Sida 1
Östergötlands
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
Östergötlands
förnämsta
Nyhets- och
Annonsblad.
N:o 234.
Prenumerationspriset: 12 kronor lör helt år, 9: 25 för tre fjordedsli,
S: 50 lör halft, S: 50 för ett fjärdedel* år ooh 1: 25 för månad. På poet.
kontoren tillkommer icke något särskildt postarvode,
Lösnnmmrrpriaet: 5 öre.
Annonsprlset: 10 öre (för annonser Irén andra orter: inländska 121/,
ooh utländska 20 öre) pr rad petitstil. Ingen annons införes onder 40 öre,
Prenumeration och annonser emottagas å tidningens kontor,
,
(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)
Torsdagen den 9 Okt.
Tidningen åtkommer hvarje helgfri dag på aftonen.
Redaktören träffas för meddelanden kl. 9—10 f. m. å tidningen* byrå, J7estg8tegatan 18.
Utdelning och L&snummerfSrsätjning: Sött: Söderling, Nystrand,
Norr Storg.; Lindgren fc C:o, Lilla torget;Petternson, flandg,; Erikflon,Slottsg.;
å boktryckeriet. Vetter: Vessberg, Oarlströci A 0:o, Thorell k 0:o Vesterstorg.
Sider: Bröderna Dahl, Söder tull; Petri k C:o ooh Sandberg, Gila Bådstugug.;
0. Lindblads, Östergrens, Scherqvists ooh Forsmans cigarrbntiker, Eric
son It Oro, Lennmalm k O:o, Allm. Tidningsh., Frn Petterson, S. Kyrkog,
Oeter: Pihlblad, Knäppings-g; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmaneg.
Saltängen: Jonsson, Rodgr . Moberg vid Gas v. Södra förstaden: Bergström
Norra företadtn: A. Q. Styrlander. Fredriksdal: Hedberg.
1890.
Missionsbön
hållas i S:t Olai församlings kyrka Måndagen den
13 Oktober 1890 kl. 7 e. m. af Fosterlandsstiftel
sens reseombud Komminister A O Nylund. (11966;
(Genom Gumselii Annonsbyrå i G H. T , D. N
(l.
-n ) och N. f>. A. (st. uppl) 1 g.)
Vigde:
Ingeniören
Albert Åberg
och
Fröken Emmy Unger
den 4 Oktober 1890 i Wien, Kvant.
-kyrkan a. b
(11980)
Skandinaviska
Kredit-Aktiebolaget
emottnger penningar på Deposition
på 4 å 6 mån. uppsägning mot 4 proc.
n jj » n » 3Vjb
» ^ n n n 3 n
« 1 » , v r> 21/* o
samt å Upp- och Afskrifnings
räkning 2 „
_JNorrkÖping den 2 Ju’i 1890. (T. v. 8371)
Aktie-Bolaget
Norrköpings Folkbank
emottager penningar
på 6 - 4 månaders Deposition mot 4 proc
»» ® » *i i» ®*/a »
>> " u »» i> ^ ,,
„ 1 månad „ „ 2>/a „
„ Opp- & Afskrifning „ 2 „
samt å Sparkasseräkning „ 4 „
Ä sistnämnde räkning får, enligt Sty
relsebeslut, i en och samma bok, insättas
högst 100 kr. i månaden.
Diskonterar vexlar; beviljar Lån och
Kassakredltlver; försäljer Postremlss'
vexlar och besörjer Inkasseringar.
Norrköping den 2 Juli 1890.
Aktiebolaget Norrköpings Folkbank
Födde:
Rudolf och Lottie Berggréns son i Filadelfia
den 24 September. — Nils och Hilda Du::öra son
i Upsala den 2 Oktober — KA. och Laura Wi
maus son i Stockholm den 6 Oktober.
— Erik och
Ida Bogrens sou i Helsingborg deu 6 Oktober. —
Emil och Mimmi Befves son i Stockholm den 8
Oktober. — E A. och Laura Wimaus son i Stock
holm den 6 Oktober.
— Axel och Mathilda Gu
stafssons son i Stockholm den 6 Oktober — An
ton och Clara Avéns sou i Stockholm den 6 Ok
tober.
— Wilhelm och Hilda Dodforsa’ son i Öre
bro den 6 Oktober.
Fiirlofvade:
Levin Hedlind i Eskilstuna och Alfhild Rnnd
quist i Stockholm.
Vigde:
Gustaf Medin och Aurore Petterson i Örebro.
Dede:
Kyrkoherden Jöns Fredrik Gemzell å Hven den
3 Oktober, 82 år.
— Lasarettslåkaren ATred Svens
son i Sollefteå den 29 September, 40 år. — Må
laremästaren Carl Gustaf Ericson i Stockholm deu
3 Oktober, 54 år. — Gravören Erik Bernhard An
dersson i Stockholm den 6 Oktober, 54 år.
— Ma
skinisten Carl Erik Ek i Stockholm den 6 Okto
ber, 41 år.
— Landtbrukaren Peter Håkansson i
Norra Gullabo den 5 Oktober, 56 år.
— Landt
brukaren Carl Rudolf Gederblom i Stockholm den
6 Oktober, 71 år.
Sammanträden.
Årets Urte inbetalning till Arbetareförenin¬
gens sjuk- och begralplngstond blifver nästa lCrecUi.tr
den 10 Okt. 1890 kl.
'/, 8—9 e. m.
Styrelsen jemte de biträdande visitörerna sam
manträda kl.
a 7,15 e. m.
Obs. Arskorten skola ovilkorligen medhajvae
(11808)ORDFÖRANDEN.
{Segelsällskapet Nordstjernaui
medlemmar kallas härmed till ordinarie samman
träde Söndagen den li Oktober kl. 3 e. m. i M
40 Skolgatan, för att taga del af aällskapets räken
skaper. Medlemmarne torde sammanträda så man
grant sorn möjligt för val af ny styrelse samt in
betalning STYRELSEN. (11887)
Delegarne i Norrköpings Tidningars
Aktiebolag behagade, enligt bolagsordnin
gens 15 §, sammanträda till bolagsstämma
i Norrköpings Enskilda Banks lokal Lör
dagen den 18 innevarande Oktober kl. 5
e. m.
STYRELSEN.
Extra Bolagsstämma.
Delegarne utiÅugbäts-AktiebolagetSkär
gårtlen kallas härmed till extra bolagsstäm
ma å Börslokalen i Norrköping OnBdagen
deri 22 i denna månad klockan 5 e. m.
Öfverläggningsämne: väckt fråga om ny
ångares anskaffande, om den nuvarandes
försäljning eller användande å annan trade,
samt om utsläppande al nya aktier.
Norrköping den 4 Oktober 1890.
(11854) Styrelien.
Kungörelser.
Af förekommen anledning vill Poliskamma
ren härmed erinra allmänbeten örn innehållet af 15
och 23 §§ af de för Norrköpings stad gällande
särskilda Orduingsstadgar, som föreskrifva straff af
böter från två till och med femtio kronor för den,
sorn å annans hus, port, plank eller staket utan
egarens medgifvande utskär, skrifver, ritar eller
målar ord, streck eller figurer eller anbringar af
fischer, annonser eller andra anslag; och som till
poliskammarens förfogande blifvit stäldt ett pen
ningebelopp för upptäckande af öfverträdelse af
omförmälde stadgande, får Poliskammaren härmed
tillkännagifva, att hvar och en, som hos polistjenste
man angifver och kan till bestraffning lagligen
binda den, som häremot bryter, genom Poliskam
maren erhåller belöning från fem till och med
tjugu kronor.
Norrköping den 8 Januari 1886.
POLISKAMMAREN. (T. v. 147)
Med benäget biträde af Fröken Mathilda Jung
stedt och en Musikälskarinna giiver under
tecknad
Måndagen den 13 Oktober kl.
1/2 8 e. m.
KONSERT
i Arbetareföreningens Salong.
Nårmare genom program.
(11867) Leunart Lundberg.
Konsert
gifves i Metodist-kyrkan af Fru Wickman
Röön med biträde af församlingens sångkör Mån
dagen den 13 dennes kl. 8 e. m. (11942)
Central-Hotellets
Konsert-Salong.
Hvarje afton kl. Va 8—Va li
Stor Konsert
Musikdirektör Herr Theobald Bober med Kapell
somt uppträdande sf
Duettisterna
Fröken Thora o. Thilly Pontus.
Entré 25 öre.
Norrköpings Sjukhus.
Til] vederbörandes kännedom meddelas
att för vinnande af inträde å sjukhuset
erfordras:
Lo) Legitimerad läkares intyg om behot at
sjukhusvård.
2:o) För bemedlade, ansvarighetsförbindelse
eller annan säkerhet för sjukvårdsaf
giftens betalande.
För medellöse, vederbörande tillsy
ningsmans intyg örn medellöshet.
Dessa handlingar skola företes hos sjuk
husläkaren, sorn träffas hvarje dag kl. 8—
9 å sjukhuset, samt kl.
l/j 10—li f. m.
och 4—5 e. m., i sin bostad, N:o 14 Skol
gatan.
För intagning å sjukhuset bör den sjuke
der inställa sig senast kl. 3 e. m., undan
tagandes vid s. k. olycksfall, då inträde är
medgitvet alla tider på dygnet.
Sysslomannen träffas å expeditionsrummet
söcknedagar kl.
*/a 9—li f- m.
(T. v. 2376) Sjukhusstyrelsen.
Auktion.
Obligationer.
Fredagen den 10 Oktober 1890 kl. 12 på
dagen försäljas å Norrköpings auktions
kammars:
li st. Teater-Obligationer, Selien 5075 —
N:ris 36, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45,
46 <fe 48.
3 st. Svenska Statens Obligationer å
10 Thl:s N:ris 152,648 —
, 152,649 —,
152,653 —
.
(11930) G. W. Kellner.
N:o 3 Tisdagen den
14 Okt. kl. 6 e. in.
(11958)
Stora Teatern.
1 morgon Fredag den 10 Oktober 1890
Trassliga Härfvor,
lustspel i 3 akter (l:sta akten afdelad i 2 tablåer).
Fritt efter främmande idé af Axel C—n
Axel Collin.
Panoptikon
I W. 6-Trädgårdens Paviljong.
Anatomiska och plastiska Vaxfigurer, mekaniska
Konstverk, Automater och Diorama.
Öppet dagligen från kl. li f m. till 10 e. m.
Entré 25 öre, för barn 15 öre. (11974)
I. O. Gr. T.
Logen Norrköping anordnar stor Aftonunderhåll
ning i morgon Fredagen den 10 Oktober kl. 8e. m.
Föredrag af Pastor Salmonson. Sång. Musik och
Deklamation utföre* Entré 10 öre. Kaffe serve
ras till vanligt pris. Komiterade. (11971)
rdoffkcpiiig—
Ångf. Norden, esta och NorrkBplog
afgå:
Från Norrköping:
Tisdagar, Torsdagar, Lördagar och Söndagar ti
digt på morgonen.
Frän Stockholm:
Tisdagar, Torsdagar, Fredagar och Söndagar ti
digt på morgonen
OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpes.
Ot>M.! Tur- och returbiljetter, gällande 80
dagar, säljas.
Passag.rare skola vara ombord före kl. 12 nat
ten till afgångedagen.
Obs. Angi. Göta, kapten E. Hartzell, afgår
hirlfrån Lördagen dan li Okt. tidigt på morgonen.
Narmare meddela P. JAN Sxin <£ C:c.
Norrköping—Helsingborg.
Ångfartyget T ra Bl Mi t Ä:« 3,
Kapten E. T. LENGQVIST,
afgår härifrån till Påskallavik, Kalmar,
Borgholm, Karlskrona, Karlshamn, Åhus,
Ystad, Malmö, Landskrona och Helsing
borg Onsdagen den 15 Oktober pä aftonen,
medtagande passagerare och fraktgods.
Obs.! Eventuelt andra kusthamnar.
ObS.I Gods till Oskarshamn, Ronneby, Söl
vesborg, Cimbrishamn, Trelleborg, Köpenhamn
och Göteborg emottages och omlastas på
andra af bolagets ångare.
Närmare meddela P. Janson & Q'
,0.
Från
Stettin till Norrköping
afgår ångaren Slermiittiu, Kapten S.
H. Morin, den 15 Oktober, medtagande
passagerare och fraktgods.
Närmare nied delar A Bodman.
Saismöbel.
En välbehållen Saismöbel af ek, bestående af en
Skänk, ett Matbord med 3 st. lösa skifvor (samt 12
st Rdtting-stolar. Adress å bok tryckeriet. (11885)
ivor rliöplngf—Liibecli.
Ångaren t.. Woi streinou. Kapten
J. Camitz, afgår från Norrköping till Lu
beck omkring Tisdagen den 14 Oktober,
medtagande passagerare och fraktgods.
Obs.! Kalmar och Karlskrona samt even
tuelt Vestervik och Oskarshamn anlöpas.
Närmare meddelar H. Unér. (11882)
Tili
Gefle, Söderhamn, Hudiksvall,
Sundsvall och Hernösand
afgår ångaren Kapten G.
Carlson, omkring Tisdagen den 14 Oktober,
medtagande fraktgods.
Närmare meddelar H. Unér. (11964)
iteguliera augbaitrförbiudelBer
London — Norrköping
Hull — Norrköping
Newcastle— Norrköping
Liverpool — norrköping
upprätthållas i likhet med löregående år.
Gods tagea på genomfrakt från och till
andra platser.
Närmare meddela:
i London Hrr Tegner Price & C:o,
i Hull > Bailey & Leetham,
i Newcastle » R S. Story & C:o,
i Liverptol » Peter Mac Guffie & C:o.
i Antwerpen » Grisar & Marsiiy,
i Amsterdam > Nobel & Holtzapffel,
i Rotterdam » Ph s van Ommeren,
i Boston » Johnston Line,
i Baltimore » Johnston Line,
i Newyork > Allan Line,
i Norrköping
(1873) J. K-ingborgf.
Hamburg—Norrköping^
Ångf.
”Gr^fle”
, Kapten C. Hitzwebe),
afgår från Hamburg till Norrköping omkring
Torsdagen den 9 Oktober, medtagande frakt
gods.
Närmare meddelar
(11755) H Unér.
Norrköpings Mekaniska
Gymnastik-Institut
år öppet:
För Herrar 7,30—9 f. m. samt 1—2.30 e. m.
För Damer 11—1 midd.
För skolungdom efter öfverenskommelse.
Qvinlig assistent: Fröken Lundborg.
Läkare: Doktor Björck.
Utom för de fall, der sjukgymeastiak behandlicg
ordinerats af läkare, framhålles gymnaBtikens stora
betydelse såsom rörelsemedel för personer, hvilka,
genom ett stillasittande lif eller eljeat ensidigt ar
bete, äro i behof af motion. (11897:
Norrköpings Telefon-Aktiebolags
Kontor
är tillsvidare under Ingeniör Adlers sjuk
dom hos Ludvig Marcus.
(11894) N:o 22 Bödra Strömsgatan.
Sfty 9JtoO(?l)ani»id.
Undertecknad, som öppnat Ny Modehandel i Fru
Brunbäcks nya bus, hörnet af Drottning- och Handt
verkaregatorna, ingången genom hörnbutiken, re
kommenderar sitt lager af klädda och oklädda Hattar
samt tiden, Plymer, Band och hvad för öfrigt tillen
modeaffär hör. — Gamla Hattar emottages till mo
dernisering, Brudslöjor uthyras, Krans och Krona
bindes.
Obs.! Billiga priser.
Högaktningsfullt
(11837) Maria Enbom.
Fru Wilhelmina Anderson
Barnmorska,
bar flyttat från Skräddaremästare Svennings gård
till Gamla Rådstugugatan N:o 1, en ti*. »pp
(midtför Ångbageriet).
Obs.! Nattklockan vid andra fönstret åt Södra
Brömsgatan.
(11767)
Största flgjfl Jt Tf ®f® fl fO till billigaste
lager af Ifit^ | g fJJl priser,
nämligen: äkta Bryssel-, Tapestry-, Filt-, Holländska oell
Engelska Ylle-, Plysch-^ Kidderminster-, Coeos-, Snör-,
Hamp-, Linne-, TC&g
-, Yaxduks- och Korkmattor (Li nolen lii),
såväl afpassade som metervis, i nya moderna mönster hos
Alfr. Ahlström & C:o.
•Ä.kta Brvissel- från 3: 37 pr meter (= 2 kr. pr aln),
,
Filtmattor från 2 kr. pr meter (= J kr. 19 Öre pr aln). (11853)
Beställningar
å Blommor, Kransar, Kl uk.
växter etc. från Norrvikens
Trådsårdar upptagas af
Josephine Nordberg & C?.
(11848)
Undertecknads Modevarulager,
bestående af xaonteracb och oinontorad© Dam- och Barn-
Hattar samt Plymer, Band, Sammet m. m., slutBäljes till och med under inköpspriset.
Fru Olga Köster.
(11959)
Handtverkaregatan 50.
Olivia IsaLsons Mode-Aflar
är flyttad från N:o 1 Hospitalsgatan till N:o 86 samma gata, och rekommenderar fortfarande Dam- och
Bnrn-Hattar och andra Modeartiklar till försäljning. Äfven emot agas Hattar till
modernisering. All till billigaste priser.
Adress: Hospitalsgatan 36 (Hellgrens f d. gärd). (11963)
Anbud å leverans af Bomullsduk,
lämplig för täckning af kreatnrsskjul och dervid jemförli^a byggnader vid
1891 års Allmänna Svenska
Landtbrukmöte,
mottagas under loppet af Oktober månad å mötets Byrå, Södra Vägen N:o 119 Göteborg, der prof
finnas att tillgå, ntvisande för takdnken erforderlig tätbet m. m.
Skriftliga meddelanden adresse ns: Lnndtbrnksmötet) Göteborg.
Göteborg den 1 Oktober 1890.
111910)
Mötesbestyrelsen.
(G. 28846)
Åtvidabergs Rödfärg,
ny tillverkning
utmärkt qvalitet, billigt pris, försäljes af:
Scherini & C:o. Åtvidabergs Brukskontor.
