Norrköpings Tidningar 1890-01-31

Sida 1

Östergötlands

enda

laglig» tidning.

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

Prennmerationsprlset: 12 kronor lör helt år, 9: 26 för tre fjerdedols,

6: 50 för halft, 3: 50 för ett fjordodolu år och 1: 25 för månad. På post

kontoren tillkommer icke något särskildt postarvode.

Lösnummerpriset: 5 öre.

Annonspriset: 10 öre (för annonser från andra orter: inländska 12'/,

ooh utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införeB nnder 40 öre.

Prenumeration och annonser emottagaB å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Fredagen den 31 Jan.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.

Redaktören traff

as för meddelanden kl. 9—10 f. m. å tidningen! byrå, Vestg*tegatan 18.

Utdelning ooh Xösnnininerfcrsäljaihg: Norr: Höderllng, Nystrand,

Norr 8terg.j Lindgren lo C:o, Lilla torget jPettersson, Handg.j Erikson, Slottsg.j

& boktryckeriet, Vester: Vessberg, Garlström k 0:o, Thorell k 0:o Vestorstorg.

Söder: Bröderna Dah’

, Söder tull; Petri k C:o och Sandberg, G:la Bådstugug.j

O. Lindblads, Östergrens, Scherqvists och Forsmans cigarrbutiker, Erio

son k O:o, Lennmalm k 0:o, Allm. Tidningsh., Fru Petterson, 8. Kyrkog.

Oster: Pihlblad, Knäppingstg; Fredr. Larson; Äng. Larson, Styrmansg.

Saltängen: Jonsson, Bodgag.; Moberg vid Gasv. Södra förstaden: Bergström.

Norra förstaden: A. G. Styrlander. Fredriksdal: Hedberg.

1890.

Från den 1 Februari

emottages prenumeration å

Norrköpings Tidningar

till årets slut med kronor li: —

,, 1 Oktober

„ 1 Juli . .

„ 1 April . ,

å 1 månad. .

8: 50.

5: 50.

2: 50.

1: 25.

Kyndelsmossodagen predika:

I S:t Olai kyrka: Högmässan (kl. 3): v. Kommini

ster Axberg. Aftonsången (kl. 6): vice Pastor

Arbin.

Högmässan för Norra församlingen (kl. 10 f. m.):

Komminister Häggström.

Skriftermål för Norra församlingen kl. 9 f. m.

1 Hedvigs kyrka: Högmässan: Komminister Ham

marsten. Aftensingen (kl. 5): Kyrkoherden Fo

gelqvist.

Kollekt upptages till beklädnadshjelp åt fat

tiga nattvardsbarn.

1 S:t Johannis kyrka: Kyrkoherden Appelqvist.

Kollekt upptages lör en kyrkobyggnad i Ham

burg.

I Central-Fängelsets kyrka (kl. 10 f. m.): Fångpre

dikanten Hylander.

Onder loppet af denea vecka äro vid Pastor*

.»;*

peditionen inom S:t Olai församling anmälde:

Födde: 3 mankön och 7 qvinkön.

Döde: Vagnmakeriarbetaren Ludvig Julius Allard,

31 är, 8 mån. och 13 dagar.

— Arbetaren Carl Fre

drik Westergren Glad, 63 år, 1 mån. och 27 da

gar — Arbeterskan Johanna Emilia Södergren, 32

år, 6 mån. och 5 dagar.

Vid Baston-Expeditionen i Norra församlingen åro

denna vecka följande anmäld:

Född: 1 qvinkön.

Vid Pastors-Expeditionec inom Hedvig anmälde.

Födde: 4 mankön och 1 qvinkön.

Döds; Enkan Johanna Jonsson, 85 år, 5 mån.

och 21 dagar.

— Pigan Hulda Ottilia Peterssons

son, Georg Valentin, 1 mån. och 1 dag.

— Enke

fru Karolina Charlotta Stenström, född Sundström,

56 år, 8 mån. och 12 dagar.

— Drängen Juhan

Viktor Anderssons dotter, Emma Kristina, li år,

4 mån. och li dagar.

Vid Pastori-Expeditionen inom S:t Johannis an

mälde :

Födde: 1 mankön och 1 qvinkön.

Döde: Stenarbetaren August Frithiof Johanssons

från Tabersberg son, August Albin, 21 dagar. —

Tidningsmannen Anders Gustaf Scgcrstens från

Salemsberg, Grymyhr, dotter, Brita Helena Kristina

(i Göteborg), 6 år och 21 dagar

Frälsnings-Årmén

li kåren anordnar stor

Kaffe- odi Välkomstfesl

Löjtnant Blom

å gamla Missionshuset, M 44 Handtverkaregatan,

Lördagen den 1 Febr. kl. 8,15 e. m. Sång och mu

sik Entré 25 öre.

Löjtnant Axelson kommer att närvara.

ViUkomu»! (1027)

Född:

En Dotter.

Gefle den 27 Januari 1890.

Lina Petre,

född Petre.

Wiil Petre.

(G. 11641) (1090j

Gud till sig hemkallat

vår lilla älskade Dotter

Ruth Charlotta,

sorn efter ea kort men svår sjukdom »tilla

afled i dag kl. 5,15 f. m, i en ålder af 8 må

nader och 24 dagar, djupt sörjd och begrå

ten af föräldrar, syskon och anförvaudter, hafva

vi härmed den sorgliga pligten att meddela

Norrköping den 31 Januari 1890.

Hjalmar och Amanda Engberg.

Farväl, lilla liuth! Från synder och sorg

Du går, dit allt godt öfverflödar,

Till nya Jerusalems saliga borg,

Der döden dig aldrig mer dödar.

En Ulen tid var du här hos oss så huld,

Så älskvärd och kär, dyra hjerta;

Nu går du till Jesus, befriad från skuld,

Ja allt, som kan göra dig smärta. (1095

Födde:

L. J. och Tholda MelléQS dotter i Rångedala.—

Claes och Sophie Kellgrens dotter i Venersborg

den 26 Januari.

— Wilhelm och Ebba von Ecker

manns dotter i Stockholm den 28 Januari.

— Wil

helm och Lotten Kanders son i Stockholm den 29

Januari — Martin och Vilma Asprotbs dotter i

Tranås den 26 Januari.

— Hjalmar och Helga Tro

landers son i Falköping den 26 Januari.

Döde:

Fabrikören Lars Fredrik Ståhlberg i Ståhlfors

den 28 Januari, 77 år.

— Bryggmästaren Johan

Leonard Kalb i Stockholm den 27 Januari, 52 år.

— Handlanden Adolf Ludvig Ulander i Upsala

den 26 Januari, 63 år. — Apotekaren B. E. L.

Hermanson i Lenhofda den 25 Januari, 47 år.

Sammanträde.

Pendylerna

samlas den 1 Februari kl.

*/* 8 e. in.

Uppdragning och ruckning kl. 8. Allmän supé

kl.

'/> 9- Nya kassakistan förevisas; hvarefter de

allvarliga göromålen börja

(1093) Skattmästaren.

Kungörelser.

Upphandling af proviant.

För Centralfängelsets i Norrköping räkning kom

mer detsammas behof a t proviant ni. fl. artiklar

nnder tiden från den 1 April till den 1 Oktober

innevarande år att upphandlas, nämligen:

l:o) Till fångarnes utspisning:

ltågmjöl, sammanmalet, cirka 9,000 kg; Hvetemjöl,

siktadt, c:a 950 kg\_

Korngryn, c:a 1,500 kg; Hafre

gryn, c:a 35 kg, Arter, c:a 2,000 kg; Potatis, c:a

200 liter; Mjölk, skummad, c:a 34 liter om dagen;

Oxkött, färskt, c:a 1,160 kg, deraf c:a 66 kg hög

tidskött till Påsk och Midsommar och en del ben

fritt kött till sjukhuset; Fläsk, saltadt, c:a 794 kg;

Sill'

, c:a 845 kg, Sall, c:a 470 kg, Peppar, ela 13 hg;

Ingefära, c:a 13 hg; Grönsaker, i mån af behof; söt

oskummad Mjölk till högtiderna, ela 60 liter, äfven

som behöflig sådan till sjukhuset; franska Bröd och

Agg jemväl till sjuke fångar.

2:o) S. k. Premievaror:

Skummad Mjölk i mån af behof (åtgången för

närvarande c:a 300 liter i veckan); s. k. Bondost i

mån af behof; Dricka, ela 5,000 liter, i mån af be

hof; Smör, i mån af behof; Fläsk, torrt ooh benfritt,

i mån af behof; Sirap, i mån af behof, c:a 40 kg i

månaden.

3:o) Såpa, c:a 200 kg och Soda, o:a 150 kg.

4:o) Barrved, c:a 840 km; Björkved c:a 66 km;

Båghalm, slagtröskad, c:a 3,000 kg.

Hugade spekulanter ega att å desssa artiklar in

sända skriftliga förseglade anbud till fängelsets

kamererarekontor före klockan 12 på dagen den

6 Mars; hvarvid iakttages, dels att anbudet skall

vara undertecknadt af anbudsgifvaren med uppgift

om hans yrke ooh postadress, samt innehålla för

klaring att han ställer sig till efterrättelse Kongl.

Maj:ts kungörelse af den 10 Maj 1889 (»e Svensk

Författningssamling N:o 15 s. å.), dels att å om

slaget bör vara antecknadt, att detsamma inne

håller anbud jemte dettas föremål; dels slutligen

att anbudet skall innehålla uppgift å den borgen

som kan ställas, örn så äskas.

Anbuden upptagas icke till pröfning, derest de

innehålla obestämda öfver- eller underanbud, eller

örn de komma senare än här ofvan säges, såvidn

de icke insändas med posten, i hvilket fall ofvan

stående nådiga kungörelse innehåller särskilda före

skrifter.

De gjorda anbudens antaglighet kommer att pröf

vaa a£ Kongl. Fångvårdsstyrelsen senast tre veckor

efter den för anbudens afgifvande bestämda tid, ooh

tillkännagifves, att alla de, som afgifvit anbud, äro

dervid bundna, intilldess denna pröfning försig

gått.

Förenämda artiklar skola omkostnadsfritt för kro

nan levereras vid Centralfängelset å de tider ooh

till de qvantiteter, som af meddelad reqvisition be

stämmas.

Betalning för godkänd vara, sorn under månaden

levererats, erbålles vid samma månads slut.

Närmare underrättelser lemnäs å fängelsets ka

mererarekontor, som hålles öppet hvarje söckendag

från kl. 9 f. m. till 1 e. m.

Centralfängelset i Norrköping den 30 Jan. 1890.

li. W. Forsshteck,

(1064)

Fängelsets birektör.

sammanträdet för Lördagen den 1

Februari inställes.

(1065) STYRELSEN.

Bouppteckning.

De, sorn hafva skulder eller fordrin

gar till aflidne Handlanden N. P. Johnsson, torde

desamma till undertecknad anmäla före den 15

nästkommande Februari.

(1030) Charlott Johnsson.

Stora Teatern.

PA genomresa gifves af

Sandvallska sällskapet

Söndagen flen 2 Februari 1890 kl.

'/„ 8—'/, li

endast för denna gången:

SIalleltijaii-1'lfckan,

nutidsbilder ur Stockholmslifvet med sång i 5

tablåer. (Svenskt original).

Endast denna representation kommer att glfvae!

____

(1076)

Central-Hotellets Café.

Konsert

hvarje afton kl '/a 8 af

Naumannska Solist-Kapellet.

Fri entré A» Bartols.

Centralhotellets Konsert-Salong.

Från och med Lördagen den 1 Februari uppträ

der i förening med

Naumannska Kapellet

Skandinaviens förnämste Dam-komiker och Sopran

sångare

Herr C. Nielsen-Uhrdahl.

Entré: Salongen 50 öre. Läktaren 25 öre.

A. Bartel».

Ot>».! Herr Nielsen Uhrdahl uppträder en

dast en kort tid.

Stadshusets Schweizeri.

Hvarje afton

utföres

MUSIK

från kl.

'/» 8 e- m

Sandbergska Kapellet.

Fri entré.

(11116)P»

. J. Borg.

Arbetareinstitutets

Föreläsningar.

Lördagen den I Februari kl. 8 e. m. och Söndagen

den 2 Februari kl.

'/, I.

Lektor Edy. Jäderin.

Astronomi: Jordens utvecklingshistoria.

len.

— Ljusbilder.

Iutr&desafgift 10 öre, årskort 1 kr.(9891

Solen.

— Ljusbilder.

Cirkus John Madigan

S:t Persgatan.

Fredagen kl.

*/i 8 samma program som till Bell

och Bolangers recett.

Lördag kl.

'/,8 stor Clown-föreställning med ama

tör-ridoing. Priset 25 kronor.

Söndag kl. V» 8 stor Folkfest.

Obs.! Se affischerna. (1051)

Damfrisering.

Tvättning af butvudot samt hö

rot jemte kamningar utföras -vill efter i Stock

holm genomgången kurs af

Fru Karln Dahlgren.

Adress: M 5 Gamla Rådstugugaten, midt emot

Immanuelskyrkan.(1034)

C. W. Schyberg

träffa» å Stora Hotellet Lördagen den 1 Februari

frän kl. 9 f. m. till 2 e. m. medförande ett mindre

lager af skodon.

Beställningar och reparationer emottagas.

Obs.! De låga priserna. (1036)

Realiseras

till inköpspriser:

Långsjalar af helsi!ke till 5: 50 st.,

Bröstgarnityr af gipyr samt Spetsar,

Handskar, fina musketör samt 4-knapps

i ljusa färger,

Valen elen *spetsar, breda, för besättnin

gar och garnityr,

Baladjöser, broderade samt af linong.

Mina Unberg.

21 Drottninggatan 21. (1014)

Torsten Petres

uti Frankrike senast utkomna och med

stort bifall omfattade Sånger och Roman

cer, hvaribland särskildt bör framhållas

såsom ovanligt efterfrågad ”La Perle

fine — Souvenir de Genéve”

finnas att tillgå äfven i Norrköpings båda

boklådor, såväl som uti all svensk Musik

handel.

“Musik för Hemmets Förlagsexpedition“

Stockholm. (1078)

DC C0GCGO BoOUCTTOSOO 5

Handväfs-Åpparat

för stoppning af strumpor, duktyg

m. m., lämplig och nödvändig i

hvarje hus här.

Pris 2 kr. 50 öre st. iör mindre,

» 5 » » större

säljas hos

Lennmalm & C:o.

(1097)

JfrSvXj yopjooo fifcfigtwQ aoGQ [jooo.

Brand- oob Lifförsäkrlngs-AkUebolaget

SVEA

Göteborg

meddelar:

Brandförsäkring

på viss tid och dels på sll fr

Lif-försäkring,

dels på viss tid och dels på sll framtid.

af hvars vinst försäkringstagarne äro delaktige

samt

Liiränte-

och Eapitalförsäkring.

Agenter:

i Norrköping: Richard Roos (endast för Brandförsäk

ring).

d:o Baron Sixten Fleetwood (endast för

Lifförsäkring).

d:o Gust. Ohlsson (endast för Lifförsäk

ring).

i Norsholm: C. N. Gasslander.

i Söderköping: Carl Wallberg.

i Katrineholm: Kullberg $ C:o.

1 Waldemarsvik: Aug. Andersson.

i Finspong: Hj. Höjer.

(G. 10001 X 24) (1238)

ktyg

"| Norrkopp Mek. Gymnastikinstitut

Sjöförsäkrings-Aktiebotagei

OCEAN

i fiöteborg.

Grundkapital och Garantifond kr. 1,000,000: 00.

Reserv, och öfriga tönder . . „ 1.236,992: 22.

"kr. 2,236,992: 22.

meddelar genom undertecknad alla »lag;» »jö

fSrw&lfriiig-ar äfvensom försäkringar mot

risker vid landttranaporter. till billi*»

premier och på liberala vilkor.

E«1w. Ståhlbom,

Städernas bolag

till brandförsäkring af lösegendom

meddelar mot brandskada, förorsakad genom

EMs välla, explosion eller åska, iör

säferiltg å lösegendom, deribland jem

ra! varulager, foforiksredskap och

maskiner, till ytterst billiga premier. Kon

toret, N:o 4 Drottninggatan, hålleo öppet alla helg

fria dagar från kl. 10 till 1. Närmare meddelar

Brandstodakomiténa Sekreterare. Kamreraren A. L

8nndioB.

Norrköping i Januari 1889.

BranflHtodwbomltén. (282)

Försäkrings-Aktiebolaget

SKANDIA

i Stockholm

meddelar alla slag af Brand- och Lifförsäkricgar.

Kontor i Norrköping:

Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning

gatan; öppet hvarje belgfri dag kl. 9—3 och 5—7.

Underagenter:

för Norrköping: Herr eharles Cederberg,

Herr Sven Svanberg,

för Söderköping: Herr A. J. Schubert,

för Waldemarsvik: Herrar Nilsson 4 Janse.

Norrköping i Agenturen den 1 April 1889.

Carl Grönlund.

;*<•.. grundkapital:

WlAIlop> 12,0 0 0,0 0 o,

Skån©:

Kronor,

Malmö.

Brand

, Hyrs

, LII

, Pessioss

, Llfråcte- m. fl. för

säkringar meddelas genom: Oskar Ahlbesi i Norr

köping, träffas Hospitalsgatan 15, kl. 9—12, 4—6

N. Witz i Katrineholm-

Åkta Spanska Viner

Lacave y &

firmans Agent Helge KliregåBkOrg. Hotell Bellevue,

försäljas fortfarande

hos

Lacave y Cs

(13700)

Forshaga ^Gräddsättare,

ismetod*

på 5. timmar,

lern n ar stort smörutbyte, utomordentligt godt och hållbart smör, frisk och hållbar skummjölk, som

derför tål lång transport utan att surna, prisbillig, lättskött, isbesparande. Prima intyg och prisku

rant lemnäs från Forshaga Aktiebolag, Kil, samt af Brukets ombuxl, vid löi*e-vi»ninjy &

Stora Hotellet i Norrköping, Lördagen den l:»ta instundande Fe

bruari. (1063)

Leverans

till

Statens Jernvägar af Oljor m. m.

För Statens jernvägar komma följande qvantiteter af flät' nedan uppräknade

varor ali i år upphandlas:

10,000 kg Olja, bom

fotogen- (Amerikansk Standard White),

gas-,

lin

, rå,

» kokt,

mineral cylinder

» lokomotiv- (sommar),

» d:o (vinter),

» vagns-,

rof

» spermaceti,

Talg,

Såpa,

Bomullstrassel.

I öfrigt hänvisas till annonsen liärom i Posttidningens bilaga »Tidning för ie

veranser till Staten» N:ris 4, 5 och 6.

Stockholm den 27 Januari 1890.

Kongl. Jernvägs-Styreisen.

210,000 »

2,500 »

10,000 »

30.000 »

75.000 »

25.000 »

65.000

52.000

95.000

16.000

30.000

15.000

65.000

(G. 11418)

Liverpool & London & Ctlobe

Insurance Company

fonder 134,000,000 kronor,

lemnar brand- och lifförsäkringar genom

SI. F. SJÖGREN.

NORRKÖPING.

(T. v. 8053)

Phtenix Assurance Company,

Brandförsäkringsbolag i London

(grundadt 1782 och representeradt i Sverige sedan början af innevarande århundrade).

Solidarisk ansvarighet med delegarnes hela förmögenhet. Utbetalda skadeersättningar kr. 290

milioner. Tecknar försäkringar mot brand på billiga och liberala vilkor genom

Nordlöf &. Oso,

(4872) befullmäbtigade Ombud för Norrköping och omnejd.

SUN FIRE OFFICE, London,

stiftad 1719,

emottager alla slags Brandlörsåkrlngar till gällande premier.

