Norrköpings Tidningar Måndagen den 28 Juli 1890

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Norrköpings Tidningar 1890-07-28
Sida 1
Sida 2 Norrköpings Tidningar 1890-07-28
Sida 2
Sida 3 Norrköpings Tidningar 1890-07-28
Sida 3
Sida 4 Norrköpings Tidningar 1890-07-28
Sida 4

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Måndagen den 28 Juli 1890

Sida 1

Östergötlands
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
Östergötlands
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
Itel (71,
Prenumerationspriset: 12 kronor lör helt år, 9: 25 för tre llerdedels,
6: BO lör hallt, 3: BO lör ett Ijerdedels är och 1: 26 lör månad, Pä poet
kontoren tillkommer icke något särskildt postarvode,
LSsnaniinerprisset: 5 öre.
Annonspriset: 10 öre (lör annonser från andrs orter: inländska 121/,
ooh utländska 20 öre) pr rad petitstil, Ingen annons införes under 40 öre.
Prenumeration ooh annonter emottagas å tidningens kontor.
(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag,)
Måndagen den 28 Juli.
Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.
Redaktören träffas för meddelanden kl. 9—10 f. m. å tidningens byrå, Vestgåtegatan 18.
Utdelning ooh Lösnuramerför sälj ning: Norr: Södorllng, Nystrand,
Norr gtorg.j Lindgren & 0:o, Lilla torgetjPettersso», Sendg.j Erikson, Slottsg.;
å boktryckeriet, yetter: Vessbeig, Carlström A O:o, Thorell * 0:o Vesterstorg.
Söder: Bröderna Dali , Söder tull; Petri & 0;o ooh Sandberg, Gila Bädstngug.;
O, Lindblads, östergrens, Schorqvists ooh Forsmans cigarrbutiker, Eric
son k O:o, Lennmalm & O:o, Allm, Tidniugsh., Fm Petterson, 8, Kyrkog.
Otter: Pihlblad, Knäi:pingS’g; Fredr. Larson,
' Aug. Larson, Styrmansg.
Saltängen: Jonsson, Bod.gr . Moberg vid G as v. Södra förttaden: Bergström.
Norra förstaden: A. G. Styrlandor. Fredriksdal: Dedberg.
1890.
Blomsterkort och 5ntlra ttnp!iBa}m*[ÖiPk
" "?mns* Petri & OSofifianM.
iMuuiotci lvui i dstrfitll bll* J * 1
omseror•
iMuuiotci lvui i dagspresenter, finnas till billiga pmer i * J * »amia Torget.
1
(ö. K. samt genom Gumselii Annonsbyrå i St. D.
och N. D. A 1 g)
Född:
En Dotter
.
Ribbingsbolm den 27 Juli 1890.
Agnes Falkenbsrg. Henrik Falkenberg.
f uld Zu liV!t. (8579)
Döde.
Gud i sitt allvisa r&d behagat hädankalla
min innetligt älskade Make
f. d. Inspektoren
Anders Ouslaf Bergqvist,
sorn efter en lång och tärande sjukdom stilla
afled Söndagen den 27 Juli 1890 kl 6,30 e m,
i en ålder af 73 år, 1 mån. och li dagar,
djupt sörjd cch begråten af mig, son samt
syster, va der härmed för deltagande slågtiu
gar och vänner tillkännagifvet.
St. Ps 490: 5.
(8572)
Carolina Bergqvist.
Ilefren till sin eviga sabbatsto hemkallat
min älskade Dotter
Sigrid Maria,
sorn efter ett långt lidande stilla och fridfullt I
af8omnade i fron på sin Jesus Söndagen den I
27 Juli kl, half 6 e. m., i en ålder af 26 år, I
8 mån. och 20 dagar, djupt sörjd och sakoad
af moder, mormoder och broder, varder här
med slägiingar cch vänner tillkänoagifvet
Maria Lundgren,
född Uddén.
Hennes sista ord voro: Jag är tvagen i
Lammets blod. (.8570)
Gul till sig hemtagit
vår lilla Dotter
Elsa Wilhelmina»
sorn efter en kort sjukdom stilla afled Sönda
gen den 27 Juli 1890 kl. 2 e. m., i en ålder
af 1 år och 20 dagär, djupt sörjd af föräldrar
och 2:no bröder, få vi härmed slägt och vän
ner tillkännagUva.
Wilhelmina Hallgren, A. E. Hellgren.
född Stylander.
Farväl, lilla Elsa, haf tack f5r dea tid,
Du dröjde här nere pä jorden 1
O helsa nu hem till din syster och hrer ;
Du lycklig och säll är nu Tordén: (8568)
Födde:
Anders och Alaria Bäckströms son i Varberg den
24 Juli.
— Joh. och Alma Karlsons son i Kongelf
deu 24 Juni.
— Oscar och Therese Kopps son i
Stockholm den 24 Juli.
Förlofvnde:
Emil Andre och Sanna Wallenberg i Hernösand.
— John Lindberg i Tobo och Elisabeth Mossberg i
Örbyhus.
Döde:
Musikartisten Carl Reinhold Berg i Melbourne
dea 8 Maj, 64 år — Vice konsuln Joban Hjelmqvist i
Floda den 22 Juli, 50 år.
— F. d. kamreraren Jo
han Lorentz Groesen i Stockholm den 24 Juli, 82
år.
— Metallfabrikören Anders Undin i Stockholm
den 26 Juli, 62 år.
Sammanträden.
Sveriges Handelsresande
förening i Narrköping
behagade till ordinarie stämma sammanträda å
Oentralhotollot härstädes Tisdagen den 29
juli 1890 kl. 6 e ra. Styrelsen. (8258)
Segelsällskapet Nordstjernan
kai as till extra sammanträde, för intagning af an
mälda båtar, Onsdagen den 30 Juli kl. 8 e. m. i
N:o 40 Skolgatan. Herrar båtegare, som ej ha
fått eina båtar uppmätta, torde ovilkorligen infinna
sig vid Båtsmanspinan Torsdagen den 31 Juli kl.
*/, 9 e. m. Otea».! Eskadern samlas vid Gryts
bolmarae Söndagen den 3 Augusti kl. 9 f. m.
(8573j
Färsk Lax
finnes alla dagar i Forssbergska handeln vid Skepps
bron. (7551j
Kungörelser.
Doktor Bergstens
mottagningstid är under sommaren kl. 9—*/, 11 f. m.
samt kl. 4—5 e. m. Helgdagar kl. 9 — 10 f. m.
Obs. Utom vanligt förekommande sjukdomar be
handlas specielt ögonas] ukdomar. (6642)
Under min bortovaro
till omkring slutet af Augusti månad skötes min
praktik af Hr Doktor C J. E. Haglund.
Obs.l Samma mottagningstider.
(8580) Carl Otto Björck.
ioafllunö
är hemkommen.
fforrköpisigs
(8528)
Skytte-Gtilö.
Afresan till Lansiäfliogsskjutnicgen i Linköping
sker Onsdigen den 6 Augusti kl. 6 f. m., hvartill
acmäLn göres hot skjuteheftn senast Ootdagen
den 30 Juli, hvarest fi/ven s. k truppbiljetter få
afhemtae, (8576)
4 Strömsholmen. I
• ©
@ I of tori (H
9 Stor Instrumental- g
fP och w
§ Vokal-Konsert 1
• under anförande af
Herr Axel Bettersén. W
© Itonwert (rån kl. 2—4 e. m.
• Söndagar bl. 2—3.
AltonhouNoft från kl.
'/> 8—'/» li. Sr
(|P Söndagar kl 7—V, li |g|
IMF" Uppträdande af •'^SSBgl
den omtyckta Konsertsångerskan
@ Fröken Herisine Orla, f)
8 utgången från Konservatoriet i Wien, med
ny repertoar af operor, valser och romanser
på svenska, tyska, franska och italienska, ttH
d — m
Uppträdande af
pp
| Signor A. Valli |
f? Fm Maselia Oanielowna. 8
wr OBgjjgg
Den 3 Augusti eger rum
Faiis-Eiirelloinsilliiininationsfesleii.
• Entré 25 öre
Artistiske Dire
Artistiske Direktion w
0 A. V. JP. .J. Bore- 0
-
»tffpftltftfl
W. 6-Trädgården.
Hvarje aftöa
Stor
KONSERT
Naumannska Solistkapellet
(li man).
Uppträdande af
Operasångerska o
Fru Olefine Moe.
Uppträdande
af
V)S- och Kuplettsångaren
Herr Jolin Bsrthman.
Obs. Fru Moe kominer att uppträda endast
ågra aftnar.
Entré 25 öre.
Alfr. Petterson
Extratåg
till Stockholm och åter
anordnar
Norrköpings Arbetareförening
med afgång från Norrköping om Söndag tidigt på
morgonen samt afgår frän Stockholm tidigt om
Måndsg morgon.
Bijeiter, tor och retur: 3:dje klass 4: 50 2:dra
klass 7 kr. säljas hvarje afton i veckan mellan kl.
8—9 i Arbetareföreningens direktionsrum samt i
Herr John Forsmans Cigarr-affär, Drottninggatan.
Biljetterna böra vara köpta senast Fredag afton.
Obs.! Kappsegling och regatta i Stockholm
om Söndag.(8582)
Ånim några dagar fortfar
f^rrkApiag—-Stockholm
Från Norrköping afgår:
Angi. Osta Måndagar och Torsdagar I
„ Norde» Tisdagar och Fredagar Jkl.8e.rn.
„ Norrköping Onsdagar och LördagarJ
Från Stockholm afgår:
Angf. Norden Måndagar och Torsdagar!
„ norrköping Tisdagar och Fredagar >kl 8e m.
„ Göta Onsdagar och Lördagar]
OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpes.
Obs.! Tor- och returbiljetter gHlla 30 dagar.
Närmare meddelaP JAN BON A C:o.
Norrköping—Nyköping—Stockholm.
Ångfartyget Söderman lAWHl,
Kapten J. BÖLIN,
atgär
från Nyköping tili Käiveqvarn och Norrköping Mån
dagar kl. 12 midd
„ Norrköping till Nifveqvarn och Nyköping Onsdagar
kl. 10 f m.
, Nyköping till Stockholm Torsla^ar kl. 10 f. m.
„ Stockholm till Nyxöping Lördagar kl. 2 e. m.
medtagande passagerare och fraktgods.
Obs. ((varsebo och Oxelösund (Sråvik) anlspas.
Närmare meddela P. JANSON & Q:o.
Norrköping—Kalmar.
Ångfartyget Östern*
Kapten J A. 8ILFVER8PARRE,
afgår hvarje Onsdag kl 6 f. m.
till Vestervik, Gamleby, Oskarshamn,
Borgholm och Kalmar.
Obs. Gods till alla platser söder örn Kalmar med
tages till genomfrakt
Fartyget afgår från Kalmar hvarje Fredag kl. 3 e m.
OBS. Källvik anlöpes eventuelt.
OBS. Från och nied Onsdagen den 6 Aug.
afgår fartyget härifrån kl. 4 i stället för 6.
Närmare meddela P. Janson A C:o.
Norrköping—Visby—Stockholm.
Angi. Gotland,
Kapten Sandelin,
afgår:
från Visby till Norrköping Tisdagar kl. 8 e. m.
„ Norrköping till Visby hvarja Torsdag kl. O e ra.
„ Visby till Stockholm Fredagar kl. 8 e. m.
„ Stockholm till Visby Måndugar kl. 6 e. m.
Närmare meddela P. JANSON & C:o.
~
Norrköping—Göteborg.
Göta Kanal li,
Kapten Karl Danielsén,
afgår härifrån till Göteborg (Kanalvägen)
Onsdagen den 30 Juli på aftonen, medtagande
fraktgods dit samt till mellanliggande sta
tioner.
Obs.! Karlstad och Kristinehamn anlöpas.
Närmare meddela P. Janson & C:o.
Norrköping—Waldemarsvlii.
A ngfartygei SKÄRGÅRDEN.
Kapten CARL EEGGBLAD,
afgår:
från Valdemarsvik Tisdagar och Fredagar kl. 3 f. m.
„ Norrköping Onsdagar och Lördagar kl. 1,45 e m.
NKrmt-re meddela P. JANSON & C:o.
Från
Stettin tili norrköping
afgår ångaren (fmotise, Kapten John Tern
ström, omkring Tisdagen ilen 5 Augusti,
medtagande fraktgods.
Närmare meddelar A. Bodman.
ä Godtköpshandeln
Gamla Bådstugugatan 7 (midt tor Immanuelskyrkan).
(8559)
Reguliera ängbåtsfiirbiudelser
hvarannan vecka
Norrköping—London
Isrrfsöpistg—Huli
upprätthållas i likhet med iöregående år.
Gods tages på genomfrakt från och till
andra platser.
Närmare meddela:
i London H:r Tegner Price & C:o,
i Hull * Bailey & Leetbam,
i Newcastle » Bailey & Leetham,
i Antwerpen » Grisar & NlarsLy,
i Amsterdam » Nobel & Hoitzaplfel,
i Rotterdam » Ph s van Ommeren,
i Boston * Johnston Line,
i Baltimore « Johnston Line,
i Newyork » Allan Line,
i Norrköping
(1873) .T. Ringborgr.
Till
Gefle, Stugsund, Hudiksvall,
Sundsvall och Hernösand
afgår ångaren (IPnSeswjKapten M.
Svenson, omkiig Onsdagen den 30 Juli, med
tagande passagerare och fraktgods.
Närmare meddelar H Unér.
Lustresa
till Vestr a Vingåker
arrangeraB af Ordeng-Festkomitén Söndagen den
3 Augusti omkring kl 6 f. m. Festplatsen Lufver
i Säfstaholm» park, der föredrag kommer att hållas
af O. Engström. Musik och åtskilliga af Logernas
standarer medfölja. Endast 3:dje klass vagnar
användas.
Biljetter å 1: 75 finnas att tillgå i Allmänna Tid
niDgshandeln och i Matvaruhandeln, Garfvaregatan
M 24, samt hos Elis Rosenholm, Trädgärusgatan 36
(8476; Orden* Festkomili.
Obs! Obs! Obs!
Veterinär A.. Berg-ströms
Hofslageri,
N:o 23 Trångsundsgatan.
Alla slags sjuk- och normalbeslag. Myc
ket bil iga priser. (8567)
Ladugårdsinredningar
utföraB omsorgsfullt och billigt af
Östergötlands Asfalt- och Cementgjuteri.
Telefon N:o 27. Norrköping. (T. v. 6942)
Vänd om!
•lepuBquiXjJBd tetis) (OifiSl O)
iv[|azi4nn 11 mri lin isvpua
aa(dö^wo)j i ‘BAjni vqBpuypn qoo -di )uibs »nju
siAUBsqniq ajmof gaaug apu«HBjgB sjOJiyq qoo pofm
om ‘ipuyiUB BJaiuna osnosiod s]uquosnj JB
‘{operaa^H
sSjeqpun^j
Torfströ-Klosetter
med sjelfverkande ströapparat till pris 45
kronor finnes uti ständigt lager hos
Arvid Palmgren.
(6028) Norrköping.
Norrköpings Högre skola för kvinlig ungdom
hörjås nästa läsår tissdagen deli S nästkommande september lil. li f. in.
Anmälningar kunna under ferierna göras skriftligen, adresserade till undertecknad, Viilielmina
Löiholra,
O b**.! Undervisningen i främmande språk ordnas så, att om någon så önskar, början kan
göras med franska språket.
Norrköping i juni 1890.
Vilhelmina Löfholm. Hildur Vikblad.
(T. v. 6738)
Upphörande
med min Glas- och Porslins-a fjär
Sliilsäljes
hela dithörande lagret af såväl JE3L lisli Ödis- som IjyxavtiUlat*
fäll betydlig! nedsalta priser.
Norrköping i Juli 1890.
JklLlF SiS iB1
(T. v. 7858) Nya Torget.
John Lennings Väfskola
i Norrköping.
Nya kurser börja:
i afd. A (för blifvande fabrikanter, verkmästare, mönsterritare eller köpmän inom alla braneher af väf
nadaindustrien) — Fredagen den 16:de Augusti kl. 10 f. m.
i afd. B (afgiftsfria lektioner för fabriksarbetare) — Fredagen den 16:de Augusti kl.
'/, 7 e. m.
i afd. C för qvinlig hemslöjd) — Måndagen den l:sta September kl. 12 middagen.
Prospekt och undervisningsplaner samt öfriga upplysningar om skolan lemnäs af föreståndaren,
Ingeniör G. A. Wenneratröm.
^
Norrköping i Juli 1890. StjTClSeil.
C. Roséns Atelier.
Till ärade kunders kännedom meddelas, att priset å de nyinförda s. k. -A-ristoporträtten,
i anseende till materialets dyrhet, kommer att höjas från 8 till O kronor pr dussin.
Prisförändringen inträder dan 1 nästkommande Augusti.
OBS.! Priset för vanliga visitkort oförändradt, eller 6 å 7 kr pr duss. t8421)
Liverpool & London 8c Globe
Insurance Company
fonder 134,000,000 kronor,
lemnar brand- och lifförsäkringar genom
10. F. SJÖGREN.
NORRKÖPING.
(T. v. 8063)
Phcenix Assurance Company,
Brandförsäkringsbolag i London
(grundadt 1782 och representeradt i Sverige sedan början af innevarande århundrade).
Solidarisk ansvarighet med delegarnes hela förmögenhet. Uibetalda skadeersättningar kr. 290
milioner. Tecknar försäkringar mot brand på billiga och liberala vilkor genom
Nordlöf & C:o,
(4872) befnllmäktigade Ombud för Norrköping och omnejd
Nya danska Brandförsäkrings-Sällskapet
a.t 180-4, ttöpenbamu
— Kapital och reserv: 8,000,000 Kronor —
meddelar genom undertecknade, dess Agenter för Norrköping och kringliggande ort, brandförsäkringar af
alla slag efter fasta och billiga tariffpremier C7. A. Holm. E3. E. Appeltofit,
(T. v. 8948) Generalsgatan N:o 39, nedra botten. Telefon N:o 152.
Ilvarjehaitda.
Elt engelskt skämt. De engelska
tidningarna berätta om ett »lyckadt
skämt» följande:
En komisk sak sysselsatte nyligen
domstolen Queens Bench. En Bheffield
advokats skrifvare hade nyligen i upp
drag att tillställa en egendomsegare
vid namn Labouchere till Hooton Le
vitt Hall vid Maltby en stämning och
begat sig med anledning deraf till
dennes gods, hvarest herr Labouchere
var sysselsatt med att i hundstallet
mata ett koppel af 30 stora jagthundar.
Få en vink af Labouchere inträdde
skrifvaren utan att ana något oudt i
stallet. Men kuapt var han inkommen
förrän hela kopplet under högljudt
skällande störtade lös på honom och
gläfsande sprang omkring honom utan
att dock göra honom något ondt. Död
ligt förskräckt kastade den olycklige
skrifvaren stämningen på golfvet och
drog sig så fort han kunde tillbaka
till gallerporten. När han nådde denna,
fann han den emellertid på kitslighet
stängd af en pojke, som grinande af
belåtenhet satt på parkmuren och såg
på honom. Efter förtviflade ansträng
ningar lyckades det slutligen skrif
varen, som hela tiden måste vända
ansigtet åt det skällande kopplet, att
bakom sin rygg öppna grinden, dock
icke utan att illa skada sig, samt nå
ut i det fria.
