Norrköpings Tidningar 1890-10-15

Sida 1

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

ito 239.

Preuamerationsprlset: 12 kronor för holt år, 9: 25 tor tre fjordedeli,

6: 60 tor halft, 3: 50 för ett fjerdedel! &r och 1: 25 för månad. På post

kontoren tillkommer icke något lörakildt postarvode,

Lösna ninie rpr hiet: 5 öro.

Aunonspriset: 10 öre (för annonser från andra orter: inländska 127,

oell utländska 20 öre) pr rad petitstil, Ingen annons införes under 4-0 örn.

ErenuMer ztion och ennonser emottagas å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag.)

Onsdagen den 15 Okt.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag på aitonen.

Redaktören träffas för meddelanden kl. 9—10 i. m. å tidningen* byrå, Vestgötegatan 18.

Utdelning ooh Lösnummerförsäljning: Norr: Södorllng, Nystrand,

Norr Storg.; Lindgren k 0:o, Lilla torget ;PetterSBon, Sandg.; Erikson, Slottsg.;

å boktryckeriet. Vetter: Vessberg, Oarlström k 0:o, Thorell k 0:o Vesterstorg.

Söder: Bröderna Dahl, Söder tull; Petri k O:o och Sandberg, Oda Bådstngng.;

O. Lindblads, östergrens, Soherqvists ooh Forsmans eigarrbntiker, Eric

son U 0:o, Lennmalm k 0:o, Allm. Tidningsh., Fru Petterson, S. Kyrkog.

Öfter: Pihlblad, KnäppingS'g; Fredr. Larson; Äng. Larson, Styrmansg.

Saltängen: Jonsson, Uodgr . Moberg vid Gasv. Södra fört teden: Bergström.

Norra fåntaden: A. G, Styrlander. Fredriksdal: Hedberg.

1890.

Säofalatnbytje! Ph. Petri å C:nis Bokhandel är flyttad

från Gamla Torget till Drottninggatan

(uti Enskilda Bankens hus), al636)

Drottninggatan

(Eask. Bankens hus).

Nytt lager af:

Ölverrockstyg-er och Foder, Kostymtyger, Byx

tyger, Kappdoiilar, nya moderna mönster och färger, JEfcitlbyx

*yg, INattroeUsdoilel, Vagns- och Liyrékläden,

Kostymtyger af helylle, god vara, från 5 kr. mtrn (= 3 kr. ahl) hos

Drottninggatan

(Ensk. Bankens hus).

1890

för Höst- och Vinter

säsongen-

Sdjkfin%et 8c (£:<>.

(T. v. 11630)

Predikan

blifver å Evang. Luth Missionssalen (Bredgatan 15)

Toridag kl 7 30 e. m. af August Jonsson och Isaks

ton från Småland(12174)

lie personer, solli sedan sista mantals

tkritr.irigen afflyttat från Norra församlingen, an

nio ias att med snaraste och senast före månadens

utgång afhemta sina flyttuiugsbevia å Pastorsexpe

ditionen.

Norrköping den 15 Oktober 1890.

WILH. ARBIN.

Skandinaviska

Kredit-Aktiebolaget

emotti.ger penningar på Deposition

på 4 å 6 mån. uppsägning mot 4 proc.

T) 3« „ »3/*»

v r, r> n ° »

» 1» r> »2/jfl

samt å Upp- oell Afskrifnings

räkning 2 „

Norrköping den 2 Juli 1890. (T. v. 8371)

Sammanträde.

Ledamöterna i

Vikbolands Hushållnings-Gille

kallas härmod att sammankomma till ordinarie års

möte i Hockerstads tingshus Måndagen den

MO inett, oktober kl. 7a lO f. m ,

hvarvid — förutom utdelning af belöningar för

odlingsflit och trädplantering — sedvanliga ären

den ooh framstälda förslag komma att behandlas.

Samma dag kl. 3 e. m. håller Herr Méjeridispo

nenten Wilh. Flach på Svensksund föredrag örn iakt

tagelser och rön inom ladugårdsskötseln ooh mejerl

handteringen, vunna under hans senaste utländska

resa; hvilket föredrag äfven icke-gillesledamöter

ega att åhöra. Nyinkallade ledamöters afgift till

Hushållningssällskapets kassa emottages vid samma

tillfälle.

Vittinge, Kuddby, 25 Sept. 1890.

A. M. Botwidson,

(11427) Gillets Ordf.

KongOrelser.

Af förekommen anledning fär

Brandstodskomitén härigenom fästa respek

tive försåkrlngshafvares i

Städernas Allmänna Brandstodsbolag

för försäkring af

Fastigheter

uppmärksamhet på följande, nämligen:

att samtidig försäkring å samma bygg

nad i detta bolag och utländsk försäkrings

iurättning ej må ega rum;

att vid försäkring i annat inländskt bo

lag skriftlig anmälan derom skall ske till

Brandstodskomitén och värdering tagas å

den byggnad, som skall försäkras;

att sammanlagda värdet af försäkrin

garna i de olika bolagen icke må för hvarje

hus särskildt öfverstiga det värde, som af

Brandstodskomitén blifvit vid senaste vär

deringen detsamma åsatt, allt vid äfven

tyr att försäkringshafvaren går förlustig

siu rätt till ersättning från bolaget;

att — då eldfarlig inrättning blifvit in

flyttad i bus, der vid försäkringens med

delande sådan inrättning icke forefanns,

eller ock förändring skett af dylik i för

säkringsbrefvet förut anmärkt inrättning —

hos Brandstodskomitén derom skall göras

anmälan inom en månad från den dag, så

dan förändring skett, vid den påföljd regie»

mentet härför stadgar (§ 16); samt

att, då egendom, genom annat laga fång

an arf, öfvergår till annan egare, försäk

ringen qvarstår i Bolaget, med det vilkor

likväl, att nye egaren inom två månader

från den dag, han af egendomen blifvit

laglig egare (erhållit lagfart), bos Komitéu

derom gör skriftlig anmälan.

Anmälan härom emottages & Komitcns kontor

(N:o 4 Drottninggatan, en tr. upp) af dess Se

kreterare, Kamreraren A. L. Sundius, som i öf

rigt meddelar alla nödiga upplysningar rörande

försäkring hos Städernas Allmänna Brandstods

bolag af fastigheter inom staden

Kontoret öppet alla helgfria dagar kl. 10— 1.

Obs.! Telefon N:o 122.

Norrköping i Oktober 1890.

Brandstodskomitcn. (122-20)

Till leverering för Arbets

inrättningens räkning under tiden intill den 1 April

1891 anplåtes härmed cirka 300 hektoliter potatis.

Potatisen

^ bör vara af medelsorts storlek, frisk och

god utan sjukdom och röta samt med förbehåll att

vid

’

leveransen röd och hvit potatis icke få vara

med hvarandra sammanblandade. Hugade speku

lanter torde före den 20 innevarande Oktober å

Fattigvårdsstyrelsens Kamrerarekontor inlemna skrift

liga, förseglade, till Fattigvårdsstyrelsen stälda an

bud. En blifvande leverantör åligger att, örn så på

fordras, inom åtta dagar aflemna antaglig borgen

för leveransens ordentliga fullgörande.

Norrköping den 7 Oktober 1890,

(1189.8) Fattigvårdsstyrelsen.

Min praktik är öfvertagen

af Tandläkaren Eduard Bremer och rekommende

ras Norrköping dea 4 Oktober 1890.

(T. v. llt>42) Viktor JHaneou,

Arbetareföreningens

Tioörefond

utdelar till Jul beklädnader åt fattiga barn, hvars

fäder tillhöra eller vid sin död tillhört föreningen.

Anmälningar för erhållande af kläder skola vara

inlemnade uti föreningens breflåda senast Lörda

gen den 18 Oktober kl. 12 middagen samt höra

vara försedda med tydliga adresser och förenings

nummer. (11838)

Auktioner.

Möbler m. ni.

Torsdagen den 1(5 Oktober 1890 ftåu

bl. 9 f. ni. och 3 e. ni. försäljes å Norr

köpings aktionskammare nysilfver, 2:ne

större sotritningar, fickur, regulator,

väggur, diverse möbler af valnöt, mahogny

och andra träslag, deribland buffet af ek,

sals- och förmaksmöbler, förmaksspegel,

skrifbord, matbord, athenieune, inven

tioussoffa, klädskåp, ljuskronor, lampor,

gasarrn, elektrisk maskin för reumatiska

åkommor, jernsängar, barnvagga af jern,

kassakista, kaminer, is-skåp, nya tras

mattor, hylltack, fönsterputsare, duktyg,

glas och porslin, sängkläder och husgeråds

saker m. m., hvilket förevisas Onsdagen

före auktionen till kl. 12.

Skulle ej allt medhinnas fortsattes auk

tionen å Fredagen.

(12129) G. W. KELLNER.

Obligationer.

Torsdagen den IG Oktober 1890 kl. 12

på dagen försäljas å Norrköpings auktions

kammare: 20 st. Teater-Obligationer ser.

5069 N:ris 31 t. o. m. 50. 10 st. Sven¬

ska Statens Jernvägs-Obligationer å 10

Thlr N:ris 152,524, 152,525, 152,529,

152,542, 152,543, 152,551,152,566, 152,579,

152,584, 152,589.

(12194)

G. W. KELLNER

A offentlig auktion, sorn för

rätta* vid Karlt-Iun.l på Håradssvedens egor

eller de s. k. Qvarntorpsbackarne Onsdagen den

22 i denna månad kl. 10 30 f m. utbjudas till för

säljning följande derstädes uppförde åbyggnader,

nämligen:

l:o) En byggnad af timmer under asfalttak, gul

målad, innehållande 3 rum och kök på nedra och

ett rum med kök på öfra botten;

2:o) En byggnad i villastil af timmer under

asfalttak, innehållande ett rum och kök samt en

större med glas inklädd veranda;

3:0, En byggnad af dubbla bräder under asfalt

tak, innehållande bageri och deröfver 2 rum och

kök samt en byggnad af timmer, reveterad, onder

tegeltak, med 3 rum och 2 kök;

4:o) En byggnad af dubbla bräder onder tegel

tak, inuehålaude bryggbus och källare i jordvå

ningen samt 4 rum deröfver;

5:o) En byggnad af dobbla bräder ander tegel

tak, innehållande ett rum ocb kök på nedra samt

3 rum på öfra vånipgen.

Med hvarje af dessa fem lägenheter, som kom

ma att säljas hvar för sig, följer utom vedbodar

besittningsrätten under återstående 9 år till det å

marken för hvarje lägenhet utmärkta jordområde

Köpeakillingen, hvaraf minst V10:del eriägges vid

klubbslaget i handpenning, skall betalas senast inom

tre månader efter auktionadagen.

Döfvestad, Åby den 10 Oktober 1890.

(12149) 6. A. BERGSTRÖM.

Bouppteckning.

Till ledning vid förestå

ende bouppteckning efter Kassören Albert

Lindberg torde de, som hafva fordringar i

eller skulder till boet, desamma uppgifva

till undertecknad innan innevarande må

nads utgång.

Norrköping den 9 Oktober 1890.

(11987) A. L. SUNDIUS.

Central-Hotellets

Konsert-Salong.

Hvarje afton kl. Va 8—‘/a li

Stor Konsert

Musikdirektör Herr Theobald Bober [ned Kapell

samt uppträdande af

Duettisterna

Fröken Thora o. Thilly Pontus.

Endast några aftnar till uppträda fröknarna

Pontus.

Entré 25 öre.

I morgon Onsdag

första uppträdandet af

Operasångerskan Fru Oleiine Aloe.

Entré 60 öre.

Skard!

Örn äktenskapet

föreläser Kand. IMtatia» skard nästa

Torndat» den IG Oktober kl. 7 e. ni

i Allmänna Läroverkets högtidssal,

jifljgtter å 50 öre vid ingängen. (12166)

Stora Teatern.

1 dag Onsdag den 15 Oktober 1890

Lejon och läfvar.

1 morgon Torsdag den 16 Oktober 1890

kl. 7, 8-7, Ut

För första och enda gången:

Köpmannen i Venedig,

skådespel i 5 akter (afdelade i tablåer) af

W. Shakespeare.

Nya dekorationer af C. Grabow.

Söndagen den 19 Oktober Hista föreställningen

Axel Collin.

Jbl. llolliuanuH

Panoptikon

i W. 6’ Paviljong

Utställning af mekaniska Konstverk och

Automater, anatomiska och plastiska Yaxfignrer

samt Diorama.

öpp.t dagligen från Ui. 4—K) e. m.

Entré 25 öre, för barn 10 öre. (12225)

Arbet&reinstitntetö

Föreläsningar,

Lördagen den 18 Oktober kl. 8 e. m. och Söndagen

den 19 Oktober kl. 7, I.

Ingeniör C. A.. IXoi*elström,

Kemi: Syrors, basers och Bälters förhållande

till hvarandra. Q.äfvet cch dess föreningar.

Amotiak, salpetersyra m m.

Inträdesafgift 10 öre, årskort 1 krona. (12211)

r.o.(i.T.

Försäljning af skäukta varor anordna ynglingarne

i logen Nornan Lördagen den 18 Oktober 1890 i

nedre salen med början kl. 8 e m. Fri entré.

Kaffe serveras. Alla ».ro hjertligt välkomna

112231) Ynglingarne i logen Nornan,

gällande 30

gäll

ftSoiTköping—StickSiMm.

Ångb Norden, Göta ocb Norrköping

afgå:

Från Norrköping:

gällande 30

Tisdagar, Toradagar, Lördagar och Söndagar ti

digt på moigonen

Från Stockholm:

Tisdagar. Torsdagar, Fredagar och Söndagar ti

digt pä morgonen

OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpes.

Obs.! Tur- och returbiljetter, gäll

dagar, säljas.

Passagerare skola vara ombord före kl. 12 nat

ten till afg&Dgsdagen.

Olus. Angi. Norden, kapten J W. Söderman,

afgår härifrän Lördagen den Ig Okt. tidigt på norgsnen.

närmare meddela P. JANBGN & C:o.

Norrköping—Visby—Stockholm.

Ångf. Gotland,

Kapten J G Sandelin,

afgår:

från Visby till Nsrrkiping Tisdagar kl. 8 e. m.

„ Norrköping till Visby Torsdagen den 16 Okt. kl. 12

middagen.

„ Visby till Stockholm Fredagar kl. 8 e. m.

„ Stockholm till Visby Måadagar kl. 6 e. m.

Förändrad afgångstid frän Norrköping.

MSrmare meddela P JANSON & C:o.

Norrköping—

^Waldemarsvik.

Ångfartyget SKA li GÄRDEN,

Kapten CARL HEGGBLAD,

afgår:

Från Norrköping Torsdagar och Söndagar kl. 4

„ Valdemarsvik Tisdagar och Fredagar kl. 4

f. m.

Närmtre meddela P. JANSON & C o

Norrköping—Göteborg.

(Kanalvägen)

Ångfartyget

Göta Kanal N:o V,

Kapten E. S. Öberg,

afgår bäri från till Göteborg Lördagen den

18 Oktober på aftonen, medtagande gods till

alla kanalatatjoner samt Mariestad ocb Lid

köping.

Närmare meddela P. Janson & C:o.

Norrköping—Helsingborg

Ångfartyget Transit N:o 3,

Kapten E. T. LENGQVIST,

afgår härifrån till Påskallavik, Kalmar,

Borgholm, Karlskrona, Karlshamn, Åhus,

Ystad, Malmö, Lgndskrona ocb Helsing.

borg Torsdagen ilen 16 Oktober på altonen,

medtagande passagerare ocb fraktgods.

Obs.! Eventuelt andra kustfiamnar.

Olis.! Gods till Oskarshamn, Ronneby, Söl

vesborg, Cimbrishamn, Trelleborg, Köpenhamn

och Göteborg emottages ocb omlastas på

andra af bolagets ångare.

OBS. Förändrad afgångstid.

Närmare meddela P. Janson dt 0:o.

Från

Stettin till Norrköping

afgår ångaren Sif T, rit'. Kapten B. O.

Nordström, omkring den 19 Oktober, med

tagande fraktgods.

Närmare meddelar A. Bodman.

Norrköping—Lubeck.

Ångfartyget Sep flii t tat ra. Kapten H

Dellgren, afgår härifrån till Lubeck Fre

dagen den 17 Oktober tidigt på morgonen,

medtagande passagerare och fraktgods.

Obs.! Valdemarsvik och Karlshamn an

löpas direkt.

Närmare meddela P. Janson & C:Q.

Norrköping—Helsingborg.

Ångf. Kapt. Aug. Sven¬

son, afgår härifrån till Oskarshamn, Kal

mar, Karlskrona, Karlshamn, Åhus, Ystad,

Malmö, Landskrona och Helsingborg Freda

gen dan 17 Oktober tidigt på morgonen, med

tagande passagerare och fraktgods.

När male meddela P. Janson & C:0.

lieguliera ängfo&tsförbindetaer

London — Norrköping

Hull — Norrköping

Newcastle— Norrköping

Liverpool — norrköping

upprätthållas i likhet med föregående år.

Gods tages på genomfrakt från ocb till

andra platser.