DJorr-köpingp. (5824) Åtvidaberg. (G. 17024)
Phoenix Åssurance Company,
Brandförsäkringsbolag i London
(grundadt 1782 och representeradt i Sverige sedan början af innevarande årbnndrade).
Solidarisk ansvarighet med delegarnes hela förmögenhet. Utbetalda skadeersättningar kr. 290
milioner. Tecknar iöreäkringar mot brand på billiga och liberala vilkor genom
Nordlöf «fe C:o,
(4872) befullmäktigade Ombud för Norrköping och omnejd
flUagdeburger
Grundin riri: Rlksnark 15 KliMenar.
Brandförsäkrings-Bolag
Rssarvsrad» Belial: li Mllllaaer.
meddelar genom undertecknad, olagets befullmäktigade ombud, alla slags läriåkrlagsr mot Braad- ooh
Exploilgs till billiga, bestämda premier. U|M||MM|
SUN FIJBE OFFICE, London,
stiftad 1710,
emottager alla slags Brandlörisfikrlngar till gäljande premier.
tT v 988«)
Bolagets Försäkringssumma uppgick år 1889 till;
Pund 338,000,000
»iler öfver sex Milliarder Kronor.
Herman T«H<lorpl, Acent.
LENNMALM & C:o REALISERA PAPPEK.
(T. v. 11805)
li varjehanda.
Från spanska hofvet. Om tUDg Al
fonso XIII:s lefnadssätt och uppfostran
skrifves till »Nordd. Angern. Ztg» från
San Sebastian:
Den unge konungen stiger upp kl. 7
på morgonen ocb tager genast under
ammans uppsigt ett kallt bad. Amman
har måst bibehållas, emedan den lille
potentaten icke ville skiljas från henne.
Klockan half åtta kommer han regel
bundet till Ayete-parken, hvarest fru
kostchokoladen serifcrae. Anda till kl.
12 stannar han ute i det fria, springer
och leker och roar sig liksom andra
barn, men på slaget 12 förfogar han sig
till drottningens gemak for att tillsam
mans med henne intaga »dejeuner å Ia
fourchetten lifter densamma håller han
siesta; först vid 4-tiden väc)ies Alfonso
och iälädes fina kläder. Vid denna timme
gör han dagligen sin promenad (eller
färd i vagn) ut på landet, hvarvid han
åtföljes af sennora Jacon ooh af ge
neral Cordoba, befälhafvaren för den
militära sviten, öfver generalens rikt
prydda uniform är Alfonso städse häo
ryckt, och många gånger har han hedt
örn en sådan. Då den lille konungen
gerna ger skänker, erhåller han för
hvar gång han går ut en ficka full af
småmynt, som, helt nya ocb glänsande,
bära hans egen bild.
Kl. 6 återkommer kungen till slottet
Ayete, hvarest modern väntar honom
till dineru. Här lagger hail i dagen
en strykande aptit; af allt vill han äta,
och säger hans guvernant, att hans lilla
sorn är konvalescent? Harry bar ingeniing der
emot — jag ber om nraåkt, jag borde esgt lord
Harry! Sor ni, bästa mylady, jag är en enkel
menniska, men jag menar väl. Gör en liten
lustresa ooh korn tillkaka, när mylord skrifver
ooh eäger, att ben kan hafva nöjet att mottaga
er igen.»
Han tyatnade ooh väntade en atnnd.
»Blir jag ej hedrad med ett svar?» frågade
ben.
»Mia man skall svara er.»
Med dessa ord vände Iris honom ryggen och
giok in i villan. Bou sökte lord Hany i dot
ena rnmmet efter det andrs, men faen houotn
iDgeuetsdes. Månne hao bade g&tt bort för att
nndvika hetme? Då boo tänkte på VimpaDys
ord och sätt, insåg hon, att så mäste vara för
hållandet. De båda männen voro i komplott
med hvarandra. Ingen fara kan synas större
än den man ej känuer. Lady Harrys krafter
eveko benne oob hon nedföll på en stol.
Efter någon tida förlopp — huruvida detta var
kort eller l&ogt derefter, knöde hon ej afgöra —
öppnade någon helt sakta på dörren. Var det
hennes man, som byete medlidande med benne
ooh no återvände?
»Korn iD,v ropade hon ifrigt, skom inis
FEMTONDE KAPITLET.
(Fanny berättar sanningen.)
Den person, Born inträdde i rnmmet, var Fanny
Mere.
Endast en enda tanke upptog tor ögonblicket
Iris.
»Vet dn hvar din herre är?» frågade hon.
»Jag såg honom g& ut,» svarade kammar
jungfrun, »men hvilken väg lade jag ej märke till.»
Hon var nära att säga, att hon ej heller
brydde sig örn det, då hon hejdade sig.
»I går ooh i dag,» fortsatte dan beslutsamma
varelsen, »bar jag erfarit saker, som jag anser
mig ej böra behålla för mig sjelf. Om det är
tillåtet för en tjenarinna att säga något sådant,
så hBr jag aldrig känt mig vara så min mat
mors väu som nu. Jag ber mylady förlåta min
djerfhet, men den bar sina giltiga orsaker.»
Hon talade ntan djerfhet i blicken, utan
familiaritet i sättet. Hennes öfvergifna mat
mors ögon fyldes med tårar och bon räokte sin
trogna tjenarinna handen. Fanny fattade den
ooh tryckte den aktningsfullt. En mera örn
qvinna sknlle kanske hafva kysst den, men hon
säde blott:
»Tack, mylady!»
Derefter fortfor bou att berätta hvad bon an
såg vara sin pligt att omtala.
»Jag skall afstå derifrån, när jag fått veta
hvad doktorn menar, men ej förr.»
Sedan hon förgäfves sökt befalla, ville Iris
nu försökR bedja. . ,
»Som diD matmor bör jag gifva dig godt
exempel,» säde hon. »En ef nes måste gifva
vika, jag skall delvis göra det. Det kan ej
skade ooh det kan möjligen gagna oss att råd
göra med en vän, en person, for hvilken vi
båda hysa förtroende.»
»Känner jag den person mylady menar?» frå
gade Fanny. »I så fsll skall denna vän i mor
gon bittida veta hvad vi fordra af henne. Jag
bar skrif vit till mrs Vimpany.»
»Det var jost på benne jag tänkte, Fanny.
När kunna vi vänta svar från benne?»
»Örn mrs Vimpany kan i några f& ord ut
trycka hvad hon har att säga,» svarade Fanny,
»skola vi böra af benne i morgon pr telegraf.»
Under det hon lemnade ein matmoder denna
glädjande underrättelse, väoktes de af ett häf
tigt bnltande på dörren. Det knnde ej vara
lord Harry, som bultade så bårdt, ben var allt
för grannlaga för något s&daut.
»Hvem är der?» frågade Irja misstänksamt.
Man hörde doktorns sträfva stämma, som sva
rade:
»Kan jag få tala några ord med Fanny Mare?»
KammarjnDgfrnu öppnade dörren. Doktor Vira
pauy lade sin starka band på hennes arm, drog
benne öfver tröskeln och stängde dörren efter
henne.
FJORTONDE KAPITLET.
(Doktorns list.)
»Hvar är lord Harry?» frågade Iris.
Det var ett öfverraekande svar boo fick.
»Lord Harry bar öfverlemDat åt mig att säga
hvad btn ej bade nog mod att säga sjelf »
»Jag förstår er ej, doktor Vimpany.»
Doktorn pekade på den växt, åt hvilken lady
Harry just ru egnat sin vård.
»Ni har nyss bjelpt denna sjuka planta att
lefva ooh trifvas,» säde han, »och det bar roat
mig att se på er. Det fins en annan sjnk planta,
sorn jag åtagit mig att bota, örn det är möjligt.
Min trädgårdsskötsel är att gifva läkarvård, och
sådan kan endast gifvas inomhus, och hnr det
se’n må vara, s& vill jag säga or uppriktigt, så
som det ligger i min nator att vara, att det ej
är angenämt för en fin dam. Jag hoppas ni ej
misstyoker, men jag försöker blott att gifva er
en klar framställning af förhållandena och vågar
taga mig fribeten att tvifla p& lorden i ett af
aeende.»
»I hvad afseende, doktor?»
»Jag vill framställa det i form af en fråga,
mylady. Har mia vän hedt er göra era för
beredelser för att lemna villau?»
Iris såg på lord Harrys vän utan att ens ^
söka dölja sin åsigt örn honom.
Blind kärlek, li. 13
Sida 2
NORRKÖPINGS TIDNINGAR Torsdagen den 9 Oktober 1890.
Försök!
CÖSIåC
Grand Champagne Speciale,
mild fin qvalité, pä '/«- och '/j-buteljer,
samt
VIRA-PUNSGH
torr,
extra fin, frän
I. W. BRATT, Göteborg.
Serveras pä begäran ä de flesta restauran ter och
»terré ängbåtar. (T. v. 8065)
lannheimer
Försäkrings-Åktiebolag
afslutar genom undertecknad, bolagets be
fullmäktigade ombud, alla slags sjöförsäk
ringar mot billiga premier.
Axel R. Olsson.
Observera I
Ett större parti Potatis frän Hellestad och Gode
gård samt Småland, utmärkt god och frisk, år nu
inkommen och sälje* i större och mindre parti hos
C. G. Jansson, M 4 Generalsgatan. (11920)
Billiga premier och förmånliga vilkor.
Befullmäktigade ombud i
Norrköping: A.. IX. Enoehson.
Medag erit:
Linköping: Th. Oskarsson.
Söderköping: Erixson & Pettersson. (1029)
FÖRS ÅK RINGS-AKTIEBOLAGET
STOCKHOLM
moddelar n Iy c k s fa I!fö r s O k r in g ar
Ag enter:
I Norrköping: Charles Cederberg.
D:o C. fl. Holn, N:o 39 Generalsgafan.
1 Söderköping: J. P. Pe*rée.
t Waldemarsvik: Kari F -rät.icro.
Katr
ipong: F.
•inebolm:
fl. Wibert.
(2530)
Försäkrings-Aktiebolaget
i.StoclUiolm
meddelar alla slag af Braud- och Lifförsäkringar.
Kontor i Norrköping:
Nedra botten i Bolagets egendom, N:o 6 Drottning
gatan; öppet hvarje hclgfri dag kl. 10—2 och 5—6.
Underagenter:
för Norrköping: Herr Charles Cederberg,
Herr Sven Svanberg,
för Söderköping: Herr A. J. Schubert,
för Waldemarsvik: Herrar Nilsson $ Janse.
Norrköping i Agenturen den 1 April 1889.
Carl Grönlund.
Berlin
Haodelsteiegram.
den 9 Oht. den 8 Oht
177.50
169.50
163,20
189
186.50
190.50
254: 15
88»/«
84 l/i
80'/2
80»/«
Råg: Okt 177,70
» Okt.
—Nov 169,70
» April—Maj 163,20
Hvete: Okt 188,20
» Okt.
—Nov.... 186,20
j> April—Maj... 191
Rubelkurs 251: 80
Hamburg den 9 Oktober.
Kaffe: Okt
» Dec
» Mara ...„
» Maj.....
Tendensen: fast.
Hamburgersocker: Okt : 13,87V2
» Dec 12,777,
» Mara 13,10'
» M»j /13,327,
Tendensen: fast.
Norrköping den 9 Okt.
Försvarsfrågan vid nästa riksdag.
En korrespondent skrifver till oss från
Stockholm:
En man, som har den förtjensten att icke
ge vika i första anloppet utan likasom af
lidne A. O. Wallenberg äfventyrar att trötta
nied samma framställning ända-tills lian
vunnit gehör för den, nämligen ledamoten
af riksdagens Esta kammare friherre Klinc
kowström, gjordo sig under senast hållna
riksmöte säkerligen till tolk för många allvar
liga fosterlandsvänners önskningar, då han
upprepade gånger framstälde den fordran,
att regeringen måtte framförallt annat låta
sig angeläget vara att snarast möjligt fram
lägga för representationen hufvudgrunderna
till en planmessig och tidsenlig omorganisa
tion af försvaret. Innan en sådan organisa
tion är i sina principer godkänd, riskerar
man att det man i dag bygger upp får man
i morgon rifva ned, och till följd deraf blir
offervilligheten mindre än den skulle vara,
om man vore öfvertygad att de medel, som
ansloges till försvaret, blefve använda på bä
sta sätt.
Det har sagts, att äfven k. m:t skulle
vara af den öfvertygelsen, att längre upp
skof icke bör förekomma med den högvig
tiga frågan om ordnande af härväsendet,
och man påstår, att under detta år inom
k. landtförsvarsdepartementet pågått ifriga
arbeten i syfte att för den på nyåret sam
manträdande riksdagen kunna framlägga en
proposition örn försvaret.
Det har till och med kommit ut, att i det
väntade kungliga förslaget skulle ingå be
stämmelser örn lottning för fyllande af spe
cialvapnens behof af manskap med längre
öfning. Örn detta rykte är öfverensstäm
mande med sanningen eller icke, lemnäs
derhän. Föga troligt låter det dock, att
regeringen skulle vara sinnad att föreslå
lottning, då det kan tågås för alldeles gif
vet, att hvarje förslag, som är baseradt der
på, är på förhand dömdt till undergång.
För »blodelottningen», såsom termen lyder
ifrån den tid, då sådan ifrågasattes i ett af
konung Karl XV:s härordningsförslag, skulle
man alldeles förbise alla förtjenster hos den
tilltänkta organisationen. Opinionen är i
den vägen så enhällig och så omöjlig att
förändra, att man mäste betrakta det såsom
synnerligen qklokt att sätta Big ernof den
samma. Ty utan gillande af den allmänna
meningen skall man knappast kunna genom
föra något, som så nära rör hela nationen
som en lag om hvarje medborgares skyldig
het att i farans stund ställa sin person till
fosterlandets skydd. En verksam härorga
nisation måste, kan man sägs, vara fram
sprungen såsom en nödvändighet ur ett om
sitt natiobélla oberoende angeläget folks
eget medvetande eller åtminstone icke stå
I strid dermed.
Och härmed är det sagdt sorn försnledt
frågans upptagande på tal just nu. År det
sant såsom ryktet påstår, att krigsministern
skulle vara färdig till nästa riksdag med ett
nytt arméorganis&tionsförslag, så vore det
högeligen önskligt, att detta icke komme
såsom en öfverraskning, utan att hufvud
grunderna gjordes i tid bekanta, så att en
opinion om förslagét hunne bildas bland
förevarsvänDerna, iiinan ärendet förekomme
till behandling inom riksdagen. En opinion
bland försvarsvunnerna — ty försvarsnihili
sterna torde man härvidlag saklöst kunna
lemna ur räkningen, då hvarje förslag att
öka vår värnkraft skall stöta på ett oreson
ligt motstånd från det hållet.
Nog måtte det väl ännu i vårt land finnas
så mycken känsla för hvad vårt eget bästa
kräfver, att uttalanden
" i mängd till för
svarets förmån skulle kunna framkallas från
allmänna möten i orterna. Om lika stor
energi utvecklades för det ändamålet som
för frihandeln, så skulle allt vara vunnet.
Fördelarne af ett godt förelag — om något
annat är icke tal — skulle utau svårighet
kunna tydliggöras för raenigheterna,
"Åch
underligt skulle det vara, ora dessa efter
vunnen kunskap i frågan icke skulle kunna
entusiasmeras för en sak, sorn rör oss såsom
nation så nära. Hvar och en, som känner
fosterlandskärlekens flamma inom sig, bör
fatta det såsom en pligt att medverka till
bildande af en offervillig och försvarskräf
vande opinion. -r .
Men en sådan skall, om den är af det
rätta slaget, icke befinnas villig att under
stödja hvad helst Born kan blifva resultatet
af de militäriskt sakkunniges organisations
arbete. Kommer man åter med förslag örn
värfning eller dylikt, så vore det väl, om
de verklige försvarsvännerna genom talrika
och kraftiga uttalanden gåfve riksdagens
ledamöter ryggstöd i det motstånd man då
må
B
hoppas att de göra mot det k. förslaget.
Ar åter förslaget värdt understöd, så skall
det samla allt flera och flera vänner omkring
Big, äfven om man inom riksdagskretsarne
till en början icke skulle vara så gynsamt
stämd för detsamma. Det gäller då för re
geringen att icke tappa modet för en mot
gång. I förlitande på dugligheten och ända
målsenligheten af det förslag hon framlagt,
skall hon icke tveka att återkomma dermed
ända tills det vunnit representationens bi
fall.
*
Men tiden är dyrbar, och det är en klen
tröst att hvad som faller år 1891, kan må
hända hafva utsigt att gå igenom följande
år. Det vöre ingalunda för tidigt, om den
härnäst sammanträdande riksdagen redan un
der sitt första möte bragte till en lycklig
lösning den svåra arméfrågan. Från beslut
och till organisationens genomförande är en
lång väg, och innan man hunnit den vägen
till slut, kunna många farligheter inträffa.
Det hastar i sanning med försvarets defini
tiva ordnande.
Vill man för det vackra ändamålets vin
nande begagna sig af det mäktiga under
stöd, som kan fås af en allmän folkmening,
så bör man icke tveka att i tid låta komma
till det svenska folkets kännedom huru re
geringen tänker sig en ekonomisk möjlig
och dock fullt dugande organisation af dess
försvarsväsende.
Så långt vår korrespondent. Stockholms
Dagblad, som omnämner vår häromdagen
framkastade tanke om en koalition eller
kompromiss till försvarsfrågans, grundekatte
frågans samt tullfrågans kombinerade lös
ning, yttrar, att detta naturligtvis afsåge
»lifsmedelstullarnes bibehållande». Ja, så
vore nog förhållandet. Men om vår fri
handelsvänliga kollega dermed vill insi
nuera, att tanken egentligen tillkommit så
som ett slags politisk intrig för att rädda
deesa och andra tullar, så misstar den sig
mycket.
.Vi äro och hafva visat oss fullt
ut lika varma försvarsvänner som St. Dgbld
sjelft. Men vi inskränka icke vår ifver för
ett försvar gentemot utlandet till vår poli
tiska sjelfständighet, utan vilja äfven ut
sträcka värnet om fosterlandet till dess eko
nomiska sjelfbestånd, utan hvilkets behöriga
tillgodoseende det politiska näppeligen på
längden lärer kunna upprätthållas. För
svarsfrågan och det senast upprättade s. k.