Skrifvaren stämde emellertid herr
Labouchere på grund af den behand
ling han fått utstå, samt påstod, att
det både var denne, som hetsat kopp
let mot honom och gifvit befallning örn
Man berättade om jarlen, stt ban icke varit
någon god fader. Han bade försummat sina
söners uppfostran förfärligt. Deu yngste, som
il'a behandlades i skolan, ooh alldeles öfverlemna
des &. sig sjelf ander ferierna, började sin bana
med att rymma sin kos ur hemmet. Han Hök
ander ett antaget namn anställning sorn skepps
pojke. I början gick allt väl; ban lärde sig
snart sitt arbete och var afhållen både af kap
tenen ocb manskapet. Moa chefen var en bru
tal man, och den ange rymlingens hetsiga tem
perament medförde några olyoksbringsude upp
träden. Han bestämde elg un lör att försöks
sin lycka på landbacken och lät engagera sig
vid en kringresande ekådespolartrupp. Då han
var en vacker pojke med god figur ooh vacker
röst, gjorde han en kort tid lycka i provinserna.
Men så kommo härda tider ooh lönerna blefvo
nedsätta; äfventyraren biet lod vid skådespelar
nas och skådespelerskornas sällskap. Någon tid
efteråt lann man honom i norra Britannien sorn
journalist, anstäld vid ett skotskt blad. Olyck
lig kärlek var orsaken till denna nya syssel
sättning. Kort derefter igenkändes ban som
steward på en af passagersreb&tarna mellan
Liverpool oob Newyork. Då han ankom till
sistnämda stad, lyckades han bli förklarad för
»medinm», hvilket icke medförde stort anseende,
men ban påstod, att han på ett öfveroatnrligt
salt stod i förbindelse med audeverldeD. Dä
bedrägeriet upptäcktes, bade han lyckats för
tjena en del penningar medelst sin ovärdiga
appell till notidens öfvertro. Så gick det en
lång tid, ntan ett man börda någonting örn ho
nom, då plötsligt eu resande, sorn hade gå'4
vilse pä vesterås prärier, fann en nian, som
var nära att dö af svält. Den olycklige irländ
ske lorden hade slutit sig till en indiantrupp —
hade förbrntit sig mot deras lagar — och hade
slutligen blifvit ntsatt för att dö hungersdöden.
Då han biet funnen, skref han till sin äldre
broder (som efter gamle jarlens död hade ärft
titeln oob godsen), ooh sade honom, att han
skämdes öfver det lif han fört, att han inner
ligt önskade att omvända sig, cefa skulle bli
tacksam, örn man blott ville förskaffa honom
den allra blygsammaste ställning. Den resande,
Born räddat bans lif, ooh på bviikon man knnde
lita, förklarade, alt brefvet genomandades en
nppriktig ånger. Der fnnnos goda egenskaper
hos vagabonden, som endast beböfde en liten
smula uppmuntran för att ntveckla sig. Svaret
från Eogland kom från den nye jarlens pro
kuratorer. Med sina agenter i Newyork hade
de ordnat Baken på så sätt, att det årligen till
den yngre brodern skulle utbetalas 1,000 p. st.,
hvilket var allt hvad ban enligt faderns
testamente knöde göra anspråk p&. Örn ban
skref än flera gånger, skalle hans bref icke be
svaras; hans broder bade brutit med honom.
Då »deD viLefördo lorden» biet behandlad på
detta sätt, gick ben till ännu större ytterlig
beter. Först försökte han att fresta lifvetsom
ibookmaker.t Lyckan var honom gynsam i bör
jan, ocb ban vann en betydlig förmögenhet.
Med den vanliga förblindelsen hos perso-
miss Henley och miss Ltweon voro alltför
ängsliga för Arthur; till ooh med kammarjung
frun, sorn endast sett honom, då han sista
gången var i London, säde att hon önskade, det
morgondagen väl vore öfverstånden. Arthnrs
älskvärda väsen, behagliga yttre och 1 ffulia
talg&fva hade vunnit allas hiertan. Mre Ltwson
hade lemnat sitt trefliga engelska bein för att
bli bans hushållerska, då lian försökte sig på
experimentet att taga en arrendegård i Irland.
Ooh hvad Born var det allra märkvärdigaste,
till och med den buttre sir Giles biet älskvärd
i sin nevös sällskap.
Iris drog sig tidigt tillbaka till sitt eget
ram.
Det låg något hemskt i ställets högtidliga
tystnad. Den förband sig på ett benilighets
fnllt sätt med hennes fruktan för Arthur; den
ingaf benne föreetäilDiDgar örn beväpnade för
rädare, som smygande lade sig i bakhåll, örn
Ijndet af geväreknlor, som pepo genom loften,
om genomträngande skrik af en man, sorn blif
vit dödligt sårad; oob det måhända den man
— —? Iris ryste tillbaka för den fruktans
värda tanken. Ett öfverg&ende illamående öfver
väldigada benne, bon öppnade fönstret. Då
bon stack nt hufvndet för att mandae den ky
liga nattlufteD, kom en man ridande npp mot
huset. Var det Arthur? Nej. Hon knöde
noggrant nrekiija det Ijnsa betjentlivré, ban
bar.
Innan ban stigit af bästen för att bolta på
dörren, framträdde en bögväxt man nr mörkret.
digt skola skjula DågoD, så är ju jag bär, en
gammal gumma, som i alla fall inte har långt
qvar; låt dem skjuta mig.»
Iris frågade, om Arthur var i säkerhet i det
andra grefskapet, i sin väne hem.
»Det kan jag icke säga er, mias. Jag har
aldrig varit der i huset. Hans lif är i fars, om
bau nödvändigt vill tillbaka till arrendegården.
De kunna godt skjuta honom, medan ban är p&
vägen. Han vet det nog, den käre, unge herrn,
lika väl, som jag vet det. Men folk af hana
slag äro dumdristiga. Han rider sina turer all
deles sorn vanligt. Han vill inte höra på hvad
en gammal gumma sorn jag säger; och hvad
det beträffar att ha vänner, som kanna råda
honom, så har ban bara lyssnat till en, ooh det
var en sälle, som gjort bättre i att bli borta.
Ni måste ha bort talaa om honora; den gamle
earlen, hana lastbara fader, brukade inte bli om
talad tor något godt, ooh den obändige, unge
lorden är sin fars värdige eon.»
»Det är då väl aldrig lord Harry heller,» nt
brast Iris. Hennes kammarjungfru lade närke
till det ofrivilliga i detta utbrott. Hushåller
skan deremot sökte icke att dölja det intryck,
det bade framkallat hos henne. »Jag hoppas
vä), att ni inte känner den vagabonden,» säde
bon allvarligt, »Kanske tänker ni på bans
bror — den andre sonen — som är en ansedd
man, efter hvad jag bar hort.»
Miss Henley svarade icke på dessa anmärk
ningar. Drifven af sin kärlek, eom nn öfver
Blind kärlek. I. 6

Sida 2

ITORRKÖPINGS TIDNINGAR Måndagen den 28 Juli 1890.
Konservburkar
ny sändning inkommen hos
Edvard lagman.
N:o 17 Drottninggatan N:o 17.
(8565)
Ovanligt billiga lifråntor
genast börjande, exempelvis
100 kronors årlig ränta för
kr. 1093,49 åt fullt 60-årig man.
„ 993,54 „ „ 65- „ qvinna.
„ 795,88 „ „ 70- „ man.
„ 670,05 „ „ 75-
„ qvinna,
erbjudas tillsvidare af
Allmänna Liftörsäkringsbolaget
i Stockholm
Närmare upplysningar kunna erhållas
från bolaget genom direkt brefvexling eber
af bolagets ombud:
Handlanden Eric Ringman, Lektor A. G. J.
Eurenius och Skollärare N. Rosengren,
Norrköping.
(G. 19202) (8; 61)
Norrköping den 28 Juli.
De båda valmöten, hvilka af vissa e. k.
komiterade blifvit utlysta till i Lördags hår
i Norrköping och i går vid Bossgård i östra
Husby och hvilka hade till uppgift att utse
smotkandidat mot brukspatron Örwall», ut
föllo ur »komiterades» synpunkt sedt myo
ket sorgligt. På det första såg det ut,
som om hr Örwall höll på att varda mötets
kandidat, ehuru ordföranden, tidningsmannen
Olsson härstädes (ej tillhörande valkretsen,
såvidt vi hafva oss bekant) vägrade proposi
tion på den kandidaturen — och på ö. Husby
mötet vardt hr Ö. verkligen med betydlig
röstöfvervigt utsedd till kandidat (jemför re
feratet). Alan kail ej neka till, att det mäste
kännas barmligt för hrr agitatorer att efter
©n rastlöst utvecklad verksamhet få röna cn
så grundlig dementi från valmännens sida.
Då det förnämsta operationsfältet för hr
Landströms kandidatur varit de s. k. Norra
förstäderna och valmötet derstädes, sorn upp
stälde hr L. till kandidat, proklamerat såsom
ett slags oeftergifligt vilkor för kandidaten,
att han skulle vara »en motståndare mot
spanmålstullarne», måsto det äfvenledes
uppfattas såsom ett högst påkostande
missöde för förstadsborna, att icke ens hr
L., ehuru benämnande sig »moderat tullvän»»
vill afskaffa dessa tullar, och att de af
»komiterade» utlysta mötena slutat med de
mest avanceradt tullvänliga resolutioner.
Såväl Lördags- sorn gårdagsmötet uttalade
sig i tullfrågan genom följande beslut: »Det
Som kan tillverkas eller frambringas inom
landet, bör skyddas; hvad som icke här
frambringas eller tillverkas och är en nöd
vändighetsvara, bör vara fritt. Särskildt
hög tull önskas på lyxartiklar.» Detta är
precis enahanda program, som städse drifvits
af det parti vi tillhöra och utgör i kort
sammandrag hufvudinnehållet i det s. k. blå
brefvet, hvilket nyligen blifvit utfärdadt till
det fostorländskapartietsmeningsfränder. För
ett sådant program lämpar sig emellertid i san
ning icke hr Landströms »moderata» oklar
het och vacklande hållning, och vi förvåna
oss ej öfver, att båda mötena i det hela
visade sig eå kyliga för hans kandidatur.
Vid gårdagsmötet inträffade också det an
märkningsvärda förhållandet, att den till
tänkte
"V ikbolandskandidaten mot hr Örwall
— hr Jonsson i Fettjestad — bad dem
som ämnat rösta på honom, afgifva sina rö
ster på hr öiwall, så »skulle valet nog
blifva lyckligast».
Valet förestår nu örn O lsdag. Det är
otvifvelaktigt, att den radikula agitationen
för hr Landström pågått och ännu pågår
lika hänsynslöst som outtröttligt. Det oak
tadt hoppas och tro vi, att domsagans val
män nog skola akta sig för att lemna sin
röst åt en kandidat, som har en så högst
underlig och dubiös ställning i dagens
hufvudfråga som hr L. Men det är af
nöden, att man också mangrant infinner
sig vid valurnan, ty i annat fall löper man
fara att varda öfverflyglad. Brukspatron
John Örwall, hvars ställning är klar, hvars
erfarenhet såsom riksdagsman är stor och
sorn vetat att förvärfva sig allmän aktning
såväl under sin politiska verksamhet som
vid handläggandet af provinsens angelägen
heter, varder en representant, af hvilken
domsagan har heder och af hvars verksam
het den kan hafva nytta. Ty det är utom
allt tvifvel, att en gammal, med förhållan
den och personligheter väl förtrogen repre
sentant har vida mera utsigter att något
kunna uträtta än en ny och opröfvad, hur
ofta det än under valyran inträffar, att
för dennes räkning förespeglas diverse stor
verk, hvilka dock sedan — gudnås — lika
ofta stanna i stöpet.
Föredrag i försvarsfrågan
höljs i går eftermiddag kl. 3 vid Bossgård
i ö. Husby af löjtnant Hult från Stock
holm. Yi redogöra här för detta föredrags
hufvudinnehåll:
Den rörelse, som nu gripit omkring sig
sig och oemotståndligt rycker med sig alla
dem, hvilka fått blicken öppen för vigten
af vårt fosterlands försvar, har kastat sitt
vågsvall äfven hit till Östergötlands bygder.
Må då alla förstå, att frågan gäller vårt obe
roende, vårt sjelfbestånd! Må alla sluta sig
tillsamman för värnande af vår neutralitet!
Det finnes numer väl näppeligen någon,
som tänker sig det svenska folket sorn an
gripande; fråga är blott om att skydda vår
neutralitet. Men detta kan Sverige för när
varande icke göra. Det finne* i Europa
tvänne stater med garanterad neutralitet,
nämligen Schweiz och Belgien; men trots
denna sin garanterade neutralitet offra dessa
länder mycket för sitt försvar. Schweiz
har så t. ex. nyligen bestält gevär för
12,000,000 kronor, och Belgien anlägger nya
fästningar för 100,000,000 kronor. Detta
visar, att de icke lita p& eina grannars löf
ten. Få äro väl de i Sverige, som icke
känna, örn de än icke erkänna, hur det i
sjelfva verket är stäldt med vårt lands för
svar. Det oaktadt skjuta de frågan ifrån
sig under förhoppning, att man här i lan
det skall få lefva i fred. Detta är dock en
den största villfarelse! Kriget kan komma
när som helst, och när det redan brinner i
knutarna, är det för sent att tänka på att
släcka elden, örn icke brandredskapen då
äro i ordning. Och kriget kan ofta komma
plötsligt. Hur var det icke med det tysk
franska kriget 1870? Kom det icke sorn
en tjuf om natten? Men exempel kunna
äfven hemtas ur vår egen historia. Tänkom
på 1808 års krig! Ryska armén bröt in i
Finland, då Sverige icke kunde, såsom Ryss
land begärde, förklara England krig. Ingen
vill väl för öfrigt påstå, att krigen i vårt
århundrade äro mindre talrika än under de
föregående. Yi behöfva blott erinra oss
följande: danska kriget 1848, Krimkriget,
kriget i Italien, Nordamerikanska kriget,
tysk-österrikiska kriget, det dansk-tyeka
1864, det fransk-tyska 1870, det serbiska
m. fl. Mer än en gång hafva äfven vi
sjelfva under detta århundrade varit nära
deran att blifva invecklade i krig, eå t. ex.
1848 och 1864. Ja, äfven för eå kort tid
tillbaka som år 1885 voro vi på vippen att
indragas i krig. Dermed förhöll det sig så :
England hade sandt Ryssland sitt ultima
tum och det är allmänt bekant, att Eng
land då beslutit besätta Gotland, vår pro
vins. Under sådana förhållanden lörfrågade
sig den svenska regeringen i Ryssland, om
vi i händelse af krig mellan England och
Ryssland finge vara neutrala. Svaret blef:
»Ja, om ni kunna försvara er neutralitet.»
Till all lycka lade Ryssland för den gången
Englands ultimatum till handlingarna och
kriget kom icke till utbrott. I de engelska
tidningarna drefs emellertid vid den tiden
mycket skämt med Sveriges försvar, och
hvad hade i sjelfva verket blifvit följden,
om vi icke kunnat försvara vår neutralitet?
Ryssland skulle hafva infallit i Norrbotten
och sedan ryckt allt längre ned i landet,
och slutet på visan hade nog blifvit, att
vårt folk mäst söka tillfredsställa Rysslands
fordringar. Så var det då. Tror man väl,
att luften är mindre åskfyld nu? Eller
tror men, att det nu är lättare att tillbaka
hålla de lidelser, som beherska verlden?
Det behöfs för visso blott en liten gnista,
och så slår allt ut i full brand. Sker detta,
blir det vi, Sverige, som får sitta emellan.
Redan vårt geografiska läge bjuder i sig
sjelft fienden att rycka oss med i striden.
Men örn vår ställning vore sådan, att fien
den antingen icke kunde besvära oss, eller
ock å ansåg, att det skulle kosta honom för
mycket, ginge kanske krigets åskor oss
förbi. Det säges och tros, att inga faror
hota oss; men detta är ett fullkomligt miss
tag. En fara hotar oss i norr. Ryssarna
söka vinna terräng i det nordliga Skandi
navien. Här är mycket, som lockar dem,
bl. a. norska Sydwarangers rika fisken (hur
har ej här den rysk- och finsktalando be
folkningen tillväxt och hvilken fara ligger
ej redan deri, liksom i den ryska kommis
sion, sorn ditsändts för att bevaka fisket!)
En annan fara hotar oss från Lofoten, der
Ryssland, som för närvarande är utestängdt
från de stora verldshafven, vill hafva en
flottstation. Vidare lockas ryssarne af de
stora svenska Bkogarna i Norrbotten, de väl
diga malmfyndigheterna i samma län, der
malmen i mäktiga lager ligger upp i dagen,
apatitfyndigheterna derstädes (det billigaste
gödningsämnet), de stora betesfälten och de
ofantliga myrarne, hvilka i en framtid, då
Englands och andra länders stenkolsgrufvor
äro tömda, kanske skola som stenkolsfält
blifva af oskattbart värde för Sverige. Det
är sålunda tydligt och klart, att stora rike
domar i vårt land locka ryssarne. Tror väl
någon, att dessa skulle göra så stora an
strängningar, som de nu göra, om icke der
igenom något stöde att vinna? För visso
icke! Derför anlägga de nu jernvägar
och landsvägar i ödemarkerna — slit för
strategiska ändamål, för att nu icke fala
om åtskilliga andra tecken, som tyda på,
hur Rysslands framtidsplaner beträffande
de nordiska länderna äro beskaffade. Ett
sådant må dock hör anföras: de ryska ut
talandena i landets press äro förvisso,
ehuru ofta öfverdrifna, förtjenta af be
traktande. De antyda nämligen den ström
ning, som går på djupet af det ryska fol
ket. Ibland stiger denna strömning upp på
ytan och då kallas den i nämda press den
ryska nationalitetskänslan. Vi svenskar hafva
i våra dagar visserligen svårt att fatta ett
folk som eröfrande; men med historiens
hjelp kunna vi dock utan svårighet skönja,
hvart det ryska folket vill hän. Afven kgl.
maj:ts befullningshafvandes berättelse för
den senaste femårsperioden låter oss skönja,
hvilken fara sorn hotar oss i dessa nordliga
trakter. Finska språket utbreder sig här
oupphörligt och hotar att snart i dessa vida
landsändar blifva det enda språket. I Gelli
vara finnas för närvarande 780 svenskar mot
2,130 finnar, i Jukasjärvi 27 svenskar mot
1,483 finnar och i Tekkis 8 svenskar mot
385 finnar. När så hela befolkningen här
uppe blifvit finsk (alltså ryska undersåter),
är det icke svårt att inse, hvad Rysslands
nästa steg blir. Må derför ingen tro, att
vi genom vårt geografiska läge och vår ön
skan att vara neutrala få vara i fred! Kunna
vi icke möta våld mod våld, så är det slut
med vår neutralitet. Särskildt här på Vik
bolandet lefva ännu traditioner örn ryesar
nes framfart 1719. Hur skulle det gå, örn
ryssarno nu i dessa dagar komme hit ? Hvil
ket utseende skulle Vikbolandet då få? Här
bör man framför allt se till, hvad som kan
göras för försvaret, ty det torde kunna tagas
för gifvet, att i händelse af krig blir just
denna trakt den, som får mottaga företa stö
ten. Och vi äro icke nu beredda att möta
våldet. Vi hafva visserligen en armé och
flotta, men de äro icke i sådant skick, som
de borde vara; framför allt sakna vi en
ordentligt genomförd försvarsorganisation;
vi sakna intendentur och träng o. s. v. Utan
sådana skulle vår armé otroligt hastigt för
störas. Den skulle tillintetgöras, icke ge
nom fiendens svärd, utan genom vanvård,
hunger och nöd. Den skulle träffas af samma
öde som det svenska landtvärnet år 1808.
