Äde

åklagaren, att hvarken svarandens hustru eller barn

hade någnn vetskap örn att så skett eller afvetat

att målsegaren vid tillfället fans på gården. Visser

ligen hade svaranden vid polisförhör uppgifvit, att

hans dräng Carl Åman var vaken, då husbonden

kom hem från Grenna, men detta hade Å. bestridt.

Svaranden hade dessutom påstått, att han å sitt

kreditiv på banken i Grenna samma dag uttagit pen

ningar, hvarmed han på natten betalt hästen. Detta

hade visat sig likaledes vara osanning.

Att vittna voro 14 personer instämda, af hvilka

5 blifvit på svarandens begäran kallade. Af åkla

garens vittnen hade flera för Andersson mycket gra

verande saker att omförmäla. Sålunda intygades att

han vid skilda tillfällen efter köpet och innan skul

den var förfallen sagt sig ha köpt hästen af Svens

son på kredit att betalas med 200 kr. den 14 Mars.

Ett af vittnena, stadsvaktmästaren A. R. Brockman

i Grenna, meddelade att svaranden, då vittnet, jemte

tvänne andra personer, kommit för att häkta honom

i hemmet, barhufvad och utan rock sökt springande

undkomma genom ladugården, men ertappats. Ett

annat vittne, byggmästaren Johan Johansson i Lång

liden, hade hört målsegaren två särskilda gånger

affordra svaranden revers på skulden för hästen,

dervid denne ena gången förklarat att dermed vore

det icke så brådt och andra gången tegat. Enskildt

till vittnet hade han dock sagt, att han visser

ligen kunde lemna revers, men lika gerna betala

kontant.

Svaranden bestred samtliga vittnesmålens riktig

het, särskildt protesterande lifligt mot detta sist

nämda. Fem vittnen, alla åklagarens, hade nu

hörts, då ransakningen, efter att ha pågått från kl.

10 f. m., afbröts kl. 3,15 e. m. för att åter upp

tagas kl.-5.

Om slutbehandlingen af Yngsjö

målet inför Villands häradsrätt i Lördags

meddelar Nya Sk. P:n: Som vittnen hördes ånyo

pigan Anna Andersdotter från Åhus kärr angående

förloppet före, vid och efter Anna Månsdotters maus,

Nils Nilssons, död, och kunde hon ej meddela an

nat än att han aflidit af blodstörtning. Likaså

upplyste Annas bror, Anders Månsson i Yngsjö,

muntligen och Anders Nilsson i Hernestad skrift

ligen, att förhållandet mellan makarne alltid varit

godt.

Anna, som först infördes, medgaf nu att det med

mangelrullen af sonen Per Nilsson utdelade slaget

tillfogats Hanna efter det hon strypts af svärmodern,

medan Per genom att kasta sig öfver hustrun hin

drat henne från att försvara sig. Hon påstod vi

dare, att mannen aldrig vetat af hennes otuktiga

förhållande till sonen.

Per vidhöll sina förut afgifna bekännelser, hvilka

nu voro samstämmande med moderns.

Rättens utslag, hvilket de anklagade fingo åhöra

gemensamt, blef, såsom förut nämts, för Anna lifs

tids straffarbete för otukt samt halshuggning och

lifstids vanfräjd för mord; för Per Nilsson för otukt

4 års straffarbete och för mord halshuggning, eller

för bägge att i ena bot mista lifvet genom halshugg'

ning samt att vara medborgerligt förtroende förlu

stiga för alltid.

Per var något upprörd vid domens afkunnande,

men Anna föreföll lugn och kallblodig, nästan hån

full, som vanligt.

Minneslista.

Fredagen den 31 Jan.:

Böra ansökningar om fyra lediga platser å Len

ningska sjukhemmet vara inlemnade till herr Carl

Swartz.

Utgår ansökningstiden för erhållande af understöd

åt personer, som önska i främmande länder för

värfva ökade insigter i bergshandteringen.

Utgår ansökningstiden till lediga småskolelärarinne

platsen i Östra Eneby församling.

Kl. li f. m. försäljes genom auktion egendomen

Ystad i Östra Stenby socken.

Före kl. 12 på dagen böra anbud å hästhållningen

vid brandstationen vara inlemmade till fabrikören

F. Blombergh.

Lördagen den 1 Fehr.:

Kl. V, 8—9 e. m.: Inbetalning till Norrköpings nya

arbetareförenings sjuk- och begrafningsfond.

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong,

Jernvägstågen

viel Norrköpings station

från den 1 Oktober 1889.

Norrut:

Nattsnälltåg ankotaffler 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m,

Dagsnälltåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m,

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m.

Qodståg „ 7,10 e. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder ut:

Nattsnälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.

Dagsnälltåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.

Persontåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.

Bland, tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.

Qodståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.

Qodståg (till Linköping) — — „ 5,30 f. m

Qodståg (till Norsholm) — — „ 2,20 e. m

Åstundas köpa.

Begagnade

Frimärken

af de till 10 öres valör omstämplade uppköpas:

blåa å 2, gula och tjenstefrimärken samt hela

franeokuvert å 5 öre st. Liqvid omgående. Svar

Hegardt, Bränkyrkagatan 6, Stockholm, (G. 486)

(1026)

Sågtimmer

af björk, al, furu och gran uppköpes af

Carl Fredriksons Träförädlings-Aktiebolag.

(916) Katrineholm.

I tjenst åstundas.

Spinnmästare.

Plats finnes för en duglig Spinnmästare

rid ett medelstort bomullsspinneri nära

Göteborg. Kompetente sökande torde upp

gifva löneanspråk och föregående verksum

het till »Bomullsspitmuiästare», poste re

stante, Stockholm. (G. 503) (1024)

p—wnrwi 'm’W%vrratx>*acBU»nr m*.

