Norrköpings Tidningar 1890-09-18

Sida 1

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

N:o 216.

Prenumerationspriset: 12 kronor för holt år, 9: 25 för tre fjerdedels.

6: »0 för halft, 3: 50 för ott fjärdedels fcr oeh 1: 25 för månad. Pfi post

kontoren tillkommer icke något sårskildt postarvode.

Lösnammcrpriset: 5 öxe.

Annouspriset: 10 öre (för annonser från andra orter: inländska 12'/,

utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införes under SO Öre.

Prenumeration och annonser emottagas å tidningens kontor,

oeh

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Torsdagen den 18 Sept

Tidningen åtkommer hvarje helgö i dag på aftonen.

Redaktören träffa» för meddelanden kl. 9—10 f. m. ft tidningen» byrå, Yestgötegatan 18.

Utdelning oo^tösnu^me)rtörsäynIngTÄÖrr7TödérUng, Nystrand,

Norr Storg.; Lindgren k 0:o, Lilla torgetjPettersson, Sandg.; Erikson, Slottsg.j

å boktryokeriet. Vester: Vessberg, Oarlström k 0:o, Thorell k O:o Vesterstorg,

Söder: Bröderna Dahl, Söder tull; Petri k 0:o och Sandberg, 6:1a Eådstngug.;

O. Lindblads, Östergren», Scherqvists ooh Forsmans oigurrbutiker, Eric"

son A C:o, Lennmalm & 0:o, Allm. Tidningsh., Fru Petterson, 3. Kyrkog.

Oster: Pihlblad, Knäppings^g; Fredr. Larson; Ang. Larson, Styrmanag.

Saltängen: Jonsson, Rodge

. . Moberg vid Gasv. Södra förstaden: Bergström.

Norra förstaden: A. 6. Styrlander. Fredriksdal: Hedberg.

1890.

Fest

hålles i Immannelskyrkan

Söndagen den 21 September kl. 5 e. m. Uppbyg

gelseföredrag af P. E. Klint och föredrag om »Verlds

rikena oell Gudsrike enligt det profetiska ordet» af

A. F. Lundmark. Omvcxiiug med qvartettsäng och

musik (10937)

Fest

anordnas i Good-Templars lokal, N:o 24 Garfvare

gatan, Söndagen den 21 September kl. 6 e. ni. tili

förmän för en gammal orkeslös medlem

Föredrag hålles af Herr Komminister Ottander.

Sing utföre» af Metodisternas berömda sångkör.

Deklamation af C. Östergren.

Entré 20 öre för aldro och 10 öre för barn.

Om talrikt besök aubållcs vördsamt. (10955)

Församlingsmöto

hålles t Metodistkyrkan Måndag afton bl. 8. Alla

församlingsmedlemmar söko si långt möjligt att

pirvara!HL R. Norström. 00964»

1 Good-Templars ordenshus är i afton

k!. 8 Nykterhetsföredrag af

Miss CnaHuiie Gray.

Entré 10 öre. (10941)

Skandinaviska

Kredit-Aktiebolaget

emottager penningar på Deposition

på 4 å 6 mån. uppsägning mot 4 proc.

7> 3 „ „ „ 31/, „

7> 2 v „ „ 3 „

v 1» n

samt å Upp- och Afskrifnings

riikniug 2 „

Norrköping den 2 Juli 1890. (T. v. 8371)

(Genom Gummlii Annonsbyrå i D. N. 1 g.)

Vigde:

Edward Holmström.

Thérése von Schmalensée.

Norrköping den 15 September 1890.

(10935)

Tillkännagifves

att

Gud behagat hädankalla efter ett långvarigt

lidande i dag kl. 5 e. m.

min innerligt älskade Maka

Laura Ghristina,

född Jern,

efter en lefnad af 46 år, 3 månader och 21

dagar, djupt sörjd och begråten af mig. son,

dotter, föräldrar, syskon, Öfrige slägtingar

samt många vänner.

Carl F. Hammarstrand.

Stockholm den 16 September 1890.

Sv. Ps. 482. (109361

Födde:

Fritz och Elin Hollanders son i Broby den 13

September.

— John och Lilly Schaumkells dotter

i Vitteberg den 13 September.

— Gösta och Anna

Laurens dotter i Luleå den 10 September.

Förlofyade:

Johan Cederberg i Stockholm och Ruth Johnson

i Göteborg.

»fide:

Vice häradshöfdingen Fraes Almén i Göteborg

den 17 September, 56 år.

— Juveleraren Abraham

Holmgren i Strömstad dea 13 September, 79 år. —

Kammarherren Berndt Henrik Fabian Fock i Stock

holm den 12 September, 46 år.

— Prostinnan Fre

drika Jakobina Söderberg i Nyköping den 16 Sep

tember, 72 år.

iCiigöralser

Förfallna Räntor

i Handt,verkande Borgerskapets kassa emottagas af

C M. Johnsson den sista September och 1 Okto

ber 1890.

Norrköping den 17 September 1890.

(10349) STYRELSEN.

Kägelkicibbens Kägelbanor

hållas öppna:

Söknedagar från 7 f. m. till li e. m.

Sön- och Helgdagar från 6—'/a 10 f- m-< 1—3 och

6—li e. m.

Crocketbanan är äfven tillgänglig.

(6168) STYRELSEN.

Varning.

Då under nu rådande varma årstid

vattenförbrukningen i hög grad ökats,

anser sig styrelsen böra fästa allmän

hetens uppmärksamhet å bestämmelserna

i ordningsstadgans § 2 rörande tapp

ning af vatten, utan att valteuhemtning

samtidigt sker, på det att slöseri med

vatten må förekommas.

Norrköping i Juni 1890.

Vattenlednings-Styrelsen.

(6493)

U li derstöds tagarne

i Handtverkande Borgerskapets kassa behagade

uppbära sitt qvartalsunderstöd har C. M. Johnsson

den 4 Oktober 1890.

Norrköping den 17 September 1890.

(10950) STYRELSEN.

Auktion.

Auktion ä pantsatt pits. m. m.

Genom offentlig auktion, som förrättas å Norr

köpings auktionskammare Frodug;oii tion

lO i denna, månad från kl. O t. lii.,

later Aktiebolaget Norrköpings Pautaktiebanä

försälja diverse lösegendom, åtgörande förfallna,

men icke utlösta panter, som belånats under

April måuad detta år, och för hvilka utfärdats

gråa pantsedlar från N:o 176 till N:o 1,982 Litt. D

Dessa saker få beses Ousdageu före ?.uk

tionen till kl. 2 e. m

Norrköping den 5 September 1890.

(10371) «. W. keline!

W. 6-Trädgården.

Hvarje dag kl. 2—4 och 7—10 e m.

konsert

Hmimannska Solistkapstlef.

I afton

uppträdande af

Bafiettsälfskapst Svea.

Entré 25 öre. Alfr. Petterson

I Strömsholmen. I

ft I atton

Recett för Kapellmästaren

Herr Axet Pettarséa.

lior Instruments!-

Vokal-Kunsert

under anförande af

Herr Axel JPettersén.

Middagskonsort från kl. 2—1 e. m.

Söndagar kl. 2—3.

AkttonUonisei-t från kl.

'/i 8—*/. li.

Söndagar kl. 7—’/, li

Uppträdande af

Barytonisten Hr Zetterman,

Herr Aug. Zachrisson,

Komiker och Vissångare,

samt

Qluntsångarne

Edmann ech Zetterman.

Entré 60 öre

Fria entréer upphöra för dagen.

Söndagen den 21 Sept.

kommer att af

brännas ett Wiljant

Dekorationsfyrvarkeri.

R. J. Bora-.

fftfdltMIMOSftfti

Underteckna<l8 adress är: N:o 18 Östra

Kyrkogatan. Träffas äfven & Baron Fleetwoods

kontor hvarje dag kl. 3 e. m.

C. Borg,

(10966) Sundhetspolis

Arbetareföreningens Teater.

Söndagen den 21 Sept. 1890 kl. V» 8 e. m.

uppföres

laria Tudor,

Skådespel i 4 akter, lista akten afdeiad i 2 tablåer,

af Victor Hugo. Fri öfvers.

Biljettprisen ät o de vanliga,

Repre»entationen börjas kl. V»

(10930)DIREKTIONEN

Malniö Barnorkester

gifver

Lördagen den 20 September

Icitsert

å Central-Hotellets Konsert-Salong.

Servering vid småbord.

(10967) A, Bartel».

Morrköpiiig—-Lfibeck,

Ångfartyget Kapten C. E. Pauls¬

son, afgår härifrån till Lubeck Söndagen

den 21 September tidigt på morgonen, medta

gande passagerare och fraktgods.

Obs.! Vestervik, Kalmar och Karlskrona

anlöpas.

Närmare meddela P. Janson & C:0.

Från

Stettin till Norrköping

få

afgår ångaren GSermania, Kapten S.

H. Morin, omkring don 24 September,

modtagande passagerare och fraktgods.

Närmare meddelar A. Bodman.

Till

Gefle, Söderhamn, Hudiksvall,

Sundsvall och Hernösand

afgår ångaren Kapten G.

Carlson, omkring Fredagen den 19 Septem

ber, medtagande fraktgods.

Närmare meddelar H. Unér. (10856)

Norrköping—

Ångf. Norden, Göta och Norrköping

afgå:

Från Norrköping:

Måndagar, Onsdagar, Fredagar och Lördagar kl.

8 e. m.

Från Stockholm:

Måndagar, Onsdagar, Torsdagar och Lördagar kl.

8 e. m.

OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpes.

Obs.J Tur- och returbiljetter, gällande 80

dagar, säljaa.

Obs. Augt Gröta., kapten Emil Hartzell, afgår

härifrån Fredagen den 19 Sept. kl. 8 på aftonen.

Närmare meddela P JANHON & C:c.

Norrköping—Helsingborg.

Ångf. t4»åi&6ésäif#, Kapt. Aug. Svens

son, afgår härifrån till Oskarshamn, Kal

mar, Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Ystad,

Malmö, Landskrona och Helsingborg i morgon

middag ki. 12, medtagande passagerare och

fraktgods.

Förändrad afgångstid.

Närmare meddela P. Janson li C:0.

Reguliera äagMlsförMnciel&er

London — norrköping

Hail — iorrlsöjmg

Liverpool — norrköping

upprätthållas i likhet med föregående år.

Gods tagea på genomfrakt från och till

andra platser.

Närmare meddela:

i London Hrr Tegner Price a Gro,

i Husl > Bailey & Leetbam,

i Liverpcol » Peter Mac Gufiic & C:o.

i Antwerpen » Grisar St Mariity,

i Amsterdam » Nabel & Kolizapfisl,

Ph s van emmerén,

Johnston Line,

Allan Line,

.). R.ir»grborgr.

i Rotterdam

i Boston

i Baltimore

i Newyork

i Norrköping

(1873)

Liverpooi—Norrköping.

Nästa ångare från Liverpool till

Norrköping beräknas afgå i slutet af

September, medtagande gods till bil

liga frakter. Närmare meddela

i Liverpool: Hrr Peter Mac Guffie & C:o,

i Norrköping: J. Ringborg.

Från

Stettin till Norrköping

afgår ångaren Kapten John Tern¬

ström, omkring den 21 September, med

tagande fraktgods.

Närmare meddelar A. Bodman.

- Till

Gefle och Sundsvall

afgår ångaren Ssi lErik, Kapten B. O.

Nordström, Lördagen den 20 September,

medtagande fraktgods.

Närmare meddelar A. Bodman.

Regulier ångbåtsförbindolse

emellan

Göteborg—Antwerpen,

Göteborg—Rotterdam,

Göteborg—Hävre

underhålles medelst

förnyade Ångfartygs Aktiebolaget Göthas först

klassiga jernångare

JAMES J. DICKSON, Kapten C. O. Stfron,

CARL O. KJELLBERG, Kapten Joh. Mebius,

ALEX. KEILLER, Kapten Emil Anderson,

ÅGIR, Kapten I. Fr. Aminoff,

SVEM RENSTRÖM, Kapten E. N. E. Sundström,

CARL FR. WERN, Kapten I. R. 8öron,

medtagande passagerare och gods äfvensom genom

raktgods till Stockholm och Norrköping.

Närmare underrättelser angående afgångstiderna

m. m. lemnäs af

G De Keyser & C:o, Antwe-pen.

Knype!- vau Dam & Sméer, Rotterdam.

Emile Bnuzin, Hävre.

Pierre Andre, 47 Rue da Chabrol, Paris.

Jonsson, Sternhagen & C:o.

(T. v. 7181) GÖTEBORG.

JONSSON, STERNHAGEN # C:o,

Göteborg, ombesörja billigt och om

sorgsfullt vidare befordran af gods

till orter såväl morn som utom Sve¬

rige.

(T. v. 7182)

Norrköpings

Mek. Gymnastikinstitut

öppnas den I Oktober.

Närmare genom annons framdeles.

(10932)

Anbud.

Å Handlanden J. A.Schöldborgs konkurs

massas qvarvarande, välsorterade Manufak

turlager kunna hugade spekulanter afgifva

anbud intill den 21 dennes till ene sysslo

mannen Herr Ludvig Marcus, som äfven

tillhandahåller inventarielista och lemnar

nödiga upplysningar.

Norrköping den 15 September 1890.

(10870) Konkursförvaltningen.

BASELS

Försiikrings-Bolag mot brandskada,

grundadt 1863 i Basel (Schweiz), grund

kapital kr. 7,200,000, meddelar genom un

derteckuade alla slags brandförsäkringar

till billiga och fasta premier.

(9211) Schulz & Lundgren.

Sjotorsäkrings-Aktieboiagei

OCEAN

i Qötelborf.

Grundkapital oeb Gorantifond kr. 1,000,000: 00.

Reserv, och öfriga fonder . * 1.286.992: 22.

kr. 2,236,9927 22i

meddelar genom undertecknad alla »fö*

töraäkringur äfvenaoni föjwKkriagar mot

risker vid hiMdttrasispovncer. till billig»

premier och på liberala vilkor.

F!dw. StåhlboiM.

(T. v. 9673)

Af Kongl. Hofleverantör C. W. Schumachers berömda

dåpiSo oil)

finnas nedanstående sorter:

uti paketer örn 1 kg å 60 öre,

Knäckebröd

Oou-vertlmäcltebriål

CouvortspiHbröd „

Finaste UolikatcHHkuäckobröd „

Dolikatessknäckebröd

Delikat CKM-MpiMbröd

Spisknåckebröd

Cabc» och Biiscuit» ständigt lager i

Wilh. Carlströms

k 30

ä 25

k 70

k 60

ä 60

k 48

BuUlt

Speceri-, Via- oell Delikatess&fliir, Drottninggatan

Cl0700)

Fiskeby Svinslagteri

i h it tldi

försäljer i parti och minut torrsaltadt, trikinundersökt, rökt och orökt Svenskt Fläsk (sidfläsk

och skinkor) af utmärktaste beskaffenhet.

Torrsaltadt fläsk har företräde för iaksalfadt, ty det innehåller 10—12 proc. mindre vatten Ingen

förlust af näringsämnen eger rum vid torrsaltning, hvaremot vid laksaltning utdrages mycket af flä

skets mest smakliga och närande beståndsdelar.

Svenskt fläsk är bättre än amerikanskt, sorn lätt härsknar, är löst och oljigt samt icke trikinunder

sökt. Huru engelsmännen uppskatta de olika fläskslagens värde finner man af Svenska statens

mejeriagents rapporter till Landtbruksstyrelseo, att då svenskt och danskt sidfläsk i England betin

gade 60 sh pr cwt, kostade amerikanskt sådant endast 33 sh. samma vigt

Fläsk från Fiskeby Svinslagteri är det bästa och i förhållande till godheten äfven billigaste

Svinslagteriets Post- och Telegrafadress: Fiskeby, Telefon: Norrköping. (8989)

l:fs(*l lrlawsioiiw .SkomjiUerietabUK.semout öppnas af under.ecknad den 1 nästa

Oktober vid Fiskhamnen i Herr Jean Lawskis nya lius, och rekommenderande mig i ärade publikens

hågkomst, utlofv»r jeg att lemna i allo solidt, elegant och modernt arbete.

(.0908)

A. P. Wahlander.

och för utvidgning af Wenström & Granströms Elektriska kraftbolag samt

anläggande af fullständig verkstad för bedrifvandet af tidsenlig fabrikation af

elektriska maskiner få vi, sedan vederbörliga aftal blifvit träffade med Elek

triska Aktiebolaget i Stockholm, det inhemska bolag som med största fram

gång arbetat på det elektriska området samt dessutom är innehafvare af pa

tentet till de numera högt ansedda J. Wenströmska dynamomaskinerna örn

anslutning, härmed inbjudna till teckning uti

Elektriska Kraft- acil Beiysniiigs

Aktieboiaget

mod ett minimikapital af 500,000 kronor.

Närmare upplysningar genom prospekter, hvilka kunna erhållas dels hos Elek

triska Aktiebolaget i Stockholm, dels hos undertecknade.

Teckningslistor finnas dessutom utlagda hos: Skandinaviska Kreditaktiebolaget i

Stockholm, Gateborg och Norrkoping.

Listorna indragas senast den 1 Oktober detta år.

G. A. Granström, G. Weuström,

Kärrruf

Kärrgrufvan. Arboaa

22Arooga

g. Arboaa

(10872) (G. 22811) Arooga.

»««••••••! HfMMMHIMl

N. J. HELLSTRÖM. !

Skrädderiaffär.

O Hospitalsgatan O.

Rekommenderas i vänners och kunders benägna åtanke.

Lager af alla sorter nu brukliga TYGER, utvald qvalité.

Beställningar utföras skyndsamt, väl ooh billigt.

Telefon 215.

eeon 215.

1 (T. v. 10957) m

Phoenix Assurance Company,

Brandförsäkringsbolag i London

(grundadt 1782 och representeradt i Sverige sedan början af innevarande århundrade).

Solidarisk ansvarighet med delegarnes hela förmögenhet. Utbetalda skadeersättningar kr. 290

raihoner. Tecknar försäkringar mot brand på billiga och liberala vilkor genom

IVordlöf JSc C:o,

(4872) befullmäktigade Ombud för Norrköping och onmejd.

Liverpool & London 8c Globe

Insurance Company

fomler 134,000,000 kronor,

lemnar brand- och lifförsäkringar genom

ffl. F. SJÖGREN.

NORRKÖPING.

(T. v. 8063)

MTarjeiuiida.