»nya systemet» höra derför på det intimaste
tillsammans, och ur rent pekuniär synpunkt,
hvem lemnar väl bästa utsigtema till för
svarets vidare utveckling och fullkomnande:
det gamla systemet med knappa inkomster
och statsbrist eller det nya, som kan upp
visa en till jemvigt återstäld budget, ja be
tydande öfverskott? I sjelfva verket finnas
inga naturligare bundsförvandter än tull
vänner och försvarsvänner. Om äfven, hvil
ket är ett obeetridt faktum, mångå frihand
laro äro försvarsvänner, och varma sådana,
så är detta snarast en vacker och dem he
drande inkonseqvens än en i principen af
deus tänkesätt innesluten logisk nödvän
dighet.
Nu tror sig St. Dgbld kunna dtäpa detta
sammanhang mellan de.båda frågorna med
erinringen, att försvarsfrågan icke endast
innefattar den ekonomiska sidan, utan äfven
värnepligtens utsträckning. Men denna lä
rer teko kunna genomdrifvas — antyder
tidningen — så länge »det närvarande im
populära beskattningssystemet upprätthål
las».
Men om nämda system omstörtas, hvar
ifrån då taga de nödiga penningcmedlen,
bästa St. Dgbld? Nöjaktigt svar på denna
fråga återstår det för Dagbl. att afgifva. Och
om de stora samhällslager, sorn enligt St.
Dgbld »känna sig förnärmade af lifsmedel
tullarne», ånyo sättas på förknappad diet
under det eventuelt återinförda »gamla sy
stemet» med ty åtföljande neciprutade arbets
löner och växande arbetsbrist, »kola de väl
då befinnas mera lifvade att underkasta sig
»värnepligtens utsträckning»? Möjligen i
förtviflan öfver att icke kunna få någon
annan sysselsättning — menar kanske St.
Dgbld.
Dessa samhällslager hafva för öfrigt
redan faktiskt under det nya systemet fått
en vigtig lättnad i skatteväg genom kaffe
tullens sänkning och afskaffandet af tullen
på lysoljor. Härom faller det emellertid
aldrig en frihandlare in att nämna det
ringaste; sådant hör tydligen till förhållan
den, från hvilka den stora allmänhetens upp
märksamhet bör så mycket som möjligt afvän
das. Finge emellertid det nuvarande systemet
än vidare bestå, är det otvifvelaktigt, att
bemödandena skulle gå ut på att än vidare
väsentligen minska de s. k. finanstullarne —
för att derigenom så mycket som görligt
vörö lätta bördorna för de skattdragrandes
stora flerlal. Detta på samma gång som
skyddstullarna skaffa dem varaktigare och
jemnare arbetstillfällen, under det att finans
tullarne endast lägga dem hårda bördor
uppå, utan att kunna bidraga till att be
reda dem det vigtigaste: arbete!
Sjöfarten. I går uppkom hit en Harn
burgerångare vid namn Norrköping, lastad
med styckegods och gödningsämnen, hvilka
sistnämda skola afgå till Linköping. Far
tyget skall härifrån fortsätta norrut. För
utom nämda fartyg ligga i hamnen trenno
seglare, deraf tvänne skepp, som lasta virke.
Ett af skeppen ifråga var dock klart att
afgå i dag. En stor ångare Edda lossar
stenkol vid firman J. Ringborgs kolgårdar.
För öfrigt finnas ej många fartyg uppe i
hamnen och till det mesta blott mindre,
vedskutor etc.
Nybyggnad. Vid byggnadsnämdens
sammanträde i dag godkändes från gross
handlaren Th. Westerbergh inlemnad ritning
om uppförandet af ett mindre magasin af
sten i qvadraten Spinnhuset.
Någon ritning gällande boningshus var
denna dag ej föro till behandling. Till da
gens sammanträde hade någon dylik ej in
kommit.
Minimi- och maximi-temperatu
ren i Norrköping under det slutför
flutna dygnet. Förliden natt visade
termometern lägst 1 grid — och under
den förflutna dagen högst 7 grader -}
.
Stora teatern. Det stycke, sorn i gårafton
uppfördes af det Collinska teatersällskapet,
nämligen Paul Févals »Den puckelryggige»,
benämdes på affischen »äfventyrsdrarna»,
och af detta namn gjorde det sig sanner
ligen också förtjent. De mest vilda äfven
tyr aflösa hvarandra i rask följd, och den
åskådare, som har smak för dylika, kunde
onekligen i går afton få sitt lystmäte derpå.
Strider med legda banditer och skurkar,
plötsliga öfverfall, kabaler och komplotter
af alla slag, hofvar som öfveilistas såväl på
gator oell gränder som i palatsets salar, \inga
flickor, som bortröfvas, ädla, uppoffrande
karakterer o. s. v.
— bilda ingredienserna
i det rafflande »dramat». Man kunde väl
vara böjd för att tro, att en sådan »storsla
gen» pjes skulle i våra dagar vara absolut
ODjutbar; men alltigenom kryddad med fransk
esprit och dessutom skrifven med anmärk
ningsvärd talang, erbjuder den åtminstone
samma njutning sorn en riktigt spännande
veritabel röfvarroman af det gamla goda
slaget. Och eå får man vara röjd; ty tråki
gare kan man verkligen hafva på teatern,
än när »Den puckelryggige» går öfver scenen.
De uppträdande skämde icke heller i går
afton bort en god sak, utan fäktade, lön
mördade, röfvade flickor m. m. con amore.
Uppsättningen var äfven vacker; drägterna
präktiga. Bland dc spelande tilldrog sig
naturligtvis »den puckelryggiges» represen
tant, hr Collin, största intresset; hans fram
ställning af »den puckelryggige» var äfven
i‘ flera hänseenden ganska förtjenstfull, och
såväl han som flera andra af de spelande
inropades flera gånger.
— »Trassliga härj v ort — det lustspel, som
i morgon här uppföres, är en efter främ
mande ide af direktör Collin verkstäld
bearbetning. Pjesen lärer vara en af de
mest skrattretande, som på de senaste åren
gått öfver svensk scen. Å Nya teatern i
Stockholm, hvarest pjesen gafs med mycken
framgång, spelades elen komiska hufvud
rollen af hr V. Holmqvist (här hr Hagman).
öfriga vigtiga roller spelas af hr och fru
Collin, hrr Hj. och G. Sjöberg samt fröken
Eklöf.
Norra kyrkan. Ställningarna omkring
tornet äro nu borttagna, och detsamma står
nu fritt på sin dominerande böjd och sy
nes på långa afstånd såväl från segelleden
sorn utåt landsbygden. Trapphusen, två på
hvardera ändan af byggnaden och af hvilka de
åt vester äro försedda med torn, äro nu i
det närmaste uppförda. Doras tak hafva,
liksom sjelfva kyrktaket, blifvit belagda
med skiffer, taget från dels Grythytte i
Vermland och dels från Frankrike. Inne i
kyrkan hafva nu takmålningarna, såsom be
kant utförda af målaremästaren L. Westman
härstädes, afslutats, hvaremot med målnin
gen å väggarne kommer att anstå till nästa
år. Gasledning i kyrkan är äfven inledd.
Kyrkan kommer att erhålla sju ingångar,
nämligen, utom hufvudingången (åt öster),
en i hvardera trapphuset åt öster samt två
i hvarje af de åt vester belägna trapphusen.
Sakristian skall ligga bakom altaret, som i
denna kyrka får sin plats i vester.
Betydlig godstrafili. Vid härvarande
jernvägsstation har godetrafiken under den
senaste tiden så betydligt ökats, att de flesta
godstågen härifrån måste dragas af 2:ne lo
komotiv. Det är från hamnen det mesta
af detta gods kommer, och utgöres af göd
ningsämnen, stenkol, rapskakor m. m.
En snillrik uppfinning kan med allt
skäl den räknemaskin kallas, sorn i går före
visades oss. Det är en svensk, ingeniören W.
T. Odhner, som efter årslånga mödor och
försök nu lyckats framställa denna maskin,
hvilken väl kan sägas vara något i sitt slag full
ändadt. Att här beskrifva den lilla tingesten
skulle knappast gifva läsaren någon tydlig
föreställning om, hur den är inrättad och
hur den arbetar. Dessutom är detta oss
icke heller tillåtet, enär patent å maskinen
ännu icke är uttaget. Det må vara nog att
nämna, att maskinen, hvilken man på kort
tjd kan lära sig sköta — så enkel är han
— med aldrig svikande säkerhet adderar,
subtraherar, multiplicerar och dividerar
hvilka tal som helst, och detta på otroligt
kort tid. Så t. ex. multiplicerade maskinen i
går afton på mindre än en minut tvänne 6-siff
riga tal med hvarandra och hopsummerade
långa sifferkolumner på vida kortare tid, än
äfven den mest slängde räknemästare skulle
kunna göra. Den gifver sa godt som genast
svar på trågor örn hvad det eller det talet,
upphöjdt i qvadrat, kub o. s. v. blir. Otvifvel
aktigt är, att denna lilla maskin, dä den
en gång släppes i marknaden, skall visa sig
särdeles nyttig för alla, som syssla mod
räkenskaper, upprättande af siffertabeller m.
m. Som »efterräknare» vid fakturor och
dylikt skall maskinen otvifvelaktigt komma
att inbespara mycket både tid och arbete.
Maskinen är jemförelsevis billig, ty då den
bekanta Thomas-räknemaskinen kostar cirka
l, 000 kr., ställer sig hr Odhners i endast
160 å 170 kr.
Maskinen förevisades oss i går på Stora
hotellet af kapten Arvid Ahlin, aktiebolaget
»Hästskyddarcs» disponent, som örn den
samma lemnar upplysningar.
Måhända kan det intressera våra läsare
att erhålla några närmare uppgifter om ma
skinens uppfinnare.
Hr Odhner är slägt med den store upp
finnaren John Ericsson. Dennes enda sy
ster ingick nämligen äktenskap med pro
sten och kyrkoherden i Medelplana på Kin
nekulle Clas Odhner. Dennes broder var
ingeniören W. T. Odhners farfar, och ingeniö
rens far och rikeantiqvarien, prof. Odhner,
som jemte sina ey6trar ärfver John Erics
son, äro således kusiner. Liksom sin store
frände är ingeniör Odhner till börden vérm
länding. Han föddes år 1845 och kom vid
tolf års ålder till Stockholm, hvarest han i
fyra år stod i bod. Han kände dock lifligt
inom sig, att hans håg stod åt annat håll,
och eå kom han på mekanisk verkstad några
år, men läste under tiden på lediga stunder
sådana ämnen, hvilka erfordrades för att
skaffa honom inträde vid Tekniska institu
tet, hvarest han blef elev år 1865. Efter
här genomgången kurs kom Odhner 1868 till
Petersburg, fick der anställning hos alla våra
landsmäns beskyddare, ingeniör Nobel, och
var hos honom, med ett par års mellantid,
till år 1877, då Odhner vann anställning
vid kejserliga sedeltryckeriet i Petersburg.
Här visste han att genom förbättrade ma
skiner och inventioUcr göra sig på det för
delaktigaste bemärkt, och efter tre års an
ställning hugnades han för sina apparater
med stora guldmedaljen.
Redan år 1874 började Odhner arbeta på
sin räknemaskin, och man kan föistå att
densamma kostat sin man otrolig möda och
hufvudbry, då den först nu är färdig att
gå ut i rerlden. Odhner etablerade 1886
i Petersburg egen mekanisk verkstad för
finare arbeten och utför vid densamma alla
maskiner för sedeltryckeriet, der han allt
fortfarande sköter sin tjenst vid sidan af
sin privata verksamhet. Räknemaskinen,
för hvilken mi patent i alla länder sökes,
kommer att .utgå från hr OJhners etablisse
ment och föres i den nordiska marknaden
af uppfinnarens svåger, kapt. Arvid Åhlin.
Omtyckt namn. Norrköping tycke*
vara ett mycket omtyckt ångbåtsnamn, att
döma af att'
ej mindre än trenno dylika med
det namnet under förb gårdag lågo uppe i
vår hamn, nämligen den vanliga, på Slock
holm gående, en Hambiirgerångare samt
slutligen lotebåten.
A rbetarefören ingens nybyggnad.
Man har nu med murningsarbetet kommit
till 2:dra våningen, som är uppförd såväl
åt Smed- som Sandgatan. På nedra botten
i den nya 2-våningsbyggnaden åt Smedga
tan håller man på att inreda ett större rum,
beläget intill föreningens schweizeri och
ämnadt att tilläggas detta, som dervid får
en behöflig utvidgning. Från Harge tegel
bruk i närheten ar Askersund hafva i da
garne hit ankommit 3:ne pråmar med in
emot 90,000 tegel, och ytterligare 20,000
lära hitväntas inom kort, allt för ifrågava
rande byggnads räkning.
Ett farligt ställe. Intill den öfver
diket mellan allmänna läroverkets exercis
fält och Vestra promenaden midtför nämda
läroverk ledande träbryggan har det från
exercisfältet afrinnande vattnet genomsku
rit marken, så att invid bryggan du bildats
ett större hål, hvilket, när regnväder åter
inträder, med deraf följande vattenströmmar,
blifver allt större och större och måhända
snart bildar en riktig grop. Att härstädes
blifver, synnerligen då mörkret fallit på, gan
ska farligt att passera, faller af sig sjelft;
ty man kan verkligen redan nu om aftnar
ne riskera att här blifva utsatt för benbrott
m. fl. obehagligheter och olyckor. Vi hafva
velat med desea rader fästa vederbörandes
uppmärksamhet på missförhållandet ifråga,
i förhoppning örn att det skall blifva af
hjelpt, innan någon olycka inträffar.
Nedfallen från murarställning.
Från en murarställning utanför arbetsinrätt
ningen nedföll i dag strax på eftermiddagen
en mureriarbetare från 3:dje våningen och
lärer dervid hafva illa skadat sig i ryg
gen, hvarjemte han skall hafva fått ena be
net afelaget. Den »kadade, sorn var anstäld
hos byggmästaren Andersson, fördes oför
töfvadt till stadens sjukhus, der han nu
vårdas.
Magasinsbyggnad. Vid Norra hamn
kajen, i qvadraten östra Åbodarne, håller
för närvarande på att uppföras för Drags
aktiebolags räkning en magasinsbyggnad,
afsedd för etenkolsupplag. Den är 222 fot
lång, 40 fot bred och 18 fot hög samt upp
föres af resvirke, som beklädes med 2 turna
plank och galvaniserad plåt. Taket beläg
ges med vanlig plåt. Tomten, der maga
sinet, hvilket inom kort blifver färdigt, är
beläget, tillhör Drags bolag, men har förr
tillhört Finspång.
Beviljad ansökan. Handlanden Carl
Dahlström, byggmästaren J. F. Jonsson och
gårdsegaren C. Pettersson hafva af k. m:t
erhållit tillåtelse att framdraga telefonled
ningar öfver statsbanans område vid v8g
öfvergången strax söder örn Norrköpings
jernvägsstatioä för åstadkommande af för
bindelse med centraltelefonetationen i Norr
köping.
Norrköpitigs Brödraförenin gs nöd
hjelp nf ond. Från denna kommer äfven
till instundande julhelg att utdelas under
stöd åt fattiga föreningelednmöter och en
kor samt barn efter dylika, dels i pennin
gar och dels såsom kläder åt barnen. An
mälningar till erhållande af dylika under
stöd börs, föreedda med tydlig adress och
förenings nummer, vara nedlagda i förenin
gens breflåda innan denna månads utgång.
Hästskyddare. Redan sedan flera år
tillbaka har man medelst åtskilliga apparater
sökt lindra hästeDS möda vid igångsättandet
och fram forslandet (särdeles uppför backar
och på gropiga ojemna vägar) af ett åkdon.
Det har emellertid inom kort visat sig, att
dessa apparater af en eller annan anledning
icke motsvarat sitt ändamål. Först sedan
aktiebolaget tHästskyddarest apparat för
sagda ändamål uteändts i marknaden, kan
man anse, att det åsyftade resultatet upp
nåtts. Donna »hästskyddare» är nämligen
grundad på principen af utdragsfjäder i
stället för på sammantryckning af en fjä
der eller gummikrepp.
Genom fjäderns utdragande uppstår ela
sticitet såväl vid igångssättandet som
det vidare framforslandet af åkdonet, hvar
igenom hästens arbete högst betydligt un
derlättas, hvadan »hästskyddarep» såväl ur
ekonomisk som djurskyddsvänlig synpunkt
är väl förtjent af beaktande. Bolagets di
sponent, kapten Arvid Ahlin, har under de
senaste dagarne vistats här i staden för att
söka intressera en större allmänhet för upp
finningen. Till den ändan har han i sin
bostad å Stora hotellet förevisat såväl bo
lagets sora flera andra slag af »hästskyd
dare» och på ett slående sätt med tillhjelp
af en särskild apparat låtit en hvar öfver
tyg!® 8,g om den försféamdas obetingade
företräden.
Vi kunna tillägga, att aktiebolaget »Iläst
skyddares» apparat redan förut vunnit in
steg här i staden, kanske mer än i de flesta
andra städer i Sverige, och att belåtenheten
med apparaten lärer vara allmän.