Bolagets Försäkringssumma uppgick år 1887 till,

Fund 3S-4,050,000

»Iler öfver Fem och tre qvart MUliarfl Kronor.

(T. v. 9886)

Herman Tesdorpl. Agent.

Hrarjelianda.

»Folktro». Besynnerliga rykten göra

gin rund bland en del lättroget, cj tid

ningsläsande allmogefolk i flera för

samlingar i Uppviddinge härad af Krono

bergs län. Ooh ju mera de spridas,

desto tokigare blifva de. Vi nämna

här några:

Ryska flottan rustas i ordning och

ämnar begifva sig till Gotland och

Öland för att eröfra dessa öar. Svenska

krigshären bereder sig till motvärn, och

order ha utfärdats till soldaterna att

hålla sig på rotarne, och om det gäller

en dust, vara färdiga att kunna afgå

12 timmar efter uppbud. Att jernet

stiger, är säkert tecken till att krig

står för dörren.

Konung Oscar li fick af czaren i

Ryssland till julklapp mottaga en skäppa

linfrö med åtföljande skrifvelse: »Räkna

dessa frö, kan du göra dig en liten

föreställning om min krigshärs storlek,

i fall du ej förut känner till det.» Ko

nung Oscar skall derefter som nyårs

gåfva skickat czaren några kilogram

starkpeppar, den starkaste, som kunnat

åtkommas i Stockholm, samt skrifvit:

»Käre bror! Räkna nu du och bit sön

der hvarje pepparkorn, så kan du väl

förstå, hura stark min lilla här är;

jemför för öfrigt min sända peppar med

det af mig mottagna linfrö, så är den

förra i styrka vida öfverlägsen din sänd

ning, och så är det med min krigshär.

Akta dig för öfrigt för mina bandhun

dar (härmed skulle menas kanonerna

å Kungsholmen och Drottningskär i

Karlskrona).

Den mäktige potentaten i ryska riket

skall då hafva tagit en hel hand full

spegeln. Kunde det finnas någon grund för de

misstankar, kvilka i går vaknat hos mig? Var

denna resa till Australien endast en förevänd

ning, på det alt mitt vittnesbörd icke skulle

kunna i framtiden blifva graverande för benne?

KuDdo detta klagorop ändock bärleda sig från

en i nöd stadd menniska? Hade fru Garbutt —

men nej, jag knöde icke kläda denna fasans

fulla aning i ordl Ooh skalle jag nu — denna

fråga sysselsatte mig mest — följa med till Lon

don för att ioke blifva i tillfälle att göra vidare

upptäckter?

Omöjligt! säde jag till mig sjelf. Min fantasi

för mig långt öfver rimlighetens gränser. Och

dock . . ,

Hur mycket jag äu resonnerade med mig sjelf,

kunde jag icke förjaga de tankar, sora trängde

sig på mig, oob innan jag var färdigklädd, bade

jsg fattat det beslut, att jag före min afresa skulle

göra ännu ett besök i Munktoruet, för att riktigt

undersöka hur Baken förhöll sig.

Under resan visade sig fru Garbutt ytterst

förekommande mot mig; hon yttrade till och med

någonting örn att äfven, örn ej omständigheterna

s& snart skilt oss åt, sknlle hon dock icke länge

tågat behålla mig i sitt hus.

»Ni är alldeles för vacker, fröken Phillips,

och när man har en ung, varmbjertsd son, så . ..»

»Simpelt och öfverdrifvet,» tänkte jsg. »Osann

till ooh med i sin vänlighet. Hvarför smickrar

hon mig nu?»

ConsueloB allvarliga tillbakadragenhet stack

fördelaktigt af mot moderns forcerade glädtig-

bet. Hvilka planer hon än hade, ogilladeB de

synbarligen af honom.

Vid stationen skaffade ban oss en vagn, ooh

sedan ban lofvat att klockan half två möta oss

vid Criterion, lemnade han oss.

Så snart ben var borta, förändrades fru Gar

butts sätt — jag visste nu, att Lod baft någon

bestämd afsigt med sin vänlighet.

»Fröken Phillips, vill ni göra mig en tjenst?»

frågade bon.

»En tjenst?» upprepade jag förvånad.

»Det är ingenting svårt, men för mig skulle

det vara en verklig välgerning,» svarade bon

hastigt.

Jag såg undrande på henne. Det måste vara

någonting af största vigt, ty trots hennes märk

värdiga sjelfbeherskoiDg kunde Lon nu ioke

dölja deo oro, som pinade henne.

Höfiigheten tvingade mig att säga, att det

skulle vara mig en stor glädje att kunna på

något sätt vara henne till nytta — men jag rod

nade öfver dea osanning, sorn jag visste att

dessa ord innehöllo.

»Tack — jag kände att jag kunde lita på er.

— Det är ett mycket enkelt uppdrag jag vill

att ni skall utföra — endast att gå till ett ställe,

hvars adress ni skall f& af mig, samt der hemta

ett paket.»

»Vill ni säga mig hvad detta paket inne

håller?» säde jag tvekande. »Vi känna hvar

andra eå obetydligt,» fru Garbutt, ooh . . .»

»Mycket sant,» afbröt bon. »Vänta ett ögon

blick — lät mig tänka.»

honom. Det är t,

inte riktigt treiligt att vara

dea enda värela» i hela England, som visste örn

att han fana här, isynnerhet när man inte visste

hvar han fans; det var alldeles sorn örn jag

Btått i ansvar för honom — fastän naturligtvis

en husvärdinna inte kan vara ansvarig för alla

sorn hyra rom hos henne, synnerligast när de

sorn herr Kibbie komma direkt från Australien,

der de varit i tjngn år . ..»

»Jag ber om föÅåtelee — ni misstager er all

deles,» afbrit jag. »Jag önskar ioke träffa herr

Kibbie, utan bar endast kommit för att hemta

ett paket, som ban bar lemnat i er vård.»

Hon betraktade mig på ett sätt, sorn kom

mig att kinna mig illa till mods.

»Har ban sjelf skickat er hit?» frågade hon

skarpt.

Jag skakade blott på bnfvndet.

»Har ni ett skriftligt intyg från honom?»

»Nej» — jag var myeket förargad på fru Gar

butt, sorn försatte mig i denna obehagliga be

lägenhet — »Jag känner icke herr Kibbie. Jag

har gått hit för att göra en vän ea tjenst,

oob .. .»

»Då kan jag inte lemna er paketet. Jag kän

ner på mig, att allt inte är sorn det skall vara.

Jag känner er inte. Kanske bandiar ni på god

tro — kanske inte. Hvad vet jag? Blott en

sak har jag klart för mig, ooh det är att herr

Kibbie tillsade mig att icke lemna paketet till

någon annan än den, sorn bade ett skriftligt in

tyg från honom. Denna befallning ämnar jag

lyda.

— Vet ni således inte hvar han fins?»

jag ioke missförstå det ntlryok, som Consuelo

Garbutts ögon antogo, när de denna klara ooh

soliga morgou folio på mig. Det var ett ut

tryck af den mest osminkade beundran, blandad

med förvåning. Jag förstod myoket väl orsaken

till den senare. Mina ögon och färger äro de

starkaste punkterna i mitt utseende, ooh när han

föregående dag såg mig, bade jag ingalunda

visat mig till min fördel.

»I dag ser ni mycket friskare ut,» säde han,

i det han envisades att fatta min band, oaktadt

han såg att jag var sysselsatt med koppar ooh

téskedar. »Ni måtte varit alldeles förbi i går —

jag har nästan aldrig Bett någon se så sjuk ut.»

»Jag var litet trött,» svarade jag lugnt ooh

fortsatte mitt arbete, utan att försöka att vidare

förlänga samtalet.

Utan att direkt se på fru Garbutt, märkte jag

likväl den stora lättnad bon erfor, när hon säg

att jag ioke tycktes önska att på något sätt

tilldraga mig hennes sons uppmärksamhet,

»Om hvilka planer talar du, mamma?» frågade

han.

»Vår plan att göra en tur till Australien.»

Han spratt till och såg förfärad på modern.

Till svar på denna blick betraktade hon honom

stadigt — jag märkte hur helt ooh hållet denna

bliok kufvade honom.

»Bjud fröken Phillips litet champinjoner,» sade

hon vänligt, såsom örn hon velat väcka honom

ur den förvåning, hvilken hennes ord framkallat

hos honom.

En fasansfull vecka 7

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen dm 31 Januari 1890.

Norrköping den 31 Jan,

Stadsfullmäktige hade i går kl. 5

e. m. sammanträde, hvars offentliga del

räckte till kl. half 9. Härefter hade full

mäktige slutet sammanträde beträffande

en särskild fråga, hvarvid referenter och

åhörare ej fingo närvara. Detta samman

träde slutade kl.

3/4 10.

Vid det förra af sammanträdena före

kommo följande ärenden:

Justering af dagens pretokcSI

bestämdes skola ega rum Lördagen den 15

Februari kl. 12 middagen å drätselkamma

ren a sessionsrum. Till justeringsmän ut

sågos hrr Fogelqvist och Rudholm.

Bevillningsberedningarna.

Till medlemmar af dessa utsågos för Hed

vigs församling: grosshandl. Fr. Nystrand,

fab ikören N. Sandström och snickaren Axel

Beckman (omvalde). Suppleanter: gross

har diaren Axel Engberg och skräddaren J.

A. Cyrus; för S:t Olai församling: dispo

nenten Conrad Östergren, handlanden W.

Carlström och bryggaren C. F. Andersson

(omvalde). Suppleanter: kopparslagaren A.

Palmgren och disponenten Fr. Aberg; för

Norra församlingen: handlanden Gustaf Ny

strand, disponenten Knut Hagberg (omvalde)

och jernkramhandlaren Emil Hellman (ny

vald). Suppleanter: hyrkusken C. R. Holm

berg och fabrikören C. L. Svensson (den

gistnämde nyvald).

Bsskattningsfrågor.

Borgs kommun hade hos kammarrätten

anfört besvär öfver det beslut af länets

pröfningsnämd,hvarigenom Norrköpings stad

befriats från staden ålagd bevillning i Borgs

socken för inkomst af vattenledningen. Full

mäktige beslöto på hemställan af drätsel

kammaren att i sitt afgifvande yttrande på

samma skäl som förut bestrida de anförda

yrkandena.

Tapetfabrikören J. A. Hedenström hade

äfven hos kammarrätten anfört besvär der

öfver, att pröfningsnämden i likhet med

taxeringskomitén nedsatt hans taxering för

1889 från 40,000 kr. (som bevillningsbered

ningen föreslagit) blott till 25,000 kr. och icke

i enlighet med ett ingifvet intyg till 15,504

kr. 94 öre. På drätselkammarens hemstäl

lan beslöto fullmäktige att i sitt afgifvande

yttrande yrka, att besvären måtte af kam

marrätten ogillas, då intygen ej vore andra

eller vidare bevisande än de inför pröfnings

nämden företedda.

— Hrr H. Wahren, J.

A. Anderson och Hagberg ansågo intygen

tillfyllestgörande och önskade, att fullmäk

tige måtte medgifva klagandens yrkande.

Hrr Engelke, Peterson^och Nystrand förfäk

tade drätselkammarens mening, söm ock af

fullmäktige bifölls.

Handlanden A. F. Andersson hade lika

ledes anfört besvär öfver pröfningsnämdens

beslut, att han, hvars landtbruks- och han

delsrörelse gått med en förlust af 356 kr.

t)S öre, likväl ålades bevillning efter en in

komst sf 1,100 kr. Då uppgifterna ej kunde

anses styrktä, beslöto fullmäktige på drät

selkammarens hemställan, att fullmäktige i

sin infordrade förklaring skulle yrka, att

besvären måtte lemnäs utan afseende.

Saroma beslut fattades med afseende på

af fabrikören Dan. Bergman anförda besvär

öfver, att honom påförts såsom beskattnings

bar inkomst 7,500 kr., då hans böcker vi

sade en dylik af blott 5,934 kronor. Då

klaganden ej i laga ordning anfört besvär

hos pröfningsnämden, beslöto fullmäktige i

enlighet med drätselkammarens hemställan

att hos kammarätten yrka, att besvären

måtte lemnäs utan afseende. För en mot

satt mening talade hr Hagberg; men be

möttes af hrr Peterson och borgmästaren

Lothigius.

Kronofogden Carl Grönlund, som af bevill

ningsberedningen uppskattats till 12,500 kr.

inkomst för år 1889, men af taxeringskomitén

till 15,400 kr., hvilket med en mindre förän

dring blifvit af pröfningsnämden faststäldt,

bade yrkat nedsättning till det af bevill

ningsberedningen föreslagna belopp. Drät

selkammaren hemstälde, att då det till be

svären fogade intyg ej vore tillfyllestgö

rande, fullmäktige måtto yrka, att besvären

lemnades utan afseende.

Enahanda vardt beslutet angående v. hä

radshöfding N. Stråhles besvär öfver pröf

ningsnämdens beslut att bestämma hans be

skattning lika med taxeringsnämden efter

en inkomst af 9,000 kr. i stället för, såsom

bevillningsberedningen föreslagit, 6,400 kr.

Åfvenledes fattades samma beslut i fråga

om »i kamreraren A. L. Sundius anförda

besvär. Pröfningsnämden och taxerings

komitén bade bestämt hans bevillning att

utgå efter 6,200 kr.; verkliga beloppet vore

enligt klagandens beräkning 5,351 kr. 3

öre.

Begäran om pension.

Från poliskammaren hade inkommit skrif

velse med begäran örn en årlig pension å

600 kr. för polisöfverkonstapeln A. M. An

derson, hvilken på grund af iråkad sjuk

dom ej längre kunde tjenstgöra. Ärendet

remitterades till drätselkammaren.

Poliskårens pensionering.

Utan egentlig diskussion (herrar li.

Wahren och Nyberg yttrade sig endast om

frågans formella behandling) beslöto full

mäktige bifalla af drätselkammaren gjorda

hemställanden beträffande polismästaren M.

Edelstams år 1888 gjorda framställning om

beredande af pensionsrätt för medlemmarne

af stadens poliskår.

Sålunda beslöts:

att hvarje medlem af stadens poliskår skall vid

sitt afsked från kåren vara berättigad att för sin

återstående lifstid erhålla pension från stadskassan,

kommissarie med 1,000 kronor, öfverkonstapel med

650 kronor och konstapel mod 550 kronor, allt pr

år räknadt, dock under följande vilkor och förbe

håll:

l:o) att polisman för att vara till pension berät

tigad skall hafva uppnått minst 58 lefnadsår, för

så vida han ej redan vid 55 års ålder af poliskam

maren anses icke fullt tjenstbar, i hvilken händelse

han redan vid sistnämde ålder är pensionsherättigad;

att det för berättigande till pension vidare erfordras

att polisman skall hafva varit i ordinarie befattning vid

kåren anstäld, kommissarie och öfverkonstapel i minst

20 år samt konstapel i minst 28 år; att kommissarie

skaili minst 10 år och öfverkonstapel i minst 5 år hafva

innehaft sina befattningar för att få åtnjuta deremot

svarande högre pension; att kommissarie, som vid

afskedstagandet innehaft kommissaricbcställning kor

tare tid än 10 år, skall erhålla pension såsom öfver

koastapel; samt att nu antagen polisman skall utan

afteende på tjensteår vara berättigad till pension vid

uppnådda 58 lefnadsår, dervid dock i afseende på

kommissarien Söderholm, öfverkonstapeln Samuels

son samt konetaplarne Appelgren och Andersén gäl

ler ntt Söderholm varder pensionsherättigad vid 65

år och de trenne andra vid 60 år. Hvad öfverkon

stapeln Andersson beträffar, så enär han på grund

af sjuklighet ej lärer kunna längre qvarstanna i

tjensten, berättigas han erhålla öfverkonstapelspen

sion vid sitt afskedstagande, äfven om detsamma

inträffar före den af herr polismästaren angifna

ålder;

2:o) att den redan bildade pensionsfonden varder

med full eganderätt på staden öfverlåten;

3:o) att staden berättigas att af polispersonalens

lön för hvarje år afdraga ett belopp, motsvarande

tvä procent af lönen, kommissariens lön dervid be

räknad till dess sammanlagda belopp eller 2,148

kronor;

4:o) att staden berättigas uppbära Vvdelar af de,

enligt ordnings-itadgan för rikets städer, poliskåren

tillkommande bötesmedel;

5:o) att det belopp, som utöfver räntan å fonden

samt do under mom. 3 och 4 här ofvan omnämde,

från ; •oliskåron hemtnde inkomster, årligen erfordras

för kårens pensionering, skall utgå från stadskassan;

och

6:o) att polisman, hvilken på grund af förseelse,

försu Jmelse eller olämplighet varder från tjensten

skild icke må vara berättigad vare sig till pensiou

eller tili återbekoramande af något utaf det han un

der sin tjenstetid på ofvan angifna sätt till pensions

fonden oller staden inbetalt

Åt borr polismästaren uppdrages att, i enlighet

med de sålunda faststälda grunderna för poliskårens

pensionering, uppgöra och till stadsfullmäktige in

komma med förslag till pensionsreglemente.

Beslutad logbyggnad.

På hemställan al drätselkammaren bemyn

digades denna att & af staden inköpta lägen

leten Ektorp låta uppföra en logbyggnad,

reräknad kosta omkring 2,300 kr., hvilka

skulle i stadens räkenskaper påföras lägen

löten Ektorp.

Byggnadsplats för högre fiickskola.

Drätselkammaren föreslog till dylik plats

att kostnadsfritt af staden upplåtas tomterna

N:ris 6 och 7 i qvadraten Blomman invid

Södra promenaden, under förbehåll att det

lolag, som för det uppgifna ändamålet skulle

lebygga tomterna, kommit till stånd senast

till den 31 December 1891.

Byggnaderna å dessa tomter skulle icke

få för annat ändamål än till en högre flick

skola användas, och bordo bolaget till drät

selkammaren öfverlemna en till drätselkam

maren eller ordres utfärdad, med medgif

vande af rätt till inteckning såsom för ogul

den köpeskilling försedd förbindelse å det

pelopp, hvartill tomternas värde efter 40 öro

qvadratfoton uppgår eller 9,763 kr. 20 öre,

hvilken förbindelse icke må vara till be

talning förfallen eller räntebärande förr än

det fall skulle inträffa, att byggnaderna å

tomten icke längre till högre flickskola an

vändas.

På yrkande af hr Engholm förklarades

ärendet hvilande till nästa sammanträde.

Afslagen motion.

Norrköpings fastighets eg ar eförening hade

anhållit, att kommunalutskylaerna måtte få

inbetalas i tvänne terminer: i April och Ok

tober. Hr Palmgren hade upptagit denna

ansökan sorn sin motion, och drätselkamma

ren hade tillstyrkt bifall dertill med hem

ställan om betalningsterminernas förläggande

i Maj och Oktober. De personella afgiftern»

borde dock ovilkorligen erläggas vid första

uppbördsstämman. Xrendet har länge varit

hvilande.

Efter en stunds diskussion afslogo fullmäk

tige utan votering såväl motionen som drät

selkammarens hemställan.