Automatindustrien utvecklas alltmer

och mer, och automatidén finner till

lämpning för de mest olikartade ända

mål. Sedan automatvågarne förlorat

en god del af sin dragningskraft, och

då allmänheten ju icke kan hålla på att

ideligen plocka chokoladkakor ur kon

fektförsäljningsautomaterna, har man

hittat på att Inrätta sådana apparater

för mera nyttiga saker, såsom brefkort,

blyertspennor, knappnålar, engelskt plå

ster, Eau de Oologne m. m., för att nu

ej tala örn cigarrförsäljningsautoma

terna, hvilkas sjelfverksamhet äfven på

Söndagarne det kanske torde bli svårt

äfven för den argaste tobakshatare att

hindra, såvida dessa apparater icke

skulle kunna häuföras till »kramlådor».

Det allra nyaste i denna väg torde

emellertid vara de automatiska stolarne

framför konsertlokalerna i Wiens Pra

ter, hvilka icke blott sjelfva fälla ned

sitsen, då man släpper ned ett mynt

genom öppningen, utan äfven lemna

qvitto på afgiften och slå igen, då man

Stiger upp. Vidare ha vi automatfoto

graferna i England, som icke äro att

förblanda med amatörfotografer, utan

äro ett slags sjelfverkande fotografi

apparater. Man sticker ned en penny

genom springan, och ställer sig under

ett par sekunder på en bestämd plats

framför apparatens objektiv, tills en

liten klocka ringer. Då är »seansen»

slut; i apparatens innandöme försig

går bildens framkallande och fixering

och — inom 45 sekunder aflemnas den

stackars karl, sä jag öesker han ville fara till

baka till London. Bom asgdt, ja jag menar

sorn jag atod i begrepp att säga, då jag lem

nade er ooh lady Harry tillsammans, i morgse;

två gamla vänner, sorn jag förmodade eknlle

vara glada att språka tillsammans om gamla ti

der. När jag återkom hit, fann jag er eDsam,

och man sade mig, att lady Harry gått ia på

Bilt ram. Hvad tror ni jag fick bo, när jog

kom dit in? Jo, det vackraste ögonpar i verl

den; och dessa ögon säga mig tydligt: Vi ha

gråtit. Ooh Där jag frågar hvad sorn bäudt,

som kunnat framkalla dessa tårar, svarar man

mig: »Ingenting, min vän.» Hvad slutsats skall

jag draga häraf? Naturligtvis den, att ni oeh

min hustru grälat.»

»Jag inser ej, hur ni kommit till denna slut

sats, lord Harry.»

»Nej, det är klart. Jag ser saken från irländsk

synpunkt. Ni är engelsman och knn ej förstå

mig. L&t så vara. Men en esk vill jag bedja

er om, lika godt först sorn sist: nästa gång ni

grälar, anhåller jag att det måtte bli med mig.»

»Ni nödgar mig att säga er, mylord, att ni

fnlikomligt misalar er, örn ni tror, att det varit

något gräl eller något minsta missförstånd mellan

lady Harry och mig.»

»Ooh ni bedyrar detta på ert hedersord?»

»På mitt hedersord!»

»Jag är ledsen att höra det, air.»

»Hvad är det mylord är ledsen att höra?

Att jag bedyrat er en sak på mitt hedersord,

eller att jag ej grälat med lady Harry?»

»Båda delarne, sir; på beder, båda delarnel»

Hugo steg upp ooh tog siD hatt.

»Vi kanske komma att lättare förstå hvar

andra,» sade ban, »örn ni vill vara god ooh

skrifva till mig.»

»Ställ bort er batt igen, mi Mountjoy, ooh

var god ooh låna mig ett ögonblicks uppmärk

samhet. Jag har gjort allt för att blifva fästad

vid er, ooh jag nödgas erkänna, att jag ej

knnnat finna ett enda föteningsband oss emellan.

Det är möjligt, att min nppriktighet gör er

ledsen.»

»Långt derifrån! Ni går åtminstone rakt på

Baken un, det må jag säga.»

Den irländska godmodigbeten hade nu full

ständigt försvunnit. Hana vackra ansigte mul

nade ooh hans röst blef bård. Det utbrott af

svartsjuka, som lian hittills sökt beherska, kunde

nu ej längre återhållas, och hans språk för

rådde nn som vid flera föregående tillfällen det

umgänge med ovärdiga kamrater, sorn varit en

af följderna af hana äfventyrlig» lif.

»Det är möjligt, att jag kommer att gå mora

rakt på saken än ni eknlle önska,» svarade ban.

»Jag har tvekat mellan två åsigter, antingen

jag borde anse er som min hustrus vän, ooh

de bästa vänner kunna ju understundom gräla,

inte sant? Nåväl, sir, ni förnekar detta. Jag

mäste då öfvergå till min andra åsigt angående

er, oeh den åsigten är mindre fördelaktig, det

kan jag försäkra er. Ni kan vara min bnatrus

vän, min bäste herre, men ni är något mer än

Bå. Ni har alltid varit kär i henne och ni är

den man, sorn aldrig intagit en hög plats i vår

aktning, oförmögen att finna dessa skarpa vapen,

Born såra oss djupast. När deremot det är fråga

om en verklig vänskap, glömmer nas stundom

ceremoniens fordringar ooh förgår aig lättare.

Den ogenerade frihet, Born den verkliga vän

skapen ger, gör att man är känsligare för en

förolämpning ooh att man sjelf lättare förgår

sig. När den vän, som sårar oss en gång,

blifvit invigd i vårt hjertås mysterier, vet han

att träffa den sårbaraste punkten, ooh intet kan

då afhålla oss från att vredgas ooh klaga.

Fiender, som en gång hållit hvarandra kära, äro

do bittraste af alla fiender. Detta är orsaken,

hvarför dessa hastigt utbytta frågor ooh svar,

Born vexlats i Passy mellan dessa båda så kallade

väuner, ej förde till något sorgligt slut.

Lord Harry hade varit alltför häftig; ban

ihågbom hvad haa var skyldig mr Mountjoy.

Mr Mountjoy hade varit alltför tanklöst på

sak gående; ban ib&gkom hvad han var skyldig

lord Harry.

Den artige irländaren bugade sig ooh pekade

på en stol.

Don väluppfoatrade engelsmannen besvarade

belåningen ooh slog sig ned på stolen.

Lorden afbröt slutligen tystnaden.

»Törs jag be er ursäkta mig, örn jag går fram

ooh åter i rummet?» började ban. »När jag går,

har jag lättare att framställa saker, som ligga

mig om bjertat. Stundom går jag ej genast

rakt på saken, utan tar omvägar. Jag fruktar

Blind kärlek. I. 35

Sida 2

iTORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagea den 18 September 1890.

Norrköping den 18 Sept.

En broschyr i försvarsfrågan.

En meddelare till oss i Stockholm skrif

ver i går följande:

För några dagar sedan utkom i bokhan

deln en broschyr, kallad »/ försvarsfrågan,

ett förslag till förslag af *». Då hvarje är

ligt menadt bidrag till lösningen af landets

vigtigaste angelägenhet är värdt att upp

märksammas, må en sammanträngd redo

görelse här lemnäs för hufvudinnehållet i

den lilla skrifton.

Till en början förekomma en del mera

allmänna reflexioner, såsom om den allmänna

värnepligtens inverkan på olika folk, hvar

efter påvisas de förnämsta orsaker som stält

sig hindrande i vägen för de hittills gjorda

försöken att skaffa oss ett dugligt försvar:

egoismen hos de män, hvilkas »synkrets är

begränsad af deras gärdesgårdar», blindhe

ten hos en del allt för fordrande »patricier»,

som tyckas vara okunniga »örn att vi lefva

1890 och ej 1690 eller 1790» m. m. »Hem

komna f. d. utvandrare, som numera finnas

i hvarenda socken, äro», yttrar författaren,

»för försvaret verkliga olyckor». Skollnrarne

är författaren heller icke blid emot. De

»förstå i likhet med f. d. amerikanare all

ting och bedöma allting. De halfbildade

äro i allmänhet värst». Tidningarna med

sitt ofta missförstådda tal örn allmän upp

lysning, civilisation, framåtskridande, skilje

domstolar, fredsföreningar m. m. hafva också

en väsentlig del i skulden till att under så

lång tid ingenting blifvit åtgjordt till för

svarets stärkande. Men författaren är icke

ensidig i sina förebråelser. Han omnämner,

att det fins »personer med omdöme, hvilka

på fullaste allvar påstå, att bland alla kate

gorier af vårt folk ingen, icke ens landt

mannapartiet, varit så hinderlig för upp

hjelpandet af vårt förevar som — under

löjtnanterna», detta genom ett hos dem för

vanligt och understundom ännu framträ

dande »öfvermodigt och oförståndigt snob

ben».

I fortsättningen af sin undersökning refe

rerar författaren i korthet de förnämsta bär

ordningsförslag, som framkommit under de

senaste årtiondena, det af 1875, sorn man

bygt på den rena värnepligten, och landt

mannapartiets 1878 framstälda, af grefve

Posses ministér år 1883 i dot väsentliga

återupptagna förslag med värfvad stamtrupp.

Hur kommer det sig nu, att intet af dessa

förslag lyckats tillvinna sig ett allmännare

bifall, så att vi efter alla försök ännu i dag

stå utan annan ökning i värnkraft än den

som kan följa deraf, att ett tillägg af 12

dagar i beväringsexercisen blifvit beslutet,

fastän ännu icke annat än delvis genom

fördt? .

.. r

Jo, förslagen ha dels varit för dyra utan

att medföra tillräcklig trygghet, dels ha de

förutsatt kasernlif för de värnepligtige, och

sådant vill vårt folk icke veta af. Ett för

slag med utsigt till framgång måste derför

un :v.ka att kräfva för stora pekuniära upp

offringar, på samma gång som det medgif

va; (Aningarnas förläggande till endast den

de af året, då manskapet såsom nu kan bo

i baruck- eller tältläger.

Innan här redogöres för huru författaren

tänkt sig lösningen af detta sammansatta

problem, bör i korthet refereras hans under

sökning angående storleken af den här, sorn

vi böra och kunna uppställa. Påståendet

att vår eventuelle fiende skulle »hit kunna

öfversända blott 100,000 man» finner han

vara »redan gammalt». Han kommer till

det resultat att, örn vi skola möta fienden

med jemnstarka krafter, »vore siffran 200,000

knappast för hög såsom mått på vår stri

dande härs tal». »Yi böra anse oss behöfva

omkring 130,000 stridande, dessutom depot

trupper, besättningar m. m., låtom oss säga

till ett antal i första vändningen af 45,000

man. 175,000 man skulle sålunda i första

uppbådet böra uppsättas, då kriget kom

mer.» »Kan Sverige uppställa en -så stor

här?» frågar författaren. Han antager att

li årsklasser af de värnepligtige behöfvas

för att uppbringa hären till nyss angifna

styrka. Jemförclsen med Gotland och dess

8,000 man visar, att hela Sverige borde

kunna uppställa 650,000 man, och »örn sven

ska folket anses lika stridsdugligt som det

tyeka, borde vi med en folkmängd 10 gån

ger mindre än Tysklands »kunna uppställa

tiondedelen af den här Tyskland förmår

sammandraga eller 400,000 man, och det

utan att tvinga hvarken gossar eller gubbar

under fanorna.»

Örn således den frågan, huruvida vi kunna

uppställa så stor här som behöfves, måste

besvaras med ja, så kommer ett annat spörs

mål: om vi kunna underhålla och öfva en

så stor hår. Dot är vid undersökningen

härom som det egentligen nya i broschyren

framkommer.

Förf. bygger sin bevisning på den erfa

renhet man vunnit, att ju större allmänbild

ning en soldat har, desto kortare militärisk

utbildningstid behöfver han. I Ryssland,

der »rekryterna äro föga mer än djur», be

stås större delen af dem en 5-årig utbild

ning. I Tyskland, der tjenstetiden i re

geln är 3 år, slippa personer som besitta

en bildning motsvarande den sorn bestås i

våra högre allmänna läroverk med 1 års

öfning, oeh många af dem blifva derefter

utnämde till reservbefäl. En rekryt i vår

indelta armé öfvas i 124 dagar. Detta må

ste anses som den minsta till öfningar er

forderliga tid för att en person skall kunna

approberas till soldat i vår indelta armé.

»124 dagars öfning, fördelade på t. ex. 3

år med 90 dagar första året samt 17 da

gar under hvartdera af de 2 följande, skulle

ej förutsätta andra tillrustningar än hvad vi

nu ega: barack- och tältläger sommartiden.»

Men 124 dagars öfning för en värnepligts

här är för litet. Huru då utsträcka öfnin

garna utan att införa kasernlif? Författa

ren förordar införande af ett slags re

formerade folkhögskolor, medborgareskolor,

med 8 månaders kurs. De som genomgått

dessa skolor, hvilkas antal beräknas till 400

och inom hvilka gymnastik och vapenöf

ning skulle tillhöra hufvudämnena, komma

att få tillräckligt af 4 månaders öfning och

skulle slippa dermed. De öfriga skulle der

emot få tjenstgöra ett helt år. Bland dem

kunde man då få manskap för rytteriet och

specialvapnen. Hur författaren tänkt sig

att dessa skolor skulle organiseras, hvar

lärare skulle fås ifrån, hur mycket kostna

derna skulle gå till, stipendieväsendet vid

skolorna m. m., detta blefve för vidlyftigt

att här referera. De som önska upplysnin

gar derom hänvisas till broschyren. Ut

bildningen af ett talrikt under- och reserv

befäl tror sig författaren kunna åstadkomma

genom anslående af premier åt dem som

vilja geno ingå särskilda skolor. Han tän

ker sig också, att värfning skall användas

för att förmå ynglingar att tillegna sig sol

datbildning utöfver den som kotnms de

värnepligtige i regeln till del.

Utrymmet medgifver ej att gå vidare in

i detaljer. Meningen med dessa rader har

varit att fästa uppmärksamheten vid ett ar

bete, som, äfven örn det icke skulle bestå

inför en sakkunnig granskning, dock tyd

ligen är tillkommet i bästa afsigt och der

för förtjena! att pröfvas.

Riksdagsmannavalet härstädes i

dag. Klockan på slaget 10 öppnades dör

rarne till stora rådhussalen, der valet skedde

inför magistraten. Före valet meddelades

af ordföranden ordning för valets förrät

tande, hvarefter vidtog sjelfva valförrätt

ningen, som gick mycket raskt undan och

var slut kl. 20 min. före 2, hvarefter rö

sternas hopsummering började. Uti valet

deltogo 1,051 personer. Vid förra riks

dagsmannavalet (hösten 1887), deltogo 599

personer, i valet till Majriksdagen samma

år omkring 1,000. Dagens valförrättning

var afslutad kl. half 5 e. m, Resultatet af

densamma utföll så, att

Disponenten A. Swartling erhöll 1,016,

Konsuln John Philipson » 825,

Folkskolläraren JM. Rosengren » 797

röster.

Närmast kommo rådmannen T. Zetter

strand (äfven tullvän) med 248 röster och

fabriksidkaren C. Swartz 226 röster.

Vidare tillföllo röster följande personer:

Ingeniören Joh:s Ringborg 6, lektor L. Ek

lund 4, konduktören G. Zander 4, folkskol

inspektören I. A. Lyttkens 4, landtbruka

ren C. R. Holmberg 2, bankdirektören C.

Eberstein 2, rektor E. W. Engholm 2, kyrko

herden J. P. Fogelqvist 2, borgmästaren

C. A. R. Lothigius 2, direktören G. Beck

man 2 samt fabrikörerna Fr. Blombergh och

Knut Hagberg, bryggaren C. F. Andersson,

folkskollärarne Robert Holmberg och C. E.

Gustafsson, polismästaren M. Edelstsm,

grosshandl. G. Ringborg och brefbäraren

G. O. Schelin hvardera 1.

En röstsedel kasserades på den grund att

den innehöll namnet på en person, som ej

inbetalt sina kommunalutskylder. I valet

deltogo en stor mängd arbetare. Åtskilliga

röstsedlar upptogo namnet rådman F. Zet

terstrand, dessa underkändes emellertid

icke.

Valet var särdeles väl anordnadt af val

förrättaren, hvilket gjorde, att det försig

gick både lätt och ledigt och på jemförelse

vis kort tid.

Vi lyckönska samhället till det gjorda

valet, då det till sina representanter utsett

män af så framstående duglighet som de

nu valde och tillika, trots den mycket

häftiga agitationen i motsatt riktning, så

kraftigt och bestämdt häfdat sin af gammalt

intagna ståndpunkt i handelspolitiskt hän

seende.

Tät tjocka har alltsedan natten till går

dagen på ett högst känbart sätt vållat af

bräck i sjöfarten. Så t. ex. skulle ångaren

Gotland anlända hit från Visby i går morgse

vid 7-tiden, men har, då detta i dag på för

middagen nedskrifvits, ännu icke uppkom

mit i härvarande hamn.

— Ångaren Skär

gården, som i morgse afgick härifrån till

Valdemarsvik, passerade, likaledes hindrad

af tjocka, Qvarsebo först vid 8-tiden i

morgse. Ångaren Göta ankom hit från Stock

holm först vid 11-tiden f. m. i stället för

vid 8-tiden på morgonen.

Sedan ofvanstående var skrifvet, har ån

garen Gotland anländt hit vid Yj-ll-tiden

f. m. efter att hafva i cirka 26 timmar nöd

gats ligga utanför Häfringe.

Högre allmänna läroverket. Detta

läroverks katalog för höstterminen har nu

utkommit och upptager följande lärare: Rek

tor fil. d:r E. XV. Engholm, undervisar i gre

kiska och latinska språken. Lektorerna:

fil. d:r Y. Nyberg, undervisar i matematik

och fysik; fil. d:r L A. Eklund, undervisar

i svenska språket och historia; fil. d:r H.

Bergstedt, undervisar i latinska och grekiska

språken; teol. kand. A. Neon der, undervisar

i kristendom, hebreiska, svenska och filosofi;

fil. d:r A. Johansson, undervisar i franska

och engelska; vik. lektor fil. d:r adj. F. R.

Gyllenhaal, undervisar i franska och engel

ska. Adjunkterna: fil. d:r G. F Gahm,

undervisar i historia och geografi, samt i

kl. 1 i alla bokliga ämnen utom kristen

dom; fil. d:r P. Olsson, undervisar i natur

lära, naturalhistoria, kemi, mineralogi och

geologi; A. E. Rydhammar, undervisar i

matematik och fysik; fil. d:r J. Hulting,

undervisar i svenska, historia och naturlära;

vik. adj. fil. kand. A. Söderlund, undervisar

i kristendom, latin och välskrifning; vik.

adj. fil. lic. H. Kernell, undervisar i sven

ska, franska, tyeka och engelska; fil. kand.