-: : »vvwr-nv nc

Åstundas Styra.

Ett bättre Pianino

för försigkommen elev önskas byra. Adress: Wall

bergs Bukhandel. (1009)

7.v"jx3triZi<rjvzfaar»zTara

Utbjudas hyra.

Ett litet Rum

kan få öfvertagas. Ilyran 65 kronor pr år. Ett

nytt möblemang kan få köpas mot billigaste pris.

Adress ä boktryckeriet.(1048)

Från den i nästa April

finnes att byra:

En ljus och vacker Lägenhet om 2 rum och kök

med alla nutidens beqvämligheter. Adress: Hand

landen F. A. Larson, JU 14 Södra S.t Persgatan.

(1035)

Den 1 April

finnas till utkyrniDg i JU 20 Hospitalsgatan ett

Rum med kök en tr. upp, 2 Vindsrum med kök

och vattenledning tamt ett dito med kök. (1033)

I närheten af Drottning

gatan finnes af en händelse en nyreparerad Vå

ning om fyra rum och kök, försedd med gas- och

vattenledning, att öfvertaga från den 1 April. Adr:

JU 18 Repslagaregatan, nedra botten, ingången till

ven sten< 1052)

Två Ruin och kök

med alla nutidens btqvämlighefcr. Adress: M 9

Vestra 8:t Persgatan. en tr upp. (948)

En Lägenhet på tre rum, tambur och hök samt

en dito på två rum och hök, inredda med nuti

dens beqvämligheter, äro lediga att hyra från den

1 April Anvisning i huset M 19 Trängsuudsga

tan, dä värden efterfrågas. (997 >

I närheten af Drottninggatan och Gamla torget

finnes att hyra från den 1 April ett fintmöbleradt

Rum, passande för en bättre ungherre. Anvis

ning erbålles i huset JU 19 Trångsundsgatau, en

trappa upp.(99S)

Den 1 April blifva 2:oe varma oen fuatfria Kurn

jemte kök och åtföljande lägenheter, belägna vid

en af stadens större gator, lediga att hyra. Un

derrättelse ä boktryckeriet.(993)

En nyreparerad Våning,

innehållande 6 rum och hök, vid Vestra S:t Pors

gatan uthyres för billigt pris den 1 April. Adress:

M. och C. J. Ljungqvist (846)

Till sali.

Ångpreparerade

Hafregryn

samt finsiktadt

Hafremjöl

i undertecknades Mjölbod, N:o 99 Slotts

gatan.

(1019) Kjellgren & Ringdahl.

Liberia-Iaffe

ånyo inkommet,

Guatemala och Santos-Kaffe, särdeles goda sorter,

hos Alfred Nilson.

(1044)

Nya torget.

Lundbergs Anjovis

i burkar,

Skärgårds-Anjavis,

såväl hela tunnor som efter vigt.

Dessa båda Anjovissorter kunna rekommenderas

såsom fullt mogna samt af finaste inläggning.

Nösunds Kryddsill,

Förloradt.

Ett par Glasögon

med gula bågar borttappades i veckan, och torde

npphittaren mot vedergällning återlemna desam

ma till Portiern å Central-Hotellet. (1049)

Diverse.

En god Säljare

erhåller genast förmånlig anställning att sålja sy

maskiner för Linköping och dess omn<jder. Vi

dare meddelanden af 0. N. Edenholm.

(T. v. 1050) Norrköping.

E. V. L. BERNIN.

Egendcmsförsäljare och Aflärsmäklare

samt innehafvare af

Sveriges Plats-Anskaffnings-Byrå.

Adress: Norra Vallgatan 58, Malmö.

Observera!

En ung driftig köpman i Stockholm med kapi

tal önskar genast första klassens agentur för so

lid firma i lättsålda och kuranta artiklar.

Svar till »VidBträckta bekantskaper», Stockholm,

poste restante. (G. 507) (1023)

ytterst delikat, hos

(1045)

Alfred Nilson.

Nya torget.

Portvin,

flera goda sorter, från 75 öre pr helbut.,

Sherry från 1 krona pr helbut, hos

Alfred Nilso

(1046) Nya torget.

Alfred Nilson.

Socker

af Gripens, Carnegies m. fl. till dagens lägsta pri

ser hos Alfred Nilson.

(1041)

Nya torget.

Extra prima Glycerinsåpä^

garanterad ren, utan färgämnen,

Stärkelse, Lutpulver. Vax

m fl. Tvättartiklar billigt hos Alfred Nilson.

(1042) Nya torget.

Golden-Russm,

finaste Btjelkfria J Matrussin, extra prima Söt

mandel hos Alfred Nilson.

(1043) Nya torget.

Annons-byte.

0. K. och Eust®li! Annonsbyrå torde observera

annonserna å första sidan.

(Ö. K. 10 ggr. 7 r.)

Till salu.

God svart Foderhafre

P. A. Enhörning & C:o.

Norrköping. (1021)

Till salu eller arrende

nästa 14 Mars utbjudes en egendom, belägen 1

mil från Söderköping och nära mejeri, säg och

qvarn. Areal 130 tid åker och 300 tid skog och

betesmark.

Närmare meddelar ALBERT JOHANSSON, adr.:

Varsten, Söderköping. (1022)

Aktie-egarne I Tjust nya Ång-

fartygs-Aktiebolag kallas till ordinarie bolagsstäm

ma ä Rådbus^t härstädes Torsdagen den 27 näst

kommande februari månad W. 4 e. m.

Vestervik flen 23 Januari 1890.

Norrköpings Tidningar Torsdagen den 30 Januari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Torsdagen den 30 Januari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4