Närmare meddela:

London Hrr Tegner Price & C:o,

Huii • Bailey & Lee t harn,

Newcastle v R S. Story & C:o,

Liverpool » Peter Mac Gottie & C:0.

Antwgrpen » Grisar & Marsiiy,

Amsterdam » Nobel & Hoitzapffei,

Rotterdam * Ph s van Ommeren,

Boston > Johnston Line,

Baltimore • Johnston Line,

Newyork » Allan Line,

Norrköping

(1873) 4. Rdngfboi-gf.

Varor att hemta.

Respektive Varuemottagare med Ångf. Sydkusten,

kommande från Lubeck, anmodas att ofördröj

ligen låta tnllbebnndla samt afhemta sina varor.

Frakter och efterkraf torde dessförinnan inbetalas till

undertecknade P. Janson å C:a.

Fru Wilhelmina Anderson

Barnmorska,

har flyttat från Skräddaremästare Svennings gård

till Gamla Rådstugugatan N:o 1, en tr. upp

(midtför Ångbageriet).

Obs.! Nattklockan vid andra fönstret åt Södra

Srömsgatan. (11767)

Sjukgymnastik o. Massage

Fruntimmer och Barn.

F. m. från kl. 11—1 och e. m. från kl. 4—7« 6.

AnmälniDgar emottagas i mia Gymnastikanstalt,

N;o 7 Hospitalsgatan. Wilhelmina Billing.

(117541

Undertecknad, sorn under 12 års tid va

rit lärare och v. beedigad öfversättare i Hamburg,

undervisar företrädesvis i Tyska och Sven*

nita. C. H. Lindberg.

(12210)

M 23 Vattengatan, en tr. upp

VigognebolageLs kontor

är flyttad t till

IN lo SJÖ Vostsötogutuu, en trappa upp.

(12227)

_____

Central-Hotellet,

Första Klassens ttestaurant,

rekommenderas åt ärade allmänheten.

Table d’hSte kl. 7, 2—4.

A Ia Carte hela dagen.

Abonnenter emottagas tacksamt såväl till hel'

inackordering som till enkla måitifley fqr mycket

billigt pris.

(12143)A Bärtels.

Handtverksföreningens

Industri-Lotteri

i Stockholm.

l:sta seriens 4:dje klass å kr. 2: 50. Omsättning

af lotter till och med den 18 Oktober d. å hos

((1797) C, G. SchorqviHt,

Moderna

Garneringsartiklar

såsom:

Sammet, Sammetsband!

Plysch, Skinn, Krimé,

Frans, Snörmaker|er,

Knappar m. m.

nu .nkommet uti

Gust. Liljegrens

Sybehörsliandel.

Brandförsäkringsaktiebolaget

NORRLAND

meddelar genom undertecknad, Bolagets befullmäk

tigade ombud, alla slags Brandförsäkringar till

gällande premier. Willitm Dahl.

(T. v. 11717) Garfvaregatan 6.

koka nied tidS

(T. v. 9673)

Stort lager nn inkommet af:

Hvita och Kul. Gardintyger,

Gardliiksniischer, Gardinhållare,

Rullgardiner, giftfria, aila slag, jemte tillbehör,

Möbeltyger, Möbels noren, Täcktyger,

Stickade Täcken, Hvita Täcken, Filtar,

Mattor till de billigaste priser hos

2llft. Sltjlftröiw & <£:o.

(11651)

KAPP-MAGASINET

är nu fullständigt sorteradt

med

säsongens Jltjfjefer,

s nu lil i moöelfer

sam tygsorter.

John Schlesinger il €:o*

Beställningar emottagas och utföras fortast.

(T. v. 11631)

Allred Anderssons

Kappmagasin

erbjuder ett stort lager af

nya och moderna

Höst-

¥inter-Happor

till billiga priser.

Ett parti

Höst- och Vinter-Jaquetter

från 8 kr. till högre priser.

Kytt lag-er

Svarta och kulörta

klAdningstyger

Billiga, priser! ai796)

L AMPO K,

såsom Tak-, Oivansbords* och Arbetslampor, finare ocb tarfligare. Verkatada- och Kökalampor.

A B p I a r

ika färger och modell

Lampdelar,

i olika färger och modeller.

såsom Brännare, Vekar, Gial, Kupor och Oljehus. allt af nyaste konstruktion.

Lampreparationer verkställas.

Porslin, Glas, Bosättnings- och Lyxartiklar, likaledes stor sortering.

Priserna bestämda och ovilkorligen billigaste på platsen.

Återförsäljare erhålla särskilda för en-gr os-affären afsedda priser.

EDVARD HAGMAN.

(T. v. 10927)

W Drottninggatan 17.

P. J. H. PETTERSON

rekommenderar sitt för hösten hemkomna stora och välsorterade lager af Handskar och Van

tar för Herrar, Damer och Barn uti

P. J. H. Pettersons Handskhandel.

(119261 IN:o ia Hogpitalsgatan, |

LENNMALM & C:o REALISERA PAPPER.

(T. v, 11805)

Sida 2

fiassage,

Elektricitet (afbruten ström) samt

Sjukgymnastik (manuel)

meddelaB såväl i min bostad, Hotell Bellevue, en

tr. app, som i patienternas hem.

C. C. N. Hammarström,

Löjtnant.

Från Eongl. Gymnastiska Central-Institutet utexa

minerad och af Kongl. Medicinalstyrelsen godkänd

Sjukgymnast.

Träffas säkrast heruma 8—10 f. m. och 12—2 midd.

(12158)

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Onsdagen den 15 Oktober 1890.

Borddukar

nytt stort lager,

moderna mönster hos

ALFR. AHLSTRÖM (R

(11804)

6if akt!

Undertecknads verkliga Godtköps-Realisation å

Korderojer m. m.

at egen tillverkning till fabrikspriser pågår tills

lagret blifver slutsåldt. Yllefoder med utsökta mön

ster försäljes billigast hos

ö. Schelin.

N:o 34 Vestra S;t Persgatan.

Samma lokal, som förut innehafts af Fru Olins

Tjenstebyrå.(T. v. 11714)

Mannheimer

a fs lii tar genom undertecknad, bolagets be

fullmäktigade ombud, alla slags sjöförsäk

ringar mot billiga premier.

Axel R. Olsson.

”Missionsvännernas”

försäljning:

för Hedna

, Lapska och Sjömaus

missionen

anordnas i Norra byrkosalen Lördagen den

18 Oktober kl. 5-8 e. na. Bidrag, små

och stora, emottagas med innerlig tacksamhet af

Louise Häggström. Agda Arbin.

Norra Pastorshuset. Samtalstorget.

(T. v 11646)

Norrköping den 15 Okt.

Grefve C. J. Snoilskys utnämning till

öfverbibliotekarie har väckt mycket upp

seende och mycket ogillande. Stockholms

Dagblad har emellertid uppträdt till försvar

för åtgärden, och detta var näppeligen från

det hållet oväntadt. Deremot har det väckt

en viss förvåning, att äfven Aftonbladet

och Göteborgs Handelstidning sällat eig till

försvararnes skaro. Dessa tidningar pläga ju

annars gerna rangera sig i oppositionens leder,

allrahelst när det gäller någon handling af

en tullvänlig regering, och nu tycktes de

hafva ett utmärkt tillfälle att under hän

tydning på regeringsformens § 28 säga ut

sitt hjertås mening. Men nej ! Denna gån

gen uteblefvo filippikerna, och de annars

så stränge domame sträckte till och med

sina skyddande sköldar mollan h. exc. Åker

hjelms regering och andra tidningars an

grepp. Hvadan då detta?

Af deras framställningar kan man se, att

de dermed tänka sig hafva lemnat en hyllning

åt den utmärkte skalden, hvilken de gerna

sågo tillförsäkrad en ställning och ettlefvebröd

bär i landet. Ja, detta kan nog vara en vacker

intention; men såsom redan blifvit anmärkt

i denna tidning, kunde ej den afsigten verk

liggöras på annat sätt, t. ex. inom en annan

embetsmannasfer än kgl. biblioteket samt

utan att bereda andra förfång?

Nu ledas vi snarast till den reflexionen,

att den nye öfverbibliotekarien måtte sär

skildt utgöra en persona prata på detta båll

inom pressen. Hans dikter hafva emellanåt

anslagit strängar, som ljuda välbehagligt i

»liberala» öron, och han har ock blifvit prisad

derför. Tänk örn utnämningen till öfver

bibliotekarie skulle galt en skald af annan

ståndpunkt, en, hvars »sång på andra toner

går», t. ex. hr C. D. af Wirsén. Vi före

ställa oss, hvilket bedöfvande skri af in

dignation, som då skulle från de »liberale»

och radikale böjts mot en dylik åtgärd, och

vi taga för gifvet, att både A.

-B. och G.

H. T. skulle haft mycket svårt att dervid

skönja några »förmildrande omständigheter»,

vare sig af det ena eller andra slaget.

Yi unna gerna Carl Snoilsky denna

hamn i fosterlandets sköte efter irrfärderna

derute på främmande kust. Hans hjerta

klappar så varmt för Sverige och dess min

nen, att han förvisso mäste skatta sin åter

i re ling med sitt land sorn en kostbar Guds

gåfva Men icke desto mindre måste vi på det

bestämdaste ogilla den befordran,hvarigenom

denna glädje vardt honom beredd, och det

kan ju ej osannolikt inträffa, att just egen

domligheten af de omständigheter, under

hvilka han återkommit, kunna bidraga att

göra hans känsliga sinne mindre tillfreds

stäidt med hvad som nu varit afsedt att

bereda hans lycka.

Minimi- och maximi-temperatu

ren i Norrköping under det sistför

flutna dygnet■ Förliden natt visade

termometern lugst 9 grader och under

den förflutna dagen högst 15 grader -J

Stora teatern. I går afton uppfördes

derstädes inför en fåtalig publik »Den vilda

jagten», lustspel i 4 akter af Ludvig Fulda.

Tendensen i stycket är att visa »den vilda

jagt», som utmärker vår tid, i det att alla

blott tänka på sig sjelfva och uppbjuda all

sin förmåga och alla sina krafter för att

öfverglänsa sina medmenniskor samt för att

vinna ära och guld. Här hade en anspråks

lös docent i historia gift sig med en be

römd målarinna. I början af äktenskapet

gladdes han öfver att se sin hustru firad,

men efter en kort tid kom han till insigt

örn, att han blott var en nolla vid hennes sida.

Han beslöt derför att skaffa sig, äfven han,

ett namn för att blifva jemngod med henne.

Jagten efter ära och ryktbarhet börjades nu

från båda makarnes sida, hvarunder hem

met lemnades vind för våg. Till slut blef

dock detta olidligt för båda; en brytning

dem emellan inträder, men kärleken tager

öfverhand, och allt blir åter godt och väl.

Pjesen är till sitt innehåll af roande natur,

men har äfven en och annan allvarlig

poäng.

Hvad de uppträdande beträffar, skötte de

sina roller i allmänhet väl. Fru Hjorth gaf

en mycket god framställning af målarinnan

och hustrun; och hr Collins docent och äkta

man var äfven en god prestation. Bland

de öfriga må framhållas hr Lundström,

hvilkens återgifvande af den gemensamma

vännen var förtjenstfullt, samt herrar G.

Sjöberg och Böttger. Spelet gick i allmänhet

jemt.

I afton gifves Augiers qvicka komedi

»Lejon och räfvar»

I morgon uppföres för första och enda

gången Shakespeares mästerverk »Köpman

nen i Venedig». Collinska sällskapet är

det första som i landsorten gifvit denna

pjes och har af kritiken erhållit det lof

ordet, att både uppsättning oeh spel äro

skådespelet fullt värdiga. Till stycket äro

nya dekorationer målade af hr C. Grabow,

och lär isynnerhet en utsigt af Venedig

vara af ypperlig verkan. Titelrollen spelas

af hr Hj. Sjöberg, Schyjocks roll af hr Collin

och Portias af fröken Adelstam.

Hikstélefonen är nu så pass färdig

härstädes, att den numera begagnas vid tele

fonering tili Stockholm å Skandinaviska kre

ditaktiebolagets kontor.

Mjölkmagasinen i Norrköping.

Till helsov&rdsnämdens sammanträde i går

afton hade från cirka 50 innehafvare af

mjölkmagasin ansökan inkommit att få be

hålla de nu innehafvande lokalerna. Detta

med anledning af den nya matvaruförord

ningen. Nämden beslöt, att besigtning skulle

ske på lokalerna ifråga får att utröna, örn

de befunnes i författningsenligt skick.

Stallarnes iordningställande här

städes. Vid helsovårdsnämdens samman

träde i g&r afton blof en gårdsegare, sorn

ej inrättat sitt stall i författningsenligt skick

(han hade belagt marken i stallet med van

ig gatsten), ålagd att vid högt vite fullgöra

detta.

Utanför Norra kyrkan är man nu

sysselsatt med att draga vattenledning till

de blifvande trädgiupperna derstädes, och

pågår detta arbete med en arbetsstyrka af

30 man. Sex vatten kastare för bevattning

af de nya anläggningarna skola anbriugas,

nämligen två sydvest örn kyrkan, två i norr

och två i öster örn densamma. Derjemte

»lifva 2:ne brandposter inledda invid kyr

kan. I dag på förmiddagen bar planterin

gen omkring kyrkan börjat, i det man ut

satt on del almar, af hvilka en rad kommer

att omgifva platsen från Broddgatans myn

ning, vidare Norra promenaden och sedan

bort till begrafningsplatsen. Ett antal af

45 dylika träd har man i dag utplanterat,

och återstoden torde utsättas nästa vår. Så

som förut är nämdt, äro de tagna från Adels

näs trädskolor.

Vid kreatursmötet härstädes i dag

var tillförseln af kreatur stor, men afeätt

ningen endast medelmåttig. Priserna voro:

för 12 qvarters dragoxar 325å375 samt för

13 qvarters och derntölver 425 h, 480 kr.

»året; kor från 60 kronor till högre priser.

Un begrafning skr ann, något iner än

vanligt utmärkt i sitt slag och som nog äf

ven skall tillfredsställa högt stäldu anspråk

i utlandet, har af trädgårdsmästaren A. Wid

strand härstädes levererats till en person

här i staden för att afsändas till en begraf

ning i Magdeburg. Kransen, som, bildande

ett kors, var bunden i ovalform, mätte 3 fot

i längd och 2V2 fot i bredd. På ena sidan

bestod den af cypress samt blommor af

Crysanthemum tätt invid hvarandra, och på

den andra sidan voro hopfästade Aucuba

och Centaurea-blad med tätt sammansatta

svarta penséer. öfre kanten utgjordes af

ett kors af varierande blad af Evonymus

samt penséer jemte rosor. I kransen voro

dessutom anbringade 2:ne buketter, den ena

utgörande diverse blommor, såsom rosor i

flera färger, Yeronica, nejlikor, Adiuntum,

Acacia-blad och solfjäderspalm, Begonia

m. fl.; den andra buketten, som var något

mindre, innehöll Calla och diverse blad i

flera färger. Inne i kransen, från den ena

sidan till den andra, löpte en guirland, bil

dad af Taxus med varierande blad, rosor,

löfkojor och andra varieteter. I nedre kan

ten var en trådställning anbringad och i

denna var med myrten och sedam bundet

talet »80», utgörande den afiidnes lefnadsår.

Kransen, som kunde anses såsom ett litet

mästerstycke i trädgårdsmästarekonst, lärer

kostat den nätta summan af 30 kr. Den

blef i går afsänd till sin bestämmelseort.

Porträttförstoring. 1 Nermanska bok

handelsfönstren finnas för närvarande expo

nerade ett par vackra prof på förstoringar

af fotografiporträtter från vanliga små

till dylika i stort format. Det ona por

trättet, som föreställer ett fruntimmer (en

dam bosatt i Mariestad), är utfördt i Dres

den oeh måladt i aqvarellfärger; ett särdeles

fint och vackert arbete. Beställningar af

dylika porträtter mottug.is af fot< arafen C.

Rosén här i staden, och kostar ett dylikt

mod ram 100 kronor samt utun ram 75

kronor. Det andra porträttet (af en prest

man från Skåne) är utfördt i svartkrita och

kopieradt från ett mindre vidsittande foto

grafiporträtt, hvaraf man kan se att en slå

ende likhet åstadkommits vid kopieringen.

Arbetet är särdeles väl utfördt och verk

stäldt af en ritlärare vid namn Gassar i

Karlstad. Ett dylikt svartkritsporträtt kostar

12 kronor 50 öre, och mottagas beställnin

gar i Nermanska bokhandeln. De båda pryd

liga arbetena äro hvar i sitt slag särdeles

vackra, om skicklighet vittnande konstverk,

Björlingska qvartetten gifver kon

sert i Tåby kyrka nästa Söndag.

Stora boskapstransporter. Med jern

vägstågen i dag hafva härifrån afsändts en

mängd vagnslaster boskap. Så insattes å

det uppgående förmiddagståget icke mindre

än li vagnar, alla fullpackade med boskap,

soln skulle forslas till norr om Katrineholm

belägna stationer. Tillföljd af denna ök

ning af tåget måste till detta härstädes sät

tas ytterligare ett lokomotiv. Å de andra

tågen härifrån har i dag äfven en mycken

het boskap afsändts.