Mot dessa förslag uppträdde i främsta

rummet hr Eberstein, hvilken ansåg den

föreslagna lättnaden endast varda till förmån

för de större skattdragande, hvilka derpå

kunda göra några afaevärda räutevinster,

men af föga gagn, ja just genom nämda

vinster samt äfven genom ökade uppbörds

kostnader till skada för do mindre. Isamma

syfte som hr Eberstein talade hrr C. J. An

fer tui t och Holmberg,

hvilka dock ville hafva

den Hittills varande uppbördsstämman för

lagd till dc första dagarne af Juli; hrr

Engelke, Blombergh, Ringman och gander,

hvilka framhöllo, att de egentliga arbe

tames utekylder härstädes erlsdes afarbets-

gifvarne, icke af arbetarne sjelfve, hvar

för lättnaden för dessa blefve illusorisk;

hr Rosengren, som då han blifvit tveksam

om huruvida icke den föreslagna förändrin

dringen skulle bereda arbetarne mera olägen

het än gugn, återkallade sitt vid ett före

gående tillfälle gjorda yrkande om bifall;

hr Swartz, som mot hr Anderson påpekade

att kommunalutskylderna faktiskt redan nu

mottagas så sent som i Juli månad. För

motionen talade hr Palmgren, som påpokade

dess gagn för arbetaren, och hr Nyberg, som

framhöll att äfven många andra bland sam

hällots medlemmar deraf för visso skulle

hemta lättnad.

Förslag till matvaruförordning tor Norrköping

Beträffande helsovårdsnämdens från före

gående sammanträde hvilande förslag härom

yttrade sig hr Swartz i ett längre anförande,

deri han framhöll vigten af att till försla

gets § 3 foga åtskilliga bestämmelser i akt

oell mening att få till stånd nödig mjölk

kontroll, för hvars genomförande hemstäldes

om ett anslag af 1,000 kr. en gång för alla

till nödiga apparater. Att genom juridiska

bestämmelser nå mjölkproducenterna ansåg

tal. svårt att genomföra; men trodde det

varda särdeles kraftigt verkande, om resul

tatet af undersökningarna genom tidningarna

offentliggjordes. Vice ordföranden hr Swart

ling hemstälde, att då man ej torde hunnit

sätta sig in i det nu väckta förslaget, ären

det måtte återremittoras till heleovårdsnäm

den, Born sålunda blefvo i tillfälle taga del

af hr Swarfz’ förslag och derom yttra sig.

Borgmästaren Lothigius tackade hr Swartz

för de upplysningar han i frågan lem

nat, instämde med hr Swartling om åter

remise till helsovårdsnämdon, då denna

kunde med den rätt den egde inkalla hr

Swartz till deltagande i behandlingen af

frågan. Hr Molin undrade, om det verk

ligen vore riktigt att på sätt föreslagits offent

ligggöra mjölkundersökningarna, då misstag

och orättvisor kunde begås och mjölkpro

ducentor derigenom skadas. Hr Sivart* gen

mälde, att han vore fullt förvissad om, att

den af honom föreslagna kontrollen skulle

varda tillförlitlig. Ansåg, a!t offentliggöran

det vore till verklig fördel för de produ

center, som lemnade god vara; men en

kraftig hämsko för tillförseln af underhaltig.

Yrkade återreroiss.

Fullmäktige beslöto återremittera ärendet

till helsö vårdsa li ciden.

Försjag till ny byggnadsordning för Norrköping.

Vice ordföranden hr Swartling hemstälde,

då detta sedan ett föregående sammanträde

hvilande ärendo föredrogs, att förslaget måtte

hänskjutas till en beredning af 5 personer

för utlåtandes afgifvande. Häremot upp

trädde hr C. J. Anderson, yrkande, att då

förelaget så länge varit hvilande och frågan

brådskade, boslut måtto fattas derhän, att

stadsfullmäktige nästa sammanträde skulle

punkt för punkt genomgå förslaget och be

slut derom fattas. För frågans hänvisande

till beredning talade utom hr Swartling, hr

Nyberg, mot denna anordning utom hr An

derson, hrr li. Wahren, Engholm och Eber

stein. Hrr Moberg och Lothigius motsatte

sig ej beredning, men ville, att denna skulle

»raska på», den förre önskade, att betänkandet

skulle vara färdigt till nästa sammanträde,

dea senare åtminstone till den 1 Mars.

Genom anstäld votermg beslöto fullmäk

tige med 30 röster mot 15 att frågan i en

lighet med hr C. J. Andersons yrkande

skulle företagas till behandling vid nästa

sammanträde.

Norrköpings utskånkningsaktiebolag.

Revisionsberättelsen öfver verkstäld gransk

ning af dettas räkonskaper och förvaltning

för sista försäljningsåret upplästes, och bevil

jades i enlighet med revisorernas hemställan

åt bolaget® styrelse full decharge. Revi

sionsberättelsen skulle öfverlemnas till drät

selkammaren för att biläggas stadsräkenska

perna.

Norrköpings utvidgning åt nordvest.

K. m:ts nådiga bref af den 20 sistlidne

December angående stadsplanens utvidgning

åt nordvest (i hufvudsak redan infördt i N. T.)

föredrogs och skulle intagas i dagens proto

koll, hvarjemte afskrift skulle tillställas drät

selkammaren jemte karta.

Användandet af hamnkassans medel.

K. m:t nådiga bref den 31 sistlidne Dec.

rörande detta ärende (nyligen in extenso

infördt i N. T.) föredrogs och skulle in

taga» i dagens protokoll samt brefvets inne

håll delgifvas åt drätselkammaren och hama

styrelsen.

Fråga om skattskrifning.

En skrifvelse från vederbörande myndig

het i S:t Annsj med yrkande, att pigan

Henrietta Wilhelmina Edlund måtte härstädes

skattskrifvas, remitterades till drätselkamma

ren.

Stadsiiusdirektlonen.

Från grosshandl. Pehr Swartz hade in

kommit skrifvelse, deri han afsade sig upp

draget att vara ledamot af stadshusdirektio

nen. Ansökan förklarades hvilande till

annat sammanträde.

Högre allmänna läroverket. Detta

läroverks katalog för vårterminen har nu

;

utkommit och upptager följande lärare: Rek

tor fil. d:r E. W. Engholm, undervisar i gre

kiska och latinska språken. Lektorerna:

fil. d:r Y. Nyberg, undervisar i matematik

och fysik; lil. d:r L. A. Eklund, undervisar

i svemska språket och historia; fil. d:r H.

Bergstedt, undervisar i latinska och grekiska

språken; teol. kand. A. Neander, undervisar

i kristendom, hebreiska, svenska och filosofi;

fil. d:r A. Johansson, undervisar i franska

och engelska; vik. lektor fil. d:r F. R. Gyl

lenhaal, undervisar i tyska, franska och en

gelska. Adjunkterna: fil. d:r G. F. Gahm,

undervisar uti historia och geografi samt i

kl. 1 uti alla bokliga ämnen utom kristen

dom; fil. d:r P. Olsson, undervisar i natur

lära, naturalhistoria, kemi, mineralogi och

geologi; A. E. Rydhammar, undervisar i

matematik och fysik; fil. d:r J. Hidling,

undervisar i svenska, historia och naturlära

samt välskrifning; vik. adj. fil. kand. A.

Soderlund, undervisar i kristendom, latin

och välskrifning; vik. adj. fil. lie. A. G.E.

Bergström, undervisar i svenska, franska,

tyska och engelska; fil. kand. K. L. H.

Mohlin, undervisar i tyska och matematik;

lil kand. N. M. Börjesson, undervisar i

svenska, tyska och historia; fil. d:r J. A.

Eriksson, undervisar i kristendom, grekiska

och latin; fil. d:r E. Lalin, undervisar i

svenska, tyska och matematik. Extralärare:

fil. d:r E. F. W. Runnqvist, undervisar i

matematik, historia och filosofi samt väl

sk; ilning; fil. lie. li. Kernell, undervisar i

svenska, tyska och historia; fil. kand. J.

W. Asplund, undervisar i kristendom, sven

ska, tyska och historia; fil. lic. L. I. Nor

ström, undervisar i svenska, tyska, franska

och engelska. Öfningslärare: E. Magnus

son, i teckning; direktör J. Enholm, under

visar i vokal- och instrumentalmusik; vik.

löjtnant N. B. Mtinner kjer ta, i gymnastik,

exercis och vapenföring.

Lärjungarnes antal är inalles 340.

Bland den studerande ungdomen äro ne

danstående föreningar stiftade:

Fosterländska förbundet, bildadt 1887 genom för

ening mellan Fornnordiska förbundet (stiftadt 1870)

och Sällskapet för fosterländsk bildning (stiftadt

1873). Ordförande: J. Liljeblad, skrifvare Ä. Jons

son, hoksarnliDgsförvaltare G. Öfverström, skattmä

stare A. Andersson.

Norrköpings naturhistoriska förening, stiftad i Sept.

1878 Ordförande A. Jonsson, konservatorer L. C.

Hessle, V. Lindeberg och H. Rääf, skrifvar* It. Öh

mann, amanuens J. Gondret.

Liiroverksbiblioteket är öppet Torsdagar

och Lördagar kl. 10—li f. m. Bibliotekarie

lektor Neander.

De lediga läkar etjensterna- An

sökningshandlingarna till ledigvarande stads

läkareplatsen och en distriktsläkarebefatt

ning härstädes hafva i enlighet med gäl

lande föifattning af magistraten öfverlem

nats till medicinalstyrelsen för afgifvande

af utlåtande rörande de sökandes kompe

tens.

Nya badhusbyggnaden vid Spån

gen. Jordschaktningsarbeten för grund

läggningen till det nya badhuset, som skall

af staden uppföras, pågå nu. Grunden till

huset skall utföras af grundläggaren C. A.

Jonsson.

Isbildningen i strömmen har för

orsakat, att trafiken med roddbåtarno mellan

kajen strax nedanför tullkammaren och mot

satta sidan samt från norra sranden till

kajen strax nedanför den s. k. Kalfhagen

måst tillsvidare upphöra. Derjemte slutade

mudderverket, sorn varit i verksamhet hela

vintern, i går eftermiddag sina arbeten.

Skridskobana på Strömsholmen.

Med skridskobanas anordnande jemväl på

Strömsholmen är man nu sysselsatt, och

torde den, om nu rådande väderlek får stå

vid lag, vara färdig om några få dagar.

Den blifver mindre till sin storlek än hvad

under föregående vintrar varit fallet och

kommer hufvudsakligen att blifva afsedd för

barn samt vid prisåkningar. Fastän af min

dre dimensioner, är den dock tillräckligt

stor för företagandet af de prisåkningar, sorn

vid pristäflingarna förekomma.

Det Norrköping som går. Huset

Ni. 3 Dragsgatan, qvadraten Oron, snedt

emot Arbetareföreningens hus, en gammal

träbyggnad, kallad »Grottan», har i aagarne

jenmats med jorden. Det gamla huset, hvars

fönster räckte nästan ned till marken och

voro försedda med luckor, hor förut egts

af en enkefru Carlsson, hvilken försålt det

samma till Drags bolag. Någon annan bygg

nad i stället kommer för närvarande icke

att uppföras, utan skall platsen inhägnas

med ett plank.

Egendomshandel. Gården och tomten

JVs. af 19 i qvadraten Saltängen, kallad

»Förlorade skeppet», är genom stadsmäk

laren C. Du Rietz af A. G. Karlsson för

såld till konsuln G. F. A. Enhörning för

4,000 kronor.

Utvandrareagent. Länsstyrelsen ber

godkänt agenten Conn. W. Fredriksson här

i stadew såsom handlanden Edenholms om

bud såsom utvandrareagent inom länet un

der innevarande år.

Återkalladt tillstånd. Af förekom

men anledning har kommerskollegium åter

H^wrnniTir/jT«iii. ■

"t— ttit-t --■mm ni

kallat det agenten Martin Andersson med

delade tillstånd att vara utvandrareagent

inom riket.

Hofrättsexamen har vid Upsala uni

versitet aflagts af P. Palmeer och C. Wick

bom, östgötar.

Tjenstledighet och förordnande.

Med bifall till häradsskufvaren P. G. Sjö

valls ansökning örn tjenstledighet har läns

styrelsen förordnat landskanslisten, fil. kand.

Albert Sandberg att under en månads tid,

räknadt från och med den 3 instundande

Februari, bestrida häradsskrifvaretjensten i

Lysings, Dals och Aska härads fögderi.

Stadsfidlmäktigvalet i Söderkö

ping. Som vi förut nämt, anförde redak

tör G. Thorén hos kon:s bfhde besvär öfver

det senast förrättade stadsfullmäktigvalet i

Söderköping; länsstyrelsen har numera öfver

sändt besvären till magistraten i nämda

stad, med anmodan att dei öfver infordra

yttrande från handlanden C. P. Sundin samt

afgifva eget utlåtande, jemväl innefattande

uppgift om röstvärdet, och innehållet af de

röstsedlar, som afgifvits på postmästaren

Möllerberg, hvilken klaganden anser böra

blifva stadsfullmäktig i hr Sundins ställe.

Söderköpings arbetareförening.

På sätt magistraten och stadsfullmäktige i

Söderköping hemstält, har länsstyrelsen med

delat tillstånd för fru Anna Lindström att

i dervarande arbetareförenings lokal, då

offentliga tillställningar der förekomma, få

intill den 1 nästkommande Oktober idka

utskänkning af vin och maltdrycker, äfven

som servering af mat, kaffe och té.

mträdesförordnande. På ansökning

af kronolänsmannen J. E. Eriekson har läns

styrelsen förordnat e. o. landskanslisten

Axel Hellström att intill don 1 nästkom

mande Augusti vara biträdande kronoläns

man i Östkinds härad.

Kronofogdetjensten l Lysings, Dals

och Aska fögderi. Yid ansökningsti

dens utgång i dag hade till nämda tjenst

endast följande trenne personer anmält sig

som sökande, nämligen: borgmästaren i

Grenna, vice häradshöfdingen Viktor Egnell,

länsnotarien i länet Carl Emanuel Arpi samt

extra länsnotarien i länet, vice auditören

vid 2:dra lifgrenadierregeinentet J. E. S.

Cnattingius.

Fattigvård smål Lånsslyrdsen har,

på anförda grunder, afslagit Åtvids kommunalnämds

ansökan att af Söderköpings stad erhålla ersättning

för sökandens kostnader för pigan Anna Carlsson

och hennes barn.

Östergötlands hushållningssällskap.

I Östg. Korresp. läses: Som förut är om-

taladt, hade Östergötlands läns hushållnings

sällskap sin första sammankomst för året å

Stora hotellet i Linköping don 28 dennes.

Sammanträdet var denna gång ovanligt tal

rikt besökt, hvilket nog visar ett alltjemt

stigande intresse för sällskapets verksamhet

och derigenom äfven för jordbrukets framåt

skridande i allmänhot inom provinsen. Ord

förande var kabinettskammarherron, frih.

G. Lagerfelt på Lagerlunda.

Sekreteraren, direktör A. Blom, uppläste först

förvaltningsutskottets berättelse om sällskapets verk

samhet under år 1889. Derur meddela vi följande

uppgifter:

Såsom allmänt omdöme om jordbrukarnes ställ

ning inom provinsen anfördes, att en ljusning till

ett bättre inträdt, och i synnerhet hade ett betyd

ligt uppsving i boskapsskötsel och mejeridrift gjort

sig märkbart. Foder- och vårsädesskörden hade

varit ytterst svag; ärterna hade lidit minst af torkan,

liksom vårsäden på mossjord. Rost hade dock illa

häijat på denna säd.

Skörden hade gifvit:

hektoliter kilogr.

Vårhvete pr hektar 26 78.

Råg » 16 72.

Korn » 26 73.

Hafre » 8 å 10 38.

Blandsäd » 10 ä 12 44.

Arter » 12 76.

Vicker » 12 71.

Potatis » 183 —

öfriga rotfrukter per hektar 303 —

Landtbruksingeniören A. Carlquist hade under året

på 69 ställen utfört 150 förrättningar, hufvudsakli

gen arbeten för växtföljden, afdikningar och dräne

ringar af 2,242 hektar. Särskildt nämde» en plan

till dränering af 878 hektar vid Kungs Starby.

jg^l4 täckdikningsförmän hade på 40 ställen täckdikat

424 hektar. Sällskapets utgifter härför belöpte sig

till kr. 2,302: 05.

Vid frökontrollanstalten hade under 1889 verk

stälts 452 undersökningar, hvilka det öfvervägande

antalet gånger gält inhemska frön, som numera,

glädjande nog, nästan fullständigt utträngt ur lan

dets frömarknad de utländska frösorterna.

Liksom under föregående år hade rotfruktsfrö gra

tis utdelats till odling.

Vid fröodlingsföreningens frörenseri hade åt 70

insändare 86,000 kg. säd och 14,000 kg. diverse frön

blifvit rensade.

Det omuämdes äfven att genom sällskapets bemed

ling till provinsens jordbrukare införts till utsäde

och för särskildt billigt pris 30,700 kg. chevalier

ltorn och probsteierhafro från Svalöf i Skåne.

LäDsmaskinisten L. O. Svensson hade tilihandagått

med hufvudsakiigast brunnsborrning och vattenled

ningsaniäggniug eller ined insättning af mejerima

skiner pä 61 ställen under 185 förräuningtdagar.

Vid årets hästpremieringar bade af 157 uppvisade

godkända hästar icke mindre än 69 proc. uppvisats

i Rimforsa. Pris och omkostnader för premieringen

hade gått till kr. 2,704: 60. Fullblodsbingstarne,

dea ene vid Gerstorp och den andre vid Bjerka

Säby, hade under året iubragt kr. 818: 27. och hade

nu mera än återbetalt sitt inköpspris (5,000 kr.)

Stamholländerierna hade under året öfverfiyttats:

det oBtfriesiska på Haddorp till hr J. Berzelius på

Borstad, ayrshireholländeriet vid Karlslund, den ena

hälften till hr O. Hagberg, Blackstad, och den andra

till hr A. Holmberg, Jonstorp, holländeriet vid Hestra

till hr A. Gustafsson på Malma, Ydre.

Nötkreaturspremicrna hade pågått inom l:a di

striktet och företett ett betydligt ökadt intresse, i

det de omfattade 1,533 djur, deraf 1,076 premierade,

mot resp. 687 och 424 under 1887.

Från England hade inköpts 6 korthorn- och 32

ayrshire-afvelstjurar för kr. 13,835: 46, deraf dock

1 kortshorns- och 5 ayrshiretjurar komma att åter

lemnas och kostnaden kr. 2,006: 89 återbäras samt

två ayrshiretjurar af sällskapet köpts för 873 kr. och

placerats vid några stamholländerier.

Af de nya, uteslutande genom hr Wilh. Flachs

initiativ och trägna arbete, genom föredrags hållande

i orterna, tillkomna s. k. tjurföreningarno, hade li

hii tills bildats inom lånet och visade sig redan nu

vara af stort gagn för de mindre jordbrukarnes

kreatursstammar.

Vid tre särskilda tillfällen hade på utställningar

i Linköping för unga afvclsdjur inalles 378 sådana

kroatur utstälts, för hvilka 480 kr. och en mängd

silfver- och bronsmedaljer utdelats sorn pris.

Till utbildning af dugliga nötkreatursskötare hade

sällskapet anslagit 600 kr. till 2-årig kurs. Eu elev

hade nu börjat sin första årskurs hos hr Berzelius

på Börstad och tvänne elever genomgå sedan Okto

ber vid Bjerka-Säby andra årets kurs.

Mejeriinstruklören Ernst Petersson hade, sedan

han i Augusti tillträdde sm tjonit, utfört 2G förrätt

ningar. Vid den under haus uppsigt stående mjölk

un lersökniugsnnstalten bade af inlemuado prof un

de;' året 7,444 undersökts med laktokrit, 38 med

Soxhlcts apparat, samt tagits 32 smör- och 123

gri.ddprof.

Af mejerielever bade 5 undervisats vid Bjerka

Säby och 5 andra vid enskilda mejerier.

Af länsträdgårdsmästarne hade hr Cb. Mohr på

174 ställen haft 190 förrättningsdagar och hr G.

Lindén på 197 ställen haft 209 förrättningsdagar.

Dea torra sommaren hade icke i allmänhet varit

gynsam för trädgårdsodlingen, ehuru rätt ymnig

fruktskörd erhållits.