Kalk
fr aktern a. Under denna rubrik
meddelas oss: Helt nyligen har kongl, järn
vägsstyrelsen till Tesp. styrelser för enskilda
jernbanor utfärdat följande cirkulär:
»Sedan från resp. förvaltningar för enskilda
jernvägar i riket svar ingått å korgl. jernvägs
styrelsens skrifvolse den 2 G sistl. Mars i fråga
om fraktnedsättning för kalk och mergel, kali
salter och fosfater, får styrelsen härigenom med
dela, att dessa svar i hufvudsak gifvit vid han
den, att visserligen en del jemvägsförvaltningar
icke äro sinnade medgifva nedsättning för be
rörda trausportföremål, men att andra vilja bi
träda de bestämmelseT i ämnet, som komma att
blifva gällande för statsbanorna, och åter andra
förklarat sig icke kunna bevilja någon nedsätt
ning för kalisalter och fosfater, men i öfrigt
vilja göra följande medgifvanden:
För kalk och mergel i vagnslaster om minst
8,000 kg beviljas, med tillämpning för öfrigt af
samtrafiktaxans bestämmelser, nedsättning sålunda,
att frakten för 100 kg utgår enligt följande
grundtaxa, nämligen
för 10—62 km. lika mod nuvarande tariff 12
54 » » » 18 öre
56—64 » » » 19 »
66—74 » » » 20 »
76—84 » » » 21 »
86—94 » » » 22 »
96—100 » » » 23 »
hvarefter afgifterna för hvar 100 km. ökas med
13 öre.
Och har jernvägsstyrelsen, som för sin del är
villig biträda sistnämda medgifvande, ansett sig,
med afseende på den stora betydelse för landt
brukets utveckling, Born billiga frakter för kalk
obestridligen ega, böra härigenom hemställa, huru
vida icke äfven j, med ändring af hvad förut
beslutats, kunde finna skäl lemna enahanda med
gifvande att för tiden från Och med 1891 åra
ingång och tillsvidare gälla för transporter af
kalk och mergel i vagnslaster.»
Ofvanstående tariff antages, sedan från
resp. förvaltningar för enskilda jernvägar
gynsamma' svar ingått, blifva gällande från
1891 års ingång. Och väntas cirkulär här
om med det snaraste.
»Jag kallar detta en oförskämd fråga,» säde
hon. »Med hvad rätt tror ni er kunna fråga
hvad min man coh jag kunna hafva sagt eller
ioko eagt till hvarandra?»---' -1"
'
- 1
»Vill ni göra mig en tjenst, mylady? Eller
om det är alltför mycket begärdt, så kanske ni
ej bar något
^
emot att göra or sjelf rättvisa?
Om ni skulle försöka att lägga något band på
er vrede?»
»Det är fullkomligt onödigt, doktor Vimpany.
Jag ber er tro, att ni ej förmår göra mig vred.»
»Jag tackar er så myoket, lady Harry; ni
uppmanar mig alltefi att fortsätta. När jog var
djerf nog att tala med er om att lemna villan,
var det min afsigt att befria er från att blifva
onödigtvis orolig.»
Var det hans mening att inviga henne i för
troendet? Den erfarenhet hon bade af honom
förbjöd henne att tro det möjligt, Mod det
tvifvel och de farhågor, sorn nppet&tt under
samtalet med mannen, hada„fått öfverhanden
öfver hennes klokhet, ooh ansträngningen att för
doktorn dölja den oro, som bemäktigat sig henne,
försvagade hennes vanliga stolthet.
»Hvarför skulle jag bli orolig?» frågade hon
i hopp att möjligen förmå honom att säga san
ningen.
Doktorn å sin sida drog genast häraf den
slutsatsen, att hon vacklade i sitt beslut, ooh
han brydde sig ej längre om att iakttaga de
artighetsformer, som hen hittills med svårighet
»ovän dt.
»I den besynnerliga lilla verld vi bebo,» säde
att jag blef förskräckt, när jag fick se honom.
Jag genast en ytterlig likhet.»
»En likhet med någon som jag känner?» frå
gade Iris.
.
»Med dea ni känner häst i hela vorlden, my
lady — en likhet mod mili husbonde.»
»Harn?»
»Ja, det är ej någon inbillning; jig är aäker
på hvad jag säger. Om Di till&tor mig att
öppet säga min åsigt, så är danskens likhet med
roylord ett d&ligt teoken. Jag vet ej huru eller
hvarför, men allt hvad jag kan säga är, att jag
tycker örn det, ooh jag skall ej sluta förrän jag
fått klart för mig hvad det betyder. Dessutom,
mylady, måste jog skaffa mig reda på orsaken,
hvarför de vilja ha or bort. Mod båll blott mo
det uppe; jag skall varna er i tid, då jag märker
faran.»
Iris -vägrade att ikläda sig ansvaret för donna
förtviäade plan."»
»Mod det är du, som kommer alt sväfva i
fara!» utropade hon.
På sitt vanliga Ingna ooh trygga sätt svarsde
Fanny:
»Det är för att tjona mylady, ooh då räknas
det ej.»
Iris kände sig tacksam för dennn enkla ooh
uppriktiga tillgifvoiihet, men höll likväl fast vid
sin åsigt.
»Da är i min tjenst,» säde hon; »jag vill ej
låta dig öfvergå i doktor Vimpanys. Afstå från
dina planer, Fanny, afstå derifrån!»
Med sin vanliga noggrannhet ooh sitt vanliga
Inge upprepade bon det samtal, som förts vid
lord Harrys bord; derefter omtalade hon, bnr
doktor Vimpany hade npptäckt ett hon förstod
franska ooh att hon varit nog listig att hålla
detta förhållande hemligt. Härvid hade doktorn
sedan sjelf uppträdt för att skydda henne for
lordens vrede, och detta egendomligt nog af ett
högst besynnerligt skäl. Han behöfde en sjuk
sköterska för den främling, som väntades an
läuda samma afton, ooh ban hade erbjudit platsen
åt Fanny.
»Jag hoppas mylady ursäktar mig, men jag
har antagit platsen.»
Detta oförutsedda meddelande jemte hvad hon
for öfrigt erfarit var mer än Iris kände fatta.
»Jag förstår inte,» erkände hon. »År då doktor
Vimpany en eärnro usling an hvad jag trott ho
nom vara?»
»Det är han holt viant,» Rade Fanny roed
öfvertygelse. »Meri hvad beträffar de planer,
han hade i pitt olaka hufvud, när han vidtalade
mig att bli sköterska åt hans patient, nå ekall
jag leta ut dem i sinom tid. Emellertid är jag
nu den sköterska, som skall hjelpa honom. När
jag i morgso handlade mot myladys befallning,
eå var det för att följa doktor Vimpany till
sjukhuset. Jag ditfördes for att träffa dan per
son, hvars sjuksköterska jag skall blifva. Det
var en etaokars svag och beskedlig varelse, som
såg ut att ej kanea göra något onöt ens åt en
finga, coh icke desto mindre försäkrar jag er,
han, »njuta vi vir tillvaro på fördömdt hårda
vilkor. Vi lefva mod det vilkor, att vi en dag
måste dö. Den man jag vill söka bota kan dö,
hvad än jag kan komina att göra för honom;
ban kan tyna bort genom hvad vi läkare kalla
eo pinsam död. Det skalle till exempel ej för
våna mig mycket, ora jag fioge svårt att hålla
honora i sängen. Han skulle kanna börja mea
omkring öfver allt i villan, så enart jag vänder
ryggen till. Eller också kan han, sorn man
säger, betala sin skuld till natnren med ekrik
och svordomar. Om ni då vore i bans närhet,
fruktar jag ni sknlle bli förskräckt, ooh tued
bästa vilja i verlden kan jag i sådant fall ej
lofva att hålla honom stilla. I ert ställe skulle
jag, om Di ville följa mitt råd . . .»
Iris afbröt honom. I stället för att säga
bonne sanningen, var ban nog oförskämd att
söka skrämma henne.
»Jag tar inga råd af personer, för hvilka jag
ei hyser något förtroende,» säde hon; »jag vill
ej höra något vidare.»
Doktor Vimpany fann det rådligaBt att åter
blifva artig, antingen ban misslyckats att rubba
hennes beslut eller hon bade alltför myoket
sjalfbeherskeiDg tor att dölj» hvad hon tänkte.
»Ännu ett ord,» säde bao. »Jag vill visst ej
gfva mylady något råd, jag vill endast göra er
ett förslag. Mylord säger, att Hago Mountjoy
är på bättringsvägen. Ni brefvexlar med hvar
andra, hvilket jag händelsevis var i tillfälle att
bo, när jag lånade er det der frimärket, Hvar.
för reser ni ej lill London ooh belsar på er vän
f
majestät Icke bör smaka på det eller
det, så menar han, att det i så fall icke
är nödvändigt att sätta den ifråga
varande maträtten på bordet — ett be
vis på, huru logiskt den lille kungen
redan tänker. Om ett regelbundet, dag
ligt studerande är icke tal; drottningen
vill först sörja för sin sons fysiska ut
veckling. Barnet var, som bekant, un
der förra vintern mycket sjukt, hvar
för man för närvarande föredrager att
så litet som möjligt anstränga dess själ.
Den friska luften, kroppsöfningar, kalla
bad och fullständig rörelsefrihet 6tå
på drottning moderns nppfostringspro
gram; dock hindrar icke detta, att den
lilie suveränen, son» synes vara ovan
ligt lillgammal och brådmogen, finner
för godt att böra allt, förstå allt och
fråga om allt. På aftonen kl. precis
8 går han till Bångs. Han omfamnar
och kysser sin mamma och säger hof
staten »god natt». Derpå förös han i
säng af öfverhofmästarinnan, grefvin
nan Peralla. Ofta måste dock amman
tillkallas, soln med en spansk vaggvisa
trallar honom till sömns.
En kamrat i badet. Härom dagön var
borgmästaren i Trnro i Wales ote och
badade. Då närmade sig »något», som
ban antog vara en annan badande herre,
men när dotta »något» kom närmare,
såg det så underligt ut, att borgmästa
ren i största hast skyndade upp på det
torra. Kort derefter stötte den besyn
nerliga badgästen på grund, och med
något besvär lyckades borgmästaren att
draga npp en ungefär 2 meter lång
delfin på land.
Sida 3
NORRKÖPIN G8 TIDNINGAR Tor slagen den 9 Oktober 1890.
Kyrkosångens vänner, den nyligen
inom Liuköpings stifts prester&kop bildade
sångföreningen, hade — skrifver en af våra
korrespondenter i dag — i Tisdags och
Onsdags den 7 och 8 dennes å allm. högre
elementarläroverkets i Linköping musiksal
sitt första sammanträde i och för sångöf
ning. Omkring ett 30-tal af föreningens
aktiva ledamöter hade infunnit sig, bland
dem föreningens ordförande, kyrkoherden i
Norrköpings S:t Olai G. W. Sandberg. Denne
öppnade sammanträdet och heleade ledamö
terna välkomna, hvarefter på hans förelag
beslöts, att de prestman inom stiftet, som
ännu icke anmält Elg till ledamöter i säll
skapet, vare sig aktiva eller passiva, skulle
inbjudas dertill. Derefter började sångöf
uingarna, hvilka leddts af sällskapets skick
lige sånganförare, komminister Jacobsson i
Oppeby. De olika stämmorna voro rätt väl
representerade; isynnerhet voro 2:dra ba
sarne talrika och starka, och det naturligtvis
till körens fromma. Såbgöfningen försig
gick Tisdags afton och Onsdags förmiddag
med lust och glädje. Alla tycktes vara be
själade af varmt intresse för saken ocb allt
bådade godt för framtiden i afseende på
föreningens verksamhet och ändamål. Då
omkring ett 20 tel af dem, soto anmält sig
som aktiva medlemmar i sällskapet, voro
förhindrade att vid denna sammankomst när
vara och då man har anledning tro, att ännu
flera komma att ingå i föreningen, så synes
ju anslutningen vara ganska stor och kören
hafva utsigter att blifva en rätt manstark
sådan. Efter sångöfningens slut på Tis
dags afton intogo sällskapets ledamöter ge
mensam supé å Stora hotellet och tillbragte
der ett par timmar i kamratligt och bio
dcrligt umgänge. Sällskapet sammanträder
åter i Linköping till sångöfning i medio af
nästa December månad.
Afskeäsausök an är till k. m:t inlem
nad af öfversten och chefen för Leta lif
grenadierregementet generalmajoren friherre
Carl Melker J ägerfelt, skrifves till oss från
Stockholm. Såsom hans efterträdare hafva
i väl underrättade militära kretsar nämts
öfverstelöjtnanten vid andra lifgardet F.
Bibau och öfversten och chefen för Vest
götadals regemente W. Reuterswärd. Då
emellertid öfverstelöjtnanten Bibau lär hafva
afsagt sig att komma i fråga, närnnes äfven
såsom kandidat till platsen öfversten och
chefen för Uplands regemente kabinetts
kammarherren friherre Stjernstedt, hvarvid
öfversten Wilhelm Reuterswärd skulle vara
designerad till dennes efterträdare.
Tilloppet af studerande. I Posttid
ningen läses:
Onder innevarande termin uppgår antalet stu
derande i Upsala till 1,749, ech utgör student
antalet i Lund 811, hvadan för närvarande vid
våra universiteter icke mindre än 2,560 per
soner idka studier. Af dessa studerande torde
de allra flesta hafva för afsigt att egna sig åt
statens tjenst. I Upsala tillhöra 804 studerande
den filosofiska fakulteten, 266 den teologiska,
199 den medicinska och 480 den juridiska
fakulteten. Såsom i går omtalades studera i
Lund 101 personer teologi, 226 juridik och
93 medicin, hvarjemte 391 firo inskrifna i filo
sofiska fakulteten. Af do till denna fakultet
hörande nlutnner kommer framdeles ett stort
antal att ingå i andra fakulteter.
Vi hafva således i Sverige för närvarande
mer än 700 studenter, som studera juridik ooh
för hvilka säkerligen den redan strängt befol
kade tjenstemannabanan icke synes bereda stora
förhoppningar för en oberoende utkomst i lif
vet. Det förefaller i sanning, som örn ringa
utsigter till befordran bkola öppna sig för alla
dessa tjeastemanna ämnen, då de en gång efter
långvariga studier ooh måhända i många fall en
icke obetydlig skuldsättning hinna till den tid,
d& arbetet ooh ansträngningarna skola erhålla
eiri förtjonta lön. Hvarken för de studeran
de sjelfva eller för deras föräldrar och måls
män kan alltså den juridiska banan för när
varande visa på någon förhoppningsrik framtid.
För dem, sorn studera medicin, tyckas fram
tidsuteigterna icke heller vara synnerligen ljusa.
Tillsammans 199 medicine studerande finnas
för närvarande i Upsala ooh 93 i Lund, hva
dan hela antalet uppgår till 292 eller nära 300.
Lägger man härtill de personer, som studera
vid Karolinska institutet — ooh dessas antal
torde icke vara ringa — måste man medgifv*,
att behofvet af läkare i Sverige synes vara
iner än tillgodoeedt för de närmaste och mångå
kommando år. Åtskilliga läkare klaga redan
nu, ooh detta icke utan skäl, deröfver att till
loppet på deras bana under senare åren varit
stort och vida öfverstigande behofvet. Som
man vet är det en både långvarig och dyrbar
kurs, sorn staten kräfver af den, som vill egna
sig åt läkarens kall. Örn trängseln på banan
redan nu är alltför s'ark, botar den dock att
blifva ännu mer svår under framtiden för alla
dom, sorn nu egnat och egna sig åt medicinens
studium.
Teologiska fakulteten räknar i Upsala 266
alumner och i Lund 101 eller tillsammans 367.
Antalet är nog rätt betydligt, men så finnes
det också här i landet mångå platser, sorn stå
öppna för presten. Någon prestbrist förefinnes
icke nu, sorn för några år sedan, men tilloppet
på banan torde dock ännu icke få anses vara
så stort, att det iogifver bekymmer.
I Upsala finnas 804 studenter inom filosofiska
fakulteten och i Lund 391 inom samma fakul
tet, alltså tillsammans 1,195. Af detta be
tydliga antal kommer, som här ofvan anmärkt
blifvit, en del efter aflogda proliminär-examina
alt tillhöra andra fakulteter. De återstående
filosofie etuderandona utgöra dock säkerligen eå
många, att stora svårigheter för framtiden skola
möta för åtskilliga, hvilka hoppas erhålla sitt
lefvebröd i do sysselsättningar, som stå öppna
för nu ifrågavarande student r, då de aflagt
sina examina.
Af hvad här ofvan i korthet yttrats torde
det få anses vara ådagalagdt, att utsigterna på
embets- och tjenstemannabanan för den närma
ste framtiden böra synas rätt mörka för en
stor del af dem, sorn ämna beträda densamma,
hvadan en ooh hvar, som ännu ioke fast be
slutit sig för valet af denna bana, bör i tid
öfverväga, huruvida icke någon annan verk
samhet i lifvot ken erbjuda större utsigter och
rikare förhoppningar för framtiden. Vi bålla
före att föräldrar och målsmän till det upp
växande slägtet böra noga eftertänka, huruvida
ioke det blifver oundgängligen nödvändigt, att
andra verksamhetsområden än tjenstemannena
utväljas för att förskaffa en tryggad framtid åt
barn och anhöriga, och likaledes tro vi att man
framför allt bör bibringa ungdomen den åsigt,
att andra yrken än tjenstemannena ofta nog
kunna bereda en lika god, icke sällan bättre
utsigt för en lycklig och ekonomiskt oberoende
lefnad, än den som står till buds på embets
mannabanan.
Dödsfall. En bekant svensk publicist,
C. A. Wenngren, afled den 1 September i Tom
pelton i Kalifornien. Wenngren redigerade un
der 5 år Svenska Härolden i Kansas samt der¬
efter Folkvännen i staden Stromburg, Nebraska.
Här tjenstgjorde han ock någon tid såsom lärare
i svenska språket vid de svenska baptisternas läro
verk i Stromburg. Så begå! han sig år 1887 med
familj till Kalifornien, hvarest han biet land
agent samt erhöll åtskilliga municipala sysslor,
hvilka han innehade till sin död.
Konstauktion. (Dagens Nyheter.) Igår
f. m. började i hr Bukowskis för konstvänner
väl bekanta lokal vid Arsenalsgatac i Stockholm
försäljningen af en synnerligen vseker ocir dyr
bar samling af oljemålningar, aqvsrcller, möbler,
porslin, arbeten i silfver och guld samt åtskil
liga andra konstindustriföremål, hvilka tillhört
framlidne hofjuvelerareu L. C. Feron ro. fl.
Auktionen var mycket talrikt besökt och prisen
rätt höga.