Gamla träd. Utom staden, utmed Dags

bergs

, Söderköpings

, Gamla ö- och Lin

köpingsvägarne stå såsom qvarlefvor från

svunna tider flera träd vid hvardera vägen,

hvilka nästan alla synas mycket skröpliga

och bräckta af ålder och år samt kunde gerna

när som helst borthuggas och ersättas af

unga och kraftigare. Vid starkare blåst kunde

lätt hända, att flera af de åldriga träden blåsa

omkull, hvaraf olyckor kunde blifva följden.

Derför: bort med de gamla ålderdomssvaga

träden, och må de ersättas af nya!

Vddcrleksuppyift. (Frän Meteoro

logiska centralans laken i Stockholm idag):

Oväderecentrum norr örn Skotland, ett

mindre öfver Bottniska vikon. Barometern

har fallit öfverallt, i vester betydligt. Syd

lig blåst i vestra Nordsjön. Regn i Hapa

randa.

Utsigter: Blåsigt och regnigt i vestra och

norra Sverige, eljest tvifvelaktigt.

Hösttecken. Hvilsoffbrna i våra pro

menader och planteringar har man i dag

börjat borttaga och förflytta i vinterqvarter.

Ett vådligt hopp. En f. d. guldsmed,

nu arbetare vid Gusums bruk, besökte för

liden Måndag Valdemarsvik, der han tem

ligen grundligt förplägade sig af »drufvans

safter». Under det han nu vandrade om

kring derstädes, fick han plötsligen syn på

en sinnessvag flicka, hvilken, såsom hon

ofta plägade göra, placerat sig på en af de

höga bergväggar, som i norr stryka förbi

Valdemarsvik. Det dröjde icke länge, förr än

f. d. guldsmeden i en kringående rörelse

stretade sig upp till klinten för att samman

träffa med den stackars flickan. Hans till

tag observerades emellertid af fjerdingsman

nen, som sände tvänne bandfasta karlar

efter honom för att om möjligt hindra det

tilltänkta sammanträffandet. Detta föll dock

icke f. d. guldsmeden i smaken, och nu

begynte en vild jagt på bergets topp.

Jagten slutade med ett för den jagade i

sanning vådligt hopp från en lodrät berg

vägg af cirka 50—60 fots höjd. F. d. guld

smeden låg ögonblicket derefter orörlig på

marken nedanför berget. Naturligtvis sam

lades genast kring mannen en mängd folk

och läkare eftersändes. Då denne vid sin

ankomst till platsen frågade, om någon af

de kringstående kände »liket», upplyste detta

sjelf t, att bans namn var Axel Liljeqvist.

En undersökning af rygg, armar och ben

visade, att mannen af sitt vådliga hopp ieko

lidit något egentligt men: alla lemmar voro

oskadda. Mannen fick derpå, oantastad, åter

vända till Gusum, hvarvid han förklarade

att: »hoppa är jag inte rädder för». Emeller

tid är det nog bäst, att han icke ännu en

gång upprepar sitt farliga språng; det kunde

eljest lätteligen hända, att han finge erfara

sanningen af skaldens ord: »Ej alltid gör

Ellida så lyckligt språng som sist.»

Kreaturs-försäkrings-afgifterna.

Ofver en af åtskilliga försäkringsbolag för

hästar och nötkreatur hos k. m:t gjord

ansökan, att den genom k. kungörelsen den

22 Oktobor 1886 medgifna rätt att mot en

afgift af 3 procent få delogarnes på landet

afgifter debiterade och redovisade i samman

hang med kronans uppbörd mätte få ut

sträckas äfven till städerna, der svårighet

ofta uppstode att få uppbörden af bolagens

agenter nöjaktigt verkstäld, har länssyrelsen

infordrat samtliga magistraters i länet yttran

den. Utom i Norrköping och Söderköping,

der magistraterna yttrat sig afstyrkonde,

hafva samtliga dessa myndigheter förmält

sig icke hafva något att emot förslaget er

inra, derest uppbördmännen beviljas samma

arvode sorn kronofogdar och häradsskrif

re.

Kallad fjerde profpredikant. Till

0. K. skrifves: Vid frågodagsförrättning,

sorn kontraktsprosten J. F. Håhl från St.

Åby förliden Söndag den 12 dennes förrät

tade i Svanshals kyrka med Svanshals och

Kumla församlingar såsom förberedelse för

val till återbesättande af kyrkoherdebeställ

ningen i nämda församlingar efter aflidne

kontraktsprosten A. Ölander, begärdes till

fjerde profpredikant komministern derstädes

Äug. Flygare med några och femtio (tyd

ligen alla de närvarande) valmäns röster.

liela antalet valmän uppgår, enligt den ju

sterade vallängden, till åttien.

Vraket till engelska ångaren

Dunluce, sorn den 28 Juni strandade i

klipporna utanför Haretena, bar med anled

ning af de senaste, förfärliga etormarne gli

dit af grundet och försvunnit i djupet, så

att endast toppen af förmasten är synlig

ofvan vattnet, skrifves till Ö. K. Kort efter

den uppseendeväckande strandningen an

litades, som kändt är, dykeriboläget Neptun,

men på grund af ogynsamma omständig

heter lyckades detta icke berga hvarken

fartyg eller last, utan måste nöja sig med

att endast tillvarataga fartygets inventarier.

Den kolossala ångaren, sorn med sin last

af stenkol före grundstötningen antogs vara

värd omkring 400,000 kr., såldes sedan

jemte last på auktion i Vestervik och in

ropades af grosshandlaren Ideström derstä

des för något öfver 1,000 kr. Hr Ideström,

som hittills lyckats uppfiska stenkol till ett

par mindre skutlaster, torde derpå hafva

gjort en god affär.

Ny bankinrättning i Linköping.

I Östg. Korresp. läses: Efter indragning af

Linköpings folkbank och Stockholmsbän

kens afdelning8kontor härstädes har behofvet

af ännu en bankinrättning ganska allmänt

gjort sig gällande. Det bebådade förläg

gandet bit af ett riksbankens afdelningskon

tor synes ock låta vänta på sig; och i alla

fall skulle en sådan inrättning med dess

mera tungrodda verksamhet ej motsvara alla

önskningarna. Fråga har derför varit om

att bäretädes inrätta afdelningskontor af nå

gon flammande bank, ty konkurrens behöf

ves äfven på detta område. Man har dock

ansett det onödigt att låta vinsten af en

banks verksamhet här på platsen gå åt främ

mande håll; denna vinst kan lika väl få

komma samhällets egne medlemmar till godo.

Derför har tanke uppstått på inrättandet

härstädes af en tidsenlig aktiebank, till hvil

ket företag inbjudning i dagarne utfärdats

af ett antal personer ur stadens närings- och

affärsmannakretsar. Inbjudare äro: kammar

herren A. v. Arbin, v. häradsh. Fr. Carls

son, bryggaren J. W. Svensson, apotekaren

F. G. Lundgren, direktören H. T. Åbom,

handlandena J. Ålmqvist, F. O. Pettersson

och Jonn O Nilsson, kamreraren J. M Feuk,

garfverifabrikören G. Linde, stationsskrif

varen Josef Michal och guldsmeden C. J.

Jonsson. Banken skall grundas på ett aktie

kapital af minst 200,000 och högst 400,000

kronor, fördelade i aktier om 200 kr. En

hvar är skyldig att ansvara endast med det

belopp han tecknat, hvadan någon solidarisk

ansvarighet ej förekommer. Do tecknade

beloppen skola inbetalas med en femtedel

före bankens öppnande och derefter en femte

del hvar 3:dje månad. Cirka 30,000 kr. äro

redan tecknade. Listor för aktieteckning

finnas hos en hvar af inbjudarne. Den ifråga¬

satta anstalten skall ordnas på strängt »bank

messiga» grunder, och meningen är, att i

spetsen för densamma skall ställas en ruti

nerad bankman. Under sådana förhållanden

bör den nya affären gå en god framtid till

mötes. Linköping är en så pass stor stad,

att den näppeligen kan i längden reda sig

med blott en enda bankinrättning, den må

vara huru förträfflig som helst.

Tillståndsbevis. Af chefen för justitie

departementet äro tillståndsbevis meddelade för

följande personer att utgifva nedanpäiiida pe

riodiska skrifter, nämligen: redaktören S. A.

O. Wernell i Stockholm »Industribladet, Fack

organ för Svensk Industri, Handtverk ooh Hem

slöjd», boktryckaren J. U. I-iaksson i Göteborg

»Göteborgs-Kurireo, Vestra Sveriges Allmänna

Nybets- ooh Annonsblad», samt vice kommini

stern H. Nilson i Vadstena »Östgöta-Kuriren,

Tidning för Vestra Östergötland».

Serafimerlasarettets byggnader, sorn

påbörjades i våras, äro na uppmurade, med un

dantag af gynäkologiska kliniken, till hvilken

endast en våning är rest. A polikliniken har

taket redan lagts, äfvensom & ekonomibyggna

den, i hvilké båda byggnader inre putsnings

arbeten pågå. Å hufvudbyggnaden, oller den

medicinska kliniken, kommer takresningen att

påbörjas denna vecka. Alla byggnaderna, som

hvila dels på berggrund, dels på pålgrund, äro

uppförda i två våningar af fasadtegel i rohbau

stil. Under vintern kommer värmeledning att

inläggas efter on tysk idé, med värme elemen

ter i f öusterniseberna. Byggnaderna skola vara

färdiga den 1 Oktober nästa år. Ritningen har

uPPgiort8 »f hotintendeDten A. Knmlien ooh

arbetena utföras af byggmästaren C. C. Linde

vall.

Utslocknad adlig ättegren. Med

fröken Eleonora Charlotta Freidenfelt, som deD

8 d:s afled i Tuna klockaregård i Småland, ut

slocknade den första af de yngre grenarna af

adliga ätten Freidenfelt, hvilken ätt. som förut

hette Freidenberg, adlades 1686 samt introdu

cerades på riddarbnset 1689 uuder M 1,102.

Guldbröllop firades i g&r mellan majoren

M. C. Wolffelt ooh bans maka, född von Prin*

zsnereutz, medelst middag & hotell Phoenix i

Stockholm i kretsen af barn, barnbarn, släg

ting8r och vänner. Bland de inbjndne märktes

f. d. landshöfdingen grefve Lagerbjelk», gene

ralmajoren Otto Taube, den ende qvarlefvande

bland bröllopsmarekalkarne, kaptenen frih. Hierta

m. li. En mängd lyckönskningstelegram bade

under dagens lopp ingått.

Dödsfall. Efter en långvarig sjuklighet

afled i Lördags adjunkten vid Vexiö b. allm.

läroverk C. L. F. Wetterling. Han var född

år 1835.

— Margareta Charlotta Akrell, äldsta dot

tern till aflidne generallöjtnanten C. F. Akrell

oob hans aflidna maka, född Gyllenhammar, afled

i Stockholm i förgår i den höga åldern af när

mare 82Vj är.

En högtidlig sorgeakt egde rum, skrif

ves från Göteborg i Göt. Aftonbi., i g&r kl. 1

middagen i Domkyrka», hvarvid stoftet efier

den nyligen genom ett vådaskott s& hastigt

bortryckte unge munnen Albin Philip vigdes

till dea sista hvilan. Förntom den dödes i

sorg försänkta anhöriga hade infunnit eig en

talrik menniskoskara, som nästan fylde det rym

liga templet. Vid touorna af Chopins anslående

sorgmarsch inbars från kyrkans grifthvalf den

med blommor oob kransar rikt smyckade kistan

och nedeattes & katafalken i koret, hvarefter

sjelfva jordfästningen förrättades af domprostan

d:r Rosell. Derpå vidtagande messning utför

des af pastorerna Rydholm och Franck, hvilken

eonsre föredrog det rnäitigt gripande recitativet:

»O, Herre Gud, som för dödens skull» etc.,

ackouopagneradt af orgel.

En stor kör af skolungdom, ledd af hr Giss

low, sjöng från orgelläktaren de öfliga psal

merna och de till ceremonielet hörande respon

sorierna. Akten slöts med pBalmen 490 vers 5

och Nordqvists sorgmarsch.

Undersökningar på S:t Bernhard.

Det finnes intet nytt under solen, icke ens de hu

mana sträfvanden, som särskildt vår tid med för

kärlek tillBkrifver sig. Visserligen är klostret på

Stora S:t Bernhard hvarken från i går eller i dag,

ty under lång tid hafva de uppoffrande munkarne

med sina bekanta hundar tagit reda på vilsegångna

resande och gifvit dem husrum och föda. Men man

har dock velat tillskrifva en senare tids kultur dessa

mennisbovänliga uppoffringar, och särskildt har man

fäst sig vid de kristna munkarnes utöfvande af dessa

barmhertighetsverk under den helige Bernhards au

spicier.

Men det finnes, som sagdt, intet nytt under Bolen,

och undersökningar hafva nu visat, att uppoffrande

prester långt före de kristna munkarne invigt sitt

lif till att rädda och hjelpa resande öfver de farliga

bergpassen. I sommar hafva tre arkeloger, utskic

kade af sina regeringar och af hvilka två äro itali

enare, samt professor von Duhn från Heidelberg

uppehållit sig i klostret på S:t Bernhard för att

företaga undersökningar. Deras uppgift ha varit

att undersöka Plan de Joux (förvrängning af Jo

vis), en liten platå alldeles bredvid klostret på ita

lienskt område och vid en liten sjö, der gränsskil

naden går fram. Här visste man att i forna tider

skulle hafva legat ett tempel, helgadt åt »Jupiter

penninus». Redan för bortåt hundra år sedan fann

man här forntidslemningar, deribland små bronstaf

lor med votivinskrifter, förutom grekiske och galli

ska mynt. Fynden förvaras i klostrets bibliotek.

Votivtaflorna förskrifva sig från romarne, från fjer

de århundradet före vår tideräkning, och innehålla

tacksägelser till Juditer pennius för en lycklig öfver

gång öfver det farliga passet. Och såsom af några

af inskrifterna framgår, betalte den, som var from,

en liten penningesumma till presterna för att få en

sådan liten votivtafia uppsatt i templet.

De nyaste undersökningarna hafva bragt i ljuset

åtskilliga byggnadslemningar, som funnits inhuggna

i klippan, Sålunda har man funnit två bygnadsde

lar af ett tempel, förgården och det heligaste Temp

let har sjuttio qvadratmeter i omfång med hufvud

ingången mot öster. Man väntar att resultatet af

undersökningarna skall offentliggöras af italienska

kulturministeriet och att utgräfningarna skola fort

sättas nästa sommar för upptäckandet af det till

flycktshus, som man med säkerhet antager hafva

funnits der.

På grund af de undersökningar, som företagits,

har man anledning antaga, att det romerska templet

med hospitium icke varit det första vid bergpasset,

utan att det långt förut funnits ett galliskt tempel,

helgadt åt guden Penn, hvilken såsom en mäktig

bergsgud gifvit sitt namn icke allenast åt de pen

niska alperna utan äfven åt Appennincrna. Och detta

öfverensstämmer alldeles tued romarnes gamla vana

att assimilera sin högsta gud Jupiter optimus maxi

mus med den högsta guden bos de folkslag, med

hvilka de komma i beröring. Det är således på detta

sätt namnet Jupiter penninus uppstått.

Man har under de senaste gräfningarna funnit ett

stort antal galliska, både cisalpinska och transal

pinska, mynt tillsammans med grekiska, hvilka till

höra tredje ä fjerde århundradet före vår tideräk

ning. Dessutom har man funnit bronsföremål, som

äro ännu äldre och från en tid, då man icke kände

till prägladt mynt. Sålunda har passet öfver S:t Bern

hard bortåt två och ett halft årtusende regelbundet

befarits af resande, och S:t Bernhardsmunkar hafva

haft till företrädare romerska och galliska prester.

Man antager att klimatet på den tiden varit mildare

än nu och att bergen högt upp varit tätt bevuxna

med skogar; men farorna voro derför icke mindre.

Ty såsom fynd utvisat, hafva björnar funnits här,

och hvem vet huru mångå resande dessa förtärt, in

nan de vilda djurens eget kött kommit på presternas

bord. Men nu hafva förhållandena förändrats. Nu

servera icke munkarne björnkött åt de resande, utan

vanlig hotellmat; nu finnas der telefon och telegraf,

goda vägar och mycket annat till de resandes be

qvämlighet — men just härigenom visar S:t Bernhard

för fantasien ett godt stycke af den menskliga kul

turens historia.

Egendomlig tjäderjagt. Från Eksjö

skrifves i Eksjö-Tidningen: Under stormen i förra

veckan kommo två tjädrar fram till en by i Karls

torps socken. Den ene råkade insnärja sig i några

krusbärsbuskar och hindrades för en stund att fort

sätta flygten. Detta varsnade folket på stället, hvar

före man skyndade ut, och lyckades drängarne genom

några slag döda fogeln, som sedan såldes i Eksjö

DÖd af influensa. Från Karlstad skrif

ves i Nya V.

-Tidn.: En hustru från Nors socken,

sorn i Februari månad insjuknade i denna då gras

serande farsot, har sedan denna tid ej varit riktigt

frisk under sommaren utan klagat öfver värk i olika

delar af kroppen m. m. Slutligen måste hon intaga

Bången. Utslag visade sig på kroppen, hon hade

frossa och »tyngd öfver bröstet» samt blef slutligen

så illa sjuk, att hennes man vände Big till läkare

här i staden. Detta var emellertid då för sent.