»Endast det folk får hafva fred, som för
står att under fredens dagar rusta sig», har
det sagts, och det är sant. Ett dylikt för
svar kunna dock vi svenskar kanske lättare än
något annat land förskaffa oss i följd af vårt
lägga m. m., om vi blott lifvas af foster
landskärlek. Göra vi det ej, förlora vi förr
eller senare vår sjelfständighet, och hur
går det då? Vi skola kanske dermed äfven
förlora vår religion, vi skola ej få sjelfve
bestämma öfver våra angelägenheter. Se
blott, hur Ryssland nu uppträder i Finland!
Ryssén skall vidare pålägga oss nya skatter
och tvinga våra söner att göra soldattjenst,
blöda, lida och dö för ett land, som icke
är deras. Det är barbariet, som hotar oss!
Kundo vi blott vakna upp ur vår sömn,
skulle vi nog förstå att skydda oss mot det
samma. Vi hafva haft varnande tecken, men
med tiden har vår försvarsfråga rullat ut
för det sluttande planet och med åren gli
dit allt längre ned. Den rena militärfrågan
har sammankopplats med andra frågor och
på resan utför tagit med sig en del af vår
fosterlandskärlek. Ännu hafva vi emeller
tid måhända tid att göra något för vårt för
svar; men skola vi vänta tills kriget kom
mer, dä år det — för sentin
Dålig sommarvärme. Såsom exem
pel på huru föga den mi rådande årstiden
gör skäl för att kallas »den varma» och
hvilken låg sommarvärme vi i år hafva
kunna vi nämna, att natten till förliden
Lördag var termometern här i staden nere
i 5 grader, hvilket ju midt i högsommaren
är en ovanligt låg temperatur.
De i går lustresande ångbåtarne
gjorde ganska goda affärer, enär de samt
liga förde många passagerare. Vädret var
på förmiddagen varmt och vackert, men vid
middagen, då »östern» afgick, föll regn,
hvilket måhända något reducerade passa
gerareantalet på »Östern». Omkring 200
personer medföljde emellertid. På eftermid
dagen var väderleken ombytlig.
Norrköpings segelsällskaps kapp
segling ä Bräviken förliden gårdag. De
till denna anmälda båtarne samlades utan
för Malmö brygga kl. 9 på morgonen.
Efter der hållet sammanträde valdes till
eskaderchef för dagen ingeniören Johrs Ring¬
borg samt till prisdomare: rådman J. F.
Schubert och öfverlotsen Wilh. Pettersson;
ordningsman hr John J. Schubert. Det be
slöts att kappseglingsbanan skulle blifva
den stora, 8 minuter långa, d. v. s. från
chefsfartyget (ångaren Blenda), förankradt
strax utanför Djurö udde, vidare förbi
Eeteröns vestra udde, norr örn Kargrundet,
rundt krysspricken å Sandviksfjärden och
derifrån tillbaka till utgångspunkten. Vin
den var vexlande och i det hela taget tem
ligen olämplig (syd-syd-vest och stundom
total stiltje), omvexlande med regnskurar.
Tillföljd häraf blef resultatet icke så godt,
som man väntat. Båtarno seglade i tre af
delningar. I den l:sta afdelningen deltogo
»Ellida» (tillhörig Joh. J. Schubert), »Ceres»
(kapten P. Heggblad) och »Ellen» (Axel
Nordqvist).
I 2:dra afdelningen: »Arla» (tillhörig Erik
Alg. Ericsson), »Sonja» (B. Schubert) och
»Frou-Frou» (John Lind).
I 3:dje afdelningen: »Urd» (tillhörig J.
Swartling) och »Siri» (Arthur Andersson).
Seglingen började kl. 12,13 middagen, då
första båten startade.
Resultatet af seglingen blef följande:
lista afdelningen:
Seglad Beräknad
Båt. Egare. tid tid
t. m. s. t. m. s.
»Ellida», J. Schubert, 3 27 6 3 16 30
»Ellen», A. Nordqvist,
»Ceres», P. Heggblad, 2 33 37 2 40 31
2:dra afdelningen:
»Frou-Frou», J. Lind, 3 14 8 S 17 —
»Arla», A. Eriksson, 2 38 38 2 42 4
»Sonja», B. Schubert, 3 17 59 3 21 27
3:dje afdelningen:
»Urd», J. Swartling. 3 li 58 3 li 58
»Siri», A. Andersson, 3 17 50 3 58 30
Efter seglingens slut samlades båtcheferna
ombord å chefsfartyget, hvarest prisen ut
delades.
Kappseglingssällekapct har, bl. a., uträttat,
att båtarne numera äro väl underhållna samt
bättre riggade än förr var händelsen. Efter
•lutad prisutdelning hemseglade oskadern.
Roddöfningar. I går företogo tvänne
båtlag af härvarande roddklubb en tur ända
ned till Sandviken. Deras jemförelsevis
långa roddtur utföll lyckligt. Den till den
3 Augusti tillämnade kapprodden härstädes
kommer att uppskjutas af den anledning,
att en af roddarne blifvit sjuk.
Vå derleksnj >pyift. (Från Mcteoro
lo.fiska centralanstalten i Stockholm i rias;):
Barometerfall i norra Nordsjön. Syd
vestliga vindar och halfklart väder samt sti
gande temperatur i Sverige. Regn gårda
gen på Sveriges vestkust.
Utsigter: Sydliga vindar, ostadigt väder.
Arbetareföreningens lustresa till
Stockholm. Biljettpriserna till denna lust
färd, hvilken, såsom förut är nämdt, före
tages med extratåg, äro sålunda bestämda:
2:dra klass 7 kr. och 3:dje klass 4:50. Bil
jetter säljas hvarje dag under veckans lopp
t. o. m. om Fredag i hr John Forsmans
cigarrhandel vid Tyska torget samt aftnarne
i Arbetareföreningens direktionsrum. Bil
jetterna skola vara köpta senast Fredag
afton. Afresan härifrån sker tidigt på Sön
dagsmorgonen och återresan från Stockholm
anträdes tidigt på Måndagen.
Tillbud till drunkning. En liten
4- å 5-årig parfvel, som i går kl. mellan
4 och 5 på eftermiddagen var nere vid
norra hamnkajen för att meta, råkade helt
plötsligt falla i strömmen strax nedom Oskar
Fredriks bro. På den lilles nödrop till
skyndade en massa personer, hvilka dock
syntes stå alldeles handfallna och icke kunde
komma sig för med något räddningsförsök.
Slutligen, då gossen hade flutit med ström
men några famnar, anlände en person, som
uppgafs heta Larsson, och begaf sig i en
vid kajen liggande båt ut och lyckades, så
som det tycktes i sista minuten, uppdraga
den nödstälde i båten OGh förde honom i
land. Den räddade, som både skrattade
och grät på en gång, skyndade sig, natur
ligtvis alldeles genomblöt, i största hast sin
väg.
Drunknad- Strömmen i vår stad kräfde
i dag på morgonen ett offer. Kl. mellan 8
och half 9 inträffade nämligen utanför bruket
Holmen, att en derstädes anstäld 14-årig
flicka vid namn Sigrid Westerberg drunk
nade i strömmen. Hon jemte några af hen
nes kamrater hade under frukostrasten be
gifvit sig ned å den invid pappersbruket
belägna lilla holmen och der tillbragt tiden
med att leka. Så hade det begifvit sig, att
hon skolat begifva sig öfver ett par mellan
nämda holme och fördämningen derstädes
utlagda plankor och råkade dervid att halka
och föll i strömmen samt drogs af det här
städes rådande starka strömdraget utför. En
karl, som å holmen just satt och spisade
frukost, skyndade till, då han märkte hvad
som var på färde, och försökte medelst ut
sträckande af en stake att rädda den olyck
liga, hvars hufvud för ett ögonblick syntes
uppsticka ofvan vattenytan — men förgäf
ves. Flickan drogs med »stråket» i ström
men vidare utför under Jernbron och än
vidare samt försvann. Af brukets verkmä
stare, hr Lindblad, utskickades genast några
karlar att utefter stränderna söka taga reda
på den försvunna; men strömmen hade redan
kraft sitt offer. Den omkomna var dotter
till f. d. jernarbetaren Westerberg, boende
vid Lilla gjuteriet, och efterlemnar föräldrar
och syskon. Hon hade sedan förliden vår
haft anställning å brukets spinneri såsom
skiftareflicka vid spinnstolarne. En lång
stund efter det den sorgliga händelsen timat
syntes en mängd folk på Jernbron för att
söka uppfånga en skymt af den af ström
men bortförda.
Ett blodigt slagsmål utkämpades mel
lan några arbetare i Lördags qväll strax
utom Norr tull. En af dem, arbets
karlen Erik Almer Eriksson, erhöll dervid
3:ne knifhugg i ansigtet samt 2:ne rispor i ena
armen. Han måste förbindas af fältskär.
Såsom misstänkt och angifven att hafva för
öfvat detta dåd harpolisen anhållit en koppar
slageriarbetare vid namn Henning Viktor
Carlsson.
Egendomshandel. Genom Fr. Carls
son & Komp. i Norrköping har handlanden
P. A Pettersson till snickaren A. Svensson
från östra Eneby försålt sin utmed Rep
slagaregatan i qvadraten Sumpen belägna
gård. Priset obekant.
— Genom Fr. Carlsson & Komp. i Norr
köping har snickaren A. Svensson till hand
landen P. A. Pettersson försålt sin i Norr
köpings Norra förstads Sandbyqvarter be
lägna gård. Priset obekant.
Folkfesten i Vrinnevidskogen i
går (egentligen i en hage strax intill nämda
skog) var besökt af en mycket stor mängd
menniskor. Medlemmar af Skomakarefack
föreningen, hvilken anordnat festen, utförde
en monolog och en dialog. För öfrigt roade
man sig med dans och lekar.
Lysningar till äktenskap. Följande
lysningar till äktenskap afkunnades för l:sta
gången i går:
Inom S:t Olai församling:
Handelsresanden Gunnar Fredrik Bergqvist och
Maria Josefina Haag.
Inom Norra församlingen:
Cigarrarbetaren Ernst Albert Olsson från S:t Olai
församling ocb Anna Maria Andersson.
»Ett förenadt Skandinavien » Un
der denna rubrik läses i Standard följande
telegram från S:t Petersburg, dateradt Tis
dagsnatt:
Under don tyske kejsarens besök i Köpenhamn
ocb Krisiiania diskuterades några vigtiga poli
tiska kombinationer (?). Den gamla tanken p& ett
stort Skandinavien återupptogs, och skulle detta
omfatta Sverige, Norge, Danmark och den förra
svenska provinse* Finland (?) (?).
1 ljuset af denna händelse är förändringen af
czarens plan ocb beslut att icke be«öka Köpen
hamn betyde!seful't. D plomnterna skola med
stort intresse motse det blifvande mötet mellan
kejsaren och czaren, örn ett sådant verkligen
■ kulle komma lill stånd.
Ett ihärdigt moraliskt motstånd i fråga örn
Finlands rnssifioering väntas. En stor mängd
af de förnämsta familjerna bereda sig att lemna
landet, om man fortfarande fasthåller vid
de s. k. reformer, Born Ryssland tillemar.
Riskopsvtsitation. Af biskop C. A.
Cornelius förrättades sistl. gårdag och
Lördag allmän oeh enskild kyrkovisi
tation i Tingstads församling. På Lör
dags f. m. kl. li hölls i den vackra, nyss
restaurerade kyrkan förhör med församlin
gens i skolåldern varande barn uti innan
läsning och kristendomskunskap, hvilket för
hör vittnade om dugliga lärarekrafter — en
folkskolelärare och en småskolelärarinna —
samt örn mycket nöjaktiga framsteg hos de
undervisade barnen. Efter förhörets slut
inventerades kyrkans böcker och öfriga till
hörigheter, sorn befunnos i godt och behö
rigt skick.
Samma dags eftermiddag kl. 5 hölls för
beredande sammanträde med kyrko» och
skolrådets ledamöter i prestgården, hvarvid
pastors embetsberättelse upplästes och vits
ordades.
På Söndagen försiggick först allmän guds
tjenst med altartjenst, förrättad af tvänne
bland härnedan nämde assistenter, somt pre
dikan af församlingens pastor, kyrkoherden
Alfr. Gustafsson. Denna predikan, som hade
till ingångsspråk Dav. ps. 86: li: »Visa
mig, Herre, din våg, att jag må vandra i
din sanning», och till ämne: Två vågar och
två mål, samt afhördes med spänd uppmärk
samhet af den talrikt församlade menigheten,
var gripande samt väl förtjent af ett omständ
ligare referat, än som här kan förekomma. Se
dan sv. ps. JU. 199:4,5 afajungits,trädde bisko
pen för altaret och höll med ledning af dagens
epistel, Rora. 8: 12—17, ett för tillfället
lämpadt tal, enkelt, grundligt och uppbygg
ligt, hvarefter årets konfirmander förhör
des af kyrkoh. Gustafsson i närvaro af bisko
pen och kristendomssamral anstäldes af till
kallade assistenter med församlingens öfriga
ledamöter, hvilka iakttogo en berömvärd
qvarvaro i sina bänkar. Omkring % tim
mas tid fortgick detta förhör och samtal.
Derpå trädde biskopen åter för altaret, ut
talade sin tillfredsställelse med den grund
liga undervisning konfirmanderna erhållit,
stälde några hjertliga maningsord till för
samlingens ledamöter och afslöt gudstjensten
på vanligt sätt med bön och välsignelsen.
Sist sjöngs sv. ps. JUL 210: 10—li.
Nu vidtog don s. k. visitationsståmman,
dervid biskopen redogjorde för föregående
dagens förhandlingar och mod anledning
deraf framstälde några erinringar. Någon
nämnvärd anmärkning förekom icke.
Sedan stämmans förhandlingar medi kyrko
lagen föreskrifna frågor voro genomgångna,
uttryckte biskopen sin glädje och belåtenhet
med hvad han under visitationsdagarne er
farit rörande den kyrkliga ordningen inom
församlingen samt nedkallade Guds välsig
nelse öfver densamma och dess pastor.
Assistenter voro: kontraktsprosten Chr.
Äng. Ekeborgh samt kyrkoherdarne J.P.Fogel
qvist, John Engstrand och Karl Th. Appel
qvist, hvilken sistnämde äfven tjenstgjorde
som notarie.
På e. m. voro till middag i prestgården
af kyrkoh. Gustafsson och hans fru inbjudna
icke allenast biskopen med assistenter, utan
äfven de flesta kontraktets öfriga kyrkoherdar
samt alla församlingens manliga jordbru
kande medlemmar m. fl.
Biskop Cornelius återvände i dag på mid
dagen med nedgående persontåget till Lin
köping.
Fattigvårdsmål Länsstyrelsen har
den 26 dennes förpligtat Norrköpings stad att till
fattigvårdsstyrelsen i Fornås socksn återgälda de
20 kronor 50 öre, som styrelsen måst utgifva i be
grafningskostnad för aflidne arbetaren Johnn Fredrik
Fredriksson, hvaremot samma styrelses anhållan om
åläggande för Norrköpings stad att gälda kostna
derna för bemälde Fredrikssons enka icke kunnat
bifallas.
— Likaledes har länsstyrelsen samma dag för
pligtat Norrköpings stad att ersätta Örtomta socken
dess kostnader för pigan Christina Jonsson, först med
5 kronor, som tilldelats henne den li sistlidne Mars
och sedan för en månad, räknadt från hennes ned
komst.
»Urban Hjärne-fest en» i Medevi.
Till oss skrifver en korrespondent: Allt
Sedan 1878 har man i Medevi hvarje år
firat minnet af den 25 Juli 1678 — den
dag då Medevi berömda helsobrunn upp
täcktes af den ryktbare mannen och läkaren
Urban Hjärne. I Fredags gick för i år
festen af stapeln. Redan i tida morgon
stunden voro flitiga händer i rörelse med
anordningar till högtidligheten. Societets
huset och l:sta klassens matsal pryddes med
blad och blommor, och den imponerande
Hjärne bysten der nere vid »högbrunn»
kläddes i grönt med krans kring hjessan.
Kom eå festmiddagen, under hvilken musik
utfördes af de för sommaren vid brunnen
anstälde musikanterna — och vid hvilken
tal och skålar ej uteblefvo. Raden af dessa
börjades af brunnsintendenten doktor Zan
der, som talade för minnet af brunnens upp
täckare Urban Hjärne, af hvilken en ättling
häradshöfding Hjärne var vid middagen när
varande. Lifmedikus Hulphers föreslog i
välvilliga ordalag en skäl för brunnsbolaget
och dess styrelse, hvilken skål besvarades
af styrelsens ordförande direktör Cleve. En
stund derefter äskades åter ljud och semi
naxieadjunkten Kylander uppträdde och
talade för intendenten, doktor Zander. Slut
ligen talade landssekreteraren Wallenberg.
Han erinrade om de fattige på Medevi la
sarett och upplyste om, att en insamling till
förmån för dem var föranstaltad — ett vac
kert och lämpligt sätt för resten och mycket
tilltalande vid firandet af en minnesfest sådan
som denna. Efter middagens slut dracks kaffe
i den vackra brunnsparken — och kl. 7 på
aftonen tog en animerad bal sin början.
Ganska mångå resande från omkringliggande
orter hade infunnit sig till festen och del
togo i halen, hvilken fortsattes ett godt
stycke in på sena qvällen.
Badgäster i Söderköping (ytterligare
anmälde):
Bryggaren D. Olsson, Mjölby; fröken A. Ekman,
Gryt; hr W. E. Örnqvist, Qvarsebo; hr C. A. Rosell,
Krokek; fru Chr. Arvidsson, Drothem; hr C. G. Waern ,
Nyköping; hr J. Ericsson, Norra Degerfors; jungfru
H. Nilsson, Krokek; arbetaren L. Andersson, Kaga;
fröken E. M. Larsson, S:t Johannis; hr A. Petters
son, Sundsvall: fru H. C. Andersson, Vårdsberg; hr
P. Norlén, Löth; handlanden A. Jern, Vestervik.
Badgästernas antal var den 28 Juli 579.
Valmöte i Elen. Från Flen skrifves
till oss i går:
Ett sorts valmöte hölls här i dag af ett
kotteri frihandlare och frikyrklige, omkring
40 personer. Meningen var att uppsätta
riksdagskandidat, men eådane tycktes man
ha ondt om i Villåttinge, enär de flesta rö
sterna (li) tillföllo baron Kramer & Sten
hamra, förut ledamot af l:sta kammaren.
En ingeniör Andersson och en handlande
Theorin Ängö också några röster.
Antagen skollärarinna. Från Sö
derköping telefoneras till oss i dag: Till
lärarinna vid ödhults folkskola i Målilla
socken har skolrådet derstädes i går ut*
nämt fröken Amalia Borén från Söderköping.
Ett valmöte för Motala m. fl. staders
valkrets lär, skrifver Mot.
-Posten, i den när
maste tiden anordnas af protektionistieke
kretskomiterade.
Konungens resa. Dan för »Drott» bo
stämda marschrouten är följande:
Den 31 Juli: Afgår från Marstrand kl. 4 e. m.
till Särö; den 1 Augusti i Särö; på natten afgår till
Helsingborg; den 2 ankommer på förmiddagen till
Helsingborg; den 3 stannar i Helsingborg (konungen
besöker derunder Sofiero); den 4: afgår pä morgonen
från Helsingborg till Trelleborg; samma afton afgår
till Ronneby; den 5 ankomst till Ronneby; den 6,7
och 8 qvarstannar i Ronneby (under tiden möjligen
väldigade henne mera än någonsin, säde bon:
»År lord Harry i fara för sin väns skuld?»
»Han bar intet att frnkta af de slynglar, sorn
bärja denna del af landet,» svarade mrB Lewson.