Högst betalades den mästerliga taflan »Belsasars
gästabud» af Gerard Iloet, Borit inropades för 3,001
kr., vidare Hamnstycke af j. A. Beerstraaten för
2,101 kr.; Dryckesscen af Teniers d. y. för 1,480 kr.;
två landskap med kor af R. Ilcemskerck för till
sammans 601 ler.; två dito af J. van Huijsum för
tillsammans 775 kr.; två genrer af P. Hilleström för
tillhopa 735 kr; två vinterstycken af K. Molenaer
för 300 och 301 kr.; »Tvättaska» af P. Hilleström
för 331 kr.; Gustaf li Adolf på bår af J. C. W.
Wahlbom för 350 kr.; »Rekrytens afresa» af d’Uncker
för 405 kr., o. s. v.
Hädelscmälet mot Bergh eli. (Smål.
Alléh.) Göta hofrätt har på de bosvär, finske
undersåten Honry V. Berghell anfört öfver Jön
köpings rådstufvurätts utslag af den .18 sistiidoe
Augusti i dot mot honom anliängiggjorda hä
delsemålot, i går afgifvit följande utslag:
K. hofrätten har genom utslag den 22 sisl
lidne September förelagt klaganden att inom åtta
dagar derefter hit inlemna rådstufvurättens pro
tokoll och beslut i målet från ooh med detsam
mas första handläggning till den 18 Augusti
1890 samt vidare andraga, hvad han kunde akta
nödigt, vid äfventyr att underlåtenhet deraf icke
komme att utgöra hinder för k. hofrätten att
meddela vidare och Biutligt yttrande i anledning
af beBväreo; och sorn klagandon underlåtit att
ställa sig berörda förcläggaudo till efterrättelse,
är k. hofrätten, med afséende å den för dylik
underlåtenhet stadgade påföljd, oförhindrad att
målet i befi tligt skick till afgörande företaga,
dervid k. hofrätten icke fiuner skäl att på här
företedda handlingar göra ändring i öfverkLgade
utslaget.
Härefter följer besvärshänviening till k. m:t,
men som hr Berghell icke fullgjort hofrättens
föreläggande, är han antagligen icke berättigad
att bos k. m:t erhålla äudriog i rådstufvurättens
utslag, hvilket sorn bekant lydde på 3 månaders
fäDgelso och vittneserBättuingar. Besvärstiden
är 45 dagar.
’
Svenskar till Kamerun. (Stockh.
Dgbld). I går skulle från Stockholm afresa fil.
d:r Rickard JuDgDer för att såsom innehafvare af
det Regnellska botaniska resestipendiet (4,300 kr.)
begifva sig till KameruD, der han, resorna oräk
nade, tänker vistas ett år. Hr Jungner afläggor
först ett kortare besök hos anförvandler i Vester
götland, innan hsn öfver Hamburg anträder fär
den till det aflägsna landet. I Hamburg sam
manträffar d:r Jungner med en annan ung svensk
forskarn, fil. kand. Y. Sjöstedt, hvilken kommer
a t vara honora följaktig på resan. Hr Sjöstedt
kommer att i Kamerun idka entotnologiska studier.
Svensk uppfinning på kirurgiens
område. Deri medicinska tidskriften »New
England Medioal Gazette» meddelar i sitt No
vemberhäfte en illustrerad artikel om den af vår
landsman hr G. L Réenstierna nyligen uppfunna,
af oss förut omtalade, »luftcirkulerande spjel
sticka», som vid New England Medioal Societys
senaste årsmöte förklarades för den bästa nu
existerande spjela inom
.
Förenta staterna. Man
antager att den gjorda uppfinningen inom kirur
gieos område kommer a't spela en särdeles vig
tig roll.
Brån vin sm dien i Malmköping.
Kongl, msj:t har, med upphäfvande af bofrät
tens utslag, faststält häradsrättens beslut i må
let mot vinhandiaren A. L. Andersson i Malm
köping, angående olaglig utekäukuiDg af sprit
drycker. Såsom bekant yrkade admänna åkla
garen vid Villåttinge härad-rått ansvar å vin
handlaren A. L. Andersson i Malmköping bland
annat derför, »tt A. sknllo försålt spritdryoker
i en lägenhet, hvilken icke undergått sådan be
sigtning, som vore stadgad i 24 § i k. förord
ningen angående vilkor för försäljning af brän
vin m. m., den 29 Maj 1885. Under hand
läggning af detta mål uttog åklagaren ytterli
gare två stämningar å Andersson, i hvilka an
svar särskildt yrkades å denne, för det han
jemväl efter första stämningens dolfå*nde fort
satt, att i nämdn lägenhet idka ntskänkning af
spritdrycker. D»n 26 November 1888 fäld»
häradsrätten Andersson att för åtalade förseel
serna böta 20 kronor för hvarje gåDg stämning
blifvit honom i målet delgifven, eller tillhopa
60 kronor. Svea hofrätt åter förklarade i ut
slag den 26 November 1889, att hofrätteu ej
funoit skäl göra annan ändring i häradsrättens
utslag än att då Andersson, hvilken, på sätt
häradsrätton yttrat, obehörigen utöfvat försälj
ning af spritvaror i omstämda lägenhet, innan
stadgad besigtning derå egt rnm, icke enligt
lag vore för försäljningsrättens fortsatta ut
öfvande i den sålunda obesigtig-de lägenheten
förfallen till ansvar för hvarje gång stämning
derför honom delgifvits, utan att Laos åtalade
förfarande vore att alaom fortsättning af sam
ma förseelse anse, beloppet af do böter,
"hvar
till Andersson gjort sig skyldig, nedsattes till
40 kronor.
Svenska resande i Bäris, anmälde
i Skandinaviska bokhandeln, 212 Rue de Ri
voli, från den 28 September till den 5 Okto
ber, äro :
majoren C. Adelsköld och fröken Maja Adelsköld,
Hötel S:t James; kaptenen E. Julius Dannfelt, Ho
tel Paris & d’Osborne; professor Dahl från Stock
holm, 6 Rue S:t Roch; fröknarna Augusta och Hilda
Brandes från Helsingborg, hr Fred. Löwenadler med
fru från London, artisten George Glanzelin från
Stockholm, Hötel du Codron; fröknarna Lilly Lund
gren och Valborg Hellström, studeranden Nils Eken
dal från Mariestad, 62 Avcmie de Ia Grande Ar
mée; fröken Olga Engström, hr Gotthard Oscara,
fröken Sofie Nilsson, direktören H. Hammer, 31 Rue
Vanneau; grosshandlaren M. Magnusson och fröken
Sigrid Magnusson från Stockholm, Grand Hötel; d:r
J. E. Johansson från Stockholm, 3 Rue Casimir
Delavigne; ingeniörerna R. Ternberg och Johan Skog
från Motala verkstad, Hötel de Belgique; fröken
Gerda Sjöberg från Jönköping, 116 Arenue de Vil
liers.
Kölden i Stockholmstrakten var i
går natt så Btark, att frosten nedträngde 2 å 2‘/i
tum djupt i jorden och omöjliggjorde plöjningen på
morgonen å lerjord. Potatisen är i det allra när
maste upptagen, men der någon står qvar är den
så starkt angripen af frost, att det ej lönar sig att
upptaga den.
Missli/ckadt tjufknep. Från Göteborg
skrifves i G. li. o. Sj. T.: Måndagen den 6 deunes
på morgonen fick härvarande detektiva polis emot
taga ett samma dag afstämpladt lokalbref af följande
lydelse:
Stackars detitifver, hur skall ni få reda på alla
rockarna som är stulet, ett sådant kap skall vigöra
på ett annat ställe i denna vecka, det är allt bäst
att ni delar er i dag och står en på hvart pantlåne
kontor, eller också passar på tåget eller båtarne ||
Teknar två gamla bekanta ibland tre. |
Samma dag vid middagstiden anmälde åtskilliga
i huset M 2 vid Andra Långgatan boende personer,
att sedan Lördagen den 4 i denna månad ur en
läst vindsskrubb till sagda hus tillgripits fem vinter
öfverrockar, tre bonjourer samt åtskilliga västar och
skodon.
Detektivpolisen, som genast insåg, att tjufven, för
att vilseleda, afsändt brefvet, anstälde efterspaningar
med det resultat, att föröfvandet af stölderna he
fans hafva börjat redan i midten af sistlidne Sep
tember, hvarjemte tjufven, för andra resan stöld
straffade måleriarbetaren Carl Andersson Hammar
ström, i förgår på aftonen häktades.
Hammarström, som erkänt stölderna, har dess
utom uppgifvit, att han dels för att vilseleda poli
sen beträffande tiden, under hvilken tillgreppen för
öfvats och dels för att afvända misstankar mot sig,
skrifvit och afsändt ifrågavarande bref.
Buteljprisen stiga. Från Laxå skrif
ves till Dagens Nyheter:
Representanter för våra större buteljglasbruk hade
den 4 d:s sammanträde här för att diskutera gemen
samma intressen med anledning af betydligt höjda
pris på en del råmatcrialier samt förbättrande af
arbetarnes vilkor. En prisförhöjning på buteljer an
sågs vara alldeles nödvändig.
Om uden rysligt tillämnade post
stöldens i Bygdrå skrifver eti Bygdeåbo till
»Vesterb.» följande roliga skildring, i hvilken »Anders
son, Pettersson och Lundström» äro de handlande
personerna:
Angående det djerfva försök att råna posten, Born
enligt tidningen JYi 77 »Vesterbotten» inträffade mel
lan Bygdegå och Djekneboda, får undertecknad upp
lysningsvis meddela följande:
Välfräjdadc drängen Andersson hade besökt lika
välfräjdade skomakaren Lundström för att fä sina
gamla söndriga kängskor lappade. Efter väl för
rättadt ärende begat sig A. hemåt, åtföljd af L. upp
till landsvägen. Medan de der stående helt fredligt
språkade nied hvarandra, kom Pettersson åkande
förbi. Eftersom ju A., P. och L. äro gamla bekanta
och 18-årige Bkjutsbonden derjemte var känd af A.
och L., hoppades A. få en »gratisskjuts» ett stycke
och började derför, på tillrådan af L., af alla kraf
ter springa med »kängskorna» i nafven för att hinna
18-åringeus »rapphöna». Mea P., som i nattens
mörker troligen ej igenkände vännen A., hvilken i
[ följd af de »kängskor» han hado i handen syntes P.
dubbel, aflossade sin revolver med den påföljd, att
A. släppte — kängskorna och sprang åt skogen. Sä
är förhållandet med röfvarhistorien, och hoppas un
derteckh8d att med dessa räder kunna lugna P:s oro
och bota bans skuggrädsla och kängskoskräck.
Hund, som störtar en man öfver
börd. Matrosen Ole Olsen från Holme
strand roade sig med att under resa med skeppet
Marget, på väg från Kanada till Sligo, springa på
däckslasten och leka mod skeppshnnden. Då han
en stund blef stående vid relingen, sprang hunden
upp på honom, så att han störtade öfverbörd.
Fartyget backade ögonblickligen, och Olsen fat
tade logglinau, Born han fasthöll, tills farten nästan
stoppade; han försvann emellertid plötsligt och kunde
icke upptäckas från båten, som genast sattes i sjön.
Deremot sågs eu stor haj i närheten, och antagligen
hade denne slukat honom.
Fru Booth, frälsningearmégeneralens
hustru, har i dagarne aflidit af eu kräftåkomma, af
hvilken hon under en längre tid lidit. Fm Booth
stod, ända sedan hennes man 1865 bildade fräls
ningsarmen, hjelpande vid hans sida och var sjelf
ifrigt verksam lör arméns syfte. Hon utgaf bland
annat flere böcker i dess auda.
Få klen stat. Till »Baroroeterp» skrif
ves: Vid en af norra Smålands telefonstationer, der
man.nu blifvit i bryderi för att få en ny telefon
fröken, emedan förutvarande vill flytta, utlofvas en
rundlig lön örn 100 kronor pr år och ett halfstop
skummjölk pr dag till den, Born vill åtaga sig tele
fouisttjenBteu. Åunu har ingen sökande anmält sig
trots alla försök at den, som disponerar centralsta
tionen ifråga. Försigtigtvis har man ifråga örn löue
vilkoren tillagt, att telefonisten kan, örn hon så ön
skar, emellanåt få biträda i ett herskapskök, men
då blifver lönen blott 75 kronor pr år förutom in na
tura-varor. Att sitta dagligdags på en telefonstation
för 75 eller 100 kronor pr år år iugeu afundsvärd
plats. Förr i tiden kunde kanske möjligen en små
läuding (eller småländska) föda sig på en klippa i
hafvet, men numera lefver ingen anständig person
inom vår previns på 100 kronor pr år, äfven om
han får ett halfstop skummjölk dagligen dazu.
i
Allarmsignalen använd på jern
våg. »Aftooposteu» berätar om ett rätt obe
hagligt uppträde i Lördags qväll på nattåget mellan
Göteborg och Kristiania. Man hade just lemnat
Öxnereds station, der aftonmåltid serverats, och pas
sagerarue voro i färd med att gå till ro, då de plöts
ligt uppskrämdes af de förskräckligaste tjut och rop
(på tyska) örn hjelp samt kiaugen af en krossad
ruta. Från alla båll rusade man ia i den kupé,
hvarifråu oväsendet kom, och i samma ögonblick
höll tåget stilla i den mörka qvällen midt ute på
deu stora slätten.
Man fick nu se den man, som stålt till oväsendet,
sitta grånBlo i det ena kupéfönstret, hvars ruta han
sparkat ut. I ett nu rusade en af passagerarne, en
tysk handelsresande, fram till allarrasignalen i hvil
ken ban ryckte. Konduktörerna skyndade till och
grepo tag i mannen, som på tillfrågan förklarade
sig ha fruktat att blifva qväfd ocb derför slagit ut
rutan. Tåget sattes emellertid åter i gång, och i
Mellerud förklarade sig skrikhalsen vilja betala rutan
med 14 kr., hvarpå han — sedan han hedt så vackert
och lofvat bot och bättring — fick följa med tåget,
dock i konduktörsfinkan.
Promenad pålina öfver Niagara
fallen. Eo fotograf från Toronto vid namn
S. I. Dixon gick den 6 i förra månaden öfver Nia
garafallen på en s/e tum tjock ståltrådslina. Då
den kanadensiska polisen icke ville tillåta detta lifs
farliga konststycke, steg Dixon upp på linan från
den Förenta staterna tillhöriga stranden. Myndig
heterna derstädes hade nämligen ingenting att in
vända mot att han så lättsinnigt satte sitt lif på
spel, då han icke sjelf skattade det högre. Mer än
10,000 menniskor uppehöllo sig på de närliggande
klipporna och broarne för att åse det uppskakande
skådespelet. Dixon nådde på 13 minuter den kana
densiska sidan örn de stora vattenfallen, och efter
en kort rast gjorde han sig redo att anträda åter
Yägen, men hindrades af den engelska polisen. Den
af Dixon använda halanserstängen var 22'/, fot lång
och vägde 30 tyska pfund. Ett kuriositetsmuseum
i Newyork har nu engagerat Dixon för ett pris af
380 kronor i veckan att tio timmar dagligen begapa
sig af mängden.
Tarn utter. För ett par månader sedan
anträffades å kajen vid Källskärs sågverk en sof
vsnde utterunge, hvilken tillvaratogs. Uttern har
nu växt upp och blifvit synnferligt tam, så att han
följer sin vårdare på långa vandrrögar och lystrar
ganska villfgt. Sedan någon tid tillbaka har'
uttern
börjat gå i vattnet, der han företager långvariga dyk
ningar, men håller sig försigtigt innanför timmcrvul
torna och afhåller sig noga frän att simma ut i öpp
na sjön.
Hans dagliga sällskap är en katt, med hvilken
han gerna tumlar om i lek, ehuru ban ofta behand
lar kamraten mycket »hårdhändt». Får katten nå
gon mai, som förefaller uttern smaklig, rycker den
senare utan skonsamhet godbitarne till sig, men af
visar bestämdt hvarje försök från kattens sida att
få smaka på de rikliga portioner fisk eller mjölk
och bröd, som uttern med strykande aptit förtär.
Bröllop) firades i går afton p& Grand
Hotell i Stockholm, då vinhandlaren Ci
Wallin sammanvigdes med fröken Ingeborg
Peterson, dotter till apotekaren Numa Pe
terson i hans första gifte. Efter vigseln
gafe en splendid supé för de talrika in
bjadne.
Jordfästning. Stoftet af f. d. kam
marrådet Carl August Fehr invigdes i går
i Maria kyrka i Stockholm till den sista
hvilan. Kyrkan var — skrifver Svenska
Dagbladet — fyld af deltagande åskådarn,
och den ailidnes barn samt ett stort an
tal af hane mångå vänner hade infunnit
sig för att bevisa den vördade hädangångne
den sista hedern. Kyrkoherden Sjöstrand
förjjittado jordfästningen och tecknade i en
kort minnc8runu den ailidnes kristligt stilla
och rättskaffens vandel, hans sanna religiosi
tet, hans fromma sinnelag, hans nitiska verk
samhet till medmenniskors väl. »Dina barn
och dina närmaste bringa dig sitt hjertliga
tack för hvad du varit;'frid åt ditt stoft,
ära åt ditt minné!» I kyrkan utdelades ej
mindre än tre stämningsfulla sorgeqväden,
författade af olika personer, till den aflid
nes minne. Den mod kransar rikt prydda
kistan fördes sedan till fämiljegrafven å Nya
kyrkogården.
Telegram.
Socialistiskt qvinnomöte I Berlin.
Berlin den 8 Oktober. I går afton hölls
ett möte af socialdemokratiska qvinnor, som
beslötö att välja tv
’å representanter vid
kongressen i Halle.
England och Portugal.
Paris den 8 Oktober. I härvarande diplo
matkretsar förljudes. att differenserna mel
lan England och Poytugal komma att; af
,
göras genom skiljedom, i fall de portugi
siska kamrarna vägra att sanktionera den
afslutade konvebtionen.
Grufarbetarestrejkerna i Frankrike.
Paris den 8 Oktober. Situationen är för
värrad i Carvin, der 600 grufarbetare strejka
och hota de ännu arbetande. Rytteri har
afsändts från Lille. Trehundra arbetare
strejka i Valenciennes.