När mannen återkom, var hustrun medvetslös och

afled strax derefter den 1 dennes.

En annan hustru i samma socken har varit sjuk

under samma symptomer, men är nu återstäld, se

dan provincialläkare Forslund blifvit i tid råd

frågad.

Enligt nämde läkares åsigt ha båda de ofvannämda

sjukdomsfallen varit epidemisk influensa.

Landsfreden i Italien störts snart

sagdt öfver allt för närvarande af röfvare. Man kan

knappast öppna en tidning derifrån utan att finna

berättelsen om ett nytt illdåd. Senast meddelas föl

jande :

Den 4 d:s på morgonen reste en advokt vid namn

Lonetti från Frascati med sin hustru, sin son Ro

molo och sin nevö Mesa till Montecomprati. På

vägen blefvo de öfverfalina af tre maskerade och

beväpnade röfvare, som plötsligt störtade fram ur

ett busksnår, hvarest de hade legat på lnr, och utan

att säga ett ord sigtade de på den unge Romolo,

som traffades af en kula i hufvudet, så att han dog

på stället. Advokaten piskade på hästame, men

banditerna affyrade flere skott, som träffade såväl

honom sjelf som hans nevö. Också en af håstarne

träffades i halsen af en kula, men man körde lik

väl vidare och kom till en villa, som tillhörde prins

Rospigliosi. och här blefvo de sårade förbundna. I

vagnen låg sonens lik, som modern höll i sina ar

mar. Det utsändes genast en afdelning gendarmer

för att fånga banditerna, och det lyckades också att

fånga alla tre.

I Bologna råder den seden, att de döda nattetid

föras ut till den ett stycke utanför staden belägna

bergafningsplatsen, La Certosa. Detta har kommit

herrar röfvare till pass. Då likföljet icke varit för

manstarkt, har det mer än en gång attackerats af

banditer, som legat gömda i dikena utefter den föga

befarna vägen ut till kyrkogården, och slutet har

alltid varit, att de sörjande och begrafniDgsgåsterna

nödgats lemna ifrån Big alla medhafda penningar

och andra värdeföremål. Märkligt att säga har be

folkningen visat sig mycket likgiltig för alla försök

att få ett slut på detta rättslösa tillstånd. De stac

karne, banditerna, skola lefva också, har man all

mänt hört yttras, Det har till och nied gått så

långt, att när någon gång ordningsmakten kommit i

handgemäng med banditerna, hafva de senare all

tid haft att påräkna åtminstone moraliskt understöd

af tillfälligtvis närvarande åskådare. Till en del

kan detta förklaras genom befolkningens rädsla för

att genom ett aktivt uppträdande mot banditerna

ådraga sig deBsas hämd.

Hos konungen af Daliomey En

hr Thooris, agent vid det faktori, som firman Mante

& Régis i Marseille bar vid Dahomeys kust, befann

sig bland de européer, som konungen af Dahomey

flir en tid sedan lät taga till fånga. I ett brof till

sin familj har han gifvit följande skildring af hvad

han fick utstå under dessa skräckdagar.

»Den ångest de europeiska agenterna grepos af

var obeskriflig. En af dem blef, när han fick ae

konungens soldater närma sig, så förfärad, att han

försökte taga lifvet af sig. Då man tog från honom

hans revolver, försökte han såra sig med en knif.

De odjur, som togo oss till fånga, roade sig nied att

slita näftals med hår af oss. Man kastade oss till

marken, baud oss om fotterna med tunga fjettrar,

satte ett ok öfver vår hals och band oss tillsammans

med hvarandra medelst en genom oken löpande kedja.

Under vägen till Abomey slogo oss de soldater, som

bevakade oss, i hufvudet, och qvinnor, som vi mötte,

förolämpade oss på allt sätt. Framför oss bar man

en stor kittel, i hvilken våra hufvuden skulle läggas.

Der lågo redan hufvudena af fyra skyttar från Sene

gal. På detta sätt fördes vi till konungen, som ändt

ligen lät aftaga våra fjettrar och ge oss mat.»

Örn don vid hofvet rådande besynnerliga etiketten

skrifver Thooris vidare: »Spottar konungen, så gör

hela hans omgifning detsamma och betäcker dervid

hufvud och kropp med jord,» — »Ligga två höfdin

gar i strid med hvarandra, så ger man hvar och en

af dem en förgiftad tupp, och den, hvars tupp dör

af giftet, måste taga lifvet af sig. Man kunde taga

detta för en slags gudsdom. Men slumpen spelar

ingen roll dervid, ty man ger den, som man vill för

derfva, en tupp, som fått en stor dosis gift, den an

dre en tupp, som blott fått helt litet »

Till slut berättar brefskrifvaren, att kungen i sin

naivetet lemnade honom som gåfva till presidenten

Carnot fyra lintebiudlar af det slag, som utgör daho

miternas hela kostym.

Aposteln Petrus såsom biskop i

Korn. Uti en inom den kristna verlden

mycket omtvistad fråga skrifver norske professorn F.

W. Bugge i sitt verk »Apostlarne Petri och Juda

bref» följande: »Det är anledning att antaga, att

Petrus emot slutet af sitt lif kommit till Rom och

att han der lidit martyrdöden under kejsar Neros

tid. Såsom bekant har den romersk-katolska kyr

kan icke blott lagt en utomordentlig vigt på apostel

furstens vistelse i verldsstaden, hvars biskopar se

dermera grundade sina anspråk på att vara kyr

kans öfverhufvud just på denna omständighet, utan

äfven framstält påståenden om att vistelsen derstä

des varade under tjugufem år, under hvilken långa

tidrymd Petrus skulle hafva varit Romar-församlin

gens förste biskop. Aposteln — så lyder detta på

stående — skall hafva kommit till verldsstaden un

der kejsar Claudii andra regeringsår, år 42 efter

Kristus, och skall hafva intagit biskopsstolen till

det sista af Neros regering eller år 68. Men intet

är lättare än att kullkasta dessa påståenden genom

Nya testamentet sjelf. Petri romerska episkopat

skulle alltså hafva omfattat tiden mellan åren 42

och 68, men ännu år 44 vistas aposteln efter Apostla

gerningarnas tydliga berättelse (kap. 12) i Jerusa

lem — ty det låter sig bevisa, att konung Herodes

Agrippa den förstes död infaller under detta år —;

sju år efteråt eller år 51 finnes han åter i den he

liga staden, alldenstund apostlamötet (Ap. Gern. kap.

15), vid hvilket Petrus uppträder, detta år eger

rum. Han kan icke vara i Rom året 58, då Paulus

från Korinth afskickar sitt stora bref till Romarne,

i hvilket icke med en stafvelse häntydes på att Pe

trus skulle vara i verldsstaden och icke sändes ho

nom nägon helsning, medan likväl en mäugd namn

gifna romerska kristne helsås af aposteln (Rom. br.

kap. 16); han kan icke vara i Rom år 61, under

hvilket år Paulus tidigt på våren kommer dit så

som fånge, och Lucas kunde omöjligen i Apostla

gerningarna tegat om en annan apostels närvaro i

staden, dä han så utförligt berättar örn Pauli an

komst och sammanträffande med de romerska för

samlingsmedlemmarne (Ap. Gern. 28: 15); han kan

icke vistas der mellan åren 61 och 63, emedan hed

ningarnes apostel icke med ett ord antyder, att det

skulle funnits en apostolisk kollega i hans närhet,

i något af alla de bref, han under sin första fången

skap, hvilken infaller mellan dessa år, afsänder från

Rom till församlingar eller enskilde i Mindre Asien

oeh Macedonien, och i hvilka bref han mycket ut

förligt omtalar hvilka af mera framstående kristne,

som derstädes voro med honom (brefven till Ephe

ser, Colosser 4: 10—14, Philemon 23 och 24 och

Philipper); slutligen kan han icke hafva varit i

Rom år 66, emedan Paulus, äfven denna gång från

Rom, skrifver sitt sista bref kort före sin död och

ej heller i detta bref finnes den aflägsnaste antyd

ning om att Petrus skulle vara till finnandes i denna

stad — ja, Paulus säger till och mert uttryckligen

att »endast Lucas finnes hos honom (2 Tim. 4: li).

Dessa från Nya Testamentet hemtade bevis mot

Petri tjugufem-åriga vistelse i Rom äro så bindande,

att ingen tradition förmår rubba dem.»

»Fruntimret i svarta kappans

Under rubriken »Listiga lagbrytare» meddelades för

någon tid sedan i »Värt Land», hurusom löukrögare

i Vesterdalarnes finnmarker, isynnerhet Jerna finn

mark, sökte kringgå bränvinsförordningen på det

sätt, att en butelj, hvarunder en slant lagts, af kö

parne stäldes på en af dem känd stubbe, hvarefter

de aflägsnade sig en stund och vid återkomsten hade

buteljen fyld med bränvin eller konjak — allt efter

slantens storlek. Slanten var naturligtvis borta.

Vid sist hållna hösteting med Näs tingslag före

kom åter från Jerna finnmark ett likartadt brän

vinsmål, skrifves till Vårt Land. Vittnet — en

»rallare» — hade fått nys om, att man på ett visst

ställe kunde få köpa bränvin. Han begaf sig alltså

dit och fick till svar, att de der ej hade något brän

vin att sälja, men om han begat'

sig till ett visst

uppgifvet ställe i skogen, skulle lian påträffa ett frun

timmer i svart kappa. Till detta fruntimmer skulle

han vända sig. Fruntimret anträffades, men äfven

hon förklarade sig ej hafva något bränvin att sälja,

dock hade hon hört, att om han — rallaren — lade

pengar (ett visst uppgifvet belopp) på ett uppgifvet

ställe och stälde en butelj deröfver samt aflägsnade

sig en stund, så skulle han få det han önskade.

Rallaren gjorde som »fruntimret i svarta kappan»

sagt, och mycket riktigt bade pengarne förvandlats

till bränvin. »Fruntimret i svarta kappan» var till

tinget instämdt, men bestred naturligtvis allting.

Lönkrögeriet har visserligen förut i mindre listig

form florerat å finnmarkens, men synes nu bedrif

va8 i större omfattning, sedan Mora—Venerus bana

börjat byggas. Nämda jernväg stryker fram förbi

Jerna, Näs och Äppelbo finnmarker, och det är

företrädesvis till arbetare vid jernvägen, som brän

vinet säljes. Kronobetjeningen gör nog sitt för att

stafj a ofoget, men svårigheten ligger i att kunna

anskaffa vittnen, synnerligast som försäljningen sker

på allehanda listiga sätt.

I sammanhang härmed omtalas följande tilldragelse,

som må tjena till skräck för dem, som br}’ta mot

rusdrycksförordningarna. En person i Jerna sålde

olofligen öl till jernvägsarbetarne. Sedan några ar

betare bos sagde person en dag druckit så mycket

öl, att de blifvit rusiga, började de utdela örfilar

åt vården, sedan de dock försigtigtvis släckt lampan.

Men ej nog härmed. Sedan värden begifvit sig ut

för att skaffa hjelp, slogo de ut fönstren i hans

bostad och drogo ut ett skrifbord, som de sönder

slogo och tillegnade sig deri förvarade penningar,

170 kronor. Derefter beeåfvo de sig efter värden,

som flyktat till en i närheten boende broder; in

trängde i rummet, släckte ljuset och kastade på vär

den hvarjehanda föremål, såsom krukor och dylikt.

På brodern kastade de en lampa, som träffade i

hufvudet. Ett revolverskott afsköts äfven, utan att

skada. Två af arbetarne sitta nu häktade.

Ecklesiastikdepartementets folkskolebyrå.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 15 Oktober. Ecklesiastik

departementets folkskolebyrå kommer först

under nästa år att få ordinarie innehafvare.

En kgl. proposition om anslag för upprät

tandet af en särskild öfverinspektörsbefatt

iung för folkundervisningen kommer näm

ligen med säkerhet att framläggas för nästa

riksdag. Den af kanslirådet Bruhn inne

hafda befattningen skulle alltså komma att

delas.

I fall riksdagen gillar denna anordning,

lärer kanslirådet W. Beskow komma att

återbördas åt folkskolebyrån såsom chef för

de rent juridiska och expeditionella ären

dena. Huruvida den nya öfverinspektörs.

befattningen kommer att lemnäs åt rektor

Kastman eller folkskolinspektören I. Lytt

kens, lärer deremot vara oafgjordt.

Utnämning.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar).

Stockholm den lo Oktober. Till tullför

valtare i Varberg har utnämts kontrollören

vid packhusinspektionen i Göteborg B. A.

Antonsson.

Utnämde stafionsinspektorer.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 15 Oktober. Till stations

inspektorer hafva befordrats: i Elmhult förste

stationsskrifvaren vid Lunds station J. A.

Ljunggren och vid Ousby station stations

skrifvaren i andra distriktets nedre afdel

ning J. A. Almstedt.

Socialistkongressen i Halle.

Halle den 15 Oktober. Vid socialistkon

greesens sammanträde i dag valdes först ett

utskott, som skall undersöka klagomålen

öfver riksdagsfraktionens verksamhet. Der

efter föredrogs rapporten örn partiorganisa

tionen.

Från Ryssland.

Moskwa den 15 Oktober. »Moskowekija

wjedomosti» meddelar, att ett möte af ar

menier i Etschmiadzin i Söndags sandt kej

saren i hela det armeniska folkets namn ett

hängifvenhetstelegram.

Sjötartsunderrätteiser.

Inklarerade:

Specifikation af ångaren Apollos last från Bremen:

P. Janson & Komp., 156 kolly transitogods; P. J.

Jonsson, 25 balar risgryn; Scherini & Komp., 405

balar d:o; C. O. W. Sandberg, 545 balar d:o;

Sv. O. Holmsten & Komp., 150 balar d:o; C. Ne

lin & Komp., 55 balar d:o; A. V. Hesse, 5 balar

ull; H. Månsson, 2 balar d:o; P. Janson & Komp.,

10 balar d:o; C. M. Eneström, 2 balar d:o; P.

Janson & Komp., 6 kolly cederträ.

Fredrik (å), G. Carlsson, från Köpenhamn: stycke

gods.

L. Torstenson (å), J. Camitz, från Lybeck: stycke

gods.

Utklarerade:

Jantje, N. Muller, till Itrehal: P. Janson & Komp.,

118 kbm stäfver.

L. Torstenson (å), J. Camitz, till Lybeck via Karls

krona: A. Ekblom, 10,310 kg stål; A. Bodman,

10,000 kg knippjern; Fiskeby bolag, 120 packor

papp; Holmens bolag, 106 kolly papper.

Annu en svensk pä Samoa. Under

löjtnanten vid Smålands husarregemente C.

J. Ulfsparre har erhållit tjenstledighet un

der 3 år för att tjenstgöra hos öfverdomaren

på Samoa.

F. kaptenen Mankell har, enligt tele

gram från Vexiö, afsagt sig sin plats i första

kammaren. Extra landsting sammanträder

i Vexiö den 25 November för komplette

ringsval.

Dödsfall. Helsingfors den 14 Oktober.

Förre ministerstatssekreteraren friherre Emil

Sjernvall Wallen afled härstädes i morgse,

84 år gammal.

Föreningen för välgörenhetens

ordnande hade, skrifves från Stockholm

i St. Dgbld, i går afton å stora Börssalen

allmänt sammanträde under öfverståihållaren

frih. Gust. Tamms ordförandeskap. Sam

manträdet. som bevistades af omkring 800

personer eller så många den stora salen

kunde rymma, öppnades af ordföranden med

ett kort tal.

Talaren ansåg att liksom alltid fattiga skola finnas,

skola äfven alltid de finnas som söka lindra nöden.

Föreningens uppgift läge hufvudsakligen deri att

söka förhindra personer att falla i fattigdom och att

åt samhället återförvärfva dem som nedsjunkit i

elände och göra dem till nyttiga medborgare som

kunde vinna aktning af sig sjelfva och af dem, mod

hvilka de komma i beröring.

Föreståndaren för föreningens centralbyrå,

notarien A. Lindblom, skildrade derefter

föreningens verksamhet under det gångna

första halfåret.

Sida 3

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Oris lagén deB 15 Oktober 1890.

Shakspeare låter Hamlet på ett ställe låga: »det

är grymt att göra godt». Detta kunde tillämpas på

allmänbetess hittills vanliga sätt att planlöst utöfva

välgörenhet genom penninggåfvor åt dem som bruka

tigga i husen, hvilka i allmänhet kunde sägas vara

de minst behöfvande och för det mesta tillhöra yrkes

tiggarne. Antalet af dessa senare i hufvudstaden

kunde anslås til! omkring 800 personer, och att yrket

stundom vore rätt lukrativt syntes bland annat deraf,

att en familj i Vasastaden på yrkestiggeri årligen

hade förtjenat mellan 3- och 4,000 kronor med till

hjelp af de tiggande barnen. Dessa voro af tre slag:

först de verkligen nödlidande som utgjorde fåtalet,

vidare de, hvilkas föräldrar vore yrkestiggare, och

slutligen de, som förleddes till tiggeri af dåliga kam

rater och uppmuntrades af den obetänksamma delen

af allmänheten samt vanligen använde de hoptiggda

pengarne till snask och öl eller spirituosa. Eu fattig

hustru vid Rosiagstullgatan hade omöjligt kunnat

hålla sina barn hemma om dagarne till följd af den

lätthet, med hvilken de funno sig kunna få slantar

genom tiggeri, och hade fällt en hård dom öfver den

välgörande allmänhetens obetänksamhet med afseende

på barnen och dess benägenhet att med en slant

liksom friköpa sig från den obehagliga anblicken af

att se ett harn lida nöd. Bättre än att gifva sin

slant är då att gifva något af sin tid till välgören

hetens ordnande.