L&naskogsmannen hr Jonsson hade haft 179 för

rättningsdagar, hvarjemte skogsplanteringar företagits

på en mängd ställen.

Länets landtbruksmöte i Norrköping, som egde

rara under 1889 års sommar, har, hvad nötkreaturs

utställningen angår, icke hittills haft sia lik* inom

något län. Kostnaderna för detsamma hade uppgått

till kr. 16,906: 60 samt inkomsterna till kr. 11,055,

och hade medel af sällskapets förslagsanslag tagits

för att fylla bristen.

öfcilskapets ekonomiska ställning vid årets slut

var följande:

Tillgångar: (deraf fastigheter 150,000 kr.) 267,966: 45

Skuld . 2,000: —

Behållning Kr. 265,966: 45

och bade denna behållning sedan föregående är vu

xit med kr. 3,753: 50.

Revisorerna hade tillstyrkt full ansvarsfrihet, som

också beviljad»» såväl förvaltningsutskottet som se

kreteraren, kassaförvaltaren och öfriga tjenätemHu.

Från jernvägsstyrelsen hade ingått meddelande,

att hushållningssällskapets skrifiliga anhållan örn

lindring i sinörfraktprisun o» till vida tillmötesgåtts,

att smör i vagnslaster att transporteras iner ån 300

km. v&gläugd icke skulle draga högre fraktpris än

under förra året.

Landtbruksakademiens förvaltningskomité hade

officielt tillkånnagifvit om öfverflyttniDg af verksam

heten på landtbruksstyrelsen.

I en särskild skrifvelse hade kongl, domänstyrel

sen — dertill befald af kongl. maj:t — framkommit

med åtskilliga förslag för ett bättre ordnande af

skogshushållningen, och begärde nu hushållningssäll

skspets yttrande deröfver.

Förslaget innebar i hufvudsak: att af å krono

pai ker bosatte torpare skulle utbildas en fast skogs

arbetarestam; att, om medel beviljas till skogsplan

törers aflöning, skulle handräckning i dylika fall

kunna lemnäs äfven till enskilda jordegare; att från

landets allmänna skogar kunde för lågt pris elior

gratis forn hushållningssällskapen lemna anslag der

till) utlemnaä skogsplantör eller skogsfrö till en

skilde.

Förvaltningsutskottet hemstälde, att hushållnings

sällskapet mätte härå afgifva det svar, att, som hus

hållningssällskapet redan under en lång följd af år

verkat för befordrandet af god skogshushållning, af

lönat under de senare åren icke mindre än 5 sär

skilda skogstjensteman, utlemnat skogsfrö gratis samt

mi anlagt och underhåller 12 distriktsplantskolor, i

afs gt att derifrån fritt utlemna plantor, så styrker

domänstyrelsens i nära öfverensstämmelse härmed

gående förslag hushållningssällskapet i den åsigt, att

detsamma i detta afseende inslagit på en rätt väg.

Hushållningssällskapet hade således, i hvad behof

ven inom deiB område beträffar, allt skäl att önska,

framgång åt de sträfvanden, som af kongl, domän

styrelsen föreslagits.

Detta förslag till svar godkändes af de närva

rande.

Hushållningssällskapet beslöt vidare att instämma

i Stockholms låns hushållningssällskaps skrifvelse

om att väderleksförutsägelaerna från meteorologiska

cei tralanstalton måtte hädanefter, sommartiden, ske

två gänger om dagen och genom särskilda åtgärder

hastigt Bpridas öfver landet. Meteorologiska cen

tralanstalten har förklarat sig villig härtill, örn se

dermera ytterligare anslag härför kan genom rege

ringen erhållas.

Direktör Hj. Hazelius på Klakeborg, en af pris

domarnc, redogjorde för och kritiserade den sam

tidigt pågående utställningen i Arbetareföreningen*.

lokal af säd och frö.

Diskussion öfver uppstälda frågor skulle nu taga

sin början, och dervid valde man först frågan: »Hvad

år anledningen till rotfruktsodlingens ringa utbred

ning inom Östergötland, under det att densamma i

södra Sverige och Danmark anses som vilkoret för

en lönande ladugårdsskötsel?»

Denna vigtiga fråga inleddes på ett förträffligt

sätt af inspektor S. Forsberg från Alnarps iandt

bruksiustitut och hclsades med lifligt bifall.

Ordföranden bragte å sällskapets vägnar ett tack

till herr Forsberg för det utredande föredrag, lian

hållit i frågan.

Sedan derefter f. statsagronomen Alfr. Nathorst

ingått i en kritisk resumé af företeelserna på smör

utställningen samt för de talrikt närvarande mejer

skorna utvecklat ett och annat, som leunde vara att

lära af samma utställning, blef sammanträdet kl. 3

e. m afslntadt.

Stsitsfiifhgtsr.

Förordnade äro: e. m. adjunkten O.

Elmers att tillsvidare vara pastorsadjunkt i

Nykil samt efter vunnen ordination s. m.

kand. G. V. Sundberg att tillsvidare vara

pastorsadjunkt i Rök och Heda; s. m. kand.

Det var tydligt, att resan till Australien af

en eller annan orsak var honom motbjudande,

men det var ookså klart, att örn modern beBlntat

denna resa, skulle han icke hatva kraft att göra

motstånd.

För mig var utsigten att nu lemna England

allt annat än angenäm.

»Australien!» utropade jag. »Vill ni att jag

skall följa er till AuatralieB, fru Garbutt?»

»Nej — det var just örn denna Bak jag ville

tala med er, då Consuelo afbröt oss. Skulle

det vara er olägligt att nu genaet återvända till

sdra vänner?»

Förvånad stirrade jag på henne. Hvarför ville

hon på detta sätt befria sig från mig?»

»Naturligtvis skall jag draga försorg örn att

ni icke lider någon förlust genom att så hastigt

lemna er plats,» fortfor hon lngoande. »Jag

skall gifva er rekommendationsbref till en af

mina vänner, hvilken i mitt ställe kan gifva er

nödiga referenser, och naturligtvis skall jag be

tala er sex månaders lön.»

»Detta är myoket vänligt af er ■— men det

var inte detta jag tänkte på,» stammade jag.

»Jag blef blott så förvånad. När önskar ni att

jag skall resa?»

»I morgon, örn detta ioko faller sig olägligt

för or. Denna resa korn så oväntadt, att jag

beböfver använda hvarje minut för att kunna

bli färdig tills ångaren afgår. Som jag icke

känner er nog för att kunna hafva nytta af er,

tror jag det vara angenämast för oss båda att

genast skiljas åt.»

jag säga er hvad ni har att göra. Jag stannar

hos Swan ooh Edgar, der jag säkerligen kom

mer att nppehåila mig minst en ooh en half

timme. Medan jag är der, skall ni gå till Jer

myo Street, n:o 230 — ee, det är jaet den gatan,

hvars början ni nn passerar. Koacka på dörren

och begär af värdinnan det paket, Born herr

Kibble lemnat i bennos vård — kom väl ihåg

namnet Kibble. Sedan gifver ni detta paket

till mig.»

»Ooh örn bon frågar, hvem Born skickat mig ?»

»Det gör hon inte» — åter märkte jag den

mödosamt tillbakabållaa retligheten i hennes röst

— »hon vet att man skall hemta det.»

Jsg hade ingen ev&righet att finna det af Ira

Garbutt uppgifna huset. När jag ringde på

portklockaD, öppnades dörren af en nätt klädd

tjenarinna.

»Vill ni vara god och gifva mig det paket,

som herr Kibble lemnat här?» frågade jag.

»Om ni vill stiga in, fröken, skall jag säga

till min matmor. Jag har inte reda på det pa

ket, hvarom ni talar.»

Motvilligt steg jag in i den balfmörba för

stugan. Tjenstflickan hemtade matmodern, och

denna nästan tvingade mig att gå in i ett litet

trångt och dammigt rum, hvilket förmodligen

var hennes förmak.

»Var dot herr Kibble ni ville träffa?» bör

jade boo, och inoan jag kände få fram ntt ord

till förklaring, fortfor hon: »Jag är verkligen

glad öfver att någon frågar efter honom, ty

jag började nästan känna mig litet orolig för

jävad sknile jsg icke velat gifva, örn jag nu

kunnat ee hennes aneigte! Men i trote af att

mitt eiDne var nppfyldt af allehanda hemBka

föreställningar, kunde jag icke vara nog ogränö

laga att rent af stirra på benne.

Det förekom mig såsom en hel evighet, innan

hon åter talade, ooh vid ljudet af hennes röet

spratt jag förfärad til).

»Ja,» sade hon l&ngesmt, »jag skulle tala örn

det för er. Det kan icke åstadkomma någon

skada. Vet ni hvad vexlar är, fröken Phillips?»

»Menar ni sknldsedlar? Nej, det känner jag

icke till.»

»Då förslår ni mig kanske ej då jag säger,

att paketet innehåller vexlar, utBtälda af min

son och inlösta af mig, så ett de nu äro min

tillhörighet.»

»Men hvarför vill ni icke sjelf hemta dem?»

»Ni är, på noin heder, en ovanligt försigtig

ung dam» — orden eknlle vara skämtsamma, men

dolde blott ofulletändigt den retlighet hon kände.

»Jag vill icke, att Con skall veta att jag har

haft nain band i donna ledsamma eak — han

skulle lida förfärligt af att känna sig åter stå i

tacksamhetsskuld till mig.»

»Nu förstår jag, ooh naturligtvis skall jag

gerna hemta paketet åt er, fru Garbutt,» svarade

jag med mera beredvillighet än jag förnt visat.

»Tack!» säde hon, häftigt tryckande min hand.

»Min son har neder senare år boredt uiig många

svårigheter. Ni san icke föreställa er, hur oefter

rättlig han kan vara i en del saker, ooh först

och främst när dot gäller penningar. Nn skall

Naturligtvis kunde jag ej annat än gifva henne

tätt. Jag visste, att ett telegram genast ekulle

föra mirUfar tili mig* ooh derför oroade det

mig ingalunda att jag måste återvända till Lon

don.

»Dot är verkligen snällt af er att så lugnt

finna er uti att våra planer kullkastas,» fortfor

hon. »Mod hvarmed ekall jag sysselsätta er i

dag? Jag mäste resa in till London, ty jag

har tusen saker att uträtta. Vill ni följa med

mig? Fruntimmer finna ju alltid ett viset in

tresse i att »gå i bodarne».

»Jag tackar er för er stora vänlighet,» bör

jade jag tvekande. Jag kände en stark mot

vilja för denna resa, men jag visste ioko hur

jag skulle kunna säga nej till bennos förslag.

Var hon rädd att lemna mig och Consuelo en

samma? Hennes nästa yttrande kom mig nästan

att tro, att bon läst mina tankar.

»Ni får inte säga neji Con följer med oss,

ooh vi skola äta vår lunch på något trefligt

hotell. Jag kan icke hafva samvete till att hela

dagen lemna er ensam i det stora, tomma hnset.

Gå genast ooh sätt på er hatten!»

»Ni måste skynda er, fröken Phillips,» inföll

Consuelo, sorn sett på ein klocka. »Örn tio

minuter måste vi teea.»

Jsg kände mig verkligen glad öfver att min

vistelie på Fouudeyre Abbey icke blef af längre

varak igbet. Eu e& mystisk början skulle al

drig .. .

Gripen af en plötelig misstanke, afbröt jag

min tankegång ooh stirrade på min egen hild i

af starkpeppar, liksom han velat bota.

magplågor, men under söndertuggnings

proceseen sprutat ut alltsammans och

sagt:

»Det var f-n hvad du är stark i ryg

gen, min käre Oscar, det är nog häst

att låta dig vara i fred.»

»Men i sin förbittring skall c aaren

tillagt:

»Jag skall ändå gifva de starka svenr

skarne en liten näsbränna.»

Och så skickade han hit — den syska

snufvan.

De nedsablade sibiriska fångarns.

George Rennan, författaren till ett ar

bete örn Sibirien och senast en artikel

derom i »Century», har mottagit ett

privatbref, som fullständigt bekräftar

den af »Times» för någon tid sedan

meddelade underrättelsen om det grym

ma nedgörandet af till Sibirien förvista

fångar. Under sina resor i Sibirien till

vann sig Kennan flera af fångarnes

vänskap, ooh det är en af dem, som

6krifvit brefvet, hvilket är affattadt på

en liten papperslapp ooh med så små

bokstäfver, att man icke kan läsa det

utan med tillhjelp af mikroskop.

Svar på tal. En arbetare kom för

att reparera ringledningen i sängkam

maren bos en förnäm familj. Frun i

huset kastade en misstänksam blick på

honom ooh sade åt sin kammarjungfru:

»Emilie, tag mina juveler och lås in

dem i skåpet 1 salongeu.»

Utan att låta sig förbluffa, tog ar

betaren upp sin klocka ur västfickan

och lemnade den åt kammarjungfrun,

i det han sade:

»Det är kanske häst att ta’ dec här

med, eftersom det tycks vara osäkert

här i huset.»

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Fre Ia oren den 31 Januari 1890.

D. Johansson att tillsvidare vara v. kommi

nister i Skeninge, Allhelgona och Bjälbo;

b. m. kand. F. li. Ljungqvist att tillsvidare

vara pastorsadjunkt i Torpa och förestån

daren för döfstuminstitutet i Hjorted G. A.

Sundin att tillsvidare vara pastorsadjunkt i

Hjorted.

Banlihomitén bar i går i vederbörande

departement inlemnat eina förslag till 1) lag

för Sveriges riksbank; 2) ändringar i regerings

formen ocb riksdagsordningen; 3) ansvarighets

lagar för bankofullmäktige och styrelseledamöter

vid afdeluiogekoutoren; 4) lag om indragning

af enskilda bankernas sedelutgifningsrätt; alla

åtföljda af motiv. Betänkandot, sorn utgör 102

sidor, åtföljes icke af någon reservation.

Chefsombyte. Öfverdirektörsassistenten

vid statsbanorna O. Wiklander, sorn varit före

ståndare för kontrollkontoreta afdelning för

samtrafik allt sedan detta för 9 år sedan in

rättades och hvilken vid årets början på grund

af sitt förordnande såsom Öfverkontrollör öfver

lemnat chefskapet öfver afdelningen åt af jern

vagHstyrelsen utnämde kontrollören A. Gezelius,

framförde i går på morgonen till kontorets för

samlado personal, uppgående till omkring 80

personer, sin tacksamhet för den pligttrohet

under arbetet som personalen under don gångna

tidon visat. Ilan vore naturligtvis i sin egen

skap af Öfverkontrollör . fortfarande kontorets

högste chef och hoppades att personalen fort

fartfarande skullo stå honom bi att häfda korn

terets ocb dess personals anseende.

r>J}l(inillnh’Omitém sammanträder Onsda

gen den 5 Februari. Komitén hsr uppdrag att

behandla frågan om döfstummeinstitutets å Ma

nilla öfvertagando af mellersta Sveriges döfstum

medistrikt samt undervisningens ordnande —

allt eftor öfverenskommelse mellan k. m:t, in

stitutets direktion och distrikten. Till ledamö

ter i kemitéo ha hvarje distrikt eller landsting

genom stadsfullmäktige utsett ombud efter folk

inängdt-n. För S ockholms stad äro utsedda

justiti.rådet Hammarskjöld och lektor Törne

bladh, för Stockholms Ian landshöfding Themp

tander, för Nyköpings ryttmästären E. Boström,

för Vestmanlands biskop Billing, för Östergöt

lands landshöfding De Ia Gardie och godsega

ren Fosser, för Norrköpings stad folkskolein

spektör Lyttkens, för Gottlands län lodamoton i

andra kammaren, v. häradshöfding Walden

•tröm.

Första hammarens ledamöter

En förteckning öfver ledamöterna i denna kam

mare vid innevarande års lagtima riksmöte har

blifvit tryckt och utdelad, På ena sidan af

bladen upptagas kammarens medlemmar enligt

den i kammarens ordningsstadga beBtimda följd,

jemte födelseår, valdag, antalet förut bevistade

riksdagar m. m. På den andra sidan är o leda

möterna upptagna i alfabetisk ordning jemte

doms bostads- och postadresser.

Kammarens äldste ledamot, f. d. generaldi

rektör Beijer, är född 1811, och näst i ålder

efter honom kommer med. d:r Charles Dickson,

som är född 1814. Elfva andra ledamöter af

kammaren äro födde före 1820. Dessa äro

häradshöfding Björkenstam, född 1815, f. d.

landehöfding Strålo och frih. Klinckowström,

födda 1816, statsrådet Wennerberg, f. d. lands

höfdingen grefve Lagerbjelke oell f. d. general

tulldirektör Bennich, födda 1817, erkebiskop

gundberg, född 1818, generalmajoren O. M.

Björnstjerna, generallöjtnanten Abelin, v. härads

höfding R chter och presidenten Wsorn, födda

1819. Under årtalet 1820 äro följande med

lemmar af kammaren födda, nämligen riksmar

skalken frih. Bildt, f. d. statstrådet frih. af

Ugglas, f. d. presidontan grefve Posse, f. d.

1:8 landtmätaren Helander, hofmarskalkcn Keuter

evärd, bruksegaren Gahn och hr J. Bengtsson.

Under åren 1820 — 1829 äro 41 af kammarens

ledamöter födda. På 1830-talet hafva icke mindre

än 54 af första kammarens medlemmar sett da

gön och på 1840-talet 33. Endast 2 ledamö

ter af kammaren, landskamreraren Cavalli och

ryttmästareu Tornérhjelm, äro födde på 1850

talet, nämligen hr Cavalli år 1852 och hr Tor

nérhjelm år 1854. Denne sistnärade är första

kammarens yngste medlem. En skilnad i ålder

af ioke mindre än 43 år finnes al-tså mellan

kammarens äldste och yngsta ledamot. Året

1831 har sett do flesta eller 9 ledamöter födas,

8 äro födde 1836, 7 under ett hvar af åren

1820, 1825, 1835, 1841 och 1843, 6 under

hvart af åren 1826, 1833 och 1834, 5 under

hvarje af åren 1823, 1827, 1828 och 1840

4 under hvarje af åron 1819, 1830, 1837,

1842 och 1845 o. s. v.

Kammarens talman grefve Lagerbjelke

har bevistat de flesta riksdagarne, nämligen 33,

dernäst kommer hofmarekalkon Reutersvärd med

32 riksdagar, f. d. landehöfding Stråle med 31,

frih. af Ugglas, herr von Ehrenheim ooh

hr Wsern med 30, grefve Ehrensvärd och

grefve Posse med 29, hr Hallenborg med

28, hr Ekman från Finspång med 27, hr Ben

nich med 26, statsrådet frih. Fr. von Essea

samt hrr Casparsson och Dickson med 25,

generalmajor O. M. Björnstjerna, erkebiskop

Sundberg och b. ex. hr statsministern frih.

Åkerhielm med 24, statsutskottets ordförande

grefve Sparre med 23, hr Bergström med 22,

hrr Falk och Rundbäck med 21, hr Abelin och hrr

frih. von Krtomer, Gahn ooh grefve Lewen

haupt med 20 riksdagar.

Professor Gustaf Retzius med fru

har i går återkommit från sin färd till Egyp

ten.

Middag gifves i dag af statsministern

frih. Åkerhielm. Till middagen ha konungen,

kronprinsen samt prinsarne Carl och Eugen mot

tagit inbjudning.

Lysning till äktenskap afkunnades i Upsala

i Söndags för första gången mellan filosofie

kandidaten L. J. Eriksson och fröken Olga

Nordling, dotter af professor E. V. Nordling

och hans maka, född Östling.

jDödsfall. Från Sköfde telegraferas den

30 Januari: Leonard Conrad Ahlman, född å

ön Als, i mer än 50 år en af Vestergötlands dug

ligaste jordbrukare och egare af Hästhalla in

till 1888, atled i går i Bäck i Vermland hos

sonen Hans Ahlman, nära 80 år gammal.