Ryssland och Montenegro.
Wien den 8 Oktober. (Från en speciel
korrespondent.) I anledning af ett medde
lande i »Politiscbe CorrespondeDz», att cza
ren skänkt fursten af MoBtenegro ett krigs
fartyg, sorn med det snaraste skulle an
komma till Äntivafi, påpeka tidningarna att
detta är en kränkning af Berlintraktaten,
sorn förbjuder Montenegro att hålla krigs
fartyg och bestämmer att hamnen i Anti
vari skall vara stängd för sådana.
Krutexplosionen i Wilmington.
Newyork den 8 Oktober. Enligt medde
landen från Wilmington egde explosionen
rum i Duponte etabliesementer. Den första
häftiga knallen ödeläde en hel afdelning.
Derefter sprungö tre andra afdelningar i
luften. Etablissementets chef, Eugen Du
pont, är bland de sårade. Femtio arbetare
bostäder äro totalt förstörda ocb deras in
vånare husvilla. Afven affärslokalerna äro
förstörda. Sex krutqvurnar ligga i miner
och många närbelägna byggnader hafva stör
tat samman.
Vaderleksuppgift. (Från Meteoro
logiska centralanstalten i Stockholm idag):
Högt lufttryck i nordvestra Tyskland, af
tagande åt norr och nordost; barometerfall
i Skotland. Hård nord i Visby, eljest svag
vind. Vexlande himmel, regn i Norge.
Utsigter: Nordlig till vestlig vind
”
half
klart, efter hand regn i vestra Sverige.
Stockholms folkskolor. X. m:t har,
på anförda besvär, upphftft öfverstyrelsens
öfver Stockholms folkskolor den 9 Decem
ber 1889 fattade beslut i hvad genom detta
blifvit faststäld kureindeluing för undervis
ningen i kristendom vid nämda. skolor.
* (Jemför telegramafdelningen.)
Smörmarknaffen.
Köpenhamn den 9 Okt. Grosshandels
societetens i Köpenhamn smörnotering igår:
Leta klass 93—95 kr.
2:dra » 86—91 »
3:dje » 68—78 »
4:de » icke noterats.
Allt pr 100 danska skålp. (= 117,6 sven
ska eller 50 kilo). Tendens: finaste smör
efterfrågadt.
Tal al Crispi.
Florens den 9 Oktober. I tal, som Crispi
höll vid en bankett i går, varnade ban mot
irredentismen, sorn genom att öfverdrifva
nationalitetsprincipen mycket skadade na
tionen och genom att bekämpa trippelallian
sen understödde Vatikanens sträfvanden att
återförvärfva verldsligt herravälde. Crispi
försvarade den uppriktigt till vänskap öf
vergångna trippelalliansen, som kejsaren ge
nom två besök i år stärkt. Vidare fram
höll Crispi det vänskapliga förhållandet till
Frankrike och slutade med lefve för Italien
och dynastien.
Från England.
London den 8 Oktober pä aftonen. I City
kretsar hyses den uppfattningen, att engel
ska banken icke kommer att i morgon höja
sitt diskonto.
Från Frankrike.
Paris den 9 Oktober. Deputerade Mille,
voye och Gautlrier ämna, så snart kam
maren sammanträdt, föreslå en lag örn skärp
ning af straffet för spioneri, särskildt örn
dödsstraff för spioner af fransk nationalitet,
som innehafva offen
.tliga embeten fe
,
ller
förut varit officerare och underofficerare.
Fransk-italiensk gränsfråga.
Nizza den 9 Oktober.
' Italienska soldater
hafva bygt under manövrer en betäcknings
hydda på en plats, som franska general
staten anser icke längre tillhöra Italien.
Underhandlingar inleddes, hvarefter hyddan
nedrefs. Båda staterna hafva skickat dele
gerade att ordna gränsfrågan.
Handelstelegram.
Liverpool den 8 Oktober. Bomull: Om
sättningen 10,000 balar. Middling 53/* d.
Tendensen fast.
Glasgow den 8 Oktober.
Tackjern: mixed numbers W 51 sh. 2% p.
London den 8 Oktober.
Råsocker: lugnt, fast.
Raffinadsocker: fast, lifligt.
Betsocker: 125/s-
Newyork den 8 Okt. den 4 Okt.
Bomull: middling 105/i6 c- 103/s c-
Hvete: loco 1073/s c- 103 c.
> Oktober 1055/s c. 101V2 c.
» November 1063/4 c. 1025/8 c.
» December 1077/s c. 1037/g c.
Kaffe M 7.
Rio low ordinär Nov. 17,4T c. 17,52 c.
» Jan. 16,47 c. 16,62 c.
Hamburg den 8 Okt. den 7 Okt.
Kaffe: Okt 88% 89
Dec 84 Va 85
81
»
» Mars 80’/2
» Maj 80 80y2
Tendensen: fast.
Hamb.
-socker: Okt. 13,75 1 3,62 %
» Dec. 12 65 12,65
» Mars 13.00 12,87’%
» Maj 13,77’% 13
.10
Tendensen: lugn.
C
Ofverstyrelsen för Stockholms folkskolor.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
Stockholm den 9. Qktober. Ryktesvis upp
gifyps, att regeringens upphäfvande af den
af öfverstyrelsen för Stockolms folkskolor
antagna nya kursindelningen i kristendom
i dessa skolor skulle hafva till följd, ntt
några af öfverstyrelsens mept dugande med*
lemmar komma att ur styrelsen afgå.
Förlofning.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.
'
Stockholm den 9 Oktober. Förlofning nr
tillkäm agifven emellun blifvande missior ä
ren pastor Gustaf Frsnzén, som f n. stude
. rar i Edinburgh jemväl till läkare, och frö
ken Exter Höijer, dotter till disponenten
Hj Höijer på Finspång och hans maka
Ingegerd Höijer.
Dödsfall.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
Skeninge den 9 Oktober. Stiftets senior,
kyrkoherden A. M. Ahlqvist i Högby, afled
i morgsc, 90 år gammal. Ilan var född i
Söderköping den 27 Januari 1800 och blef
kyrkoherde i Högby, V. Skrukeby och Hog
stad 1854.
Öfverfall och strejk.
(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)
Halmstad den 9 Oktober. Efter ett våld
samt öfverfall i går å hattfabrikens ene
verkmästare, ryss till börden, strejka i dag
fabrikens alla manliga arbetare.
Skjuten af våda
(Brel till Norrköpings Tidningar.)
Göteborg den 9 Oktober. Från Mariestad
telefoneras till G. H. T.: Adertonårige Al
bin Philip, son till generalkonsul Ludvig
Philip i Göteborg, har omkommit genom ett
vådaskott under jagt vid Götenäs jernvägs
station. Jagtsällskapet utgjordes af den om
komne, en ung grefve Hamilton och en ung
Lindström. Närmare underrättelser örn hur
olyckan tillgått saknas ännu. Den omkomne
var en förhoppningsfull yngling, sorn egnade
sig åt landtbruket.
■“hhss
Ordningsstadgan för S:t Johannis.
Då lanrishöfdingeembetet i Östergötlands
län blifvit af justitieombudsmannen åraladt
för å nämda ordningsstadga lemnad stadfä
stelse och då ärendet väckt ett visst upp
seende, torde det vara af intresse att taga
närmare del af dels landshöfdingeembetets
protokoll i ärendet, dels embotets förkla
ring till justitieombudsmannen öfver angif
velseskriftcn i målet. Vi äro här i till
fälle meddela håda dessa aktstycken:
Utdrag af protokollet, hållet inför
landshöfdiDgeembetet i Östergötlands län
å Linköpings slott i landskansliet den
30 Januari 1890.
,S. D. § 19. Från ordföranden i S:t Johan
nis sockens kommunalstämma A. Andersson i
Holmstad hade inkommit följande skriftliga fram
ställning:
»Till kongl. mnj:ts befallningshafvande i Linköping.
Utdraget angående S:t Johannis sockens kom
munalstämmoheBlut den 28 sistlidne December
öfverlemnns härjemte, och anhållee vördsammast
om stadfästelse dorå. Holmstad, Norrköping den
”/, 1890.
A. Andersson,
korn.
-st. ordförande»,
hvarvid fans fogadt åberopade protokollsutdragct,
så lydande:
»Utdrag af protokollet, hållet vid kommunal
stämma med S:t Johannis församling d.
29/I2 1889.
§ 1. Stämman erkändes vara lagligen utlyst.
§ 6. Föredrogs ett från kommunalnämden
vid ett sammanträdo för några månader sedan
affattadt protokoll så lydande: »§ 1. Kommu
nalnämden bade hufvudsakligen sammanträdt för
att rådpläga i nedanstående ärende: Arrendato
rerna Filip Petersson i Lida, Karl Oskar Karls
son i Vrinnevid och hemmansegaren J. F. Svens
son i Smedby (arrondator af Lida grenadiertorp)
hafva hvar för sig under innevarande sommar
upplåtit plats å deras innehofvande egor för hål
lande af möten på Söndagseftermiddagarna utaf
Norrköpings Arbetareklubb samt åtskilliga andra
käDda och okända föreningar i staden. Dessa
rdöten, som å den s. k. »Lida kulle» började
hållas redan sistlidne års sommar, hafva under
innevarande antagit en alltmera omfattande samt
tillika samhälls- och sedlighetsvådlig karakter.
Karakteren hos dessa möten inses af följande
antydningar: jemte medlemmarno från staden för
samlas, med elior utan vedérbörandes Jof, en stor
skara ungdom och baru till förberörde mötes
platser. Deras små tillgåDgftr frånlockas dem
dels i form af inträdesafgifter till platsen, dels
såsom valuta för tillhandahållua läskedrycker, Born
finna en strykande afsättning. Men en ännu
mörkare sida förete dessa möten derigenom, alt
besökarna af hvarjehanda talare, såsom de kända
herrarno Janhekt, Palm, Rydgren, Norrman, Lenn
strand m. fl- trakteras med idel samhällsupplö
sande, gudsförnekande och hädiska läror, som
hota att i grund förderfva sinnena och inplanta
hat till allt bestående samhällsskick. Hel- och
halfmogna frukter af detta nu aDtydda Söndags
firande visa sig ganska uppenbart här och der
bos dem, som deltaga i dessa samqväm. I öfra
Vrinnevids (södergårdens) skog hafva mötena
hittills icke varit af socialistisk art, men dock
genom sina fanatiska upptåg med skönhetstäf
lingar m. m. d. visat sig medföra allt annat än
godt och kunna ej betraktas annorlunda än så
som nya förförolsetnedel för den ungdom, som
genom staders närbolägonhet har alltför många
sådana i sin väg. Till alla dessa sorgliga för
hållanden kan läggas den omständigheten, att hä
radets länsman och socknens fjerdingsman tvin
gas alt hvarje sön- och helgedag passa på dessa
möton samt att dessa båda utgöra en allt för
ringa polisstyrka till ordniugens upprätthållande,
derest det skall få fortgå såsom påbörjadt är.
För att rida bot för detta nu påpekade onda,
som är egnadt att i grund förstöra församlingen,
hvilken dessutom bar en svår fattigvårdstunga
och ständigt är utsatt för faran att få allt flera
af stadens tvifvelaktiga existenser på sin fattig
vård, ser sig kommunalnämden pligtig och be
rättigad, med stöd af § 7 i kongl, förordningen
örn kommunalslyrelso på landet, föreslå kommu
nalstämman att besluta om antagandet af några
bestämda ordningsstadgar till ofogets stäfjande.» —
Sedan detta kommunalnämdenB protokoll blifvit
uppläst, beslöt stämman, som var talrikt besökt,
att antaga efterstående samt derå söka kongl,
maj:ts befallningshafvandes stadfästelse:
Lo) Den jordegare eller arrendator inom för
samlingen, som upplåter plats för offentliga mö
ten, hvilka ej äro slt till andaktsöfning hänföra,
eller andra tillställningar af hvad beskaffenhet
som helst, hvilka genom allmän tidning, anslag
elior annorbmda kupgöras, eller hvartill inträdes
kort säljas, eller afgift på ett eller annat sätt
fråu allmänheten fördrag,
1 begäros elior mottages,
utan ntt hafva hos kommunalnämden först så
dant anmält och dess tillstånd dertill utverkat,
skall, för hvarje gång sådant sker, böta från
två (2) till tjugu (20) kronor; somt
2:o) ntt hvar och en som, utan förut utver
kad sådan tillåtelse, inom församlingen föranstal
tar sådant möte eller tillställning, vare jemväl
till enahanda böter förfallen.
Justeradt: A. Andersson. A. P. Andersson.
A. P. Nilsson.
Uppläst i S:t Johannis kyrka den 29 Dec.
1889 af Karl Th. Appelqvist.
Från protokollet rätt utdraget betygar
A. Andersson,
kom.
-st. ordf.»
Efter härom tögen kännedom fann landshöf
dingeombetet skäligt att ifrågavarande bestäm
melser, såsom här icke öfverklagnde samt inne
fattande, efter hvad erfarenheten visat, beliöfliga
ordningsstadganden inom församlingen, godkänna
och till efterrättelse fastställa, dock mod vilkor
att för desammas fortfarande giltighot den kun
görelse derom, sorn nu kommer att af konungens
befallningshafvande utfärdas, varder genom kom
muDalnämdens föranstaltande minst en gång hvarje
år på samma sätt offentliggjord och i S:t Johan
nis församlings kyrka uppläst.
Den med detta beslut missnöjde eger deruti
söka ändring genom underdåniga besvär, hvilka,
af klaganden eller behörigen befullmäktigadl om
bud underskrifna, skola, åtföljda af detta proto
koll, till kongl. mnj:t i dess civildepartement in
gifvas sist före klockan 12 å sextionde dagen
från beslutets uppläsande i S:t Johannis kyrka,
dagen då det eker likväl oräknad.
In fidem:
Adolf Wallenberg.
Till riksdagens herr justitieombudsman.
I anledning af herr justitieombudsmannens
skrifvelse den 10 nästlidne April med infordrande
af yttrande öfver S. Almbergs, F. A. Erikssons
med fleres angifvelseskrift den 3 förutgångne
Mars, får laudshöfdingeembetet, med återställande
af angifvelseskriften med dervid fogad handling,
sådant yttrande härmed afgifva. Hvad härvid
först beträffar påståendet att lagen icke lägger
något hinder i vägen för menighet att samlas
torde få erinras att, sedan k. förordningen den
6 Februari 1849, angående förändrade etadgan
den root uppror och oiofliga sammankomster, i
8 § uttryckligen stadgade, att det icke vore
menighet å landet eller i stad förment att sam
mankomma till öfverläggning örn inål eller ärende,
sora menigheten rörde, så borttogs vid utfärdan
det nf nya strafflngen den 10 Februari 1864
detta stadgande irån motsvarande lagrum eller
14 § 10 kapitlet i nämde lag, utan att, såvidt
landshöfdingeembetet veterligt är, något motsva
rande stadgande blifvit satt i stället ooh ej heller
återfinnes i något annat gällande lag- eller för
fattningsrum. Tvärtom hafva genom den år 1868:
utfärdade ordnmgsatadgan för rikets städer åt
skilliga bestämmelser blifvit gifna om föregån
gen anmälan och jemväl tillåtelse till samman
komster af ifrågavarande art, med undantag för
de religiösa, som genom särskild författning från
sådan anmälan befriats; hvarjemte kongl. maj:t
genom en mängd särskilda bref förklarat nämda
stadga skola gälla för en massa köpingar och
andra inora bebygda delar af landet.
Ovilkorlig församlingsfrihet torde således icke
enligt svensk lag vara gällande och då nu den
för kommunalslyrelso på landet utfärdade författ
ning tillerkänner kommunalstämman rättighet att
för kommunen föreskrifva vissa ordningsstodgan
den, med utsatt vite för deras efterlefvande, ooh
afhållande af offentliga möten ocb ordningen vid
desamma icke torde vara bland de minst vigtig»
föremålen för sådana stadganden, anser lands
höfdingeembetet fortfarande kommunalstämman
hafva varit lagligen berättigad att fatta angifna
beslut, som, med afseende på kommunens närhet
till Norrköpings stad och på det att icke de
personer, som derstädes förvägrats eller icke
vågade der hålla sina sammankomster, skulle få
fritt spelrum i en landskommun, belägen invid
stadens gränseT och således utan all kontroll &
ordningsmaktens sida, varit väl beböfligt att icke
säga nödvändigt.
Hvad derefter den förmenta kränkningen af
jordinnehafva es enskilda rätt angår, så torde väl
icke dessa vara mera berättigade att för samman
komster upplåta sma egendomar än städernas in
nevånare; och har kongl. maj:t dessutom genom
nådigt beslut den 14 Oktober 1864 faststält ett
enahanda beslut, hvarigenom enskild person för
bjudes vid vite att upplåta sin lokal för danstill
ställningar och dermed äfven uttalat den åsigt
att enskild rätt i ty fall måste vika för det all
männa.
Slutligen erinrande att gonorn ifrågavarande
förbud allmänna sammankomster inom S:t Johan
nis församling ingalunda hindrais, utan endast
beskaffenheten deraf stälts under pröfning af
kommunalnämden, hvars beslut kan öfverklagas
och således äfven upphäfvas, samt att senaste
riksdag afslagit väckt fråga örn den obegränsade
församlingsrättens medgifvande och lagstadganden
derom i grundlngarne, får landshöfdingeembotet
under tillkännagifvande att andra pröfvade hand
lingar än dem, sorn finnas i protokollet den 30
Januari 1890 intagne, icke förefiunas, och att
beslutet fattats af undertecknade, hemställa att
angifvelseskriften måtte lemnäs utan vidare af
seende.
På landshöfjingembetets vägnar:
Adolf Wallenberg. N. li- Joachimsson.
Frän Stockholms horisont.
Stockholm den 8 Oktober 1890.
Ett minne.
Lifligt erinrar jag mig en vacker höstdag år
1881. Gamle Pehr Thomasson lefde än. Det
vill säga, han hade dött i tidningarna örn våren
samma år, men stått upp igen; derigenom för
orsakande »uppståndelse» på alla möjliga håll!
