Norrköpings Tidningar Torsdagen den 11 September 1890

Vad är detta? TidningsARKIVET@y5 är en samling gamla svenska dagstidningar. Läs mer här för hjälp och information.

Välj sida:

Sida 1 Norrköpings Tidningar 1890-09-11
Sida 1
Sida 2 Norrköpings Tidningar 1890-09-11
Sida 2
Sida 3 Norrköpings Tidningar 1890-09-11
Sida 3
Sida 4 Norrköpings Tidningar 1890-09-11
Sida 4

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Torsdagen den 11 September 1890

Sida 1

Östergötlands
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
Östergötlanda
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
N:o 210.
Prenumerationspriset: lä kronor tor helt år, 9: 25 tor tre fjärdedels,
6: 50 för halft, 3: 50 för ett fjerdedels år ooh 1: 25 tor månad, På pott»
kontoren tillkommer icke något särskildt postarvode,
Lösnammerpriset: 5 öre.
Anno rispriset: 10 öro (för annonser från andra orter: inländska 12'/,
ooh utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införes onder 40 öre,
Prenumeration och annonser omotfagas å tidningens kontor,
(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)
Torsdagen den li Sept.
Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aftonen.
Redaktören träffas för meddelanden kl. 9—10 f. m. å tidningens byrå, VestgötegatanJ.8.
Utdelning ocn Lösnnmmerförsäljning: Norr: Hö derlin g, Nystrand,
Norr (Horg.; Lindgren k 0:o, Lilla torget iPettersEOn, Sandg.; Erikson, 81ottsg.|
å boktryckeriet, Vester: Vessberg, Carlström k O:o, Thorell Jc 0:o Vesterstorg.
Sådor: Bröderna Dahl, Söder tulli Petri k C:o ooh Sandberg, 6:1a Bådstngng.;
C. Lindblads, Östergrens, Scherqvists och Forsmans oigarrbntiker, Eric
son k O:o, Lennmalm k 0:o, Allm. Tidningsh., Frn Petterson, S. Kyrkog.
Oeter: Pihlblad, Knäppings-g; Fredr. Larson! Äng. Larson, 8tyrmansg,
Saltängen: Jonsson, Rodgr. . Moberg vid Gasv. Södra företaden: Bergström,
Norra företaden: A. G. Styrlander. Fredriksdal: Hedberg.
1890.
Skriftermål och Nattvardsgång för Hed
vigs församling hålles i S.t Johannis kyrka nästa
Söndag i vanlig lid, hvartill anmälan sker å Hed
vigs pastorsexpedition ti lder expeditionstiden nästa
Fredag och Lördag kl. 9—li f. m.
Hedvig den 10 September 1890.
J. P. FOGELQVIST.
Fest
i Immanuelskyrkan
Lördagen den 13 denneB kl. Bern. Föredag, mu
sik och sång samt kaffetervering till fCrmåa för
missionen. (10610)
Skandinaviska
Kredit-Aktiebolagets ställning
den 31 Augusti 1890.
Tillgäugar:
Kassabehålining Kr. 3 642,935: 44
Reverser med hypotek af diverse „ 19,346,207: 98
Vexelräkningen:
a) Inrikes. Kr. 16,046,081: 67
b) Utrikes. „ 4,243,291: 97 M 20,239,828: 64
Obligationer och Aktier . . . „ 8,672,226: —
KasBakreditivräkningen . . . „ 6,428,847: 84
På räkningar med inhemska ban
ker m. fl 7,111 846: 20
D:o med utländska d:o m. fl, „ 667,068: 82
Bankbyggnader och inventarier . „ 706,000: —
Utgifts- och diverse tillfälliga
räkningar 251,868: 27
Kr. 61,143,607: 69
Skulder.
Aktiekapital, 62,818 aktier å
142 Kr Kr. 7,600,166: —
Reservfond 4,000,000: —
DepositiODSräkningen . ... n 26,249,490: 08
Upp- och AfBkrifningsräkoingen „ 7,949,634: 03
Bankernas vexlingskassor . . „ 1,176,000: —
På räkningar med inhemska ban
ker m. fl „ 9,422,648: 81
D:o med utländska d:o m. fl. . « 2,194,806: 24
Postvexelräkningen 1,689,942: 03
Inkomat- och diverse tillfälliga
räkningar 962,131: 46
(10627)
'
Kr. 61.148 807: 69
Född;
En Dotter.
Göteborg den 8 September 1890
Aurora Hafström, Oleander Hafström.
född Herlzman. (G. 22572) (10652)
Födde:
Harald och Sigrid Åkersteins son i Sköfde den
S September — Alfred och Anna Wettermarks
dotter i Bondeby den 6 September.
— Ludvig och
Rosa Tingströms son i Stockholm den 9 Sep
tember.
Förlofvade:
C. H. E Johansson i Nordamerika och Elin Lilje
dahl i Stockholm.
— Carl G. Persson och Augusta
Bandqvist i Stockholm den 9 September.
Dcde:
Handlanden Mauritz Pierre Levertin i Stock
holm den 8 September, 77 år.
— Häradshöfdingen
Johan Wilhelm Röhman i Stockholm den 8 Sep
tember, 71 år.
— Kommissarien Carl Edvard Nord
gren i Fittja den 8 September, 46 år.
— Eldaren
Per August Johansson i Medelhafvet den 1 Augu
sti, 27 år.
— Enkefru Charlotta Sofia Hvitfeldt å
Davidsbo den 7 September, 93 år.
Sam nianf råde.
Arbetareföreningens
medlemmar uppmanas att mangrant
infinna sig i Arbetareföreningens salong
flästa Söndag den 14 dennes kl. Va 5 e. m.
för att afgifva sitt uttalande rörande ett
af en föreningsledamot viel valmötet
i nämnda salong1 deri 3 den
nes fäldt yttrande, det Arbetare
föreningens ordförande icke
iskalle e«»a, arbetarnes oell
småfolkets derinom sympa
tier
.
Anmälningslistan föredrages.
(10620) DIREKTIONEN.
Kungörelser.
Kägelklubbens Kägelbanor
hållas öppna:
Söknedagar från 7 f. m. till li e. m.
Sön- och Helgdagar från 6—'/a 10 f. m., 1—3 och
6—11 e. m.
Crocketbanan är äfven tillgänglig.
(6168) 8TYBELSEN.
Crocketbanan är äfven tillgänglig.
Hvarjohaiiflfl.
När skördar man på jorden? —All
tid! Det finnes icke en månad på året,
under hvilken man icke på någon del
af jorden håller på med sädesskörd.
Följande uppställning skall visa detta:
X Januari, när marken hos oss ännu
är betäckt af snö och is, inbergarman
grödan i Australien ooh Nya Zeeland,
en del af Chile ooh några trakter af
Argentinska republiken. I Februari be
gynner skörden i Indien och öfre Egyp
ten; don nfslutas i nedre Egypten i
Mars. I April skördar man på Cypern,
i Persien, Mindre Asien, Mexico och på
ön Cuba. I Maj följa Algeriet, Mellan
asien, Kina och Japan, Marocco och de
nordamerikanska staterna Texas och
Florida. Under Juni och Juli inhöstas
skörden i Donaustaterna, Grekland, Un
gern, Sydryssland, Italien, Spanien och
Portugal, södra Frankrike och de nord
amerikanska staterna Kalifornien, Loui
siana, Missisippi, Alabama, Georgia,
Tennesse, Virginia, Utah, Colorado och
Missouri. Under Juli månad inbergas
skörden i Tyskland, Österrike, norra
Frankrike, Schweiz, Ryssland, Polen,
England och de nordliga staterna i
Norra Amerika. I Augusti följa Belgien
ooh Holland, norra England, Columbia
och Manitoba. I Augusti och September
komma Skotland, Sverige, Norge och
norra Ryssland ; i September börjar ook
majsskörden i Amerika. I Oktober af
slutas bergningen i Skotland. I Nov.
och Dec. slutligen briogar man i norra
Australien, Peru, södra Afrika och bortre
Indien Bkörden under tak.
Genom offentlig stämning äro borge-
närerne i Åkaren Carl Johan Svenssons och hans
bustru Augusta Matilda Amalia Svenssons, född
Nilsson, denne dag började konkurs kallade att,
sist innan klockan tolf Onsdagen den 26 Novem
ber 1890, å Rådstufvurättens härstädes sessionsrum,
sina fordringar hos konkursboet i laga ordning be
vaka; och blifver förhör i konkursen inför Råd
stafvuråtten Onsdagen den 17 i denne månad kloc
kan 10 förmiddagen.
Norrköping den 10 September 1890.
Ex officio:
(10560) GUST. KORSELL.
Sällskapet W. G. B.
Qvartalsafgiften kr. 2: 50 torde inbetalas till
sällskapets kassaförvaltare, Herrar Aug. Utterström
och A. C. Rydberg, innan den 15 dennes.
Norrköping den 8 September 1890.
STYRELSEN.
Olas.! Inträde i sällskapet eger hvarje väl
fräjdad person inom Norrköpings samhälle, hvil
ken egnar Big åt affärslifvet och uppnått en ålder
af 18, men ej fylt 40 år. (10542)
Arbetsgifvare
anmodas att innan September månads utgång till
mig aflemna förteckning å minderåriga, som de i
arbete använda. Sixten Fleetwood. (10612)
Auktion.
SBofrSliiftion.
Lördagen den 13 September 1890 lil. 3
e. ni. försäljes å Norrköpings auktions
kammare:
en stor oell värdefull
Boksamling,
innehållande Historia, ltesebeskrifningar
af Gill, Nyblom, Kaufmann m. fl., Poeti
ska skrifter af Runeberg, Börjesson, Ny
blom m. fl , Biografiska arbeten af Ly
sander, Georg Brandes, Hjärne m. m.,
Carl von Linnés svenska arbeten, Roma
ner och Nköniiteratur af Emilie Carlén,
Claude-Gérard,Wetterbergh Onkel Adam),
Ridderstad, Björlin, Starbäck, Almqvist,
Walter Scott, Sigurd, Cooper, Mar
ryat m. fl., m. 3., Religiösa skrifter (der
ibland Fjellstedts Bibel), Sagor och Berät
telser af Asbjörnsen och Moe, Segerstedt,
Bondeson m. fl., Skrifter i poiitik, eko
nomi, lagkunskap, Skolböcker, Illustre
rade arbeten, (deribland Fänrik Ståls
Sägner, Julqvällen do sex första årgån
garne, Handteckningar af Nordiska Konst
närer) m. m. m. m.
Kataloger utdelas gratis i stadens bok
lådor, och frånvarande spekulanter kunna
med sina uppdrag vända sig till J. & W.
Nermans Bokhandel.
Böckerna förevisas auktionsdagen till
kl. 1.
(10563) G. W. KELLNER.
(Östgöten 2 ggr. 18 r.)
Onsdagen den li September 1890 kl. 8 e. m.
gifves
i Arbetareföreningens Salong
KONSERT
Diiringska Damsextetten
B. Lidberg, 8. Österberg, K. Grentzelius,
2. Sopran. 1. Sopran. 1. Sopran.
J. During, E. Amlrén, E. Lindström,
2. Alt. 2. Alt. t. Alt
Biljetter å 1 krona till Salongen och 50 öre till
Läktaren sä jas från och med Mtndagen i stadens
boklådor samt vid ingången till konserten. (10633)
W. 6-Trädgården.
KONTER T
Naumannska Solistkapellet.
Uppträdande af
Fransica Chansonettsångerskan
Mille Pauletti»
. Rosse,
Entré 25 öre.
Alfr. Petterson
0000000I000000S0
• Strömsholmen. •
^ I alton 0
f Stor Instrumental- •
w och
| Vokal-Konsert |
3? under anförande af
0 Herr Axel IPettersén. w
MutilugKlioiiNoi-t trän kl. 2—4 e. m.
• Söndagar kl. 2—3.
Aftonkonsert från kl.
'/» 8—V» li-
^ Söndagar kl. 7—'/2 li
gSs Uppträdande af gk
• Söndagar kl. 2—3.
Aftonkonsert från kl.
'/
^ Söndagar kl. 7—'/2 li
H Barytonisten Hr Zetterman, ^
^ Herr Gust. Anderson #
• Dverg och Komiker (SHOs
samt
• Edmann &ch Zetterman, §
ute Qluntsångare.
g Herr Aug. Zachrisson, §
Komiker och Vissångare.
0 I morgon Fredag 0
Jä kommer
Herr Aug. Zachrisson, @
alt uppträda som SI
© Fransk Chausoncttsångerska.
§5 Stor Eiffeltorn-llluminalionsfest. fl
0 Entré 25 öre . 0
0 JP. J. Hors- (g)
•MNHIIIMMM
Norrköpings Dans-lnstituL
Lektionerna taga sin början Tisdagen den 16 den
nes i Institutets lokal, N:o 14 Bredgatan.
Lektionstimmarne äro för yngre kl. 6—8 och för
äldre kl.
'/» 9—V2 li e. m.
Terminsafgiften är för nybörjare 15 kr. och för
dem, som förr tagit dansundervisning, 10 kr. Der
till kommer 1 kr. 50 öre till musik under lektio
nerna.
Anmälningar emoltagas alla dagar i Institutets
lokal.
(10385) Sofi Lanfto.
Norrköping—SHcfch&lm.
Ångf. Norden, Söta och Norrköping
afgå:
Från Norrköping :
Måndagar, Onsdagar, Fredagar och Lördagar kl.
8 e. in.
Från Stockholm:
Måndagar, Onsdagar, Torsdagar och Lördagar kl
8 e. m.
OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpes.
Obs.! Tur- ocb returbiljetter, gällande 30
dagar, säljas.
Obs. Angi. Norrköpin;;, kapten P. W
Söderman, algar härifrån Fredagen den 12 Sept. kl. 8
på aftonen.
Närmare meddela P. JANSON t C:o.
Norr li u p in g-Sand v iken-Näft eqva rn.
Ångaren Brdviken,
Kapten P. HEGGBLAD.
Dagliga turerna upphöra med Måndagen den 15 Sep
tember och blifva sedermera:
från Kälveqvam Tisdag och Fredag kl. 8 f. m.
„ norrköping Onsdag och Lördag kl. 2 e m.
Stationerna vid Norrviken anlöpas Fredag och
Lördag.
Närmare meddelar ALFR. ÖSTERLING.
Angaren BLENDAS turer
lör året upphöra med Måndagen den 15 September.
Närmare meddelar ALFR ÖSTERLING.
Från
Stettin till Norrköping
afgår ångaren idtilhe. Kapten John Tern
ström, omkring den 21 September, med
tagande fraktgods.
Närmare meddelar A. Bodman.
* J åror ali helnia.
Herrar lastemottagare med Ångaren L.. Torsten
tion, Kapten J. Camitz, från Lubeck ceh mellan
liggande stationer, anmodas att tifördröjligen låta
tullbehandla och afhemta sina varor.
(10663: H. Unér.
IVorrliöping—Lubeck.
Ångaren WorsfetiNOse, Kapten
J. Camitz, afgår från Norrköping till Lu
beck Lördag morgon den 13 September,
medtagande passagerare och fraktgods.
Obs.! Kalmar oell Karlskrona samt even
tuelt Vestervik och Oskarshamn anlöpas.
Närmare meddelar H. Unér. (10605)
Till
Gefle, Söderhamn, Hudiksvall,
Sundsvall och Hernösand
afgår ångaren Kapten Sv. Jöns¬
son, Fredageu den 12 September, medta
gande fraktgods.
Närmare meddelar H. Unér. (10566)
Stettin—Norrköping,
Angaren Schweden, afgår
från Stettin till Norrköping omkring
Lördagen den 13 September, medtagande
fraktgods och passagerare.
Närmare meddelar H. Unér.
(10621)
itegulieni angbaislorbiudelser
hvarannan vecka
Norrköping—London
Norrköping—Hull
Liverpool—Norrköping
upprätthållas i likhet med iöregående år.
Gods tages på genomfrakt från och till
andra platser.
Närmare meddela:
London Hrr Tegner Price & C:o,
Hull » Bailey & Leetham,
Antwerpen » Grisar & Marsiiy,
Amsterdam » Nobel & Holtzapffel,
Ph s van Ommeren,
Johnston Line,
Johnston Line,
Allan Line,
Rotterdam
Boston
Baltimore
Newyork
Norrköping
(1873)
J. Ringborg.
Liverpool—Norrköping.
Nästa ångare från Liverpool till
Norrköping beräknas afgå i slutet af
September, medtagande gods till bil
liga frakter. Närmare meddela
i Liverpool: Hrr Peter Mac Gullie & C:o,
i Norrköping: J. Ringborg.
Lustresa.
l
ngaren BLENDA
afgår niiMtll Söndag; kl. O f. m till Sand
viken, anlöpande Getå och mellanliggande stationer,
eamt återvänder från Sandviken kl.
'/, 7 e. m.
Biljetter å 76 Öre aäsjaa ombord.
Obs. Om ej tillräckligt med passagerare infinna
sig. inställes lustrssan.
ALFR. ÖSTERLING.
Varor ali hemia.
Harrar lastemottagare med ångaren Lily, Kap
ten Sv. Jönsson, från Köpenhamn och mellanliggande
stationer, behagade ofördröjligen låta tullbehandla
och afhemta sina varor.
(10862)
H Unér.
Finspong—Eksund.
Passagerareångbåten Grlast går Lördagar, Sön
och Helgdagar expressturer:
Från Finspong 6,25 e. m., ank. Eksund 8,10 e. m.
Från Eksund 8,30 e m, ank. Finspong 10,15 e. m.
samt öfriga dagar åtföljd af lastpråm
Från Finspong 5,00 e. m., ank. Eksund 8,00 e. m.
Från Eksund 8,30 e. m., ank. Finspong 11,00 e. m.
Till samtliga turer gälla för rundresor emellaa
Norrköping, Linköping ocb Norsholm å ena sidan
samt Finspong å den andra såväl vanliga tur- och
retur- som så kallade Söndagsbiljetter, hvilka till
nedsatt pris erhållas å nämda jernvägsstationer.
“Silvira"
färsk, handgjord 15-örps Cigarr, af utmärkt qvalitet
från
Cigarr- sch Tobaksfabriken
”Unionen”
,
Malmö.
(G. T. A. 3450 X 8) (8998)
Stor Lösöreauktion.