K. L. H. Mohlin, undervisar i tyska och

matematik; fil. kand. N. M. Börjesson, un

dervisar i svenska, tyska och historia; fil. d:r

J. A. Eriksson, undervisar i kristendom,

grekiska och latin; fil. d:r E. Lalin,undervisar

i svenska, tyska, matematik och latin. Extra

lärare: fil. d:r E. F. XV. Runnqvist, under

visar i matematik, historia och filosofi samt

välskrifning; fil. kand. J. XV. Asplund, un

dervisar i kristendom, svenska, tyska och

matematik; fil. lic. L. I. Norström, under

visar i svenska, tyeka, franska och engelska;

fil. kand. A. Juringius, undervisar i kristen

dom, svenska, tyska och historia. Öfnings

lärare: E. Magnusson, i teckning; direktör

J. Enholm, undervisar i vokal- och instru

mentalmusik; vik. gymnastikläraren löjtnant

N. B. Mannerhjerta, undervisar i gymna

stik, exercis och vapenföring.

Lärjungarnes antal är inalles 372.

Bland den studerande ungdomen äro ne

danstående föreningar stiftade:

Fosterländska förbundet, bildadt 1887 genom för

ening mellan Fornnordiska förbundet (stiftadt 1870)

och Sällskapet för fosterländsk bildning (stiftadt

1873). Ordförande: J. Liljeblad, skrifvare A. Jons

son, boksamlingsförvaltare J. J.F. Gustafsson, skattmä

stare A. Andersson.

Norrköpings naturhistoriska förening, stiftad i Sept.

1878. Ordförande A. Jonsson, konservatorer V. K. L.

Hessle, V. Lindeberg och H. Rääf, skrifvare K. Oh

man, amanuens J. Gondret.

Läroverksbiblioteket är öppet Måndagar

och Torsdagar kl. 10—li f. m. Bibliotekarie:

lektor Neander.

Norrköpings Fabriksförening. Den

deputation, som representerade Norrköpings

fabriksförenings fullmäktige vid mottagandet

af John Ericssons stoft i Stockholm, utgjor

des af föreningens ordförande, disponenten

H. XVahren, samt disponenten D. Engelke

och fabrikören Knut Hagberg.

Väderleksuppgift. (Frän Meteoro

logiska ceniralanstaiten ’ Stockholm idag):

Högt lufttryck öfver Östersjöländerna, af

tagande åt vester. Frisk ost eller sydost,

klart väder på Nordsjöns kuster. Vind

stilla och dimma i Sverige och på Öster

sjön.

Utsigter: Svag ostlig vind, klart väder;

i östra Sverige dimma.

Konsert. Den konsert, som i går afton

kl. 8 gafs i Arbetareföreningens salong af

den Diiringska damsextetten, var besökt af så

stor publik, som lokalen någorlunda beqvämt

kunde rymma. De på programet upptagna

sångnumren utfördes, såsom man med känne

dom örn hr Burings framstående förmåga som

sånginstruktör hade all anledning att för

vänta, i allmänhet mycket väl. Dock för

nam man i ett och annat nummer — af hvad

orsak det nu än berodde — en viss benägen

het hos någon eller några af damsextettens

medlemmar att stiga i tonen, hvarjemte nå

gon osäkerhet en och annan gång förspor

des hos en af de sjungande. Emellertid

blef totalintrycket mycket godt, och den tal

rika publiken applåderade alla numreD, sär

skildt Abts täcka, här mycket omtyckta

sång »Lilla tjäll» (i hvilken solopartiet ut

fördes af en mycket vacker, klangfull och

sympatisk altröst), så att flera extranummer

mäste gifvas. De sjungande inropades efter

hvarje afdelnings slut och till sist måste hr

E. Buring framträda och mottaga publikens

hyllning.

Af Malmö barnorkester gifves kon

sert nästa Lördag å Centralhotellets kon

sertsalong.

Omkring 80,000 tegel till Arbetare

föreningens nybyggnad hafva i dagarne hit

ankommit sjöledes från Harge tegelbruk i

närheten af Askersund. Såsom häromdagen

omnämdes i denna tidning, skulle ett far

tyg, som var på väg hit med tegel för ofvan

nämda nybyggnad, hafva under den för nå

gon tid sedan rådande häftiga stormen sjunkit

vid passerandet af Vettern. Så illa var det

dock icke. Fartyget hade mellan Asker

sund och Motala verkligen råkat ut för

det svåra ovädret och dervid fått sitt stor

segel sönderslitet, och hade måhända för

list, men en ångare, hvarifrån man varse

blef hvad som var på färde, skyndade till

och bogserade fartyget till Vadstena, der

man fick ligga i nödhamn, tills stormen

hunnit gå öfver.

Ny jernväg. Förliden Söndag öppna

des för allmän trafik jernvägen Vittsjö—

Hessleholm med derå befintliga stationer:

Vankifva, Mala, Bjernum och Vittsjö. För

sändelser till och från dessa stationer expe

dieras tillsvidare vid Hessleholm.

Dimissions-examen har vid Upsala

universitet aflagts af fil. lic. J. F. Ljung,

C. G. A. H. Cornelius och K. H. Magnell,

Östg.

Cobdenklubben och Sverige. I vMo-

tala Posten» för i går skrifves: Ur en källa,

för hvilkens tillförlitlighet vi anse oss kunna

fullständigt gå i borgen, härflyta nedanstå

ende uppgifter, Motala Posten benäget med

delade:

Som bekant existerar i England en fri

handelsförening, den s. k. Cobdenklubben,

hvilken gjort till sin uppgift att verka för

frihandelns utbredande öfver hela jorden.

Denna förening är så mycket farligare, sorn

enorma kapital stå till dess förfogande.

Bland de länder, som under de senare åren

företrädesvis utgjort fält för Cobdenklubbens

verksamhet, är Sverige, och det tillvägagångs

sätt, man funnit lämpligast att här använda,

angifves af Cobdenklubbens senaste räken

skaper, af hvilka vår meddelare varit i till

fälle att taga del. Enligt dessa hafva under

iren 1886 —1889 till frihandelns befordrande

inom Sverige utbetalats summor, uppgående

till ett sammanlagdt belopp af 125,000 pund

sterling eller 2,250,000 kronor. Särdeles fli

tigt synas penningeutdelningarna bedrifvits

under viren 1887, då ungefär hälften af of

vannämda belopp blifvit af Cobdenklubben

utbetaladt.

Under förutsättning att dessa på Cobden

klubbena räkenskaper grundade uppgifter

äro öfverensstämmande med verkliga för

hållandet — något för hvilket vi som

sagdt anse oss kunna gå i borgen —

kunna vi ej underlåta att anställa en jem

förelse mellan förhållandena i Sverige under

»frihetstiden» och våra nuvarande.

Garnisonssjukhuset. Till underläkare

vid allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm

från den 1 Oktober den 1 nästkommande Apdl

har medicinalstyrelsen antagit medio, kandida

terna N. O. Hamrén, C. F. A. Höckert, J. Lind

skog Y. Ljungström, W. Sjögren och 0. G. V.

Spangenberg.

Borgmästare-embetet i Stockholm.

En af sökandena till detta embete, rådmannen

G. Dahl, har i förg&r i skrifvelse till magistra

ten återkallat sin tillförene gjorda ansökning till

närnda embeto. För närvarande återstå såsom

sökande allenast fyra personer, nämligen råd

männen Krook, Billing, Hård af Segerstad ooh

Forsgrén. Borgmästarevalet torde komma att

ega rum örn en månad.

Tullförvaltaretjensten i Varberg

söktes vid fatalietidens utgång i går af tullför

valtarne i Östersund H. Wistrand och i Udde

valla O. Skjöld, kammarskrifvaren i Landskrona

G. Granbom samt kontrollörerna i Ystad P. A.

Fredricii, i Göteborg B. A. Antonsson och i

Stockholm B. Engelke.

Kallad kyrkoherde. Upsala den 17

September. Till kyrkoherde i Hållnas i erke

stiftet har patronua frih. Cai! de Geer på Leufsta

kallat komministern, utnämde kyrkoherden i Te

gelsmora C. Löfvander.

Svenska läkaresällskapet hade i Tis

dags afton sitt första sammanträde för hösten.

Dervid utsågs till ordförande förste stadsläka

ren d:r Klas Linroth. Till nämd valdes prof.

Tigerstedt, d:r Warfvinge, prof. J. Berg, d:r

Wawrinsky, prof. W®rn, prof. Key, d:r E. Pet

tersson ooh d:r von Döbeln. Till revisorer val

des bofapotek. Sebardt och d:r Hugo Ehn

bom.

Riksdagsmannar alet i Helsingborg

i går har, skrifves i ett extrablad till Helsing

borgs Dagblad, utfallit så, att till stadens repre

sentant i andra kammaren under instundande

treårsperiod blifvit utsedd generalmajor G. O.

Peyron (frih.) som vid valet erhöll 351 röster.

Närmast i röstetal kommo sakförare K. Schön

beck (frih.) med 245, v. häradshöfding G. Hofi

(prof.) med 173 röster. Dessutom erhöll inge

niör H. W. Widmark 10 röster. Deltagandet i

valet var särdeles lifligt. Inalles afgåfvos 782

röster. Kasserade blefvo 3 röstsedlar.

Öfverklayade val. Valet för vestgöta

städerna Lidköping, Falköping och Hjo blef i

TiBdags öfverklagadt af kronofogden Svan och

magistratssekreteraren Carl Ternström i Jönkö

ping. Anledningen till öfverklagandet är, att röst

längden i Hjo ej skall ha varit utlagd till gransk

ning.

Moderata valrörelsen i Stockholm.

(Stockh. Dgbld.) Vid det möte, som i går hölls

å hotel Continental för andra valkretsen, fattades

efter en kort diskussion enhälligt ungefär samma

beslut som dagen förut för Östermalm, nämligen

att åt tre komiterade uppdraga att örn det före

stående valet underhandla med tullpolitiske me

ningsfränder i denna och andra valkretsar, och

först sedan det visat sig, hvilka kandidater hafva

utsigter att erhålla platser i andra krotsar, de

finitivt antaga kandidater. Bom sådana nämdes

utom de af liberala valmansföreningen för andra

kretsen uppstälde öfverståthållaren frih. Tamm,

justitierådet Hammarskiöld, generalen grefve La

gerberg, kamrer Ekgren, grossh. O. Höglund.

Till komiterade utsågos: presidenten Waarn, f. d.

advokatfiskalen Billberg och professor Montan.

Bröllop firades i Malmö i går på midda

gen i bradéns hem mellan underlöjtnanten vid

kronprinsens husarregemente, grefve Patrick

Hamilton och fröken Tines Richter, dotter af

ryttmästaren M. Richter och hans maka, fru

Augusta Richter, född Åberg. De nygifta af

reete i går eftermiddag på en bröllopstur till

utlandet. I förgår gåfvo brudens föräldrar en

stor middag å Stadt Hamburgs festvåning, hvar

till voro inbjudne en talrik samling umgänges

vänner ooh anförvandter till brudparet.

Dödsfall. Komministern i Säfve, Backa

ooh Björlanda församlingar af Göteborgs stift

Johan Peter Strömvall afled den 14 d:s i Backa

komministersgård uti en ålder af 74 år. Gift

med Josefina Hallberg efterlemnar Strömvall enka

ooh två barn.

August Blanches grafvård & Nya

kyrkogården i Stockholm har i går på hanB

födelsedag blifvit prydd med en större krans af

lsger med hvita band och inskription: »1811 den

17 Sept. 1890.» Den fräjdade författaren hade,

örn han lefvat, i går ingått nti sitt åttionde år

En öfverlistad upphittare. I Sk'

Aftonbi. för i går läses: I går inträffade en rätt

egendom episod, för hvars lyckliga och snabba upp

lösning man har att tacka en af vår detektiva po

lisafdelnings medlemmars raskhet och skarpsynthet.

På morgonen i går anlände nämligen till Malmö med

kurirtåget en köpman från vår uppsvenska universi

tetsstad, i akt och mening att se sig litet om på

båda sidor af sundet. Han medförde för lustresan

en välförsedd plånbok, innehållande utom värde

papper 455 kr. i sedlar.

Odet spelade honom dock det fatala sprattet att

han blott nätt och jemt hunnit utom jernvägssta

tionsområdet, då han till sin bestörtning fann att

han tappat plånboken med inneliggande. Ilan an

mälde genast saken å detektiva afdelningen, der han

uppgaf sitt namn vara Hultgren från Upsala, förut

bosatt i Stockholm, der han skulle hafva drifvit

åkerirörelse. Det uppdrogs åt detektiven P. Bteier

att söka finna upphittaren och det förlorade.

Detta var ingen lätt uppgift, men lyckan gynnade

företaget. En droskkusk härstädes hade sett två

äldre, engelsktalande damer, hvilka äfven anländt

hit med kurirtåget på vägen till ånghåtskajen plöts

ligt stanna på gatan, dervid den ena tog upp en

plåubok från gatan. Derefter hade de nied kurir

båten fortsatt resan till Köpenhamn. Med ledning

af det signalement, som besagde droskkusk jemte

ett stadsbud, hvilken haft deras bagage örn hand,

lemnat å resenärerna, reste hr Steier jemte plån

boksegaren efter till Köpenhamn, der danska poli

sen invigdes i förhållandet och stälde en tjenste

man, den kände detektiven, polisassistenten Lund,

hvilken talar flytande engelska, till hans förfogande.

De båda polismännen göra genast en rund kring

stadens finare hoteller och å ett af dem utröntes

det att damerna tagit in, men voro de för tillfället

utgångna. Under en tur utefter Östergade mötte

våra polismän tvänne damer, som de med ledning

af signalemetet genast ingenkände vara dem, som

resan gälde.

Jemte den danske polistjenstemannen följer hr S.

efter damerna in på hotellet och der hedras de kort

derefter med en visit af de två civilklädde polis

männen.

Förbindligast omtalar hr Lund, att lian hade sig

bekant, att den ena af damerna i Malmö hittat en

plånbok, men, enär han insett att det korta uppehållet

i Malmö ej gifvit henne tillfälle att upplysa om fyn

det, hade man rest till Köpenhamn för att meddela

den glädjande underrättelsen, att egaren till plån

boken anträffats och att man hade af honom i upp

drag att tacksamt reklamera det förlorade.

En Btundä förvåning och öfverläggning — derpå

öppnade den äldre af damerna sin koffert och räckte

hr S. plånboken, som befanns vara i orördt skick.

Hon förklarade derjemte, att hennes sällskap ej

hade reda på att hon funnit plånboken, enär hon

blixtsnabbt lutat sig ned, gripit fyndet och stoppat

det på sig.

Damerna presenterade sig sorn ett par resande

från Boston, hvilka redan dagen derpå ämnade öf

ver England anträda hemfärden. Deras yttre angaf

äfven en burgen ställning. Ehuru saken ser ej så

litet sjuk ut, får man väl antaga, att upphitterskan

blef belåten med att få återlemna fyndet, ehuru for

maliteterna dervid ej varit de enklaste. Det var

nog äfven välkommet, att man godvilligt återlem

nade plånboken, ty danska polisen lär ka vägrat att

i ett så pass delikat fall som detta vidtaga strän

gare åtgärder.

Årets rika höskörd mod åtföljande låga

höpris synes vara på väg att skapa en ny export

artikel, sorn, åtminstone i goda foderår, kan blifva

af betydelse, skrifver Börstidningen. En firma här

städes har nämligen till Lybeck levererat profsänd

ningar å pressad timotej och alsikoklöfver i afsigt

att derstädes bereda marknad för denna förut aldrig

fråu Sverige till främmande hamn exporterade vara.

De gjorda profsändningarna haida utfallit till belå¬

tenhet, och i går afsändes ånyo ett störrre parti

pressadt hö med ångfartyget Svithiod.

Kan en större export komma i gång, torde detta

icke blifva utan betydelse för jordbrukaren, särdeles

under år då hafren står lågt i pris. Det torde då

kunna blifva lönande att exportera höet och upp

ställa hafren i ladugården i stallet för att sälja dea

till underpris.

Eldsvåda i Alhambra. Enligt ett

från Granada ingånget telegram utbröt i Måndags

afton eld i det vcrldsbekanta slottet Alhambra, hvil

ket, som bekant, är beläget strax utanför Granada.

Eldsvådan inskränkte sig dock till den ryktbara

Alberca-gården samt, som det i telegramet heter, en

del af gården Arrayanes, antagligen ett misstag, då

dessa båda gårdar äro en och samma, fastän den

bär dubbla namn. Den öfriga delen af palatset blef

lyckligtvis räddad. Hur stor skada elden åstadkom

mit, vet man ej.

Alberca-gården är en af de tvänne öppna gårdar,

kring hvilka, så att säga, dtn arkbektouiska anlägg

ningen i Alhambra grupperar sig, och hvilka med

sina kolonnader, fontäner och vattenbassänger er

bjuda skugga och svalka. Gården heter på spanska

Patio de Ia alberca (»bassänggården») och är 142

fot lång samt 75 fot bred. Den har sitt namn af

den i midten befintliga smala vattendammen, som

är eller åtminstone varit omgifven af myrten, hva

dan gården äfven kallas Patio de I03 arrayanes

(»myrtengården»). På hvardera af de båda kort

sidorna begränsas den af en på Bex kolonner hvi

lande hall och på långsidorna af slottsflyglarnes

murar. På denna gårds norra sida ligger den smala

Sala de Ia baréa (så kallad efter sitt båtformiga

tak), flankerad af det höga, med ovanligt tjocka mu

rar uppförda Torre de Comarcs (»Comares’ torn»),

hvilket inrymmer den praktfulla Sala de los am

bajadores (»ambassadörernas sal»), ett qvadratiskt

rum med 37 fots sida och öfver 70 fots höjd till

det hvälfda stalaktittakets hjessa. Från de nio stora

fönstren, hvilkas djupa nischer förefalla såsom små

sidorum, har man den härligaste utsigt öfver staden,

den tjusande dalen och Sierra Nevadas bergstoppar.