»Ryktet säger, att han sjelf hör till dem. Po
lisen — det är det enda, som den unge lorden
bar att vara rädd för, i foll allt är sant, sora
man säger örn honom. Huru det nu än för
håller sig, kom han alltid hemligt sorn en tjuf
om natten, när han ville besöka min herre. Ooh
medan de Böttö tillsammans bär i hvardags
rummet, hörde jag mr Arthur tadla honom starkt
för något han hade gjort. Nu är det nog om
lord Harry, miss; det är något annat jag vill
tala med er örn. Om jag nu lofvar att ställa
om för er så bra jag kan •— vill ni då inte
bli qvar tills i morgon för att träff» mr Arthur
och tala med honom? Örn det finnes ett lef
vande vasen, söm kan öfvertala honom att
taga sig sjelf bättre i akt, eå måste det
vara ni.»
Iris lofvade att vänta, till Arthur Mountjoy
kom hem. D& nirs Ltwson gått för att upp
fylla Bina husliga pligter ooh Iris lemnats en
sam med sin kammarjungfru, lade hon märke
till ett bekymradt uttryck i dennas ansigte.
»Ni önskar nog, Rhoda,» sade hon, »att jag
icke hade fört er hit till detta ställe, bland
dessa råa menniskor.»
Kammarjungfrun, som var ett godmodigt vä
sen, men inte mycket stark, log svagt ooh Bade;
»Vid inre L6waons berättelse kom jag att tänka
på en annan adelsman, sorn tyckes ba fört ett
Ooh det hade hon eina skäl till.
Iris hade än den ena, än den andra gången
hört talas om Harrys fel ooh förvillelser. Hon
hörde no för första gången den fullständiga be
rättelsen örn hans förstörda lif. Dan uppska
kade henne i hennes innersta fibrer. Hon kände,
hvad hon aldrig förr hade känt, tiar fullkomligt
riktigt hennes far hade handlat, då ban förbjöd
henne att inlåta sig i en förbindelse, sorn var
henne så ovärdig. S& långt, men heller inte
längre, medgaf hennes samvete hvad sorn var
det rätta. Meu den enda oangripliga makt
i denna verlden är kärlekens. Den kan
underkasta sig lifvets h&rda nödvändighet, den
kan erkänna pligtens bjndando kraf, dea kan
förbli tyst under förebråelser ooh finna sig i
saknaden —
'
- moa hvad den äu må lida, är ooh
förblir den dock den största lidelse, som icke
underordnar sig något som helst konstladt in
flytande och icke erkänner något annat herra
välde än sin egen vilja. Iris fick nästan sjelf
förebråeleer, då hon kom att erinra sig den
dumdristiga handling, medelst hvilken hon räd
dat lord Harry vid milstolpen. Hennes förnuft
erkände, att Hugo Mountjoy stod högt öfver
den andre mannen — men hennes bjerta, hen
nes gensträfviga bjerta förblef troget sitt första
val. Hon försökte otåligt att göra några ur
säkter, oob giok ensam ut i arreodogårdeDB park
för att återvinna sitt lugn.
Affonen smög långsamt häD.
Det fana några kort i huset, som de försökte
roa sig med, men det ville loke gå. Både
ner, hvilka förtjena penningar på della sätt,
fortfor han att lita på ein lycka. Mea den ena
pekuniära motgången följde den andra, ooh till
slut egde han bokatafligen inte en penny. Han
återfans i England; ban lefde i en öppen b&t,
i hvilken ban och bans kamrater gjort en af
deaea vanvettiga resor öfver Atlanterbafvet, ann
lyckligtvis nu upphört att intressera allmänheten.
En vän, Born förebrådde honom hana uppfö
rande, svarade ban, att han gjort räkning på
att drnnkna p& vägen, ooh sålunda medelst ett
ejelfmord göra en värdig afslutoiDg p& det för
tvifiade lif ban fört. Hvad man efter den tiden
berättade örn honom, var alltför obestämdt och
alltför fällt af motsägelser, att man skulle
kunna tro p& det. En gång blef det berältadt,
att han vändt Ater till »Förenta Staterna», lute
länge derefter stod det några besynnerliga ryk
ten i tidningarna, Born gingo ut på, att ban på
samma tid lefde i dåligt sällskap i Paris, och
att han höll elg gömd i ett illa beryktadt qvar
ter i ataden Dahlin, benämdt »the Libertiest.
I hvarje händelse fnonos goda skäl att frnkt»,
det irländsk-amerikanska våghalear invecklat den
vilseförde lorden i en politisk sammansvärjning.
Den förändring, som hennes fröken under
giok, allteftersom Rhoda berättade sin historia,
slog kammarjnugfran med häpnad. Der fans
inte ett spår qvar af inies Heoleys lugna, säkra
uttryck. »Det finnea f& personer, Rhoda, norn e&
bra komma ihåg hvad do läst, sorn ni gör det.»
Hon aade detta vänligt ooh allvarligt — men
säde ioke mera.
lastbart lefverne. Det stod alltsammans i en
tidning, sorn jag läste, innan vi föro från
London.»
»Var hana nämdt?» frågade Iris.
»Nej, miss, jag antar de voro rädda för att
fö närma honom. Han hade föreökt att förtjena
sitt lifaappehälle på mångå olika sätt — det
var nästan sorn örn man läste en aaga.»
Iris rydte tillbaka för dan misstanke, som
nppstått hos heene genom den omständigheten,
att namnet ioke blifvit nämdt. Skulle det vara
möjligt, att hennes kammarjungfru, nian att
veta det, bade häntydt på lord Harry?»
»Kan ni komma ihåg hjeltens olika äfventyr,»
frågade bon.
»Jag kan försöka det, miss, i fall ni önskar
veta något örn dem.»
Tideingsberättelsen tycktes ba gjort ett starkt
intryck på Rhoda. Efter att på förband ha
hedt örn ursäkt för mycket DRturliga misstag
oob för ett kanske dåligt sätt att uttrycka sig,
återgaf hon mycket tydligt innehållet af hvad
boo läst.
Uufvudpersonerna i historien voro en gammal
irländsk adelsman, sorn man kallade »jarlen»,
ooh den yogete af hans två söner, hvilken giok
under namnet »den vilaeförde lorden».
grindens stängande. Detta bestreda
emellertid på det bestämdaste af vår
Yorkshire-nimrod, sorn ville göra tro
ligt, att hans hundar vörö fromma som
lam och aldrig gjorde en menniska för
när. De voro endast litet yra och lek
fulla. De hade icke gjort skrifvaren
det minsta ondt, utan det var endast
af glädje öfver att få se honnm, som
de skällande rusat mot honom. De
Hesta af hunderne ha just kommit från
Irland, der stämningar höra till ord
ningen för dagen. Det var derför gan
ska naturligt, att de hoppat ooh skällt
af glädje, när de fingo återse det väl
bekanta blåa papperet med det kung
liga vapnet på. Han hade för resten
sökt Ingna djuren, men de hade icke
lydt honom. Grinden hade gossen
stängt för att huödarno icke skulle
slippa lösa, men alldeles icke för att
hindra skrifvaren att komma ut. Örn
mannen endast lugnt stått stilla, hade
ingenting ondt vederfarits honom.
Rätten var emellertid ioke tillfreds
med denna förklaring, utan dömde hr
Labouchere till 100 punds böter för
missaktning mot embetsman, stadd i
tjensteförrättning.
Stanleys fel. En liten flicka läste
öfver sin lexa och studerade derunder
flitigt på en karta öfver Afrika
»Kära du», sade hennes mamma, »då
jag gick i skolan, var hela kartan öf
ver Afrika hvit, med undantag af några
ställen här och der vid kusterna, och
vi behöfde endast lära osa några få
namn.»
»Ja», aade lillan suckande, »det är
den der stygge Stanleyg fel alltsam
mansl»

Sida 3

ÖREKÖPINGS TIDNINGAR Måndagen des 28 Juli 1890.
en lur till Tyskland); den 9: afgår till Kungsholma
fästning och samma dag till Kalmar; deli 10: stan
nar i Kalmar; den li: afgår från Kalmar till Borg
holm; afgår på natten till Verkebäck; den 13: afgår
på morgonen till Karlsö, samma afton till Oxelösund;
den 15: afgår pä morgonen från Oxelösund till Ture
holm; den 16: afgår från Tureholm till Norrtelje;
deu 17: Btanuar i Norrtelje; den 18: afgår tidigt
från Norrtelje till Skutskär; den 19 afgår på förmidda
gen till Gefle; den 20: afgår tidigt från Gefle till
Ljusne; den 21: afgår från Ljusne till Hernösand;
den 22: afgår från Hernösand till Örnsköldsvik; den
23: afgår trän Örnsköldsvik till Nyland, der h. m:t
debarkerar och reser till Trondhjem och derifrån till
Hudiksvall; den 28: k. m:t embarkerar kl. 5,30 e. m
i Hudiksvall; den 29: afgår från Hudiksvall till Fors
mark; den 30: jagt å Forsmark; deu 81: afgår från
Forsmark till Stockholm; den 1 Sept.: ankommer
till Stockholm.
— Konungen kommer til Kalmar, såsom
nfimte, Söndagen flen 10 Augusti. Möjligtvis
anländer Drott redan på Lördags afton till Kal
mar redd, men han kommer ej alt gå i land
förr än Söndag förm ddag kl. li eller 12.
Meningen lär vara att h. m:t omedelbart efter
landstigniogen åker till domkyrkan, der hög
messogudetjenaten sku le taga sin början vid
konungens ankomst. Derefter lär konungen
åkande begifva sig ut till Stadsparken och der
ifrån till fots tillryggalägga vägen till slottet.
— Huru konungen tillbringar sin dag i Mar
slrand skildras af krönisöreo i Marslracdstidnin
gens nummer för LÖrdigen såluudi:
Kl. ungefär 7 stiger konungen upp. Kl. half 9
affites första frukosten. Så kommer d:r Helleday
och bearbetar den onda axeln. Skadan kom en gång
då konungen besökte Ilans-Ilougen i Kristiania och
halkade på isen, sora gömdes af nyfallen snö.
När d:r Helleday gått, har konungen posten och
telegrammen. Ni tror kanske, att han, som vi andra,
får vara i fred, då han är här. De små kolibribå
tarne, som oupphörligen frakta post och telegram,
kunna berätta något annat.
Kl. 12 atos andra frukosten, bestående af två rät
ter fisk och kött. Och så arbete igen. Vid 2-tiden
går h. m:t i land, tar en tur i bergen, badar kl.
half 4, går till d:r Helleday och får massage kl. 4,
återvänder till Drott kl. 4,15, arbetar på nytt.
Kl. 6 är middag serverad — i hvardagslag alltid
bestående af 4 rätter, rödviD, sherry och portvin.
Efter middagen diickes vanligen kaffe på akterdäck.
Ibland går konungen Sfven efter middagen i land,
men för det mesta stannar han ombord, tiå smörgå
sar och öl serveras vid half 9-tiden. Kl. half li
å li är allt slut! Dock bearbetar d:r Klebe-g, Drotts
läkare, vanligeu deu sjuka axelu en gåug Ull.
Så går en dag af vår konungs lif ombord å Drott.
— Frän Marttrand telegraferas till D. B.:
Sedvanlig bazsr hölls i Löidags afton. Strå
lande väder var rådande. Konungen var när
varande. Glansuuraret utgjordes af Loreleys
tablån, utomordentligt »äl arrangerad af artisten
Callmander. Pontus Furstenberg utstälde Dan*
tans »Modellen», Zorns »Mona»; S-Umsous »spin
nande gumm'.», Préuots »Ia danse» och Fournés
»kaffedrickeraksn». Damer Båldö i stånd. Stora
folkmassor voro i rörelse. Konungen gjorde
stora inköp. Han afltgenade sig under den se
dermera följande danss arén. Konungen, hvars
axel betydligt förbältrais, afreser om Torsdag.
Om Tisdag lär norskt statsråd hällan å Drott.
Drottningen och prinsarne Carl
OCh Eugen. I norska Morgonbladet läses
följande: Drottningen har under senare tiden
befunnit sig mycket väl på Skaugum i det
vackra vädret, till stor glädje för både bög och
låg. Hvarje dag har drottningen företagit långa
kör- ooh ridturer såväl på för- som eftermid
dagarne. Silanda bar hon ett pär gåoger varit
nere vid den vackra Leaobugten och Holmen
— utfärder på bortåt 10 kilometer, hvilka sy
nas hafva bekommit drottningen väl, i det att
hon sett så rask och kry ut, att det måste
gladt alls, sorn sett benne rida förbi. Vare sig
det är ruskväder eder solskeu, vistas hou ute
i fria luften, antingen i trakten af Skaugum
eller i trädgården, från hvilken man har en
hänförande utsigt öfver fj rdeD. Lufteu på
Gefle, der drottningen bodde förlidet &r, lär
hafva varit för hård, alldenstund denna gård
ligger p& en betydlig höjd öfver hafvet, då det
deremot på Skaugum, sorn endast ligger hälften
så högt ooh nära fjorden, lär vara en ovanligt
stärkande luft, som redan säges hafva visat
sira verkningar. 1 Oosdags förmiddag körde
do kungliga vagnarna tomma ut till Heggedala
station i Böken, under det drottningen, åtföljd
af hoffrökeu Bull och kammarherre Lövenskold,
infami sig på Hvalstads jeruvägsetutioo, hvars
perrong var matlbelagd. Drottningen, som var
ute i god tid, sysselsatte sig, medan hon vän
tade på det kungbga extratågets ankomst, med
alt läsa det just ankiuina numret af Morgon
bladet. Klockan 12,3 rullado extratåget in på
stationen. Redan på lmgt afstånd kunde man
se prins Eugens gestalt på tågot, och knappt
hade detta stannat, förräu han hoppade af det
samma och skyndade bort till sin höga moder,
hvilken hail heleade på ett så rörande och
okonstladt sätt, att det var lätt för ella närva
rande att se, hvilket hjertligt förhållandet det
räder mellan moder och son. Derefter trädde
prins Carl ur vagcen; han såg något blek och
medtagen ut efter sista sjukdomen, men var
dock på det hela taget rätt hurtig, då han på
perrongen gick sin moder till mötes och om
famnade henno. Drottningen betraktade honom
länge ömt och tryckte hans band. Alla stego
derefter in i den kongliga waggoneu, der drott
ningen satta sig med sina söuer i den inre sa
loDgen för att samtala med dem under den korta
stund, tåget behöfde för att gå från Hvalstad
till Heggedal, der do kungliga vsgnarne vrd
tade ooh förde drottningen tillbaka till Skaugum.
Uppeliål!et på Hvalslad station varade blott
tro minuter. Som man torde erinra sig, var
det från början bestämdt att prins Eugen skulle
företaga en resa i Vestlsndet åtföljd af doktor
Yngvar Nielsen. Denus plan blef dock icke
utförd i följd af prins Carls sjukdom. D ott
ningen önskade nämligen, att bägge priDSarne
skulle bo tillsammans vid Modums badaDsialt.
Nu, då prins Carls helsa lyckligtvis betydligt
förbättrats, blifver det slntliga arraogementet
sannolikt det, att prins Eugen först staDnar nå
gon tid vid Modum, hvarpå han företager en
kortare utflykt Ull Hardanger, innan han åter
väuder till sin militärtjeust.
Om kronprinsens besök i Norr
telje meddelar Norrtelje tidoing för i Lördags
följande: Stadens ooh badsooietetens supé för
kronprinsen och do honom åtföljande officerarns
i Tisdags afton gafs uti societetslokalen, sorn
vid half tio-tiden var fyld af en talrik skara
såväl damer som herrar. Vid dessorten före
slog borgmästaren Behmer kronprinsens skål i
ungefär följande ordalag:
Att vi nu se eders kungliga höghet på detta Bätt
ibland oss är ett nytt vittnesbörd om der enkla rätt
framhet, som svenska folket alltid så högt värderat
hos sitt konungahus. På samma gång är det ett
uttryck af öfverseende från edera kungliga höghets
sida med det enida sätt, hvarpå vi härmed velat
bringa eder vår hyllning.
Detta eders kungliga höghets besök å en plats,
som icke af eder förut beträdts, och hvr.rest det är
långa tider sedan cn kunglig person gistat, skall
för alltid blifva ett kärt och dyrbart minne i Norr
telje badsocietcts och stads annaler.
Då jag nu har den äran att få utbringa en skål
för eders kungliga höghet, ber jag dervid fä er
inra också om hennes kunglig höghet kronprinses
san, som nu i ett främmande laud söker återvinna
sin helsa, i det jag tillåter mig uttala den önskan
att hon snart måtte blifva återgifven åt sina kära.
Hans kunglig höghet kronprinsens skål! Lefve han!
Härpå svarade kronprinsen ungefär följande:
Jag ber att få framföra mitt hjertliga tack icke
allenast för den vänliga skål, som nyss blifvit för
mig föreslagen, utan äfven för det hjertliga motta
gande som kommit mig till del såväl af härvarande
badsocietet sorn af Norrtelje stad. Jag ber att få
utbringa eD skäl för br.dsocieteu och Norrtelje!
Härefter utbregtes ytterligare ett lefve för
kronprinsen Under aftonens lopp underhöll
sig kronprinsen lifligt med inånga af de när
varande. Efter supéns sint samlade sig & ve
randan Norrtelje sångförening, som under anfö
rande af kollega Tegnér, uppstämde »Vårt Land.»
Härefter trädde kronprinsen ut på verandan
tackade eångföreningen och underhöll sig en
stund med dess medlemmar, hvarefter sångarne
ytterligare sjöngo »Hör jag forsens vilda svall»
samt »Jag vet ett land.» Under tiden hade
stora salongen iordningstältB, der snart en liflig
dans tog sin början. KronprinseD dansade l:stä
valsen med fru Wellenius, polka med fröken
Wäsström, 2:dra vals med fru Martin, fransås
med doktorinnan Brandt vis å vis rektor By
dingsvärd och fru Wellenius, samt 3:dje vals
med fru Sjöquist. Efter slutet af sistnämda
dane aflägsnade sig kronprinsen ocb holeades
dervid af sångföreningen ytterligare med sån
gen »Härliga land!» Under de följande da
garne fortsattes fälttjenstöfDirgame ooh ut
sträcktes till trakten omkring Penningby. Kron
prinsen behagade i Torsdags inbjuda till mid
dag ombord å ångaren Sköldmön borgmästaren
Behmer och doktor Brandt samt de qvarvarande
officerarne. I går morgse kl. 9 afreete kron
prinsen med sin svit till Östanå. Vid sin af
resa helsade kronprinsen vänligt alla dem, Born
infunnit sig vid båtens afgång. Kronprinsen
har under detta besök i vår stad genom sitt
sympatiska ooh enkla uppträdande tillvunnit sig
allas varma sympatier.
Till lärare för hettigarne af Skåne och
Södermanland, kroeptinsens båda äldste söner,
har antagits filosofie liceutiaten Carl Svedelius.
Biksäagsmannavalen. Vesterås den
26 Juli. Häradshöfding Carl Ingvar Wåhlin i
Arboga har bestämdt uudanbedt sig återva! till
riksdagsman för valkretsen Arboga—Sala.
— Köping don 27 Juli. Vid i går hållet val
möte uppstaides sorn kandidater för vestm dom
sagan riksdagsmannen Ersson i Vestlandaholm
(mot rågtull) samt godsegaren Källström i Hog
sta (protektionist).
— Oskarshamn den 26 Juli. Riksdagsman
nen C. J. Petersson i Eksebo, ombud för Hand
börds—-Aspelands härader, har i skrifvelse till
Oskarshamustidningen förklarat sig bmdrad att
för närvarande mottaga samma uppdrag.