Genom offentlig auktion, som förrättas vid Kongs Norrby i Brunneby socken,
Östergötlands län, Måndagen den 1(3 oell Tisdaaron den lo nälsta Septem
ber, med början kl. 10 på förmiddsgarne, försäljes aflidne Fubriliören C. A.. Widman,
tillhörig inro lösegendom, såsom silfver, nysilfver, koppar, jern- och kökssaker, en rysk
samovar, glas och porslin, möbler, hvaribland må nämnas: en salsmöbel, 2:ne värderika säug
kammarmöbler, hvaraf den ena antili, en salongsmöbel med 2 soffor och 2 trywåer med bord, en
kabinettsmöbel med en större trymå och tillhörande bord; ett nästan nytt piano; dulttytg och
linne, deribland 138 par lakan; ssiinyjkliidor af tagel, dun och fjäder, af utmärkt beskaffenhet;
flere bundtar linneväf, 100 hemväfda, nya säckar, samt mansgångkiuder; lconstsakcr, säaom
taflor, dels original och dels kopior, snusdosor af silfver, hvaribland eu antik, eu tuladosa och en
af hel agat med ädelstenar, 2 dryckeshorn, 2 stora kandelabrar ocb en vacker glaskrona m. fl. konst
saker som ej kunna uppräknas; en »större bofaesamlinjg, hvaribland Dulilbergis S4ue>
cia Ålit icjvu et Hodierna; en större »jumliug vapen, dels tidsenliga och dela
flere synnerligen gamla, Båsom ett armborst och 42 gfeviir af mycket gammal konstruktion;
biippnr, en ovanligt stor samling, hvaraf de flesta från gamla tider, och en runstaf, samt kruk
växter, deribland en soltjäderpaim m. m. som till ett ovanligt rikligt försedt lösörebo hörer.
Godkände inropare lemnäs tre månaders räntefritt betalningsanstånd, andra betala kontant eller
vid anfordran.
Örn restauration föranstaltas.
Ångslup afgår från Borenshult till Kongs Norrby kanalbro och åter båda dagarne.
Borensberg och Kårby den 23 Augusti 1890.
Julius Wahlström. (9791) Carl Tli. Petterson.
(T. v. 9673)
Man kan förtjena mycket pengar
på kort tid
x genom att spekulera på franska 3-proe. statsräntan,
T enligt ett nytt system, som användes af oss.
T En hvar kan gratis erhålla fullständiga upplysningar härom ge
T nom att adressera sig till oss i frankeradt bref på svenska språket
och vi besvara på svenska.
T enligt ett nytt system, som användes af oss.
Banque de Crédit International. li
(10613) Bryssel, Belgien. (G. 22536)
Galvaniserad Svensk Jernplåt
är det basta, prydligaste oell i IslllgtleiB iifvCBI billigaste
f akiackningsmateriel
sorn finnes att tillgå. Tarfvar ej ringaste underli&ifi.
Bästa och största tillverkningen utgår från
Carlskrona Nya Galvaniserinp-FaMi.
(Nordens största Galvaniserings-Etablisscment.)
(T. v. 8644) (G. 19859) Karlskrona.
Upphandling af Hlipr&r.
För Statens Jernvägars behof under nästkommande år upphandlas:
430.000 st. furusliprar, hvaraf
10,000 » 534 c:m. (18 fot) långa,
295.000 » 267 » ( 9 » ) x> och
125.000 » 238 » ( 8 i>) »
Anbud, som höra affattas å särskilda formulär, skola vara inlemnade före dea
1 instundande November.
Närmare uppgifter rörande denna upphandling finnas intagna i annons i N:ris
38, 39 och 40 af den Post- och Iniikes Tidningar åtföljande Tidning för leveranser
till Staten. Stockholm den 5 September 1890.
Kongl. Jernyägsstyrelsen.
(G. 22571)
(10653)
Nytt! Läderplastik. Nytt!
A'dre ocb yngre Damer emottagaa till undervisning i Läderplastik med dithörande Ord
ning, Punsning, Förgyllning, Målning och Mosaik. Detta utmärkt vackra arbete användes till antika sto
lar, lyxbord, eldskärmar, ramar, album, portfölj- och bokpermar, skriftygs- och lampmattor m. m.
Arbeten finnas till påseende. Pris för kurs 10 kr., half kurs 6 kr. Undervisningen börjar den 15
September'i vår bostad, tillsvidare å Gästgifvaregården. Hemlektioner kunna äfven erhållas.
Anna X^inda.hl. Fru M. Lindahl,
(10648)
Handtverksföreningens
INDUSTRI-LOTTER!
i Stockholm.
Ännu finnas några lotter qvar till 3:dje dragningen den 20 September hos
(60161) C. O. Schorqvist.
bjudeo.» Ocb observera, att ban verkligen me
nar hvad bso då Bager. Två å tre dagar der
efter glömmer han sin goda fört sats och äter
åter middag ute i herrsällskap *och kommer bern
med äonn mera älskvärda ursäkter, gömda söt
saker och goda föresatser. Jag fruktar, att jag
tröttar or, ur Mountjoy.»
»Ni öfverraskar orig,» svarade Hugo. »Hvar
för berättar ni mig elit detta om lord Harry?»
Mrs Vimpany lemnade sin stol. I forea dar
bade bon vid teatern lärt sig att stiga upp, när
den person hon skulle föreställa bade något vig
tig t att säga. Hon spelade nu sin egen roll
ocb kände likväl alltjemt den lifvande drama
tiska inverkan, bon reste sig upp ooh lade mod
vigtig min banden p& Mountjoys axel.
»Det är ej förgäfves jag tröttat er med mina
beskrifningar,» endo bon. »Nu, då jag är fri
från lord Harrys ioflytBDde, kan jag se tillbaka
ooh döma af don erfarenhet jag bar af booom,
oob jag fruktar, att jag kau förutse hvad som
kommer att bända. Han kommer i dåligt säll
skap, han skall lyssna till dåliga råd, och ban
skall i en framtid göra saker, deni ban nu skulle
rygga tillbaka för. Når den tiden kommer, fruk
tar jag för honom, jag fraktar honom.»
»När den tiden kommer,» upprepade Hugo,
»arn jag bar något inflytande qvar öfver bans
bnstru, skall han finna benne i stånd att skydda
sig sjelf. Vill ni ge mig bennes adress i
Paris?»
»Gerna, örn ni lofvar att ej resa till henne,
förr än bon verkligen behöfver er.»
»Hvem skall afgöra, när bon verkligen be
höfver mig?»
»Det skall jag afgöra,» svarade mrs Vimpany.
»Iris skrifver belt öppet oob förtroligt till mig.
Örn något skulle inträffa, som bon ej skalle vilja
förtro ett bref, tror jag nog att jag skall få
böra det af bennes kammarjungfru.»
»Är ni säker på, att man kan lita på kammar
jungfrun?» anmärkte Mountjoy.
»Det är en tystlåten flicka, enligt hvad jag
funnit,» säde mrs Vimpany, »ocb hennes sätt är
ej angenämt, men jag bar talat viii Fanny Mere,
ocb jag vet, att boo är tillgifveu sin matmor
ooh tacksam mot heune på sitt egendomliga sätt.
Örn Iris skulle hotas af någon fara, skall jag
få veta det. Kan detta förmå er att rådgöra
med mig, innan ni beslutar er för att fara till
Paris? Seeå, tveka nu ej ooh genera er ej,
svara blott öppet och ärligt ja eller nej.D
»Ja,» svarade Hago.
Mrs Vimpany meddelade honom nu genast
Iris’ adress ocb lofvade att meddola honom, så
snart hon fått underrättelser från Paris. Efter
denna öfverenskommelse skildes de, då det re
dan var sent på qvällen.
delade detta åt mrs Vimpany, ooh följande dag
hade Iris dessa underrättelser.
Det förgick längre tid än vanligt, innan
Mountjoy erhöll vidare meddelande från lord
Harry ooh hans bnstrn.
När han slutligen åter fick underrättelser från
mrs Vimpany, sände bon honom ett bref från
Iris, dateiadt från Passy, en af förstäderna till
Paris.
Af ekonomisks skäl, skref Iris, hade hennes
man beslutat, att de skulle flytta. De voro just
nyes inflyttade i den nya bostaden, som hade
den stora fördelen att vara billigare, der de
bade en liten trädgård att odla oob der luften
var friskare än i Paris. Detta var bela bref
vets innehåll. Ej ett ord cm den nya tid
skriften eller om de meddelanden bon crb&liit
angående denna.
Då mrs Vimpany Bände detta bref, skrof hon
derpå följande ord;
»Jag är ledsen behöfva tillägga, att jag er
hållit oroande underrättelser från min man. För
ögonblicket vill jag ej säga mer derom, då det
ju är en möjlighet, att underrättelsen kan vara
falsk.»
Några dagar derefter bekräftades underrättel
sen på ett sätt, som visserligen ej varit förut
sedt. Mr Vimpany kom sjelf till hotellet för
att aflägga ett besök bos Mountjoy.
Doktorn, som alltid varit mer eller mindre
höjd öfver den älskvärda svagheten man kallar
blygsamhet, tycktes hafva stigit mer än någon
sin i sin egen aktning, sedan Hugo sist såg
Hon tyetDade, snokade oob lade sin öppna
hand på bröstet, omedveten örn att bon nn
gjorde en af sina gamla teatergeeter.
»Jag vågar knappast säga, att jag håller a£
Iris,» fortfor boa, »men ett vet jag, ooh det
är, att jag ej är så dålig sorn jag fordom varit,
och detta bar jag benne, den bästa qvinna i
verlden, att tacka för. Örn jag ej lärt känna
benne, bade jag helt visst aldrig kommit att
försöka att återköpa mitt forna lif genom barm
hertigbetsverk. Jag undrar jost om, när andra
börja gå på ångerns väg, om de känna det
lika svårt sorn jag, när jag först började?»
»Det är intet tvifvel nnderkastadt, mrs Vim
pany, örn folk skulle vara uppriktiga. Gnd be
vare mig för syndare, sorn tala om plötslig om
vändelse oob fullständig lycka. Får jag fråga
er, hvar ni börjat ert nya lif?»
»Jag började det olyckligt nog, mr Mountjoy.
Jag gick in i en sjuksköterskeförening. Inom
kort uppstod en tvist mellan föreningens med
lemmar. Tänk er qvinnor, sorn kalla sig sjelfva
kristna ocb som tvista om kyrkor, om böner,
om prestera drägter ooh hållning, örn ljus ocb
rökelse! Jag iemnade dem oob tog plats vid
ett sjnkhns, ooh jag fann läkarne vara bättre
kristna än de heliga systrarna. Jag talar ej
örn mig sjelf utan orsak, ni skall enart finna
det. Min vistelse vid sjukhuset förde snart till
annat. Jag skötte ett fruntimmer, som var illa
sjukt, ooh fick derefter i uppdrag att följa henne
till några vänner i södra Frankrike. På åter
resan beslöt jag mig för att stanna några dagar
Blind kärlek I. 30

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen den li September 1890.
Pianolektioner.
Undertecknads informationer i pianospelning
togo åter sin början den 4 dennes.
Nya leyer mottagas.
Holga, Axelsson.
Norra Strömsgatan 27,
Grosshandl. Ringmans gård.
Oblekt Domestik
från 22 öre raetern,
,
Bomullstyger, tvättäkta, från 38 öre metern,
Fiiisjaiar, stora, helylle, å 4 kr. st.,
Damkoiicr, helylle, från 3 kr. st.,
Sniiriif från 90 öre st,
Mansvästar, ylle, från 3 kr. st.,
Mollskinnsbyxor, tvionvarp, å 2: 25 paret
Tvinntygsbyxor å 2 kr. »t.,
Oblekta Skjortor från 75 öre st,
Mansgaloscher, prima, från 3 kr. paret,
Filt-tofflor å 1: 75 paret m. m. m. m. i
Grcultlcopshancleln.
N:o 7 Gamla Rådstug. (midtför Immanuelskyrkan),
(10136)
Försök!
COtitZf AG
Grand Champagne Speciale,
mild fin qvalité, på */«- och '/,-buteljer,
samt
VIBA-PUKSOB
torr,
extra fio, från
I- AV. BRATT, Göteborg,
Serveras på begäran å de flesta restauranter och
förre ångbåtar. (T. v. 8065)
Sjöförsäkrings-Aktiebolaget
OCEAN
i CSöle&org;'
.
Grundkapital och Garmitifom! kr. 1,000,000: 00.
Reserv- oell öfriga fonder . . „ 1.236,992: 22.
kr. 2,236,992: 22.
meddelar genom undertecknad alia siagw »jö
löx-sö.ltriaÉjar äfvensom försäkringar mot
risker vid larsilttr-aiisporter
. till billia»
premier ooh på liberala vilkor.
Edw. ^jtåhlbom.
Städernas bolag
tili brandförsäkring lif lösegendom
meddelar mot brandskada, förorsakad genom
,
Eldsvåda, explosion eller åska, iör»
säkring å lösegendom, deribland jeai
väl vaniiagér, fabriksredskap och
maskiner, till ytterst billiga premier. Kon
toret, N:o 4 Drottninggatan, hållec öppet alla helg
fria dagar från kl. 10 till 1. Närmare meddelar
Br^ndstodskomiténs Sekreterare. Kamreraren Å. L
Snndius.
Norrköping i januari 1890.
51i-fttid»Hor)«komitAn. (28;)
Branö- ooh Lifförsåkr lags-Aktiebolaget
Göte borg-
meddelar :
Brandförsäkring
pä viss lid och dels på ull ir
Lif-försäkring
,
dels pä viss lid och dels på ull iraiatid.
af hvars vinst försäkringstagarne äro delaktige
samt
Liiränte-
ock Kapitalförsäkring.
Agenter:
i Norrköping: Richard Roos (endast för Brandföreälr
ring).
d:o Baron Sixten Fleetwood (endast för
Lifförsäkring).
d:o Gust. Ohlsson (endast för Lifförsäk
ring).
i Norsholm: C. N. Gasslander.
i Söderköping: Garl Wallberg.
i Katrineholm: Kullberg # C
.o.
i Waldemarsvik: Äng. Andersson.
i Finspong; Hj. Höjer.
(G. 10001 y 24} (1238)
Forsäkrings-Aktiebaiaget
i Stockholm
meddelar alla slag af Brand- och Lifförsäkringar.
Kontor i Norrköping:
Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning
gatan; öppet hvarje helgfri dag kl. 10—2 och 5—6.
linderagenter:
för Norrköping: Herr Charles Cederberg,
Herr Sven Svanberg,
för Söderköping: Herr A. J. Schubert,
för Waldemarsvik: Herrar Nilsson $ Janse.
Norrköping i Agenturen den 1 April 1889.
Cari Grönlund.
Hortli Britisk & Mercan
tiie Ins. Camp.,
London,
stiftadt 1809,
Kapital 54,000,000 kronor,
meddelar genom undertecknad, Bolagsts befullmäk
tigade ombud, alla slags Brandförsäkringar till
gällande premier.
ct. v. 3550) Fredr. Swartling.
Norrköping den li Sept.
Valrörelsen i Stockholm.
,
Från nämda stad skrifver till oss en med
delare:
Hvad man kunde förutse och hvad sorn
blifvit förutsagdt har inträffat, nämligen att,
när hufvudstadens icke-liberala frihandlare
en gång skulle börja förbereda sitt delta
gande i valstriden, så hade de att vänta
från vensterns sida ett bestämdt afböjande
af alla fordringar på eftergifter. Såsom libe
ralernas vasaller men alls icke såsom deras
likaberättigade bundsförvandter är det som
bögerfribandlarne få gå till valet, om de
finna sig i sådant, när det kommer till ett
afgörande.
Stockholms Dagblad, som är det enda och
det mycket tystlåtna språkröret för de s. k.
moderate frihandlarne, bar efter sina besyn
nerliga artiklar i försvarsfrågan funnit för
godt att i politiska ting iakttaga en bern
lighetsfullbet och förbehållsamhet, som af
mången antogs förebåda att något stort var
i görniDgen, medan andra riktigare dömde
så att det stora bladet teg, derför att det
icke viste hvad det skulle säga. Nu ändt
ligen har det funnit för godt att taga till
orda i valfrågan med det resultat att —
man är lika klok ändå. En sak allenast
framstår tydligt, och det är att Stockholms
Dagblad håller på fribandeln ännu ifrigare
än liberaler och demokrater. Lycka till!
Men för resten består det politiska uttalan
det i jämmer öfver de icke-moderata fri
handlarnes radikalism och små hotfulla spå
domar örn hvart den kan leda. Det är en
föga tacksam uppgift tidningen tagit sig
före, då den vill med goda ord och lämpor
återföra Stockholms liberaler och radikaler
från deras förvillelses väg, och på den bi
fogade hotfulla varningen, som ställer i ut
sigt en minskning af städernas representa
tionsrätt, har redan af Dagens Nyheter lem
näts ett svar, som troligen verkat afkylande
såsom en kall dusch på den mulne rnentorn.
Får Stockholmsbänken i andra kammaren
en alltför radikal färg, så kan detta komma
att utöfva ett ödesdigert inflytande på frå
gan om städernas representationsrätt, upp
lyser St. D.
Bahl svarar den liberala kollegan. Med
den frågan går det på tok ändå, och i alla
händelser stöta sig landsrepresontanterna
mindre på vår sidas förmodade kandidater
än på »de generaler, presidenter, byråche
fer m. m. (ra. fl?) som de »moderate» kan
ske bjuda på».
På det sättet tvinga sålunda de mode
rata frihanxilafhe sig icke tilf något infly
tande på sina bångstyriga vensterbröders
beslut. Och när dessa moderates föresprå
kare inom pressen indignerad talar om
bundsförvandternas radikalism, då får han
först riktigt veta hvad klockan är slogen:
den som anser för radikalism hvad som står
upptaget på det liberala programet, »han är
våra dagar icke längre »moderat» utan
reaktionär och har att söka sina allianser
bland sådana, örn han anser sig behöfva nå
gra». Så nu vet man det.