Efter den betan kryado han betydligt till sig;
var vid långt bättre vigor än under många år
förut.
Eu dag träffade jag honom ute.
»Nu har målaren Bengt Nordenberg kommTt
från Dusseldorf hit på besök», sade ban på sin
Sida 4
SOBUE ÖPINGB TIDNING AB Torsdagen dea 9 Oktober 1890.
breda Blekingsdialekt. »Du vet, att vi ä’ barn
domsvänner, och vi ha inte sett hvarandra p&
trettio år. Jag har tänkt att bo honom komma
till mig. Du skall komma också. Det blir tara
ett pär (uttryck som Th. med förkärlek begag
nade; uttalande pär ungefär sorn »paaarrr») till:
målame Perseus och Axelson.
Det var, som sagdt, den der vackra höstda
gen; i Pehr Thomassons hem. Han bebodde
två små enkla, vackra rum vid Humlegårdsga
tun, midt för kongl, biblioteket. Läget var så
ledes det mest tilltalando.
Vi sutto der och småväntado; allt under det
att Th:s nioåriga Blända hoppade som en ärla
kring oss.
Så kom Bengt Nordenberg. Ett egendomligt
utseende; en egendomlig, älsklig personlighet.
Han var då femtinio år gammal. Gestalten
något böjd; håret silfverbemängdt; ansigtshyn
frisk, stötande i brunt cch något i gult. Ögo
nen voro mest att ta vara på. Det föreföll som
om han såge solen och derför skyggade undan
för strålarne. Hade de olika färgernas glans,
sora under många, många år varit hans ögons
föremål, orsakat detta? Eller var det ideala
konstgestalter, som sväfvade för honom och
bländade?
Kanhända. Man erfor snart, att han mycket
lätt blef inspirerad — idealist från topp till tå.
Som de stodo der, de båda sextioåringarne,
barndomsvännerna, hvilka ej sett hvarandra på
trettio år, kom i mitt minne — och strålade
säkert fram afven i deras — den af Th:s »Tio .
pennritningar» sorn bär namnet »Två vallpojkar».
Händelsen hade spelat för ett halft sekel till
baka, och de två vallpojkarne voro Bengt Nor
denberg och Pehr Thomasson 1 Den eno ritade och
målade på papperslappar, han fått tag i; den
andre klottrade bara vers. Allt under det att
boskapen lopp ifrån dem in på egorna. Med
derpå följande upptuktelse, för att man inte
skötte sina åligganden.
Så behandlas tioåriga vallherdars konst och
författardrömmar!
Hvad hade ej detta halfva sekel burit i sitt
sköte af arbete, motgångar, men äfven af er
kännande! Ja, äfven af förvillelser; detta dock
ej gällande N., hvilkens person i allo varit, lik
som hans konst, harmonisk.
»Perseus hinner inte komma förrän senare»,
sade Th.; »derför, låt oss ta’ i tu med det lilla
huset förmår.»
Axel Axelson var redån én af oss. Han hade
då hvarken besökt Algier eller några andra in
tressanta stallen, éj heller varit häktad i egen
skap af farlig frihetshjelte, eller hvad det nu
var, han gjort sig misstänkt för. En äkta bo
hemien, som med den fullständigaste sorglöshet
tog dagen sorn den kom. Ett tödlätt ansigte;
ett trindt, välmående utseende.
Aptiten var god, och N., distrait, som han
var, begat sig visst tre å fyra gånger fram till
aqvaviteo.
Plötsligt utropade han med en stämma, som
inte ljöd Så lite komisk:
»Körs för allt i Verlden, jag går ju här i tan
karne och bara smuttar vår är.iga svenska nek
tar! Bror Per, du får hindra mig, i nykterhe
tens namn!»
En alldeles ny uppgift för »gamle Per».
Yi slogo oss Bodan ner, under Väntan på Ed
vard Perseus. Nordenberg talade lugnt och in
tressant. Han talade om sitt kära, vackra Diis
seldorf,
"öfver hvilket idealets anda hvilar. Ilan
talade örn den nya konstarten, som trängde fram.
Inte bröt hah stafven öfver densamma . . .
»Jag förstår mig inte alls på den», sade han
undfallande; »det är en uppenbarelse, som jag ej
kan lyckas få inom mitt begrepp.»
Han, den gamla skolans besvurne, sade detta
— må det tilläggas — med en illa dold ring
aktning.
Axel Axelsons konstnärskap kom äfven på’tal.
Vid den tiden målade han, och jng tror att han
ofta gör så än, pittoreska gamla hus och murar,
ja, grindar och staket. Bengt Nordenberg gaf
ett originelt och träffande omdöme:
»Herr A.», sade han, »ni är det lilla pittoreskas
rapportör. Ni rapporterar genast på en duk, så
snart ni träffat på något gammalt sraåtrefligt,
förfallet.»
»Kommer inte Perseus snart», sade han,
»träffas vi inte; jag måste vara borta på be
stämd tid.»
Derefter började han att berätla från en längre
vistelse i Italien; huru han långt borta i lands
bygderna studerade, både ofvan och under jord,
de gamla etruskernas enkla konstskapelser.
Midt under detta stod Edvard Perseus ansigte
mot ansigte med oss.
Nyfiken var jag ntt ta den mannen i betrak
tande. Jag hade hört mycket talas örn honom;
men hade aldrig sett honom förr.
Representerade Bengt Nordenberg det gammal
idcala lugnet, så representerade Edvard Perseus
deremot det ny-idosla sprakande humöret.
Han slog ned bland oss »som en blixt, som
ett stjernfall».
Hr P. var då ej så mycket känd som nu;
som vår store porträttmålare. Men skulle ban
nån’sin lia kunnat måla sitt eget porträtt? Hvar
för inte? Georg von Rosen kan ju visa fram
ett sjelfporträtt!
Ja, han med sina örörligä, hrisbkratiska drag.
Men Edvard Perseus, hos hvilken mimiken veS
lado hvarannan sekund! Skulle ens någon an
nan konstnär kunnat porträttera honom! Hans
ansigte var det rörligaste jag skådat. Det var
ett dissolving nemi; det var den efia illustratio
nen efter deli andra till ordens och tankarnes
snabbä text. Och så låg öfver detta ansigte
någonting annat: ett osläckligt löje. Han var
en verklig 1’homme qui rit, men dock i eb helt
annan mening än Victor Hugo framstält en
sådan. Sväfvade stundom skuggor öfver detta
solskensfält? Utan tvifvel. Men ej många fingo
se dem.
Hr P. var mörk; gestalten satt; ögonen Voro
leende och granskabde.
De båda dusseldorfärne skakade hand med
hvarandra. I DUsseldorf var det nämligen som
mästerskapet stäck fram hos den unge lärjungen
Edvard Perseus; der dubbades han af konsten.
P. berättade skrattande örn, hur han kom till
Dusseldorf söta »en vandrande gesäll», med några
fattiga svenska riksdaler på fickan; men med
många tusen svenska förhoppningar. »Kolonien»
tog sig hönom an.
»Jag fattade penseln och målade; men min
fantasi gick utanpå: den målade stora ljusa fram
tidshimlar! Och Bengt Nordenberg kommer jag
alltid ihåg som min bäste vän och beskyddare
inom den svenska konstnärskolonien i Dyssel
dorf.»
»Men stugan blef mig för trång . . . .» utro
pade P.
Bebgt Nordenberg såg upp. Att likna Dttssel
dorf vid en »trång stuga», var allt att gå bra
långt.
»Lefve Karl v. Piloty, den gamle mästaren, sora
jag sedermera gick till. Lefve Miinchob och
det bayerska ölet!» fortsatte P.
De tre konstnärerna gåfvo sig sedermera in i
en diskurs om det gamla och det nya. Den
slöt med Persei:
»Historiens gubbar har jag sysselsatt mig med;
nu gör jag gubbar för dagen. De ä’ mitt folk,
fast de inte ä’ odödliga. De kunna väl bli!»
Bengt Nordenberg mäste nu lemna det lilla,
kordiala laget. De båda barndomsvännerna, de
båda dusseldorfärne skildes.
»Jag gor en konst i att tala om konsten!»
skrattade sedermera P. »Kom nu Blända och
sjung några af dina visor, som du lärt af Ludvig
Norman.»
Och den nioåriga trädde fram och sjöng med
en röst, mer än vanligt hög och skär, den ena
täcka sången efter den andra. Den sista var:
Spinn, spinn, dotter min.
»Du blir «n stor sångerska!» spådde Perseus.
Jag har en erinring från dir. Rudolf Walls
fest i December förra året.
Många af oss väntade på två personer — i
festligt lag glada själar — som ännu ej synts.
Men der komma de ju båda på en gång;
fastän något sent: Arvid Ahnfelt och Edvard
Perseus!
Den förre hade undergått en märkbar förän
dring; jag observerade, att den senares hår starkt
grånat. Men det spelande lynnet var qvar.
Ahnfelt slocknade hastigt i somras; Perseus,
de ljusa färgernas, den ljusa glädjens man, lem
uade detta lif i natt, när skuggorna voro som
tätast.
Men att de båda trädde in på samma gång!
Korade då ej döden, stående osynlig bakom, dem
till sitt rike under följande år?
Ejnar.
Qvinliga duellanter.
På senare tiden hafva qvinnorna begynt
egna sig åt sport, och de hafva till och
med gått så långt, att i Paris och Wien
upprättats fftktakölor för qvitinor.
Med anledning häraf torde det vara på
sin plats att erinra om, att denna rörelse
icke är ny, utan att man på åtskilliga stäl
len i historien finner, att qvinnor öfvats i
vapnens bruk.
År 511 antogs så till exempel hos frankerna
en lag, enligt hvilken en qvinna, sora beklagade
sig öfver misshandling från sin mans sida, fick
välja mellan en spinnrock eller ett svärd. Valde
hon spinnrocken, sinnebilden för hennes under
kastelse, mäste hon knäböja framför sin man
och bedja honom om förlåtelse med följande ord:
»Min käre herre, jag är din lydiga tjenarinna,
gör med mig, hvad du vill». Den qvinna, som
valde svärdet, bestämde sig för en strid på lif
och död med sin man. Om hon dräpto honora,
var hon i all ära onka och kunde gifta om sig
igen. Öfvervann han henne, kunde han dräpa
henne; men om hon bad för sitt lif, måsto hon
vända tillbaka till hans herravälde och för fram
tiden vara honom underdånig.
Under riddartiden vaknade dameruns stridslust,
och den gamle franeke författaren Brantöme för
säkrar, »att do tyska damerna höllö verkliga
torneringar inbördes, om än med sirliga lansar,
och att damerna i Bologne fäktade på allvar med
svärd mot hvarandra». Liknande fall omförmä
las från Spanien och det kalla England.
Qvinliga duellanter äro dock don ohyggligaste
företeelse; men deras uppträdande lerana ofta
egendomliga bidrag till sedernas historia.
Den egentliga hemorten för damduellerna är
Frankrike, och typisk för dueller mellan amazo
ner är den duell, som på Ludvig den femtondes
tid egde rum mellan markisinnan de Nesle och
grefvinnan Polignac. Båda voro förälskade i her
tigen af Richelieu, hofvets d&vnrnndo Don Juan,
som delade sin gunst mellan de två rivaliserande
damerna. En dag hade han af glömska ordnat
ett rondezvous på det sätt, att de tvänue damerna
möttes. Det kom till skarpa yttranden, som
Richelieu förgäfves sökte afvärja, och det slu
tade med en utmaning. Till vapen valdes pisto
ler och mötesplatsen blef Boulogneskogen.
Båda rivalerna infunno sig punktligt. Vap
nen laddades och afståndot uppmättes.
»Skjut först», sade grefvinnan Polignac. »Men
laga så, att ni träffar mig, ty jag skall nog veta
att träffa ef.9
Markisinnan sköt fel.
»Vreden har gjort min hand osäker», sade hon.
Nu hade turen kommit till grefvinnan. Hon
sigtade och sköt bort ett stycko af motstån
darinnans öronflik, hvarpå hon störtade till mar
ken, sorn om kulan träffat henne i hjertat.
Tallement de Reaux nämner åtskilliga berömda
amazoner, särskildt den vackra fru de Chateau
Gay, hvilken, då hon kom på sin älskare med
otrohet, utmanade honom till duell och sårade
honom för att hos honom inpränta trohet. Hen
nes syster, som hade gift sig med en herr La
Douze, var icke så lycklig, ty då hon utmanade
sin man, gaf han henne tvänne allvarliga stygn
för att bringa henne till förnuft.
Operasångerskan d’Aubigny, bekant onder nam
net fröken de Maupin, lät sig omtalas under
flera år i Paris för sina galna upptåg. På en
maskeradbal i Palais Royal var hön i mansklä
der, sorn hon företrädesvis bar, och uppförde sig
så opassande möt en ansedd dara, att tre af
den förolämpades vänner strax begärde upprät
telse af den förmente kavaljeren. Fröken de
Maupin, som af en fäktmästare lärt alla hans
konster, gick lugnt ned i trädgården, dödade
den ene efter den andre och vändo så åter till
balen. Hur stort inflytande hon hade i tongif
vande kretsar framgår deraf, att hon icke blef
straffad, oaktadt det fans stränga lagar mot
dueller.
För några år sedan egde i Bordeaux en tve
kamp rnm mellan tvänne unga qvinnor; år 1888
förkora i Cannes en qvinnoduell med dödlig ut
gång föt den äldre af duellanterna, och samma
år Blogs den bekanta emancipierade parisiskan
Astie de Valsayre vid den belgiska gränsen med
en ung amerikanska.
I nya verlden, hvarest hvarje europeisk excen
tricitet plägar öfverträffaB, hafva damduellsr länge
egt rum, och man kan uppräkna en hel rad »sensa
tionella» fall.
För ungefär ett år sedan egde i Nurnberg
en duell rum på knifvar mellan tvänne unga
flickor, och det till på köpet systrar, på 18 oCh
20 år, hvilka af svartsjuka slogos så länge, att
båda till slut badade i sitt blod. Den ena hade
fått ett stort sår i ansigtet, och på den andra
var ögat ntstucket.
I Wien försiggick för kort tid sedan en sabel
duell mellan en ung dam, som försvarade sin
väninnas arn, och en ung läkare, hvilken blef svårt
sårad.
(Insändt.)
Koka med gas,
är en påminnelse, sora nu en längre tid upp
. repats i vår ärade tidning, och hvilket de
som hafva gnsleduingar inlagda i sina bonings
hus böra beakta, och äfven borde alla nutidens
byggmästare icke för en ringa kostnad uraktlåta
att intaga gasledningar; ty om det ock skulle
dröja i tiotal år, innan det blir allmänt bruk, så
skadas icke gasrören, ooh alltid kommer någon
som inser fördelen deraf, hvaraf följer, att då
en begynner, vilja flera följa efter. Man kan
mer än halfva året, då icke värme erfordras i
köken, koka med gas, hvilket är både snyggt
och vedbesparande samt icke åstadkommande
den starka hettan som en vanlig jernspisel, och
är till stor fördel i många afseeuden, hvarföre
det af mig (som cirka ett och ett halft år be
gagnat kokgas), på det bästa rekommenderas, oeh
är det antagligt, att då komsumtionen okas, gas
verksstyrelsen, så fort möjligt är, nedsätter pri
set å kokgas till 10 öre meter.
Rättegångs- osti Polissaker.
Häktad för förfalskning. Vid 11
tiden i Måndags infann sig en ung qvinna ä Målare
bankens afdelningskontor i Upsala, uppgaf sig vara
sömmerskan Carolina Andersson och sökte ett lån
å 400 kr. mot säkerhet af ett till henne eller order
af Aug. Pettersson utgifvet skuldebref å 600 kronor
med borgen af inspektor G. Fogelström vid brän
neriet. Qvlnnans uppträdade föreföll något misståukt
och hon afvisades med den förklaring att borgen
borde vara tecknad af tvänne personer. En timme
derefter kom qvinnan tillbaka och företedde skulde
brefvet; under ^.borgensförbindelsen stod nu äfven
tecknadt namnet »Carl Åberg, bagare». Hr Åberg,
som nu tillkallades, förklarade namnteckningen falsk,
och qvinnan anhölls af polisen. Hon befans vara
en arbetarehustru Bertha Kristina Ågren, född Lars
son. Vid förhöret erkände hon, att hon på f. m.
under mannens frånvaro och utan någons vetskap
skrifvit skuldebrefvet med derå befintliga namn.
Afsigten med förfalskningen var att skaffa medel för
verkställande af afbetalning å en stickmaskin m. m.
Hustru Ågren är född 1866 i Kisa, Östergötland.
Minneslista
Fredagen Jen 10 Okt.:
Kl. 9 f. m. och 8 e. m.: Lösöre-auktion å auktions
kammaren.
Kl. 10—1 på dagen: Uppbörd med Dals-ochBergg
qvartereu samt de utom stadsplanen belägna bygg
nader å inträdes- och årsafgifter för de inom
Norrköpings stads område belägna, i Städernas
allmänna brandstodsbolag försäkrade fastigheter.
Kl. 12 på dagen: Auktion å obligationer åauktions
kammaren.
Kl.
'/i 8 e. m.: Representation å Stora teatern.
Kl.
'li 8—9 e. m.: Inbetalning till Arbetareförenin
gens sjuk- och begrafningsfond.
Kl. 8—9 e. m.: Månads- och qvartalsuppbörd till
»Idoghet».
Lördagen den li Okt.:
Böra anbud å verkställande af måleriarbetena vid
Arbetareföreningens nybyggnader vara inlemnade
till folkskolläraren N. Rosengren.
Kl. 10—1 på dagen: Uppbörd med Norra qvarteret
å inträdes- och årsafgifter för de inom Norrkö
pings stads område belägna, i Städernas allmänna
brandstodsbolag försäkrade fastigheser.
Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.
Kl. 8 e. m. anordnar Båogqvartetten Stjernan auk
tion i goodtemplars’ lokal.
Sondagen ilen 12 Okt.:
Kl. V, 1 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens
salong.
Kl. 2 e. m. sammanträder östra Eneby arbetare
förbund.