— Örebro den 26 Juli. Nykterhetsvänner och
frireligiöse härstädes uppsatte å ett valmöte i
går grosshandlaren Lindgren och fabrikör Hall
din såsom riksdsgemannaitandidater. Nytt val
möte kommer att bållås, bvarvid man kommer
att öfverenskomoia örn uppställande af en af
dessa.
De egyptiska prinsarna föro i Lör
dags på Sköldmön till Drottningholm, som i alla
delar besågs. Do företogo en promenad i par
ken. Kina hedrades äfven nied ett besök. Fru
kost intogs på värdsbuset. Återfärden skedde
i vagn. Kl. 5 begåfvo de sig till Svea gardes
kasern, der de af öfverste Ankarcrona blifvit
inbjudna att bevista en uppvisning i gymnastik.
Då prinsarne utträdde på gymuastikplauen, upp
spelades den egyptiska folksången. De höga
gästerna och deras svit syntes vara högeligen
intresserade och uttryckte uppri pade gånger sin
beundran öfver de utmärkta prestationerna. Drag
kampen satte allas skrattmuskler i liflig rörelse.
Efter slutsd uppvisning togos kasernerna i be
traktande. Vid afresan kl. half 7 uttalade arf
prinsen sin utomordentliga belåtenbot med hvad
han sett och bad öfversten till regementet fram
föra sin och sin broders tack för den uppmärk
samhet sorn blifvit dem visade. I går voro
prinsarne jemte ett större antal herrar och da
mer inbjudna till underståthållaren Bråkenhielm
på déjeuoer, hvarefter on utfärd med Sköldmön
till Baggensfjärden skulle ega rum.
Vinhanälaren C A. Lindgren dt
komp. har, skrifves från Stockholm i Dagens
Nyheter, instält Bina betalningar. Firman, som
är en af våra mest bekanta vinhandelsaffäror,
har sammankallat sina fordringsegaro till i mor
gon.
John Ericssons jordiska qvarlef-
VOr skola, sorn bekant, i dagsrne sandas hem
till Sverige, enligt hans i lifstiden ofta uttryckta
önskan. Förenta staternas regering anser sig
skyldig monitorens uppfinnare denna sista gärd
af tacksamhet. Korvetten Essex, som nu ligger
vid Brooklon Nävy Yard, har, enligt den i New
york utkommande svenska tidningen Nordstjer
nan, blifvit utsedd att utföra detta äreude.
Förolyckad cirkus. Euligt telegram
har cirkus Thompson totalt förlist på Svarta
hafvet. Don bestod af en stor personal, 6 jette
stora elefanter ooh 40 hästar. Närmara dotal
jer saknas. Dot var detta cirkussällekap mod
hvilket underhandlingar bedrefvos om ett upp
trädande i cirkus vid Karlavägen i Stockholm.
Kejsar Wilhelms resa. Bergen den
26 Juli. Tyeko kejsaren ankom hit i går efter
middag kl. 2,30 med »Hohouzollorn». Han gick
i land och gjorde flera uppköp af pelsverk och
guldsaker. Efter att hafva företagit en åktur
gick bao åter ombord. Kojsaren var, trots det
dåliga vädret, utomordentligt förtjust öfver hela
resan. Klockan 12,30 i eftermiddag ekeddo af
resan nied »HohenzolUrn», sorn skulle möta den
öfriga eskadern utanför, hvarefter färden släldes
direkt till Wilhelmshafen. Kejsaren har sändt
Bergens magistrat 1,000 kronor att utdelas till
stadens fattige.
Svenskar af rättade i Ton kitt. Från
Berlin telegraferas den 26 dennes från en sär
skild korrespondent till Svenska telegrambyrån:
Kreuz-Zeitung meddelar från Paris, att depute
rade kretsar ämna interpellera understadssekre
teraren i departementet för kolonierna i anled
ning af dödsdom vorkstäld & svenska kolonister
i Tonkin, derför att de Bålt vapen till piraterna.
Flickan Alma Lindströms tillstånd
var, skrifves från Stockholm i Dagens Nyb., i går
efter omständigheterna synnerligen tillfredställande
och bättre än under Fredagen och Lördagen. Hon
har nu återfått lusten att lefva och uttalar ofta sin
önskan att snart bli frisk. Efter att under förra
veckan endast ha kunnat förtära föda i flytande
form har hon nu med god aptit börjat äta såväl
kötträtter som annan å lasarettet förekommande
mat. Det svaga tillstånd, hvari hon helt naturligt
befunnit sig, har hittills gjort cn noggrannare under
sökning omöjlig, men så vida förbättringen fortfar
sorn hittills, torde den inom kort komma att verk
ställas.
Svininförseln i Tyskland. I en del
tidningar har nyligen förekommit den uppgift, att
införseln till Tyskland icke allenast af kött och de
lar af svin, utan äfven af lefvande svin skulle, på
grund af ett cirkulär från tyska rikskanslers-embe
tet den 2 Juli, vara tillåten. Enligt hvad från till
förlitligt håll blifvit Posttidningen meddeladt, är
denna uppgift förhastad, och beror på ett delvis
oriktigt återgifvaude af det tyska cirkuläret. Det
samma afser nämligen endast ett upphäfvande af
påbudet om, att kött och delar af svin, som till
Tyskland införas från andra iänder än Sverige och
Norge, måste åtföljas af attest derom, att varan icke
är af skandinaviskt ursprung, men kött och delar af
i Sverige slagtadc svin kunna ännu icke, lika litet
som lefvande svin, direkt införas från Sverige till
Tyskland.
Anledning finnes emellertid förmoda, så vidt icke
något nytt fall af svinpest i Sverige konstateras
inom den närmaste tiden, att det icke skall dröja
länge, innan det bestämda införselförbudet mot de
Förenade rikena blifver unphäfdt ellet mildradt.
Ciyarrarbetarestrejken i Göteborg
af
slutad. Göteborg den 27 Juli. Strejken
vid Lampe & Komp:s cigarrfabrik bilades i går af
ton, sedan ömsesidiga eftergifter blifvit gjorda.
Bland annat har det öfverkiagade bötessysteinet
blifvit upphäfdt.
Brunns- och badgäster frän Öster
götland.
I Ronneby:
Underlöjtnanten Gustaf von Feilitzen från Lin
köping.
Sjöfartsunderrättelssr.
Iuk; anträde:
Specifikation af ångaren Sydkustens last från Lybeck:
C. O. W. Sandberg, 200 balar kaffe; P. J. A.
Holmberg & Komp, 119 balar kaffe; A. Andersén
& Komp., 2 lådor diverse; J. Schlesinger & Komp.,
4 kolly väfnader; bolaget J. Thorén, 1 låda linne
väfnad; A. F. Bergqvist, 1 låda anilinfärg; Drags
bolag, 4 fat färg och 2 kolly anilinfärg; Norrkö
ping Bryggeribolag, 6 lådor hartz; K. Hagberg, 3
balar ull och 1 låda ullgarn; Peterson & Lind, 2
balar konstull; P. Janson & Komp., 24 balar tran
sitogods; Norrköpings Tapetfabrik, 4 fat anilin
färg; Ströms bolag, 2 lådor maskindelar; C. L.
Svensson, 3 paketer diverse; Litografiska bolaget,
20 lådor stenar och 1 låda färg; Engberg & John
zon, 1 låda anilinfärg; C. G. Petterson, 1 låda
vin; C. L. Larsson, 2 lådor lampor.
Ilermaun, A. Sassen, från Hamburg: J. G. Swartz,
1,500 säckar kali och 1,000 säckar kainit.
Vanhem (å), S. J. de Flon, från Köpenhamn: stycke
gods.
Dana (å), C. E. Paulsson, från Lybeck: stycke
gods.
Utklarerade:
Anna, L. P. Björkman, till Danmark: A. Bodman,
106,286 kg stångjern.
Agathe (å), R. Weiss, till England: J. Ringborg,
560 kbm grufstöttor.
Vanhem (å), S. J. de Flon, till Köpenhamn via
Hernösand: L. Marcus, 50,000 kg kanonjern.
Dana (å), C. E. Paulsson, till Lybeck via Vester'
vik, Kalmar ocb Karlskrona: tom.
Kyrkoherdeval. Örebro den 27 Juli.
Vid val till kyrkoherde i Stora Mellösa och
Norrbyås församlingar valdes i dag kyrko
herden Johan Gottfrid Malmqvist i Boo med
7,593 röster.
Svenska förbudspartiet. Hernösand
den 27 Juli. Vesternorrlands afdelning af
Svenska förbudspartiet har bildats i dag. I
konferensen deltogo omkring 600 personer.
Bland annat diskuterades frågan om allmän
rösträtt, hvilken ansågsoafvisligennödvändig.
Lysning afkunnades i går i Maria Mag
dalena församling i Stockholm mellan slöjd
lärarinnan Emilie Berndes, dotter af aflidne
kamreraren J. A. Berndes, och docenten vid
Upsala universitet, fil, d:r K. Ljungstedt,
son till f. d. departementschefen E. Ljung
stedt.
Ett uttalande af arbetare mot
strejker. Från Stockholm skrifves i Da
gens Nyheter: Vid bleck- och plåtslagare
fackföreningens senaste sammanträde be
slöts att en från Sundsvall ingången skrif
velse med begäran örn hjelp under den nu
varande strejken derstädes inom yrket ej
kunde föranleda till någon åtgärd. Under
den detta beslut föregående diskussionen
uttalade sig föreningen skarpt mot de som
en epidemi rasande strejkerna.
Nedbrunnet sågverk. Hernösand den
27 Juli. Aktiebolaget Box’ vid Kungsgår
den, Ångermanelfven, belägna sågverk har
totalt nedbrunnit med upplag och arbetare
bostäder, Eldsvådan betydlig.
Hernösand den 27 Juli. Branden i
Kungsgården var grufligt häftig. På fem
ton minuter voro såg, upplag och byggna
der ett enda eldhaf. Bolagen Svea och
Phoenix lida mest.
— Hernösand den 27 Juli. Annu i mid
dags brann det vid Kungsgården. Med
möda kunde sågverket Marieberg i går räd
das. Försäkringsbolagen Svea och Phoenix
lida mest.
Tillbud till eldsvåda yppade sig i
går afton, skrifver St. Dgbld, å Hasselbac
ken i det rum, der elektrisitetsmaskinen fin
nes inrymd. Brandkåren allarmerades, men
faran var redan afvärjd, innan manskapet
från närmaste station hann anlända. Terras
sen äfvensom restauranten voro upptagna
af gäster, men ingen af dem hade någon
aning örn det hotande tillbudet.
Telegram.
Ryska skolreformer i Finland.
Berlin den 26 Juli. Privattelegram från
etersburg meddela, att Ryssland ämnar re
formera skolväsendet i Finland och Östersjö
provinserna, förnämligast beträffande ryska
språket, historia och geografi.
Engelska och danska sjömän.
Neiocastle den 26 Juli. Förhållandena äro
ugna. Lossningen af danska ångare om
Vlåndag väntas försiggå i vanlig ordning.
Newcastle den 26 Juli. Det till i dag be
ramade mötet mellan ledamöter i skepps
rederi- och ejömonsföreningarna kom icke
till stånd. Danskt sjöfolk, som ankommit
till nordhamnen, förklarar sig fullkomligt
tillfreds med sin ställning och konstaterar,
att i Danmark förefinnes egentligen ingen
strejk.
Strejk i England.
Dover den 26 Juli. De fleste eldare och
maskinister som besörja tjensten å kanalån
garne strejkade i dag, fordrande högre aflö
ning och lemnade fartyget, som i middags
skulle afgå till Calais.
Från Tyskland.
Berlin den 26 Juli. I går undertecknades
en traktat mellan Tyskland och Kongostaten,
ordnande det ömsesidiga utlemnandet af för
brytare samt rättsväsendet i kriminella saker.
Räddad engelsk fartygsbesättning.
Bordeaux den 26 Juli. Norska tremasta
ren »Jupiter», som i går ankom till Pouillac,
lade den 15 Juli räddat besättningen från
tremastaren »Ino», hemma i Liverpool och
på färd till Rio de Janeiro.
Tornado.
Newyork den 21 Juli. En tornado har
rasat söder om Lorenzofloden samt från
öster till vester öfvergått en del af Massa
chusetts. 90 byggnader äro förstörda, 6
jersoner dödade och 35 skadade. 500 men
niskor äro husvilla. Skadan betydlig.
Uppror i Guatemala.
Newyork den 27 Juli. Uppror har ut
brutit i Guatemala, under general Beletz,
mot Barillas regering. Många soldater vägra
att göra tjenst derför att de icke fått sin
aflöning. Det befara? att trupperna komma
att göra gemensam sak med insurgenterna.
Befolkningen drager genom gatorna, ropande
död öfver Barillas, som förklarat hela repu
bliken i belägringstillstånd. Upprorets le
dare hafva arresterats. Sansalvadranerna
närma sig hufvudstaden.
Revolution I Argentinska republiken.
Paris den 27 Juli. Telegram från
Buenos Ayres bekräfta att häftiga strider egt
rum i går. På båda sidor många döda eller
sårade. Rebellerna synes förfoga öfver stora
medel, ledas väl och synes hafva stor sym
pati hos trupperna. Presidenten har afrest
till Cordoba. Befolkningen förhåller sig
stilla.
London den 27 Juli. Reuters office med
delar från Buenos Ayres den 26: I går ef
termiddag egde skarpa sammandrabbningar
rum mellan de upproriska trupperna och
regeringspartiet, hvarvid mångå stupade.
Rebellerna drogo till Victoriaplatsen, der
presidentens palats och rådhus äro belägna.
Presidenten flydde till Rosario. Alla affä
rer ligga nere. De revolutionära hafva der
efter tillsatt en regering med Arena som
president och Romero som finansminister.
Revolutionen tilltager med hvarje timme.
Newyork den 27 Juli. Brån Buenos Ay
res meddelas, att revolutionen börjades med
hjelp af två garnisonsbataljoner. Presiden
ten Celman har förklarat hela republiken i
belägringstillstånd, samt kallat nationalgar
det under vapen. Ytterligare hafva feni
bataljoner slutit sig till upproret. Posthu
set och telegrafhuset äro omgifna af solda
ter.
Revolutionen skall vara fullständig. Det
har lyckats insurgenterna befria den nyligen
arresterade general Catnpos, 6om nu står i
spetsen för revolutionen.
Buenos Ayres den 25 Juli. Guldagio 209.
Fransmännen i Afrika
Paris den 26 Juli. »Liberté» betecknar
Frankrikes godtgörelse för Zanzibar såsom
tillfredsställande. Frankrike bör genom en
jernväg genom Sahara och genom ali befor
dra nyttiga företag i Afrika skapa ett värr
digt kolonialrike.
Paris den 26 Juli. Det förljudes, att Ri
bot med snaraste kommer att gifva kam
maren meddelanderörande underhandlingarna
med England om Afrika, hvilka lära aflöpa
gynsamt. Emellertid kan utvexling af under
skrifter ännu icke väntas, fastän man i prin
cip är ense.
Revolution i Argentinska repuliken.
London den 27 Juli. Reuters oflicc med
delar från Buenos Aires den 26: I morgse
utbröt revolution, då trupperna gjorde upp
ror. På gatorna loäsas skott. Alla butiker
äro stängda. Ministern Garcia har tagits till
fånga.
Koleran.
Wien den 26 Juli. I Batum hafva hit
tills inträffat 400 kolerofall, deraf 70 mod
dödlig utgång. Stark värme råder.
Paris den 26 Juli. I Valencia inträffade
i går 19 kolerafall och 10 dödsfall.
Från Frankrike.
Barcelona den 28 Juli. Vid ett i går
hållet orbetaremöte beslöts ytterligare un
derstödja strejken i Mauresa.
Paris den 28 Juli. Deputeraden Lockroy
förklarar i »La France», att det är oförklar
ligt, hvarför Frankrike behöfver Englands
tillåtelse att förvärfva ett område i Afrika,
hvilket hvarken tillhör England eller Tysk
land. Offentlig upplysning härom är af
nöden.
Voltaires staty i Ferney.
Paris den 28 Juli. I Ferney aftäcktes i
går eftermiddag af sonatens president Le
royer*) statyen af Voltaire.
*) Kan äfven läsas: Levoyer.
Frän Argentina.
Buenos Ayres den 28 Juli. Hälften af
trupperna hafva gått öfver till insurgenterna
.
Den britiska eskadern i do sydamerikanska
farvattnen har fått order att afgå till Buenos
Ayres för att skydda der bosatta engels
män.
London den 28 Juli. Enligt underrättel
ser från Buenos Ayres bemäktigade sig de
upproriske under generalerna Campos, Arre
dontie, Astenale och Camen platsen Lavake.
De disponera 5 bataljoner trupper, 2 batal
joner borgarbeväpning och en kadettkår.
Regeringen räder öfver 7 bataljoner. Under
gårdagens sammandrabbningar hafva mångå
byggnader blifvit förstörda. Marinen är
neutral. Vicepresidenten Pellegrini öfver
tager presidentskapet.
Från Spanien.
Madrid den 28 Juli. Spanska sändebudet
Tanger har telegraferat, att regeringen i
Marocko uttalat sitt beklagande öfver det
senaste angreppet på spanska trupper i
Melilla. Regeringen synes böjd för att taga
hänsyn till Spaniens besvär, hvilka med
delats sultanen.
Prinsen-regenten al Bayern.
Munchen den 28 Jidi. Prinsen-regentens
ekipage kolliderade i går qväll mod
en ångspårvagn i Nymphenburg. Prinsen
regenten utkastades ur vagnen, fullständigt
oskadd; adjutanten blef lätt sårad.
Från England.
Cardiff den 27 Juli. Samtlige dockarbe
tare började i afton strejk. Uppnås icke
öfverenskommelse, är det mycket sannolikt,
att hela skeppsfarten afstannar.
Handelstelegram.
Hamburg den 28 Juli den 26 Juli.
Kaffe: Juli 90 87
gil» Sept 8674 86
» Dec 79‘/4 79
» Mars 77*/4 77’/4
Tendensen stadgad.
Hamb.
-socker: Juli 13,60 13,g2V2
» Aug. 13,60 13,77 Vj
» Dec. 12,177a 12,277a
» Maj 12,50 12,65
Tendensen lugn.
Berlin den 28 Juli den 26 Juli.
Råg: Juli 167,50 1 70
» Juli—Aug 163,20 1 64
» Sept.
—-Okt 155 156
Hvete: Juli 230 222,75
» Juli—Aug. 199 196,70
» Sept.
—Okt. 184,50 1 85,20
Rubelkurs 239: — 239: 30
Sökande till distriktsläkaretjenst.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
Stockholm den 28 Juli. Distriktsläkaren
A. Jonsson i Valdemarsvik söker bl. a. pro
vincialläkaretjensten i Ströms distrikt inom
Jemtlande län.
Valmötet i Hellestad i dag.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
IJellested den 28 Juli. Vid dagens val
möte i Hellestad uppstäldes riksdagsman
nen Gustaf Andersson i Kolstad som mötets
kandidat.
Valet i de mindre östgötastäderna.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
Motala den 28 Juli. Tullvännerna
hafva valmöte härstädes den 4 Augusti kl.
6 på aftonen. Kyrkoherden Metzéns kandi
datur anses sannolikast.
Gårdagens valmöte i Ostra Husby.