Men icke blott barn uppmuntrades till tiggeri af

den tanklösa välviljan utan äfven många vuxne som

genom lättheten att fä nästan syntes hafva glömt

bort att något sådant som arbete finnes till. Det

hade t. ex. visat sig att äldre yrkestiggare utskickats

från en familj som hade 2,400 kr. i årlig inkomst.

Andra brukade ta af sig västen i förstugan och sä

tigga en väst plus ett ex. af Nya testamentet, i stäl

let för hvilket de vanligen erhöllo slantar. En

qvinna uppträdde såsom hjelpsökande med plåster

och bindel öfver ögonen, men syntes vara alldeles

felfri då hon gick hemifrån. Många hade vänjt sig

att få regelmessig hjelp vid hyresqvartalen och så

dana ville aldrig sluta att anlita fattigvården, äfven

om de ej behöfde det. Antalet understödstagare

inom Stockholms kommun under åren 1878—88 hade

också mer än fördubblats, oaktadt befolkningen icke

på långt när tillväxt i samma proportion.

Sedan tal. derefter lemnat en redogörelse för de

goda resultat man genom välgörenhetens ordnande

uppnått i utlandet, särskildt i Tyskland, öfvergick

tal. till en framställning af föreningens ccntralbyräs

verksamhet. Denna ginge bland annat nt på upp

rättande af ett register öfver dehjelpsökandesnamn

och antecedentia, hvaraf man kunde vänta stora re

sultat för framtiden. Byrån utdelade vidare s. k.

nndersökningskort samt hade i samråd med styrel

sen uppgjort förslag till upprättande af arbetsstugor

för barn. Ilufvudsaken för föreningen vore att söka

skaffa de hjelpsökande arbete, och hade föreningen

under den nu gångna delen af sin verksamhet lyckats

skaffa arbete åt 130 sömmerskor och några skräd

dare samt åt åtskilliga andra, för hvilka arbets

lönen i medeltal uppgått till 80 öre å kr. 1: 80 pr

dag. Till instundande vinter ämnade föreningen

inrätta en egen arbetsplats med egna arbetsförman

och hade inrättat en särskild arbetsbyrå såsom för

medlande länk mellan arbetsgifvare och arbetare

samt med respenningar bisprungit dem som antagit

arbete i landsorten. Kontant penningehjelp lemna

des endast i högst få undantagsfall. Föreningen

hoppades kunna tjena såsom en föreningspunkt för

alla de skyddsföreningar som finnas i hufvudstaden.

Antalet af de å byrån mottagna hjelpsökande hade

under perioden stigit till 6,000 personer oberäknadt

qvinnor och barn.

För det nu bland de lägre samhällslagren rådande

missnöjet vore fattigdomen, nöden, lasten och elän

det de bästa grunderna. Det borde för hvarje men

niska och fosterlandsvän, som vore mera lyckligt

lottad, vara eu kär pligt att visa. att han är dea

fattiges verkligo vän och att han vill låta kärleken

slå en brygga öfver den klyfta, som nu finnes mellan

samhällsklasserna. (Bifall.)

Professorskan Montelius lemnade derefter en de

taljerad redogörelse för det londonska sällskapets

för välgörenhetens ordnande organisation och verk

samhet. Denna stora förening hade till princip, att

man ej bör visa för stor respekt för de rika och ej

för liten mot de fattiga. I öfverensstämmelse här

med var det förhör den hjelpsökande underkastades

å distriktsbyrån ej, såsom föreningens mänga veder

sakare påstodo, ett polisförhör, utan kunde närmast

förliknas med en läkares frågor till patienten för

att få reda på det ondas rot och derefter ställa or

dinationen och råda bot för det onda. Allmose

systemet ansågs i London såsom ett blott qvacksal

veri. Föreningens besökare behandlade de fattige

ej såsom inqvisitorcr, utan såsom vänner och med

menniskor, och de fattige finge dessutom sjelfva

uppgifva det sätt, på hvilket de ansågo sig bäst

blifva hjelpta. Mot familjefäder, som hemfallit åt

dryckenskapslasten, visades först ingen barmhertig

het, på det att de genom familjens lidande måtte

bringas ifrån sin last. Hjelpte icke detta, skaffades

mannen in på fattigvården och familjen erhöll hjelp.

Den londonska föreningen hade, trots sin 21-åriga

verksamhet, många vedersakare, men började dock

nu röna erkännande för sin välsignelserika verk

samhet inom jättestadens fattigqvarter och man er

kände äfven att välgörenheten är en vetenskap, som

måste göras till föremål för ett genomgående stu

dium. (Bifall.)

Redaktör Ernst Beckman talade slutligen om be

sökarens uppgiit. Denna bestode först och främst

i att med förut befintliga uppgifter icke i bauden,

utan i minnet göra sig underrättad örn den hjelp

sökandc familjens medlemsantal, bostadslägenhet,

hyresbelopp, hjelp från annat håll o. s. v. och der

med kontrollera de förut erhållna uppgifterna. Vi

dare borde han skaffa sig ett allmänt omdöme om

den hjelpsökande familjens vilkor och möjligheten

af att komma densamma till en varaktig hjelp. In

trycket af den fattiges hem vore ofta sådant, att

man hade lätt att afgöra om fattigdomen vore sjelf

förvållad eller uppkommit genom tillfälliga olyckor.

Det osnygga hemmet häntydde på dryckenskap, det

trots fattigdomen välordnade tydde pä den tillbaka

dragna fattigdomen, som var den som helst borde

hjelpas. I det förstnämda fallet borde man först

söka aflägsna lasten, i det senare skaffa arbets

förtjenst, och besökaren hade i hvarje fall att afge

förslag pä det slags hjelp som borde lemnäs, icke

att sjelf träda emellan med någon privat välgö

renhet.

Sedan återstode den svåraste uppgiften för besö

kareD, den att söka skapa ett verkligt vänskapligt

förhållande mellan sig sjelf och den fattiga famil

jen. Man borde härvid bete sig helt naturligt och

tala icke såsom den bättre stälde till den sämre

Btälde, utan såsom menniska till menniska, såsom

vän till vän, precis med samma grannlagenheter som

gent emot hvilken annan som helst inom ens egen

klass, med den vördnad för menniskan som vi all

tid böra visa. Besöket får dock icke vara endast

ett vänskapshesök utan äfven hafva ett särskildt

ändamål, t. ex. att sprida kännedom örn vilkoren för

en sund heisovård: frisk luft och friskt vatten, örn

sparsamhet och sjclfbjelp och nykterhet. Tal. hop

pades att många bland de hundratals närvarande

skulle finnas villiga att såsom aktiva soldater ställa

sig i välgörenhetsordnandets led. (Bifall.)

Sedan ordföranden uttalat de närvaran

des tacksamhet till talarne, afslöte samman

trädet vid 9-tiden på aftonen. Af den vid

sammanträdet tillgängliga styrelseberättel

sen framgick, bland annat, att antalet för

eningsmedlemmar den 1 sistlidne Maj upp

gick till 780 (deraf etiftaude 13 och stän

diga 89) samt att föreningens inkomster

hittills stigit till kr. 59.480: 93 och dess ut

gifter till kr. 16,043: 63. Af föreningens

frivillige besökare hade omkring 1,600 un

dersökningar rörande bjelpsökandes behof

m. no. verkstälts. Arbetsförlag, materiel,

verktyg, sjuk- och hyreshjelp, mat och ved

hade utdelats tili omkring 700 behöfvande

och dessutom hade räntefria lån beviljats

100 personer.

En liflig släpjagt var i går anordnad

af fåltridtklubben i Kaknässkogen samt å

Djurgården. Jagten gick rundt omkring

Manilla och slutade vid Friesens park. Bland

deltagame märktes prins Eugen.

Ps esstvånget. Helsingfors den 14 Okto

ber. Tidningen Uusi Suometars ansvarige

utgifvare har i dag tilidelats varning forén

i JKs. 216 af tidningen införd, såsom otill

ständig ansedd artikel, rubricerad »Kehoitus

svenska upprop».

Finanslagen inför folketinget- Kö

penhamn den 14 Oktober. I folketinget

öppnade Bojsen debatten om behandlingen

af finarislagen och tillrådde ett uppgirvaude

af storpolitiken. Berg önskade, att finans-

lagen skulle rensas från alla provisorier och

behandlas i ett tillsatt gemensamt utskott.

Estrup förklarade, att, då det ej syntes

möjlighet att uppnå någon enighet om

finanslagen, han anbefalde att behandla

hvarje särskildt lagförslag och uppnå enig

het derom.

Telegram.

Holländske konungens tillstånd.

Haag den 14 Oktober. Premierministern

meddelade i 2:drä kammaren, att justitie

och kolonialministraine i går hade ett sam

tal med konungens läkare om konungens

sjukdom. Ministerrådet hade öfvervägt, om

det var nödvändigt att redan nu vidtaga

anordningar för ledningen af landets ange

lägenheter.

Ställningen i Tessin.

Bern den 14 Oktober. Enligt meddelanden

från Bellinzona har återinsättandet af den

förutvarande regeringen i Tessin allupit utan

oroligheter. Om Torsdag återkallas och om

Fredag permuteras dragonregementet. I

den af förbundsrådet till den 16 Oktober

inkallade konferensen af båda partiernas re

present anter vägrade presidenten i stats

rådet, den konservative Folar och den libe

rale Proda att deltaga.

Frankrikes tullväsen.

Paris den 14 Oktober. Ministerrådet be

slöt att samtidigt förelägga kamrarne en

maximaltarifFför stater, som ej bevilja Frank

rike fördelar och en maximaltarifF*) för sta

ter, som bevilja Frankrike fördelar. Båda

tarifferna äro redan utarbetade. Regerin

gen kan på egen hand provisoriskt använda

minimaltarifF just emot sistnämda nationer.

För definitiva anordningar fordras kamrar

nes samtycke.

Nytt portugisiskt kabinett

Lissabon den 14 Oktober. I den definitivt

bildade ministéren tillhöra krigs-och inrikes

ministrarna framstegspartiet, finans- och ut

rikesministrarne de konservative, justitie

och arbetsministrarne det nationella partiet.

I dag aflägga ministrarne ed.

Socialistkongressen i Halle.

Halle den 14 Oktober. Vid dagens sam

manträde presiderade Dietz. Antalet del

egerade utgör 410. Det beslöts att till med

lemmar af det utskott, som skall undersöka

tvisterna mellan Berlins socialdemokrater,

icke välja riksdagsmän eller personer från

Berlin. Singer lemnade en redogörelse för

riksdagsfraktionens verksamhet och föror

dade, att deri hittillsvarande taktiken skall

fortfarande följas, hvilket förelag äfven god

kändes af mötet.

Halle den 14 Oktober. SocialistkoDgressen

hade i dag sitt andra stora sammanträde,

hvarvid 310 delegerade närvoro.

Singer uttalade sig angående riksdagsgrup

pens parlamentariska verksamhet och fram

höll, att fraktionen derigenom tjenade par

tiets intressen. Oppositionen underskattade

fraktionens intelligens och principfasthet.

Fischer från London och Oertel från Nurn

berg föreslogo en resolution af innbåll att

fraktionens verksamhet skulle stå i öfver

ensstämmelse med S:t Gallensbesluten och

att kongressen uppfordrade fraktionen att

hänsynslöst representera partiets grundsatser

och att sträfva efter nödvändiga reformer

för arbetarne under bestående samhällsför

hållanden, utan att dock lemna något tvif

vel öppet angående den sociala reformens

omfattning.

Vollmar föreslog, att man skulle arbeta

för en utvidgning af associationsrätten samt

för att få arbetsgifvarneB hotelser mot ar

betarne, då de utöfvade sina lsgliga rättig

heter, straffbara.

I debatten härom deltogo Bebel, Singer,

Werner och slutligen Stadthagen. Slutligen

antogos Fischers, Oertels och Vollmars re

solutioner.

Halle den 14 Oktober. På socialistkon

gressen i eftermiddag framförde Jules Guerde

och deputeraden Ferroui en helsning från

kongressen i Lille och från fraktionen i fran

ska kammaren.

Liebknecht tackade på franska. Auer af

lade berättelse om partiorganisationen.

Halle den 14 Oktober. Socialistkongres

sen har tillsatt ett utskott för att pröfva allt

föreliggande material till partiets organisa

tion.

Halle den 14 Oktober. Under förhand

lingarnas fortsättning skedde häftiga, delvis

personliga angrepp från oppositionen mot

den parlamentariska fraktionen och dess tak

tik. Ett betydande flertal var dock för frak

tionen Vollmars förslag omfattande ett åter

bärande af under socialistlagen konfiskerad

egendom. De qvinliga delegerades mandat

godkändes.

Marx

’ dotter helsades med jubel.

Berlin den 14 Oktober. I afton äro socia

listkongressens medlemmar samlade till en

stor festkommers i Hålles rymligaste restau

ration. Dervid uppföras tre lefvande grupp

bilder: »kampen mot kapitalet», »arbetets

beskyddande», »furst Bisrnarcks afgång».

Bebel bar meddelat, att socialistpartiets

tillgångar uppgå till 171,829 mark och 20 pf.

Upphäfdt riksdagsmannaval. it : l

Gefle den 15 Oktober. Länsstyrelsen har

upphäft riksdagsmannavalet för valkretsen

Enånger—Forsa.

Engelska smör- och fläskmarknaden.

Stockholm den 15 Oktober. Statens mejeri

agent i Manchester telegraferade i går:

Smör: god marknad, stigande tendens,

dålig qvalitet, 120 shillings pr cwt.

Fläsk: medelgod marknad, oviss tendens,

medelgod qvalitet, 60 shillings pr cwt.

Handelstelegram.

Liverpool den 14 Oktober. Bomull: Om

sättningen 7,000 balar. MiddlAg 5% d.

Tendensen lugn.

Glasgow den 14 Oktober.

Tackjern: mixed numbers W 50 sh. 6%d.

London den 14 Oktober.

Råsocker: lugnt.

Raffinadsocker: fast, liflig omsättning.

Newyork den 14 Okt. den 13 Okt.

Bomull: middling... ... 10% c. 10% c.

Hvete: loco 1077* c. 107% c.

» Oktober 105%

» November 10672

» December 10772

Kaffe M 7.

Rio low ordinär Nov. 17,72

» Jan. 16,67

*) Bör antagligen vara minimaltariff.

Bröllop.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 15 Oktober. I engelska

kyrkan i Göteborg sammanvigdes i går kl

10 f. m. löjtnanten vid andra lifgrenadier'

regementet Axel Fabian Kindstrand och frö

ken Maude Martin.

Dayens post.

c. 105%

c. 10678

c. 107%

c. 17,72

16,67

Arbetarne och samhället.

I Måndagsnumret af norska »Morgenbla

detv läses följande artikel:

I Lillestroms bruksskolas rymliga lokal höll

professor Morgenstierne i Söndags kl. 41/* e. m.

ett föredrag öfver ämnet: arbetarne och sam

hället.

Professor Morgenstierne begynte sitt föredrag

med den anmärkningen, att det ämne, han hade

valt, nämligen arbetarne ocb samhället till be

lysning af tidens arbetarfrågor, i sjelfva verket

var ett mycket vidlyftigt och obestämdt ämne,

ty nästan alla voro ju i verkligheten arbetare

och tillhörde den slöra arbetarklass, som på ett

eller annat sätt skall befrämja samhällets ma

teriella eller andliga väl. Man kunde nämligen

icke uppdraga någon skarp gräns mellan pro

duktiva och improduktiva arbetare, örn man icke

med det sista skulle förstå blott dem, som icke

gjorde något nyttigt. Icke heller kunde man

skarpt skilja mellan kroppsligt och andligt ar

bete; hur många af dem, som arbetade med sin

hjerna, arbetade icke i sitt anletes svett. Det

berodde derför på en dålig agitation, när man

sagt, att aibetarne vore en klass för sig sjelfva,

hvars intressen voro det öfriga samhällets mot

satta. Derifrån förskref sig också ett af de

mest förpestande ord, man fått in 1 språket,

nämligen »underklasserna» och »öfverklasserna»,

hvilka senare skulle undertrycka de förra. En

hvar visste, att det funnes en jemn öfvergång;

det gafs icke ett tvärt språng från rikedom till

fattigdom.