Kl. 3 e. m. sammanträder segelsällskapet Nord
stjernan.
Kl. 5 e. m. firar logen Svea sin årsfest i Imma
nuelskyrkan.
Måndagen den 13 Okt.:
Kl. 2 e. m. utbjudes till försäljning egendomen
Klingstad i Östra Eneby socken.
Kl.
'/> 8 e. m.: Konsert i Arbetareföreningens sa
long.
Kl. 8 e. m.: Konsert i Metodistkyrkan.
Jernvågstågen
vid NorrKöpingH »station
Norr ut (ankomma söder ifrån):
Snälltåg ankommer 3,4 f. m., afgår 3,10 f. m.
Persontåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m.
Blandadt tåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.
Blandadt tåg „ 9,35 e. m. „ 10 e. m.
Godståg „ 7 e. m. „ 7,38 e. m.
Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)
Extra godståg „ 5,49 e. m. (stannar i Norrk.)
Godståg ,, afgår 4,40 f. m.
Söder ut (ankomma norr ifrån):
Snälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.
Persontåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.
Blandadt tåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.
Blandadt tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.
Godståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.
Godståg (till Linköping) „ 5,30 f. m.
Godståg (till Norsholm) „ 2,20 e. m.
Godståg ankommer 6,30 e. m. (stannar i Norrk.)
Dessutom afgår hvarje Lördag ett blandadt tåg
mellan Norrköping och Åby sålunda: från Norrkö
ping kl. 1,15 e. m., ankommer till Åby 1,29 e. m.,
afgår derifrån 1,35 e. m. och är åter i Norrköping
kl. 1,47 e. m.
”Gamla Testamentet”
med talrika planscher och illustrationer i stort for
mat och fin utityrsel, erhålles genom att prenume
rera å veckotidningen Fosterlandet, innehållande
20 spalter god text hvarje vecka, dä genast 17
häften medfölja, dé öfriga i följd. Då Gamla Te
stamentet med illustrationer och planscher van
ligen kostar en 30 kr, aå kan det nu i stället fås
för en ringa afgift (1 kr.) pr år; och hvem vill
icke ha en illustrerad bibel? För stt ti det full
ständigt från början, begär man å posten Foster
landet med extra bihang för 2 kr. (20 öre porto)
för hela året 1890. Passa derför nu genast på,
endast dtt'a år år det möjligt Yid särskild re
qviiition hos expeditionen, kosta nu medföljande
häften kr. 4,75
(G. 23820) (11975)
oaaiiaBaaaaiBBSBaaäaaBBäHwiai
Till salu.
Bodi
Nya Duaens
Nyheter:
Inkomna
Supé-Mössor,
Axel-Sjalar,
Tricot-Lif,
nya mönster och fina färger.
F. A. Malmström.
(11953)
Moderna
till 15 kr. hos
Nattrockar
J. A. Cyria».
Ett stort parti
Resrockar
hos JT. A. Oyrus.
Goda
Vinterpaletåer
på lager kos
J. A.. Cyrus.
Hummer
samt Kräftor finnas dagligen i
(11976)
Källaren Kräftriket
Uti f. W. Farssbefgs
Pappershandel,
N:o 20 Broddgatan:
Gumroerade Fönsterremsor i flera färger. Fön
stervadd, Tätlister, stort sortiment Hyllremsor, Hyll-
papper samt Bukettpapper, allt till billigaste pris: r
(11979) ■
Moderna
frii.: ,
tillverkas från 15 kr, hos
(T. v. 11968)
J. A. Cyrus,
Stor prisnedsättning' &
Symaskiner.
Ett större parti Symaskiner nu inkommet, som
säljas till nedsatt pris hos
J. A. Cyril».
(T. v. 11969) N:o 13 Drottuinggatan.
Endast Neii&idams Kaffe
Wilhelm Bottiger.
N:o 7 Drottninggatan.
Ob».! Mångå nya qvaliteter äro nu hemkomna
och säljas mycket billigt! (T. v. 10358)
Nnöhvit
guamerade Fönsterremsor, Tätningslister i
Wilh. Carlströms
Speceri
, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.
(11774)
Bryssel-Mattor,
stort urval nya mönster i flera qvaliteter
från Herrar Myrstedt<£ Stern, Stockholm,hos
£11794) Aktiebolaget Julius Thorén.
Snöhvit Fönstervadd,
gumm erad e Fönsterremsor och Tätningslister i
OSCAR RYOINS
Nya Speceri
, Vin- och Delikatesshandel.
(11792) Nya torget
Otto Ohlson,
N:o 53 Generalsgatan N:o 53,
försäljer till lägsta priser:
Vinor, flera utmärkt goda sorter, deraf Portvin från
75 öre pr butelj tili högre pris,
Carolina och Bischoff å 50 öre pr butelj,
Sherry Muscatell å 75 öre pr butelj,
Kaffe, mänga goda sorter,
Socker af Gripens, Ystads och Carnegics tillvirk
ningar,
Specerier, Konserver och Delikatesser,
Mjöl, Gryn, Sill och Fläsk
Prima Ljus oob Fotogen; i öfrigt allt hvad till en
vä! sorterad Vio
, Speceri-o Diversehandel hörer.
N:o 53 Generalsgatan N:o 53.
Otto Ohlson. .11667)
Sils Cail
Important to Ruyers.
Ihe well known, superior Niddrie N:o 1 Great
Seam Csnnel, Coal, as used at Stockholm, Gothen
buig, Malmö, Norrköpiog &c can be sbipped lo
Norwuy, and Sweden, only, by Love & Stewart,
Coal Exporters, 140 llopu Street, Glasgow, Sole
Agents, for thia roal in there Countries.
Love & Stcwirt also ship ali aorta of Scotch
Steam, and House Coals, Washed Nuta, Gas Coke &c.
F.o.b. and Cif. pricea ari Rpplication to G asgow
rectid, er Skaedinavian Age- t». (6328)
Jjolctor h'r. LoiMitfiol»
äkta patenterade
Björkbalsam
försäljes i Norrköping endast hos
Herr F. W. Forasbors:.
tT v. 7667) Broddgatan.
/pooooooa:
ö Innanfönster
och Mattor.
Grålumppapp ™
t
n
0
n
r
derlng för
Tätlieter I
Kiisterremsorj
i Lennmalm & C:s
Färg- oell Tapethandel.
(11806)
Goda Svarta
Klädningstyger
till ovanligt låga priser uti
Nya Handsk- och Tricotmagasinet
N:o 5 Tyska torget (uti s. k. Gamla Börsen).
iT. v 119*8)
till innanfönster
Tidningsmakulatur
till salu å (ienna tidnings kontor
Karameller
i mycket stort urval (c:a 50 sorter),
Kanderad oeh syltad Ingefära,
Teaterkonfekt å 28 ör« pr hektogram,
Svensk och engelsk Bisquits,
Vindrufvor och Marmelad nytt lager i dagarue
hemkommet hos
Wilh. Böltiger.
(Johan A. Neiiendams eftertr.)
N:o 7 Drottninggatan. (11950)
Emalj-Färger
lör alla ändamål,
alla kulörer,
Lennmalm & C:o.
(1H96)
Ett parti huggen Grundsten,
en nåsta ny Slavigspruta, ett Sågverk med utvex
ling uti gården Al 29 Broddgatan.
(11876)V. Löfgren.
Teater-Obligationer
säljas billist hos
(T. v. 11795) C. G. Scher q vi »t.
Gärda Briljant Glansstärkelse
å 18 öre paketen, bruksanvisning föijer,
Norrköpings Kronstärkelse,
Macks, Gärda och Svartviks Stärkelse,
Enroths prisbelönta Lutpulver,
Extra prima Glycerinsåpa,
Hvitt Vax till nedsatt pris i
Wilh. Carlströms
Speceri
, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.
(11847)
Sämskskinn,
utmärkt a't torka möbler och silfver med, hör ej
saknas uti de bern, som vilja vårda sina möbler och
litt silfver, saljes billigast i
Wilh. Carlströms
Speceri-, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 28.
(11773)
Elektrisk belysning,
Undertecknad, Generalagent i Sverige och Norge för Firman
Siemens <sc Halske i Berlin, utför, nied användande af nämnda
firmas välkända maskiner och apparater, anläggs ingar för elektrisk
belysning af fabriker, sågverk, offentliga och enskilda b ggnader,
ångfartyg etc. äfvensom af heta städer och större samhällen.
Från lager i Stockholm säljas till billiga priser:
Glödlampor af Siemens & Halskes tillverkning för alla bruk
liga hållare.
Kolspetsar af Gebr. Siemens tillverkning.
Elektricitetsmätare af Professor H. Arons patent.
Vattenmätare af Siemens Halskes tillverkning m. m.
J. E. Eriksons Mek. Verkstads-Aktiebolag,
Stockholm, Folknngagatan 16 A IS.
(G 22923) Telegrafadress: »Mekanikus». (11216)
Teater-Obligationer.
lottas: 1 å 40 000, 1 å
5 ä 5,000, 50 ä 1,000,
(T. v. 11670)
Pri» tillsvidare- kr. §7: —
i större poster
pr st - - - » 26: 75
Försäljas älven mot >tf
b< taliiingsbevis, i sex må
nader å kr. 5, tretton må
nader å 2: 50. Sålunda
köpta Obligationer deltaga
i dragnii gen den 1 Novem
ber, då följande vinster ut
25,000, 1 ä 15,000. 2 å 10,000,
50 å 500 och 640 å 30 kronor.
Sirup!
extrafin qvalitet, ren sockersmak, å 38 öre pr kilo
hos
(11266) Wilhelm Lamprecht.
A. F. KLEIN* i Lund
Impregnerade Regnkappor
och
Amerikanska Regnkappor
skydda emot
köld och damm.
(3049)
Åstundas köpa.
Hafre
uppköpes för export för räkning Hrr E. Öhmans
Söner & C:o till högsta pris af
(T. v 10550)Edw. Ståhlbom.
En Häst,
6 å 8 år, helst bruo, köpes Ådress: Kårtorp pr
Norrköping. .11923)
I tjenst åstundas.
En Gårdskarl,
helst boende i närhetea af Presigatan. sökes för
gård ocb gatas re: hållning. Adress: Af 47 Pre.tgatan
(11977)
^
En duglig Trädgärdsdiäng
får plats deu 24 Oktober, efter anvisuiug i Norr
köping* Fröhandel. (11972)
Gossar,
sorn åro konfirmerade och kanna förete goda be
tyg, erhålla plats vid
(11907)Lithografiska Aktiebolaget
Stat- och Ladugårdskarlar
erhålla goda platier genom
(11865) Sixten Fleetwoods Kommissionsbyrå
En stark oell pålitlig Flicka
kan erhålla plats vid ölut.känkning om hon skynd
samt anmäler sig å
(11928) Fleetwoods Kommissionskontor.
Utbjudes hyra.
Magasin
vid hamn och jernvägiepår, absolut råttfritt, att
hyra nu genast hos
111960) Norrköpings Magasins-Aktiebolag
Källare,
stor hväifd, råttfri, till uthyrning genast bot
(11961)
Norrköpings Magasins-Aktiebolag.
Ett stort och tnfligt Ungkarlsrum inom egen
tambur ocb med centralt läge, passande lör en
eller tvänne ungherrar, finnes att hyra nu genast
i bättre familj.
Vidare adress erhålle» i Herr C. G. Bcherqvists
Cigarrhandel. (11367)
Stora, nyiT
Presenningar
uthyras af
E. F. Appeltofft. (11680.
Hyresfritt torsta tider) utbjudes Bottenvåningen
i ett större fabriksbus med uy inmurad ångpanna,
maskin och axelledDiDg u. m Bast passande till
mekaniska verkstäder. Stort utrymme, centralt
läge uti gården Al 29 Broddgatan. V. Löfgren.
(11875)
Nu genast:
Ett möbleradt Rnm med egen iogång inom tam
bur hos G, O. Edling
(11775)Ae 6 Packhusgatan.
Två väl ombonade, vackra
Rnm med kök och nödiga uthus finnas att byra
nästkommande 24 Oktober vid Å kyrka,
'/»mil från
Ring, hvarifrån regulier ångbåtsförbiudelse tinnes
till Söderköping och Skärgården. Närmare upp
lysningar lemnar A. F. Ahlbrandt, adress: Ring &
Kuddby. (11832)
Förloradt.
En ljus, gråspräcklig Katt
med hvita tassar år bortsprungen ocb torde mot
vedergällning återlemna! hos Grefve Mörner, Al
27 Drottninggatan. (11978)
Tillvarataget.
Ett par Byxor
äro upphittade och kunna återtås i Af 42 Hospitals
gatan, då Pettersson efterfrågas. (11973)
Diverse.
Klädningssömnad
emottages och uifrtres omsorgsfullt af Fru Alexan
dra Hellqvist, adress; Al 14 Vmtgötegatau. (11965)
öarcliner
emottaga» till tvättning och strykning. Arbetet ut
före» fort, väl och billigt af Madam Mina Anders
son, Af 16 Norra Kyrkogatan, 2 tr. opp. (11962)
A. P. Halms Kfädmäkleri
är flyttadt till Butiken N:o 25 Nya torget, och upp
köpas fortfarande alla sorters Kläder
(11785)
En driftig Resande
erhåller genast förmånlig ausällrring aft sälja sy
maskiner. Vidare meddelanden ef
O. PV. Edenholm.
(11197)
Norrköping
Spanmål
af »lia slag uppköpes,
Foderkakor och Kli försäljas,
Landt- och Stadsegendomar försä!jas,
Kommissioner af alla slag utföras genom
S. Fleetwoods kontor.
(11864)Norrköping.
Tillkännagifves
att undertecknad öppnat Matvaruhandel, Af 2 Ve
stra S:t Persgatan. Goda Ȍror och reel behand
ling ntlofvas. Charlotte Johnson (11873)
En välrenommerad Kardliiderfabi ik Böker
för Norrköping och omntjd en
gg®® Företrädare,
hvilken står i affärsförbindelser med Herrar Spin
neri-egare.
Offerter, märkta »H. C. 07741», insändas till
Haasenstein & Vogler A. G, Hamburg. (11473)
Annons-byte.
Gumslli Annonsbyrå torde observera annonsen
& första sidan.
Kungörelse.
På begäran af sysslomannen i aflidne
Rådman J. G. Stenbergs urar fv.< konkurs
kommer å auktion, som i den ordning,
hvilken om fast egendom den der utmätt
blifvit, siirsluldt stadgad är, vid Gull
bergs härads tingsställe Sjögestad, lo
rättas Måndagen den 27 Oktober 1893
kl. 12 middagen, att till försäljning ut
bjudas nämnde konkursbo tillhöriga egen
domen Flemma örn '/, mantal frälse
med i sambruk varande */4 mantal Sö;by
samt kronoskattelägenheterna Snafvelund
N:o 1 eller Snafven och Uddängen N:o 1,
i Stjernorps socken och Gullbergs härad,
hvilka hemman och lägenheter äro senast
lagfarne af Joh. Nilsson, bevilltiings
taxerade till 45,000 och saluvärderade till
53,337 kronor 50 öre.
Egendomen, som Ilar naturskönt läge
vid sjön Roxen och är försedd med rym
liga åbyggnader i utmärkt godt skick,
är belägen 1,4 ny mil från Linköping och
0,3 nymil från Bergs kanalstation, har
en egovidd af vid pass 222 hektar, deraf
59 hektar åker, bestående af god sand
och lermylla på lee- oell sandbotton, 16
hektar utmärkt god äng oell resten skog
och betesmark.
Skogen är mer än tillräcklig för går
dens behof och 4 torp lerana 244 fria dags
verken årligen.
De, hvilka hafva fordringar, som böra
ur egendomen gäldas, eller annan rätt,
som skall vid auktionen iakttagas, ega att
dervid sin talan utföra och bevaka.
Gullbergs, Bobergs oell Valkebo härads
kronofogdekontor den 19 September 1890,
(11954) Hjalmar Petersson.
Delegarne i Brandstodsbolaget
inom Ostergötlands län
till försäkring af åbyggnader och lösegen
dom å landet anmodas att före den 1 näst
kommande December hos Ordföranden i
vederbörande brandstodskomité erlägga af
gift för brandstodsåret från och med den
1 April 1889 till och med den 31 Mars
1890, hvilken afgift utgår efter en krona
80 öre för 1,000 kronors försäkrings
värde af fast och efter 65 öre för lika be
lopp af lös egendom.
I Bammanhang härmed fästes uppmärk
samheten å följande stadgande i reglemeu
tets 43:dje §:
Delegare, som försummar att inom be
stämd, genom Kongl. Maj:ts Befallnings
hafvandes kungörelser angifven tid inbe
tala brandstodsafgift, förlorar, i händelse
brandskada inträffar, innan denna blifvit
erlagd, en tiondedel af det ersättningsbe
lopp, lian eljest skolat åtnjuta.
Inbetalas ej stadgad brandstodsafgift
inom ett år efter kungjorda uppbördsda
ge», förlorar den försumlige sin rätt till
brandskadeersättning och hans försäkring
af=krifves.
Linköping i Brandstodskontoret den 19
September 1890.
På Styrelsens vägnar:
John Örwall.
(11902) Ax. Lundblad.
För uppbörd
af förfallna räntor ocb kapitalafbetalningar å lån
i Söderköpings stads med kringliggande häraders
Sparbank bar Direktionen utsatt Måndagen den 3
instundande November kl. 9 f. m., och anmanas
alla innehafvare af sädane lån att då sin betal
ningsskyldighet fullgöra, emedan räntor och kapi
talafbetalningar hädanefter icke emottagas å de
tider då Sparbanken hålles öppen för insättningar
och uttagningar å Sparbanksböcker.
Söderköping den 3 Oktober 1890.
Direktionen. (11956)
Yid Borrum finnes en Me-
ieriplats att tillträda deu 24 nästkommande Okto
ber. E H. Wahlberg. (11957)
En nykter skomakeiiarbetare,
"
sorn vill deltaga uti kvarjehanda arbete inom yrket,
erhåller kondition nu genast hos
(11955) P. A. Sandberg, Mern.