Stora teatern i Göteborg. Om denna

teaters framiid skrifves bland annat i Göteb.

P:n att frågan om teaterbyggnadens försäljande

till ett konsistorium i Göteborg lär stå på samma

aväfvande ståndpunkt som förut, fastän Baken

tagits om hand af en af stadens skickligaste

och mera energiska mäklare, och det derför att

man anser egarens, hr Brinkmann, uppstälda mi

nimipris af 325,000 kr. för högt, hvilket det

väl ock kan anses vara. Dock tror man honom

©j vara alldeles oemottaglig för någon nedsätt

ning när det kommer from sounds to tbiugs.

Örn det ej blir något af med försäljningen så

vill hr Brinkmann hyra ut teatern från den 1

Juli detta år. Som bekant har direktör Äng.

Lindberg uppirädt som spekulant örn dess för

hyrning, men äfven en andra sådan lär finnas,

hvarjemte det säges att krafter verka för direk

tör Lundgrens qvarstående vid sitt ännu ett år

omfattande kontrakt. Tidningen tillägger slut¬

ligen att det kan tagas för afgjordt att teater

byggnaden ej kommer, såsom åtskilliga befarat

och hvarmed äfven lär hotats, att för någon

längre tid stängas med detta spelårs utgång.

Flodénska målet. Göteborg don 30

Jan. FlodénBka målet förevar åter i går i råd

husrätten. Efter flera timmars förhör i målet

mot konsistoriinotarien Magni uppsköts delta på

Flodéus begäran till den 19 Febr. Flodén be

gärde rättegångs- öch skadeersättning med till

sammans omkring 12,000 kr. Målet mot hern

mansegaren G. Blemdal, som på grund af sjuk

dom var frånvarande, uppsköte äfven till den

19 Febr I målet mot ett tjugutal Thorsby

bor angående underskrifter å en för Flodén

smädlig handling meddelas utslag den 5

Mars.

Första seglaren för året, engelska

briggen Crusader, afgick i går från Stockholm

med full last af trävaror tilli England. I man

naminno har från Stockholm intet segelfartyg

afgått denna årstid.

Studentorolighet er i Neapel. Neapel

den 30 Januari. Vid härvarande universitet ha

allvarsamma studentoroligheter förefallit i an

ledning deraf att rektor nekat stänga univer

sitetet för don starka iufluensaepidemions skull.

Under strid med tillkallad militärmakt blefvo flere

studenter sårade.

Tyskarno i Ostafrika. Berlin den 30

Januari. Enligt en ny rapport fråumajorWissman,

daterad deu 1 Januari, bar han låtit afrätta alla böf

dingar sorn han tillfångatagit, och hvilkas delaktig

het i upproret kunnat bevisas. Före afrättningen

erkände Buschiri, att sultanen af Zanzibar hem

ligen uppeggat honom mot tyskarna ocb lofvet

göra honom till vizir öfver hela kusten efter

tyskarnes fördrifvande. Buschiri kunde icke be

visa påståendet.

Svenska resande i Paris, anmälda

i Skandinaviska bokhandeln, 212 Rue de Bi

voll

, fråu don 7 till don 26 Jannari, äro:

friherrinnan E. Spane med dotter, 29 Brd dea

Batignollcs; hofintendeDten Sylvan med fru från

Stockholm, Hötel de Hollande; fröken Bärtha Wret

mark, 138 Gelé lie Valois Place Royal; fröken Ellen

Colleen, 60 bis Ruo Boursault; fröken Martha Ty

nell, Hötel Klabcr.

Sökande.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 31 Januari. Justoraren

friherre Åkerhielm (Norrköping) Böker ju

sterarebefattningen i elfte och tolfte distrik

tet (Jönköpings län).

Förflyttad.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 31 Januari. Stationsskrif

varen Lindholm (Linköping) är förflyttad

sorn kontorsskrifvare vid jernvägsstyrelsens

kontrollkontor.

Okad telegraferlng.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 31 Januari. Telegrampor

tot ökades 1889 med 3,719 kronor, tele

gramantalet med 25 procent mot 1888.

Bank-komiténs betänkande.

Härom skrifver cn korrespondent till oss

i går afton:

Bankkomitén, som bestod af landshöf

ding O. li. Themptander, ordförande, hrr

bankofullmäktigen J. W. Arnberg, hankin

spqktören R. Benckert, riksdagsmännen Carl

Herslow och P. O. Hörnfelt, ledamöter, samt

v. häradshöfding Joh. Östberg, sekreterare,

och sorn tillsattes den 5 Oktober i fjol, har

i går efter ej fullt fyra månaders arbete af

lemnat sitt betänkande till chefen för finans

departementet. Denna skyndsamhet kan till

en del förklaras deraf, att en mängd för

arbeten voro undangjorda och att de nya

förslagen till stor del utgöra en omskrifning

af de gamla med de tillägg, sorn do nya

förändringarna betinga. Betänkandet om

fattar dels lagförslag och dels motiv. De

förra äro: förslag till lag för Sveriges riks

bank; förslag till ändringar i regeringsfor

men och riksdagsordningen; förslag till an

svarighetslag för fullmäktige i Sveriges riks

bank; förslag till ansvarighetslag för leda

möter i styrelserna vid Sveriges riksbanks

afdelningskontor, och förslag till lag an

gående indragning af enskilda bankers se

delutgifningsrätt. Motiven äro dels generella

och röra det stora hela och de förändringar

i riksbankens rörelse, sorn nu äro tillämnade,

dels detaljerade och angå de olika lagför

slagen och deras skilda paragrafer.

Hvad det första lagförslaget beträffar, mö

ter man der genast en olikhet, i det grund

fonden i paragraf 2 är höjd till femtio mot

fyratio millioner kronor i nu gällande regle

mente. Orsaken härtill finner man i nästa

paragraf, som bestämmer, att »riksbanken

är ensam berättigad att utgifva banksedlar»,

hvilka enligt paragraf 5 må lyda endast å

fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen

kronor. Lagen innehåller dessutom den ny

heten, att riksbanksfullmäktiges antal är

föreslaget till nio, af hvilka konungen ut

ser tro och riksdagen på hittills öfligt sätt

sex, hvilka alla väljas på tre år. Af dem

afgå hvarje år enligt genom lottning be

stämd ordning tre, en af dem konungen

och två af dem riksdagen valt. Till full

mäktige skola tre suppleanter finnas, ut

sedde för ett år i sender, en af konungen,

två af riksdagen. Detta är det egentligt

vigtiga detta lagförslag innehåller och det

hufvudsakliga, hvari det skiljer sig från det

gamla.

De för de enskilda sedelutgifvande ban

kerna mest intresseväckande föreskrifter äro

de, som innehållas i det sista lagförslaget.

Der bestämmes, att enskild sedelutgifvande

bank ej beviljas oktroj längre än till utgån

gen af 1903. Efter utgången af 1893 får

sedelutgifningsrätt ej utöfvas till högre be

lopp än femtio millioner kr. för samtliga

enskilda banker, och fördelar k. m:t detta

belopp bankerna emellan med hänsyn till

deras föregående sedelutgifningsrätt och an

talet afdelningskontor. Yid utgången af

1898 inskränkes för en hvar af de enskilda

bankerna sedelutgifningsrätten till hälften

af dess 1893 bestumda belopp. Enskild

bank, som efter 1898 helt eller delvis af

står sin sedelu|gifDingsrätt, eger att från

denna tid och till 1903 års slut erhålla kas

sakreditiv mot säkerhet, godkänd af riks

banksfullmäktige och till belopp motsva

rande den afstådda sedelutgifningens belopp.

Enskild bank eger rätt att under åren 1894

till och med 1898 i Sveriges riksbank re»

diskontera accepterade å inrikes ort inom

sex månader betalbara vexlar, hvilka pröf

vas vara grundade å verkliga haudolsaffaror

till belopp, motsvarande bankens obegag

nade sedelutgifningsrätt, enligt dopartémen

tets senaste rapport. Under firén 1899 till

och med 1903 åtnjuter enskild bank dylik

rediskonteringsrätt till belopp, motsvarande

den minskning i rätten att utgifva egna

sedlar, som vid utgången af 1898 för ban

ken intrödt. Vid rediskontering får diskon

tot ej öfverstiga två tredjedelar af det för

riksbanken gällande. Efter 1898 är enskild

bank berättigad utfå halfva beloppet af dess

i allmänt förvar nedsatta grundforidshypotek.

Örn enskild bank vill föro oktrojtidens slut

ombilda sig till bankaktiebolag, ega riks

banksfullmäktige rätt medgifva bolaget intill

oktrojtidens slut ofvannämda kreditivs- och

rediskonteringsförmåner.

Af motiveringen, som för öfrigt ej inne

håller synnerligt mycket märkligt eller nytt,

torde vara tillräckligt anföra hvad som rör

»tillsättningen af riksbankens styrelse ocb

dess organisation». Komitén yttrar:

»Allvarliga hafva de anmärkningar varit, som fran:

stälts mot det nuvarande sättet för tillsättningen,

och det kan icke mod fog förnekas, att desamma i

hufvudsak äro berättigade. Redan den omständig

heten, att fullmäktige utecs för endast ett år, hvar

igenom det kan inträffa att hela styrelsen af skäl,

som äro främmande för riksbankens intressen, pä

eu gång aflägsnas, innebär en v&da, som ökas i

samma mån bankens uppgift vidgas. Faran af dessa

årliga val framträder ännu tydligare vid (anken på

sjeltva valsättet, ty det kan ju mycket väl inträffa

att de valmän, som hvardera kammaren utser för

Tal af fullmäktige, stå stridiga mot hvarandra och

att sammansättningen af bankstyrelsen i dess hel

het sålunda blifvar beroende på lottkastning.

För att förebygga en dylik våldsam rubbning i

riksbankens styrelse, har komitén upptagit det flera

gånger förut väckta förslaget, att fullmäktige i riks

banken skola utses för tre år, dock så att en tredje

del af dem årligen underkastas omval.

Men det är icke mindre otillfredsställande, att

riksdagen ensam tillsätter riksbankens styrelse. Här

emot tala redan de skäl sorn blifvit anförda mot

riksdagens envälde i fråga om lagbestämmelser för

riksbanken, och dessa skål äro bär än mera påtag

liga, då det ju ligger i sakens natur att man icke

hos en politisk riksförsamling kan under alla för

hållanden påråkna den oväld och den frihet från

politisk hänsyn, som vid val af en centralbanks sty

relse kan göra sig gällande.

Om det ock härvid kan erinras, att riksdagen, åt

minstone under de senare årtiondena, med omsorg

bevarat kontinuiteten i riksbankens styrelse, må det

dock icke förbises, att ansatser till ett motsatt för

faringssätt, hvilka tillräckligt visa önskvärdheten af

en förändring, ingalunda uteblifvit.

Kan det således icke anses för det allmänna be

tryggande, att riksdagen allena fortfarande utser riks

bankens styrelse, och lemnar man åsido tanken på

enskilda delegare* upptagande i riksbanken, är det

uppenbarligen åt regeringsmakten man bör inrymma

befogenheten att med riksdagen deltaga i tillsättande

af denna styrelse.

Denna fordran framgår för öfrigt redan

med bju

dande konseqvens af bankens egen art. Är nämli

gen inom staten regeringen i allmänhet ansvarig för

hela förvaltningens gång; är riksbanken och skall

den enligt komiténs förslag förblifva en statsinstitu

tion; skall dess verksamhet regelbindas af lag, som

stiftas af konung och riksdag gemensamt; ocb år

slutligen redan nu genom den jemväl af komitén

upptagna bestämmelsen i 2 § af 1830 års banklag

stadgadt, att om riksbanken blifver oförmögen att upp

fylla sina förbindelser, hvilket i de flesta fall måste

antagas härflyta af styrelsens förvållande, det är

konungen, som bar att vidtaga åtgärder för upprätt

hållandet af det allmänna förtroendet och för ban

kens återupprättande — så fordrar oemotsägligen

följdriktigheten att konungen ej uteslute3 från im

flytande på tillsättningen af riksbankens styrelse.

Denna fordran blifver oafvislig, då riksbanken för

framtiden Bkail, i egenskap af en med bela sedel

□tgifningsråtten utrustad, verklig ceutralbank, blifva

bäraren af hela vårt penningeväsende. Det kan ej

vara riktigt, att då banken är en statsbank och då

regeringen i vårt land eljest har på det ekonomiska

området så stor befogenhet och så vidsträckt ansvar,

regeringsmakten skall hållas utestängd från en punkt

af statsmaskineriet, så vigtig, att. om den råkar i

olag, deraf följer en ögonblicklig förlamning af lan

dets hela ekonomiska lif.

Men det inflytande på sammansättningen af riks

bankens styrelse, som således bör inrymmas åt ko

nungen, skulle, i komiténs tanke, blifva vida mer

ett sken, #n formsak, än en verklighet, om det in

skränktes till hvad förut varit ifrågasatt, eller rätt

för konungen att utse en ledamot i styrelsen. Äf

vensom denne ledamot i och mod den kungliga ut

nämningen gjordes sjelfskrifven att vid styrelsens

förhandlingar föra ordet, tore dermed tydligtvis sna

rare sörjdt för bans yttre ställning än för hans

verkliga inflytande: vald icke af styrelsen sjelf,icke

heller af dem, hvilka den öfriga styrelsen måste be

trakta som sina egentliga principaler, skulle en så

dan ordförande, isolerad och stäld på annan full

maktsgrund ån styrelsen i öfrigt, lätteligen känna

sig sjelf och af öfriga styrelseledamöter betraktas

såsom en främling, hvilken man dsrföre så vidt

möjligt höllö utanför den egentliga bankförvaltnin

gen.

En annan sak vore, om man gjorde den af ko

nungen utsedda ordföranden till bankens egentlige

administratör, dess ledare och chef, och gåfva honom

den fasta ställningen af en statens embetsman. Denna

utväg lär man vilja använda i Norge. Vid deu re

form af Norges hank, hvartill förslag från regerin

gens sida nu föreligger och äfven undergått förbe

redande utskotts behandling i stortinget, synes raan

från alla sidor och inom alla partier vara ense derom,

att konungen bör beredas ett verkligt inflytande på

tillsättningen af bankens styrelse; och nian är be

tiukt pä att göra detta så, att ordföranden i ban

kens direktion skall förordnas af konungen, under

det att öfriga fyra direktörer för en tid at sex år

väljas af stortinget. I den af konungen utnämde

ordförandens bänder lägges den egentliga ledningen

af banken. Han tillsätt«3 icko för viss tid, utan på

lifstid, ehuru med sex månaders ömsesidig uppsäg

ning, är skyldig att egna banken hela sin kraft och

skall der intaga platsen som sjelfskrifven chef eller

sorn han ock kallas »administrerendo direktör».

TaDken på en likartad anordning hos oss står dock

i strid med hvad raan här anser vara inom en bank

förvaltning lämpligt och går derjemte längre än hvad

komitén anser riktigt. Att tillsätta bankebefsbefatt

ningar på lifstid är hos ois icke vanligt samt före

faller på goda skäl betänkligt; och att frigöra sig

från dessa botänkligheter genom uppsägningarätt är

att välja en för båda parterna pinsam utväg, en ut

Täg, som derför icke heller tillgripes utan i yttersta

nödfall, äfven då ett personombyte eljest kunde sy

nas ganska önskvärdt. För hvar och en sorn är för

trolig med en bankinrättnings gång är derjemte klart,

att en så tillsatt chef nödvändigtvis skulle blifva den

egentligen styrande och bestämmande krafter inom

riksbanken, och att man alltså genom en dylik ändring

af des» styrelse skulle i sjelfva verket hafva förflyttat

hela bankförvaltningens tyngdpunkt från området för

riksdagens till området för regeringens inflytande.

Ett sådant förslag kan komitén icke biträda. Få

grunder sorn ofvan anförts anser den visserligen konun

gen böra inrymmas inflytande på riksbanksstyrelseus

sammansättning, men, då banken fortfarande skall

gonom grundlagens stadgande vara stäld under riks

dagens garanti och vård, hvarför det ock förblif

ver riksdagen, som för banken utfärdar reglemente,

.renom sina revisorer och sitt bankoutskott granskär

öankförvaltningen samt ensamt pröfvar och afgör

frågan om ansvarsfrihet åt styrelsen, bör riksdagens

inflytande äfven vara det bestämmande vid Btyrcl

sens sammansättning. Såsom den lämpligaste anord

ningen i detta afseende har den för komitén före

slagit, att åt konungen lemnäs att utse en tredjedel

af bankstyrelsen, under det att öfriga två tredjede

lar utses af riksdagen. Samtliga styrelseledamöter,

oberoende af huruvida de utsetts af konungen eller

af riksdagen, skola sins emellan vara fullkomligt

lik8täld», och ega att gemensamt inom sig uppsöka

och utvälja de krafter, de anse dugligast att på ord

förande- och direktörsplatserna sättas i spetsen för

bankförvaltningen. Endast så kan man, enligt komi

téns mening, få dessa från olika håll insätta element

att sammansmälta till verklig enbet, endast så kan

raan bibehålla riksdagens förherskande maktställning

inom banken och på samma gång likväl lemna stå

lens öfverhufvud, konungen, ett lämpligen afvägdt

inflytande på statens bank, der detta inflytande sä

kerligen skall dels tillföra bankstyrclsen ett värde

fullt tillskott af bankinsigter och bankerfarenhet, dels

betrygga kontinuiteten, om under politiskt upprörda

tider de af riksdagen valde ledamöterna någon gång

skulle komma att för snabbt vexla; oob man skall

sålunda hafva, ehuru på annan väg, uppnått de huf

vudsakliga fördelar, som åsyftades nied förslaget om

enskildes upptagande i riksbanken.»

Partisammanträden. Med anled

ning af do i morgon förstående valen af

tillfälliga utskott sammanträdde första kam

marens protektionister, hvilka benämna sig

första kammarens klubb, redan i går afton

å Hamburger börs, dit do numera flyttat

eina sammanträden ifrån Grand botel. Nya

lsndtmannapartiet sammanträder i afton å

Handtverksföreningens lokal

Skydd' för emigranter mot run

anré. Enligt ett. i går afton till Dagens

Nyheter ingånget privattelegram komma från

deu 1 nästa April alla till Newyork desti

nerado emigranter att landsättas å särskilda

för detta ändamål af regeringen anordnade

stationer, sannolikt på Governors Island

Meningen härmed är att bereda emigran

terna ett verksamt skydd mot de faror, sorn

lura på dem från runnares ocb andra indu

stririddares sida.

Vinternf i Helsin gsko garne. Från

Bollnäs bar »Upsala» i går mottagit följande

telegram: Lifligheten i de stora skogarne

har under de senaste dagarue ytterligare be

tydligt stegrats till följd af förnyadt snö

fall på flera orter samt lägro temperatur,

Här emellan och Ljusdal äro med anledning

af de ökade transporterna anordnade tvännc

extratåg dagligen, mellan Storvik och Krylbo

äfvenledes 2, men mellan Bollnäs och Stor

vik ej mindre äa 4, som dock om några

dagar skola ökas till 6, hvilka alla komma

att gå så länge trafiken sådant kräfver. Ter

mometern visar i dag 9 grad. kallt.