Ridderligt. Från kapplöpningarna vid

Kristiania berättas i norska blad: I häcklöpningen

på 3 ,000 meters bana mellan löjtnant Asks »Starteur»,

riden af löjtnant Ahnström, och norske fabriksega

ren Tanbergs »Fimaseur» blef omedelbart efter star

ten den svenske hästen skrämd af en hund och kom

ur loppet, men hr Tannberg stannade då genast och

väntade, till hans medtäflare å nyo kommit jemsides

med honom, hvarefter loppet fortsattes med det re

sultat, att »Starteur» tog pris.

Sanaste telegram.

Handelstelegram.

Berlin den 18 September.

Råg: Sept.—Okt 173,20

> Okt.

—Nov 169,20

» April—Maj 164

Hvete: Sept.—Okt 189

» Okt.

—Nov. 18850

» April—Maj 191,50

Rubelkurs 263: 25.

Förklaring.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 18 September. Professor

Montelius har nu till ecklesiastikdeparte

mentet inkommit med en längre förklaring,

hvari han tillbakavisar de beskyllningar,

som gjorts mot honom i egenskap af exa

menscensor vid Vesterviks h. allm. läro

verk.

Riksdagsmannavalet i Göteborg olver

klagadt?

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 18 September. Från Göte

borg meddelas ryktesvis, att riksdagsmanna

valet derstädes i dag skulle komma att öfver

klagas. Närmast i röstetal efter de perso

ner, hvilka Göteborgs valmän utsågo till

sina representanter, kommo frihandelshö

gems två namn, Erik Wijk och redaktören

T. Åkerblom, samt Borgerliga valförenin

gens speciella namn. Det är just på den

sistnämda valföreningens föranstaltande, som

valet skulle öfverklagas, i fall ryktet talar

sant.

Hedersbevisning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 18 September. Till nn

afgångne generalfälttygmästaren, general

löjtnanten friherre C. V. G:son-Leijonhuf

vud öfverlemnades, då han sade farväl till

artilleristaben, en särdeles vacker och pryd

lig gåfva i form af ett album, bundet i

läderband med s. k. läderplastik. På första

sidan af detta album synes en friherre Lei

jonhufvud gjord tillegnan, präntad i gam

malsvensk stil i färger och guld. På den

andra återfinnes en fotografi öfver hans forna

embetsrum. De återstående sidorna (7 st.)

innehålla fotografier af samtliga de office

rare, sorn under friherre Leijonhufvuds 17

åriga tjenstetid som generalfälttygmästare

och chef för artilleriet tjenstgjort under

honom. På frampermen är en silfverplåt

anbragt, på hvilken synes det Leijonhuf

vud ska vapnet, ciseleradt i guld.

[Förrymde v. konsuln Lagerfelt.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 18 September. Utrikes

ministern har i dag entledigat svensk-norske

vice konsuln i Pittsburg frih. I. F. Lager-

jag ger mig in på omvägar nu. Tänker ni

stanna länge i Paris?»

Mountjoy svarade, att det komme att bero

på omständigheterna.

»Ni har helt visst många gånger förr varit l

Paris?» fortfor lord Harry. »Tycker ni att Paris

är dystert nu?»

Hugo, sorn undrade hvart han ville komma,

svarade att han aldrig fnnnit Paris dystert och

väntade på vidare upplysning.

Lorden fortfor:

»I allmänhet tycker folk ej att Paris är lika

gk.dt som vanligt. Mau spelar ej så goda pje

e r som förr, och aktörerna äro ej så goda sorn

fordom. Restanranterna äro underlägsna mot

förr ooh societeten är mycket blandad. Re

sande stanna ej der så länge som förr, ooh

man har sagt mig, att amerikanarne äro miss

nöjda ooh resa till London i stället.»

Kunde ban ha något allvarligt skäl att

tala så, eller hade han, så som han sjelf an

tydt, gifvit sig in på omvägar, innan han giok

rakt på saken och började tala örn sin hustru

ooh sin gäst?

Hugo, som från första ögonblioket misstänkte

att han var svartsjnk, förstod naturligt nog icke

genast den respekt han byste för Iris och den

fraktan att såra henne, sorn återhöll hennes

man. Lord Harry försökte, listigt nog, att af

bryta förbindelsen mellan hans hnstrn oeh hen

nes vän på ett sätt, sorn knöde lemna dem båda

1 okunnighet örn hans känslor. Omedveten örn

dessa tankar, var det Mouatjoys åsigt att han

BLIND KÄRLEK.

ROMAN I TVÅ DELAR

W1LKIE COLLINS.

(ÖFVERSÄTTNING.)

Norrköping

Norrköpings Tidningars Aktiebolag

1890.

ännu kär i henne. Jag är mycket tacksam för

ert besök, men jag ber er ej upprepa det. Säg,

ha vi ändtligen förstått hvarandra?»

»Jag har alltför myoken aktning för lady

Harry för att svara er,» sade Mountjoy. »Låt

mig samtidigt framföra mitt taok till er. Ni

har påmint mig örn, att jag begick en dårskap,

då jag kom hit utan inbjudning. Jag håller

med er om, att ju förr mitt besök upphör, desto

bättre.»

Efter att hafva uttalat dessa ord, lemnade

han villan.

På vägen hern till hotellet tänkte han på

hvad mra Vimpany hade sagt till honom, när

de sista gången hade träffats;

»Glöm inte, att det mellan er ooh IriB fins

ett hinder, som äfven för ert tålamod och er

tillgifvenhet kan vara pröfvande nog »

Hindret, den äkta mannen, hade redan rest

sig ooh hejdat hans väg.

Sjelf hade haD, såsom en nödvändig följd »f

de ord, som man riktat till honom, för alltid

tillslntit dörren till villan och hade omöjliggjort

hvarje vidare möte mellan Iris ooh honom. Om

de sökte meddela sig genom bref, skulle lord

Harry helt visst ej underlåta att skaffa sig till

fälle att npptäoka deras brefvexling.

Under en genomvakad natt, der Iris’ hjelp

lösa belägenhet ständigt var i hans tankar, be

slöt han att han för ögonblicket ej hade annat

att göra än att gifva sig till tåls och återvända

till England.

Sint på första delen.

ej var nppriktig, oeh derför väntade han ander

tystnad stt få vidare npplysningar.

»Ni tyckes ej vara intresserad af vårt sam

talsämne,» anmärkte lord Harry, alltjemt vid

bästa lynne.

»Jag anser inte,» erkände Mountjoy, »hvad

det är för samband mellan hvad ni hittills sagt

ooh det ämne, sorn ni yttrade att ni önskade

tala med mig örn. Jag ber om förlåtelse, örn

jag tyckes skynda på er eller örn ni har något

skäl att tveka.»

Långt ifrån att blifva ond, tyoktes denne

egendomlige man helt belåten.

»Ni läser mina tankar liksom i en öppen hök,»

säde han. »Det är just förhållandet med mig,

att jag tvekar. Jag är obestämd till karakte

ren; när det är fråga om att säga obehagliga

saker, så lasar jag stundom alltför häftigt på

saken, stundom åter drar jag mig för det. Får

jag bjuda er på några förfriskningar?»

Han giok åter från ämnet utan att ens för

söka dölja ain afsigt.

Hugo tackade honom, men afböjde anbndet.

»lote ens ett glas vin? Ett glas hvit Bour

gogne, sorn ni sällan känt maken till.»

Hugo upprepade sitt afböjande svar med

brittisk envishet.

Lord Harry aåg på honom allvarligt och

gjorde ett djerft försök att angripa det ämne,

Born låg honom örn bjertat.

»För att nu återkomma till min hustru. När

jag i dag morgse giok bort med Vimpany, han

är ej en så glad kamrat, sorn han var förr,

fix och färdig till vederbörande, önskar

man nu en ram till konterfej, så be

höfver man endast sticka in ett balf

pennymynt genom en annan springa.

För 1 */2 penny både fotografi och ram;

det är ju ett riktigt rampris, och ändå

påstås förtjänsten uppgå till mer än

33 procent af bsloppet, taok vare det

orimligt billiga priset å de använda

kemikalierna. Men hur länge en så

dan godtköpsbild står sig, är kanske

en annan fråga.

En säkerligen mera nyttig apparat

är automattelefonen, som nyligen börjat

användas i Connecticut. Den är för

sedd med fem springor, för 5, 10, 25.

50, 100 cents, motsvarande telefonafgif

terna till olika stationer inom och utom

staten. Först och främst anropar man

centralstationen på vanligt sätt, och

uppgifver hvarthän man vill telefonera,

får då veta afgiftens belopp, och ned

lägger den, hvarpå telefoneringen kan

börja. Genom klockljud af olika styrka

underrättar apparaten centralstationen

att den riktiga afgiften blifvit erlagd.

För ett fern-cent-stycke ringer den en

gång, för tio cents två gånger; för 25

cents böres en djupare klocktonen gång;

för 50 cents två gånger; ochförensilfver

dollar ljuder en riktigt vaeker »kyrk

klocka». Telefonbolaget uppgifves ha

fullt upp att göra med tillverkning ooh

uppsättande af sådana automattelefoner

öfver allt i Connecticut.

Stark inbillning. »Förlåt, min fröken,

jag är litet tankspridd. Var god och

säg mig, om det är p& mig ni väntar.

Ni ser tillräckligt söt ut för att det

skulle kunna vara fallet.»

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen den 18 September 1890.

felt från v. koneulsbefattningen. Friherre

L har som bekant rymt, sannolikt till Eu

ropa, efter att hafva begått betydliga hedra

gerier. I två banker hade han för lån å

17,000 dollars deponerat som säkerhet jern

vägsaktier, som nu visat sig vara falska.

Friherre Lagerfelt, härstammande från

Östergötland, idkade under 1870-talet till

sammans med en annan person grosshan

del i Göteborg. Sedan firman 1877 för

satts i konkurs, emigrerade han efter någon

tid till Amerika, der han efter vexlande

öden avancerade till svensk-norsk vice

konsul i Pittsburg, och genom gifte med

miss Mary Dutey ansågs han blifva egare

till en ej obetydlig förmögenhet. Genom

sitt gifte var han delegare i Jeffersonska

jern- och stålverken samt i La Belle stål

verk, båda i Nordamerika.

Riksdagsmannavalen.

Stockholm den 18 September. Ystad—Trelle

borg—Skanör — Falsterbo hur återvalt kapten

Elis Nilsson med inalles 394 röster. Skol

läraren Axel Svensson, arbetarnes kandidat,

erhöll 188 röster.

Landstinget sammanträdde ånyo i dag

kl. 10 förmiddagen. Dervid behandlades —

meddelas oss i dag från Linköping — frågan

örn lasarettsläkarnes tillsättning, aflöning

och pensionering m. m., för hvilket allt vi

i morgondagens nummer skola r.ärmare redo

göra. Sedermera bestämdes sjukvårdsafgif

terna för nästkommande år till 50 öre pr

man och 25 öre pr qvinna, d. v. s. som

förut. Landstingsskatten bestämdes skola

för nästa år utgå med 20 öre pr bevillnings

krona, hvarjemte en särskild skatt af 10

öre beslöts skola utgå till den nya lasaretts

byggnaden i Linköping, hvadan sålunda

hela landstingsskatten kommer att utgå med

30 öre pr bevillningskrona, motsvarande 25

öre för innevarande år. Sedan derpå den

af landstingets kamrerare uppgjorda tablån

öfver inkomst- och utgiftsstateu för år 1891

af landstinget godkänts, afslutades tingets

förhandlingar kl.- 1,15 o. m medjsedvanliga

formaliteter.

Jliksdagsmannavalet i Linköping.

Från Linköping meddelas oss i dag: Ett

protektionistiskt valmöte., hölls förliden går

dag i nämda stad under ordförandeskap af

seminarierektorn Ch. L. Anjou, hvarvid borg

mästaren Fr. Stånggren så godt som enhäl

ligt utsågs till de protektionistiske valmän

nens kandidat. Landshöfdingen

grefve R.

de Ia Gardie föreslogs af kapten P. Bagge,

men denna kandidatur rönte inga sym

patier.

Middagen pä Drottningholm.

I Stockb. Daghi. läses: Konungen gaf, såsom

förut omnämts, i går middag på Drottningholm

för härvarande amerikanske ministern mi Thomas,

chefen å örlogsmannen Baltimore kapten Schley,

faitygots öfriga befäl och civilstat, Förenta sta

ternas sändebud i Köpenhamn rår Barr, general

konsul Elfving och de vid härvarande ameri

kanska legation och konsulat anstälde tjenste

män samt några andra inbjudna. Konungen

hade stalt kronoångaren Sköldmön till de främ

mande gäetornas disposition, och denna afgick

kl. strax efter 4 från Biddarholmekajen och

styrde kosan nt till det ståtliga lustslottet ut

efter Mälarens leende stränder, hvilka väl nu

förlorat en del af den grönskande färgprakt,

sorn förlänar dem ett så egendomligt behag,

men ännu hafva så mycket qvar af Bin fägring,

att ett för naturen öppet sinne deraf kan känna

sig tilltaladt. Vädret var det behagligaste man

kunde önska sig för en dylik färd: vattnet låg

lugnt sorn en spegel och en härlig höstsol strå

lade från fästet. Sommarvillorna stodo i all

mänhet tomma, men flaggor från flera ställen

gåfvo dock tillkänna, att inflyttningen ännu icke

var allmän.

Strax efter kl. 5 anläude Sköldmön till Drott

ningholm och landade vid kajen nedanför slot

tet, der gästerna mottogos af förete hofmar

skalken grefve A. von Rosen, ståthållaren öfver

ste K. li. Krön ooh konungens och drottningens

uppvaktning Bärnt fördes upp för den ståtliga

trappan till vestibulen en tr. upp, från sjösidan

räknadt, samt vidare ned i parken, sorn nu var

klädd i full festskrud mod spelande vattenkon

ster o. s. v. och derefter genom festvåningen.

Middagen var utsatt till kl. 6, och man hade

med afsigt så stålt Sköldmöns ankomsttid, att

gästerna skulle få tillfälle att taga slottet ooh

dess omgifuingar i något närmare betraktande

än som annars kunnat blifva fallet. Något se

nare anlände i vagnar de öfriga gästerna, och

på den utsatta timmen samlades alla i den

EhrenBtraleka salongen, der konungen sedermera

inträdde och förde dorn till den bredvid lig

gande matsalen, eller det stora galleriet, belä

get detta liksom det andra rummet i våningen

on tr. upp, örn man kommer från sjösidan, men

å bottenvåningen från gården räknadt. Här var

dukadt ett långt bord, sorn nästan löpte genom

salens hela längd ooh pryddes med dea dyr

bara brasilianska servisen ooh andra gedigna och

konstnärligt arbetade silfverpjeser, som endast

tagas fram vid högtidligare tillfällen.

H. m:t tog plats i högsätet och midt emot honom

hade förste hofmarskalken sin stol. Till höger om

konungen satt utrikesministern grefve Lewenhaupt

och till venster Förenta staternas minister härstä

des mr Thomas samt derefter, i följande ordning,

på den högra sidan, envoyén Barr, öfverståthållaren

frih. Tamm, Paymaster Woodhull, riksarkivarien

Odhner, Assisting Engineer Howell, kammarherre

Lövenskiold, Assisting Surgeon Stilt och major Gyl

lenram; samt pä den venstra: grefve Lagerberg,

medikalinspektor Clark, ståthållaren Ström, militär

attaché Mills, generalkonsul Elfving, kapten Mc In

tyre, kommendörkapten Rode, lifmedikus Westfelt.

På hofmarskalkens högra sida hade kapten Schley

sin plats samt vidare: grefve C. H. v. Rosen, se

kundlöjtnant Sebree, amiral Peyron, löjtnant Mc-Crea,

löjtnant Dunn, grefve Aug. Gyldenstolpe, v. konsul

Georgii, löjtnant Kraak. Till venster om hofmar

skalken suno: Chef Engineer de Volin, amiral Vir

gin, löjtnant May, hofstallmästaren Rudebeck, kapten

Coston, Ensign Welis, kommendör af Klercker, Assi

sting Engineer Salisburg, kapten Dyrssen.

Härtill komma de fyra uppvaktande hos deras

majestäter, så att middagsgästernas antal upp

gick till 42.

Middagen serverades efter följande mat

sedel:

Potage tortue clair

Bressoles de volaille å Ia Périgueax

Filets de saumon, S:ce champignons

Filet de boeuf å 1’Anglaise, Légumes

Supréme de gibier å Ia Varenne

Chaufroix de homards å Ia Parisienne

Gélinottes rötics, Salade

Artichauts, S:ce au beurre

Pouding å Ia Hanovrienne

Fromage, Beurre, Cakes.

Dessert.

Glaces Assorties

Compote, Petits gåteaux

Fruits.

Middagen intogs under den angenämaste stäm

ning. Något tal hölls icke. I stället drack

den höge värden med hvar och en af »Balti

mores» officerare, och otter middagens slut

förde koaungen sina gäster in i Carl Johans

eal n.

Främlingarna uttryckte lifligt sin tacksamhet

öfver det mottagande do här rönt samt uttalade

sin förtjusning öfver färdén, Stockholms örn

gifniogar och Drottningholms slott. Meningen

lär hafva varit, alt deras hemfärd skullo firas

medelst afbrännando af fyrverkerier, bengaliska

eldar och dylikt från åtskilliga sommarvillor

utm«d Mälaren. Mon örn någonting sådant kom

til, stånd, fiego åtmins:oue amirikanarue icko

fägua sig deraf; ty redan vid 8-tideu utbrodde

sig öfver sjön en stark dimma, hvilken sedan

så tilltog, att hvarje tanke på att anträda hem

färden sjöledes måste öfvergifvas. Konungen

lät d-rför beordra fram åtta ekipager, och i

dessa fördes gästerna sedan lyckligt och väl

till Stockholm.

ltiksdagsmunnavalet i Upsala.

Tullskyddsvunliga valmän voro kl. 5 i går

afton, på kallelse af rektor Hedenius och

bankdirektör Ulander, till ett antal af om

kring 150 samlade å Stora Gillesalen i Up

sala under ordförandeskap af prof. Sahlin.

Prof. Nordling föreslog prof. Boethius 6om

riksdagsmannokandidat och prof. Rydin, un

derstödd af erkebiskop Sundberg, ingeniör

Larsson. Andra kandidater nåmdes ej, utan

enades alla de närvarande om de båda nu

nämda, telefoneras till St. Dagblad.

Dramatiska teatern. (Stockh. Dgbld.)

Som från officerare på »Baltimore» uttryckts

en önskan att blifva i tillfälle att bevista

en föreställning äfven på Dramatiska tea

tern, har direktionen inbjudit officerskåren

att öfvervara Lördagens föreställning. In

bjudne äro äfven samtliga skandinaver bland

besättningen. Programet upptager »Förlåt

mig», »En räddande engel» och »En kopp

té».