Det valmöte, som för uppsättande af mot
kandidat till hr John Örwall vid det stun
dande riksdogsmannavalet inora Vikbolands
domsaga utlysts af komiterade, tillsatte vid
de mindre jordbrukarnes valmöte Onsdagen
den 16 dennes, att hållas i går eftermiddag
kl. 5 i Östra Husby, föregicks af ett
föredrag i försvarsfrågan, hvilket på upp
maning af major Björlin hölls af löjtnan
ten vid generalstaben Hult vid 3-tiden på
eftermiddagen. Rörande innehållet i detta
föredrag hänvisa vi till det särskilda refe
rat, sorn finnes infördt på annat ställe i
dagens nummer. Föredraget, som framför
des med fosterländsk värme och öfverty
gelse, åhördes med spänd uppmärksamhet
af det till cirka 200 personer uppgående
auditorium, som infunnit sig. Efter före
dragets slut framförde kammarherre S. Flach
å sina och säkerligen mångas af de närva
rande vägnar till hr Hult tacksägelser för
detsamma.
Kort derefter tog kammarherre Flach till
orda och yttrade ungefär följande:
Medan vi nu äro bär församlade, må det till
låtas mig att yttra några ord om det förestående
riksdeg6mannavalct. Jag är sjelf riksdagsman
och representerar denna valkrets; på den grund
anser jag mig kunna och böra uttala mig örn
detsamma. På det i Norrköping för någon tid
sedan hållna valmötet onado man sig örn hr
Önvall som kandidat, sedan man bort, att han
villo åtaga sig uppdraget. Då blef det äfven
tal örn sammankallande af ett särskildt möte,
men man boslöt att afstå derifrån, helst som hr
Örwall var förhindrad närvara vid mötet. Då
fick jag i uppdrag att yttra några ord till val
krotsen; jag gjordo det i »Norrköpings Tidnin
gar» och vändo mig dervid särskildt till de min
dre jordbrukarno, ty det är deras skinn det
gäller, hvem vi få till riksdagsman. Efter detta
uttalande var det min afsigt att icko vidare taga
till orda. Men jag har sedermera erhållit ett
anonymt bref, hvari man hotar mig noed att jag,
om jag vågade vidare yttra mig eller på detta
möte ytterligare förorda hr Örvall, skulle blifva
nedtystad och »nedskäld». Dylikt hot skrämmer
mig icke, då jag har rent samvete. Tvärtom
känner jag mig just på grund af detta anonyma bref
blott än mer manad att ännu en gång tala, så myc
ket mer som jag är fullt öfvertygad, att ingen
här närvarande, ingen Yikbolandsbo, uttalat nämda
hot. Ty Yikbolandsborna och jag känna hvar
andra. I cirka 30 år har jag nämligen här på
Vikbolandet lefvat min kanske lyckligaste tid,
bemött och bemötts med aktning och förtroende.
Härefter skred talaren till en granskning
af hr örvalls i tidningen förut meddelade
program, som han fann i allt öfverensslämma
med de åsigter, som inom domsagan voro
förherskande, och förordade till slut varmt
hr örvalls kandidatur.
Kort derpå vidtogo de egentliga rnötes
förhandlingarna. Mötet öppnades af hr >Svens
son i Göpperstad, som äfven vid detta till
fälle betonade, att han för sin del icke alls
ville hafva någon fribandlare uppstäld som
kandidat; han hade vid tvänne föregående
möten framhållit en tullvän, hr Jonsson i
Fettjestad, som kände de mindre jordbru
karnes ställning och derför kunde lika väl
som hr Örvall representera domsagan i riks
dagen Derefter anhöll han, att ordförande
för mötet måtto utses.
Nu hördes rop på: hr G. Botvidson, Vit
ting©, hr Carl Rydberg, Eksund, hr Oscar
Hagberg, Brestad, och hr Carl Landström,
Krokek.
De trenne förstnämda undanbådo sig emel
lertid på det bestämdaste uppdraget, och så
utsågs hr Carl Landström till ordförande.
Närmast beslöt nu mötet att diskutera det
program, sorn genomgåtts och antagits vid
Lördagens valmöte i Brödraföreningens lokal
här i staden. Då emelletid i den diskus
sion, som nu uppstod, de fleste talarne voro
desamma som vid Lördagsmötet och desea
egentligen endast upprepade, hvad de då
yttrat, skola vi här icke lemna ett utförli
gare diskussionsreferat utan endast i hufvud
sak angifva do olika åsigter, sora sökte göra
sig gällande,
Första punkten: »Grundskatteaf'
skrif'
ning
ulan vederlag}> antogs utan diskussion, sedan
man dock dessförinnan på hr O. Hagbergs
förfrågan upplyst, att vid detta möte linge
såväl protektionister som frihandlare, såväl
de som voro för hr Örvall som de, hvilka
hade någon annan kandidat, yttra sig.
Beträffande andra punkten: »Sparsamhet
tned statens medel särskildt med fäst afseende
på militärhjxen » utspann sig en längre di
skussion, i hvilken deltogo: hr August Svens
son, Ljuskön, sorn obetingadt gillade punk
ten och ansåg, att »sparsaraheten mest skulle
bestå i att »dra
’ in på krigsdraken», hvarjemte
han bestämdt moisatte sig värnepligtsdagar
nes ökning; hr O. Hagberg, som skarpt oppo
nerade sig mot den föregående talarens från
de radikala tidningarna välbekunta åsigter,
stämplade honom sorn försvarsnihilist och på
pekade, att om icke vårt försvar ordnades,
blefve det förr eller senare jordbrukets un
dergång; löjtnant Hults föredrag tycktes på
den förre talaren hafva »haft samma verkan
som vatten pä en viss fogel», och dock hade
det varit mycket bra; hr Hult hade dock
kanske bort gå de närvarande litet mer in
på lifvet och visat dera, hvad ett krig hade
för dem särskildt att betyda. Hvilket vore
dyrast, att låta ryssen husera här eller kasta
honom tillbaka? Talaren utvecklade derpå
detta närmare. Det hade talats om militär
lyx; hvad dermed menades, visste ej tal.;
men att det icke ginge an att lemna landet
utan försvar det vöre visst. Hr Svensson,
Göpperstad, var såsom sjelf on så utmärkt
skicklig skytt, att han gratulerade fienden,
om deu stöde framför hans bössa, ingalunda
obenägen att lemna anslag till gevär m. m.;
dessa vore icke militärlyx, men viii kunde der
under inbegripas sådant som öfning i vackra
handgrepp med geväret, hvilket yttrande hr
O. Hagberg derpå bemötte. Härefter god
kändes punkten.
I tredje psrakten: Nykterhetsfrågan antogs
Lördagsmötets resolution med ett af hr
Ericsson, Bäckershof, gjordt tillägg: »häruti
icke inbegripet svagdricka, sorn innehåller
mindre än 2 proc. alkohol». I diskussionen
deltogo för öfrigt: hrr Svensson, Göpperstad,
Månzén i Ursvik och O. Hagberg.
Afven i fjerde punkten: Tullfrågan an
togs Lördagsmötets resolution efter en
diskussion, i hvilken hr O. Hagberg på < tt
slående sätt gendref åtskilliga af hr Mån
zéns mer eller mindre befängda och oreson
liga påståenden, (hvilka i parentes sagdt
alltid mottogos med ett medlidsamt löje
af åhörarne). För öfrigt yttrade sig i
denna fråga hrr Ericsson, Bäckershof, Jon
son, Fettjestad, August Svensson och ord
föranden hr Carl Landström, Krokek, hvil
ken sistnämde ännu en gång betonade, att
han icke var frihandlare: »han var protek
tionist och anhöll att äfven få bli det».
Femte punkten: »Enskilda sedelutgifvande
bankers nytta oell skada för landet» öfver
hoppades, enär om dan punkten ingen ville
yttra sig, då man i den frågan antagligen
— såsom hr O. Hagberg förmodade —
tyckte sig sakna sakkunskap.
I fråga om sjette punkten: Förbud för
högre embetsrnäns inväljande i riksdagen upp
trädde hr O. Hagberg: han fann punkten
mycket besynnerlig. Man ville ju hafva
rösträtt. Skulle då nu de högre tjenete
männen göras omyndige, på samma gång
de lägre folkklasserna finge rösträtt? Punk
ten vore barock och talaren kunde icke be
gripa, hur förståndigt folk kunde uppsätta
något dylikt på ett mötesprogram. Hr Mån
zén, Ursvik, fann deremot punkten utmärkt
och kallade de högre tjensteroännen »våra
drängar» — ett uttryck, som förskaffade
honom den skatpnste tillrättavisning af hr
O. Hagberg.
— Punkten förkastades en
hälligt.
Sjunde punkten: Arvode åt första kam
marens ledamöter förkastades likaledes nä
stan enhälligt efter en stunds diskussion på
yrkande af hr O. Hagberg. Öfrige talare
rörö: hr Månzén, Ursvik, som tyckte, att då
man för att blifva riksdagsman i första kam
maren måste hafva 80,000 kr., kunde så
dana personer väl hafva råd att »sitta i riks
dagen för intet», samt hr Svensson, Göpper
stad.
Slutligen godkändes äfven åttonde punk
ten: Om bättre lagstiftning i lägersmål, seden
ordf. fäst uppmärksamheten på densammes
stora betydelse i kommunalt hänseende.
Ett af hr Aug. Svensson framstäldt för
slag om diskussion af rösträttsfrågan och
dess uppsättande på programet fick för
falla.
Härmed var programet genomgånget och
man skred till val af riksdagsmannakandidat.
Detta val företogs med slutna sedlar och
inför fyra personer, nämligen hrr Ryd
berg, Eksund, Svensson, Göpperstad, kom
missarien Erickson, Bossgård, och Gust. Bot
vidsson, Vittinge, hvilka noggrant kände de
i domsagan röstberättigade. Valet utföll
så, att hr John Örwall. Skärblacka, erhöll
61, hr Carl Landström, Krokek, 42 och hr
Jonsson, Fettjestad, 5 röster.
Efter profvalets slut anhöll hr Jonsson,
att de, Born röstat
, på honom, måtte gifva
sina röster åt hr Önvall: »då skullo valet
nog blifva lyckligast».
Bref från Söderköping.
till Norrköpings Tidningar.
Den 28 Juli 1890.
Festen på Dufkullen.
Söderköprogs arbetareförening firade i går sin
sedvanliga sommarfest, som gynnados af den allra
bästa väderlek. Samlingen Bkedde kl. 2 e. m.
vid föreniDgshuset, hvarefter föreningsmedlem
marne med fana och musik i spetsen tågade till
den eirka 10 minuters väg från staden belägna
och af egaren notariou N. F. Fries på Mariehof
välvilligt upplåtna platsen »Dufkullen», som ge
nom sitt vackra läge synnerligen väl lämpar sig
för en dylik utflykt. Platsen var afstängd me
delst linor och vid iugångcn var en äreport upp
rest. På en höjd och orogifven af björkar och
standar var talarstolen placerad. Från denna
helsade nu arbetareföreningens ordförande kam
rer Edw. Pettersson de närvarande välkomna.
hvarefter man slog sig ned här och hvar i grön
gräset eller tog i beskådande de sevärdheter, som
på åtskilliga ställen funnos att tillgå. Sodan en
kopp kaffe eller någon läskedryck inmundigats,
började man vandrragen. Början gjordes van
ligen med den amerikanska ringkastningen, der
man efter ihärdigt kastande omsider lyckades
vinna en knif, hvars godhet tycktes vara af
temligen tvifvelaktig art, för att strax derefter
— förlora dén, ty mer vill ha
mer, heter det,
och vid repeterad kastning blef utgången i de
flesta fall vanligen deD, att man snart förlorade
hvad man med svett och möda förvärfvat. Ett
stycke derifrån var en skjutbana uppstäld, ooh
den, som skötte densamma, hade den dagen ett
styf t arbete, ty han hade fullt upp att göra med
att förse en skjutlysten publik med »färdigt ge
vär». I närheten häraf var ett tält beläget,
hvarå stod i stor stil ordon »7 sofvare». Utan
för stod en herre i någon fantasikostym, som
oupphörligt ringde mod en klocka och inbjöd
till ett besök i helgedomen. Tio öro erlades
och man gjorde sin entré. Innanför ingången
stod en »utklädd», som icke tycktes ha’ knuss
lat på gulockra i ansigtet. Ilan vefvade på en
orkestrionett oeh på golfvet lågo sju unga blus
män, försänkta i den intensivaste sömn. Det
var hela hemligheten, och dot var ej, utan att
åtskilliga sågo icke så litet besvikna ut när de
lemnade det mystiska tältet. Under tiden hade ta
larestolen bestigits af litteratören Albert Törn
blom från Norrköping, som höll ett kort före
drag om uppfostran i hemmet. Musiken spe
lade nu upp cn vals och snart vnr halen i full
gång och dansen tråddes af hjertans lust. Un
der pauserna mellan danserna arrangerades säck
löpniDg och andra små nöjen för de manliga
UDgdomarne. I tvänne ståud utbjödos och sål
des af unga damer buketter och konfekt ro. m.
Af en zigenerska utdelades mot kontant erkän
sla en festvisa på melodien »Sandals kanon» och
af följande vackra lydelse:
Till festen i dag vi nu helsa Er alla,
Så mångå som åkt och så många som »knalla»,
Till Dutkulle-backen, så härlig och skön,
Om vägen var mödosam, bär få Ni lön!
Ja, här få Ni höra på foglarnas qvitter,
Ty mest på hvar gren det en sångare sitter,
Som sjunger och jublar från morgon till qväll,
På strand och i skog, uti dal och på fjell.
Se’n ha vi ej mera, sorn örat kan tjusa,
Nu få Ni väl gå här och — röka och — snusa,
Strax musiken tar till sina blåsinstrument,
Då få Ni försöka ett dans-»exper’mcnt».
Se’n få Ni besöka »7-sofvar-butiken»
Och laga att Ni då är mycket nyfiken,

Sida 4

NUKHKÖPINOB TTONINGAB Måndagen den 28 Juli 1890.
Blott tio öre kostar det, belt rätt och slätt,
Då vefvar man ock på orchestrionctte.
Vår skjutbana äfven jag vill rekom’dera
Och ringkastning, ringdans, ringvexling m. m.
Till sist skönhetstäflan för damerna Bmå,
Och önskas att många rosetter Ni få.
Må skrattsalvor ljuda och ge eko i bergen,
Samt glädjen förnimmas — ej endast till färgen.
Vi önska Er alla: Välkomna hit oppi
Må glädjen gå högt öfver Dufkullens topp!
Till sist anstäldos skönhetstäflan, och dermed
var dagens program i det fria genomgånget.
Man ordnade Big åter till marsch och kl. 8 på
aftonen tågade skaran under musik in i staden
och upplöstes vid föreningshuset, i hvars sa
long en hel del åter samlades kl. 10, då on
animerad bal tog sin början. Festen var i sin
helhet mycket lyckad, ingen sorn helst oordning
förekom och brr arrangörer hade all heder af
sina anordningar. Otvifvelaktigt Sr, att dylika
tillställningar, der både nytta och nöje Sro på
lämpligt sätt förenade, äro af betydligt mera
värde och betydelse äu de samqväm, vid hvilka
några mer eller mindre misslyckade oratörer
och samhällsförbättraro servera en nyfiken al
mänhet siria allt utom samhällsgagoande läror.
Från hutvudstadsn.
En af våra korrespondenter i hufvudsta*
den skrifver till oss följande:
Nordiska djurskyddsföreningen.
Vi ha allmänna svenska djurskyddsföreningen, med
Säte här i hufvudstaden; de föreningar, som finnas
i åtskilliga landsortsstäder, äro väl att anse som
filialer tili den förstnämda.
Upsala studenter ha under senare tid visat sig
ega initiativ både i ett och annat hänseende. För
ej så länge sedan stiftade de ju ett försvarsför
bund.
Likaledes ha de stiftat Nordiska djurskyddsför
eningen; den konstituerades helt nyss. Som af nam
net synes, är dess program mera omfattande än All
männa svenika föreningens. Åtskilliga filialer häri
landet äro under bildning; men förhoppningen går
dessutom ut på, att jemväl vid nordens öfriga hög
skolor sådana i en ej allt för aflägsen framtid skola
komma till stånd.
Således äfven i Lund, Kristiania, Köpenhamn och
möjligen äfven i Helsingfors. En ganska vidsträckt
förening. Och ju flere män och qvinnor, desto bättre
lycka.
Det torde ej vara olämpligt att bär göra en kort
framställning af föreningen och dess närmaste pla
ner. Studenterna — således äfven medlemmar i för
eningen — äro ju utgångna från nästan hvartenda
ett af vära landskap, och nog skola de ej försumma
att väcka upp intresset i hembygderna.
Jag skyndar före med en liten presentation:
Föreningen har, som hvarje sädan, till ändamål
att på alla i lag tillåtna och som lämpliga ansedda
sätt verka för en mildare behandling af djuren. Den
räknar som sina ledamöter (förutom ett större antal
af den akademiska ungdomen) mänga andra för djur
skyddssaken intresserade damer och herrar. Flera
bland vårt lands mest bekanta djurvänner ha ock
sill ti t sig till densamma.
Under sin korta tillvaro har föreningen vidtagit
åtskilliga mått och steg för att hindra djurplågeri.
Genom uppsatser i en mängd tidningar har den sökt
fästa allmänhetens uppmärksamhet vid den osunda
Hmaken, sorn tyvärr alltmer syues gripa omkring sig,
att använda uppstoppade foglar som prydnad i hem
men o. s. v. Den har tillika stalt en uppmaning
till jagträttsinnehafvarnc att med vissa förbehåll för
bjuda all jagt å smfifoglar och plundring af deras
bon. Brott mot ett dylikt förbud heifras gerna af
föreningen, som härför med tacksamhet mottager
lagligen affattade fullmakter. Vidare har dea låtit
uppsätta en skrifvelse till chefen för ecklesiastik
departementet — hvilken skrifvelse dock först i höst
kommer att framlemnas — med vördnadsfull an
hållan, att han, i likhet med hvad exempelvis skett
i Frankrike, ville, om ej särskilda skäl detsamma
förhindra, påminna Sveriges lärarekår om dess pligt
att förehålla barnen deras skyldigheter mot djuren.
Afven på ett mera direkt sätt ämnar man söka
inverka på barnen. Skattmästaren i föreningen, hr
C. J. Wenster, Born redan förut gjort ganska stora
uppoffringar för djurskyddet, är nämligen för när
varande sysselsatt med utgifvandet af ett mindre,
djurskyddsvänligt arbete, ärnadt att i tusentals exem
plar spridas i skolorna.
Ordföranden, fil. kand. Aug. Wingborg, kommer
derjemte under närmaste tiden att besöka svenska
brunnar och bad samt åtskilliga städer. Härunder
torde han i sina föredrag komma att lemna allmän
heten ett godt tillfälle att sätta sig i djurskyddsfrå
gan. Tillika kommer kand. W. att i sammanhang
med sitt föredrag anordna en utsällning af litteratur
och apparater i djurskyddets tjenst. En dylik utställ
ning — den är förenad mod betydliga kostnader —
är alltfär sällsynt och erbjuder alltför mycket af in
tresse, att man skulle befara att någon, som är i
tillfälle dertill, skulle försumma taga alltsammans
i skärskådande.
För att ej betunga medlemmarne med egentliga
utgifter, är årsafgiften satt så lågt sorn till 50 öre.
Ständig ledamot betalar 10 kr.
Till sist må här tacksamt nämnas fröken Johanna
Sagg, Visby; en känd djurvän. Hon har redan
förut genom rika gåfvor till olika föreningar visat
flitt varma intresse för den goda saken. Äfven den
nybildade Nordiska djurskyddsföreningen har af frö
ken H. ihågkommits med ett ej obetydligt penning
understöd.
En afrättningsdag.
Den timme Blår snart, när den fullkomligt hjert
och samvetslösa mörderskan — som det synes —
Anna Mänsdotters hufvud skall falla.
En afrättningl Jag har varit med Born vittne vid
cn sådan. Då folio två hufvuden, de bekanta mör
darne Östermans och Skölds. I dessa dagar är det
åtta år sedan; afrättsplatsen var cn bakgård till
kronofängelset å Långholmen.