En ödesdiger stads resa. «1 Upsala»

läses: Torparen Elof Torsell i Nybygget

under Fiby i Vänge socken reste i Fredags

in till Upsala för att försälja ett parti frö

och sålunda skaffa sig penningar till arrén

dets erläggftnde. Hau lyckades sälja fröet

för 260 kronor, och sedan affären var öfver

stökad skulle han taga sig ett glas. T

sorn i hemmet var nykter och ordentlig

hade emellertid den svagheten att rumla om

då han »kom ut». Det gick så äfven nu

han återkom till hemmet först sent pånat

ten och i lusigt tillstånd. Då han följande

morgon nyktrade till, upptäckte han att af

de 260 kronorna endast några silfverslautar

funuos qvar. För att örn möjligt åteifinna

sina penningar begaf T. sig genast till Up

sala; men hans sökande ledde icke till något

resultat och på Söndagsmorgonen anlände

han tomhändt hem. Under Söndagen och

Måndagen visade han sig ytterst ängslig och

virrig; sistnämdo dag nedtog han en lad

dad bössa, som han haft hängande i taket

och stälde den i förstugan. Hustrun fäste

ej särskild uppmärksamhet härvid; mannen

hade så många gånger, då han blifvit häftig,

hotat att skjuta sig, utan att sätta sin ho

telse i verket. Bössan fick också stå orörd

hela dagen. Följande morgon steg F. upp

vid half 6-tiden, sysslade något med sin rock,

som under stadsresan blifvit illa tilltygad,

utfodrade hästarno och uträttade diverse

andra sysslor, hvarefter han herntade bös

san och begaf sig ned till bakgården. Ilan

satte sig har på marken, stödde ryggen mot

en vägg och aflossado derefter skottet i

munnen. Döden följde ögonblickligen;

hufvudct krossades. Torsell rar 32 år gam

mal och efterlemnar hustru och 2 minder

åriga barn.

Sielfhjelp. Storvik den 30 Januari.

Gefle tusenmannaförening Ilar sedan den 6

sistlidna December till aflidna medlemmar»

sterbhus utbetalat 6,000 kr.

Strejk. Eskilstuna den 30 Januari. Fa

brikör C. W. Dahlgrens samtliga arbetare,

omkring 160, strejka, fordrande en verkrnä

stares afskedande. Arbetare vid åtskilliga

fabriker uppmuntra do strejkande, sorn be

slutit att om Söndag hålla allmänt arbetare

sammanträde.

Förslag om ny jernväg. Storvik

den 30 Januari. Söderhamns köpmanna

förening behandlar i afton utsigterna för

anläggandet af en jernväg från Bollnäs ge

nom Dalarne.

Bestäld ångare. Gefle den 30 Ja

nuari. Gefle-posten meddelar: Rederibola

get Condors i Stockholm verkställande di

rektör, konsul Axel Georgii, har hos hr O.

A. Brodin i Gefle kontrakterat örn en större

lastångare örn 1,700 tons, delvis af martin

stål, för leverans i slutet af året.

Barnamörderska inför rätta. Kri

stinehamn den 30 Januari. I dag hölls här

städes inför extra rådhusrätt ransakning med

för barnamord häktade 24-åriga tjensteflic

kan Matilda Emanuelsson, bördig från Säfs

näs. Den tilltalade erkände under tårar

öppet och uppriktigt sitt brott, till hvilket

hon drifvits af blygsel och bekymmer för

framtiden. Ransakningon fortsattes annan

dag.

Telegram.

Tyska förbundsrådet.

Berlin den 30 Januari. Förbundsrådet

har tagit riksdagens omröstning beträffande

socialistlagen ad notam och bifallit don än

drade affattningeu af ostafrikanska postånga

relagen.

Den nya franska tullkomitén.

Pari» den 30 Januari, Bland ledamöterna

i den nytillsatta tullkomité förordrar Léon

Say frihandel och önskar inga traktater, då

igenom dessa de franska handelsförhållandena

göras beroende af utländska riksförsamlingar

och regeringar; traktaternas enda fördel är

tariffernas stabilitet. Ultraprotektionismen

representeras af Méline, som önskar en dub

bel tariff med höga och låga tullsatser, dem

Frankrike efter behag skullo använda mot

olika länder.

Paris den 30 Januari. Den stora tull

komitén valde i dag till ordförande Méline,

sorn förklarade, att kommissionens flertal icke

fattade några förut uppgjorda beslut, icke

leddes af särskilda intressen och icke skulle

försumma något till det nationella arbetets

försvar. »Vi fordra — sade han — hvar

ken privilegier eller skyd dstullsatser för

våra producenter och hafva ingen annan äre

lystnad än att kämpa med lika vapen mot

utländska konkurrenter».

Den fransk-holländska Guyana-fvisten.

Paris den 30 Januari. »Temps» bekräf

tar, att czaren afslagit att vara skiljedomare

mellan Holland och Frankrike (i tvisten

örn Guyana). Detta resultat är Frankrike

icke skuld till, hvilket obetingadt ville un

derkasta sig kejsarens utslag, hvaremot Hol

land gjorde vissa för kejsaren oantagliga

förbehåll.

Grefve Andrassys helsotillstånd.

Flumé, den 30 Januari. Andras*

eya tillstånd är bet»^jjgt

Nya hamnanläggningar i Hamburg.

Berlin den 30 Januari. »Berliner Tage

blatt? meddelar från Hamburg, att senaten

föreslår beviljandet af sju millioner mark

till nya hamnanläggningar.

Från Brasilien.

Paris den 30 Januari. En ångare från

Rio meddelar, att rykten der aio i omlopp

att 40 marinsoldater blifvit skjutna för tipp1

rorsföreök till förmån för kejsaren.

Jernväg Strengnäs—Gnesta

Strengnäs den 31 Jan. Stadsfullmäktige

beslöto i går afton att till jernvägslörbin

delse mellan Strengnäs och Gnesta anslå

15,000 kr. Enligt uppgjordt kostnadsföi

slag skullo hela jernvägen kosta 974,700 kr,

hvaraf beräknas att hälften crhålles genom

anslag från kommuner, bruk och enskilde

sorn äro intresserade för företaget, den andra

hälften skulle fyllas genom lin mot inteck

ning i banan.

Per Erik Bergfalk t-

Stockholm den 31 Januari. Förre juris

professorn vid Upsala universitet Per Erik

Bergfalk »fled hiir i dag, 92 år gammal

inferdradt utlåtande.

Stockholm den 31 Januari. Regeringen

har infordrat utlåtande från statskontoret

angående förslag till bestämmelser rörande

bevillningsafgiften af utländingar för kon

»orter, dramatiska och andra föreställningar,

Dödsfall.

Linköping den 31 Januari. Förre leda

moten af riksdagens första ksmmare Bengt

Rääf af Småland afled i går i Eksjö, fyr

tiosju fir gammal. Under de senaste åren

har han varit sjuklig och larn.

Bengt Leonhard Rääf var född 1842; han

egdo och bebodde Forssnäs i Östergötland. Ilan

var gift företa gången 1872 nied Carolina

Lindström, som »Hed 1878; derefter gifte ban

■ ig för andra gångan 1883 med Henriette

Euphrosyne Kuylens1 jorna. H*u efterlämnar fyra

barn (ire söner och en dotter) i första giftet

Från Frankrike.

Paris den 30 Januari »Temps» banåm

ner det republikanska plenarmötet i Ods

dags för en snara, sorn utlagts för den re

publikanska majoriteten, och hoppa», att af

gigten förfelats. »Débats» uttalar sig i

samma riktning. Flertalet tidningar be

teckna mötet som miselyckadt.

Paris den 30 Januari. Efter långvarig

häftig debatt förklarade kammaren i dag

med 253 röster mot 219 konservative de

puteraden Lorcans val för Glen ogiltigt

enär valtryck utöfvats på arbstarne.

Valmöte med slagsmål i Paris.

Paris den 31 Januari. Ett i går i tret

tonde arrondissementet hållet valmöte af

löpte under stort tumult. Under republi

kanen Fourrieres tal träugde anhängare tili

boulangisten Mery, hvars val kasserades, in i

salen. I det handgemäng, sorn uppstod,

sårades Mery. En person sårades illa af

knifstyng; flera andra skadades mer eller

mindre.

Fransk demonstration för Ryssland.

Paris den 31 Januari. Tidningarnc om

tala en »tor rysk demonstration i Nigga vid

uppförandet sf operan »Lifvet för czaren».

Ryska nationalsången afsjöngs flora gånger

under ropet »Lefve Ryssland!» Derefter

sjöngs Mereeljäsen, då publiken var stå

ende.

Stängda banker i Amerika.

Newyork den 30 Januari. Sixtb National

bank härstädes har stängts på regeringens

befallning med anledning af bankens inne

hafvares olofliga dispositiclher af värdehand

lingar. Lennox Hill bank härstädes, sorn

kontrollerades af innehafvarne af Sixth Na

tional bank, har instält sina betalningar på

grund af talrika framställningar om deposi

tioners återbekom mande.

Från Amerika.

Washington den 30 Januari. En bill,

hvarigenom sidenband belägges med 50 pro

cents införseltull, bar antagits af senaten

med amendemsmt och måste derför be

handlas ånyo af representanthuset.

Washington den 30 Januari. Förenta sta

ternas sändebud i Brasilien, Adams, har ut

nämts till samma befattning hos den re

publikanska regeringen.

Handdstelegram.

Liverpool den 30 Januari. Bomull: om

sättningen 8,000 balar. Marknaden lugn.

Middling 6%8 d.

Glasgow den 30 Januari.

Tackjern: mixed number W 56,5 d.

London den 30 Januari.

Betsocker: 11%.

Newyork den 30 Jan. den 29 Jorn..

Bomull: middling... 1015/10 c. 10’%8 *•

Hvete: loco 86% c. 87*/8

» Januari 84V8 c. 85 7/s

» Februari ... 84% 85T/8 c.

» Maj 86% 87 V, c.

».

«.

Kaffe: Rio JYl. 7.

februari 15,72 c. 15,77

April 15,62 c. 15,72

Berlin den 31 Jan. den 30 Jan.

Råg: April—Maj 172,75 173

» Maj—Juni 172 172,50

» Juni—Juli 171,50 172

Marknaden svag.

Hamburg den 31 Jan. den 30 Jan.

Kaffe: Mars 821/* 83V*

► Maj 81% 82%

i September 80% 82 %

Riokaffo: loco 81 Va 82

London den 31 Januari.

lafre: flau, 3 pence lägre, ringa köplust.

3veto: stilla, oförändradt.

Bref från Söderköping

till Norrköpings Tidningar.

Den 30 J»

uari 1890.

Stadsfullmäktige

uafva i afton haft sammanträde, hvarvid

följande ärenden förekommo:

Söderköpings drätselkammare.

Lo. Upplästes utdrag af protokollet, hål

let hos drätselkammaren i Söderköping den

13 Januari 1890, hvilket hade följande ly-

delso: »under ordförandeskap af afgående

ordföranden hr Ludv. Johansson företogs

mellan kammarens ordinarie ledamöter val

med slutna sedlar af ordförande för detta

år, ooh utsåga härtill ånyo hr Ludv. Jo

hansson».

Stadans arrandatorer.

2:o. Föredrogs drätselkemmarens utlå

tande rörande C. F. Karlsons jemte 7 an

dra stadens arrendatorers ansökan örn ned

sättning i arrenaeafgifterna, och hade kam

maren med hänsyn till, att kontrakten så

nyligen blifvit ingångna och voro billigare

än do föregående, afstyrkt bifall till den

gjorda ansökningen, hvilket äfven blef full

mäktiges beslut.

Ersättning för jord.

3:o. Föredrogs drätselkammarens utlå

tande rörande A. Andersons ansökning om

ersättning för jord, utlagd till Munkebro

gatan från tomten f\h 44 Hospitalsqvarta

ret, enligt hvilket kammaren beslutat, då

tomtens hela areal, 8,450 qvadrafot, är

taxerad till 400 kronor eller 4,6 öre pr

qvadratrot, att tillstyrka en lösen af högst

10 öre pr qvadratrot jemte ersättning med

2 kronor för potatisuteädet, med vilkor der

jemte att jorden lemnäs gravationsfri; och

utföll stadsfullmäktiges beslut i enlighet

med drätselkammarens hemställan.

Fråga örn inköp af tomt.

4:o. Föredrogs drätselkammarens utlå

tande rörande inköp af tomten JYs. 75 Ho

spitalsqvarteret, enligt hvilket kammaren,

då stadsfullmäktige redan don 19 Juli 1887

afslagit inköp af tomten ifråga, och då

kammaren nu ej kanner något skäl oller

behof densammas egando, för sin del

afstyrker inköpet. Med anledning häraf be

gärde borgmästaren A. Hagberg ordet och

omnämde, att han inför drfttsolkammaren

ämnat yttra sig i denna fråga, men att som

han ej blifvit kallad till kammarens sam

manträde, då denna fråga förevar, han först

nu hos fullmäktige blifvit i tillfälle att ut

tala eig angående detta ärende.

Ifrågavarande tomt, afsedd att tjena till utläggan

det af ett större torg, innehåller 30,500 qv.

-fot, och

skulle af denna tomt för detta ändamål behöfvas

något

mora

än */i af tomten. För tillfället finnes

visserligen intet trångande behof att söka förvärfva

denna tomt, men i händelse den tilltänkta jernvä

gen kommor till stånd, blifver don utan tvifvel be

höflig, men ifall man till deas uppskjuter inköpet af

densamma troligen 8 gånger dyrare. Vilkoren sy

nas nu beaktansvärda, dä nu för tomten begäres

1,500 kronor eller mellan 4 å 5 öra pr qv.

-fot; tomten

derintill år inlöst med 10 öre pr qv.

-fot. För öf

rigt kan tomten fortfarande byras ut till att besås

till dess staden behöfver den; man har förut skör

dat 45 tunnor potatis på densamma. Tal. betonade

att nian bör begagna sig af tillfället att inköpajord

för billigt pris i och för stadens reglering. Hrr

Sjöling och Nylander instämde med den föregående

talaren och förordade lifligt inköp af tomten. Herr

Möller framhöll deremot, att då priset visserligen

föreföll vara fördelaktigt, men då tomten först i en

aflägsen framtid blir för staden behöflig, och då

stadens affärsställning är sådan, att man ej har råd

att använda det ena tusendet efter det andra för

det ocb det ändamålet, man ej borde inköpa tom

ten ifråga.

Den tid synes ej vara aflägsen, då man för att reg

lera inkomster ocb utgifter inom samhället nödgas

antingen anlita den förut hårdt medtagna stadskas

san eller ock vidtaga någrajskatteförhöjningsåtgärder.

Det Aunes cn tomt, den s. k, Bcrggrenska, som otvif

velaktigt tyckes vara mera nödvändig att inköpa i

ooh för reglering af det s. k. Hästtorget och fram

för allt för folkskolans behof. Talaren föreslog att

fullmäktige, innan de fatta något beslut om inköD af

tomten, skulle remittera ärendet till byggnadsnämd en

mod anmodan att inkomma med upplysning om tom

ten i dess nuvarande skick med afseende på den nu

gällande regleringsplanen för staden kan och får be

byggas eller om staden enligt byggnadsstadgan är

pligtig att nu inlösa densamma iföljd deraf, att en

del af tomten är afsedd att i en framtid utläggas

till Hästtorget.

Borgmästaren Hagberg påpekade att en sådan re

miss är gagnlös, ty egarinnans af tomten ansökan

att få bebygga densamma kunde ej bifallas, förrän

lion inför nämden katt förete stadsfullmäktiges be

slut, huruvida de vilja inköpa tomten eller ej.

Har staden råd att betala 3- å 4,000 kronor för

Berggrenska tomten, bar den ock råd att betala 1,500

kr. för ifrågavarande tomt, ty behofven härvidlag

syntes tal. lika stora.

Hr Möller framhöll skolhusbyggnadsfrågan, hvil

ken är ett behof, som tränger sig på staden, och för

ordade remiss till byggnadsnämden.

Sedan derefter flera talare yttrat sig för

och emot remiss, begärdes proposition, och

beslöts med li röster mot 8, att ärendet

för ytterligare utredning skall remitteras till

byggnadsnämden.

Stadens skog.

5:o. Föredrogs drätselkammarens bord

lagda skrifvelso rörande omvårdnad örn sta

dens skog, och beslöts i enlighet med kam

marens hemställan, att en fullt sakkunnig

person skulle anlitas för att angående denna

sak framlägga förslag för fullmäktige.

Bevillningsberednifigen.

6:o. Till ledamöter i årets bevillninga

beredning uteågos hrr C. W. Sjöling, O. J.

Möller och J. F. Nylander. Suppleanter

blefvo brr Ludv. Johansson och Fr. Petters~

son.

Söderköpings sprithandelsbolag.

7:0. Upplästes revisorernas berättelse

öfver Söderköpings sprithandelebolags räken

skaper och förvaltning för tiden från och

med den 1 Oktober 1888 till samma dag

1889, och beviljade fullmäktige hvad be

träffar Söderköpings stad ansvarsfrihet ät

bolaget.

„

Stadens räkenskaper.

8:o. Öfverlemnades från magistraten tre

blanketter för statistiska uppgifter rörande

stadens räkenskaper.

Tillsyningsmän öfver lösdrifvare.

9:o. Upplästes från magistraten följande

skrifvelse:

»Enär stadsfiskalen Aug. Svensson numera aflidit

och det i allt fall enligt 15 § 3 mom. uti lagen den

12 Juni 1885 angående lösdrifvares behandling, samt

39 § 2 mom. i kongl, förordningen den 9 Juni 1871

sngåendo fattigvården lär tillkomma fattigvårdssty

xolsen, icke stadsfullmäktige att antaga tillsyningsmän

öfver lösdrifvare, har magistreten funnit sig förhin

drad låta tillställa vederbörande bärmed återgående

2:ne protokollsutdrag, enligt hvilka rådmannen G.

Grefberg och bemälde Svensson blifvit af stadsfull

mäktige den 28 nästlidne December utsedde till så

dana tillsyningsmän för innevarande år.»

Sedan ordföranden påpekat, att val till

ifrågavarande befattning skett under en följd

af år utan som helst anmärkning, remitte

rades skrifvelsen till fattigvårdsstyrelsen.

Justering af dagens protokoll.

10:o. Protokollet justeras nästkommande

Tisdag i närvaro af hrr C. W. Sjöling och

Ludv. Johansson,

Bref från Finspång

till Norrköpings Tidningar.

Den 30 Januari 1890.

Finspångs postkontor.

Rörelsen på Finspångs postkontor under det

gångna året har märkvärdigt nog ökats med hela

20 procent. Uppbörden för försålda frimärken

ooh afgiftor för befordrando af tidningar och tid

skrifter har nämligen stigit till 20,741 kr. 66

öre, hvilket med 3,474 kr. 81 öre öfvorstiger

föregående årets, då den gick till 17,266 kr.

Sida 4

NOBBKÖPINGS TIDNINGAR Fredagen dén 31 Januari 1890.

85 öre. Häri ingå dock ej några intägter från

kringliggande postatationer, af hvilka de vid jern

vägarne belägna samt Vånga höra under postin

spektionen i centrala distriktet och Regna under

Vingåkers postkontor.

Statistiken öfver de olika försändelserna, som

befordrats, visar följande siffror, hvilka här nedan

jemföras med dem från 1888, endast då väsentlig

olikhet emellan de båda åren förefinnes.

Brefven ha varit 68,380 st. mot 57,808 året

förut; brefkorten 6,076 och korsbandsförsäudel

serna — hvari inräknas trycksaker, affärshand

lingar och varuprof — 14,924.

Sedan komma värdeförsändelserna. Af dessa

ha de rekommenderade varit 4,027 mot 3,298,

vanliga paket — å hvilka ej hvila postförskott

— 13,275 mot 9,263, postförskott 8,949 mot

6,441. Bland postförskotten vörö 7,571 paket,

hvadan hela paketantalet går upp till 20,846.

—

Assurerade försändelserna ha varit 1,425 stycken

till ett uppgifvet värdo af 1,483,520 kr. 9 öre

och postanvisningarna 1,835 med 51,946 kr.

belopp.