Hr Emil Hillberg lider af en elak

artad halsejukdom, som gör att han näppe

ligen ännu på ett par veckor torde blifva

i stånd att återinträda i tjenstgöring.

Sollefteå—Hernösands jernvåg.

Hernösand den 17 September. Vesternorr

lands landsting har beviljat 100,000 kronors

anslag utan aktieteckning till den projek

terade jernvägen Sollefteå—Hernösand.

Blodsdådet vid Kungsgården. Stor

vik den 17 September. Föröfvaren af blods

dådet mot förman Jansson vid Kungsgår

dens valsverk, arbetaren Holmgren, har förut

varit behandlad för sinnessjukdom och an

ses brottets utöfvande vara en följd deraf.

Jansson har i dag införts till länslasarettet.

Hans tillstånd är oförändradt.

Öfverdådig framfart. Från Stock

holm skrifves i Dag. Nyh.: I går kl. något

före 1 på dagen bléf ett 63-åiigt fruntim

mer, fröken Emma Probst, boende i Svartens

gatan 20, öfverkörd af en tvåspänd s. k.

motioneringsvagn, från kronprinsens stall.

Olyckan tilldrog sig midt på den öppna och

rymliga platsen mellan Vasabron och stall

byggnaden. Den gamla kom att en stund

ligga under hästarne; en lycka i olyckan var

att ej vagnen gick öfver benno. Ena benet

hade dock blifvit svårt skadadt, så att hon

måste föras i en droska till Serafimerlasa

rettet. Händelsen gjorde ett ytterst pinsamt

intryck på åskådarne, och allmänna menin

gen var, att kusken farit fram alldeles oför

svarligt. Hans husbondfolk skall antagligen

dock ej försumma att lemna åt den gamla

den hjelp och ersättning för hennes lidan

den, som den slarfvige körsvennen ej kan

gifva.

— Öfverkörd af ett mjölkbud Lief i gåT

f. m. vid 11-tiden utanför huset n:o 38

Linnégatan en nära 3-årig gosse, Waldemar

E'rykholm. Ett af hjulen f(lck öfver den

lilles hals och skadade honom svårt. Dock

är han ännu vid lif samt vårdas i sitt hern.

Statsministern Hichters död.

Kristiania den 17 September. BYamlidne

statsministern Eichters syster, fröken Julia

Richter, offentliggör följande, som hon an

håller att äfven svenska tidningar måtte

återgifva:

»Då jag i Morgonbladet har sett införd en

uppsats ur Vestlandsposten, i hvilken på nytt

uppgifves att Björnstjerne Björnson, genom att

bringa till offentlighet bref från ulin numera

aflidne broder statsministern Richter dref honom

till förtviflan, kan jag icke underlåta att härom

inför allmänheten uttala mig.

Det är sant att det sorn Björnson skref gjorde

ett djupt sårande intryck på min broder; han

var vid den tiden och hade då redan lång tid

varit nervös och sjuk samt hade i följd deraf

ookså en sjuklig uppfattning af alif. Men d#t

var ingalunda orsaken till hans olyckliga död.

Dertill voro orsakerna helt andra.

Detta borde jag strax efter hans död hafva

omtalat, men att det icke skedde, kom sig deraf

att jag var sjuk. Sedermera tyckte jag det

vara för sent att orda örn saken, men då be

skyllningen nu åter kommer fram är det för

mig en bjudande pligt att förklara, ek att alla

menniskor få veta det: Björnstjerne Björnson

hade ingen skuld till min broders död.

Jag anser mig böra tillfoga att jag är för

vissad om att jag den tiden då jag var hos

honom i Stockholm, nämligen från julen 1885

ända till hans död sommaren 1888, var i be

sittning af hans fulla förtroende.»

Telegram.

Kejsarmötet.

Rohnstock den li September. Kejsar Franz

Joseph ankom kl. 4,30 e. m. och mottogs

vid bangården af Kejsar Wilhelm. Monar

kerna omfamnade och kysste hvarandra flere

gånger. Kalnoky och Caprivi helsades äf

ven hjertligt.

Tyskarne och slafhandeln i Östafrika.

Berlin den li September. »Reichsanzeiger»

meddelar:

Rikskommissariens ställföreträdare i Ost

afrika telegraferade i dag från Zanzibar, efter

anmodan att afgifva rapport, att han icke

utfärdat någon proklamation, som tillåter

slafhandel. Han skulle strax inleda under

sökning. Det vore otänkbart, att slafhandel

egt rum i Bagamoyo under medverkan af

embetsmän. Ilan skulle genast begifva sig

till Bagamoyo och derifrån skicka vidare

underrättelser.

Jernvägsoiycka.

Paris den li September. Å bangården i

Andelst sammanstötte i dag två tåg. Två

resande dödades; 12 personer, af hvilka 8

jernvägstjensteman, skadades illa.

Förenta staternas tullpolitik.

Boston den li September. Utrikesmini

stern Blaine har skickat Bostonklubben en

skrifvelse, hvari framhållas fördelarne af

tullagens klausuler angftends ömseeidighets

principsn. Dessas antagande garanterar

skyddssystemet, medan frihandlarne draga

fördel af deras förkastande.

Valen i Brasilien.

Rio de Janeiro den 17 September. Marin-,

utrikes

, justitie

, finans- och inrikesmini

strarne samt många förutvarande deputerade

hafva blifvit återvalde. Det nya katolska

partiet har lidit nederlag.

Från Argentina.

Buenos Aires den 17 September. Det ny

bildade kabinettet bostår af Cane* finans

ooh Pinego inrikesminister samt Kungs mi

nister för de offentliga arbetena. Doktor

Pläga reser den 1 Oktober till London för

att underhandla örn lån.

John Ericssons-monumenfet i Amerika.

Washington den 17 September. Senaten

har voterat ett belopp af 30,000 dollars till

uppresande af minnesvård öfver John Erics

son.

Koleran.

Rom den 18 September. »Agcnzia Ste

fani» meddelar från Massuah, att kolera ut

brutit 1 delar af landet vid Röda hafvet,

hvilka stå under italienskt beskydd. Hit

tills har dock icke något fall af kolera in

träffat bland trupperna eller bland derstä

des boende européer. Åtgärder äro vid

tagna mot farsotens utbredande. I medel

tal afledo 50 personer dagligen i Massuah

af kolera.

Från Frankrike.

Paris den 18 September. Freycinot mot

tog i går de främmande officerarne, hvilka be

vistat manövrerna. Ministern uttryckte sin

glädje öfvor officerarnes närvaro och hop

pades, att de skulle gifva sina respektive

regeringar gynsamma meddelanden om den

allmänna sympati, sorn mött dem öfverallt.

Kejsarmötet.

Rohnstock den 17 September. I dinérn

deltogö utom båda kejsarne äfven konungen

af Sachsen.

Handelstelegram.

Liverpool den 17 September. Bomull Om

sättningen 8,000 balar. Middling 5,s/i« d

Tendensen fast. ,

Glasgow den 17 September.

Tackjern: mixod numbers W 61 sh. 4 d.

London den 17 September.

Botsocker: 14 å 14l/8.

Råsocker: fast, lugnt.

Raflfinadsocker: god omsättning, tilltagande.

Neioyork den 17 Sept. den 16 Sept.

Bomull: middling 105/s c. 108/*

Hvete: loco 103 c. 103

» September 1023/s c- 101V*

» Oktober 103 V* c. 102Vj

» December 1067s c. 105*/*

Kaffe M 7.

Rio low ordinär Sept. 17,47 «• 16,42 c.

» Nov. 16,72 c. 16,72 c.

den 17 Sept. den 16 Sept.

172,70

169

164

t. 189

v ... 188,70

aj... 191,20

262: 75

173

169,20

164

188,50

187,70

190 50

262: 30

den 17 Sept. den 16 Sept.

Berlin

Råg: Sept.

—Okt 172,70

» Okt.

—Nov 169

» April—Maj 164

Hvete: Sept.

—Okt. 189

» Okt.

—Nov ... 188,70

» April—Maj... 191,20

Rubelkurs 262: 75

Hamburg

Knffe: Sept 90

» Dec 83

» Mars .....

7*»?4

» Maj 78'/*

Tendensen: lugnt fast.

Hamb.

-socker: Sept. 14,00

» Okt. 13,15

» Dec. 13,06

» Mars 13,377:

Tendensen: lugn.

897*

827*

787,

773/,

14,227»

13,30

13,227,

13,56

Landstinget.

Vi meddela här nedan fortsättningen af

de i går middag fönättade

Valen:

Styrelsen för uppfostringsanstalten för sinnesslöa

barn :

Ledamot: rektor E. Lagerberg, Söderköping, med

19 röster.

Suppleanter: kaptenen L. de Geer, Skälboö, och

kronofogden A. G. Hallin, Söderköping, hvardera

med 19 röster.

Ledamot i direktionen för räddningshemmet i

Folåsa:

Kabinettskammarberren frih. G. Lagerfelt på La

gerlunda med 15 röBter.

Komitén för den nya lasarettsbyggnaden i

Linköping:

Ledamot: riksdagsmannen G. Andersson i Him

melsby, med 29 röster.

Brunnslasarettets i Söderköping förvaltning:

Revisor: grefve N. C. Mörner, Herrborum, med

19 röster.

Suppleant: landtbrukaren W. Andersson på Brå

borg med 19 röster.

Landstingets småskoleseminarium:

Ledamöter i styrelsen: rektorn Öhr. L. Anjou,

Linköping, öfversten A. G. Örn, dito, bruksegaren

N. Fosser, Halleby, riksdagsmannen A. G. Petters

son, Hamra, med 29 röster hvardera samt bankdi

rektören Öhr. Eberstein, Norrköping, med 28 röster.

Lifränte- och kapitalförsukringsanstalten i

Linköping:

Deputerade för 3 år: godsegaren grefve L. Dou

glas, Gerstorp, öfversten A. G. Örn, Linköping, ma

joren A. Brakel, dito, riksdagsmännen J. Ericsson,

Norrby, och O. Larsson, Mörtlösa, läroverksadjunkten

M. Vallinder, Linköping, seminarieadjunkten A.

Cronvall, dito, organisten L. A. Törnvall i Heda

samt landtbrukarne A. M. Botvidsson i Wittinge ocb

A. J. Ydrén i Lagersnäs, Fr. Larsson i Hornstäfve

och F. G. Larsson i Eveboda med hvardera 26

röster.

Ledamot i inskrifningsrevisionen:

Öfverste A. G. Örn, Linköping, med 18 röster.

Suppleant: Apotekaren L. T. Brogren, Linköping,

med 18 röster.

Ledamöter och suppleanter i inskrifningsnämden:

(Alla för 2 år, der ej annorlunda särskildt är an

märkt.)

l:sta lif

grenadier regementet:

Lifkompaniet M 48: ledamot: landtbrukaren A.

Pettersson, i Tuna. Suppleant: landtbrukaren S.

Asklund på Förråd (1 år), godsegaren C. Rydberg,

Eksund.

Stångebro kompani M 49: ledamot: Landtbruka

ren A. Flink, Kattorp. Suppleant: landtbrukaren

A Olsson på Fillinge.

Kinds kompani M 50: ledamot: godsegaren gref

ve Falkenberg på Vesterby. Suppleant: landtbru

karen O. Nilsson i Harg.

Ydre kompani M 51: ledamot: kammarherren C.

Ridderborg på Ribbingsholm. Suppleant: landtbru

karen A. J. Ydrén, Lagersnäs.

2:dra lifgrcmdierregcmentet:

Lifkompaniet M 55: ledamot: landtbrukaren C.

O. Hagberg, Fyllingerum. Suppleant: landtbrukaren

N. Nilsson i Önsltter.

Vifolka kompani M 57: ledamot: godsegaren Axel

Danckwardt-Lillieström på Solberga. Suppleant:

landtbrukaren C. O. Pettersson i Norra Karleby.

Skeninge kompani JW 58: ledamot: kaptenen Aug.

Kugelberg på Linnevad. Suppleant: bruksförvalta

ren G. Andersson vid Boxholm.

Vreta klosters kompani Jl? 52: ledamot: landt

brukaren C. V. Andersson i Täcktö. Suppleant:

landtbrukaren C. Pettersson, Broby.

Motala kompani M 53: ledamot: inspektor C. J.

Hultin på Qvarn. Suppleant: landtbrukaren A. P.

Larsson i Rustninge.

Östanstångs kompani JYi 54: ledamot: bruksega

rén J. Klellgren på Reymyrc. Suppleant: landtbru

karen J. Jansson i Stora Sidus.

Vadstena kompani JW 59: ledamot: landtbrukaren

S. G. Larsson, Eveboda. Suppleant: landtbrukaren

A. J. Andersson i Örrnäs.

Samtliga med 31 röster hvardera.

Landstinget sammanträdde ånyo förliden

gårdag kl. 7 e. in., dervid samtlige leda

möter närvaro. Följande frågor förokommo;

Motala spirituosabolag.

1 otiligbet nied utskottas nu gjorda bem

slällau, bv*l3t Uridstliigot 6tt vägra nämda bo

lag ansvarsfrihet för uden 1 O:tt. 1888 — 1 Okt.

1889, enär bolaget icke tili laga fördelning öfvtr

lemnat desi vinet å ba dvin mel vio

, mari- och

iäskedryckor; skolande konungvna bvfallni gs

hafsandö örn detta lundstingbts boslut under

rättas.

Gamla lasarettstomten i Linköping.

Rörande delin» fiåga be a löt Ludstingei att, i

enlighet med uitkoitets hemställan, läggs för

valtningsutskottets ekrifveUo till handliDgarne.

Såsom bekant, hade numer* aflidne majoren

Svante Hjertstedt ir.köpt nämda tomt tor 60,000

kronor, derå redan 10 000 kronor voro afbetalta;

dock kunde hane rättsinnehafvare, med förlust

af tistnäinds belopp, lita köpet återgå; härom

hade man dock ingen visshet, hvadan du åt

saken intet kunde åigöras.

Dernäst beslöt landstinget

ali, i enlighet ui«d utskottets hemställan, be

myndiga förvaltningsutskottet att på kortare tid

få upptaga tillfälliga lån nti Östergötlands en

skilda bank, medelst kreditiv eller på annat sätt,

till belopp Bf boget 50,000 kronor.

Blindundervisningen.

I eulighet nied hvad vederbörande utskott

heoistält, boBlöt landstinget atl: a) Bevilja ett

förslagsanslag å 1,000 kronor att ställas till

domkapitlets förfogande för att dermed uoder

stödja fattiga, blinda barn, med 250 kronor för

hvarje; f) »Såta skrTFvoTsé' tilt domkapitlet härom;

samt c) lägga redogörelserna till haudlingurnu.

Döfstummeundervisningen.

Rörande denna undervisningaordnande — lands

ting-ta utan tvifvel vigtigaste fråga, referent

brukspatron Fosser — hade utskottet afgifvit {ol

jande, väl motiverade betänkande:

»Beträffande det af ombuden afgifna betänkande

och förslag angående döfstummeundervisningens ord

nande inom första distriktet har utskottet, efter

sorgfällig pröfning, kommit till den öfvertygelscn,

att det blifver i alla afseeuden fördelaktigast för

landstingsområdet att tiilböra detta distrikt. De

förmåner, som l:sta distriktet erhåller genom att

på föreslagna vilkor få öfvertaga institutet å Manilla

med dess solida, lämpligt inredda och väl under

hållna byggnader med god skolundervisningsmateriel

samt undervisningen ordnad efter lagens föreskrift

torde vara oemotsägliga, och blifver detta distrikt

härigenom jemväl befriadt från de ingalunda ringa

omsorger ocb kostnader, som eljest nödvändigt äro

förenade med denna undervisnings orduande.

Utskottet får derföre föreslå, att det af ombuden

upprättade förslag af landstinget för dess del god

kännes.

Utskottet anser sig jemväl böra tillstyrka lands

tinget att få de landstingsområdet tillhörande döf

stumma barn inom åldern 7—9 år, hvilka ej redan

åtnjuta undervisning, så snart som möjligt, eller

redan år 1891 begagna sig af den laudstiDgct i §

51 af lagen angående döfstummeundervisningen med

gifna rätt att intill höstterminen 1894 få dessa barn

underhållna och undervisade å Manilla mot en årlig

afgift af 300 kr.

Då enligt § 34, mom. 3 i samma lag laudstråget

eger att för hvarje till landstingsområdet hörande,

i dess döfstummeskola intaget barn bestämma en

viss årlig afgift, med hvilken föräldrar eller måls

män böra bidraga till en del af barnets kosthåll

vid skolan, och utskottet anser denna afgift böra

bestämmas till 50 kronor, kommer således lands

tingets årliga utgift för hvarje barn att under denna

tid blifva 250 kronor. Att redan nu noggrant be

stämma det antal dylika barn, som under år 1891

kan komma att hänvisas till Manilla, är tydligtvis

icke möjligt, men då, sedan allt kommit väl igång,

omkring 7 barn från landstingsområdet böra beräk

nas årligen komma att anmälas till undervisning,

ocb det väl får antagas att vid en första anmälan

antalet bör blifva något större än sedermera, anser

utskottet detsamma för år 1891 kunna beräknas till

10, för hvilkas underhåll och undervisning under

läsåret 1891—92 sålunda erfordras ett anslag af

2.600 kronor, af hvilket belopp dock endast hälften,

eller 1,250 kronor skulle belöpa sig på 1891.

Utskottet får derför* föreslå landstinget att be

vilja ett förslagsanslag för år 1891 af 1,250 kronor

för detta ändamål.

Då sålunda, enligt utskottets åsigt, alla 1 intag

ningBåldern varande döfstumma barn från och med

år 1891 böra intagas å Manilla, följer deraf att ut

skottet ej kan tillstyrka landstinget att åt andra

döfstummeanstaltar bevilja anslag i vidsträcktare

mån, än sorn oundgängligen erfordra» för fortsatt

undervisning af do landstingsområdet tillhörande

barn, som i dessa anstalter redan åro intagna.

Utskottet kan derföre icke Ullstyrka bifall till den

af styrelsen för Linköpings döfstummeanstalt gjorda

framställning annorlunda, än att ett lika stort belopp,

som för närvarande utgår till nämda anstalt, eller

1.600 kronor, under enahanda vilkor, som de nu gäl

lande, beviljas äfven för år 1891; hvarjemte ock, då

antalet af de landstingsområdet tillhörande barn,

som åtnjuta undervisning i Hjorted, numera nedgått

från 13 till 7, utskottet föreslår anvisandet af ett

belopp utaf 1,050 kronor att användas för dessa se

nare* fortsatta undervisning med 150 kronor för hvarje

barn, och sålunda till båda dessa anstalter samman

lagdt högst 2,550 kronor.