Det der tillägget »om ban anser sig be
röfva några» är icke så litet spetsigt. Det
tyder åtminstone icke på att den sida, hvars
talan föres af Dagens Nyheter, är särdeles
angelägen örn bistånd af de Dagblads-mode
rota, utan anser sig godt kunna vara dem
förutan. Vissheten härom måste kännas
ganska bitter för den valmansblick, som i
tron på sin egen betydelse hållit på sin vär
dighet både mot den enc och mot den an
dre, men nu helt plötsligt finner sig alls
icke tagas med i läkningen. Har Stock
rolms Dagblad hört talas örn ett ordstäf,
som lyder: »välja i väpplingen och stanna
starr’n»? Det är just det som den stora
tidningen och dess få qvarblifne menings
vänner nu äro sysselsatta med att göra.
förnämt afvaktandc att man skall erbjuda
dem allianser, då sjelfupphållelsedriften
Jorde mana dem såsom det utan jemförelse
svagaste partiet att söka sådana, se de sig
nu isolerade och blifva väl till slut tvungna
att rösta på listor, hvilkas innebörd är så
litet moderat som någonsin möjligt. Det
är de envise ledarne som vålla sådant. För
presidenten Forssells, professor Rossanders
m. fl. lärda herrars doktrinarism uppoffras
faktiskt de moderata valmännens intressen
alldeles. För frihandelns skull lockas åtskil
iga medborgare att mot sin vilja rösta för
allmän rösträtt, progressiv inkomstskatt, nor
malarbetsdag och annat sådant. Och men
niskonaturen är en gång sådan, att man tä
ger intryck af den sida man kanske äfven
motvilligt slutit sig till, Så att man till slut hör
dit med hull oell hår. Ilrr Fprssell, Waern
och kompani hafva derför den tvetydiga
äran af att så småningom radikalisera huf
vudstadens hittills öfvervägande moderat
sinnade valmanskår-
Det har många gånger sagts och aldrig
jestridts, att enda sättet att skaffa de verk
igt moderata eller högermännen, i fall man
icke är rädd för det namnet, inflytande på
s
l
s
p
f
n
v
i
f
v
å
T
S
r
l
B
t
h
valet i åtminstone ett par af hufvudstadens
kretsar, det är att förmå dem till en sam
manslutning på basis af en stor och all
män vigtig fråga och att härtill särskildt
lämpar sig försvarsfrågan. Tullfrågan må
ste, örn något skall uträttas för att göra
venstern afbräck, af högern flyttas tillbaka
i andra träffen och platserna fördelas mel
lan frihandlare och protektionister efter en
rättvis proportion. Att de förre visat obe
nägenhet att inlåta sig på underhandlingar
örn en sådan sammanslutning, är kändt
Afven skyddsvännerna, eller rättare de som
tillvällat sig ledningen af deras valrörelse,
äro ohågade för en öfverenskommelse. En
skilda framställningar till hrr komiterade
ha icke ledt till något resultat, utan i ett
par fall mottagits på ett sätt som vinnar
om brist på politisk insigt. Hufvudstadens
skyddsvänner kunna omöjligen utan någon
allians göra sig räkning ens på en partiell
seger, och ingen sannolikhet finnes för att
slumpen ännu en gång skall komma dem
till hjelp. Örn man gör detta riktigt tyd
ligt för sig, så framstår i full klarhet det
okloka i den separatpolitik, som för närvä
rande bedrifves. Högerfrihandlarne kunna
ju resonnera som så, att örn det ock blir
tjugufyra venstermän som väljas, så är det
också samtidigt tjugufyra frihandlare, och
då får man finna sig i sitt öde och trösta
sig med att åtminstone de förhatlige pro
tektionisterna icke fått någonting med. Örn
dessa senare återigen förlora slaget derige
nom att do försumma att skaffa sig nödiga
allianser, så hafva de alls ingenting att lin
dra sårens sveda med. Skyddets motstån
dare gå då att representera hufvudstaden
och till på köpet under radikalismens ba
nér. Det är detta som man — icke äfven
tyrar, utan säkert utsätter sig för, om man
på protektionistsidan härmar andras ensi
dighet.
En annan sak blir det, örn allvarliga för
sök till en högersammanslutning visa sig
absolut fruktlösa. Må då skyddsvännerna
gå ensamma till valurnorna! De hafva då
gjort hvad de kunnat och bära icke ansva
ret för
Goodtemplarne och valen. I en
uppsats härom läses i Sv. Daghi, följande
tänkvärda ord:
Den enda lätta partiställning, sem goodtemp
larne borde ietaga, vore protektionismen. Ett
af nykterhetens förnämsta binder är den fran
ska oell spanska traktaten, hvilka inedgifvit lägre
tullsatser för do svenska trävarorna och deD
norska klippfisken endast mot vilkor af ou mot
svarande lättad införsel hit af fransk konjak
och spansta viner. Under &r 1888 importerade
vi öfver 2 millioner liter spritvaror från dessa
traktatländer: nämligen franskt drufbränvin (till
största delen förfalskadt) lill ett värde af
1,700,000 kronor, vin till nära 945,000 kronor
och likörer till 125,000 kronor samt spanska
spritvaror till 513,000 kronor, summa när» 3'/4
millioner kronor. Denna spirituosainförsel och
förbrukning ken endast hämmas genom trakta
ternas uppsägning, med andra ord genom ett
fullföljande af skyddssystemet.
Man m& Täl lägga märks till, att värdebelop
pet på långt när icke angifver storleken af det
verkliga ppritförtämndot. Ty det är nogsamt
bekant, att det utländska fluidet här hemma
tillsättes och bearbetas med v&r egen spirituosa,
hvarvid dea flerdubbelt utspädda volymen lik
väl betiogar det utländska högre priset. Der
till kommer, att det genom traktaterna tillåtliga
utbudet ef utländsk spirituosa hiudiar vår egen
lagstiftning att med effektiv verkan inskränka
de svenska epritagenternas rörelse; ou välme
nande motion frän förra riksdagen väntar juet
till följd häraf på sin verkställighet. Trakta
terna äro derför ett skydd för ett tredubbelt
ondt: en ansenlig ooh dyr spritkonsumtion,
svenska pengars strömmande lill utlandet för
det onyttigaste af alla konsumtiva ändamål och
ett vidlyftigt och chämmadt spritngenturväsen.
Frihandlarne hänvisa härvid till sin gamla
sats : näringslifvets frihet från hvarje intrång af
lagstiftningen. Det är deremot protektioDismeD,
sorn hyllar förutsättningen för goodtemplarnes
program: statens rätt och pligt att ingripa till
fördel för det hela, äfven örn privaträtten derige
nom skulle nödgas lida en inskränkning. Lik
väl g& nykterhetsväDnerna vid valen merendels
i ok med frihandlare och rndikaler, hvilket före
faller åtminstone oss obegripligt.
Landshöfdingen grefve K. De Ia
Gardie har i dag besökt staden och när
varit vid Norrköpings hästafvelsförenings
årssammanträde.
Tjenstledighet och förordnande.
Tillsyningsmannen vid helsovården, baron
S. Fleetwood, åtnjuter en månads tjenstledig
ret, räknadt frän den li dennes, och uppe
lålles tjensten under tiden af sundhetspolisen
Borg, som träffas å baron Fleelwoods kon
tor.
Utskänkningen af spirituosa
här i staden. Länsstyrelsen har den
10 dennes godkänt de af Norrköpings ut
skänkningsaktiebolag gjorda öfverlåtelser af
en utaf bolagets utsfeänkningsrättigheter å
hvardera af käliarmästarne Johannes Witt
rnarck, P. J. Borg och Alfred Pettersson
samt hotellföreståndaren Nils Lind ocb
schweizeriegaren E. Ström.
Norrköpings Hästafvélsförenin g
hade i dag på förmiddagen sin årssamman
komst å börsen. Att leda sammanträdets
förhandlingar utsågs landshöfdingen grefve
R. De Ia Gardie. Sedan direktionens och
revisorernas berättelser blifvit föredragna
och den af revisorerna tillstyrkta ansvars
friheten beviljats direktionen, anstäldes val
af direktion för föreningen, och utsågos här
till ånyo de afgående direktionsledamöterna
landshöfdingen gretve R De Ia Gardie,
grefve Fr. Strömfelt å Hylinge, possessio
naten C. O. Philipson å Marieborg, grefve
Aug. von Schwerin å Borg och konsuln John
Philipson. Till suppleanter återvaldes bank
direktören C. Eberstein och bruksegaren G.
Ekelund. Revisorer blefvo de förutvarande,
nämligen: grosshandlaren 6. Wahren och
borgmästaren C. A. R. Lothigius; till deras
suppleant utsågs ryttmästaren L Odén. Af
direktionens berättelse för förvaltningen af
föreningens angelägenheter under år 1889
framgick, att ihästafveln inom Östergötland
gått rätt mycket framåt, hvartill Norrköpings
Hästafvelsförening ej så litet bidragit. För
eningen eger för närvarande tvänne hing
star, bokförda för ett värde af 2,760 kronor
85 öre.
Nybyggnader. Vid byggnadsnämdens
sammanträde i dag godkändes följande bygg
nadsritningar :
Från f. bokbindaren R. Johansson, angående
uppförandet i qvadraten Sippan (en af de nya
qvadraterna i stadens sydöstra d*l) af tväone
boningshus, fett större, 2V2 våningars, åt gatan
ooh ett mindre, s. k. halfhus, inne på gården;
från gårdsegaren John Pettersson örn upp
förandet i qvadraten Valnöten af likaledes tväoue
boningshus, deraf ett större, 2,/2
'våningais, åt
Garfvaregatan och ett miedre, halfhus, inne på
gården.
Svenska Jägareförbundets 8:do or
dinäre målskjutning vid Klingsberg gaf föl
jande resultat:
Vid tafvelskjutningen togs silfvermedalj af:
Ilrr G. Bydén för 33 cm., J. T. Mårtens
son för 46 cm. och John Hellman för 53
cm. samt bronsmedalj af hr E. Lindquist
för 61 cm.
Vid björnskjuiningen togs silfvermedalj af:
Hrr G. Hydén för 15 cm., J. T. Mårtens
son för 23 cm., Otto Aberg för 24 cm. och
Pehr Swartz för 31 cm. samt bronsmedalj
af hr E. Lindquist för 39 cm.
För skjutning å uppkastade glaskulor er
höll hr G. Hydén bronsmedalj för 5 träffar
i 6 skott.
Vid l:sta insatsskjutningen å tafla togs
l:sta priset af hr G. Hydén för 26 cm. samt
2:dra priset af hr J. T. Mårtensson för 48
cm.
Vid 2:dra insatsskjutningen å tafla togs
lista priset af hr G. Hydén för 47 cm. samt
2:dra priset af hr Pehr Swartz för 53 cm
Vid insatsskjutningen å björn togs lista
priset af hr John Hellman för 16 cm. samt
2:dra priset af hr J. T. Mårtensson för 18
Duringska damsextettens konsert
är nu bestämd att ega rum nästa Onsdag
kl. 8 e. m. i Arbetareföreningens salong.
Sextetten består af följande sångerskor: B.
Lidberg (2:a sopran), S. Österberg och K.
Grentzelius (Ira sopraner), J. During och
E. Andrén (2:a altar) samt E. Undströrn
(lia ah)- Det väl valda programet för kon
serten skall införas i denna tidning om Lör
lag.
Wä dorle tesuppgift. (Frän Meteoro
ogiska contralanstalten i Stockholm i dag):
Barometern har fallit och står lägst om
kring Bottniska viken.
Utsigter: Nordvest vind, möjligen regn
skurar.
Ännu en Liff'eliornilluminations
fest kommer att gifvas å Strömsholmen,
nämligen i morgon Fredag. Komikern och
vissångaren Aug. Zachrisson uppträder der
vid sorn chansonettsångerska.
Barnföreställningen ä Strömshol
men i går eftermiddag var talrikt besökt,
och framkallade dvergkomikern Anderson,
som onekligen är en kostlig och humoristisk
företeelse, mycken munterhet och stort bifall
hos publiken.
En angenäm förströelse bereddes
gossarne vid Gustavianska barnhuset förli
den gårdags eftermiddag, i det herr källar
mästaren Borg och hans fru välvilligt inbjudit
nämde gossar att öfvervara den barnföre
ställning, som arrangerats å Strömsholmen.
Med synbart nöje följdes de särskilda num
ren å propfemet och förvisso nådde förtjus
ningen sin höjdpunkt, då avergen lät sig
se. Den materiella njutningen saknades ej
heller, ity att gossarne bjödos först på kaffe
och rikligt med fint bröd och senare under
aftonens lopp på saft och kakor. Kl. om
kring 6 var föreställningen slut och gos
sarne hemtågade glada och öfvermåttan be
låtna med sin eftermiddag. Lärarne, jemte
sina familjer särskildt inbjudna af herrska
pet Borg, åtföljde gossarne.
Norrköpings eldsläckningsväsende.
Från hr brandchefen löjtn. J. E. Lindhé
hafva vi mottagit nedanstående, som vi
t Båta oss här anföra:
Till Redaktionen för Norrköpings Tidningar!
För att inlösa mitt i Juni månad gifna löfte
alt meddela resultaten af de öfningar, sool un
der sommar: n skulle förelagas till vinnande af
öfning och erfarenhet i befordring af vatten
med 2:ue ångsprutor vid tilli allen, då vatten
ledningen vore otjeustbar eller möjligen otill
räcklig, får jag härmed delgifva, att de svårig
heter, sorn härvid framträdde, nu på ett lyck
ligt sätt äro öfvervunna.
Fiågan var ej endast att erhålla ett maximi
afstånd för uppfordring af vatten under olika
tarrängförhåliauden, utan det var äfven nöd
vändigt att för aila mindre afstånd så moderera
arbetet från den kraftigare sprutan, att vättnet
i behållaren, under vexlande kroft hos den
m;ndre, som derur bemtar sitt förråd, alltid blef
lagom. Detta kräfde ej allenast mycken påpass
lighet hos maskinisterna, utan äfven stor betje
ning för signalering in. m.
Alla dessa oroande omständigheter undvek
jag på ett mycket enkelt sätt, som allmänheten
hade tillfälle att i går få del af. Kl. half 6
e. m. ryckte jag nami. ut nied 2:ue åDgsprutor
samt en slangvngo, som för första gången prof
vades sedan den af förut befintliga slaDgkärror
anordnats af mig för hästkraft.
Ludvigsbergs sprutan placerados för uppfor
dring af vatten ur strömmen vid Gryt och ut
ladcs från dun tn 700 fois (231 m.) dubbel
slang, med en stigning af 35 f., hvarpå dtn,
med en derför afsedd för»krufniog, kopplades
vid den engelska sprutan, från hvilken senare
en enkel slang på 132 meter (400 f.) utlades
ooh försåg» nied »trålrör och munstycke af 1
tums diameter. Don svenska sprutan sattes nu
i gång och två minuter derefter löpte vattnet
genom den engelska sprutans ventiler, hvarpå
dennas arbete började, och med den ökade kraft
som vinnes genom att den svenska sprutans
afloppsslang på det sättet blir sugslang på
samma gång för den engelska, underlättar den
dtn lönas arbeto samt möjliggör placerandet
af den senare vida närmare ett brandställe,
hvarigenom en kraftigare stråle erhållea. Åog
sprutoma, så sammankopplade, frambringade en
utmärkt tffokt, såsom fullkomlig frihet från
luftskott och en strålhöjd på dessa 1,100 fot,
fullt jomförlig med en engelsk sjelfverkande på
100 fot. Dessa rön försäkra mig om, att till
hvarje punkt af staden kunua dessa ångsprutor
drifva vatten för bekämpande af en ddsv&da.
Med utmärkt högaktning
J. E. Lindhé.
Dåsegladt fartyg. Då engelske ån
garen Glenlivet i dag tidigt på morgonen
var på uppgående hit, råkade den i närhe
ten af Oardons holme stöta på en skuta, som
var på väg utåt härifrån, med påföljd att
styrbords bog å skutan sönderbräcktcs i
vattenlinien, så att ett stort hål uppkom.
Det skadade fartyget blef sedan bogseradt
hit och intogs å Heggbladska varfvet för
reparation. Skutan var en slup, förd af
kapten Svensson, från Vestrum.
Koffertstölden vid härvarande
jernvägsstation. Såsom vi i gårdagens
tidning i korthet nämde, egde i går middag
ransakning rum mod de båda för nämda
stöld misstänkta personerna, arbetekarlarne
Carl Gustaf Carlsson Pihl och Knut Georg
Kasper Gyllander, hvilka gripits i Töreboda
och blifvit hittransporterade. Kappsäcken
jemte ett hattfodral hade af Centralhotellets
betjening blifvit stäld på trappan utanför
jernvägsstationen. Medan betjeningen derpå
under en kortare stund åter gått in i sta
tionen, hade de ifrågavarande effekterna för
svunnit, och hade de dagen derpå hittats i
jernvagsparken, dervid kappsäcken varit
uppbruten och dess innehåll, bestående af
diverse kläder, ett etui med spelkort, en
kopiebok m. m., borta. I Gyllanders hem
hafva sedermera en del af de stulna
sakerna påträffats. Han förklarade vid ran
sakningen, att han fått dessa saker af en
för honom okänd resande, med hvilken han
druckit bränvin tillsammans. Båda de till
talade nekade för stölden. I den från
kronohäktet i Mariestad vid de häktades
hitsändando utfärdade fångförpassningen
finnes angifvet, att Gyllander skulle varit
iklädd bland annat skjorta och Carlsson
Pihl ett pär strumpor. Dessa klädespersed
lar, som man misstänker tillhört de stulna
sakerna, voro vid hitkomsten försvunna. Här
om tillfrågade, förklarade de häktade, att de
under vägen skänkt
^
bort dessa saker till
okända personer. Fyra vittnen hördes vid
ransakningen. Af dessa hade ett, en detek
tivkonstapel, som i Gyllanders hem gjort
visitation, hört af en med G. sammanboende
qvinna, att do båda tilltalade den natt, då
stölden begåtts, hemkommit till Gyllanders
j
e
r
.
bostad med en säck, hvilken af dem un
dandolts och i hvilken hon sett att kläder
funnits förvarade. Af öfriga vittnen hade
tvänne varit konstapeln följaktig» vid visita
tionen och dervid sett de saker, en strumpa,
löskragar m. m., som hittats der i ett kon
tor. Fjerde vittnet hade sett de båda till
talade på natten den 18 Augusti vid 12
tiden komma hembärande med något, sorn
sett ut såsom en säck. Samma vittne hade
jemväl af deD med Gyllander sammanboende
qvinnan hört, att de hemkommit på natten
med en säck, som de dolt undan och hvil
ken innehållit kläder m. m.