Vid uppgörande af statistiken för bref, bref

kort och korsband räknas försändelserna naturligt

vis icke för hvarje dag hola året igenom, hvilket

nog skullo gifva fullt exakta sifiror, men också

draga för mycket arbete. I slället räknas allt

sedan 1887 antalet afgångna bref m. tn. under

blott on vecka, don första i September och mul

tipliceras sedan med 52 för att erhålla antalet

för hela året. Emellertid fås vid denna beräk

ning i allmänhet ett minimum, emedan ju trafiken

just vid den ofvan uppgifna tiden är jemförelsevis

rätt obotydlig.

Hvad åter beträffar värdeförsändelserna, så

uppgifvas för dom fullt exakta siffror, ty hvarje

sådan bokföres.

Tidningsprenumerationen visar också en jemn

ökning år från år. Antalet exemplar för helt år

utgjorde nämligen år 1889 1,123 Bt. till ett

belopp af 3,882 kr. mot 1,007 exemplar och

3,191 kr. 31 öre året förut. Medräknas äfven

prenumeration för kortare tid, uppgår antalet

reqvirerade exemplar till omkring 1,600.

Häri har dock don prenumeration, sorn två

eller tro qvartal eller månad efter månad tagits

af samma person och å samma tidning, endast

räknats en gång.

I postsparbanken har rörelsen varit ungefär

densamma som föregående år. Uti 818 poster

hafva nämligen insatts 20,049 kronor och ut

tagits 7,348 kr. 16 öre i 120 omgångar.

Om faran vid den elektriska belys

ningen.

På senare tiden hafva åtskilliga tidnin

gar lemnat meddelanden om olyckshändelser

förorsakade af elektriska belysningslednin

gar, särskildt i städerna Newyork, Filadelfia

och Boston. Då desea meddelanden möjli

gen kunde bidraga till att väcka oro i fråga

örn det elektriska ljuset, torde det kanske

hafva sitt intresse för allmänheten att få en

närmare inblick i saken.

Eu elektrisk ström representerar ett arbete,

som är produkten af två faktorer, strömmens

spänning ooh strömmens styrka. Man har alltså

för fortplantandet af ett gifvet arbete genom

en elektrisk ledning att välja mellan att be

gagna hög spänning och låg strömstyrka eller

omvändt.

Använder man hög spänning och låg ström

styrka, kan man göra ledningens tvärsnitt tun

nare, än om man begagnar låg spänning och

stor strömstyrka, i det tvärsnittet af en ledning

stiger proportionell med strömstyrkan och om

vändt proportionelt med spänningen.

Do till elektrisk belysning använda maski

nerna delas i två hufvudklasser, maskiner som

afgifva enriktade Btrömmar och vexelström

maskiner. Att maskinen gifvor enriktade ström

mar vill säga, att af de två ledningar, sorn

föra till lamporna från maskinen, mottager den

ena ständigt positiv och den andra negativ

elektricitet, medan strömmen från vexelström

maskinon ständigt vexlar i riktning i lednin

garna, hvaraf namnet vexelström. Vexelström

marne få på grund deraf, att do utgå stötvis

från maskinen, i regeln större spänning än de

enriktade strömmarne. De flesta olycksfall

hafva också förorsakats af vexelströmmar.

Enligt hvad ofvanför nämts, modför använ

dandet af högspända strömmar och ringa ström

styrka stor besparing i anläggningen af lednin

garna, i det dessa då kunna göras mycket tunna,

och då man så godt som utesintande använder

koppar som ledningsmateriel, är det vid stora

anläggningar mycket betydliga kapital, frågan

gäller.

Det år detta förhållande, sorn gjort aig gäl

lande i Amerika. Förutom de af Edison au

lagda centralstationerna, som alia arbeta med

enriktade strömmar och låga spänningar i un

derjordiska ledningar, finnas flera af ingeniör

Westingbouse utförda centralanläggningar, som

arbeta med högspända vexelströmmar, hvilka föras

genom ledningar ofvan jord ut till byggnaderna,

der de i s. k. transformatorer förändras till

strömmar tued låg spänning och stor styrka, ooh

förås in till lamporna.

Faran vid detta system, som för öfrigt er

bjuder många fördelar, ligger särskildt i de

kablar, som utgå från centralstationen till trans

formatorerna.

Det är nämligen mycket svårt att skaffa ett

tillräckligt godt isoleringsmateriel till ledningar

med så höga spänningar sorn de bär använda

utan stora kostnader. Huruvida Westinghouse

bolaget begagnat isolerade luftledningar, derom

föreligga inga meddelanden. Efter de inträf

fade olyckshändelsernas art synes man hafva

användt icke-isolerade ledningar, anbragta på

porslinsisolatorer liksom telegrafledningar, hvil

ket i elektriskt hänseende mycket väl låter sig

göra, om man blott kan trygga sig för, att den

blanka ledningen kommer i beröring med delar

af byggnader eller andra ledningar, såsom tele

fon- och telegrafleduingar, liksom en direkt be

röring mellan de två ledningarna mäste förhiu

dras.

Olyckshändelser kunna inträffa derigenom, att

man samtidigt berör do två ledningarna från

centralstationen; liksom beröring af blott en

ledning, då på grund af dålig isolering förbin

delse uppstått med jorden, så att en strömlöp

ning bildas genom denna förbindelse å ena och

genom menniskokroppen med jorden å den andra

sidan, ögonbliokligen skall medföra döden ge

nom så höga spänningar, som de här använda

vexelströmmarna hafva, hvilka särskildt i följd

af deras skiftande riktning äro särdeles farliga

för den monskliga konstitutionen.

I en stad med ett stort telefonnät med tu

sentals ledningar kan mycket lätt uppstå berö

ring mellan en ljusledning och en afbruten tele

fculodning. Örn samtidigt ett ieoleringsfel fin

nes på ljusledningen, är det, enligt ofvenstå

ende, förenadt med lifsfara att beröra telefon

ledningen, som genom sin tillfälliga förbindelse

med ljusledningon på visst sätt utgör en del

af denna. På grund deraf, att telefontrådarna

ofta brytas af på mycket långa afstånd, ligger

on eventuel beröringspunkt ofia långt utanför

den arbetares synvidd, som skall reparera tele

fonledningen. Det är också särskildt telefon

arbetarne, som varit illa utsätta.

— Ett fel i

transformatorn kan också göra, att den hög

spända strömmen går direkt genom denna och

in i byggnadernas ledningssystem, hvarigenom

uppstår såväl lifs- som brandfara af ett fel i

ledningar, liksom lamporna i dessa byggnader

blifva förstörda.

Transformatorsystemet har utom i Amerika

funnit användning i Europa i följande städer:

Tours, Lusern, Gerena, Milano och Rom, och

införes för närvarande och har, så vidt bekant

är, till en del begagnats vid den elektriska

centralstationen i Deptford i London. I Tours

äro ledningarna underjordiska, liksom i London,

der en af ingeniör Ferranti till detta system

särskildt konstruerad kabel användes. I Lu

zern deremot har man användt ledningar öfver

jorden. Från ingen af de nämda städerna hafva

ingått meddelanden örn olycksfall af nämda

art.

Örn förhållandet stålt sig så olyckligt i Ame

rika och särskildt i Newyork, är orsaken der

till sannolikt till stor del att söka deri, att an

talet luftledningar lill tolegrafering, telefouo

riog och elektriskt ljus nu nått en gräns, der

de olika ledningarna mycket lätt kunna colli

dera mod bvarandra. I allmänhet måste an

vändningen af luftledningar till högspända ström

mar anses ogynsamma, då man icke kan abso

lut skydda dem mot beröring med andra led

ningar eller mot isoleringsfel.

Örn olycksfall i förening med förlust af men

niskolif, förorsakade direkt genom elektriska

strömmar, förekommit, så bar dotta alltid skett,

der man användt höga spänningar, och särskildt

der man begagnat vexelströmmar.

Användandet af dessa kräfver en särdeles

omsorgsfullt utförd anläggning, och hvad cen

tralstationerna beträffar, skall man säkerligen

för framtiden alltid begagna ledningar under

jorden till transformatorsystemet.

Naturligtvis ligger det också i vederbörande

elektriska bolagsfirmors intresse att undvika

allt, som kan på något sätt oroa allmänheten

i fråga örn det elektriska ljuset, hvilket i följd

af den höga fullkomlighet, hvartill det kommit,

obetingadt måste betraktas som framtidens be

lysningsmedel.

Särskildt bör vid anläggning af elektriska

centralstationer det Edisonska systemet hafva

företräde, ty öfverallt, der det användts, har

det arbetat på tillfredsställande sätt både i fråga

om driftens säkerhet och med hänsyn till brand

och lifsfara.

Från hufvudstaden.

En af våra korrespondenter i hufvudsta

den skrifver till oss följande:

Motionsfloden.

Motionstiden vid riksdagen utgick i Måndags af

ton. I första kammaren ha i år väckts tillsam

mans 44 motioner, i andra kammaren icke mindre

an 200.

En liten återblick på motionssiffran från det nya

representationsskicketa 25 riksdagar torde kanske

ega sitt intresse:

år 1867 (79-2841 = 363

» 1868 (84-327) = 411

» 1869 (52-341) = 393

» 1870 (47-257) =• 304

» 1871 (42—185) = 227

» 1872 (31—194) = 225

» 1873 (36—182) =• 218

» 1874 (29—178) = 207

» 1875 (48—176) = 224

» 1876 (46—164) => 210

» 1877 (38—144) = 182

» 1878 (37—160) = 197

» 1879 (30—132) = 162

» 1880 (50—158) = 208

» 1881 (47—171) = 218

» 1882 (40-121) = 161

» 1883 (24— 89) _ 113

» 1884 (53-150) = 203

» 1885 (50-149) = 192

» 1886 (53—182) = 235

Jan. riksd. » 1887 (46—188) = 234

Majriksd. » 1887 (32-129) = 161

» 1888 (69—165) = 234

» 1889 (50—170) == 220

» 1890 (44—200) == 244

Minsta antalet var sålunda 1883 eller 113,högsta

antalet 1868 eller 411. Sedan 1870 har som synes

icke afgifvits så många motioner sorn i år.

Från publicistfesten.

Lördagens publicistfest å hotell W. 6 gestaltade

sig till en af de Btilfullaste tidningsmannafester som

gifvits under de senaste åren, detta i främsta rum

met tack vare det charmanta sätt hvarmed direktör

Rudolf Wall, förestyret för det hela, hade ledt ar

rangementen. Redan anblicken af den storartade

tafvelutställningen i vestibulen gaf vid handen att

denna fest skulle blifva något alldeles extraordinärt.

Anordningen med småbord vid middagen framkal

lade redan från början denna gemytliga ochtrefliga

sällskapston, som annars enligt regeln brukar rara

bannlyst från de långa gemensamma festborden.

Hvad som vid festen bjöds af mat och dryck var

rikhaltigt tillmätt och af yppersta slaget. Att det

icke alls stämde ihop med det jemförelsevis låga

entrépriset, förstod nog lite’ hvar, men derför stan

nade man i en desto större tacksamhetsskuld till

det generösa »öfverstyret».

Valet af inbjudna konstnärsgäst.er var gjordt med

urskilning; utom de båda kungliga scenernas che

fer samt operans andre kapellmästare voro invite

rade fyra af hufvudstadens obestridligt mest om

tyckta teaterstjernor. Ty lika mycken popularitet

åtnjuta Arvid Ödmann och fröknarna Jungstedt vid

»Op’ran» och Petrini som fru Hartman vid »Drama

ten» eller fru Lundberg vid »Svenskan», öfver

professor Montans annars vanligen så allvarliga drag

hade under middagen lägrat sig ett förnöjsamt och

småleende rosenskimmer, som var en gifven reflex

från de solar till hvilkas drabant vid festen han

blifvit utsedd — på den ena sidan lilla fru Hart

man, på den andra Petrini. Efter middagen och

erkannerligen efter den föröfrigt alldeles utmärkt

lyckade dramatiskt-musikaliBka Boaréns slut, blefvo

de små teaterstjernorna formligen omsvärmade af

uppvaktande beundrare. Åh, så mycket kompliman

ger der måtte ha vankats. Ödmann förstår thess

likes att äfven utom scenen taga sin publik med

storm. Se hur han står derborta vid tafvelutställ

ningen och låtsas leta efter en tafla i katalogen,

men hans ögon irra omkring på annat håll, och

hvart han blickar mötes han af tjusta ögon och

flammande kinder. Se der, kommer icke en ung

och fager tärna fram och komplimenterar honom för

hans sång i fonografen. »Men», tillädes det, »det

är då rakt ingenting mot att höra hr Ödmann i

verkligheten ... ah ...!»

Men låtom oss draga oss tillbaka! Se der borta

i salongen se vi ju fonografen, som är med och

språkar lite hvarstädes. Hvilken skarp kontrast

mot det brusande lifvet i den stora rikt upplysta fest

salen, der man valsar och polkettar under ackom

pagnemang af »glasens klang» vid buffetborden. Se

er nu omkring i denna matt upplysta salong, der

alla hålla sig så tysta som möjligt för att icke störa

hvarandra vid fonografbordet.

Behagar ni höra ett litet slag. Stopp, hvad är

det? Det var då kostligt! Hör sjelf: »Car-r-r-ambah

Tjenis på er gubbar! Känner ni inte igen gamle

Pelle Janzon? Jag satt just och läste i Molnets

Nyheter att ni har publicistfest, och der kan jag

gerna få vara med på ett hörn, sapristi. För jag har

suttit och druckit många pjoltrar med er gossar i La

gerlunden. Har ni något i era bägare? Eryum —

klang! Tack ska’ ni ha hedersknyfflar för allt det

urimligt schangtila ni skref örn mej i bladen vid

min sista sörlie. Det hade eder gamle Pelle

inte väntat sig. Ett och annat skulle jag ha velat

korrigera. Hvad var det t. ex. för en spoling

som skref att Pelle Janzon en natt skulle ha klätt

rat upp och satt sig på Gustafs Adolfshästen på

torget. Guei frigoni Pelle Janzon har monarkiska

principer och jag skulle, caramba, aldrig ha tillåtit

mig en sådan lymmelaktighet mot min gamle snälle,

vänlige och hederlige Gustavus Adolphus rex, som

föddes den 9 December 1594 och dog på Lhtzens

slagfält den 6 November 1632. Ja, försök inte att

kugga Pelle på historien.

Nachspielet, det der slutade långt in på småtim

marne, satte kryddan på festen och var helt enkelt

öfverdådigt roligt.

En angenäm surpris

bereddes Mazerska qvartettsällskapcts af en talrik

samling damer och herrar besökta fest i Lördags å

källaren Runan. I salens fond hängde nämligen ett

af en elegant ram omslutet porträtt i svartkrita, visande

bilden af en ung man il820:taletskarakteristiskadrägt.

För de äldre af sällskapet var detta porfrätt en kär

åminnelse, och för de yngre af icke mindre intresse.

Det framstälde nämligen sällskapet stiftare.

»Han flyttat har; men visst han är oss när

Och med en andehviskning bifall bringar,

När symfonien genom salen klingar.

I jordelifvet hette han Mazer.»

Det var det porträtt af grosshandlaren Mazer,

hvilket konung Oskar i dagarne skänkt till Musi

kaliska akademien, som här nu var exponeradt.

Efter hvad det berättas lär Mazerska sällskapet

ämna låta gå i författning örn utförandet af en ko

pia af det intressanta porträttet.

Botel,

den verldsberömde tenoren, hvars triumfer i Europa

och Amerika äro allbekanta, lär ha kastat sina blic

kar upp mot norden, i syfte att på våren göra ett

gästbesök i den svenska hufvudstaden. Huruvida

en dylik visit nu verkligen blir af, eller i så fall

under hvilken form, det känner jag icke och derom

lär väl i denna stund heller icke något vara fak

tiskt bestämdt. Intressantast vore naturligtvis örn

man finge höra honom från operascenen.

Gud nåde i alla fall våra damer, ty Dötel har i

sin strupe en trollmakt som oemotståndligt griper

åhörarnc, i all synnerhet dem af det täckare könet.

Ännu står lifligt framför mig de karakteristiska

episoderna från Botels uppträdande i Berlin för två

somrar sedan. Jag hade kommit från Leipzig tea

terdags på aftonen. Redan på afstånd såg jag Bö

tels namn i väldiga bokstäfver på en annonspelare.

lian skulle sjunga samma afton på Krollstcatern i

»Martha.» Att kasta mig i en droska och ila dit

ut var snart gjordt. Vid framkomsten till biljett

kontoret möttes jag af den föga hugnesamma under

rättelsen att huset var utsåldt.

»Men fins det inte någon plats?» utbrast jag i

högsta förtviflan.

»Jo, en ståplats — blef svaret — men der hvar

ken ser eller hör ni!»

»Ro hit med den i alla fall!» ropade jag och så

ilade jag in. Ytterplaggen gaf jag mig icke tid att

taga af.

Jag kom in i en foyer, fullproppad med folk.

Längst fram genom dörrarne i förgrunden fram

skymtade teatersalongen. Lyckligtvis hade stycket

nyss börjat, sä man kunde ännu lefva på hoppet.

Under första entreakten lyckades jag kila in mig i

nästa rum. Och när sista akten skulle begynna

hade jag verkligen inpraktiserat mig i sjelfva sa

longen, hvilken för öfrigt ganska påfallande erinrar

om Hammerska teatern, fast naturligtvis i förstorad

skala. Värmen härinne var ohygglig, och efter de

strapatser som undertecknad utstått i trängseln be

fann jag mig hardt når i upplösningstillstånd.

Emellertid fick jag lön för mödan. Jag fick verk

ligen höra den namnkunnige Bötel, hvilken i lik

het med Wachtel börjat sin hana på kuskbocken.

Hans röst var verkligen beundransvärd: en ovan

ligt hög, klar och mjukt klingande tenor, som på

samma gång egde styrka och sympatiskt behag.

Det var egentligen med sina briljanta höga toner,

dem han slog an med beundransvärd färdighet, som

han grep sina åhörare. När så en af de der to

nera korn dallrande genom salongen, då blef publi

ken sorn om den varit tokig. Man störtade upp

från stolarnc, jublade, viftade med näsdukarne, stam

pade oeh applåderade utan återvändo.

Damerna gingo värst an. De befunno sig i form

ligt tenordelirium.

Tilläggom att »afguden» såg ganska bra ut och

förde sig naturligt och ledigt.

Jag måste tillstå att jag har en viss respekt för

tyska tenorsångare i allmänhet, de der nog kunna

vara bra i och för sig, men oss passa de vanligen

inte alls. Bötel är verkligen ett undantag. Han har

icke de oarter i Bin sång som här skulle verka af

skräckande. Ja få se, mina damer, om jag inte får

rätt ...

Svenska brefdufvor.

För någon tid sedan lästes i tidningarna ett upp

rop till bildande af en svensk brefdufvcförening. I

detta upprop motiverades utförligt behofvet af bref

dufvor och deras uppgift icke allenast i krig utan

jemväl i fredstid: vid skeppsbrott, vid fartyg3 inne

stängande af is, deras användning för tulljakter och

lotsfartyg m. m.

När nu till allt detta kommer, att träning af bref

dufvor är en intressant sport, borde brefdufve

föreningen kunna räkna på en liflig anslutning

till det fosterländska företag, hon gjort till sin upp

gift. Men denna uppgift är ej lätt: först måste ge

nom parning mellan in- och utländska dufraser en

härdad svensk brefdufveras uppammas, hvartill början

redan är gjord på Carlsborg, Sedan måste dufvorna

träuns till skickliga budbärare på passande linier

och dufstationer upprättas i alla sjöstäder och å vigti

gare punkter i landet. Slutligen måste, för att höja

dufegarnes intresse, täflingsflygter anordnas och kun

skap spridas om till brefdufveväsendct hörande för

hållanden, och denna uppgift kan ej lyckligt lösas

utan en liflig samverkan mellan skickliga dufupp

fostrare, »aktiva ledamöter» och fosterlandsälskande,

uppoffrande män och qvinnor, »passiva ledamöter».