Beträffande samma styrelses begäran om ett för

slagsanslag för nästa år af 2,000 kr. för intagning

i anstalten af döfstumma barn från länet inom ål

dern 10—12 år anser sig utskottet, under erkännande

af det önskliga deri, att något kunde göras äfven för

döfstumma barn i denna ålder, dock icke böra sam

tidigt med de utgifter, landstinget måste vidkännas

för uppfostran af sina döfstumma barn i lagstadgad

ålder, ifrågasätta dessa utgifters icke obetydliga för

höjande genom att på detta sätt bereda undervis

ning jemväl åt barn, som hunnit öfver den ålder,

då undervisningen är obligatorisk; utan anser ut

skottet, att undervisningstillfälle lämpligast beredes

åt så många som möjligt äfven inom denna ålders

grupp antingen å Manilla, i den mån utrymmet der

städes tillåter sådant, och de här ofvan för år 1891

beräknade tio clevplatserna, der ej alla blifva upp

tagna af inträdessökande i åidorn 7—10 te, eller

ock i sinom tid i statens läroanstalt i Vadstena, der

döfstumma numera vinna inträde redan vid lyida

12 år.

Under sådana förhållanden anser utskottet lands

tinget icke böra utse styrelse eller styrelseledamot åt

Linköpings döfstummeanstalt.

Med afseende slutligen å hr K. von Wernstedts

motion om anslag för år 1891 af 2,000 kr. till läro

anstalten i Vadstena för öfveräriga döfstumma, har

det väl förefallit utskottet, såväl på grund af de

svårigheter, sorn under flera föregående år visat sig

att fylla dervarande lediga elevplatser som på grund

af det jemförelsevis stora anslag anstalten åtnjuter

af landstinget, som om detta anslag borde kunna

icke obetydligt nedsättas, men å andra sidan har

utBkottet vid det förhållande, att högsta åldersgrän

sen för inträde i anstalten från och med det nu bör

jade läsåret är nedflyttad till 12 år i stället för förut

varande 15, hvarigenom elevantalet helt visst åter

kommer att ökas, trott sig icke böra nu föreslå nå

gon nedsättning härutinnan, förut 2,000 kr., med

tanke äfven derpå, att, om alla elevplatser ej blifva

upptagna af döfstumma, som äro fylda 12 år, en

och annan plats der kunde beredas åt sådana barn

från landstingsområdet, hvilka äro i åldern 10—12

år, hvilket senare utskottet anser böra upptagas

ibland bestämmelserna för detta anslags beviljande.

Utan vidare diskussion biföll landstinget ds

uti ofvan anförda betänkande gjorda yrkanden,

dock naturligtvis endast i afseende & hvad

landstinget ankomme, enär 5 andra landsting

och 2 städer skola komma att tillhöra samma

distrikt. Landstrågot skulle sålunda komma att

deltaga i öfvertagandet af Manilla m. m. i Au

gusti 1894.

Söderköpings idiotanstalt.

I enlighet med utskottets hemställan beslöt

landstinget: att för år 1891 bevilja 6,200 kro

nor för anstaltens uppehållaude, att bevilja an

staltens styrelse full ansmrefrihet samt att lägga

professor N. G. Kiellbergs berättelse om an

stalten till handlingarna.

Föregående års (inslag utgjorde endast 5,700

kronor, men detta hade icke varit tillräckligt

för jordbruket vid Bossgård, deraf ännu ingen

inkomst kunnat påräknas.

Eugeniahemmet.

Enär 4 obotliga barn från länet redan voro

flerstädes intagna samt ansökningar örn ytter

ligare 8 barns intagande ti 1 hemmets styrelse

inlemnats, hemstälde utskottet, att ett anslag

af 500 kronor för år 1891 mätte boviljas hem

mets styrelse såsom bidrag till fatCga, obotligt

• juka barn från länets landstingsområde. Ut

skottets hemställan bifölls.

Folåsa räddningshem.

I enlighet med utskottets hemställan bevil

jade landstinget 1,530 kronor för år 1891.

Småskoleseminarium och handaslöjden.

I enfighet med utskottets förslag b slöt lands

tinget att bevilja: 4,000 kronor för upprätt

hållande af seminariet under åren 1891 —1895;

100 kronor för premi r år 1891 å 20 kronor

pr stycke; 500 kronor till befrämjande af

qvinlig handaslöjd; 4,000 kronor, att utgå med

minst 50 högst 150 kronor till goss slöjdens

befrämjande inora lands ingsområdet; 1,200 kro

nor för understöd &t skollärare, sorn önska ge

nomgå en kurs vid Nääs eller annat slöjdsemi

narium, å 75 kronor; samt 600 kronor för år

1891 att utgå till resa- och traktamentsersätt

ning åt en slöjdinspektör.

Rörande sistuämda anslag uppstod en stunds

disknssioD, dervid hr L. A. Thörnvall yrkade

anslagets indragande, hvilket emellertid bestreds

af hrr A. E. Petersson, Hamra, N. Fosser, A.

G. Örn och Johan Eriksson, Norrby.

Dessutom beslöts att skrifvelse skulle iflåtas

till Norrköpings gemensamma kyrkostämma örn

erhåliando af ett bidrag utaf 500 kronor för

hvartdora af åren 1891 — 95 till seminariet.

Länets folkhögskola.

Enligt utskottets hemställan beslöt tinget att

lägga styrelsens berättelse örn högskolans verk

eamhet under år 1889 till handlingarna.

Sjukvårdsafgifterna.

Enligt utskottets AS 3 (rerereut d:r Ar

. E.

Nyström) hemställan beslöt landstioget, att kr.

l, 987: 87 sjukvårdsmedel, hvilka icke kunoat

uttagas, skulle afkortas.

Legosängsafgifterna.

Enligt utskottets hemställan bestämdes l*gö

sängsafgiftr ina för länets samtliga lasarett för

ar 1891 till:

för l:sta klass . . . . 75 öre,

» 2:dra » 40 öre,

» enskildt rum ... 2 kr.;

samt för vård af sinnessjuka på Vsdstana lasa

rett :

l:sta klass . . . . . kr. 1: 50

2:dra » » 0: 75

Lasarettet i Linköping.

I enlighet med utskottets AS 3 hemställan

beslöt landstinget, utan diskussion och utan vo

tering, att doktor Wilh. Hallins lön skulle höjas till

3,000 kronor, deraf 1,000 kronor skulle utgå

såsom hyresersättning, enär d:r Hallins afsigt

voro att len

.na den nuvarande lasarettsläkarobo

stadon, som i många hänseenden vore olämplig

och otillräcklig.

Derefter uppstod fråga om försäljning eller

uthyrning af InBarettsläkarebostaden, hvarvid lands

tinget slutligen beslöt öfverlemna åt sitt förvalt

ningsutskott att tillsvidare uthyra nämda lägenhet.

Detta beslut föregicks af en stunds liflig diskus

sion, dervid hradstrågets beslut förfäktades af

G. Andersson, Himmelsby’

, öfverstelöjtuanten C.

Grill, brukspatron N. Fosser, Halleby, A. E.

Petersson, Hamra, A. P. Andersson, Brännestad

Lasarettsläkarnes löner.

Fråga hade väckts om förhöjning af lönerna

åt lasarettsläkarue N. E. Nyström i Söderköping,

G. Wallin i Vadstena ooh G. Strömberg i Fin

spång; och hado utskottet hemstält, att en löne

förhöjuing af 1,000 kronor måtte från och med

år 1891 tillerkännas doktorerna Nyström och

Wallin, hvilka tjenBtgjort i 23 och 18 år re

spektive, samt 500 kronor åt doktor Strömberg

att utgå från och med månaden då han tjonst

gjort såsom lasarettsläkare i Finspång under

10 år.

Rörande dessa frågor uppstod en stunds di

skussion :

Hr Q. Andersson, Himmelsby, tyckte förhöjningen

vara alltför stor, 50 procent af lönen, och anmärkte

att särskildt doktor Strömbergs arbete såsom lasaretts

l&kare i Finspång vore ganska ringa.

Hr Wilh. Wettergren, Boxholm, hvilken varit re

ferent i utskottet M 3 vid frågans behandling, tyckte

att iäkarnes framställningar borde beviljas, såsom

icke alls pretentiösa.

Hr L. A. Thörnvall, Heda, tyckte doktor Nyström

borde få 1,000 kr., Wallin 500 kr. och Strömberg

250 kr., beroende på den olika sjukbeläggningen;

gjorde för öfrigt intet yrkande.

Hr S. O. Larsson, Eveboda, upptog Thörnvalls på

ståenden och yrkade 1,000 kr. åt Nyström, 500 åt

Wallin samt 250 åt Strömberg.

Hr C. O. Ragberg, Fyllingarum, yrkade bifall till

utskottets förslag; likaså

Hr Gustaf Andersson, Kohlstad.

Sedan diskussionen slutats, begärdes votering,

dervid hr S. G. Larssons yrkande med 31 röster

mot 29 blef landstingets beslut rörande herrar

Nyström och Wallin, hvarjemte doktor Strömberg,

i enlighet med brukspatron Örwalls på sistone

framBtälda förslag, beviljades ett ålderstillägg

från och med år 1891 af 600 kr.

Vadstena lasarett.

I enlighet med utskottets förslag beviljade lands

tinget 4,000 kr. för anbringande af plåttak å

Vadstena lasarett.

Samtliga lasaretten.

Oafsedt några mindre betydande anmärkningar

rörando lasaretten i Söderköping, Vadstena och

Roijmyro hemstälde utskottet As 3 örn ansvars

frihet åt samtliga lasaretsdirektioner i länet, och

blef denna hemställan af landstinget godkänd.

Brunnslasaretten.

Ansvarsfrihet beviljades vederbörando för 1889

års förvaltning ooh räkenskaper äfven hvad an

går Westringska donationsfonden i Linköping.

Nästa sammanträde skulle hållas kl. 10

f. m. i dag.

Teaterbref frän Paris.

Till »Berlingske Tidendev skrifves från

Paris den 14 dennes:

Teatersäsongen 1890—91 har utsigt att blifva

betydligt intressantare för de lyriskn scenerna

än under de närmast föregående säsongerna. Så

t. ex. skall Paris ändtligen i år blifva riktad

mod den Théåtre lyrique, om hvilken under de

två eller tre sista åren varit så mycket taladt.

;

Så

Af en sådan scen har Paris också länge haft

allvarligt behof. Den stora operan framför i

regeln blott elt större nytt arbete för hvarje

säsong samt hvarannan säsong tillika en mindre

opera oller ballet, och örn än Opera Gomique

är något mor frikostig med att framföra nyheter,

kan det dock långt ifrån förslå mot hvad som

producerss; de yngre kompositörerna hafva också

länge bittert beklagat sig. Det har talats om

en Théåtre lyrique, som skulle åstadkommas af

privata personer ooh ledas af Garvalho, som i

eh följd af år roed myckon skicklighet styrt

Opera Gomique, men som efter denna teaters

brand måste afträda från sin ställning. Det är

dock icko Carvalho, utan on för parisarne hittills

obekant entre prei. ören Verdhurst, som lyckats

samla nödigt kapital, hvilken skall styra den nya

yriska scenen. Verdhurst har icke inlåtit sig

på att uppföra någon Dy teater, utan har helt

enkelt förvärfvat Edenteatern, sorn under de se

nore åren blott fört en bekymmersam tillvaro,

sedan de italienska balletter, som under Eden

teatorns första år utgjorde den väsontligaslo de

len af ropertoiren, förlorat sin dragningskraft

och nflösls af utspelade operetter, ofta med myc

ket bristfälligt återgifnn, och larfliga varieté

föreställningar. Verdhurst har naturligtvis låtit

företaga några ombyggnader; mon om detta är

tillräckligt, får tiden visn, ty akustiken har all

tid varit mycket bristfällig i Eden, som ju icke

är uppförd med operan för ögonen. Föreställ

ningarna skola begynna i Oktober med S:t Saéns’

i Paris icke förr uppförda »Simson och Dolila»,

hvari hufvudpartierna skola utföras af den ypper

lige tenoren från Opera Comique Talazac och

Rosine Bloch. Derefter följer Bizets »La jolie

fille de Perth* med den framstående tenoren

Eogel och den omtyckta sångerskan Cecile Mé

zeray. Don första egentliga nyheten blir ett

arbete af en yngre kompositör Bruneau »Le réne»,

hvartill texteu, som är lånad från Emile ZolaS

mycket idealistiska roman med detta namn, är

skrifven af den skicklige librettisten Gallet.

Detta arbete skall vara mycket originelt; Verd

hurst sjelf menar, att antingen skall det göra stor

mande lycka eller också fullkomligt falla igonom.

För öfrigt har han aDtagit flera andra arbeten,

bland hvilka kunna nämnas en ny opera »Gwond

done» af Chabrier samt en mycket uppsluppen

Opéra Comique »Lea chansons nouvelles* med mu

sik af Bordier och text af Moreau, ballet med

text af Catull Mendes *L*s Formoses» o. s. v

Det bör framhållas, att Verdhurst ämnar in

föra vida flera billiga platser, än de tvänne an

dra lyriska scenerna förfoga öfver.

På den stora operan har man haft tvänne

helaftonsoperor att välja på för denna säsong,

nämligen Reyers i Bryssel med så mycket bi

fall uppförda »Salambo» och ett nytt arbete af

Massenet *Le mage*. Man har ändtligen be

stämt sig för det senare ocb begynt instude

ringen, så att denna opera antagligen redan i

November skall kunna uppföras. Don eljest så

enformiga operasäsongen tecknar sig till att

blifva något fiffigare, i det direktörerna Ritt och

Gailhard, hvilkas kontrakt med staten utlöper i

November 1891, önska låta de stora sueoes’erna

från sin sexåriga ledning af operan passera revy

för publiken, som sålunda under loppet af sä

songen åter skall få tillfälle alt höra Massenets

*Cid*, Reyers »Sigurd» och Paladilhes vPatrie».

De tvänne direktörerna kunna icke glädja sig åt

någon stor popularitet, men i stället hafva da

förstått att förtjena penningar (särskildt hado de

synnerligen storartade inkomster i fjol under

verldsutsiällningen), hvilket är en stor sällsynt

het vid lednrågen af den stora operan. Denna

scen är öfverhufvud mycket svår att leda; »rå

Théåtre francois est notre Jierté; i Opéra est no

tre luxe*, säger sorn bekant det gamla franska

ordspråket. Och operan är verkligen en dyr

lyxartikel; man har försökt styra denna scen än

direkt genom »ministeriet för do Sköna kon

sterna», än genom cn of staten utnämd direk

tion, som med vissa förpligtelser och med en

årlig subvention, hvilken för närvarande belöper

sig till 800,000 francs, öfvertog styrelsen för

egon räkning; roen hur man än vändt och

vridit sig, har man icke varit lycklig. Operans

skuld har beständigt vuxit. Ritt och Gaillard

hafva dock som sagdt förtjent mycket pennin

gar ; men detta har dock samtidigt inverkat på

den af dem ledda sceneD, och deras styrelse

har också under de senare åren varit föremål

för en mycket häftig och skarp kritik. I huf

vudsak har kritiken rätt; det kan nämligen icke

förnekas, att direktionen af motvilja att betala

höga löner ofta låtit hufvudpartien sjungas af

konstnärer, som ioko passade på en verldsstads

första lyriska scen, att repertoaren är odrägligt

enformig och att materialet blifvit alltför starkt

medtaget. Direktörerna önska dock, såvidt jag

vet, att få sitt kontrakt föruyadt; kanske är det

derför, som de i år engagerat den mycket fram

stående konstnärinnan Rose Caron, hvilken för

ett år sedan i vredesmod lemnade operan och

som sedermera sjungit på Théåtre de Ia Mon

naie i Bryssel, der hon »kreerat» Salambo. Ma

dame Caron skall första gången uppträda i don

roll, hon förut sjungit i »Sigurd».

Förutom »Le Mage* skall möjligen stora ope

ran presentera ett två akters arbete *Tarnara*

med musik af Bourgault-Ducoudray, text af Gallet.

Hvad nu Opéra Comique angår, blir denna

scens Dyhet en treakters opera »Benvenuto Cel

liniv? med musik af Diaz och text af Gaston

Hirsch. Den berömde italienske bildhuggaren

kommer alltså år 1890 att figurera på de båda

stora lyriska scenerna, i det han äfven är en af

hufvudfigurerna i S:t Saéns’ »Ascanio» på den

stora operan; men medan han i S:t Saéns’ opera

är en mogen man, är det en episod af hane

ungdomslif, som inspirerat textförfattaren till det

nya arbetet. »Benvenuto Cellini» skall säker

ligen i en mycket snar framtid komma att upp

föras ; under vinterns lopp hoppas man vidare

kunna presentera ett annat stort arbete *En

guerrande» med musik af Ohapuis ocb text

af Bergerat och Wilder. Af komiska operor i

ordets egentliga betydelse har man antagit en af

Leneke och Matrat företagen bearbetning af Reg

nards uppsluppna lustspel *Les folies amoureuses».

hvartill Pessard skrifvit musiken. För öfrigt har

Opéra Gomique flera större arbeten liggande,

hvaribland kan nämnas »L’ Ondine* af Bosenlec

ker och »Le Marchand de Venise» af Doffés.

Operetten förlorar mer och mer terräng; af

de nya, som komponeras, är det blott mycket

få, som falla i publikens smak, och af repriser

är det egentligen blott Offenbacbs hästa arbeten,

som samla godt hus. De tre parisiska scenerna

Folies-Dramatiques, Bouffes-Parisiens och Nott

veautés, som företrädesvis odla denna konstart,

hafva alla tre i år beslutat sig för att låta den

gammalmodiga vaudoville’n med sång intaga en

framstående plats på repertoiron. Den skicklige

kompositören Lecoq, som under detta år icke

låtit höra af sig, skall dock under denna säsong

åter infinna sig med en nyhet, enär han kompo

nerat musiken till on stor militär vaudeville

»IyEgyptiennev, som om några månader skall

uppföras på Folies-Dramatiques med den talang

fulle Milly Meyer i hufvudrollen.

Sida 4

JSUBBKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen den 18 September 1890.

En underbar räddning.