— Det är ej
företa gången de båda tilltalade äro i kolli
sion med rättvisan. Carlsson Pihl är född
år 1860 i Norrköping och har bland annat
varit sappör. lian har en gång varit dömd
för stöld, flera gånger tor fylleri och för
argelseväckande uppförande samt trenne
gånger varit bortdömd till allmänt arbete.
Gyllander, som är född år 1866 i Linkö
ping och som konfirmerats i fängelset, har
undergått bestraffning för första resan stöld
samt flera gånger varit dömd för fylleri och
förargelseväckande uppförande. Ransak
ningen blef, såsom vi i går nämde, upp
skjuten.
Dagens lösöreauktion å härvarande
auktionskammare fortsattes i morgon, då ej
allt i dag medhunnits.
Tillvarataget djur. Af ett pär arbets
karlar omhändertogs vid Söder tull i går
vid 5—6-tiden på eftermiddagen en ko, som
kom lugnt gående utan någon förare. Dju
ret blef sedan iDsatt å gästgifvaregårdens
stall, till dess egaren anträffas.
Domareförordnande. Göta hofrätt
har beviljat häradshöfdigen Arvid Rising
tjenstledighet från och med den 14 dennes
till och med den 14 instundande Oktober
samt förordnat vice häradshöfdingen, juris
kandidaten Olof Mattsson att under nämda
tid förvalta häradshöfdingeembetet i Ham
markinds härads med Stegeborgs skärgård
och Skärkinds härads domsBgs, äfven hvad
angår handläggning af skiftesärenden.
Besvär öfver riksdagsmannaval.
Förliden gårdag den 10 dennes inkommo
till k. befhde i länet ytterligare besvär öfver
riksdagsmannavalet i Hammarkinds och Skär
kinds härads domsaga, nämligen från landt
brukaren M. Allander i Närby, Drothems
socken. I besvären yrkar klaganden, att det
den 21 sistlidne Augusti i Drothems socken
förrättade riksdagsmannaval måtte upphäfva?,
nytt val anbefallas och klaganden tillerkännas
politisk rösträtt der i socknen, enär han, så
som innehafvare af 2 mantal Närby derstä
des och inom nämda socken sedan år 1887
ständigt bosatt samt å kommunalstämma röst
berättigad,jemväl bör hafva rösträtt vid riks
dagsmannaval, hvilket emellertid vidjustering
af vallängden nekades, af skäl att klaganden
icke är inom kommunen mantalsskrifven.
Nga byggnader och ny rörlig ma
teriel vid statens jernvägar. Från
Svenska korrespondensbyrån meddelas oss:
I enlighet med hvad k. m:t föreslagit, an
visade sistlidne riksdag dels å sjette hufvud
titcln 800,000 kr. till utförande af nya bygg
nader och anläggningar vid statens jernvägs
trafik, deraf 438,500 kr. till fullbordande
af arbetena för Malmö stations utvidgning,
dels utom hufvudtitlarne 1,300,000 kr. till
anskaffande af ny rörlig materiel vid statens
redan trafikerade jernvägar. Vid föredrag
ningen af den punkt i riksdagens skrifvelse
angående sjette hufvudtiteln, som handlade
härom, beslöt k. m:t att i skrifvelse till jern
vägsstyrelsen anbefalla denna att inkomma
med närmare förslag om användning af de
beviljade medlen och dervid särskildt tillse,
huruvida icke statens utgifter för de till
ämnade nya anordningarna vid Flens station
kunde något nedbringas. Till åtlydnad af
k. m:ts befallning särskildt i sistDämda af
seende har jernvägsstyrelsen i dessa dagar
tillstält styrelsen för Oxelösund—Flen—
Vestmanlands jernväg ett förslag i ämnet.
3lellanrikslagens tillämpning har,
meddelar Svenska korrespondensbyrån —på
senare tiden stundom vållat tveksamhet äf
ven å svensk eida. Sålunda ingick för nå
gon tid sedau gränsridaren, t. f. tullstations
föreståndaren C. Hage, till generaltullstyrel
sen med en af tullkammaren i Karlstad öfver
lemnad skrift, hvari han anhöll, att tullstyrel
sen ville upplysa honom om rätta tolkringen
af § 4 i mellanrikslagen. Frågan var sär
skildt, huruvida, då en person vid resa öf
ver gränsen medför, utom för sin egen del
de i § 4 under visea vilkor till tullfri in
försel tillåtna varuqvantiteter, äfven för an
dra personers räkning varor till för hvar
och en af dem medgifven qvantitet, och in
tyg företes från dessa personer, att varorna
införas för deras eget behof och icke i han
delsafsigt, tullfrihet finge åtnjutas för samt
liga sålunda medförda partier. Dessutom
ville hr H. veta, om den i samma § omför
mälda skriftliga försäkran måste vara afgif
ven under edlig förpligtelse eller på tro och
heder, för att ega gällande kraft. Framställ
ningenj har remitterats till tullkammaren i
Karlstad, och så väl denna som sedermera
i Paris; dot var ett tillfälle att se bor sjuk
skötel bl,orna i Fraukrike utförde sitt verk på
sjukhusen. Ocb det blef äu mer, ty det var i
Paris jag återfann Iris.»
»Af en slump?» frågade Hugo.
T »Jag vet icke,» svarade mrs Vimpaoy, sorn
man någonsin mötes af en slump. Hon ooh
hennes man sutto bland mängden af meoniskor
på boulevarden och drucko sitt kaffe, under det
de sågo på Lur nodra meuniekoskaror drogo
förbi. Jag gick förbi utan att se dom, men
hon såg mig ooh sände lord Harry att taga
fatt på mig. På hennes inbjudna har jag sodan
dess varit hos dem hvsronda dag, ända tills
nu, ooh jag har sött det lif de föra.»
Hon tyetnade, då hou såg, att Hugo blef
orolig. •»
»Jag vet ej,» säde hon, »örn ui oaskar höra
mer örn deras lif i Paris.»
Mountjoy lade genast baud på elg.
»Fortsätt,» sade han lugnt.
»Till ooh med örn jag skulle säga er, att Iris
är fullkomligt lycklig.»
»Fortsätt,» upprepade Hugo.
»Jag måste erkänna,» fortfor hon, »att hennes
man är oemotståndlig, icke blott för hans hustru,
utan äfven för eu gammal qvinna som jag.
Efter att sedan åratal tillbaka hafva känt ho
nom både fråu hans goda ooh dåliga sidor, ar
jag ännu alltjemt nog svag för honom, att tju
saa af hans glada lyane ocb älskvärda sätt.
Lugna engelsmän, som skulle bo honom nu,
skulle nästan kunna tro honom vara från sina
angående denna sak, så är jag viss, alt ni ej
tvekar att göra er besvär derför. Det lär vara
föga tvifvel nnderkastadt, förmodar jag, att lord
Harry är mor inblandad i tvifvelaktiga spekula
tioner än hans hustru vill erkänna det.»
Cirkuläret var ett prospekt till en tidskrift,
sorn skulle utkomma hvarje veck», och sorn
skulle tryckas dels på eogelska, dels på franska,
ooh hvars redaktion skulle vara förlagd i Paris;
dot vöre meningen, att ifrågavarande tidskrift
skulle täfla med deu kända tidskriften Galignants
Mesaenger. Listan på de författare, hvilka lofvat
lemna bidrag, upptog några kända namn nr Eng
lands och Frankrikes litterära verld. De per
soner, som jonan de tecknade aktier önskade
veta hvad säkerhet, som kunde lemnäs, torde
väuda sig till direktionen, som bestod af kända
personer inom Londons ooh Paria’ finansiella
verld.
Då Hago sökte skaffa sig de noderrätteleer
mrs Yimpany begärt, erfor han, att företaget
verkligen, såsom cirkulärot angaf, omfattades
af aktningsvärda personer, hvilka stodo i spetsen
för detsamma. Så långt var alltså allting godt
ooh väl.
Men när det sedan blifvit tal örn företagets
lyckliga ntgång, hade de personer, till hvilka
Hugo vändt sig, skakat betänkligt på hufvudet.
Det var omöjligt att förutse, hvilka förluster
som knöde uppstå, och hvilka penningsummor
det skalle fordras, innan tidskrifton skulle blifva
tillräckligt spridd för att bära sig. Hugo med-
TJUGUFEMTE KAPITLET.
(Doktorn råkar i förlägenhet.)
Vtokoroa förgingo långsamt och mrs Vimpany
höll troget sitt löfte.
Så snart hou fiok bref från Iris, eändes detta
alltid till Hugo, sorn, sedan linu läst dot, åter
sände deteamma, Den unga ladyn berättade i
sina bref lätt och ledigt, etnodoin till och med
skämtande, händelser nr ds nygiftaB lif, af hvilka
flera tydde på det olyckliga Blut, som nirs Vim
pany förutsett och fruktade. Hennes blinda tro
på sin man, hvilken hoo i de första brefven rå
tydligen nttalat, tycktes i de BODare brefven
hafva blifvit sviken. Det var egendomligt att
se, burn Iris’ klara förstånd var föibliudadt för
sanningen ooh hur hon var ur stånd att fatta
misstankar, som skulle varit blott alltför tyd
liga för ett barn.
När de sista underrättelserna från Paris an
lände, i sinom tid, underrättades Mountjoy härom
genom ett bref från mrs Vimpany, sorn var så
lunda effattadt:
»Mitt senaste bref från Iris är i sjelfva verket
inte alls något bref. Det innehåller endast en
hjertlig belåning och ett cirkulär, som hon ber
mig öfverlemna åt er. Om det är er möjligt
att skaffa er de erforderliga underrättelserna
— 235 —
fr * Ä-
*
sinnen. Han visar sin kärlek tili hustrun på
de egendomligaste sätt, bland Bonat är det eu
af hans vilda irländska idéer, att de skola glömma
bort att de äro gifta och föra samma lif sorn
tvänne älskande. När de äta på eu restaurant,
envisas han att de skola hafva enskildt rum. Ban
för henne på pnblika baler och bjuder sjelf
upp henne till alla danser. När bon stannar
hemma ooh är litet trött, ber hail mig spela
upp en vals, ooh dansar då med henne rundt
omkring i rummet. »Ingenting lifver e& en
qvinna,» säger han, »som nit dansa med den
man hon ähkar.» När hon då är nttröttad ooh
förbi ooh jag stänger pianot, vet ni hvad han då
gör? Jo, han kysser mig, ooh han säger, att
h»n blott ger uttryck för hustruns känslor för
mig, då hon är ur stånd att sjelf göra det.
Ibland äter han middag ute med herrar, och då
kommer hao hem, lifvad nf de goda viuerna
ooh mer älskvärd äo uågonaia. Vid dylika till
fällen har han fickorna falla mod sötsaker, dem
ban tagit af desserten ooh gömt hem till »sin
engel». »År jag litet mosig?» frågar han. »Sa
så, var inte ond; det är blott af kärlek till dig.
Jag har varit i fint sällskap, ooh jag har pro
pouerat din skål gång på gång och druckit den
i botten. Da är ja ej ledsen på mig? Jaså,
men jag klandrar mig sjelf. Det var orätt af
mig att lemna dig och äta middag i herrsäll
skap. Hvad skall jag med herrsällskap, när jag
har ditt sällskap? Att jag druckit din skål, är
ingen ursäkt. Nej, hädanefter skall jag säga
nej till alla bjudningar, der min hustru ej är
Isak och Jakob fssta. Isak ooh Jakob
komma vid ett tillfälle öfverens att
gemensamt egna en dag åt nöjet och
tillbringa den i naturens sköte. Isak
skulle bestå dricks- och Jakob mat
varorna.
På morgonen å bestämd dag träffa
des de bägge festprissarne å utsatt
mötesplats, knogande på hvar sin korg.
»Så rikligt kalas du tänker gera,» sa'
Isak.
»An du då, du har ju en like schtor
korg du som jack,» sa’ Jakob och log.
Efter en stund slogo de sig ner i en
skuggig backsluttning och der började
Jakob först »bulla npp» af innehållet i
sin korg.
»Ser du, Isak, her har jack nu schtekt
stchtremming, inlakt schtremming, rekt
schtremming und sursehtremming. lind
her cn lille gåsbrest fer mik, ti jack
eter icke schtremming
Isak såg en stund upp på sin högt
ärade stamförvandt, så log han ett
bredt leende, öppnade locket på sin
korg och drog derur upp den ena
flaskan efter den andra.
»Ja, vän Jakob, her har jack nn med
lite att dricko. Her är svaktricke,socker
tricke, iskällertrieke, champagnetricke
und så videre.»
»Aber Isak, hvad har du då i den
lille flaske der i botten på korgen?»
afbröt plötsligen Jakob.
»Det er en lille tår vin fer mick, ti
jack ticker icke örn svagtricke,» för
klarade Isak med sitt' älskvärdaste
leende.a
De misskända flundrorna. »Se, pappa
så platta de der stackar flskarne äro
dem har bestämdt fiskarn satt sig på.

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen den li September 1890.
generaltullstyrelsen hafva besvarat båda frå
gorna nekande samt särskildt framhållit att
det icke kan vara en person medgifvet att
vare eig för egen eller andras räkning med
föra varor till sammanlagät större qvantitet
eller värde, än § 4 högst tillåter.
Ordensutnämningar. Kongl. moj:t
har i extra ordenskapitel utuärnt: till kommen
dörer af Svärdsorden, andra klassen: öfversten
i Trondhjemske infaoteribrigadeD M. L. Lossius;
öfversten i förste Akershuska iufauteribrigadeu
li. J. T. W.\Raeder; till riddare nf Svärds
orden : öfversten i Trondhjemske infanteribriga
dsn I. Erichsen; öfvorstelöjteantsn i Trond
lijemsko infaotoribrigaden J. W. Michelet; öfver
stelöjtnsnten i norska intendeotureu K. T. Lo
range; ryttmästoren i norska kavalleriet J. A
N. Gulowaen; kaptenen i norska generalatabeu
H. B. Haneen; kaptenen i norska generalstaben
E. W. A. M. Krohn; lill riddare af Vasaorden:
kaptenen i norska sauitetsväsendet H. G.Jebe;
premierlöjtnanten i andra Akershuska infanteri
brigaden F. O. Brandt; driftassistenten vid nor
eka statebacorna J. F Didrikson.
Konsulatväsendet. Kongl. maj:t bar
utnämt och förordnat: till svensk och norsk
konsul i S:t Thomas svenske och norske vioe
konsulu, t. f. konsuln derstädes P. Aubeck ; till
svensk och t orsk konsul i Djeddah t. f sven
ske och norske konsuln derstädes, nederländske
konsuln li. Spakler; samt til svensk oell norsk
konsul i Monaco svenske och norske vicekon
euin i Nizza J. B. A. Maistre.
— Kongl. maj:t bar erkänt handlanden C
C. Palmgren såsom fransk kousularogent i
Luleå.
— Vid föredragning den 5 innevarande tn&Dsd
Ilar kongl. maj:t behagat beslnta, att den till
generalkonsuln i Genua anvisade årliga lön af
10,000 kronor skall höjas till 12,000 kronor
samt att det till samme generalkonsul nu utgå
ende anslag till kontorskostnader mot redovis
ningsskyldighet af 2,000 kronor om året skall
ökas till 2 500 kronor; båda förhöjningarna att
räknas från och med nästiostundande Oktober
månads ingång.
— Kongl. maj:t har beslutat, att i staden
Monaco skall npprättas ett olönadt svenskt och
norskt konsnlat med furstendömet af samma
namn till distrikt.
Folkräkningen i riket. Till komplett
toriug af gårdagens telegram anföra vi ur Post
tidningen: Jemlikt kungörelsen den 4 Novem
ber 1859 skall folkmängden i riket bestämmas
dels årligen derigenom, att vissa summariska
uppgifter för hvarje församling ingifvas till sta
tistiska centralbyrån, dels ock vid slutet af
hvart femte år, räknadt från den 31 December
1860, derigenom att särskilda uppgifter i form
af utdrag ur husförbörsläDgden likaledes för
hvarje församling meddelas statistiska central
byrån, i följd af hvilken senare bestämmelse
s. k. allmänna folkräkningar hållits åren 1860,
1870 och 1880. Mod erinran härom äfvensom
alt de räkningar, sorn skolat försiggå åron 1865,
1875 och 1885, blifvit instälda, har statistiska
centralbyrån, under antagande att allmän folk
räkning i bela riket skall ega ruin vid utgången
af året 1890, hom6tält att kongl. maj:t täcktes
meddela erforderliga föreskrifter för beredande
af ifrågavarande folkräkning. Kongl. maj:t har
mod anledning häraf föreskrifvit, att en allmän
folkräkning skall försiggå vid slutot af år 1890.
samt förordnat, jemte moddelande af åtskilliga
allmänna bestämmelser, att statistiska central
byrån, sorn har att emottaga och bearbeta alla
afgifna folkräkoingsuppgiftor och förteckningar,
skall ega alt vidtaga de åtgärder och meddela
de närmare föreskrifter, sorn för folkräkningens
ändamålsenliga förberedande och utförande må
finnas erforderliga, dock att detta, beträffande
folkräkningen i Stockholm, bör verkställas i
samråd med öfverståtbållareembetet.
Generallöjtnanten frih. Abraham
Leijonhufvud, hvilken, sorn bekant, för
kort tid Bodan blef kullriden å Norrbro, har
lyckligtvis ej deraf lidit någon svårare skada.
Generalen bar nämligen, skrifver D. N., nied
undantag af ou enda dag oafbrutet varit i tjenst
göring.
Tulluppbörden är 1800. Enligt från
rikets tullkamrar ingångna rapporter och må
nadsredovisningar har dea debiterade bruttoupp
börden under Augusti månad uppgått till
4,121,866 kronor 49 öre tullmedel och 186,454
kronor 41 öro båkmedel. Uppbörden under
samma månad 1889 utgjorde 4,131,252 kronor
46 öre tullmedel och 216,000 kronor 59 öre
båkmedel. Totaluppbörden år 1890 till och
med Augusti månad bar uppgått till 27,541,806
kronor 68 öro tullmedel oell 1,036,335 kronor
62 öre båkmedel samt understiger den samtliga
år 1889 mod resp. 49,548 kronor 46 öre och
671 kronor 4 öre.