Jag lemuade visserligen då en framställning af
det, hvartill vi — ett tjogtal man — fått vara vitt
nen; ett och annat kom emellertid timed. Jag ber
att här få göra en framställning af det som ej när
mare vidrördes, jag har det i så lifligt minne, som
om det skett i går.
Allt under det att, så att säga, den nya bödels
yxan blänker vid horisonten öfver ett i stupstocken
hvilande hufvud!
Dea Born till en början föreföll vara mest upprörd
och osäker var skarprättareu sjelf, den gamle, 69
årige Hjort. Han var kroppsligt sjuk; samma år
på hösten afled han. Hans nervositet inverkade i
någon mån på oss, som kommit dit. Huru skulle
det gå? Tänk, örn åldringen i det kritiska ögon
blicket skulle för första gången 1...
Fjorton hufvuden hade förut fallit för hans yxa;
utan något misshugg. Detta kallade fram förhopp
ningen, att ej heller denna gång skalle det gå illa.
För min del tyckte jag den lilla, trånga bakgår
den vara något som också kunde göra en nervös.
Jag hade tänkt på en vid och bred fängelsegård.
Här befann man sig knappt mer än ett par alnar
från stupstocken.
Yittnena anlände, de af Stockholms kommun och
af fångvärden utsedda; bland de förra några tid
ningsmän. Ur kretsen trädde fram professor Holm
gren i Upsala, vetenskapens son och skalden; man
nen med de oförklarliga blå ögonen — man vet e
,
antingen färgen är himlahvalfvets eller den fejade
sabelklingans.
Nu var det den fejade sabelklingans; det stålblå,
kalla. Han var här för att i vetenskapens namn
studera de sekunden förut afhuggna hufvudena;
blickarne, minspelet!
Hans biträde, enligt anh&llan, var landsortskorre
spondenten —h—
. Denne skulle med uret i hand
räkna sekunderna. Aldrig glömmer han den stun
den; något som han sedermera ofta försäkrat.
Vi voro nu alla samlade pä platsen; enär klockan
närmade sig 8 (f. m.) då den hemska akten skulle
börja.
Och klockan slog, med gälla diskantslag, från
Långholmens centralfängelse! Mig föreföll det sorn
en metalliskt hård sång från dödens rike; från osyn
liga andar...
Han var redan här, den förste, på hvilken andam e
ropade. Det var mördaren Österman.
Klen och gulblek var han, och med ett intresse
löst ansigte. Men egendomligt och förskräckligt
Banniug; nerverna, Benorna ryckte upp och ned, ja,
darrade. Ofrivilligt! Ett uttryck af att delinqventen
väl visste att minuten derefter skulle yxan falla just
deröfver! Ögonen stirrade rakt fram; det föreföll
antingen som örn han blickade mot solen — morgo
nen var strälande klar — eller som örn dessa ögon
ej mera kunde mottaga något ljus.
Scenen, om det uttrycket må tillåt»^ vaJt ep&ni
nande. Nära och midt fram*;, Qgg |tod
de]itlHvön
ten; krampaktigt U*Ä«nrte I flen honom åtföljande
prostens hanu, Något längre fram skarprättareu...
Uvilnen förändring; Den gamle var ej orolig längre;
han badh på en gäng blifvit tio år yngre — en väldig
fese, som naturen danat honom till. Hatt höll hän
derna bak, döljande yxan. Situatiönen kallade fram
all hans forna nerv. Ilan stod der som hämnaren.
Delinqventch hade med dallrande stämma läst upp
ett språk ur Nya testamentet. Han var färdig I
Presten läste med fast stämma:
»Fader vår som äst i himlom; helgadt varde ditt
namn...»
Yxan glittrade i Solskenet...
»Tillkomme ditt rike ...»
Yxan föll! Ett klagande ljud. Men ej från
honom. Det var luften, som inandats, hvilken på en
gång trängde fram ur halsen.
Den vetenskapliga undersökningen började i samma
Btund. Ögonen blickadel minerna spelade å det af
huggna hufvudetl... Sekunderna räknades, men
, »g märkte att —h— bleknade.
Här vill jag ha sagdt någonting, som bestämdt
bryter stafven öfver de offentliga afrättningarna; i
mångå länder anses de ju fortfarande som varnande
exempel. Nej, det är ej så. Detta mördande —
menniskolif spillas ju äfven vid legala afrättningar
— kallar fram vilddjursnaturen, hvilken döljer sig
hos en och hvar af mennisko&tt. Har man en gäng
sett blod, fasar man inte längre; låtom oas, för att
ej tala örn vanliga krig, komma ihåg den stora franska
revolutionen och kommuuarderoa år 1871.
Fasan var öfver. Vi betraktade med största lugn,
ja, jag påstår, med ett visst intresse, anordningarna
till den andra afrättningeD. Till och med offret i
kistan under schavotten; synligt endast för oss vitt
nen.
Vi utläto oss sedermera öfver denna märkliga för
ändring i vårt sinnelag.
Några minuter törledo, och den andre mördaren,
Sköld, trädde fram, åtföljd af en annan prest. Denne
andre delinqvest var som personlighet af långt mera
intresse än den förre. Ett äkta sjömansntseende;
kroppsbyggnaden nästan en jättes. Han hade ju ock
gjort sig känd som en slags karakter; men ett bång
styrigt lynne och brutala passioner hade bringat
honom det onda i våld.
Hvad observerade jag hos denne man, som annars
föreföll vara utomordentligt lugn? Jo att hans blickar,
när han kom in, flögo som vilsna foglar omkring.
Han sökte, måhända i någon mån omedvetet, att
upptäcka kamratens lekamen; han visste att denne
först skulle afrättas.
Men denna lekamen var nog dold; fast i vår åsyn
befann den sig.
Den förste delinqventens nervryckningar och den
andres spejande blickar; jag ser dem ännu, som om
alltsammans i denna stund stöde fram i hela siu
verklighet.
Men det är nog en sanning, att denna andra
ohyggliga akt ej åskådades af oss med samma känsla
sorn den förra. Det var numera ingenting nytt.
Jag har ofta frågat mig sjelf, hvaraf och hvarifrän
jag (nej, vi) fick detta lugna — jag var nära att
såga likgiltiga — sinne, hvarmed det betraktades
som nu skulle komma.
En psykologisk fråga så god som någon annan.
Och likväl var detta, i och för sig sjelf, mer
rörande än det förra. Här måste ju ett lif sluta,
vid tjugusju år, som skulle kunnat slå fram i vac
ker blom.
Det skakande allvaret tog emellentid ut sin rätt.
Jättegestalten, lian hvilkeus b od nu skulle gjutas,
stod midt framför oss. Hans kraftiga, något skrof
liga stämma ropade ut en vers, likaledes ur Nya
testamentet; han förklarade sig vara »den förnäm
ligaste bland syndare».
Så kastade han kavaj och tröja af Big, som örn
det galt att störta sig i sjön.
Presten (en Thomas a Kempis lärjunge, my
stikern Hammarstedt å Danviken) läste med däm
pad, sorgsen stämma:
»Herren välsigne dig och bevare dig ... Herren
upplyse sitt ansigte...»
Yxan föll, för andra gången. Samhällets rättvisa,
som det heter, hade skipats.
Här stannar jag. Mycket skulle emellertid vara
att tillägga.
Våra höga gäster
äro för närvarande härstädes de österrikiska erke
hertigarne och khedivens båda söner. De förra ha
väl försvunnit från vår horisont, när detta läses.
De höga gästerna, deras göranden och låtanden
in i det allra minsta lia så omständligt beskrifvits
af Stockholmstidningarna, att föga eller intet återstår
för landsortskorrespondensen.
Emellertid må det tillåtas mig att framställa in
trycket af deras personligheter, som man har sett
dem komma och gå.
Den äldre österrikiske erkehertigen, hvilken ju
är den egentlige arfvingen till kejsartronen, visade
sig vara cn äkta habsburgare. Hade denna histo
riska ätts strängt militäriska utseonde (den nuva
rande kejsaren i Österrike är föröfrigt typen); nied
thy åtföljande föga intelligens. Man tänkte genast
på en braverande underofficer.
Sonen — den tredje i ordningen; således ej tron
följarens tronföljare — hade ett helt annat ut
seende. Hos honom fans ingenting af militär.
Hade han måhända något af moderns slägttycke?
Hans ansigte var en verklig vildmark för odlande
af de habsburgska, stora mustacherna; han säg nå
got borkommen ut. Näväl, han var ju ännu ej myn
dig, enligt svensk borgerlig lag. Ilan var bara
20 år
Hvad khedivens söner — de äro ännu qvar här
— beträffar, kan man osökt göra jemförclser mellan
dem och de båda erkehertigarne. Den äldre sonen
— Egyptens kronprins — har åtskilligt manhaftigt
hos sig; han ser inte alls bortkommen ut. Deremot
förefaller den yngre som om han i förtid vandrat
ut från »den egyptiska fångenskapen». Vi må ock
erinra oss, att ynglingarne i fråga äro resp. 19 och
17 år.
Rättegångs- och Polissaker.
Mordbrännaren Wykman inför Stranda
häradsrätt.
Wykman äfven mördare.
Från Oskarshamn skrifves Oskarshamns-Posten:
Ransakning med den till Stranda häradsrätt hän
visade mordbrännaren f. d. handlanden och hem
mansegareu C. F. Wykman, hvilken redan förut vid
Oskarshamns rådhusrätt förklarats skyldig till an
svar för mordbrand, föröfvad i Oskarshamns stad,
företogs vid extra ting i Mönsterås sistlidne Tisdag
den 22 dennes, med anledning deraf att Wykman
blifvit anklagad att hafva föröfvat mordbrand jem
väl å lägenheten Byteshäll inom Stranda härads dom
värjo. Till en början fick Wykman edfästa förteck
ningen öfver sin till konkurs afträdda egendom.
Derefter företogs ransakning angående mordbranden
i Byteshäll. Redan under ransakningen vid Oskars
hamns rådhusrätt hade Wykman vidgått, att hau
dagen före julafton 1882 hade vidtalat ett par tjenste
flickor att göra rent i hans rum å lägenheten By
teshäll. Då flickorna på qvällen infunno sig, Ängö
de af Wykman tillsägelse att skyffla askan och glö
den efter en nyss utbi unnen brasa i en träspann,
sorn derefter på Wykmans befallning sattes i köks
spisen. Sedan tjensteflickorna aflägsnat sig, gick
W. till säDgs. Först följande morgon vid 10-tiden
gick W. ut i köket. Eldmörjan i spannen hade då
bränt häl på sidan af spannen. Då hade den tan
ken kommit öfver honom, att om det nu ville brinna,
så kunde han låta det hållas. En stor hög klufven
ved låg uppstaplad mot väggen bredvid köksspisen.
W. skuffade då till vedhögen i afsigt att veden
skulle falla ned öfver den brinnande spannen och
antändas, hvilket också lyckades. Derefter tillåste
W. bostaden och gick sedan till den närbelägna går
den Solberga samt derifrån till Oskarshamn. Efter
att derstädes orolig hafva irrat omkring nere vid
hamnen, hade han bevistat aftonsåDgen i stadens
kyrka, hvarefter han åter efter oroligt kringirrande
tillbringat natten hos en segelsömmare Dal i Grön
dal. Att lägenheten Byteshäll nedbrunnit fick han
veta, när han, efter att följande morgon hafva be
vistat ottesången i stadens kyrka, kom fram till Sol
berga på juldagsmorgonen.
I denna bekännelse sade sig Wykman nu intet
hafva att ändra eller tillägga med undantag deraf
att tjensteflickorna voro tillsagda redan 8 dagar för
ut att verkställa rengöringen. Wykmans å Bytes
häll uppbrunna lösegendom hade i bolaget Skandia
varit brandförsäkrad för 2,000 kr., deraf dock upp
brunnit endast 1,560 kr. Orsaken dertill att han ej
fått uppbära hela försäkringssumman säde han sig
ej minnas. Sjelfva boningshuset, som tillhört baus
svåger, hade varit försäkradt i Kalmar läns brand
stodsbolag för 3,020 kr., hvilka systersonen Nils
Petter Svensson lyftat.
På tillfrågan om han ej långt förut haft i sinnet
att anstifta branden å Byteshäll, Bvarade Wykman
nej. Gjord uppmärksam på att han långt före bran
den flyttat det mesta af Bina tillhörigheter från By¬
teshäll till Solberga, der modern och systern bodde,
svarade W. att detta skett endast 8 dagar förut.
Att de flyttade sakerna till modern, som vid den
tiden flyttat från Byteshäll till Solberga, och att cn
del af W:s saker flyttades på Bämma gång berodde
derpå att äfven han sjelf tänkte flytta till modern
på Solberga, enär hon tyckte det var så ensamt på
Byteshäll.
Åklagaren påvisade det graverande deruti att mo
dern flyttat just 8 dagar före branden samt erinrade
derom, att modern på sin dödsbädd sagt, att hon
nog visste, att det skulle brinna på Byteshäll.
Redogörelsen för W:s lefnadsförhållanden upp
lästes. Af densamma framgick, att W. är född den
9 Juni 1831. Föräldrarne voro Nils Larsson och
Lisa Persdotter, af hvilka fadern afled 1883 och
modern 1885. Fadern egde */a mtl Sörvik, hvaraf
lägenheten Byteshäll är utbruten, hvilken lägenhet
han öfvertagit af föräldrarne. När Byteshäll brun
nit, bade han flyttat till sin syster Stina Kajsa Nils
dotter i Solberga. Hösten 1845 köpte han den Ham
marbäckska gården i Oscarshamn och idkade der
diversehandel, tills denna gård nedbrann. Yåren
1886 flyttade han åter till Solberga och idkade der
fiske. 188? köpte han ett hus i Gröndal, hvilket
han i Nov. 1889 bytte bort mot hemmanet mtl
Störlinge i Gärdslösa socken på Öland, der han se
dan varit boende till dess han häktades.
Upplysningsvis hördes W:s syster, enkan Stina
Kajsa Nilsdotter. Hon förnekade, att W. någonsin
hvarken före eller efter branden till henne nämt
om någon påtändning. Når hon för brodern på jul
dagsmorgonen omtalade, att det hade brunnit på
Byteshäll, hade han gråtit. Hon påstod sig aldrig
hafva kunnat lida brodern, och att denne aldrig före
branden fått löfte om att flytta till henne, och att
det ej heller varit tal härom. Sedan W. flyttat till
henne, hade hau ej heller någonsin nämt om bran
den. Vidare förnekade hon all vetskap derom, att
W. före branden låtit flytta åtskillig lösegendom
från Byteshäll till Solberga. Hon kunde visserligen
ej neka, att det fallit henne i sinnes, att W. tuttat
på. På tillfrågan huru bon knunat hysa säduna
tankar, svarade hon, att tankar ju kunna komma på
många Vis. Slutligen förklarade hon, att hon omöj
ligen skulle kunna komma ihåg det nu, äfven örn W.
någon gång skulle omtalat för henne, att han hade i
sinnet att tutta på.
Johan August Svensson, W:s systerson: hördes
jemväl upplysningsvis. Han bodde på Solberga 1882.
Påstod, att W. aldrig före branden nämt något om
att tutta på. Från Byteshäil till Solberga bade före
branden bortförts 1 byrå, 1 säng med sängkläder
och en skänk med deri förvarad 1 kikare samt etui
med knif och gaffel. Efter branden hade W. vid
något tillfälle sagt: »det gick då bra att tända på
vid Byteshäll». Dessa ord kunde W. ej minnas.
Nils Petter Svensson, äfven systerson till W., hör
des äfven upplysningsvis. Han hade kört mormo
drens saker från Byteshäll till Solberga. Hade för
sin fars räkning lyftat 3,000 kr. i brandstod för
Byteshäll. Sade sig ej veta örn byggnaden var värd
så mycket eller ej. Han hade varit hos W. aftonen
före branden, då tjensteflickorna gjort rent hosW.,
men aflägsnat sig löre dessa.
Vittnet Emma Mathilda Andersson, som jemte
systern Maria skurat och gjort rent hos W. dagen
före branden, sade att de, för att undvika eldfara,
hade velat utbära spannen med askan och glöden ut
i snön, men att W. sagt, att det ej behöfdes. Att
han sjelf burit ut spannen i köket och att syster
sonen Nils Petter Svensson dröjt qvar hos W., sedan
flickorna aflägsnat sig.
Vittnet Ida Kristina Nilsson försökte W. att jäfva
på den grund att han icke alls kände till hvem hon
vore, oaktadt det upplystes, att vitlnet tjenat hos
W:s syster den tid W. bodde på Solberga. Äfven
Stina Kajsa Nilsdotter inföll härvid, att Ida icke
borde få vittna, utan att hon först borde förete prest
bevis.
Jäfvet återvisades af åkl. derigenom att Ian gick
i god för vittnet.
Ida Kristina Jonsson beiättade derefter, att då
hon tjenade hos Stina Kajsa Nilsdotter före jul 1885
hade W. en natt kommit till Solberga och knappat
på. Stina Kajsa hade då nedkommit från öfra vå
ningen och öppnat för W., hvarefter de båda inkom
mit i det rum, der vittnet låg. Wykman hade då
sagt till Stina Kajsa, att han tänkte tutta på i Oscars
hamn. »Då får du allt tak öfver hufvudet», hade
systern svarat, hvarjemte hon uppmanat brodern att
ej tala högt, så att Ida Kristina vaknade. »Åh, hon
sofver, så att man kan bära ut henne», hade W.
sagt. Derefter hade W. yttrat: »det gick så bra vid
Byteshäll, det skall nog gå bra i Oscarshamn, sedan
skall jag köpa ett ännu större hus och förtjena ännu
mera». Stina Kajsa Nilsdotter förnekade vittnes
målet och yrkade Önun en gäng, att vittnet borde
ha prestbevis, och att vittnet möjligen vittnade så,
emedan hon fått penningar af någon för vittnesmålet.
Åkl. uppmanade härvid Stina Kajsa att vara försigtig
i sina yttrarden.
Mordbrännaren C. F. Wykman äfven anklagad
för mord.
Åklagaren uppmanade nu vittnet Ida Kristina Nils
son att jemväl berätta hvad Wykmans aflidna mo
der pä dödsbädden sagt till vittnet, och hvilket vitt
net redan förut omtalat för åklagaren. Ida Kristina
berättade nu, att hon år 1885, då hon tjenade hos
Stina Kajsa Nilsdotter blifvit kallad till dennes och
Wykmans moder Lisa Persdotter, som då låg på sitt
yttersta. Lisa Persdotter hade då till vittnet sagt
att hon hade så mycket på sitt samvete, som hon
behöfde låtta. Åt dottern Stina Kajsa kunde hon
ej förtro sig, ty Stina Kajsa hade svurit falskt,
Vidare hade Lisa Persdotter sagt, att det var så för
färligt trångt för henne, hon led förfärliga samvets
qval, ty hon hade uppmanat sin son Wykman att
morda en piga, som W. gjort hafvande.
Härvid utropade Stina Kajsa Nilsdotter: »Herre
Jesus! hvad hon ljuger!» Wykman sade intet, men
bleknade och rodnade ömsevis. Det blef för en
stund en dödstystnad i den af åhörare tätt packade
tingssalen och alla tycktes gripna af en fasansfull
sinnesstämning.
På domhafvandens ett par gånger upprepade fråga,
om vittnet vore fullt och fast öfvertygadt örn att
Lisa Persdotter vid ifrågavarande tillfälle varit vid
full sans, svarade vittnet bestämdt, att så var för
hållandet, derom vors vittnet full och fast öfver
tygadt.