Vid fattigdomen hade många stora täukares

tankar uppehållit sig; fattigdom var icke det

samma som motsatsen till lycka; denna kunde

gå såväl dem, som hade riklig inkomst, forti

som de andra. Mycket kunde visBerligen ut

rättas för att förbättra do ekonomiskt minst gyn

samt stälda klassernas vilkor. Men detta vans

icke genom en giftig agitation, drifven af hat

och bitterhet, och åtföljd af stora ord och granna

talesätt. När msu betraktade dem, som fört dessa

stora ord i munnen och uppviglat folkmassan, var

det i regeln personer, sorn drifvits af egoism

och detta i dess värsta form: afund och groll;

det var porsonor, som kommit på tväron med

samhället och drefvoB af politisk äregirighet, och

blott sällan var en smula uppriktig kärlek med

i spelet. Men af en så dålig rot skulle man

icke skörda gyllne frukter.

Dertill kom, att det var vida lättare att kri

ticera än att förbättra, lättare t. ex. att vid en

fabriksanläggning säga, att affären var olycklig,

marknaden för liten, varorna för dåliga, äu att

påvisa bristerna och förbättringarna. På samma

sätt Hied statsmaskineriet. Man måste ifråga om

.ett sådant tal af socialister och dylika personer

icke tro på detsamma, förrän man var på det

klara med, hvilka förbättringar, som läto sig ge

nomföras. Socialismen hade nämligen den svag

heten att icke låta sig genomföras, och att, om

detta kunde ske, skulle den göra menniskan

olyckligare i stället för lyckligare.

Talaren redogjorde derefter för socialismens

principer med hänsyn till arbetsdrift, förvärfs

och egendomsförhållanden. Socialismen utgick

för det företa från den oriktiga förutsättningen,

att den private arbetsgifvaren var öfverflödig och

derför kunde afskaifas; han var emellertid nöd

vändig för åvägabringandet af alla de nyttiga

ting, som vi behöfde, och det till billigaste pris

och på bästa sätt. Det var en sporre, utan

hvilken det skulle gå vårt samhälle illa, att vi

sjelfva finge skörda frukterna af vårt arbete; det

skedde icke, om blott staten skulle vara den

enda store arbetsgifvaren. En socialistisk ordning

skulle derför förminska nationalinkomsten och

sålunda föröka fattigdomen.

Men till och med om man utgick derifrån,

att inkomsten skulle blifva lika stor, skulle då

en jemn fördelning af det materiella goda blifva

till lycka för samhället? Den skattbara inkom

sten var här i landet cirka 310 millioner kro

nor; det blef 159 kr. pr person om året i skatt

bar inkomst, och det blef väl cirka 800 kr. för

en vanlig familj med 2 barn i verklig inkomst;

men hvilket tillstånd skulle detta blifva ? När

ingen kunde spara ihop något, hvilket bidrag

till meDsklighetens framgång skulle ett sådant

fattigm an sfolk kunna prestera? Åndock bade

tal. här utgått från den för socialismen gynsam

maste förutsättningen. Det skulle dessutom icke

blifva så, att arbetsgifvarens nuvarande inkomster

helt och hållet skulle tillfalla arbetarne, ty sta

ten skulle få vida större administratioDSutgifter.

De nämda olägenheterna voro långtifrån de enda.

Hvilken svaghet låg icke deri, att man beröf

vade sig sjelf friheten att förvalta resultatet af

sitt arbete; man blef bunden, och man blef be

röfvad glädjen att sjelf se och skörda frukterna

af sin verksamhet.

Finge socialismen framgång, skulle det leda

till en strid så våldsam, att verlden ännu icke

bevittnat något dylikt, och den skulle leda till

allmänt elände. Man ådrog sig derför stort an

svar genom att understödja en sådan rörelse.

Talaren berörde derpå Plenry Georges princip

i fråga om hans grundskattesystem; kunde detta

möjligen genomföras i Amerika, passade det i

alla händelser icke hos oss.

Hvad normalarbetsdagen angick, så måste ju

en åtgärd, som förbjöd en hvar att arbeta mer

än ett visst antal timmar om dagen, förlora sym

pati hos de dugligaste och mest ärelystne arbe

tare. Vidare skulle en sådan åtgärd blifva till

föga glädje för arbetarne sjelfva; den skulle

nämligen genom ländernas inbördes konkurrens

komma att träffa flera affärer i ett enskildt lands

industri, hvilket åter skulle hafva skadligt infly

tande på arbetarne sjelfva. Arbetslönen skulle

också med kortare arbetstid blifva miodre, och

en genom lag bestämd likartad arbetslön lät sig

icke genomföras. Det var derför icke att undra

på, att de mest upplysta länders arbetare mot

satte sig normalarbetsdagens införande. En an

nan sak var det att värja sig mot de värsta miss

bruk och att underhjelpa åtskilliga sidor vid ar

betet.

I detta afseende förekommo nu för tiden åt

skilliga tankar och förslag. Så t. ex. nämde

talaren den märkliga tyska arbetarlagstiftningen,

som också delvis sökte genomföras hos oss,

—

särskildt i fråga örn arbetarnes sjuk- ocb olycka

försäkring. Likaledes nämde talaren den engel

ska lagstiftningen, som isynnerhet sökte förbättra

arbetsförhållandena i sjelfva fabrikerna, så t. ex.

genom inspektion och kontroll öfver arbetet, och

att förebygga de esomoftast från en slapp och

dålig moral härflytande olägenheterna i produk

tion och omsättning.

Af lagstiftningen kunde man emellertid icke

vänta sig allt. Man måste också, örn arbetarnes

ställning skulle förbättras, räkna på medverkan

af dem, hvilka det gähle att hjelpa.

Man hade ofta sett strejker användas på sista

tiden; sådana kunde nog i och för sig ofta hafva

skäl för sig; men ett var säkert: de vore ett

tveeggadt svärd. Arbetarne kunde sjelfva lida

direkta förluster; deras yrke kunde försvagas och

deras egna förhållanden förvärras. Till ett borde

emellertid den sjelfständige och duglige arbe

taren icke lyssna, och det var socialisternas upp

maning till strejk för befrämjande af socialistiska

ändamål; ty do åsyftade blott alt framkalla miss

nöje och split, hvari de sågo den bästa hjelpen

för sina idéer.

I detta sammanhang omhandlade talaren de

engelska Trades Unions och beskref fackförenin

garnes organisation; de gåfvo understöd, i hän

delse sådant behöfdes. De kornmo emellertid

blott att omfatta fackarbetarnes »aristokrati», enär

vilkor och förutsättningar funnes för upptagande

i föreningarna. Alla arbetare kornmo sålunda icke

med. Dessa föreningar måste i kraft af sitt

ändamål motarbeta strejker, sora icke voro i de

ras intresse. Liknande sträfvanden som i dessa

engelska föreuingar måste man också hos oss

kunna prestera.

Skulle talaren nämna ett program iör en sund

och kraftig arbetarpolitik, visste han icke att

nämna något bättre än det gamla bekanta slag

ordet: »Frihet, jemlikhet och broderskap h, dessa

ord, som tillkommit under den franska revolu

tionen, men mot hvilka man då på skamligt sätt

förbröt sig.

Frihet kunde vara af många slag ocb kunde

högeligen missbrukas. Frihet var icke det

samma som allmän rösträtt, som var ett sam

hällsvärf, gifvet de till dess utöfning skickade.

Hvad som måste kräfvas var arbetarnes frihet

på alla områden, äfven frihet till aftal om och

användande af sitt arbetes frukter; den friheten

måste hvarje arbetare hålla högt och försvara

mot den socialistiska agitation, som ville beröfva

honom den friheten.

Naturen sjelf hade utrustat oss olika, och det

skulle vara fåfängt af oss att strida mot natu

ren och upphäfva dess lag; men man skulle å

andra sidan ju icke heller befrämja olikheten.

Och i detta hänseende skulle vi med tacksamhet

erkänna, att vårt land var ett demokratiskt sam

hälle i god mening, der enhvar kunde komma

från små till do högsta platser genom flit, dug

lighet, ordning och sparsamhet.

c-5 •; - v

Och kärlek och brodorkäVIek behöfdes, både

ofvan- och nedifrån, lika visst sorn frihet och

jemlikhet, örn man skulle ernå, örn icke ett upp

häfvande af olägenheterna, så dock en lindring

af dem. Och tag det då som ett tecken, örn

en man talade af broderlighet och kärlek, eller

örn han sökte att väcka menniskans uslaste kän

slor, hat, agg och afund. Sådant tal skulle icke

läka samhällets sår, utan blott göra dom större.

Krafvet på broderlighet gälda först och främst

arbetsgifvaren, sorn icke finge betrakta arbetarne

som maskiner, och som måsto inse, att hans

timliga lön berodde af, om arbetarne kunde känna

sig fästa vid arbetet. Oeh detta måste också

arbetarne sjelfva lägga på hjertat; deras och

arbetsgifvarnes intressen voro icke motsatta, utan

sammanföllo tvärtom.

Det var en arbetare, sorn sagt: »Kommer

någon och berättar, att det gifves andra vägar

till ekonomiskt goda vilkor än det flitiga arbe

tets och måttans väg, så säg honom, att han

ljuger!» Detta var sant. Den var arbetarens

verklige vän, som hos honom inpräntade den

sanningen, att vägen till den timliga lyckan var

arbete och sparsamhet. Och dessa medel lågo i

hvarje arbetares egen hand.

Professorns föredrag följdes hela tiden med

spänd uppmärksamhet, och efter dess slut fram

förde stationsinspektoren Jensen ett tack derför,

till hvilket de närvarande anslöto sig genom att

resa sig upp.

En tjäderjagt.

Det var i början af Maj år 1858. Jag hade

tillbragt några veckor vid X bruk i Nerike, der

jag äfven förut vistats rätt mycket under min

gröna ungdom, och följaktligen väl lokaliserad i

skogen, hade jag noga reda på hvar tjäderlekarno

funnos. Vår nu gällande jagtstadga hade väl

knappt vid den tiden uppstått i våra lagstiftares

hjeruor, och den jagting, sorn fans, brydde man

sig ingenting om. Efter kl. 1 örn morgnarne

kunde man vara säker på att ej finna mig i sän

gen, och få gånger gick jag miste om on pelle ;

flere morgnar fingo två tjädrar göra mig säll

skap hem. Jag var också värdinnans synnerlige

favorit, särdeles som ingen annan af gårdens per

sonal var jägare.

Som sagdt, tidigt en morgon, kl. var blott 1,

knogade jag i väg ut genom allén. Vid ändan

af denna gick en gångstig till venster genom en

mycket vacker gärdesbacke. Denna stig spat

serade jag tyst fram. Vädret var lugnt, allt var

tyst som i en graf, men det var ännu mörkt.

Jag gick sakta, ty jag hade ej långt dit, der jag

visste att en tjäder skulle spola. Rätt sora jag

går, får jag höra knäppningar och strax derpå

en skarp klunk. Som det på långt när ej var

skjutljust, tog jag blott ett sakta steg för hvarje

klunk och kom så småningom närmare och när

mare. Jag förundrade mig mycket öfver spelet,

ty flera gånger hörde jag två klunkar å rad;

äfven sisningen var ojemn, och ibland hördes en

skarp klunk mellan knäppningarna. Jag tänkte

som så, att det är nog en gammal filur, men

nu skall du ändå bli min.

Under dylika funderingar hade jag kommit till

en större öppning mellan träden och hörde nu

klart hvar pelle satt bakom några större granar.

För att få honom inom synhåll måste jag pas

sera den omnämda slätten eller öppningen; men

då måste jag taga långa språng, för att vara i

skydd, då spelet var slut. Jag stod emellertid

stilla, till dess jag efter on massa dofva knäpp

ningar fick höra en dubbelklunk. Nu tog jag

fyra starka språng och var blott 5—6 steg från

tjädern. Men jag hade icke väl hunnit stoppa

farten, förrän jag fick höra ett hjertskärande skrik,

åtföljdt af — »Bevara oss väl!» samt nästan i

samma ögonblick en grof basröst framstöta ett —

»Hin anamma!» Och sannerligen hade jag haft

lust att fälla samma yttrande, men jag stod så

flat som en för baklexa skamvråstående skolpojk.

Händelsen var emellertid den, att inspektoren

och guvernanten, hvilka kort derefter förlofvades,

hade valt denna plats för sina qvällsmöten och

der uppgjorde sina framtidsplaner. Således här

ledde sig hela tjäderspelet från de bägge för

älskade; knäppningarna uppstodo, då de klappade

hvaraDdra, sisningen genom deras ömma hvisk

niDgar, och klunken, som emellanåt hördes dub

bel, var rätt ooh slätt kyssar.

Som det emellertid började dagas, käude vi å

ömse sidor igen hvarandra; men sedan första

’) Ur nyss utkomna profnumret af »Skogvak

taren», tidskrift för skogsegare, skogvaktare, jägare,

trädgårdsodlare m. fl.

förlägenheten gått öfver och jag just stod i be

grepp att lema i väg, fick den talföra guvernan

ten mål i mun, och med en riktig störtflod af

ovett förklarade hon det opassande uti att så

der komma och smyga på folk, som tagit sig

en oskyldig promenad. Att de ej villo sätta tro

till min förklaring, hvarför jag så fort kom till

dem, det var ju gifvet; och som jag äfven fick

en oemotståndlig skrattlust, så gjorde jag mig i

rappet osynlig för dem, och min tjäder jagt gick

den gången om intet.

Men sent skall jag glömma de ilskna ögon

kast guvernanten gaf mig vid frukostbordet. Med

inspektoren kom jag dock snart öfverens mot

det att jag lofvsde icke berätta saken. Som jag

äfven sjelf ej hade lust att nedsätta min jägare

ära genom att omtala, det jag gått på falskt

tjäderspel, så teg jag visligen. Nu efter så

många års förlopp kan historien genera hvarken

mig eller de bäggo audra personerna i denna

komedi, och kanske mångå af »Skogvaktarens»

läsare kunna få sig ett godt skratt åt min miss

lyckade tjäderjagt.

En medlem af Jockeykiubben.

Af Alphonse Daudet.

Efter middagen ville de hederliga menniskorna

nödväudigt visa mig sin klubb. Det var en

typ på en småstadskluhb; fyra ium i andra vå

ningen af ett gammalt adligt palats med utsigt

öfver stadens fashionabla promenad, nedrökta

gardiner, golf utan mattor och här och hvar på

borden — på hvilka två dagar gamla pariser

tidningar lågo vårdslöst kastade -— stora brons

lampor, de enda i hela sta’n som ej släcktes

kl. 9.

Då jag kom, rörö ännu ej många klubbmed

lemmar på platsen. Eu och annan gammal herre

salt och balfsof öfver en tidnmg, andra spelade

whist i skuggan af de gröna lampskärmarne,

med sina skalliga hufvuden höjda mot bordets

midt och med eu ansigtsfärg, som närmast på

minde örn de i de små jeton-askarne uppstap

lade, gulnade elfeubensbrickorna. Från gatan

hördes ljudet af de hemåtvandrande arbetarnes

tanga steg; man såg d m efter hand försvinna

i den amfiteatraliskt liggande lilla stadens sido

gator ...

Men Bå blef det plötsligt lif i spelet. Man

hörde ungdomeD, som hade ätit sin artonmåltid

och fullgjort sina skyldigheter beträffande spat

serturen med familjen, komma stojande uppför

klubbens stentrappa. Jag såg fast bygdå bergs

bor, med glacéhandskar och utskuren väst, bög

krage och frisyr å Ia russe, träda in; alla hade

en påfallande likhet med färgade dockor. Det

var något af det mest komiska, man kan tänka

sig. För mig var det, som om jag öfvervar

uppförandet af ett nl raparisiskt stycke af Mell

hac eller af Dumas fils, speladt af dilettanter

från Tarascoo eller ännu längre bort. All denna

lifsleda, detta förakt för verlden, denna njut

ningsmättnnd och detta egendomliga sätt att

tala, som anses för högsta grad af ohio hos en

parisisk roué, återfann jag här i denna afkrok,

många mil från Paris, och så till på köpet i

mycket färglagd form på grund af sk&despelar

nes ovana vid Tollen. Ni skulle ha hort dessa

klumpiga pojkar tilltala hvarandra med til gjord

röst: »hur kan du må, min bäste bror?» — sett

dem kasta sig i vårdslösa ställningar på sofforna

eller gäspande sträcka sig framför de stora

speglarne.

Knappt hade medlemmen af jockeykiubben

inträdt, förrän han var omringad och beundrad

af hela sällskapet. Man upprepade hans an

märkningar, man efterapade hans an-igtsuttryck,

efterliknade de ställningar, han intog, i så på

fallande grad, att detta bleka, smala, sjukliga,

allt föraktande hila ansigte syDtes öfverallt åter

spegla sig i grofva bondesnsigten, som karri

kerado dess drag,

Jag satt och funderade p'

, hur all denna

parisiska tillgjordhet kunnat komma till denna

plats och i så bög grad inficiera denna annars

så friska och suada bergsluft, då jag plötsligt

fick se ett litet fint, blekt ansigte. Det var

hertig M medlem af jockeykiubben, Ro-

wing club och en hel del andra lärda institu

tioner. Denne unge adelsman, som på grund af

sina galna påhitt blifvit »berömd» på boulevar

derna, hade kort förut gjort slut på den sista

millionen af sitt fädernearf och hade af sin

förmyndare blifvit afsäud till detta afskilda

ställe för att hvila ut litet. Det var nu klart

för mig, hverifrån denna förhoppningsfulla ung

doms blaserade miner, dessa i hjertform ut

skurna västar, detta allt annat än naturliga sätt

att tala stammade; jag hade modellen fram

för mig.