Postverket som inkasserare. För
{ludra gången på en jemförelsevis kort tid har
svenska postverket från Tyskland fått ett in
kaaseriogsuppdrag. Det är nu Allgemeine Deut
sche Handels-Gesellschaft i Berlin, sorn i en till
Visby postkontor ankommen försändelse gifvit
postverket detta slags uppdrag. I analogi med
förhållandena mellan Sverige och Tyskland i
detta afseende har goneralpoststyrclsen till Tysk
land återsäudt dea ifrågavarande försändelsen.
Kungliga gäfvor. (Vestern. A.) Genom
landshöfding Ryding öfverletnnades i Söndags
till kapten Norén å Strömkarlen ett inieue från
konung Oscar, som under sin resa i Norrland
med denna ångare fortsstte färden till Sollefteå.
Den kungliga gåfvan bestod i en bröstnål af
guld i form af en snäcka, fullsatt med äkta
perlor, hvarjemte öfverlemDades 100 kr. att ut
delas till besättningen.
— Likaledes har konungen förärat fru Appelberg
i Sollefteå en guldbrosch med en deri infattad
äkta porla, som genom landshöfding Ryding till
fru A. öfvorlemnats.
Fritt iska kontinentala och allmän
na federationens årskonferens öpp
nades, skrifver Posttidn, i går kl. 10 f. m. å
H6tel Continental i Stockholm med ett kostitu
erando sammanträde under ordförandeskap af
ledamoten i engelska parlamentot professor J.
Stuart från Cambridge, hvilken af exekutivkomi
tén blifvit utsedd till konferensens president, då
professor Laveleye i Liittich, sora är allmänna
federationens president, af sjukdom blifvit lör
hindrad att infinna sig. Vid företagna val ut
sågos till ledamöter i konferensens »conseil gé
nérab: för Sverige landshöfdingen i Upsala län
grefve Hamilton oell ledamoten af riksdagens
första kammare hr H. P. P. Tamm, för Norge
skolföreståndaren Sörensen och fröken I. Wel
haven, för Danmark pastor Holck och doktor
Koch, för England advokaten Bunting och dok
tor Nevins, för Schweiz m:r Rochat och pro
fessor Forel, för Tyskland professor Böhmert
och för Holland professor van der Lith. Här
efter hölls ett allmänt möte, som öppnades af
svenska fodorationsafdelningens ordförande hr
Schulthess, hvilken i ett tal på franska språket
bjöd konferensens utländska medlemmar välkomna
till Sverige, eriurade örn de olika främmande
representanternas förtjenster örn sedlighetsfrågan
i vår tid och uttryckte don förhoppning, att
federationen segerrikt skulle genomkämpa sin
strid för sediighetsLågans lyckliga lösning
Härpå svarade advokaten Bunting från E gland
i ett med bifall emottaget tal, hvari han fram
bar do främmande konferensdePagarnes tack
samhet för det gästväuliga och bjertliga emot
tagande de redan rönt i Sverige och dess vackra
hufvudstad. Då fru Josephine Butler blifvit
förhindrad att infinna sig vid konferensen, måste
det af henne på programot upptagna talot in
hiberas. Konferensens president, professor Stuart
uppträdde derföre oeh i ett längre tal redo
gjorde för den stora verksamhet fru Butler ut
vecklat samt huru federationens sak under se
naste tid vunnit terräng öfverallt, icke blott i
Europa och Amerika utan äfveu i Indien och
Europas koloniala besittningar: i synnerhet i
England och Englands kolonier hallo federatio
u ens principer vunnit den största framg&Dg.
Frii Emilie Flygare-Carlén b fann
Big, då vi, skrifver D. N., i går middag läto
efterhöra hennes tillstånd, jeinförelsevis ganska
väl efter den i Tisdags verketälda operationen.
Ehuru krafterna vörö något nedsatta, kände hon
aig efter åtnjuten BÖmn betydl gt stärkt och
talade med ftin sköterska med glädje om opera
tionens lyckliga resultat. Eu mängd förfråg
niugar rörande deli vördnadsvärda gamla gjordes
under gårdagens lopp i hennes vid Kaptensga
tan belägna hem.
Ilar är det, möjligt? frågar Börstid
ningen såsom Öfvertkrift till nedanstående upp
sats. För några år sedan framstäldes i Stockholms
pressen åtskilliga ganska graverande anmärknin
gar öfver det sätt, hvarpå förste stad-fogdens
underlydande skötte sitt värf att indrifva ro
sterande utskylder. Då desea anmärkningar i
viss mån utmynnade i ganska betydliga antyd
ningar, väckte det på åtskilliga håll starkt missnöje,
men hade emellertid till resuhat a t en stadens
tjensteman i November 1887 erhöll i uppdrag
att vidtaga lampi ga åtgärder för iudrifvande af
resterar do kommunalutekylder för åren 1881
— 86 samt bemyndigande att om så erfordras
påyrka de restskyldges försä tanda i konkurs.
Resultatet af denne tjeustemans verksamhet blef,
att kommunen erhöll 9,378 kr. 68 öre i reste
rande utskylder inbetalda på ett år. Man skulle
häfla trott att verkningarna af denna kraftåt
gärd skulle hafva sträckt sig äfven framåt i ti
der, så att å eria sid in skattskyldige, som verk
ligen kunna betala sin skatt, icke skulle våga
undandraga sig fullgörandet af sio skattepligt
och derigenom riskera att blifva b gärda i kon
kurs, och att & andra sidan skatteindrifvarne
icke längre skulle våga att af en eller annan
bän*yn so genom fingrnrne med tredskande skatte
betalare. BekUgligtvis synes emellertid förhål
landet i detta hänseende icke vara mycket bättre
nu äu för några &r sedan, att döma af de ut
drag ur Stockholms röstlängd som Liberala val
mansföreningen publicerat för Jacobs, Johannes,
Klara och Östermalms församlingar. Vid ett
flyktigt genombläddrande af dessa utdrag hafva
vi funnit ett betydande antal personer, tillhö
rande nedanstående yrkeskategorier och taxerade
för ända till 6- å 8,000 kr. inkomst, hätta för
fguldna kommuDalutskylder för år 1886 eller
flere år tillbaka:
advokater,
bauktjenstemän,
grosshandlare och handlande,
folkskollärare,
praktiserande läkare,
civiltjenstemän från postexpeditörer till högre
grader,
vice häradshöfdingar (som till och med förrätta
domarevärf i stadens tjenst),
officerare och underofficerare till stort antal, polis
Öfverkonstaplar,
musikdirektörer, kompositörer och operasångare
m. fl.
Redan uppräknandet af dessa yrke mbriker
torde vara tillräckligt för att aotyda, att iudrif
ningen af kommunalutskylderna i Stockhohn icke
skötos på ett tillfredsställande sätt. Om vi
nämdö namuen på åtskilt ga af de personer, sorn
sedan flere år tillbaka häfta för oguldna utskyl
dor, skulle en hvar af våra läsare förvisso mod
oss fråga : Hur är det möjligt?
Operakällarens uppassare vörö,
skrifver Aftonbi., i förgår afton samlade till en af
skedsfest i källaren Piperska muren, till hvilken de
inbjudit sill forne förman, Opcrakällarcns populäre
hofmästare hr Ivar Bäckström, hvilken allt sedan
1876 varit anstäld derstädes.
Inbjudarnes känslor af aktning och tillgifvenhet
för den omtyckte förmannen Ängö uttryck i en skål,
som af hr Stenholm vid supén föreslogs för heders
gästen och som tömdes under allmänt jubel.
Ett krångligt laxbeslag. (Sk. Aftonbi.)
60 kilo lax, representerande omkring 200 kr. och fån
gad i Laholmstrakten Öfter 1 Sept., således under
förbjuden tid, afsändes i Måndags middag från Gref
vie station till Malmö. Till Grefvie hade den förts
pr skjuts, naturligtvis i afsigt att vilseleda alla ef
terspaningar. Emellertid hade stadsfiskalen i La
holm fått nys om saken och afreste i förgår med
tåget hitåt. Kommen till Grefvie påtråffade han
mycket riktigt den eftersökta laxen, men då der ej
var tid att vidtaga några åtgärder, medföljde han
vidare till Engelholm. Här telefonerades genast
upp till stadsfiskalen om förhållandet, men bar det
så illa till, att denne var utgången för ett ögonblick,
och då enligt vanlig ordning beslag i hithörande fall
endast kan verkställas af åklagaren inom distriktet,
hade Laholms stadsfiskal ingenting annat att göra
äu se på hur laxen ångade i väg till Malmö. Här
verkstälde stadsfiskalen beslaget och skulle laxen i
Tisdags eftermiddag bortauktioneras i Laholm.
Försvunnen lär sedan en vecka en ung
man, anstäld vid Kristianstads jernvägsstation, vara,om
talar Kristiaustadsbl. lian hade ur biljettkassan,
hvilken han hade örn hand, tillgripit medel till be
lopp af ett par hundra kronor. Tillgreppen hade
föröfvats på så sätt, att gamla biljetter omstämplats,
hvarigenom han till en tid lyckades föra vederbö
rande förmän bakom ljuset. Alldenstund han såsom
biljettförsäljare bade måst ställa godkänd borgen,
blir bristen till fullo betäckt.
Det lär för öfrigt ej hafva varit första gången
den nu afvikne gjort sig skyldig till oärlighet i
tj ensten.
En pepparrot »ring har nu bildats i
Enköping. Stadens pepparrotsodlare hade nämli
gen i Söndags ett talrikt besökt sammanträde, der
den vigtiga frågan om nödig sammanhållning vid
försäljning af pepparroten åter diskuterades. Mångå
förslag voro å bane, men efter ett par timmars lif
lig diskussion enades man om följande beslut:
Pepparrotsodlare i Enköping besluta att under
innevarande förBäljningsår peppearrot icke får för
säljas under 50 öre per kilo för prima och 40 öre per
kilo för sekunda vara.
Intrasslad i en telefon blef häromda
gen cn ung dam i Idemsalmi socken i Finland.
Tvärs öfver ett sund derstädes har nämligen dragits
en telefontråd från stranden till cn holme midt i
sundet, der tråden fästs vid en björk och derifrån
ledts öfver till andra stranden. En ångbåt passera
de sundet, fastnade med masten i telefontråden, så
att stolpen på stranden föll omkull och tråden brast.
Ändan af densamma Blingrade sig dervid kring knäDa
på flickan, hvilken jemte andra åskådare stod på
stranden. Ångbåten släpade tråden efter sig och
flickan drogs genom vattnet till stranden midt emot,
der tråden fastnade i en björk. Genom flickans nöd
rop varskoddes besättningen på ångbåten, som genast
stoppade maskinen och kom till den unga damens
hjelp.
Tandvärk plägar roan anse vara värre än
annat ondt, och det har en man från Vislanda fått
erfara, skrifver en meddelare till Vexiöbl. I sju
dygn gick han oupphörligt af och an, utan ätt få
ett ögonblicks sömn eller kunna förtära någon föda.
Ilan började till och mod fundera på att ända ett
lif, som han fann outhärdligt. Emellertid rådde
någon honom att väuda sig till en »som botade tand
värk». Det gjorde han och blef botad på det Batt,
att hvarenda tand plockades ur munnen på honom,
och stora stycken af käkbenen följde med. Hela
ansigtet svullnade upp, läpparne blefvo svartblå och
blodsprängda, så stt mannen sannerligen var ryslig
att skåda På fråga, om det gjorde ondt, blef sva
ret: »Ja, lite, men det är ingenting mot tai.dvär¬
ken.» Och dä man sporde honom, om ej förlusten
af tänderna grämde honom, svarade han: »Ack, jag
kan icke säga, hur glad jag är för att jag blifvit af
med dem »
I Kristiania har under de senaste vec
korna rädt det allra härligaste väder, och tilloppet
af främlingar från snart sagdt alla vcrlder.s trakter
är mycket starkt, skrifves till St. Dagblad. Vidt
befarna turister äro ense örn att utsigterna från
Holmenkollen, Frognersceteren och Trywandsböjdcn
höra till de mest storartade och hänförande i hela
verlden. Den nyligen öppnade »Kejsar Wilhelms väg»
mellan Froguersoetcreu och Holmenkollen är nu en
af Kristianiabornaa favoritplatser, och dess make
torde man få leta efter.
Vid Holmenkollen är uppfördt ett ståtligt sanato
rium i fornordisk stil, der man njuter den angenä
maste blandning af bergsluft och hafsluft jemte tall
bairsdoft. Gäster mottagas der till det jemförelse
vis billiga priset af fern kronor för dag.
Det är föreslaget att enligt mönster från Schweiz
cn berg8jernbana skall anläggas till Trywandsböjden,
519 meter ofvan bafaytan. Mun anser sakens ut
förande endast vara cn tidsfråga, då hauan ovilkor
ligen skulle bära sig.
Rättelse. I det i gårdagsnumret införda
referatet öfver valmötet i Brödraföreningens lo
kal förekommer cn person benämd fabriksidkaren
Månsson, hvilket skall vara bokhållaren G. A.
Månsson.
Stiitsnyhet.
Föreslugne. På förslag till kyrkoherde
beeifillningen i Fornås och Lönsås har dom
kapitlet uppfört: l:o) komministern J G.
Kinander; 2:o) komministern J. A. Ekdal:
3:o) komministern G. H. Edmark.
Internationella federation skonfe
rensen. I vetenskapsakademiens hörsal
i Stockholm var kl. 7 i går e. m.urlystett
allmänt möte för man. Salen vartemligen
tunnt besatt, men en mycket animerad stäm
ning råddö oph afiom ns föredrag voro både
till innehåll oeh form mycket framstående.
Samtidigt med mötet för nrän på veten
skapsakademiens hörsal var ett qvinnomöte
an»rdnadt på hotell Continentals stora sal
under fröken Fryxells ordförandeskap. Mrs
Leavitt inledde mötet med ett föredrag,
framsagdt med hennes vanliga talang, hvar
på fru A. Myhrman sökte besvara frågan:
»Ifuru uppfostra det allmänna medvetaudet
för att likställa mannen och qvinnan in‘or
sedlighetens kraf?» Fröken Welhagen från
Kristiania afslutade mötet med ett roed mycket
bifall mottaget föredrag, hvari hon uppma
nade hvarje qvinna att i sin stad deltaga i
det betydelsefulla arbetet. Antalat deltagare
sorn uttagit medlemskort belöper till 312.
Åtskilliga utländska tidningar äro represen
terade vid konferensen. En engelsk steno
graf, Bir Burfoot, har i uppdrag att lemna
referat för »Times»,.»Standard», »Pall Mall
Gazette» och flera religiösa tidningar. Pro
fessor Stuart, konferensens ordförande, är
redaktionsdirektör för den mycket spridda
aftontidningen »Star» i London. Mötet re
fereras också för tyska, franska och schwei
ziska blad.
Öfverklagadt riksdagsmannaval.
Besvär öfver Oppunda härads riksdagsmanna
val ha i går hos länsstyrelsen anförts, eme
dan protokollet öfver det i Katrineholm
förrättade valet saknar kommunnamn, tele
graferas till St. Dgbld.
Riksdag smannaafsägelser. Gods
egaren L. J. Andersson å Sjöberg har af
sagt sig iikedngsmannauppdraget i företa
kammaren för Skaraborgs län. Ryktesvis
förmäles, att hrr A. Larsson i Biänninge
och K. Wijkmark å Torp komma att följa
exemplet, telefoneras i gär till St. Dagblad.
Ett hemskt fynd. Från Nyköping
skrifves i S. L. T.: Under gräfning i källa
ren till den s. k. Strömfeltska gården här
i Nyköping har påträffats en mängd men
niskoben och dödskullar, hvilka lågo endast
några få tum under jordytan. Efter all
sannolikhet har der förut varit en begraf
ningsplats, ty vid flere tillfällen hafva mas
sor af menniskoben uppgräfts i samma trakt.
Säkerligen hafva många århundraden för
flutit, sedan de personer jordades, hvilkas
murknade skelett nu kommit i dagen. An
tagligen har under den katolska tiden här
legat ett kapell med omgifvande kyrkogård.
Telegram.
Franska tullväsendet.
Paris den 10 September. I anledning af
att handelstraktaterna med snarast utlöpa,
skall en ny tullag föreläggas kamrarne.
Handelsministern kommer att uppgöra en
ny tulltariff så, att regeringen berättigas
töja tullen beträffande de makter som icke
medgifva Frankrike ekonomiska fördelar
genom sina tulltariffer.
Strejkrörelsen.
Southampton den 10 September. Åtta per
soner häktades i går för anstiftande af oord
ningar. Då folkets stämning ännu är upp
letsad inkallas ytterligare 250 soldater.
Två kanoebåtar kryssa i hamnen för att
hindra de strejkande att utställa vaktposter.
En stojande folkmassa samlades i dag utan
för borgmästarens bostad, men skingrades
ätt af militär. Fackföreningarna hade i dag
föranstaltat en stor procession, som aflopp
ugnt.
Från Ostafrika.
Hamburg den 10 September. Postångaren
Reichstag har oskadd blifvit flott och fort
satt resan till Zanzibar.
London den 10 September. Reuters office
meddelar, att telegrafisk förbindelse upp
rättats mellan Zanzibar—Bagamoyo och Dar
Sssoltane.
Riksdagsmannavalen.
Karlskrona den li September. Medel
stads härads gårdagsval ur kändt,i 5 kom
muner. Landtbrukaren Axel Lindvall, fri
handlare, har erhållit 41 röster och hr Pet
terson i Hässelsta 58.
Stockholm den li September. Medelpads
vestra domsaga har nyvalt nämdemannen
Vallmark i Valla, frihandlare, med 18 elek-
torsröster. Närmast kom nykterhetsvänner
nas kandidat, frihandlaren, handlanden Ren
ström med 13 röster.
Anmälningar tili deltagande i middagen
tor “Baltimores officerare**
.
Stockholm den li September. Ledamöter
och deputationer, som önska deltaga i mid
dagen om Måndag för »Baltimores» office
rare, torde tued det snaraste göra anmälan
hos major Gyllenram pr post eller telegraf.
John Ericssons likfärd.
Köpenhamn den li September. »Bahr
more» passerade i morgse Bornholm
Smörtnarknaden.