Derefter berättade vittnet vidare, att Lisa Pers
dotter sagt sig hafva öfverenskommit med sonen
Wykman, att han skulle dränka pigan. Hennes
namn var Kristina Flink. Mordet hade så tillgått,
att Wykman färdats med Kristina i en båt, dervid
han vickat kull båten, sä att Kristina kommit i
vattnet. Men då hon ej gick till botten, hade Wyk
man slagit ihjäl henne med en åra. Detta skulle
tilldragit sig 1863 på sommaren.
På t. f. domhafvandens tillfrågan hvad Wykman
hade att svara härtill, sade denne kort och kärft
med en rä och ihålig röst: »jag bestrider».
T. f. domhafvanden, som vid flera tillfällen under
ransakningen på det allvarligaste uppmanat Wyk
man att hålla sig till sanningen och försöka lätta
sitt samvete, gjorde äfven nu de allvarligaste före
ställningar och framstälde på ett eftertryckligt och
gripande sätt, hurusom den enda utväg för Wyk
man nu vore, att genom en uppriktig bekännelse
lätta sitt samvete från dess förfärliga tyngd, men
härtill svarade Wykman endast med kall ton: »jag
bestrider helt och hållet!»
Åklagaren yrkade nu ansvar å Wykman för upp
s&tligt mord.
T. f. domhafvanden sporde nu Stina Kajsa Nils
dotter, om hon visste någonting i denna sak, hvar
till hon svarade: »Nej jag vet ingenting annat än
att vittnet står och ljuger».
Nils Petter och Johan August Svensson förkla
rade på tillfrågan, att de visserligen hört, att miss
tankar varit allmänt gängse örn denna sak, men att
derom aldrig talats bland Wykmans närmaste släg
tingar.
På åklagarens yrkande örn uppskof i målet för
utrednings förebringande angäende mordet, uppsköts
ransakningen att åter förekomma vid Stranda hä
radsrätt Tisdagen den 5 nästkommande Augusti kl
10 f. m.
T. f. domhafvande var e. o. hofrättsnotarien Axel
Runnqvist, hvilken ledde ransakningen med erkän
nansvärdt lugn, skicklighet och allvar. Allmän åkla
gare var kronolänsman J. Malmberg, sorn jemväl
med sin kända och allmänt erkända framstående
skicklighet och allvarliga lugn sökte gifva Baken all
den utredning som för närvarande var möjligt.
Oaktadt ransakningens omfattande beskaffenhet, med
tog den dock ej så lång tid, som man eljest skulle
förmodat, utan var det hela afslutadt redan vid
middagstiden.
Oluff a Utskänkninff. Från Söderkö
ping meddelas till oss: Källarmästaren P. A.
Jonsson, innehafvare af utskänkningsrätten å hotellet
i Söderköping, fäldes i går af rådhusrätten att för
olaga utskänkning vid 2: ne särskilda tillfällen under
sistl. Juni månad böta 45 kr. samt ersätta 5 i må
let hörda vittnen med tillsammmans 42 kronor:
(Insändt.)
Ett sista upprop till valmännen Inom
Vikbolands valkrets.
Om Onsdag kl. li f. m. börjar som bekant
riksdagsmannavalet & hvar och en af de 23
socknafneS kommtmailokaler, och ingen röstbe
rättigad bör uteblifva eller komma för sent, vare
sig på grund af öfverhängande skördearbete eller
sorglös likgiltighet, utan besinna, att uppoffran
det af ett par timmar härvidlag gäller den vig
tigaste af alla verldsliga angelägenheter och är
en fosterlandets sak, samt att politisk vakenhet till
kommer hvarje medborgare. Må framförallt de
valmän — för hvilka detta upprop särskildt är
afsedt, nämligen vännerna af ett bestående, med
de större länderna öfverensstämmande skydd för
allt svenskt arbete, hvars olika grenar ju äro
solidariska med hvarandra — icke öfverlemna sig
åt' den tanken, att den säkre tullväunen herr
John Örwalls val nu skulle vara alldeles påtag
ligt, derför att han lyckligtvis uppställs som kan
didat vid ett förberedande valmöte, det der en
ligt tillställarnes mening var arrangeradt för an
tagandet af en motkandidat till samme hr Önvall.
Tanken på, att motsidans valmän mangrant infinna
sig, och besinnen, att endast enighet ger styrka.
Tagen slutligen i betraktande, att ju större ma
joritet hr Önvall lyckas under förhoppning af
seger erhålla inom valkrotsen, ju större intresse
bör han naturligtvis ega att verka för de frågor,
som mera direkt beröra densamma, hvartill kom
mer, att en större anslutning inger ömsesidigt
förtroende och länder till heder såväl för den
valde som de väljande.
Valman på Vikbolandet.
Sjöfartsunderrättelscr.
Till Oxelösund inkomna fartyg:
Den 23 Juli.
Ångaren Helsingör, Boesen, från Stettin: barlast.
Den 26 Juli.
Ångaren Svionia, Giese, från Stettin: barlast.
Från Oxelösund afgångna fartyg:
Den 23 Juli.
Ångaren Ansgar, Larsen, till Antwerpen: G. D.
Fraenckel, 255,000 kgjcrnmalm; Alrutz & Komp.,
790 kbm hattens och 1,171 kbm bräder.
Den 25 Juli.
Ångaren Helsingör, Boesen, till Stettin: G. D
Fraenckel, 250,000 kg jernmalm.
Den 26 Juli.
Ångaren Svionia, Giese, till Stettin: G. D. Fraenc
kel, 200,000 kg jernmalm.
Minneslista.
Tisdagen <!en 29 Juli:
Kl. 12 på dagen försäljas genom auktion, som för
rättas i Kullerstads kyrkoby, egendomarne Vester
gården och Mellangärden samt en handelslägenhet.
Kl. 6 e. m.: Ordinarie stämma med Sveriges Han
delsresandeförening i Norrköping å Centralho
tellet.
Torsdagen (leii 31 Juli:
Utgår ansökningstiden till en ledig småskolelära
rinneplats inom Drothems församling.
Böra ansökningar för erhållande af rättigheter till
försäljning af vin och maltdrycker här i staden
vara inlemnade till poliskammaren.
Kl. 12 på dagen: Entreprenad-auktion inför lasa
rett8direktionen å länslasarettets kontor i Söder
köping å uppförande af en mindre byggnad, in
redd till ishus och materialbod.
Fredagen den 1 Aug.:
Kl. 12 på dagen försäljes genom auktion å auktions
kammaren Norrköpings stärkelsefabriks egendom
i Bergsqvarteret, qvadraten Dalkarlen.
Lördagen den 2 Aug.:
Kl. 1 e. m. försäljes genom auktion egendomen
Rogsta i Kila socken af Jönåkers härad och Sö
dermanlands län.
Mndsgen den 4 Aug.:
Kl. 1 e. m. sammanträda borgenärerna i handian
den Aug. Alfred Johansons konkurs å hr L. Mar
cus’ kontor.
Jernvåptägen
vid NorrUöpingw istatiou
Norrut:
Snälltåg ankommer 7,45 f. m., afgår 7,51 f. m
Snälltåg (natt-) » 2,31 f. m. » 2,37 f. m,
Persontåg » 4,9 e. m. » 4,15 e. m
Blandadt tåg » 9,47 f. m. » 9,57 f. m
Bland, tåg (till Åby) — — » 1,45 e. m,
Godståg ankommer 7,13 e. na. » 7,50 e. m
Godståg » 8,54 e. m. (stannar i Norrk.)
Godståg » 2,13 e. m. (stannar i Norrk.)
Extra godståg » 5,49 e. m. (stannar i Norrk.)
Söder ut:
Snälltåg ankommer 10,18 e. m., afgår 10,24 e. m
Snälltåg (natt-) » 1,57 f. m. » 2,4 f. m
Persontåg » 1,11 e. m. » 1,19 e. ifi
Blandadt tåg » 7,49 e. m. » 8,2 e. m
Bland, tåg (fr. Åby) 2,17 e. m. (stannar i Norrk.
Godståg ankommer 8,23 f. m., afgår 8,53 f. m
Godståg (till Linköping) — — » 5 f. m
Godståg (till Linköping) — — » 6 f. m
Godståg (till Norsholm) —- — » 2,25 e. m
Af konungens befallningshafvande
afgjorda mål:
Den 26 Juli. På ansökning af: landtbrukaren
G. W. Nilsson i Efsinge, landtbrukaren J. A. Carls
son i Ödeshögs Riddaregård samt ombudsmannen hos
Östgöta hypoteksförening, vice häradshöfdingen Pehr
Orre i Linköping (2 mål),
De, som till höstsådden ämna använda detta utmärkta gödningsämne, torde
med första ingifva order. Odén.
Grisselö, Kuddby.
Telefon finnes.
Order upptagas äfven af Handlandena Oskar Pattersson & ClO, Norrköping.
Åtvidabergs
riy tillverkning
utmärkt qvalitet, billigt pris, försäljes af:
Scherini & C:o. Atvid Jnrp Bruksksntor.
ISorrltöpiiij-f. (£824) A.t vielnherflj. (G. 17024)
För Nybygpader äivensom reparationer, tapetsering m. ia.
erinra vi, att Munksjö Pappers Bruk städse sökt att på erfarenhetens säkra grundval
leverera det reelaste till så lågt pris, som med sund och ärlig tillverkning är möjligt. Vi
äro derför befogade att uppmana till noggrant öfvervägande innan man för sina behof
lyssnar till konkurrentanbuJ, som icke alltid äro eller ens kunna vara betryggande.
Särskildt påpeka vi att man tj bör försumma att i tid bestryka papptaken med
vår Takfärg som är det pålitligaste konserveringsmedlet oell som äfven med fördel be
gagnas till bestrykning af staket, arbetsvagnar, jordbruksredskap, spåntak m m.
Tyvärr utbjudas i handeln mer eller mindre lämpliga eller
rent af skadliga imitationer af vår vid Munksjö först tillver
kade takfärg, hvilket i förbrukares vålförstådda intresse torde
observeras.
Alla våra tillverkningar bära den gamla kända vidstående Bruks
Stämpeln och säljas till brukspris med hög rabatt från lager hos re
spektabla firmor på alla större platser inom landet.
Munksjö Fapers Bruk-
(8014)
Jönftöplng.
Prima R^skt ångprepareradt
Sensnje!
till billigaste pris hos
Lindner <fc C:o.
(T. v. 8309) bölerköping.
Bordeaux-Åttika
Norrköpings Utskänkuings-Aktiebolag.
(8068)
Carbolineum ”Avenarius”
,
antiseptiskt impregnerings och konserveringsmedel
för trä.
Tilt skydd för trä mot förruttre!se och svamp.
Bästa och MI i»aste ersättning för olje årg och tjära.
Enkel användning, stor besparing, bästa intyg
Varning
för cfterapnli gar u> der benämning
”Ciirhollneu m”
.
Fu'l garanti lemrar endast det sedan 14 £r be
kanta och genom öfver 400 intyg erkända origi
nalmärket Carbolineum ”Avenarius”
, hvitrå stän
digt lager å 40 öre pr Iti o finnes hos
(8383) Herman Ekelund, li Vattengatan li.
Färsk Lax
från Holmens Laxfiske finnes nu dagligen.
Konserver, Delikatesser och Specerier
af finaste märke och bästa qvalitet till platsens läg
sta pris uti Norrköpings Speceri-Magasin.
(8303)N:o 12 Nya torget.
Heibfärgning.
Fabriken Faaborgs
öfverallt erkända förträffliga färger erhållas
i Norrköping hos Fröken Maria SchuilZ.
Fröken Jenny Peterson.
i Söderköping hos Herr Carl F. Sundin,
i Nyköping hos Hrr Ohlsson & Westergren.
Ubs ! Mot efterapuingar varnas.
Fabriken Faaberg.
(8101) Köpenhamn V.
Tjenstsökande.
Fast Resplats
för första klassens firma, i Colonial- eller Fabriks
varor, rökes af affårsvan, gift man. Adress: »W. Ö »,
NorrköpUg, ponte restaete.i8369)
En Jungfru
från landet söker am-plats nu genast,
å boktryckeriet.
Anvisning
(8566)
I tjenst åstundas.
En 15 å 17 å:s Gosse,
sorn åtnjuter föräldravård, får plats som sprirg
gosse geoast. Anvisning å boktryckeiht
(T. v. 8286)
Från F. & G. Beijers förlag:
li andledning
Allmänna
i Byggnadsläran
sjt) af
E. E. von Kot
SE Professor.
E. E. von Kothslein,
Tr-eiije
tillökade och med metermått omarbetade £■
upplagan.
Byggoadsmaterialier, Byggnadsredskap,
Byggnadskonstrufetionslära, Kostnadsförslag (j£
och Entreprenadkoatrakt.
Med 9 planscher. CIK
Pris lO kronor.
(G. 20507) (8575)
QQyoao oonoyiQ fånoy yo
Till salu.
Socker och Sirup
för lyitning köpes b liigast uti
Norrköpings Speceri-Magasin, N:o 12 Nya torget.
(8505)
Syltsocker
och Sirup!
i 12 olika qvaliteter till de vanliga låga minutpri
serna och med extra rabatt vid köp af minst 5 kilo
hos
Wilh. Bottiger.
(Johan A. Neiiendams eftertr.)
Obs
.
! N:o 7 Drottninggatan. (T. v 8394)
Åstundas hyra.
Ett Rum med kök
önskas hyra till den 1 September af ett ensamt
fruutimmer. Svar till »Anna 27», Norrköping postc
restante (8451)
Två trefliga Rum,
helst möblerade, med centralt läge, önskas hyra
Svar, märkt »Th », torde iclemnss ä denna tid inga
kontor. (8560)
Tvänne omöbferade, centra t belägna
Burn,
Vid Mariedal, Änggatan
14 i Fredriksdal, blifver ledig att hyra den 1 Ok
tober: en Frontespisvåning med tro rum och kök
samt tvänne stora verandor och i öfrigt stort ut
rymme. I nedre våningen; tre Lägenheter om ett
ram och kök hvardera samt i flygelbyggnaden: 2:ne
Rum. Brygghus och torkvind finnas. Anmälan till
vice värden på stället.
* (8553)
Ett Unni och kök
fimes att hyra från dea 1 Oklober i Svauholtnek»
gården vid Handfverkaregstap. Uppgörelse med
A F. Lundberg, JU li Vattengranden.(8515)
Ett RuiiT nied kök
jemte kallrum finnes att hyra frän den 1 Oktober
1890 uti Kå>d<n JW 23 Prerigata;.(8457)
Tvänue stora, vackra Kurn inl in tambur jemte
kök med vattenledning; ett stort vackert Rum och
kök med stor präktig bakugn, vattenledning samt
egen ingång, patsaude li l hen.bsgeri; ett Rum och
kök, passande för lite.) familj, samt ett rymligt
Spiselrum hos Wessberg Carlström & C:o, M 68
S:t Pc-rsgatar.
(8317)
I. vänn oell Le,värn ötVCrVålimj?
om 6 rum och kök jemte nödiga uti uslftgenheti r,
belägen vid Handtverkaregatan, i närheten af Da
len, uthyres Lån d n 1 Oktober. Hyran är 550
kronor. Anvisning å Såpftbtiksbolagets kontor.
(8382)
I mitt nya lius
åt fiikhamnen finnes att byra från den 1 nåstkom
ma de Oktober en stor liutiU med till den
samma börande ett större,
'just turn åt gåideu
(2:dra butiken från Drottninggatan).
Lok.
.len äfven särdeles passande till kontor, för
eeadt med bostad.
(T v 7973) Jean Lawski
Förloradt
passarde till kontorslokal Tillträde den 1 Augutti.
Svar till »X. 3» torde inlemnas å denna tidnings
kontor. (G:bgs A.-B 581 X 2) (8562)
Utbjudes hyra.
Ett Rum och kök,
med utsigt åt gatan, på Norra trakten af staden ön
skas byra frän den 1 Oktober af barnlös familj.
Svar tili »A. W.« torde inlemnas å denna tidnings
kontor.
(8569)
Att byril den 1 Oktober 1890: 2 Kurn med kök
på aedra våuiogen, dito 2 Rum med kök pä un
dra våningen, vattenledning i köken Bärnt viit
Lusbodar med källare uti. Adress: ** 34 Hospi
talsgatan. A Petterson. (8577)
Fyra propra Rum
åt solsidan, i f. d. Brukspatron Eklunds gård vid
S:t Olai kyrkoplan, passande för ungherrar eller till
kontorslokal. Rummen kunna äfven delas. Anvis
ning: N:o 14 Knäppingsborgsgatan.(8462)
Handelslägenlist
att hyra.
Två rymliga, väl inredda Handelsbutiker, den
ena i flera år använd för manufaktur- och kort
varor, deu andra för speceri- och diversehandel,
finnas lediga att byra nu genast eller från den 1
Oktober; de kunna äfven vara lämpliga för jern
bandt-1, emedan endast en sådan finnes tömt, äiven
sotn för fårdiggjorda kläder; sådan affär finnes icke
förut på platsen, men bör kunna p&räkna god om
sättning; ett mindre speceri- och dlversehaudcls
lager finnes att öfvertaga. Underrättelse erh&lles
af Cari G. Forsberg, Valdemarsvik. (7745)
En ljusgrå, rödbrun och randig Sidenparssoll lä
des uuder ett träd vid festplatsen i Vrinnevidsko
gen i gär och är på obekant tätt bortkommen.
Rättsinnige upphitta! ea torde mot htdtrlig veder
gällning återlemna densamma i huset Jt! 37 Södra
B:t Persgatan, 2 <r upp.(8571)
En 5-kronesedel
förlorades i dag å Norra trakten af staden och
torde af rättsinnige upphittaren återlemna3 till En
kan Carlson, M 18 Sandgatan. (8531)
Tillvarataget
En Yllesjal och en Bomullsnäsduk
upphittades i Lördags å Gamla torget och bunna af
rätte egaren återfås hos C. Nilsjon, Elinsberg i
S;t Jobannis Bocken. (8578)
Diverse.
Observera!
Qvarstående öfverklädnader cch reparationer, in
lemnade i O Svensons PumplymogHsin, torde af
hemtis före Juli månads utgång. De öfverblifna
komma sedan att försäljas. (7884)
Observera,!
Abonnementsimlare på romantidniagar erhålla
hög provision, om anmälan göres hos
(8234) A. J. Jonsson, M 17 Norra KuDgsgahan.
Inackordering
önskas till den 5 Augusti för några unga
^
bättre
flickor. Svar med uppgift å pri'
, märkt »Syster»,
torde inlemnas å denea tidnings kontor. (8501)
£n driftig Agent
för Norrköping ech dess omnejd sökes af ett sver.skt
brandförsäkriegsbolag. Svar till »Inspektör» torde
inlemnas å denna tilnings kontor. (8483)
Annons-byte.
«r o « och Gutsastil Annonsbyrå torde obsnrvera
Kunoocen å folsta sidan.
(Genom Gumselii Annonsbyrå i D. N (l.
-u) 10
ggr, 2 ggr i v. 12 r.)
Tomfat,
Sirupsfut, Tjärfat,
Oljefat och Fotogenfat
uppköpas till högsta pris af
P. Janson & C:o.
(85C3) Norrköping.
Sparbanken
i Söderköping;
beviljar lån till 4*/, procents ränta mot
inteckningar under halfva brandförsäkriugs
värdet i stadsfastighet och halfva taxerings
värdet i landtfastighet.
Söderköping den 17 Januari 1890.
Direktionen. (T. v. 680)
Till salu.
En dresserad Vtill linnd och en qvick Kivtt
hund. Adress: Skörtioge pr Kimstad,
Ö, St. B.
5 r (8419)