Denna afton — förmodligen till ära för mig

— sysselsatte hertigeD sig med teater och lit

teratur. Hvilket förakt, hvilken okunnighet 1

Ni skulle ba hört honom kella Emil Augier »den

der herm!» . . . och Dumas fils »den lille Dumae».

Han hade örn allt blott mycket oklara begrepp,

hvilket gaf sig uttryck i sväfvande omdömen

ooh satser, som ej fullbordades utan slutades

med sådana der små punkter, som nu för tiden

så ofta missbrukas af dramatiske skriftställare,

hvilka ej kunna skrifva. Kort sagdt, denne

gentleman bade aldrig gjort sig besvär att

tänka; ban hade varit mycket ute i verlden

ooh förstod att öfverallt nppfånga ett eller an

nat nttryck, en eller annan term, som så små

ningom öfvergick till hans eget förråd ooh

hörde till hans person lika väl som de tunna

lockar, som beskuggade hans vaokert formade

panna. Det, som han emellertid grundligt

kände, var heraldiken, demimonde-damerna, kapp

löpningshästarne, och i desea ämnen höll han

på att undervisa de unge småstadsborna,

hvilkas nppfoBtran han hade åtagit sig att leda.

Aftonen gick således under denne stalluk

tande ädlings intetsägande prat. Fram mot

kl. 10 voro de gamle försvunne, whistborden

bade blifvit lediga, ocb ungdomen eröfrade dem.

Detta hade blifvit vana, hvar aftou, sedan ber

tigens ankomst. Jag hade tagit plats i en mörk

vrå, hvarifrån jag obemärkt kunde observera de

spelande, sorn belystes af det svaga ljuset från

de nedskrnfvade lamporna.

Medlemmen af »the jockey» tronade vid bor

dets midt, lugn, till utseendet ointresserad, hål

lande Bina kort med fullkomlig värdighet, föga

tänkande på, örn han vann eller förlorade.

Denne i Paris minerade unge man var här ännu

den rikaste af bela samlingen. Men de andre,

de små staokarne — hvilken grad af behersk

ning behöfde de icke för att förbli oberörda af

spelet! Allt eftersom spelet blef mer lifligt,

följde jag med nyfikenhet ansigtenas uttryck.

Jag såg läppar darra, ögon fyllas med tårar,

fiDgrar hålla krampaktigt örn korten . . . För att

dölja sin sinnesrörelse framkommo de tappande

med utslitna fraser sorn: »Jag vet, att jag för

lorar; jag har alltid otur — det är ju van

sinnigt att hålla så mycketl» men hvilka med

sitt härda, alltid kraftiga och skarpa sydfranska

nttal icke bade samma likgiltiga, aristokratieka

prägel, sorn när de framkommo på den lille

hertigens läppar.

B aud epelarne var det isynnerhet en, som

intresserade mig. Det var en stor gosse, som

uppenbart hade vuxit för snabbt, med ett god

modigt, bredt ansigte, naiv, nrBprunglig, okul

tiverad, med undantag af frisyren, som var k Ia

Demidoff. Hans aeeigte röjde hvarje intryck

spelet gjorde på honom. Denne unge man

tappade hela tiden. Två eller tre gånger såg

jag honom resa sig och snabbt lemna huset;

ett ögonblick efter var han åter der, röd i an

sigtet, svettig, och jag tänkte för mig sjelf:

nu här gi ssen varit hemma och inbillat far eller

mor sin något för att få pengar. Han kom

nämligen alltid tillbaka med fickorna fulla af

mynt oeh begynte ånyo fresta lyokan. Men

oturen fortfor att följa honom. Han tappade

och tappade. Jag kunde märka, hur han dar

rade, hur hans ögon stirrade uttryckslöst fram

för sig; han bade ioke en gång mer kraft att

hålla god min i elakt spel. För hvarje kort,

sorn föll, borrade ban naglarne krampaktigt i

bordduken; det var en hemsk syn.

Hypnotiserad af denna egendomliga atmosfer

och trött efter min resa, skådade jag efter

hand spelbordet blott som ett aflägset, svagt

belyst och oförklarligt skådespel ooh elutade

med att under mumlet af röster och prasslan

det med korten lugnt och stilla insomna.

Plötsligt väcktes jag af högljudt tal, som

starkt genljöd i de höga, tomma salarne. Alla

gästerna hade g&tt; jag såg ännu blott med

lemmen af jockey-klubben och min förut om

talade, tjocke vän, bägge fördjupade i spelet.

Partiet var allvarligt, en ecarté på tio louisdo

rer. Det förtviflade uttrycket i det grofva

hundvalpansigtet säde mig, att bergsbon fort

farande förlorade.

»Jag vill ha revanche!» utstötte han allt emel

lanåt. Den andre, fullkomligt lugn, giok hans

önskan till mötes. För hvarje nytt spel ban

vänn, förekom det mig, att ett nästan omärk

ligt, sarkastiskt, föraktligt leende spelade på

hans fina läppar. Jag hörde orden qvitt eller

dubbelt, derpå ett häftigt knytnäfveslag i bor

det; allt var förbi — den olycklige hade för

lorat allt. Han förblef ett ögonblick sorn för

stenad, Batt och stirrade vildt på korten utan

att kunna säga något; fracken hade skjutits upp

ända till öronen, skjortan var Dedskrynklad ooh

våt, som örn han företagit något ansträngande

arbete. Plötsligt for han, då han såg hertigen

hopsamla de på bordet spridda guldstyckena,

som en rasande npp från sin stol.

»Mina pengar, för Guds skall mina pengar!

Låt mig få ti lbaka mina pengar», framstammade

han ooh började samtidigt snyfta som ett stort

barn, hvilket han för resten också var . . .

»Låt mig få mina pengar tillbaka, låt mig . . .»

Han glömde alldeles att använda det der lång

Bläpiga sättet att nttryoka sig; han hade åter

fått sin naturliga röst. Hans klagan var hjert

skärande. Städse kall, städse ironisk, betrak

tade hans motspelare honom utan att en gång

rynka ögonbrynen.

Den olycklige föll på knä, kröp fram till her

tigen och framstötte meli darrande stämma:

»Dessa penningar voro icke mina . . . jag har

stulit dem . . . Mtn far har gifvit mig dem för

att betala en vexel .. .»

Vid första ordet örn stulua penningar reste

sig hertigen upp. Hans drag hade blifvit lif

ligare, och hans ansigte hade fått ett uttryck

af stolthet, som klädde honom bra. Han tömde

fickorna p& bordet; och i det han likaledes för

ett ögonblick aflade sin mask, sade han med

naturlig ooh godmodig röst:

»Tag då alltsammans tillbaka, ditt gamla

kräk . .. Tror du verkligen att vi spelade på

allvar? . . .»

Jag hade så när omfamnat denne adelsman I

(Insändt.)

Till Redaktionen af Norrköpings Tidningar.

Anhålles vördsamt om plats i Eder ärade tid

ning för följande:

På mångas begäran tillåter sig härmed under

tecknad, på samma gång han uttrycker sin till

fredsställelse öfver såväl de lämpligt valda num

ren som deras konstnärliga utförande, att till

fröken Matilda Jungstedt få frambära sitt tack

för detta sista tillfälle att denna gång höra henne,

hon välvilligt beredt oss, och att äfven tillönska

henne ett tvälkommen åter» efter studieresan till

Paris I

Musikvän.

Då ofvanstående uttalar en alldeles mot

satt uppfattning mot den af oss i vårt går

dagsnummer i förbigående framhållna, att

nämligen de af fröken Jungstedt vid Mån

dagens konsert utförda numren vörö mindre

lyckligt valda — ett omdöme, som vi för

öfrigt veta delas af många — hafva vi ej

velat vägra plats för »Musikväns» uppsats,

änskönt han icke behagat för oss uppgifva

sitt namn. Den opinion »Musikvän» säger sig

representera har alltså erhållit sitt uttryck

i tidningen, ehuru vi fortfarande behålla

vår.

Red. af N. T.

(Insändt.)

Anhålles om plats i Eder ärade tidning för

följande

Upplysning.

På grund af vilseledande uppgifter i Norr

köpings Tidningar får undertecknad härmed upp

lysa, att Måndagens konsert å Arbetareförenin

gens salong ej gafs af hr Lundberg och mig,

utan endast af hr Lundberg med mitt beDägna

biträde.

Matilda Jungstedt.

Mmneslista.

Torsdagen deli 16 Okt.:

Kl. 9 f. m. och 3 e. m.: Lösöre-auktion å auktions

kammaren.

Kl. 12 på dagen: Auktion å obligationer å auktions

kammaren.

Kl. 7 e. m.: Föreläsning af kand. M. Skard å högre

allmänna läroverkets högtidssal.

Kl.

'/» 8 e. m.: Månadsinbetalning till Brödraför

eningens qvinliga sjuk- och begrafningsfond.

Fredagen den 17 Okt.:

Kl. V, 8 e. m.: Extra sammanträde med Norrkö

pings skollärareförening å Saltängsskolan.

Lördagen den 18 Okt.:

Före kl. 12 på dagen böra anmälningar för er

hållande af beklädnad från Arbetareföreningens

Tioörefond vara nedlagda i föreningens breflåda.

Kl. 5 e. m.: Bolagsstämma med Norrköpings Tid

ningars aktiebolag i Enskilda hankens lokal.

Kl. 5—8 e. m. anordnas i Norra kyrkosalen för

säljning för hedna-, lappska och sjömansmissionen.

Söndagen den 19 Okt.:

Böra anbud å leverans af potatis till arbetsinrätt

ningen vara inlemnade å inrättningens kamrerare

kontor.

Måndagen den 20 Okt.:

Kl. 8 f. m.: Auktion å skånska grisar vid Åby

station.

Kl.

'q 10 f. m.: Ordinarie årsmöte med Vikbolands

hushållningsgille i HCckerstads tingshus.

Onsdagen den 22 Okt.:

Eli. V» li f- m. försäljes genom auktion vid Karls

lund på Häradssvedens egor eller de s. k. Qvarn

torpsbackarne en del åbyggnader.

Kl. 5 e. m.: Extra bolagsstämma med ångbåtsaktie

bolaget Skärgården å börsen.

Sida 4

SUKBKÖPINGH TIDNING AB Onsdagen den 15 Oktober 1890.

Jernvåptagen

vidi Norekflpmifs stotio »i

Norr ut (ankomma söder ifrån):

Snälltåg ankommer 8,4 f. m., afgår 3,10 f. m.

Persontåg „ 3,59 e. m. „ 4.9 e. m.

Blandadt tåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m.

Blandadt tåg „ 9,35 e. m. „ 10 e. m.

Qodståg ■ „ 7 e. m. „ 7,38 e. m.

Oodståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Extra godståg „ 5,49 e. m. (stannar i Norrk.)

Qodståg „ afgår 4,40 f. m.

Söder ut (ankomma norr ifrån):

Snälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.

Persontåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.

Blandadt tåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.

Blandadt tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.

Qodståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.

Qodståg (till Linköping) „ 5,30 f. m.

Qodståg (till Norsholm) — — „ 2,20 e. m.

Qodståg ankommer 6,30 e. m. (stannar i Norrk.)

Dessutom afgår hvarje

Lördag ett blandadt tåg

mellan Norrköping och Åhy sålunda: från Norrkö

ping kl. 1,15 e. m., ankommer till Åby 1,29 e. m.,

afgår derifrån 1,35 e. m. och är åter i Norrköping

kl. 1,47 e. m.

Anmälde resande.

Stora Hotellet

Den 13 Oktober 1880.

Fröken Charlotta Kjällström från Södermanland,

brukspatronen C. Lundqvist från Höfversby, köp

mannen Gustaf Settergren och ingeniören C. A.

Nordström från Stockholm, köpmannen Nils Backe

lin från Göteborg, brukspatronen John Örwall från

Skärblacka, grosshandlaren Davidson från Göteborg

samt löjtnanten Molini från Jönköping.

Den 14 Oktober.

Köpmannen C. G. Hartzell från Stockholm, löjt

nanten von Friesendorff från Johannisberg, köpman

nen Carl Rosenberg från Göteborg, ingeniören G.

O. Engelbrektson från Stockholm, grosshandlaren

Aug. Kullberg från Katrineholm, köpmannen A.

Halvorsen; från Kristiania, herr J. Anderson från

Stockholm, köpmannen Julius Keiding från Malmö

Bärnt förvaltaren G. Nettelbladt från Stora Djulö.

Den 15 Oktober.

Köpmannen Aug. Jacobson från Stockholm, bruks

patronen Axel Ekelund från Ysunda, handlandena

Janson, Bussler och Nilsson från Stockholm, bruks

förvaltaren K. L. Wahlberg och herr Wahlberg från

Stafsjö, förvaltaren Karl Kark från Eriksberg, bruks

patronen Josua H. Kjellgren från Rejmyra, dispo

nenten Hjalmar Höjer från Finspång, köpmannen

C. A. Lundberg från Stockholm samt grefve G. O.

Mörner med familj från Sonstorp.

Från 75 öre

lemnäs nu 100 st. vältryckta och eleganta

VISITKORT

Coliins Bokhandel.

Firmastämpiing

m. fl. Boktryckeriarbeten utföras omsorgs

fullt och billigt.

Bayer af

Postpapper och Kuverter

uti Collins Bokhandel

Tili salu.

Spanska

Vindrufvor,

Smyrna Konfektfikon,

IVytt! Marmelad å ia Odesse Nytt!

Franska Katrinpiomman nu inkomna i

Wilh. Carlströms

Speceri-, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(12223)

Engelska Excelsior-

Ostron

ytterligare Inkomna i

Wilh. Carlströms

Speceri

, Vin- o. Delikatess-affär, Drottninggatan 23

(12230)

Realisation af Racs-höns:

En Tupp, 10 Hönor af Plymouth Rock; en Tupp,

3 Hönor af Brahoia, samt Kycklingar af Plymouth

Rock. Adress: M 44 Gamla Rådstugugatan. (12224)

Svenska Statens

10 Thalers

Obligationer.

Kr. 82 på afbetalning i fem

ton månader å kr. 6. För

köpsqvitto å kr. 6 Högsta

vinst den 1 November 10,000

Thaler, cirka 26,700 kronor.

ä 4: 50 pr st.(12226)

Er Symaskin,

Husovarna, finne» lill salu för billigt pris du ge

nast hos A. F. Nilsson, M 46 Vestra S:tPersgatan.

(12216)

Ifnffa tUI ä kr., Toppsocker till 74 öre

bOQl KSHl"

pr kg, gula och gröna Artor, Po

tatis och Rotsaker, Fotogen tjU M öre

pr liter hos

(f. d. Carl Ingvaldioni bod).

(12172) JW 21 Tunnbindaregatan.

Herrar Snusare!

Akta Ljunglöfs Snus 1

C. G- Scherqvist.

8 Drottninggatan 8.

Filial: Hörnet af Drottning- och Hospitalsgatorna.

(12024)

Assurans pmbesörjes

Ylleflock

till sängkläder, flera sorter, billigast ho»

Ludvig Marcus,

(T v. 11653) M 22 Södra Strömsgatan.

Stor* prisnedsättiiing- å

Symaskiner.

Ett större parti Symaskiner nu inkommet, som

säljas till nedsatt pris bos

J. A.. Cyril».

(T. v. 11969) N:o 13 Drottninggatan.

En Trilla,

En Arbetsvagn nied glidselbotten,

Ett par Verk kälkar,

En Sele,

En Skärkista m. m. hos

lT. v. 9860) J. A. Cyrus.

Herr-Halsdukar,

större, nytt lager,

uti

Mina. Enbergs

Skjortfabrik, Tricot- och Hvitvaruhandel.

(12132)

Herrhalsdukar,

Stort och väliorteradt lager, uti

Inga Askerbergs Handskhandel.

5 Hospitalsgatan 5. (11129)

juteväfnader

största lager på platsen hos

Ludvig Marcus.

Kontor: N:o 22 Södra Strömsgatan.

(11946)

Nya Bodens

Nyheter:

Inkomna

fina,, svarta., släta

Kappdoffiar

å 4 kr. 25 öre pr meter.

JFA. Malmström. (11905)

Gårda Briljant Glansstärkelse

å 18 öre paketen, brukst»,visning följer,

Norrköpings Kronstärkelse,

Macks, Gårda ocb Svartviks Stärkelse,

Enroths prisbclönta Lutpulver,

Extra prima Glycerinsåpa,

Hvitt Vax till nedsatt pris i

Wilh. Carlströms

Speceri

, Vin- och Delikatess-affär, Drottninggatan 23.

(118471

Kläden o. Korderojer,

Krafttyg, Moleskiu och Vadmal

af bästa qvalité samt diverse

Bomullsväfiiader och Sybchörs

artiklar in. m.

till lägsta pris hos

Bröderna Dahl.

(11711)

Söder tull.