Köpenhamn den li Sept. Grosshandels'
societetens i Köpenhamn smörnotering i dag
Irsta klass 94—96 kr.
2:dra » 86—92 »
3:dje » 70 — 78 »
4:de » icke noterats.
Allt pr 100 danska skålp. (= 117,6 sven
ska eller 50 kilo). Tendens: fast.
Frän Ryssland.
Petersburg den li September. Kejsaien
har skicket furst Dolgorukow, under 25 år
generalguvernör i Moskwa, sitt eget och sin
faders porträtt i briljanter. Med anledning
af kejsarens namnsdag i dag hafva talrika
ordensdekorationer utdelats, bland andra till
militärattachén i Puris, Fredqricks, Stanis
laus-ordens företa klass.
Från Balkanhaliön.
Berlin den li September. »Kreuzzeitung»
meddelar, att serbiske konsulns i Pristiua
mördure dömts till döden af turkisk dom
stol.
Experiment mot tuberkulos.
Berlin den li September. »Nationa;zei
tung» meddelar, att professor Koch kommer
att ofördröjligen vid härvarande sjukhus
försöka medel mot tuberkulos. Försöken
hufva hittills endast företagits å djur.
Från Amerika.
Washington den 10 September. Senaten
har med 40 röster mot 29 antagit tullagen.
Från England.
Southampton den li September. I går afton
återupprepades oroligheterna. Militär ren
sade flere gator med fäld bajonett. Vid
midnatt var allt åter lugnt. Militär bevakar
ingångarne till dockorna och de platser der
de strejkande samlas.
Från Australien.
Melbourne den 10 September. Strejken
har delvis misslyckats. Ett antal arbetare
från Nya Zeeland hafva upptagit arbetet,
Brisbane (Queensland) den 10 September,
Handelsfartygsbefälhafvarne hafva uttalat
önskan atV åter träda i tjenst. I morgon
samlas de strejkando i Sidney för att råd
pläga örn grudvalen för underhandlingar
med arbotsgifvarne.
Tyske kejsaren.
Kiel den li September. Kejsaren afreste
i går afton kl. li med extratåg till Berlin.
Handelstelegram.
Liverpool den 10 September. Bomull: Om
sättningen 8,000 balar. Middling 513/19 d.
Tendensen fastare.
Glasgow den 10 September.
Tackjern: mixed numbers W 49 sh. li d.
London den 10 September.
Raffinadsocker: temligen efterfrågadt.
Andra slag lugnt.
Neloy ork den 10 Sept. den 9 Sept
Bomull: middliug 10'/16 c. 10'/i6 c-
Hvete: loco 102 c. 1001/8 c,
» September lOP/^ c. 1003/8 c.
» Oktober 10272 c. 101 '/4 c.
» December 105 c. 1033/* c.
Kaffe Jfi. 7.
Rio low ordinär Sept. 16,47 e. 17,32 c.
» Nov. 16,62 c. 16,62 c.
Bref från Finspång
till Norrköpings Tidningar.
Den 10 September 1890.
Missionsmötet i Risinge.
Missionsmötet i Risinge den 6 och 7 donnes
började i Lördags afton kl. half 5 i Fio6p&Dgs
skolhus, hvars stora samlingssal tagits i anspråk
vid försäljningen af till missionen skänkta saker.
Innan försäljningen började, talade reseombudot
C. A. Hedlund från Amme några ord öfver
Corint. 29 kap. och framhöll dervid särskildt
det myckna goda vi fått i motsats mot våra
bröder och systrar bland hedningarna. Det borde
mana oss att i vår tur förvalta de erhållna pun
den så, att de sprida välsignelse äfven till dem.
Före sjöngs ps. 50: 1, 2 och efter ps. 138: 7, 8.
Försäljningen förestods naturligtvis till det
mesta af damer, dock med ett undantag; vid
bordet med missionslitteratur presiderade vår be
kante pastor Markus Gertnei från Abessinien,
hvilken gifvetvis tilldrog sig stor uppmärksamhet
för sitt ovanliga utseende: den mörka ansigts
färgen, det svarta, knollriga håret, de tjocka ut
stående läpparne, mellan hvilka Iramlyste do
hvitaste tänder — sqvallrade örn hans afrikanska
härkomst. Han omgafs också ständigt af en
skara nyfikna. Pastor G., som flytande talar
svenska, underhöll också en liflig och munter
konversation med köparno. Allt som fans på
borden gick dock ej att sälja under hand, utan
måste man improvisera cn liten auktion för att
pigga upp köplusten, och se, det lyckades.
Man sjöng så en psalm, sv. ps. 261, hvarpå
missionsföreståndareu pastor J. Montelius från
Johannelund uttalade ett hjertligt tack till dem,
som arbetat för hedna- och sjömansmissione».
Ökade behof dels från missionsfälten, dels från
män och qvinnor, som vilja gå ut och arbeta,
taga offervilligheten starkt i anspråk.
— Talaren
ville till sist göra några påminnelser med anled
ning af det stundande missionsmötet. Det borda
framför allt blifva ett bönemöte; ty med bön
vunnes målet. Guds barn skulle ej låta sig nöja
med, att de sjelfva funnit nåden, utan kraftigt
arbeta, så att många själar vunnes för Guds rike,
oeh det skedde endast genom ett kärleksfullt
dragande till Gud.
Lördagens samraaukonist afslutados derpå med
afsjungande af sv. ps. 204, de 2 sista verserna.
Söndagen den 7 September fortsattes mötet i
Risinge kyrka. Det vackraste väder rådde;
skaror af kyrkfolk vimlade på vägarne. Klockan
10 f. m. börjades bögmessan, predikan hölls af
pastor J. Montelius. Härunder inkom talaren något
på hednamissionen och skildrade dervid ett be
grafningssätt i Afrika. En rik qvinna skulle be
grafvas; då hon fördes till sitt sista bvilorum,
medtogos två hennes tjonarinnor; komna till graf
ven fattades do två arma qvinnorna af legda
karlar, hvilka slogo dem till marken och krossade
doras armar oell bon med klubbor, hvarefter
offrén, ehuru ännu lefvande, nedlndes i grafven
på hvar sin sida om liket. Grafven fick tills
vidare stå öppen. Följande två dagar m&ste ett
par andra af deli dödas tjonarinnor, rikt utstyrda,
gå omkring i byn oell utbasunera sin aflidna mat
moders godhet oell härlighet. Efter de Iva da
garnas slut tågås emellertid alla dyrbarheterna
från dem och äfven dessa håda kastas, sedan do
undergått en lika grym behandling sorn do förra,
i den ännu öppna grafven, hvilken först (Ia fy lila s
mod jord.
Klockan 12 var bögmessan slut i vanlig tid,
oell den egentliga missionsfestcu började först
klockan half två. Det gäldo sålcdcé för den
s‘o;a massan af deltagare — omkring 3,000 perso
ner — att under mellantiden få äfven sina le
kamliga behof tilifredsstälda. Gynnade af dot
härliga vädret slogo de sig lied omkring inedhafda
matsäckar i gröngräset: på kyrkogården, på när
gräusando gårdar oell dikesrenar eller i åkdon
oell dylikt. Det var on högst målerisk anblick,
som ovilkorligen kom botraktnreu att tänka på
den bibliska berättelsen om bespisnndet af de
femtusen män.
Fort ilade tiden uuder don angenäma sam
manvaroo, oell suart kallade kyrkoklockorna de
spridda hoparna till templet att fortsätta mötet.
Eldigt programot börjado högtidlighoten med
afsjungandet af sv. ps. 124 v. 1 — 2 samt Dav.
84 ps. med musik nf G. Wennerberg, hvilket
utfördes nf lärare och lärarionor från Risingö i
blandad kör, bildad för 2'/2 år sodan nf läraren
vid Fiuspångs skola Nils Thilander, hvilken äf
ven sjöng solot. Orgeln trakterades nu som bela
dagen nf hr Norman, lärare vid Johannelund.
Missionären A. G. Danielsson från Indien,
hvilken derefter skulle hållit första föredraget
på eftermiddagen, var af sjukdom förhindrad. I
stället uppträdde då kyrkoherden J Neander,
Risinge, med ett inledande tal öfver 69 ps. 9 v.:
»Jag är för mina bröder främmande vorden, och
okänd för min moders barn.»
Härpå sjöng församlingen sv. ps. 124 v. 3,
och när den förklingat, uppstämde kören mis
sionssångerna: »Så älskade Gud verlden all» samt
»O, Jesu, kärloksrike». Derunder hildo pastor
Markus Germei bestigit predikstolen. Hans
text var från Ap. gern. 16: 9, 10 v. Blaud
annnt yltrado han till sist med af rörelse vibre
rande stämma:
»Afrika bar verldons furste särskildt tagit i
besittning. Ropet ljuder från mördarne, afguda
dyrknrno ole.: Kommen hit öfver bröder och
systrar och hjelpen oss! J"
ag är beredd att nu
efter 8 års bortovaro åter draga lill mina svarta
bröder och systrar.
— — — Här är frid, dor
suckar landet nästan ständigt under krigets för
bannelse.
— — Följen då mig med edra för-
böuer! Bedjeu oell striden nied oss arme! Håf
ven j ej guld och silfver, så håfven j dot bättre
är: trou på Jesus Kristus. Farväl! Måtte jag
ofta få vid korsots fot i anden mola edor !» —
Det var hans sista offentliga afsked; han resor
nämligen redan nu i Oktober hem till sitt laud
igen och ämnar sig aldrig åter till Sverige.
Efter det korta, men gripande föredragets slut
sjöngs sv. ps. 122, v. 5 oell af kören Dav. 86
ps. med musik af Benzinger samt den bekanta
såogon »Frälsta verld».
Så följde föredrag af pastor Montelius med
text: Jona 1: 5, hvartill anknöts en berättelse
från hinduernas lif. »Eu gudstjenst blancf hin
duerna går vanligen mycket enkelt till. Män
nen samlas helst der eld är att tillgå, der de
kunna sitta och röka. Missionären håller derför
gerna sina sammankomster utanför en smedja
t. ex. Klockan 5 f. m. går han genom byn
och kallar till smedens; en säng t. ex. lyftes
ut åt missionären att sitta på; männen sitta ruudt
omkring på hälarna. Eu sång sjunges, den för
klaras sedan. På sammankomsterna äro vanligen
endast män. Qvinnorua, i synnerhet de förnäma
bland dem, äro instängda. Männen bo i det
yttre huset, derifrån leder cn täckt gång till det
inre af gårdon, der qvinnorna bo; ljus fås upp
ifrån taket till deras rum. Midt i gången är
ett förhänge; der finnes husets afgud. Medan
nu männen stå der och förrätta sin andakt, pläga
qvinnorna få vara bakom förhänget. Flickebarn
mördas ofta. Qvinnorua anses näppeligen kunna
bli saliga. De giftas bort tidigt; tularon hade
sett exempel på att en 4 års flicka varit*gift
med en 7 års gosse. Dör nu gossen, får hon
sedan aldrig gifta örn sig; utan går som ou för
bannelse och föraktas af alla. Lefva do båda
och hon får en gosse, blir hon deremot ärad,
men motsatsen om heines första barn är en
flicka. Sådana olyckliga varelser kunnn ej heller
få höra Guds ord genom de manliga missio
närerna. Derför böra äfven qvinnor resa ut och
predika. För do två qvinliga missionärerna äro
f. n. upplåtna till besök 23 olika hem.»
Församlingen sjöng derpå sv. ps. 118, v. 1
och kören: »Högt välsignade j varén», hvarefter
afslutningsföredraget öfver Upp. 3: 5 hölls af
reseombudet C.-A. Hedlund; det efterföljdes af
sång: sv. ps. 124, v. 4.
Under tiden steg kyrkoherden Neander för
altaret, hvarifrån missionsbönen lästes jemte
välsignelsen, och afslutades sedan högtidligheten
med afsjungandet af en psalmvers. Klockan var
då nära 6 e. m.
ira rijjTin jjjmTjrj IM. Ull Ji.ii.»
Verldens slut.
Ur »Naturwissenschaftliche Plaudeteien» i
»Köln. Zeitg» anföra vi följande:
Nutidens vetenskap måste anse materien för
evig, ty den känner ingen process, som skulle
vara i stånd att skapa nytt stoff eller tillintet
göra det bestående. Det sätt, hvarpå materien
är ordnad och verkar, är emellertid föränder
ligt, och vissa verldsordningar kunna visser
ligen en gång gå under. Fysiken lär, alt uni
versum går mot ett lisst slut: de i verlden
skilda massorna förena s g mer och mer derige
nom, att de falla samman; de kemiskt skilda
substanserna förena sig till produkter, sorn allt
jemt blifva varaktigare; rörelserna (ljusrörcl
serna liksom de elektriska) förvandla sig allt
jemt mer till värme, och värmen kan blott åter
öfvergå till rörelse, när det finnes en gifven
temperaturskilcad. Men temperaturskilnaden ut
jemnas i verlden mer och mer genom värmens
ledning och strålning, blir alliså städse mindre
och mindre, och värmens omförvandling omöj
liggöres derför i stigande grad. Verlden sträf
var alltså mot ett tillstånd, då alla dess för
handen varande massor storta tillsammans, då
alla ömsesidiga rörelser öfvergå till värme och
då den på alla punkter har samma temperatur.
När den fått detta tillstånd, skall icke längre
något återstå, ingen förnyelse i sammansättning,
ingen mångfald längre; den blir blott en död
klump, som vrider sig kring sin axel och öf
verallt är lika varm; på densamma kan icke
mer nfgot förändras, alltså intet mer lefva eller
blifva tid. Men väl att marka, verlden sträf
var bär mot detta tillstånd, utan att man kan
påstå, att d n någonsin kan nå det; ty då verl
dens storhet icke har några gränser, så har
icke heller den tid, då den kunde nå ett så
dant tillstånd, någon gräns. Hela verldens slut
ligger alltså för oss i ett oändligt fjerran.
För oss, hvilkas tillvaro nödvändigt är inskränkt
lili eu begränsad tidrymd, har detta alltså
egentlig! n intet praktiskt intresse.
Mea u r man så der helt enke
't talar om verl
dens sint, mi nar mati härmed i regeln icke verlds
nllots slut, utan blott ett s'ut på de vilkor,
under hvilka menniskorna kunna vara till; vcrl
dins ändo skulle det för oss vara, om jordou
gingo under el er blott bh f obeboelig. Kan
något bestämdt sägas om detta slut?
l’å denna fråga m&slo man svara noj. Lik
väl göra sig dock flera beständiga inflytanden
gällande, hvilka Böka lämpa vår planets framtid
i en bestämd riktning, nämligen:
1) Jorden rör sig icke i ett fullkomligt tomt
ruin; dot rum, hvari den sväfvar, innehåller mo
teorstonar, sannolikt äfven mycket förtunnade
gaser. Härigenom uppeliåfles jorden på sin van
dring kring solen; den snabbhet, hvarmed den
fullbordar sitt lopp, hindras, om än holt obe
tydligt. Millioner år kunna förflyta, innan donna
förminskning blir märkbar, men en gång måste
den inträda. När nu jordens hastighet aftager,
vinner solens dragningskraft öfverhand; jorden be
håller icko länge den svängkraft, som motstår
allt, och vår verldsdel faller in i Bolen.
2) Meteorstenar infalla ständigt i solen, och
oaflåtligt komma meteorstenar i rummet mellan
jorden oeh solen. Derigenom tilltager ständigt
don massa, hvarmed solen drager oss till sig,
alltså äfven sjelfva tilldragningskraften; och delta
åter har till följd, att jorden till slut mäste
störta in i solen. Örn denna masstillförsel är
så stor, att den är värd att tala om, om mil
lioner eller billioner år skola förflyta, innan den
kail utöfva någon verkan, veta vi icke: mängden
kan för ögonblicket icke ens uppskattas.
3) Solon verkar på jorden ebb och flod, och
detta fenomen mäste efter Darwins beräkningar
bland andra verkningar också hafva den, att
jorden alltjemt aflägsnar sig från solen, örn äu
mycket litet.
4) Solen förloror ständigt värme; afkylcs
alltså. Visserligen födes den alltjemt med me
teorstenar, som störta ned i don; men för det
första veta vi icko, örn denna tillförsel är till
räcklig att ersätta dess utstrålningsförlust, och
för dot andra förminskas äfven meteorstonarna;
det måste alltså en gång blifva slut på solens
proviantermg. En gång måste således äfven
solen blifva kallare och en isperiod inträda
på jorden.
5) Möjliga sammanstötningar mellan jordou
och planeter och kometer kunna näppeligen tagas
med i beräkningen. Sammanträffar jorden med
en komet, upplefva vi, såsom hittills är bekant,
icke annat är ett storartadt stjernfall; och med
en planet kan den stöta tillsammans, blott om
de inflytelser, som söka att störta sjelfva jorden
i solen, skulle blifva mäktiga nog att också
draga andra planeter långt ur deras nuvarande
bann. Delta är emellertid lika ovisst, som att
jorden skull störta in i solen.
Som man ser, rör det sig här örn astrono
miska möjligheter, till hvilkas beräkning vi sakna
fast grundval. Två af beräkningarna loda till
det resultat, att vi skola förgås af värme och
störta in i solen; två, att vi skola förgås af
köld. Hilken sida som har öfvervigten, låterjsig
icko lätteligen säga. De astronomiska och mote
orologiska iakttagelserna låta hvarken förstå, att
jorden på 2,000 år närmat sig solon, eller att
deu har nflägsnat sig, eller att denna blifvit märk
bart kallare. Erfarenheten leder alltså till don
slutsntsoD, att do orsaker, som söka drifva vår
jord mot ett bestämdt slut, hvar för sig äro af
mycket ringa verkan. Giltiga skäl till att jor
den skall förgås, ligga i nila händelser ännu så
aflägset, alt vi derom icke kunna göra oss några
bestämda föreställningar. Och vi kunna icke lieller
angifva, hvilka uf do verksamma krafterna dervid
skola få öfverhand: om solen skall slockna och
allt lif på jorden stelna, innan jorden faller ned
i solen, eller om ännu lefvande afkomlingar nf
oss skola få den äran att rida in i solen på den
strålande jordkulan, det måste tillsvidare lomnäs
derhän. Dot första kan tog vara sannolikt; dock
skola vi icke inlåta oss på alt väga dessa möj
ligheter mot hvarandra, då det i sjelfva verket
ligger föga vigt derpå.