Dot galiziska petroleumdistriktet ber nyligen

varit skådeplatsen för en tilldragelse, om hvil

ken de mest motsägande berättelser nått fram

till offentligheten. Det sades, att 71 personer

skulle ha omkommit vid en brand i en grufva

i närheten af Boryslow. Denna eldsvåda har

visserligen ej kraft något menniskolif, men sant

är, att 71 personer i tolf timmar sväfvade i

den största lifsfara och endast genom uppbju

dande af nästan öfvermenskliga ansträngningar

kundo räddas från en säker död.

Skådeplatsen var petroleumgrufvan »Wolanka»

vid Boryslow. På eftermiddagen kl. 2 upp

etod, af äenn okänd anledning, eld i det af

trä uppförda pannhuset, i hvilket don ångpanna

gern dref vattenpumpen, ånghissiDrättningen och

ventilationsmaBkinen var uppstäld. Bedan i

Barnraa ögonblick sorn elden utbröt, sväfvade

arbetarnas lif i fara. Ångbissen och ventila

tionen upphörde att göra sin tjenst. På grand

häraf voro arbetnrue instängda i grufvan, sorn

låg 120 meter under jorden. Ooh dot var

ännu inte allt; ty d& ali tillförsel af frisk luft

upphörde, sväfvade arbetarno i fara att qväfvas

i den af gas förpestade luften. För att dock

uppskjuta denna eventualitet åtminstone några

timmar, lät arbetsförmannen Cichon föra ned

sig i djupet genom en vanlig hiss. Arbotarue

bade då ännu ingeu aning om den fura sorn botade

dem. Arbetsförmauneu lät kalla ut dem alla

från de olika arbetsplatserna ocb samlade dem

i ulgångsschaktet, der luft äcnu strömmado iu

genom ventilöppningen. Dock gingo ännu två

timmar, innan man kunde skrida till det egent

liga räddningsarbetet, dot att hissa arbetarne

upp ur scabtot. Branden i paonhusot måste

enligt all mensklig beräkning förorsaka paDnans

explosion. Denna var på alla sidor crogifven

af lågor, oob med hvarje ögenblick förstärktes

trycket af den i densamma inslutna ångaD.

MaskinmästareD, sorn viste att pannväggnrne ej

kunde motstå mera än nio atmosferers tryck,

stod maktlös gentemot faran. Då monometern

redan visade ett tryck på 8 atmoBferer räddade

häri sig ur det brinnande huset oob meddelade

chof-iogeniören Jauiszewski, att pannan kunde

springa i lnften hvilket ögonblick som helst.

Dermed skulle ookså alla deras öde, sorn be

funno sig i schaktet, vara afgjordt. Örn pan

nan sprang, rn&ste onndgäugligon all gas antän

das ooh en förfärlig gasexplosion skulle inträffa.

Ka stor mängd menniskor stod omkring det

brinnande pannhnsot utan aning örn don farn

sorn äfven botade dem. Maskinisten gaf ge

nast gendarmerna order att göra platsen ren

och beslöt så att lugDt afvakta explosionen.

Då hände något, sorn temligen ofta inträffar,

då trycket i en ångpanna blir för starkt. De

B. k. »Maonslöcher», de öppningar i pannväg

gan.o, genom hvilka arbetarno stiga ned för att

rensa pannan gingo upp i lödningarna. Hvisa

lande flög ångan ut; genom en tillfällighet bade

od förfärlig katsatrof afvändts. Nu kunde också

elden släckas, ocb man kunde tänka på arbe

tarnes räddning.

Deras ställning var förfärlig. För hvarje qvart

sorn gick blef luften i schaktet allt sämre ocb

sämre. Ur schaktets väggar ocb de djupare

liggande petroloumsgåDgarne trängde giftiga

qväfvande gaser. Det gamla nedstigoingssebnk

tet kunde omöjligen tillföra fiisk luft nog åt do

på ett trångt ställe sammanstafvade menniskorna.

Ventilatorn arbetade ej mer; det fans ej längre

det drag som eljest strök genom gångorne ooh

dref bort gasen. Hvar och en af de instängde

arbotarue kunde noggrant beräkna huru länge

lifvet ännu kunde frestas på detta sätt. Andt

ligen efter två timmar, under hvilka de instängda,

som ej hade någon aning om den långt mera

hotande fara de varit utsatta för, m&ste tro, att

mati hade glömt dem deruppe, blef den vvinsch,

i hvilken Cichon kommit, nedfirad. Alla stör

tade mot den, alla villo med, oaktadt den en

dast rymde eu. Med stor möda lyckadeB det

de besinningsfulle bland arbetarne att lugna

sina kamrater. En menniska kom i korgen och

hissades upp. Så åter en. För hvar ooh en

dröjde det sex minuter — och 71 skulle räd

das! I ständigt stigande ångestfull spänning

väntade do qvarvarande att korgen skulle komma

ned igen. Allt mer tyngde luften på bröstet;

mora ooh mera pipando trängde andredrägten

öfver doras läppar.

Då inträdde ännu eu fara. Vattenpumpen

hade på flere timmar ej kunnat arbeta, ocb

grundvattnet började stiga betänkligt. Städse

mattare och mattare lyste lamporna, som ej bade

luft nog att brinna, och till slut slooknade de.

Och då korgen nu sänktes ned till schaktets

botten, halp ej något besinningsfullt tilltal. Alla

Btörtade fram, ooh en förtviflad kamp uppstod

för lifvet. Den Born bäst med Däfven kunde

häfda sin rätt att lefva blef den som hissades

upp. Denna strid i mörkret försenade natur

ligtvis räddningsarbetet. Oupphörligt arbetade

•winschen, oupphörligt bytte manskapet vid biss

iDrättningen om, men den kunde ej längre nöja

elg med sex minuter, den tog tio, femton. Kl.

två på morgonen, tolf timmar efter brandens

början, var den sjuttiondeförste arbetaren räd

dad. Han ooh alla do andra, som befordrats

upp under loppet af don sista timmen, voro för

färligt utmattade. Mångå folio vanmäktiga om

kull, många insögo den friska luften med van

vettig begärelse och andra voro sorn berusade.

Flere af arbetarne ligga sjuka efter den för

färliga katastrofen.

En röd hörtest.

("Ur »En engelsk polistjenstemans anteckningar

af Vick Donovan.)

Forts, och slut fr. n:r 214.)

Jag granskade trapporna noga bela vägen ner. På

en afsats vid mrs Rennies dörr och på de närmaste

stegen fann jag tydliga spår af blod, som härrörde

från mördarens stöflar, då han gick derifrån. Jag

sopade upp litet af den blodfärgade sanden och gömde

det.

Ett så fasaväckande brott i staden vållade natur

ligtvis mycken upphetsning, som räckte lång tid; men

fjorton dagar förgingo, utan att man häktade någon.

Detta kom sig särskildt deraf, att det ej kunde lem

näs den ringaste beskrifning på mördaren, då ingen

hade sett honom gå in tillsammans med mrs Rennie.

Jag anBåg, att han var en kraftfullt bygd man med

rödt skägg.

Allt eftersom tiden gick och vi ej kommo till nä

got resultat, blef mr Wilsson retlig och otålig, ehuru

jag sade honom, att jag förr eller senare skulle få

mördaren häktad. Men han tycktes tro, att en med

lem af spanande polisen mäste vara begåfvad med

öfvernaturliga egenskaper och måste kunna spåra

upp brottslingar, liksom blodhundar kunna vädra

blod. Vi kunde ingeDBtädes finna någon handling

eller något testamente, och ingen sakförare hade

Bkrifvit något testamente åt henne. Wilson visste

ej något annat om sin syster, än att hon varit be

gifven på starka drycker, och han intresserade sig

på det hela blott för hennes lösegendom och pen

ningar, ty han var säker örn att hon hade en mängd

kontanta penningar liggande, derför att hon blott

gjorde Blut på en ringa del af sin årliga Inkomst.

En dag då jag stod inne hos mr Wilson, korn en

karl in i samma rum för att fråga mr Wilson om

något. Jag betraktade honom noga och häpnade öf

ver att finna, det han passade in på den föreställ

ning, jag bildat mig om mördaren. Han var en

starkt bygd man, omkring tre alnar lång, bredaxlad

och hade rödt skägg. Hans ansigte förrådde, att

han emellanåt begagnade mycket spritvaror. Eljest

fans det intet anmärkningsvärdt hos honom; han var

blek som de fleste skräddare och dragen buro detta

något sorgbundna uttryck, som är egendomligt för

folk med detta handtverk.

»Hvem var det?» frågade jag mr Wilson, då han

gått.

»Han år cn af mina böste gesäller, och det gör

mig ondt, att jag nu skall bli af med honom, för

han sa’ mig för några dagar se’n, att lian skulle

resa till en bror i Australien. Han har bara ett fe),

och det är, att han super litet och är häftig.»

»Hvad heter han?»

»George Fraser.»

»År han gift?»

»Det tror jag inte; han bor hos sin faster.» Efter

det han derpå under tystnad betraktat mig några

minuter, började han skratta och utbrast:

»NI tror väl ändå inte, att Fraser är mördaren?»

»Han gjorde i alla händelser det intrycket på mig,

att han nog kunde vara i stånd att begå ett mord»,

svarade jag försigtigt.

Mr Wilson teg ett ögonblick och anmärkte sedan)

»Denne karl är den skickligaste gesäll, jag någon

sin haft. Jag bar erbjudit mig att fördubbla hans

lön, men han vill inte.»

»Kände han er syster?»

»Ja, under tre eller fyra år, se’n han kommit till

mig, besökte hon mig ofta, och ibland skickade jag

Fraser med ärende till henne. Men det är flere år

sedan.»

Då jag steg upp för att gå, frågade jag mr Wil

son, örn han trodde, att Fraser kände mig, men Wil

son var öfvertygad örn, att han ej visste, hvem jag

var. Sedan jag fått mannens adress, gick jag min

väg mod en stark aning örn, att jag ändtligen vore

på rätt spår, och jag grundade min misstanke på,

att Fraser var en kraftigt bygd man med rödt skägg.

Det var visserligen ett ringa bevis. Men Fraser

hade nu för afsigt att efter tio års tjenst och med

en god lön, som han kunde få fördubblad, resa till

Australien: det var ett större bevis. Han var be

kant med mrs Rennie och hade ett häftigt lynno.

Dessa omständigheter försökte jag att lägga på våg

skålen mot det osannolika i, att han skulle vara

mördare, och jag tyckte, att skålen lutade starkt åt

ena sidan. Jag gick derför genast bort till hans

bostad vid Canongatc; den låg ej långt från mrs

Rennies hus, och detta var åter ett bevis. Han

bodde i femte våniDgen hos en faster. Innan jag

gick upp dit, köpte jag ett par stöflar. Jag frå

gade fastern, om George Fraser var bemma. Hon

svarade naturligtvis nej; jag säde då, att jag hade

ett par stöflar till honom och att jag skulle reparera

de gamla.

Fastern blef litet öfverraskad och genmälde:

»Det känner jag inte till. Men örn han har an

modat er att laga hans gamla stöflar, är det bäst

qtt ni kommer in och letar reda på dem, för jag

vet inte, hvilka det är.»

Hon förde mig in i hans sängkammare, der det

var ett djupt skåp i väggen. Hon öppnade skåpet

och visade mig tro eller fyra par stöflar. Jag skulle

önskat att få ta kläderna, som hängde der, i när

mare skärskådande, men jag mäste inskränka mig

till att framtaga det ena paret stöflar efter det an

dra, tills jag slutligen fann ett med fläckar pä lä

dret. Jag svepte in dorn, tackade qvinnan och skyn

dade till miD vän professor Archer, den vidtberömde

kemikern. Han undersökte Btöflarne genast; smut

sen under sulorna skrapades af och jemfördes med

den, jag fann i mrs Rennies hus. Då professorn

undersökt den genom ett mikroskop, uttalade ban

som sin öfvertygelse, att sanden från trappan var af

enahanda slag. Örn fliicbarne på stöflarnes öfver

läder kunde han bestämdt säga, att de voro af blod;

men det kräfde en noggrannare undersökning för

att afgöra, om det var menniskoblod. Jag kände

emellertid, att jag hade fått ett nytt bevis, ocb jag

Akte genast till polisvaktkontoret, derifrån jag fick

två civilklädda konBtaplar mod mig bort till mr Wil

son. Jag sade honom i korthet, att jag hade skäl

till att misstänka Fraser för mordet och att jag

skulle häkta honom, hvarför jag uppmanade honom

att låta inkalla honom. Detta skedde, och Fraser,

som ej anade något, kom smågnolande in. Jag gick

genast fram till honom och sade:

»Jag häktar er som misstänkt för att ha mördat

mrs Rennie.»

Mördaren vacklade, och hans ansigte blef askgrått.

Derpå ville han springa ut, men mina håda med

hjelpare grepo honom, och vi lade handklofvar på

honom. Under det han skar tänder och stönade

tungt, ropade han med af raseri skälfvande röst:

»Åsna! Du skall dyrt få umgälla detta 1»

Jag log åt en dömd mans hotolser, ty mi var jag

säker om, att han var gerniugsmaunen. Vi förde

honom genast till fängelset; under vägen yttrade

lian ej ett ord. Jag skickade nu bud efter professor

Archer, och när han infunnit Big, framtog jag den

röde hårtesten. Då Fraser Båg den och gissade vår

afsigt, blef han rasande som ett vildt djur och hans

ansigte hade ett fasaväckande uttryck. Detta stärkte

ytterligare min öfvertygelse om att han var mör

daren, ty endast en sådan menniska kunde utföra

ett så hemskt illdåd. Det behöfdes sex starka kar

lar för att hålla honom, och vi måste binda fast

honom vid cn bänk.

Det visade sig, att bårtestame och skurkens skägg

hade alldeles samma färg. En noggrann undersök

ning på FrascrB kind visado också, att något af

hans skägg blifvit bortryckt; det fans nämligen små

bulnader, dej- det hade setat. Vi undersökte der

efter i hans bostad, men fannö intet af de stulna

sakerna, och hans kläder voro ej blodfläckiga. Detta

var visserligen en missräkning, men jag hyste lik

väl ej något tvifvel örn, att vi fått fäst rätte mannen.

Ilan blef snart förhörd, och dessförinnan hade vi

samlat så många bevis mot honom, att det ej kunde

vara någon tvekan om, att han var geruingsmannen.

Han dömdes derför till dödeD.

Under mångå dagar, etter det han fått sin dom

bibehöll han sitt mörka otillgängliga väsen och tyck.

tes vara utan hvarje bättre känsla. Men allt efter

som dagen för afrättningen nalkades, blaf han mer

och mer förtviflad, och slutligen, då han natten före

afrättningen hörde schavotten resas, bekände ban

allt för den prest, som ban låtit hemta. Han hade

länge haft ett »förhållande» med den mördade qvin

nan, som gaf honom penningar. Han visste, att

hon bade mycket af sådant hemma hos sig, och han

hade ofta känt sig frestad att stjäla dem. Dea qväl

lcn, då han mördade henne, begärde han en ansen

lig summa af henne, hvilken hon vägrade att gifva

honom. De grälade, och i ett ögonblick då hon

vände ryggen åt honom, grep han plötsligt ljussta

ken ocb slog benne i bufvudct för att bedöfva henne.

Men hon fick tag i hpeom, och mi följde flen gräs

liga tvekamp, sorn varade öfver en half timme. Ilan

fann många hundra pund sterling i guld utom hen

nes värdspapper, hvilka han gräfde ned under käl

laren i sitt hem. Kläderna, han haft på sig, Born

voro mycket genomdränkta af blod, skar ban i bi

tar och brände upp, men han glömde stöflarne och

hade aldrig kommit att tänka på den Bkäggtest,

som så väsentligt bidrog till uppdagandet. Hans

afsigt var att resa till Australien, för att der

njuta af blodspenningarne. Planen var väl uträk

nad, men härndén förföljer dea, som utgjuter en

agnans blod; jag var endast hennes redskap. Pen

ningarne CÄh Dapperen öfverlemnades naturligtvis

till mr Wilson; nar I'*0 Magalade sin rättighet till

dem.

' (6. H. T.)

Rättegångs- och Polissaker.

Förskingring. Handelsbiträdet P. A.

Carlsson, född 1871 i Algutsboda församling af Kro

nobergs län, stod i går inför rådhusrättens i Stock

holm fjerde afdelning häktad och tilltalad för för

skingring.

Carlsson hade sedan den 17 Augusti 1889 för sin

principal, handlanden J. G. Jonsson, 21 A. Högbergs

gatan, å räkningai uppburit i 23 olika poster 1,721

kr., hvilka penningar han icke redovisat. Dessutom

hade Carlsson uppburit och förskingrat 709 kr., för

hvilka han lemnat sin principal som godtgörelse en

revers å 200 kr. samt en lösöreköpsafhandling ly

dande & 554 kr.

Carlsson, Born erkände brotten, uppgaf att han

användt 700 kr. till sin bosättning och 1,000 kr.

för reseomkostnader.

För vidare ransakning uppsköts målet på 8 dagar.

I tryckfrihetsmålet mot Ystads

Allehanda, dervid juryn, såsom förut om

talats, förklarade åtalade artikeln brottslig, föll 1

förgår domstolens utslag, meddelas från Ystad,

och dömdes ansvarige utgifvaren, redaktör Sjöström,

att böta 125 kr. dubbelt, att till bäranden, barnmor

skan Helene Berggren, lemna en skadeersättning af

300 kr. samt att betala hennes rättegångskostnader

med omkring 200 kr.

Knif skärning Från Göteborg skrifves i

G. H. T.: Natten till Lördagen den 6 Sept. vid

12-tiden blef bokhållaren David Kjellin i Allén

utanför iDgången till Trädgårdsföreningen tilldelad

kuifhugg i ansigtet och ä ena armen.

Såsom misstänkt härför hade brädgårdsarbetaren

Rudolf Emil Johansson anhållits.

Vid med denne anstäldt förhör har han uppgifvit,

att han kommit gåendo Allén fram i sällskap med

en annan person; att han utanför Trädgårdsförenin

gens ingång sett några personer gräla med hvaran

dra; att den Johansson åtföljande personen hade

yttrat något till de grälande, hvaraf fyra följt efter

Johansson och hans sällskap.

Johansson hade fått två slag i ansigtet, så att han

föll till marken. Sedan han rest sig upp, hade han

dragit knifven och utdelat ett hugg mot cn närstå

ende person, som då slog till honom öfver armen,

så att han tappade knifven. Derefter hade ban ta

git till flykten och ett stycke förföljts, utan att dock

upphinnas.