Redan nu att döma tyckes brefdufveföreningcn

mötts af sympatier i vårt land. Oaktadt man star

tade i influensa och julhelg har företaget arbetat

sig framåt så att man till månadens slut torde haf

va öfver ett hundratal ledamöter tecknade och sam

tidigt åtminstouo två verkliga brefdufveslag under ar

bete, ett på Kungsholmen och ett i trakten af Johan

nis kyrka. Interimsstyrelscn skall i början af nästa

månad sammankalla tecknade ledamöter och aflägga

redogörelse för sitt fögderi, hvarpå ordinarie styrelse

kan utses och arbetet börja med allvar.

För Stockholmsstationen hoppas man kunna anord

na en täflingsflygt i höst från Furusund till Stock

holm med ungdufvor, då priser komma att utdelas,

ifall medel dertill finnas.

Märta Petrini,

den ny aste stjernan på vår sånghimmel, hvars »upp

gång» helsats med ett för våra förhållanden mindre

vanligt bifall, skall längre fram briljera i »Barbera

ren i Sevilla». Rosina lär nämligen blifva den unga

sångerskans nästa debutrol.

F. n. sjunger hon för fulla hus i »Lakmé».

(Insäadt.)

Hammarkindssocknarne och Vikbolands

jernvägen.

Bland de Zandtkommuner, som skulle komma

att ega ej oväsentliga fördelar af det föreslagna

jeruvägsföretaget och särskildt bandelon till Sö

derköping, märkas äfven socknnrne i Hammar

kinds härad, och lia för den skull vid det pe

kuuiära förslagets upprättande aktiebidrng påräk

näts från några af dessa socknar. Ett dylikt

företags hart när otroliga fördelar — hvilka dock

af många först inses, sedan saken förverkligats,

men då ofta till en sådan grad, att de ej ens

förstå, hur do någonsin kunnat hysa en motsatt

uppfattning, eller hur det varit möjligt att så

länge reda sig utan detta kommunikationsmedel

— ha haft till följd en så omfattande jernvägs

byggnad i landet, att af hela mellersta och södra

Sveriges alla Btäder endast Strengnäs, Mariefred,

Trosa, Borgholm, Grenna och — Söderköping ej

ännu beröras ef jernväg, hvarjemte bör tagas

betraktande, att ej blott städer dervidlag samman

bundits med hvarandra, utan äfven jernvägar fin

nas anlagda till större bruks- och hamnplatser

m. m. En så ofantlig utsträckning af jernvä

garne visar mer än något annat det stora be

hofvet och de i ögonen fallande fördelarne af

desamma, hvarför något uppräknande af dessa

ofta berörda fördelar ej längre är af nöden.

Beträffande befolkningen i de städer och or

ter, som skulle komma att njuta fördelar af det

här beramade företaget, bör den fia all anled

ning att härvidlag hysa samma känslor, som öf

verallt annorstädes förmått skaffa sig del af detta

nutidens beqväma och billiga transportmedel, så

mycket hellre, som undantagsställningar i det ena

hänseendet alltid skapa dylika i ett annat, såsom

t. ex. beträffande förutsättningarna för allmänt

ekonomiskt välstånd o. s. v.

Hvad särskildt angår befolkningen i Hammar

kinds härad, vet man ju, att många intresserade

individer der finnas, som äro villiga att bidraga

till jernvägen ifråga, men det gäller äfven att

få kommunerna såsom sådana villiga (här liksom

annorstädes) att teckna aktier, och ha de, som

erhållit i uppdrag att förbereda denna sak, i all

mänhet derutinnan föreslagit så jemförelsevis låga

och för de resp. kommunerna lindrigt känbara

belopp, att ingen med öppen blick för tidens

kraf bör kunna motsätta sig desamma. Att märka

är nämligen, det både kommuners och enskildos

aktieteckning blir (i enlighet med aktielagen) full

komligt begränsad, så att ej något ytterligare till

skott kan utkräfvas, i händelse — mot all förmodan

— företaget skulle komma att visa sig mindre bä

rigt, ett utkräfvand», hvars oberättigade farhågor

märkligt nog i allmänhet alltid äro så svåra att

häfva, i trots af att tydliga försäkringar derom

lemnäs, hvartill kommer den omständigheten, att

det här föreliggande jernvägsföretaget — såsom

sammanbindande rikets 4:de stad med ej mindre

cn god uthamn, utan äfven Söderköpings stad

och i öfrigt genomlöpande en mycket sädespro

ducerande ort — sorn äfven för Gotland eger

intresse, enligt kännares omdömen, har vida större

förutsättningar för att bli ett räntegifvande före

tag än det stora flertalet enskilda jernvägar i

landet, som vanligen ha a<t kämpa med en otro

ligt dyr anläggningskostnad pr kilometer. Att

senare bygdå jernvägar visa ett godt resultat,

ser man ju t. ex. af Norsholms—Finspångsbanan,

som egentligen kan i nämnvärd mån sägas be

fraktas af ett enda bruk (låt vara att det är om

fattande), men ändock redan lemnat c:a 6 pro

cents inkomst på anläggningskostnaden.

Enligt den af komiterade afgifna broschyren

är för Drothems socken föreslagen en komnaun

teckning af 5,000 kr., hvilket belopp ju är en

ren obetydlighet för cn så pass stor kommun,

hvars högsta, nästan otänkbara årsafgift (efter

28-årig amortering) härför skulle belöpa sig till

knappt 2 öre pr fyrk. Dot är nämligen att

märka, det socknen skulle komma att skäras af

jernvägen och erhålla stationsplats inom gränsen,

hvilken plats (vid Korsbrinken) visserligen ej

skulle komma att användas af alla Drothemsbor,

deraf många ka’ större tillfälle att träffa jernvä

gen vid Söderköping, men dock genom befrakt

ning från andra håll komrae att lemna socknen

on viss inkomst. Att denna stationsplats riske

ras genom ett mot all förmodan nekadt anslag,

säger sig sjelft.

För Skönberga och Mogata — hvilka sock

nar ligga nära intill Söderköping och följaktligen

finge stor nytta af jernvägen — föreslogos så

låga belopp (resp. 3- och 2,000 kr.), att nämde

socknar, i betraktande af företagets stora vigt,

torde finnas villiga något höja bidragon, när aktie

teckning företageB, och dotta så mycket hellre

och behöfligare, som af Ringarums kommun må

hända ej tordo kunna påräknas hela det före

slagna beloppet af 25,000 kr. Att dotta belopp

i betraktande af socknens ofantliga storlek

(innehållande bortåt 40,000 fyrk) och följakt

ligen ringa känbarhet af dan möjliga afgiften

samt don emständigheton, att socknen genom ett

dylikt kommunbidrag leranar utsigt för det nu

föreslagna jernvägsbolagets mellankomst vid en

naturlig fortsättning af jernvägen till Valdemars

vik — ej är för stort tilltaget, säger sig sjelft,

men att det måhända något kunde nedsättas,

med 5- eller möjligen 10,000 kronor, finge väl

förklaras af det längre ofståndet till Söderköping.

Deremot synes det många, som om Ö. Ryds

socken skullo kunna bidraga med något belopp

lill följd af det afkortade afståndet socknen finge

till den egentliga afsättningsorten: Norrköping.

Då de större Vikbolands-socknarne (som förut

ha' höga årsutskylder) äro villiga att åtaga sig

on högsta möjliga årlig afgift af ända till 15

öre pr fyrk (eller 3 kr. pr motsvarig bovill

ningskTona) — under förutsättning nämligen att

jernvägen erhåller en sådan riktning, att den blir

till ortens allmänna gagn och, såsom privata jern

vägar i allmänhet, får uppsöka de stora bebygda

orterna och korsvägarne samt erhålla del af den

omfattande befraktningen af mäld och sågtimmer,

sorn en stor del af dot mellersta och bortre Vik

bolandet forslar t. ex. till det i sjelfva central

punkten af det i ena Vikbolandshäradot förlagda

qvarn- och sågverket, hvarpå jernvägsaktierna

skulle ha’ allt att vinna — så tyckes det som om

Hammarkindssocknarne (mod i allmänhet lägre

årsutskylder) ingalunda borde draga sig för sina

tillskott, som endast skulle förorsaka dem en

möjlig afgift af 2 å 3 öre pr fyrk (eller 25 å

30 öro pr bevillningskrona).

När aktielistorna fördenskull anlända (hvilket

torde komma att ske inom närmaste tiden), hop

pas man fördenskull på allt det deltagande, som

det nyttiga förotaget så väl förtjenar.

Af vigt är emellertid, att alla lagliga former

iakttagas, på det inga anledningar till klagomål

behöfva föreligga. Bland annat skola en eller

flore personer utses att teckna dot enligt proto

kollet beslutade beloppet och ombestyra dess an

skaffande.

För att vinna bindande kraft måste emeller

tid beslutet underställas k. befallningshafvande

i länet, såvidt det afsor påläggande af afgift,

som erfordrar en möjlig uttaxering för längre

tid än 5 år; oeh innefattar beslutet upptagande

af lån, stäldt på längre afbetaluingstid än 2 år,

skall det underställas kongl, majzts pröfning.

Sjöfartsunderrättelser.

Från Oxelösund af gänget fartyg:

Den 30 Januari.

Ångaren Victoria, Nyholm, till Lybeck: Alrutz &

Komp., 255 körn hattens och 263 kbm bräder.

Minneslisia.

Lördagen den 1 Febi’

Kl. V, 8—9 e. m.: Inbetalning till Norrköpings nya

arbetareförenings sjuk- och begrafningsfond.

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.

Söndagen den 2 Fehr.:

Kl.

'/, 1 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens

salong.

Kl. 7 e. m.: Representation å Arbetareföreningens

teater.

Kl.

'/, 8 e. m.: Representation å Stora teatern.

Jemvägstågen

viel Norrköpings station

från den 1 Oktober 1889.

Norrut:

Nattsnälltåg ankommer 3,4 f. m. afgår 3,10 f. m.

Dag snälltåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m.

Persontåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m,

Bland, tåg „ 9,35 e. m. „ 10,0 e. m,

Godståg „ 7,10 0. m. „ 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder ut:

Kattsnälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,14 e. m

Vagsnäiltåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m,

Persontåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m

Bland, tåg „ 6,46 f. m. v 6,58 f. m,

Godståg „ 8,9 f. m. £ 8,35 f. m.

Godståg (till Linköping) — — „ 5,30 f. m

Godståg (till Norsholm) — — „ 2,20 e. m

Alfred Vougts Atelier,

Gamla Rådstugugatan 40.

Under Februari och Mars månader realiseras ett äldre lager Cartongblanketter

med derå nppfodrade omsorgsfullt utförda Fotografier till mycket nedsatta priser,

såsom Visitkort frän 3 kr. duss», till högre priser och Uabinetskort Il-An 13 kr.

pr duss). (T. y. 965)

Löinummer af

Morgonblade t

och dess

Söndagsuummer

finnas å 3 örp i Norrköping hos

Herrar J. A. östergren och Fritz Forsman

samt i Allmänna Tidningshandeln. (G. 11410}

(1025)

Från 75 öre

lemnäs nu 100 st. vältryckta och eleganta

VISITKORT

Collins BSokliandel.

Firmastämpiing

m. fl. Boktryckeriarbeten utföras omsorgs

fullt och billigt.

Lager af

Postpapper och Kuverter

uti (lollins Bokh andel

F. W. Forssberg,

N:u 20 Broddgatan,

rekommenderar sin väl sorterade

Pappershandel.

Vid köp af Postpapper och Kuverter kan

äfven Firmatryck till billigaste pris

erhållas.

100 Visitkort

omsorgsfullt och väl utförda lemnäs nu från

75 öre.

Tili salu.

Vinskinka (mycket delikat),

Rökta Renstekar,

Salt och rökt Lax i

Rökta Renstekar,

Wilh. Carlströms

Speeeri-, Vin

, o, Delikatess-ajär, Drottninggatan 23.

(1079)

Gammal Uttersbergs-Ost,

Gammal Fånöö-Ost nu inkommen i

Wilh. Carlströms

Speeeri

, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(1080I

Starka och välgjorda TfälOfflOr,

större och mindre, till billigt pris hos

(1082) Weslien & C:o.

Bryggeri.

Ett i gång varande Bryggeri, uppfördt 1878 af

sten, tidseuligt, i fullgodt skick, med tillhörande

mindre jordegendom, beläget Btrax invid medel

stor stad vid vestkusten, med goda sjö- och land

kommunikationer, lörsäljes på förmånliga vilkor.

Närmare upplysningar lemnäs under adress, som

erhålles å boktryckeriet (1094)

För hushåll!

50 tunnor god Potutiw säljes i mindre po

ster vid

(1085) Stärkelsefabriken.

(1088)

Hvita Herrhalsdukar

broderade med silke,

hos

Mina Enberg.

Kontrollerade

ständigt i lager, vid

(G. 536) (1092) Eskilstuna Träförädlingsfabrik.

Sommar-

Villor,

badhus, lusthus, verandor m. m., bygg

nadsarbeten, utförda efter smakfulla rit

ningar, tillverkas väl och billigt af

Eskilstuna Träförädlingsfabrik.

(G. 537) (1091)

Karlskrona-Viskor

i parti och minut hos Herman Ekelund.

(1015)Ad li Vattengatan.

TidningsmakuSatur

till salu å denna tidnings kontor.

Born nyligen kalfvat, inkommer till Balu å Gamla

torget nästa Lördag.(994)

Messina

Apelsiner,

söta och tunnskaliga,

å 1: lO pr dussin, hel låda kr. 13: 50

hos

Wilh. Bottiger.

(Johan A. Neiiendams eftertr.)

N:o 7 Drottninggatan.

(1017)

Messin?T Apelsiner

i dag ytterligare inkomna uti

Norrköpings Spcceri-Magasin, N:o 12 Nya torget.

(806)

Råg- och Hvetekli

P, A.. Enhörning «Se C:o. (731)

Brösthonung,

Bröstkarameller, flera sorter, säljas i

Wilh. Carlströms

Speeeri-, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(790)

Åstundas köpa.

Gamle Mynt

och Medaljer i såväl hela samlingar Born styckevis)

köpas af D. Holmberg, Regeringsgatan 95 A, Stock

holm. (G. 543)(1089)

En begagnad Fjederdrag-

,rra önskas köpa. Adress: Målaren A. Anjou &

(1077)

kärra önskas köpa.

C:o, Ad 8 Gamla torget, Hellmans gård

Sågtimmer

af björk, al, furu och gran uppköpes af

Carl Fredriksons Träförädlings-Aktiebolag.

(916) Katrineholm.

I tjenst åstundas.

Spinnmästare.

Plats finnes för en duglig Spinnmästare

vid ett medelstort bomullsspinneri nära

Göteborg. Kompetente sökande torde upp

gifva löneanspråk och föregående verksam

het till »Bomullsspinnmästare», poste ro

stante, Stockholm (G. 503) (1024)

En fullt kompetent

Öfverskärare

erhåller genast plats hos

(1083)

Fritz Wistrand.

SkomakaregesiiUcr,

nyktra och ordentliga, få lönande arbete vid Carl

Svenssons Mekariska Skofabrik. (1096)

En barnkär Gumma eller Flicka,

helst från landet, erhåller nu genast plats. Anvis

ning i M 8 Norra Plankgatan. (1087)

Åstundas hyra.

Ett Rum

önskas hyra nu genast af tvänne ungherrar. Star,

märkt »O. R », torde snarast inlemnas å denna tid

ninga kontor.

(1034)

En Butik

med 1 å 2 rum och kök önskas hyra den 1 April.

Svar, märkt »Barnlös familj», med utsatt pria och

läge, torde inlemnas å denna tidnings kontor.

(1075)

Ett bättre Pianino

för försigkommen elev önskas hyra. Adress: Wall

bergs Bokhandel. (1009)

Utbjudes hyra.

En nyreparerad, varm och fuktfri öfvervåning

åt solsidan örn 4—6 rum, tambur och kök. Adress:

M 5 Handtverkaregatan.(1036)

Nu genast:

EU vackert Ungkarlsrum med eller utan inackor

dering, och den 1 April: ett Rum och kök. Adr.:

huset M 56 Slottsgatan.(1073)

Ett Rum

med del 1 kök finnes att hyra för en mindre fa

milj till den 1 April. Adress: Ad 3 Smedgatan.

(1074)

Dou 1 April: en Våning vid Drott

ninggatan, innehållande 4 rum och kök

med vattenledning, inredd efter nutidens

fo di ing ir, och en Våning vid Södra Strönn

gatan med 4 rum och kök med vattenled

ning samt ett Vindsrum, genom

(1068) A. Frölings Egendoms-Agenfur.

Ett Rum

med del i kök från den 1 April 1890 uti gården

Al 57 Broddgatan.

(1070)

Ett Rum nied kök

från den 1 April 1890 uti gården Ad 12 Hospitals

gatan

(1071)

Ett Rum m< d kök

jemte kallrum från den 1 April 1890 uti gården

Af! 23 Prestgatan.(1072)

Ett litet Kurn

kan få öfvertagas. Hyran 65 kronor pr år. Ett

nytt möblemang kan få köpas mot billigaste pris.

Adress å boktryckeriet. (1048)

Från den 1 nästa April

finnes att byra:

En ljus och vacker Lägenhet om 2 rum och kök

med alla nutidens beqvamligbeter. Adress: Hand

landen F. A. Larson, Ad 14 Södra S:t Persgatan.

(1035)

Två Rum och kök

med alla nutidens beqvämlighe(er. Adress: Al 9

Vestra 8:t Persgntan en tr lipp.<9B3)

Förloradt

En Bkrufnyckcl (flyttnyckel) år på okändt sått

bortkommen från nybygget vid Södra Kyrkogatan.

Är nyckeln Båld eller pantsatt, igenlöses den af

Gårdsegaren Andersson. (1069)

n ri

—-xTTjärr:

Tillvarataget

En vilsekommen Hund, korthårig, hvit med bruna

fläckar och brunt hufvud, upphåller sig vid Marie

lund i Östra Eneby, hvarom dess egare härmed

underrättas. (1067)

ia.aii

.ii.iiii —riiiFi rm

Diverse,

E. V. L. BERNIN.

Egendomsförsäljare och Affärsmäklare

samt innehafvare af

Sveriges Plats-Anskaffnings-Byrå.

Adress: Norra Vallgatan 58, Malmö.

Högsta pris å Spanmål

betingas. Ivar Lundberg.

(478) Norrköping.

Annons-byte.

Butik

med fördelaktigaste läge, har i c:a 40 år användts

för Peisvaru-affar, dea enda på platsen, blifver

jemte bostad m. m. ledig den 1 April.

Uppgörelse med F. 0. Petersson.

(519) Linköping.

Sparbanken

i Söderköping

beviljar lån till 4l/i procents ränta mot

inteckningar under halfva brandförsäkrings

värdet i stadsfastighet och halfva taxerings

värdet i landtfastighet.

Söderköping den 17 Januari 1890.

Direktionen. (T. v. 680)

Till salu.

Osläckt Kalk,

god beskaffenhet, billigt pris, ferm expedition g

nom Skörtinge kontor pr Kimstad■

(T. v. 2733)

Gustaf Lundblad

är kommissionär i Kongl. Fiimns»

departementet. (T. v. 2807)

Norrköpings Tidningar Fredagen den 31 Januari 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Fredagen den 31 Januari 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4