6) Slutligen bör också erinras om, alt jorden
på de sista 500,000 åren genomgått två s. k.
isperioder. Det har alltså funnits två, kansko
äfven flera tidsperioder, då ofantliga ismassor
hopat sig på dess yta. Schweiz såg t. ex. vid
den tiden- ut ungefär sorn Grönland nu gör; hela
dalen mellan Bernalperna och Jumborgen var fyld
med utsprång från Rohnegletscherna, och liknande
istäcken fyldo andra stora fältkedjors omnejd.
Man Ilar sökt orsaken till dessa isperioder i vissa
astronomiska egendomligheter vid jordrörelsen,
på hvilka vi icke kunna närmare inlåta oss. År
förmodan riktig, kunna vi om 200,000 år upp
lefva en ny isperiod. Man måste då utgå från,
alt en sådan skall för menniskorna medföra stora
vedervärdigheter. Men det organiska lifvet har
dock öfverstått båda dessa förflutna isperioder;
man kan derför också förutse, att det skall kunna
uthärda den, som möjligen kommer. Och natu
ren vet vid sådana tillfällen att hjelpa elg; don
förändrar sina organismer och rustar sig med nya
egenskaper, med nya vapen, med tillhjelp af
hvilka den förfinad och stärkt framgår ur träng
målet. Men menniskan har gentomot nöden ett
smidigt vapen, sitt förstånd, och det skall visa
sig, huruvida det har förstått att fullkomna sina
hjelpmedel, innan den (blott möjliga) nödens tid
kommer.
Som man ser, rör det sig, när man talar örn
den menskliga‘verldens ändo, liksom när man ta
lar örn verldsaltets ände, blott örn mycket obe
stämda och aflägset liggande möjligheter. Vi
rnåBte också orkänna, att menskligheten i sin hel
het med häusyn till existensvilkor står på lika
obekant grund som den enskilde. Icke heller
deu enskildo vet bestämdt, örn solen i morgon
skall stå upp för honom, och lefver dock i dag
jemförelsevis lugnt. Så kan då menskligheten
vetenskapligt sysselsätta sig med förmodanden
om sitt slut; praktiskt måste den emellertid nöja
sig mod det erkännandet, att detta slut för när
varande för densamma ännu ingen betydelse har.
Tills det rycker fram i öfverskådlig framtid, skall
den lugnt göra sin pligt. Jag kommer härvid
att tänka på Hodscha Nafreddin, den turkiska
Ulspegel. Haus elev sporde honom en dag:
»Mästare, när kommer verldens ände?» Han sva
rade med en motfråga: »Hvilken verldens ände?»
Förundrad sporde eleven: »Men, mästare, hur
många verldens slut finnes det?» Läraren sva
rado: »Två. När min hustru dör, är dot don
lilla verldens slut; när jag dör, är det den stora».
Det ligger mycken lefnadsvisdom i denna qvick
het.

Sida 4

1SUBBKÖPING8 TIDNINGAB Torsdagen dén li September 1890.
Bismarck.
Den gamle diplomat, som under signa
turen Whist lemnar artiklar till »Figaro»,
berättar följande märkliga anekdot:
»Det var 1862. En briljant diner bade i den
ryska ambassadens salonger i London hos baron
Brunnow samlat den diplomatiska kåren och en
del engelska politiska notabiliteter till heder för
storhertigen af Sachsen-Weimar. Den unge Bis
marck (han var då 47 år gammal och preussisk
ambassadör i Paris) var med på bjudningen.
Vid bordet talades örn alla möjliga saker och
Bismarck pratade om allt och alla. Med sin
kyrassier-öfverste-profil, sina frimodiga uttalan
den och sin orubbliga aplomb syntes han roa sig
med paradoxer — så enormt förekom afståndet
mellan den dåvarande verkligheten och de gitan
tiska omstörtningar till förmån för Preussen, som
han bebådade.
»Inom kort», sade han, »blir jag tvungen att
öfvertaga ledningen af regeringen. Det första,
jag skall sörja för, är en reorganisation af ar
mén — med eller utan landdagens bistånd, ty
det är något, hvarmed konungen på goda skäl
tagit itu, men med sina nuvarande ministrar kan
han icke genomdrifva det. När jag sedan fått
armén på respektabel fot, skall jag begagna för
sta bästa tillfälle att förklara Österrike krig,
upplösa det tyska förbundet, underkufva småsta
terna och centralstaterna och gifva Tyskland sin
nationella enhet under Preussens hegemoni. Jag
har kommit hit för att säga detta till hennes
majestäts ministrar.» Och Disraeli, som satt och
hörde på detta, sade med sin egendomliga hu
mor: »Den gossen skola vi taga oss i akt för
— han tänker hvad han säger.»
Tjuguåtta år hafva förflutit efter middagen
hos baron Brunnow, och Bismarcks program har
bokstafligen utförts. På en enda punkt har dock
profetens förutsägelse slagit fel. Ty den store
mannen hade, det kan icke nog ofta upprepas,
icke förutsett, att den dag skulle komma, då
han icke längre föll i smaken och blef försatt
utanför statsstyrelsen och så reducerad till att
betro pressen sina klagomål. Men pressen, som
han i sin allmakts dagar handterade illa, upp
tager och utbreder med ifver utöfver de fem
verldsdelarne allt, som kommer från denna gyllne
mun — besvär, beklaganden, indiskretioner.
Deri gör pressen rätt. Man föreställer sig
icke, med hvilken vakenhet alla dess rörelser
med »enstöringen på Friedrichsruh» följas. I
alla utrikesministerier finnas personer, som hafva
det speciella uppdraget att gifva akt på alla
Bismarcks uttalanden. Ur hvarje tidning, som
innehålla sådana, utklippas de och bevaras om
sorgsfullt. De utgöra redan flera häften, af
värde som historiska dokument, emedan de ju
äro som ett företal till eller kanske rättare som
en smakbit af hans framtida memoirer.»
(Insändt.)
Riksdagsmannavalet.
I anledning af det valmöte, som den 9 den
nes hölls i Brödraföreningens lokal, och hvilket
af undertecknad bevistades, måste jag uttala min
förundran öfver att detta möte, som ju en
ligt utsago skulle vara ett »småfolkets» möte,
uppstälde sådana kandidater. I stället för hrr
Philipson och Bosengren uppsatte man en borgar
aristokrat hr Swartz och en embetsman, en byrå
krat, hr Zetterstrand. Undertecknad hade väntat
att man på ett möto som detta skulle hafva upp
stält tvänne representanter, en för medelklassen
och en för arbetsklassen (härtill lär väl knap
past någon ega större utsigter att varda vald än just
hr Bosengren), men som synes blef ingenting
deraf. Tusen gånger hellre kommor underteck
nad alt på valdagen gifva hrr Philipson och Bo
sengren sin röst än åt de hrr som mötet i Brö
draföreningen för sin del uppstälde. Det finnes
dä åtminstone säkerhet för, att förstnämda hrr
äro tullvänner, äfvensom att den ene varit en friko
stig mecenat för vårt samhälle samt den andre
arbetat mycket i och för vår aktade arbetare
förening. Säga hvad man vill, kan icke någon
annan arbetareledare härstädes framvisa några re
sultat, som ens tillnärmelsevis kunna sammanlik
nas med dem, som hr Bosengren åstadkommit
för arbetarne. Undertecknad förmodar, att stör
sta delen af handtverkarne och småliandlarne skola
rösta på de kandidater, som blefvo uppsatta på val
mötet i Arbetareföreningen, och detta i deras eget
välförståddaintresse. Icke kunna dessa samhällsklas
ser vänta af frihandlarne, att den nu pågående
oerhörda och gränslösa konkurrensen skall på nå
got sätt hindras och inskränkas inom behöriga
gränser. Men väl kan man vänta, att protektio
nisterna skola behjerta äfven denna sak. Der
för upp alla på valdagen och afgifven edra rö
ster på hrr Swartling, Philipson och Rosengren
och akten eder för splittring!
Handtverkare.
(.
Insändt.)
Anhållos vördsamt om plats i Eder ärade tid
ning för nedanstående:
På förekommen anledning få vi härmed till
kännagifva, att vi ej hafva någon som helst del
i anordnandet af det s. k. valmöte, som hölls i
Brödraföreningens lokal Tisdagen den 9 dennes,
utan var det enskilda personer, som anordnat
detsamma.
Uppgiften om att vi beslutat inställa vårt or
dinarie möte, som samtidigt skulle hållas den
aftonen — blott för att valmötet då skulle kunna
ega rum — saknar helt och hållet någon grund,
utan är helt visst uppfunnet af den eller do per
soner, som ombestyrt mötet; enär don frågan
aldrig varit på tal inom logen.
Dessutom var ej någon af logemedlemmarne
underrättad om valmötets hållande, utom hvad
man sett af tidningarna.
Grundlogen Jtä 150 Svea af Nationalorden.
utan äfven muntliga meddolanden förnummos.
Vi syfta dervid närmast på de flerfaldiga kom
munalstämmor, som sistl. höst och innevarande
års vår höllos på landsbygden för att få socken
bidrag tecknade å de utsända aktielistorna,
bidrag, hvilkas beviljande tvifvelsutan kräft myc
ket förberedande arbete samt omtänksamhet och
noggrannhet, ej minst från kommunalordföran
denas sida — ins. saknar ej erfarenhet om lands
förhållanden i dylika fall — för att få till stånd
gent emot en mer och mindre kortsynt allmoge,
som först efteråt lär sig värdera vigten och be
tydelsen af lätta kommunikationer, för att ej
tala om det motstånd, som t. o. m. gifvit Big
tillkänna från personer, de der göra anspråk på
urskiljning och upplysning.
Men vi nämde veckokrönikören. I sin senaste
krönika tyckes han ha ändrat ton och påstår,
att anledningen till det »skenbara» dröjsmålet
med frågans behandling här i Norrköping skulle
ligga deri, att statslån ej kan utverkas förrän
först 1892. Äfven ins. har gjort sig en smula
underrättad, huru härmed förhåller sig, och är
det nog riktigt, att dylikt lån ej förrän då kan
erhållas (såvida ej riksdagen derförinnan skulle
bevilja något belopp för enskilda jernvägsbygg
nader); men delaktighet i berörda anslag vid
sagde tid förutsätter emellertid, att allting då
är fullkomligt klart n. b. örn denna slags låne
utväg anses böra tagas, hvilket ju ej i alla
dylika fall aktats nödigt. Förvisso är det ganska
mycket, som ännu fattas — trots hvad som re-,
dan åtgjorts — innan Vikbolandsbanan inträder
i ett sådant skede, att statslån kan begäras. Låt
oss se till!
Ins. vill då först förutskicka, att han ej delar
den uppfattningen att förslaget om sammanhind
ningsbana i sjelfva staden tills vidare skulle för
falla och företaget i öfrigt till en början reali
seras, ty skall ett allmänt intresse — såväl här
inom samhället som äfven utom den ort saken
närmast berör — visa sig för det nyttiga och
mäktigt ingripande företaget; så måste nog an
slutning till stambanan redan från början tagas
med i räkningen. Ännu hafva emellertid veder
börande härstädes ej utlåtit sig härom, och innan
detta sker, kan ju ej en tanke egnas åt konces
sionsansökan, denna vigtiga förutsättning för sa
kens förverkligande, hvarpå utlåtande stundom
kan få bidas ända till 2:ne år exempelvis för
slaget örn bana emellan Linköping och Motala,
som flere gånger remitterats emellan myndig
heterna och ännu ej slutbehandlats, oaktadt c:a
2:ne år gått till ända, sedan koncession begär
des — ett utlåtande som i vanliga fall först
och främst brukar begäras, under det härvidlag
den praxis följts, att aktieteckningen delvis före
gått koncessions begäran. Att den enskilda aktie
teckningen nu skulle fortgå (såsom veckokröni
kören omförmäler) är dock ins. obekant, ty do
landtmän, hvarmed han varit i tillfälle samspråka
i frågan, påstå åtminstone att den enskilda aktie
teckning, som kan påräknas från landsbygden,
f. n. ligger nere under afvaktan på några slags
åtgärder från stadens sida. Men,
— yttrandet
gäller måhända stadssamhället härstädes, fastän
ins. för sin del ingenting försport härom.
Förutom sålunda bestämmandet af donna sam
manbinduingsbana, hvartill flera förslag föreligga,
på hvilka ins. ej vill inlåta Big, anses att kost
nadsförslaget bohöfver ytterligare omarbetas, in
nan koncessionsansökan uppsättes, och innan se
dan denna blir beviljad, hinner man nog till det
åtrådda årtalet 1892. Af tidningarne ser man,
huru det ena jernvägsföretaget efter det andra
föreslagits och till och med slutberedts, och
säkerligen komma nog flera af dessa att intaga
plats före don beramade Vikbolandsjernvägen,
när utdelningon af 1892 års jornvägsanslag kom
mer att fördelas.
Må derför komiterade eller intorimsstyrolsen
återtaga något af sin tidigare, berömvärda arbets
ifver och genom ett möjligast enigt arbete komma
från ord till handling, och må framförallt oj
denna stads kommunalrepresentation derför lägga
något hinder i vägeu; ty det skulle allt annat
än hedra ett samhälle, som i åtskilliga andra
hänseenden gjort sig förtjent om framåtskridande
och tidsenlighet.
Intresserad.
(Insändt.)
Några ord rörande Vikbolandsjernvägen.
Då för c:a 2 å 3 veckor sedan Norrköpings
Tidningars veckokrönikör ansåg frågan örn borörde
jernväg hafva inträdt i »tystnadens skede», för
att möjligen »begrafvas i glömskans flod», tyc
kes han ha angifvit rätta situationen för denna
fråga, som på sin tid var föremål för så mycket
arbete på skilda håll — specielt från den per
sons sida, sorn härvidlag från början bragt saken
offentligt på tal och sedermera utan tvifvel drab
bats af den tyngsta bördan samt det största obe
haget från motståndarne, vi mena den medlem
af interimsstyrelsen, som under den vida största
delen af frågans behandling haft Bekreterare
göromålen örn hand —
, på samma gång den
iscensatte en stark kommunal lifaktighet, hvarom
icke allenast tidningarne då lemnade upplysning,
Rättegångs- och Polissaker.
FörfalsUaren Carl H. Anders
son stod, skrifver G. H. T., i går till rätta
inför rådhusrättens i Göteborg 3:dje afdelning.
Bankernas ombud voro inkallade, och upplystes,
att i Enskilda banken det redan i Juni månad varit
bekant, att Andersson i banken belånat falska papper.
Anderssons fader, hyrverksegaren John Anders
son, hade begärt, att få lösa in de lån, hans son
hade i banken, men detta hade vägrats honom, innan
han gjort sig underrättad, om dylika papper funnes
i någon annan bank.
Hyrverksegaren Andersson hade då efter någon
tiden återkommit och förklarat, att han nu vore
öfvertygad om, att i de Öfriga bankerna icke vore
några utelöpande falska papper utgifna af hans son,
och det tilläts honom då att utlösa de i banken be
fintliga.
I Skandinaviska Kreditaktiebolagct bade den 16
sistlidne Aug. funnits anledning misstänka att sadel
makaren Andersson der hade belånat falska papper,
å hvilka br John Anderssons namn äfven förekom.
Hr John Andersson hade då eftersändts, och hade
han, utan att inlåta sig på frågan örn papperen voro
falska eller ej, begärt att få inlösa desamma, hvil
ket beviljats honom.
Ingeniör Tinngren, hvars namn förekom å en del
papper, förklarade att, då upptäckten af Carl H.
Anderssons falsarier gjorts i Folkbanken, bau gått
till Skandinaviska banken och der efterhört, örn hans
namn funnes å någon der af Carl H. Andersson ia
lenmad lånehandling.
Härtill hade man svarat honom, att så icke voro
fallet, men kort derpå meddelades honom, att en
vexel å 900 kronor med hans namn funnes, och att
hr John Andersson vore der och ville inlösa den
samma. Hr Tinngren hade härtill svarat: »stryk
öfver mitt namn och lemna honom vexeln».
Sakföraren Lignell förklarade i en inlemnad skrif
velse, att han nedlade sin talan mot Carl li. An
dersson och afstod från sitt målsegandeskap.
Angående de vittnen Andersson vid tillverkandet
af sina falska förbindelser, 8å hade han inkallat ar
betare från sin verkstad och hedt dem skrifva sig
såsom vittnen. Detta hade de af oförstånd gjort,
ehuruväl borgesmännens namn då ännu icke varit
tecknade.
Kontorsbiträdet Norén hade endast bevittnat så
dane namn sorn redan voro tecknade; och detta bade
han gjort på god tro, då Andersson hedt honom
derom.
Mot bokbindaren Konrad Pettersson, som å cn låne
handling i Folkbanken å 3,000 kr., dels bevittnat
Anderssons egen namnteckning och dels borgesmän
nens förfalskade namnteckningar, yrkade Folkbam
kens ombud, hamnuppbördskassöreu Falck, ansvar,
enär Pettersson borde ersätta den förlust, han ge
nom denna sin åtgärd varit vållande för Folkban
ken.
Hr Pettersson förklarade, att lian, vid det till
fälle han skrifvit sig som vittne, varit sysselsatt å
Anderssons kontor och för dennes räkning och att
han på Anderssons begäran skrifvit sitt namn.
Allm. åklagaren yrkade 14 dagars uppskof för hr
Wincrantz, hörande, och hr Falck instämde häruti,
samt begärde dessutom, att verkställande direktören
i Göteborgs Enskilda bank, hr Sörensen, samt kam
reraren derstädes, hr Afzelius, måtte blifva inkallade
för att upplysningsvis höras.
Bätten beviljade detta, och uppsköts målet till den
24 dennes.
Carl li. Andersson, som under hela förhöret stod
med djupt nedslagen blick och knapt hörbart be
svarade do till honom stälda frågorna, återfördes till
häktet.
Sj öfartsunderrättelser.
Inklarerad:
Specifikation af ångaren Danas last från Lybeck:
J. Schlesinger & Komp., 2 paketer siden; G. V.
Kundström, 4 kolly jernvaror och verktyg; J.