Målet blef i går af poliskammaren remitteradt till

rådhusrätten, och tilläts Johansson att vistas på fri fot.

Sjöfartsunderrättelser.

Inktarerade:

Specifikation af ångaren Östersjöns last från Lybeck:

C. O. W. Sandberg, 34 fat toppsocker; A. Ander

sén & Komp., 12 kolly diverse; R. Wahrens bo

lag, 2 balar ullgarn; Wenerbom & Komp., 1 bal

ullgarn; C. G. Lindeberg, 1 låda ur; G. Hydén,

1 låda skjutgevär; C. O. Andersson & Komp., 1

kolly färg och fernissa; G. C. Nyström, 2 kolly

humle; G. Liljegren, 1 paket snören; Norrköpings

Tapetfabrik, 1 låda bronspulver; Lennmalm &

Komp., 2 fat olja; H. Asklund, 1 hal konstull;

Schutz & Lundgren, 12 balar d:o; L. Thunström,

1 bal d:o; Ströms bolag, 7 balar d:o; V. Anderson,

2 balar d:o; P. Janson & Komp., 2 balar d:o; K.

Hagberg, 2 balar d:o; A. V. Svenson, 52 kolly

hudar; G. V. Rundström, 1 låda patroner och

knallhattar; J. Schlesinger & Komp., 3 kolly väf

nader; Ph. Petri & Komp., 1 låda papper; Gamla

bro bolag, 3 lådor ullgarn; G. M. Isberg, 2 lådor

diverse; bolaget Hallen, 1 bal ullgarn; Engberg &

Johnzon, 25 lådor stärkelse; P. Janson & Komp.,

3 kolly transitogods; G. Wiechel, 1 låda vin;

Hultman, Åderman & Komp., 3 lådor patroner

och knallhattar; Fiskeby bolag, 2 balar maskin

delar; C. H. Mörner, 1 låda apoteksvaror; Lito

grafiska bolaget, 2 lådor papper, 23 kolly färg;

F. O. Stockenberg, 1 låda diverse.

Specifikation af ångaren Gienlivcts last från Liver

pool: Kullin & Rydelius, 25 fat sirap; P. J. A.

Holmberg & Komp., 250 fat d:o; C. Nelin &

Komp., 89 fat d:o; A. Engberg & Komp., 248 fat

d:o; Bomullsväfveribolaget, 1 bal bomullsgarn; P.

A. Enhörning & Komp., 34 fat soda; P. Janson

& Komp., 200 balar bomull; Bomullsväfveribolaget,

50 balar d:o; Bergs bolag, 250 balar d:o; Holmens

bolag, 100 balar d:o; J. Ringborg, 524'7 m tons

stenkol.

Specifikation af ångaren Lilys last från Köpen

hamn: Albert Anderson, 3 balar kaffe; A. Johans

son & Komp., 3 fat olja; W. Böttiger, 1 fat soc

ker; Lennmalm & Komp., 1 låda bindgarn; L. G.

Forsberg, 2 kolly diverse; H. Asklund & Komp.,

3 balar konstull; J. Nilsson, 5 fat tran; A. Wes

sén, 3 fat vin; Norrköpings Fröhandel, 2 lådor

diverse; F. O. Fäldt, 2 lådor d:o; Scherini &

Komp., 15 balar anis; Ida Gustafson, 1 låda di

verse; P. Janson & Komp., 1 bal väfnad; Norrkö

pings gasverk, 1 låda maskindelar; E. Beckman,

1 kolly väfnad; C. A. Larson & Komp., 4 lådor

konserver och 1 fat frakt.

Ary Scheffer (å), F. Lambach, från Rotterdam: bo

laget Gripen, 1,600 korgar oraff. socker.

Kattegat (å), K. Hernlund, fr. Riga: Bergsbro qvarn,

500,000 kg råg och 30,000 kg hvete.

Utklarerade:

G. E. Wood (å), L. Hunter, till Frankrike via Her

nösand: tom.

Glenlivet (å), T. G. Steeves, till Riga: tom.

Fredaten deni 19 Sept.:

Kl. 9 f. m.: Auktion å pantsatt gods å auktions

kammaren.

Kl. li f. m.: Entreprenad-auktion inför fattigvårds

styrelsen å arbetsinrättningen å matvaror m. m.

Lördagen den 20 Sept.:

Kl. 6 e. m. sammanträder Fastighetsegareföreningen

å börsen.

Söndagen den 21 Sept.:

lil. 4 e. m. sammanträder Nya arbetareföreningen.

Tisstegen den 23 Sept.:

Kl. 12 på dagen: Lösöre-auktion vid Sjögerums

länsmansboställe i Börrums socken.

Kl. 12 på dagen utbjudes till försäljning genom auk

tion å stället lägenheten Sandby mo 48 i östra

Eneby socken.

lil. 12 på dagen: Upphandlingsauktion å rådhuset

inför styrelsen för John och Mathilda Lennings

sjukhem å matvaror och ved för sjukhemmets

behof.

Kl. 2 e. m.: Lösöre-auktion i Storgatan mo 8 inom

Fredriksdalsqvarteret.

Onsdagen do» 21 Sept.

Kl. li f. m.: Arrende- och fastigs-auktion vid Qvarsebo

gård.

Jern väga tåg en

viel ISorrköpingH statioa

Norrut:

Snälltåg ankommer 7,45 f. m., afgår 7,51 f. m.

Snälltåg (natt-) » 2,31 f. m. » 2,37 f. m.

Persontåg » 4,9 e. m. » 4,15 e. m.

Blandadt tåg » 9,47 f. m. » 9,57 f. m.

Bland, tåg (till Åby) — — » 1,45 e. m.

Godståg ankommer 7,13 e. m. » 7,50 e, m.

Godståg » 8,54 e. m. (stannar i Norrk.)

Godståg » 2,13 e. m. (stannar i Norrk.)

Extra godståg » 5,49 e. m. (stannar i Norrk.)

Söder ut:

Snälltåg ankommer 10,18 e. m., afgår 10,24 e. m.

Snälltåg (natt-) » 1,57 f. m. » 2,4 f. m.

Persontåg » 1,11 e. m. » 1,19 e. m.

Blandadt tåg » 7,49 e. m. » 8,2 e. m.

Bland, tåg (fr. Åby) 2,17 e. m. (stannar i Norrk.)

Godståg ankommer 8,23 f. m., afgår 8,53 f. m.

Godståg (till Linköping) — — » 5 f. m.

Godståg (till Linköping) — — » 6 f. nr

Godståg (till Norsholm) — — » 2,25 e. m.

ri_ inuw.r 1^—....

Till salu.

Yllevarufabrik.

Af helsoskäi är hallva andelen i en

större Yllevarufabrik i Norge till salu på

utomordentligt fördelaktiga vilkor, Afse

eild? lästes vid att köparen är en duglig

fabrikant ocb kunna betalningsvilkoren då

ställas på förmånligaste sätt.

Närmare rppddplar Adolf Burchard, Stock

holm, Drottninggatan li). (G- 5796)

(10382)

Ett parti

Stei!

till grundmurar hos

Lenrmlm & C:®.

enrmm

(10952) -

Kabeljo

af sommarfångsten nu inkommet i

Wilh. Carlströms

Speceri

, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(109611

OSTRON

i parti och minut försändas öfver hela

Sverige mot kontant eller efterkraf från

C. A. Hör stedt.

Malmö.

Telegram-a dress: “August"

(G. T. A. 32448 X 1) (1Q93J)

Ostron

ytterligare inkomna i Wilh. CaiTslröms

SpeceriVin- o. Delikatessaffär, Drottninggatan 23.

(10960)

Friska Ostron

serveras i dag å

Htrömvliolnie n.

Mx&ftot,

(10965)

lefvande samt kokta, finnas dagligen i Nya Bier

hallen, N:o 19 Bredgatan, vid Lilla torget. (10958)

I brist pa utrymme .

försäljas ett mekanhkt Matbord samt 6 st. Stolar.

Adrest: JW 38 KuftppinsBborgsgatap. (10912)

Segelbåt.

En endast 3 ä 4 år gr.mmal Segelbåt af ek med

uya segel är tili salu bos John Pettersson.

(10943)JW 62 Generalsgatan

Eli sjuårig! fafiinFIto7

passande till vagnshäst, finnes till salu i Tåby

prestgård,(10947)

Sytteirup,

ordinär, 32 öre pr kg = c. 131/, öre pr

prima 36 öre pr kg = 151/, öra pr

pr 5 kg rabatt hos

Wilhelm Bottiger.

(Johan A. Neiiendams effertr.)

(T. v 10575)

Emal jerade

Syltgrytor,

Konservburkar,

stor,ekar> lä*9tapris

(T. v. 9570)

G V. RUNDSTRÖM.

S^ågra st. lo mi ärar

till salu, efter anvisning i Modehandeln, N:o 29

Broddgatm. (10827)

Prima ny Salt Lax

nu inkommen hos

(10183) L. J. SÖDERLING.

Prima Slo-Feisill

. bos

L. J. SÖDERLING.

(10184)

En Kassa-apparat

är till sala för cn 3:dje del af priset bos

(10925) Fru Mina Enberg.

Herrar Bokbindare!

Alla sorters Skinn, börande till yrket, finnas nu

i lager billigast hos

(10879) JOHN HELLMAN J:r.

till salu i

(10928)

Eig-Kött

Alfred Andersons Kötthandel.

Nya torget

Lii Disk nied lådor

samt ett Hyllfack, alltsammans måladt i svart och

brons, passande för en fioare bandel, finnes till

salu Närmare underrättelse i Klädeshandeln, N:o

26 Drottninggatan. (10919)

Siffver-Såpa,

kemiskt ren och den bästa för tvätten, täljes bil

ligast uti Norrköpings Speceri-Magasin.

(10622)Nya torget.

li Ulliga priser!

Hvita Linnenäsdukar från 2 kr. duss.

Hvita Manchetter från 2 kr. duss.

Damkragar från 1 kr. duss.

Chemisetter, l:ma, från 4 kr. duss.

Kul. Percal från 50 öre mtr.

Resterande lagret af Tricoivaror till inköps-

Hvita Li

Hvita M

Damkrag

Chemise

Kul. Pe

Restera

8.S

•2 a

03 ^

cw bo

os a

: priser uti

fl M

•nH JO

'O O)

m-s

t> *c8

August Wikströms

Sybehörshaudd.

12 Drottninggatan 12. (T. v. 10361)

Stuf bitar!!

Ett mindre parti sådana af Plysch och Sammet

August Wikströms Sybehörshandel.

12 Drottninggatan 12. (T. v. 10359)

Uii Pelri å G:s OShafidal

finnas Fotografier i kabicettsformat af Amerikanske

kryssaren Biiltimore vid inskeppningen af

John Ericssons lik deo 23 Augnsli 1890. (10867)

Åsfundas köpa.

Hafre

uppköpes för export för räkning Hrr E. Öhmans

Böner & C:o till högsta pris af

(T. v 10550) Edw. Ståhlbom.

Hafre o. Kora

uppköpes af

J. 6. Swartz.

Norrköping. (T. v. 10155)

Tomfat,

Sirupslkt, Tjiirfat,

Oljefat och Fotogenfat

uppköpas till högsta pris af

P. Janson & C:o.

(8563) Norrköping.

Tjenstsökande.

Gårdssnickare,

något kunnig i smide, Böker plats den 24 Oktober.

Adress: M 40 Vattengatan, der Jordbrukaren Lars.

son lemnar närmare upplysning (10944)

I tjenst åstiindas.

Betjent,

med (ullgoda betyg, kan erhålla för

månlig plats uti ett större hus I göte

borg till nästa flyttningstid.

Fotografi och betyg sändas till ”0.

”

Handelstidningens Annonskontor, Göte

borg. (G. 22831 (109811

Metall tiraveir.

En Yngling, temligen försigkommen i metall

gravering, erhåller förmånlig plats hos

(10951)

Pithografiska Aktiebolaget.

Hushållerska,

med fullgoda betyg och framstående

skicklighet i matlagning, kan erhålla

förmånlig plats uti ett större hus i Göte

borg till nästa flytmingstid.

Fotografi och betyg sändas tiir’0.

”

Handelstidningens Annonskontor, Göte

borg. (G. 22832) (10833)

Alia slags torra och oljerifna Färger

samt Oljer, Fernissor, Penslar

jemte öfriga

Målareutensilier,

rikt oell välsorteradt lager.

ojdi Spader

för ut- och invändig förhydning saint takspänning. (Se större annons härom).

I parti cch minut. Lägsta pris

Cennmalro å C:o.

(10579)

Ett större parti

giftfria

iekorationer

af Jönköpings, Nässjö, Kalmar, Göteborgs med flera Svenska fabriker, samt

Franska, Tyska, Engelska och Norska Tapeter, eller från inalles 12 fabriker.

Största delen af tapetlagret är inkommet under sommaren och nya sänd

ningar erhållas måuadlligen.

Ett större parti

TAKROSETTER

af papper och trämassa i alla storlekar och olika mönster.

Hela det rätt betydliga lagret af ofvanstående artiklar realiseras från

och med denna dag till synnerligen lågt pris, hvarom respektive köpare i vår

Färg- och Tapethandel behagade göra sig närmare underrättade.

Norrköping den 9 September 1890.

LENNHALM é. Co.

(10578)

Ia* 'Bomolja. M Terpentin.

Maskinolja. j?0£0geili finaste.

Separator-Olja.

Cylinder-Olja.

Spindel-Olja.

ilai. tiof olja.

Läderolja.

Kronolja.

itaukasin-€dja.

Amer. Oljor.

Symaskin-Olja, finaste.

Candenserad Olja.

D:o, Standard.

D:o, Rysk.

Bensin.

w LKÖ .lil, kern. ren oell rå.

Remsmörja.

Vagnsmörj a,

gul och mörk.

Smörj-Msppap,

Stauffers.

MufAiapäckningar,

alla slag.

Glasrör,

långa och korta.

Parti oell minut

Mjölkkusk,

redbar ocb pålitlig, samt fullt van vid mjölkförsälj

uing, erhåller god plats vid Lindö egendom, om

person, försedd med soda vitsord, anmaler sig å

(10948)Sixten Fleetwoods Kommissionskontor.

En S iäll, renlig och ordentlig Köksjungfru, full

komligt kunnig i vanlig matlagning, erhåller plata

med god lön nästkommande 24 Oktober. Anvis

ning å boktryckeriet. (10956)

(9763)

Åsiundas hyrt.

Ett litet, nätt möbleradt Rum med egen ingång,

helst å Vester, önskas hyra från dea 1 Oktober af

en stillsam, ordentlig ung man. Svar med uppgift

om pris pr månad, märkt »F. D.», torde inlemuaa

& denna tidnings kontor, (1094öj

Förloradt

Utbjudes hyra.

En Handelslägenhet

med tillhörande ett Ram och kök samt ett större

rum. C. J Andersson

(10955)M 34 Tunnbindaregatan.

En ljus och treflig Våning-

om 5 ram och kök samt badrum och klosé ttm.m,

en Hembagerilägenhet om 3 rum och bageri, bodi

äfven uthyres till 3 ram och kök eller ock ett tum

och två ram och kök med egna ingångar uthyras

den 1 Oktober. Adress: JW 32 Nya Rådstugagatan.

(10576)

Ett mindre Rum

in på gården finnes att byra för 1 å 2 personer.

Hyran mycket billig. Adress: «41 21 Drottningga

tan. Fru Mina Enberg. (10924)

Sistlidne Onsdags afton förlorades å Vestgöte

gatan en genombruten havannabrun Silkes*jal. Till

varatagaren af densamma, som blef observerad och

är känd, torde, till undvikande sf laga åtgärd,

genast återlemna densamma till Fru M. Nilsson,

boende i huset JW 28 Trädgårdsgatan, nedra botten.

■10962)

En Annotationsbok jemte eu del papper

Ilar i går på obekant sätt bortkommit.

Upphittaren torde emot vedergällning sna

rast återlemna samma. Anvisning å bok

tryckeriet. (10958)

Kontraboken

sned Norrköpings Sparbank M 717 är förlorad ocb

torde mot ersättning äterlemnas i huset JW 123

Slottsgatan. (10946)

Diverse.

Af en händelse finnes tillfälle till In

ackordering för, en yngre skolgosse samt en skol

flicka eller ock ett yngre fruntimmer hos Augusta

Möller, JW 13 Broddgatan, (10963)

“

Pantsedeln Litt. C. N:o 3604,

utgifven af Aktiebolaget Norrköpings Pant-aktie

bank, är förkommen och dödas härmed. (10940)

THUM

Tre Rum och kök,

välbelägna, inom tambur, nytapetserade, ocb

på ned,ra botten, från den 1 Oktober uti

Enkefru Sjöströms gård, Vestra S:t Pers

gatan. Vidare meddelar

00868) Ludvig Marcus.

Åstundas arrendera.

Eli större Hälftenbruk

eller Arrende med inventarier ötskas nästa vår

af en ger.omhederlig nitisk ocb arbetsam jord,

brukare med liten familj, känd för stor skicklighet,

ordningssinne och ett fridfullt sätt, men i saknad

af rörelsekapital. Svar torde sändas till »Rättrå

dig», adress: 8. Gummlii Annonsbyrå, Stockholm.

(G. 22159) (10152)

AiffiöfiS-hyie.

Euin adil Annonsbyrå torde observera annonatn

å första sidan.

Billiga pris!

Vid Tiunerbilckeits ångsåg i Linkö

ping finnes ständigt i lager sågadt virke

i alla brukliga dimensioner äfvensom bjel

kar, hyfiadt virke och sågspån. På be

ställning utföras särskilda dimensioner af

sågadt och biladt vilke. Promt och bil

ligt. (10933)

ARRE! DE.

Gårdarne Stora och Lilla Sörby i Mogata socken.

Hammarkinds härad, bortarreederas antingen hvar

för sig eller tillsammans nästa 14 Mara 1891. Går

darne, som äro synnerligen väl bebygda och be

lägna intiil mejeri, sägar och qvariur, en mil från

Söderköping och */» mil frän iastageplats och kyrka;,

hafva en åkerareal af cirka 130 tunnland jemte

goda beten i flera hagar, föraörja 30 kor jemte

ungnöt samt dragare. Närmare upplysningar lem

naa genom korrespondens med Arrendator G.

HANNELL, Husby säteri, adress: Söderköping.

(10821)

Norrköpings Tidningar Torsdagen den 18 September 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Torsdagen den 18 September 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4