Nilsson, 4 balar skinn; Drags bolag, 1 fat jern
tråd och 2 lådor maskindelar; Norrköpings Tapet
fabrik, 2 säckar soda och 1 fat kemiskt preparat;
L. G. Westergren, 1 bal väfnader; A. Ändersén
& Komp., 8 lådor diverse; C. G. Lindeberg, 1
låda d:o; S. Wallin, 1 låda väfnader; P. Janson
& Komp., 1 låda vin, 3 kolly maskindelar och 9
kolly transitogods; E. F. Appeltoft, 13 kolly d:o;
Litografiska bolaget, 5 kolly
'färg och 1 låda pap
persarbeten; S. P. Andersson, 1 bal konstull; G.
V. Kundström, 3 kolly transitogods; A. Ljung
holm, 1 bal väfnader; M. Östling, 1 låda jern
varor; C. G. Petterson, 1 låda ylleväfnad; C. E.
Dahlgren & Komp., 2 lådor diverse; Nordlöf &
Komp., 1 bal halfsiden; C. Törnberg, 2 lådor pors
lin; J. A. Cyrus, 1 bal ylleväfnad; J. Nordberg
& Komp., 1 paket siden och spetsar; C. li. Mör
ner, 4 kolly diverse; J. H. Laurén, 1 bal gräs;
A. M. Anderson, 1 låda diverse; Bergs bolag, 1
packe maskindelar; Ströms bolag, 1 låda d:o.
Minneslista.
Fredagen (leii 12 Sept.:
Kl. 12 på dagen: Entreprenad-auktion å leverans
af matvaror till länslasarettet i Söderköping.
Kl.
*/j 8—9 e. m : Restuppbörd å försutna qvar
talsafgifter till Arbetareföreningen.
Kl. 8 e. m.: Månadsuppbörd till »Idoghet».
Lördagen den 13 Sept.:
Kl. 3 e, m.: Bok-auktion å auktionskammaren.
Kl. 7—9 e. m.: Inbetalning till Brödraföveningens
sjuk- och nödhjeipsfonder.
Kl. V» 8 e. m. sammanträder »Diakonia».
Kl. 8 e. m. anordnar Missionsföreningens ynglinga
klass fest i Immanuelskyrkan.
Söndagen den 14 Sept.:
Kl. 8 f. m. firar Norrköpings skyttegille sin hög
tidsdag med prisskjutning.
Kl.
'/t 5 n- m. sammantreder Arbetareföreningen.
Kl. 6 e. m. anordnar logen Norrköping Aftonun
derhållning.
Jemvågstägen
vitt CVorrköpingsi station
Norrut:
Snälltåg ankommer 7,45 f. m., afgår 7,51 f. m.
Snälltåg (natt-) » 2,31 f. m. » 2,37 f. m.
Persontåg » 4,9 e. m. » 4,15 e. m.
Blandadt tåg » 9,47 f. m. » 9,57 f. m.
Bland, tåg (till Åby) — — » 1,45 e. m.
Godståg ankommer 7,13 e. m. » 7,50 c. m.
Godståg » 8,54 e. m. (stannar i Norrk.)
Godståg » 2,13 e. m. (stannar i Norrk.)
Extra godståg » 5,49 e. m. (stannar iNorrk.)
Söder ut:
Snälltåg ankommer 10,18 e. m., afgår 10,24 e. m.
Snälltåg (natt-) » 1,57 f. m. » 2,4 f. m.
Persontåg » 1,11 e. m. » 1,19 e. m.
Blandadt tåg » 7,49 c. m. » 8,2 e. m.
Bland, tåg (fr. Åby) 2,17 e. m. (stannar i Norrk.)
8,23 f. m., afgår 8,53 f. m.
— » 5 f. m.
— » 6 f. nr
— » 2,25 e. m.
Godståg ankommer
Godståg (till Linköping)
Godståg (till Linköping)
Godståg (till Norsholm)
Till salu.
Engelslia Excelwior-
Ostron
ytterligare inkomna i
Wilh. Carlströms
Speceri
, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.
(10658)
finnes till salu uti
(10628)
En Jernspisel
C. Roséns Atelier.
Lanolein Ullolja,
Patent Ulloija,
Oleonsphta Maskinolja,
Valvoline Spindelolja,
Briiiantolja I (Vaselinolja),
Universal Läderolja,
Oleonaphta Consistent Maskinlett
från Frans Sander i Hamburg säljes bil
ligt från härvarande lager af
(10641) Herman Elselnnd.
Törnrosor
af bästa sorter, säväl för drifning sorn utplante
ring i det fria, levereras från Oktober i starka
lågt förädlade exemplar till pris:
Då sorterna bestämmas af mig, ICO st 45 kr , 10
St 6 kr., 1 st. 65 öre.
Då sorterna bestämmas af köparen, 100 st 50 kr,
10 Bt 6: 50, 1 st 70 öre.
Cyclamen, Tuberoser och flera sorter Ormbun
kar,
'vackra exe nplar f:åu 50 öre till högre pris.
Vid köp af större partier lemnäs rabatt.
Rosförteckning p& begäran frsnko.
John Wallmark.
P.'S>8dress: Kanaan, Stockholm. Telefon.
(G. 5596. (10629)
Damcroisé,
bästa ^tygsort till promenaddrägter, största färg
sot timent, hos
Georg Swärd.
N:o 24 Drottninggatan, Enskilda Bankens hus.
(10632)
Gialvii
samt Bänkfönsterglas och Spegelglas, Ramlister,
eåväl förgylda som polityr, till de uust billiga pri
ser bos J?. .J. IljorMi.
(9257) N:o 8 Tyska torg! t Telefon 4H6
Prima ny Salf Lax
nu inkommen hos
(10183) L. J. SÖDERLING.
Prima Sla-Fetsill
L. J. IÖDERLING.
(10184)
Höganäs Stentäri,
Syltburkar och Krukor billigast hos
(10185) L. J. SÖDERLING.
lefvande samt kokta, finnas dagligen i Nya Bier
bal'en. N:o 19 Bredgatan, vid Lilla torget. (10565)
Endast Neiiendams Kaffe
Wilhelin Bottiger.
N:o 7 Drottninggatan
Obx.! Mångå nya qvaliteter äro nu hemkomna
och säljas mycket billigt!(T v. 10358)
Einaljerade
Syltgrytor,
Konservburkar,
(T. T. 9570)
G. V. RUNDSTRÖM
Prima hvit Kristall-Fotogen,
Liljeholmens Stearinljus säljas billigast uti
Norrköpings Speceri-Magasin, N:o 12 Nya torget.
(9940)
Tidningsmakulatur
till salu å denna tidnings kontor.
Hässjelinor
bäst och billigast uti
F. Sundströms Repslageributik.
N:o 6 Skolgatan, Gamla torget.
(T. v. 8059)
Regil, köld och damm.
Dä Ni vill köpa Er en god Regnkappa, så begär
först få se på en af
A. F. KLEIN» i Lund
Impregnerade Regnkappor.
ObS. Dessa prima kappor äro märkta med A.
F. Klein, Lund.
Mina
Amerikanska Regnkappor
äro vida bättre och billigare än alla andra fabrikan
ters s. k. Amerikanska Regnkappor.
Begär Priskurant. (2963)
Spiliånpr
af finaste qvalitet (vårlångor), hållbara, ej fuktiga,
försäljas af
Alfred Svensson & C:o.
Göteborg. (G. 5249) (9691)
Parfymeri.
Tekniska Fabriken Stella. |
Repslagarugattin 2G li.
Utmärkt Blanksvärta.
(6.94i
Prima Ryskt ångprepareradt
Benmjöl
till billigaste pris bos
(T. v. 8309)
Lindner & Oro.
Söderköping
Nytt lager!
Sammet, Sammetsband och Snörmakeri m. fl. artiklar
nu inkommet uti
August Wikströms Sybehörshandel.
12 Drottninggatan 12. (10360)
Reumatism!
Ett utmärkt medel mot reumatism (afbok pä
lingonris) Annei till talu hos Carl Anderson, J/t
36 Vattengatan. Pris 25 öre pr helbutelj utom glas.
(10606)
Stufbitar!!
Ett mindre parti sådana af Plysch och Sammet
August Wikströms Sybehörshandel.
12 Drottninggatan 12. (T. v. 10359)
Billiga priser!
O s Hvita Linnenäsdukar från 2 kr. duss.
„ Hvita Nlanchetter från 2 kr. duss.
B o Damkragar från 1 kr. duss.
2 a Chemisetter, l:ma, från 4 kr. duss.
"
— Kul. Pereat från 50 öre mtr.
"S Resterande lagret af Tricolvaror till inköps
a
'3 priser uti
a
li August Wikströms
Sybehörshandel.
'u a>
tr* -4-*
\> -cö
12 Drottninggatan 12. (T. v. 10361)
Åsiundas köpa.
Hafre
uppköpc-8 för export för räkning Hrr E. Öhuans
Söner & C:o till högsta pris af
Edw. Ståhlbom.
vT. v. 10550;
Tomfat,
Sirupsfat, Tjiirl’at,
Oljefat och Fotogeofat
uppköpas till liögsta pris af
R. Janson & C:o.
(8563)
Norrköping.
Hafre o. Horn
uppköpes af
J. G. Swartz.
Norrköping. (T. v. 10155)
Tjenstsökande.
Plats
önskas af en ung Flicka att gå frun ti lbanda.
På löa fästes mindre afeeei de; mest vid ett godt
och vänbgt bemötande. Sv^r torde rändas till
»19 år» & denna tidnings kontor. (10614)
En bättre Flicka,
sorn i sju år skött hushåll, önskar nu genast eiler
till hösten plats som husförestånderska hos någon
äldre aktningsvärd Enkoman eller Ungkarl. Svar emot
ses med första till A. M., Oskarshamn. (10387)
I tjenst ästundas.
En duglig Möbtlsvarfvare
samt en rask och villig Spri) ggoss»
, s >m åtnjuter
föra dravård, erhåller genast anställning hos
(10634) Svarfvaren O Svensson.
Spinnare!
Spiuuare, helst gift, absolut nykter och påUtlig,
kompetent att pi egen hand sköta ett mindre
spinneri för löngodsspånad, erhåller förmånlig plats
den 1 Oktober detta år. Egaren ej bosatt på
platsen.
Ingen utan utmärkta intyg örn duglighet och
kompetens att sköta ett spiuucri i dmua bransch
göte sig I>e8vär att anmäla s g Bref adresseras
till .Fabrikant 2089«, adress: S Gumselii Aunous
byrå, Stockholm. (G. 22575) (10130)
Wläskihslipare
och Polerare erhålla stadigt arbete vid Förnick
lingsfabrikeo, 10 Bryggaregatan, Stockholm.
(10642) (S. N A 2941)
En Fjerdesarbetare
får plats hos Bsgaren O. E Samuelsson.
(10139) Linköping.
Trädgårdsmästare
mod liten familj, goda betyg och torgvana, erhål
ler plats till den 24 Oktober genom 8ixten Fleet
woods kontor. (10611)
Skicklig
Kappsömmerkor
erhålla genast fördelaktig anställning bos
(10568) Alfred Andersson.
Ett större parti
giftfria
Tapeter, Bårder od
Dekorationer
af Jönköpings, Nässjö, Kalmar, Göteborgs ined flera Svenska fabriker, samt
Franska, Tyska, Engelska och Norska Tapeter, eller från inalles 12 fabriker.
Största delen af tapetlagret är inkommet under sommaren oell nya sänd
ningar erhållas månadliigen.
Ett större parti
TAKROSETTER
af papper och trämassa i alla storlekar och olika mönster.
Hela det rätt betydliga lagret af ofvanstående artiklar B*t*a21§ei,aS från
och nied denna dag till synnerligen lågt pris, hvarom respektive köpare i vår
Färg- oell Tapethandel behagade göra sig närmare underrättade.
Norrköping den 9 September 1890.
(10578) LEMNMÄLffl
_
& Co.
Ålla sbgs torra och djerifna Färger
samt Oljor, Fernissor, Penslar
jemte öfriga
Målareutensilier,
rikt och välsorteradt lager.
oify
för ut- oell invändig förhydning samt takspänning. (Se större annons härom).
I parti och minut Lägsta pris
Ccimmnlm é C:o.
(10579)
■mmmmmammmmmMmmi
li LILJEIIOLNEIB STEUUNUHS.
H Guldmedalj i Paris 1878.
lista pris vid 1838 års utställning i Köpenhamn
”för stor tibverkniii^ af utmärkta Stearinljus”
. H
5^1 OBS.! Hvärjo ljus af Snperlor och Prima sort är stäuipladt LILJEHOLMEN.
a:i OBS.! Hvarje paket Innehåller 425 gram eller 1 skålp. ntom papperet.
§| Kulörta spiraSformade Kronljus
^ > j vackra giftfria färger i paket Olli 6 ljus försäljas lios de flesta handlande i riket.
Derjemte rekommenderas fabrikens tillverkningar af:
iSj Olein oell Glycerin,
Liljeholmens Stearinfabriks Aktie-Boiag.
^ Telegrafadress: Slearinbolaget. Stockholm,
Rell Telefon 298. Allm. 23 40. 2/ B Stora Nygatan
Riks-
21 li.
(10093)
Eo ärlig, qvick och villig Gosse kan fä plats mi
genast i Fröken Andersons Blomsterhandel, M 21
DrottDinggatan. Obs I Den må ej göra sig besvär,
som ej har dessa egenskaper. (10656)
Åstil sidas hyra.
Tre Rum och kök,
helst å nedi a botten, mod centralt läge, önskas hyra
från den 1 Okt. her. Svar torde lemnäs å J P.
Hansons Kommissionskontor, M 33 Sandgatan.
(10647) '
Utbjudes Sifra.
Tre Rum och kök
med nutidens beqvämligheter finnas att hyra den
1 Oktober. Adress: C. E. Jonsson.
(10585 -W 12 Södra S:t Persga'an.
En Butik vid Nya torget
tued kontor, gas och vattenledning samt magasin.
Adress: J/t 9 Vestra S:t Persgatan, en trappa upp.
(10555)
AI cn händelse
uthyras uuder ett haift års tid elter från den 1
Oktober till den 1 April: 2 Rum och kök i ey
hygdt bus vid Vestgötegatan. Hyran 100 krouor
för halfåret Uppgörelse å boktryckerikontoret.
En Öfverväniny
om 4 h, 5 Rum och kök, en Under
våning om 3 å 4 Rum och kök samt elt
Rum på nedra botten, passande till kontor,
med centralt läge, uthyras billigt genom
Stadsmäklaren C. Du Rietz (10505)
En Butik
med tpegelglasföuster samt iunaefur varande rum,
pa«9knde till hvit- eller kortvarubandel, har för
delaktigaste läge, finhe3 att byra deli 1 Oktober.
Närmare meddelas å boktryckeri! t. (10374;
Pantsedeln N:o 8006,
utgifven frän Lånekoutoret N:o 49 Vester storgata,
år förkommen och varder härmed dödad. (10655)
Pantsedeln Litt. D. Pilo 583,
utgifven af Aktiebolaget Norrköpings 1’aut-Aktie
bank, är förkommen och dödas härmed. (10651)
Pantsedeln Litt. D. N:o 224,
utgifven af Aktiebolaget Norrköpings 1’ant-Aktie
bank, är förkommen och dödas härmed. (10636J
Annons-byte.
(Genom Gumselii Annonsbyrå i Fäleraesl. 1 g. 6r.)
En FöryyllaregesäN,
nykter och ordeotlig, samt en kunnig Lärling er
hålla plats nu genast hos
Lindgren & C:s Ram- och Spegelfabrik.
(10659g Norrköping.
Herrar
Förloradt.
Emellan Ljura och Söder tuil borttappades Tis
dagen den 9 dennes en småiutig Barnregnkappa,
som af en rättsKnig uppbittare torde mot skalig
ersättning inlemnas hos Bröderna Dahl, Södertull.
(10638)
Tillvarataget.
En Portmonnä,
innehållande en mindre summa perninear och ett
pantqvitto,.
kau mot annonskostnaden återfås i hu
set JW 12 Ö.tra Piankgatan, då Johanson efterfrågas.
(10643)
“Ett Knyte,
innehållande diverse linueporsedlar, är upphittadt
å landsvägen vid Döfvestad och kan återfäs i Qvil
linge skolbus. (10649)
Byggmästare!
Lo) Lördagen den 20 September 1890
klockan elfva (XI) f. m. hålles i
Motala sockenstuga entreprenad
auktion, hvarvid utbjudes till lägst
bjudande uppförandet af en bygg
nad af tegel i tvänne våningar jemte
källare- oell vindsvåning.
2:o) Entreprenad-auktionen hålles å
byggnaden uppförd enligt 2:ne al
ternativer, hvarå ritningar och ar
betsbeskrifningar finnas till påse
ende bos Kamrer Enberg vid Mo
tala Verkstad från oell nied deli 8
dennes.
3:o) Blåkopior af ritningarne kunna
efter begäran erhållas mot ersätt¬
ning.
Diverse.
Ett stående lån på 800 kronor
mot fullgod säkerhet och ränta öuskas erhålla i
slutet af denna månad. Svar i förseglad biljett
till »800» torde inlemnas å denna tidnings kontor.
(10637)
8tora Stenar 6amt mindre, passande till
fyllning, att afhemta hos
Wessberg Carlström & C:o.
(10635) Vester tuli.
4:o) Vid samma tillfälle försäljes tili
den högst bjudande gamla klockare
gårdsbyggnaden på vilkor, som
tillkännagifvas vid auktionstillfället.
5:o) Byggnadskomitén förbehåller sig
rätt att pröfva samt antaga eller
förkasta gjorda anbud, som äfven
kunna före nämnda tid inlemnas.
6:o) Entreprenören är skyldig efter
auktionen ställa antaglig borgen
såväl för arbetets ordentliga full
görande som för lemnade för
skotter.
Motala den 1 September 1890.
Byggnadskomitén.
(G. 22610) (10654)
En nitra 30 års biittre
ITJiolia, önskar plats att biträda husmoder i
skötandet af ett hushåll, och har i flere år egnat
sig åt detta kall.
Dea sökande, soia af en oförutsedd händelse är
ledig, är rask och tUltagsen. Goda betyg frän före
gående platser koruna presteras. Närmare under
rättelser lemnar Fröken Anna Brogren, adress:
Linköping och Distorp. (10631)