<©nöK*gif!

från 1

kr. till högre pria

hos

Hilda Peterson & C:o (T, v. 4097)

Glasögon o. Pincenezer,

noga uppassade, till billigaste priser uti Ur- och

Optiska handeln, Jtl 85 Slottsgatan <T. v. 657)

Moderna Herr-Halsdukar

nu it.komua i

Gustafson & C:s Kortvaru-affär.

N:o 79 Slottsgatan (midtför Central-Hotellet)

(T. v. 12096)

Tricot-, Höst- och

Vårkoftor

nu inkomna bos

C. L. SvenvNon Jlc C:o.

(11801)Jl 24 Norra Kungsgatan.

Bråckband, dubbla och enkla, samt ela

stiska och anatomiska, alla storlekar, Aderbråcks

strumpor, Maggördiar, Hängslen, Skinntröjor. På

beställning erhållas alla »orters Bandager uti

Handskbutikeo, Jtl 48 Gamla Rådstugugatan.

(9234)

6. Bl. Isberg.

Herrar Rökare!

Nu inkommet stort lager af nya, goda

Cigarrer

bos

C. CL Scherqvist. (12025)

Ingen Humbug.

Ett absolut verkande medel mot liktoroar och

ömkylda knölar, som på 3 dagar gå bort, kan fås

mot 50 öre utom porto hos Fru Ida Enochson,

JU 44 Gamla Rådstugugatan, Norrköping. (12116)

Observera!

Sämskskinn är det bästa att torka möbler, silf

ver och glas med; det är mjukt och elastiskt,lem

nar en blank yta utan repor, försäljes i såväl bela

skinn som bitar ytterst billigt i

Hulda Forssbergs Pappershandel.

(12034) 20 Hospitalsgatan 20.

" Ett parti

Handskar

realiseras*, Snör.handskar till 1: 25 å 1: 50

paret, 4- å 5-kuapps med bredh sömmar till 1: 75,

2-knapps 1: 25, 1 knapps tili 80 öre paret hpa

Augasta Rudqvist.

N:o 9 Drottninggatan N;o 9

(T. v. 10366)

Nu inkommet:

Finaste Matjos-Delikatess-Sill,

Prima Helgolands Kronhummer,

Prima Sardiner, flera märken,

Prima rökt och salt Lax,

Prima Cbäntpignoner och Arter,

Prima Elhe-Kavigr, nyrökta Renstekar, Ementh.

Schw.

-Ost, Degeberg» utmärkta Grädd ost m. m.

i parti och minut till lägsta pria i

A. Ericson & C:s

Speceri

, Vin- och Delikatess-affär.

(12145) Ifrp 4 Drottninggatan, vid Tyska torget.

Drifgarns-Sill,

af vinterfångstenT utmärktastp sppteriug och pack

ning. KKKK och KKK, säljes af

Alfred SveBSson & C:o.

(12169) Göteborg. (G. 24043)

Emalj-Färger

för alla ändamål,

alla kulörer,

hos

Lennmalm & C:o.

(11196)

Hummer

-arnt Kräftor finnas dagligen i

(121o.)

Källaren Kräftriket.

Mask.V^ckade

Oamkoftor

från 2: 75 St.,

Moderna Tua-Västar från 2; 50,

Helylle-Tricot-Lif från 3: 25,

Piyscherade Vintervantar från 50 öre paret,

Moderna Sniljedukar och Mössor uti

Nya Handsk- och Tricotmagasinet

N:o 5 Tyska torget (uti s. k. Gamla Börsen).

(11947)

Stort

lager moderna

Hattar

na inkommet hos

Pehr Andersson.

36 Drottninggatan 36. (11799)

Dam-Hattar

Moderna och billiga Hattar för Damer och Barn

hos

Pehr Andersson.

36 Drottninggatan 36. (12023)

T ealer-Qbligationer

säljas billigt hos

(T. v. 11795)

C. O. Scherqvist.

Goda Svarta

Klädningstyger

till ovanligt låga priaer uti

Nya Handsk- och Tricotmagasinet

N:o 5 Tyska torget (uti s. k. Gamla Börsen).

(T. v. 11948)

SEétcoMSf!

största sortiment, billigaste priser i

Nya Handsk- ocb Tricotmagasinet.

5 Drottninggatan 5 (uti s. k. Gamla Börsen.)

(10367)

Vik 8 jy M

JEAN LAWSKI.

Norrköping.

Största lager af alla sorters

Lampor

Ljuskronor:

Hänglampor, med BO cm skärm och bä*ta

brännare, från kr. 7: 50,

Hänglampor af cuivre poli och äkta

brons,

Bordlatnpar, alla slag,

Vägglampor,

Ljuskrcnor i antik stil,

Ljuskronor af metall och glas,

Ljuskronor af ki istall,

Lampetter, alla slag,

Gaskronor, d:o,

Lampor på särdeles vackra ställningar,

att höja och sänka,

Brännare, alla söner.

Alla dessa artiklar äro af solidaste

sorter, nyaste modeller oell till billi

gaste priser. (12212)

IDA GUSTAFSONS

Tapisseri-, Garn- och Kort vanilla fidei

i Herr Lawskis hus vid Fiskhamnen.

Nytt välsorteradt lager af Tapisseriat beten, alla slags Materia/ier för tapisseri

arbeten, Plysch, Atlas, Fransar, Korilonger, Spjellsnören, Slrump- och Koflgarner,

Tricotkläder för barn, Koftor, Västar, Vantar, Snörlif, Armband, Broscher, Kam

mar, Hårnålar, Krås, Hvita Broderier, Portmonnäer, Plånböcker, Arbetskorgar,

Herr-Rosetter m. m.

Obs.! Nya Tapisserimönster inkomna! Billiga priser! (12208)

Sirap

extrafin qvalitet, ren sockersmak, å 38 öre pr kilo

bo» ;

(11266) Wilhelm Lamprecht.

Ästundas köpa.

En begagnad men i godt skick varande

8 bästars Lokomobil önskas köpa. Anvisning hos

Helge Ehrenborg.

(12180) Norrköping

Hafre

uppköpes för export för räkning Hrr E. Öhmans

Söner & C:o till högsta pris af

(T. v J0550)Edw. Ståhlbom.

Hafre o. Korn

uppköpes af

J. G. Swartz.

Norrköping. (T. v. 10155)

Hafre, Blandsäd

och Arter

uppköpas af

I?. A. Enhörning & C:o.

Norrköping, (U660)

Tjenstsökande.

Till den 24 Oktober

finnes t*Jt om dugliga Tjenare med de bästa re

kommendationer; och får jag härmed innesluta mig

i bräde herrskapers becSgaa hågkomst. Adress:

Augusta Erikssons Tjenstefolksbyiå, Jtl 6 Skolga

tan, ingång från Lånbiblioteket (12195)

En ung, bättre Flicka

önskar med snaraste plats nti familj för att del

taga uti förefalande göromål och vara frun till

handa. På lön fästes intet afseende. Närmare

qpplysningar meddelas godhetsfullt af Fröken Ma

thilda Malmqvist, 4»tföms gård i Norrköping.

(12150)*"

En uug Flicka, som nyligen genomgått handels

skola, önskar sig med första komma i en bättre

affär, antingen sorn kassörska eller att biträda

med expediering. Svar, märkt »24 år», torde god

hetsfullt inlemna» å denna tidnings kontor (12115.

I tjenst åstundas.

En kunnig Väfvare, helst ogift, erhåller förmån

ligt arbete i landsorten. Närmare meddelar

Hugo Sjögren.

(12222) Jl 2 Vestgötegatan.

ladugårdskarl,

nykter, arbetsam och ordentlig samt med goda re«

kommeedationer, ogift eller med liten familj, er

håller plats i Norrland den 24 Oktober. Afskrift af

betyg insändes till »Ladugårdskarl», adress: S Gu

mselii Annonsbyrå, Stockholm f. v b. (G. 6403)

(12170)

Gitt 'trädgårdsmästare

samt Statdrängar m. fl. Tjenare till d< n 24 Okto

ber. Vidare genom Nya Tjenstefolksbyrån.

'12175) Nya torget.

En barnkär Flicka

eller Gutmn» kan gePPt f& plats.

TunnbiDdareeatan.

Adress: Af 36

(12219)

Ungkarlshushållerska

erhåller plats genom Nya Tjenstefolksbyrån.

(12176) Nya torget.

Eu ordentlig Jungfru

får förmånlig tjenst den 24 Oktober. Anvisning

lemnäs i Handelsboden, Jtl 29 Kungsgatan. (12183;

Tre Rum oell kök,

välbelägna och ny tapetserade, äro att genast till

träda i Enkefru Sjöström» gård, Vestra S:t Pers

gaian. Vidare meddelar

(T. v. 12196)Ludvig Marcus.

Ett Rum och en Dublett,

med eller utan möbler, för bättre herreeller frun

timmer Adress: Af 34 Nya Rådstugugatan.

(T. v. 11904:

Källare,

Åstundas hyra.

Ett Rum

med jernspiBel eller Rum och kök önskas hyra.

Svar torde lemnäs mart till Carl A. Svensson, Jtl

23 Luntgatan. (12177)

Utbjudes hyra.

Ett möbleradt Rum

med egen ingång och tambur uthyres nu genast

eller den 1 Oktober. Adress å boktryckeriet.

(12221)

En Handelslokal

finnes att hyra nu genast eller den 1 November,

Adress ä boktryckeriet.(12160)

Butik,

med eller utan koDtorslägenbet, och inredes bati

ken efter hyresgästs beqvämlighet,

Kontorslägenhet örn tväone rum,

Våning, iunehållande 3 ram och kök.

Verkstadslägenheter, större och mindre, att tillträ

das na genast i Af 38 Drottninggatan.

(T. v. 11720)

Stor hväifd, råltfri, till uthyrning genast bos

(11961) Norrköpings Magasins-Aktiebolag■

"Magasin

vid hamn och jernvägsspår, absolut råttfritt, att

byra nu genast hos

(11960) Norrköpings hlag asine-Aktiebolag.

Stora, nya

Presenningar

uthyras af

E. F. Appeltofft. (H680)

Diverse.

God Inackordering,

hel eller delvis, önBkas af en Flicka i aktad familj

från den 1 November. Svar, med prisuppgift och

mäikt »Centralt laga, torde under veckans lopp in

lemDas å denna tidnines kontor. (12214)

Prima Kortvaror

af alla slag tillverka» och sändas efter ingången

order till landsorten mot efterkraf, Sänd efter

prof och prislistal

Falköpings Svinslagteri.

(12228)Falköping — Ranten.

En ordentlig arbetskarl

att sköta brandbricka för en gård. Vidare med

delar Ludvig Marcus. (12197)

A. P. Helms KÉädmäkleri

är fiyttadt till Butiken N:o 25 Nya torget, och upp

köpas fortfarande aila sorters Kläder. (11785)

Tillfälle till hel lnackorde-

riog finnes hos E. Malmqvist, Jl 22 Skolgatan.

Spiag&ster emottaga» fortfarande (T. v 12032)

Joseph Doyrens

Konst* och Skönfärgeri

Kemiska Tvättanstalten

Nya Blåhands

emottagning

IN;o 51 Vestra flht Fprsisatan.

03077)

Ärade Brudar!

Hjelp lemnäs vid kronors och kransars bindning

oell allt som förefaller vid en bruds klädsel. Åf

ven Matta och Pallar finnas till uthyrning mot

billig afgift i N o 17 Norra Kungsgatan, dä Fru

Jonson efterfrågas. Träffas mellan 10 och li f. m.

lamt 6 och 8 e. m (11918)

Fru Alina Kösborgj

bar flyttat till JW 68 Genertlsgatan, till venster, 2

tr. upp, och emottager fortfarande Goffrering. Piil

■ering och Piquenng. (11888)

Pantsedeln N:o 82988,

utgifven från H. Schagerströms Pantbank, är för

komqien och döda» härmed. (12218)

Annons-byte.

(Ostgöten 2 ggr, 8 r.)

En mindre Jagtiiund

af blandad lapp- och stöfvar race, brungrå till fär

gen. främre delen af hufvudet gråstickligt, med

hvita fötter och hvit svansfpets, lydande namnet

Tor, bortkom den 5 dennes frän ett i hamnen

liggande faityg. Tillvaratagareu torde aflemna hun

den hos Vaktmästaren Brolin, Tekniska skolan, då

vedergällning erhålles. (12215)

(Genom Gumselii Annonsbyrå i D. N 2 ggr. 5r)

Biljard,

1 fullgodt skick och med alla tillbehör, köpes. Svar

till »Biljard», Norrköpings Tidningars kontor. Norr

köping. (12213)

För 13,000 kronor

salubjudes en välbelågen skogspark genom

N. J. Nordstrands Egendomsbyrå, Linköping.

(12209)

Söderköpings Atfoetarciörnings

Byggnads-Aktiebolag

kallas hårmod till extra bolagsstämma i dess lo

kal Måndagen den 27 Innevarande Oktober fel 4

eftermiddagen för att besluta om upptagande af

ett lån å 2,240 kr. för inbetalande af dess alla af

gifter till Städernas brandförsäkringibjlag.

Söderköping den 8 Oktober 1890.

STYRELSEN. (12146)

Kinda Kanals Aktiebolags

delegare kallas liärmed till ordinarie bo

lagsstämma i härvarande Slott Tisdagen

den 28 instundande Oktober kl. 2 e. m.

Linköping i September 1890.

Kanalstyrelsen.] (11211)

Härmed får jan för ärade kunder tillkänna-

gifva, att jag denna dag till Herrar Lennmalm & 0:o öfver

lemnat ensamförsäljningen för Norrköping oell omnejd af .A.tspinalPs

Lmaljfiirgcr.

Stockholm den 15 Oktober 1890.

Juli. Unarewlttcr Jior.

(12188)

Största

lager af

iKSÄTT0RtmSre

nämligen: äkta Bryssel-, Tapestry-, Filt-, Holländska, och

Engelska Ylle-, JPlysch-, Kidderminster-, Cocos-, Snör-,

Hamp-, Linne-, Tåg-, Vaxduks- oell Korkmattor (Linoleum),

såväl afpassade som metervis, i nya moderna mönster hos

Alfr. Amström & C:o.

-Ä-Lcta Brussel- från 3: 37 pr meter (= 2 kr. pr aln),

Filtmattor från 2 kr. pr meter (= 1 kr. 19 Öre pr aln). (11853)

Fiskeby Pappersbruk

uppköper tillsvidare frisk och gräsfri

till kronor 1: 60 pr 100 kgr, fritt levererad vid bruket.

(T. v. 9840)

Alt rinmiijcr udj Jaörtfumtcr

rekommenderas

J. E. Eriksons Mek Verkstads Aktiebolags '

i Stockholm, Köpenhamn och Helsingborg!

Prisbelönta

Ny patent, konstruktion.

Genom att köpa en af dessa Stickmaskiner kan hvar och en bereda sig en både Inti-«s*»a.nt

g i«sa.n

“y88elsätt‘ lnK< enär man på 2 ä 3 veckor kan lära sig tillverka hundratals artiklar

af ylle eller bomull, sool aro oumbärliga i hvarje bern.

pt»«l Våra maskiner äro stämplade med »J. E. Kriksons Mek. Verkstad»

Aktiebolag, Stockholm.. De stickmaskiner, som i handeln förekomma under namn af

»svea» och »Hueqvama>, äro uteslutande af utländskt fabrikat, hvilket vi aå löre

kommen anledning; anse oss böra påpeka.

Om sanningen häraf kan en hvar bäst öfvertyga sig genom att godhetsfullt aflägga ett besök nti

Nya Garn

, Vålnads och Tricot-Magasinet.

C. Gr. Petterson.

lo Drottninggatan lo.

Lämpliga Agenter inom Östergötlands städer antagas.

(12232)

3 (Effilétnnahoften,

03 Slottsgatan 03.

Kusgsråds-Arfiklar:

Bordsknifvar, Öst- och Smörknifvar,

Förskärknifvar, Mat- och Téskedar,

Brickor och Brödkorgar,

Kött- och Kalfrqvarnar,

Hack-knifvar, Strykjern,

Kaffebrännare, Spottlådor,

E. G. Andersson.

03 Slottsgatan 03.

Hinkar och Baljor, emaljerade Kastruller

och Kaffepannor, Handfat och Handkannor,

Grytor, Stek- och Plättpannor,

Smidda Stålsaxar, Fick-knifvar,

Rakknjfvar, utmärkt goda.

Urkedjor, Snusdosor och Portmonnäer.

(11340)

N. J. HELLSTRÖM. S

Uti Nya

fel äddöri&ffär. G Hospitalsgatan

Rekommenderas i vänners och kunders benägna åtanke.

f|i Lager af alla sorter mi brukliga Tyger, utvald qvalité.

, .

S Beställningar utföras skyndsamt, vä! och billig?. Teierou 215. (t v 10957) ^

a Gara

, Vålnads- och

Tricot-Magasinet,

har nu inkommit och försäljes till billigaste priser:

TJllgarn i vackra färger till koft- och strumpstickning,

Victoriagarn och Väfgarner,

Stickade Koftor och västar, Ylledulcar, Halsdukar,

Victoriagarn och Väfgarner,

Stickade Koftor och västar, Yll

Supémössor, Sjalar och Vantar,

Kjolar, stickade och i filt,

Skjortor, Tröjor, Kalsonger och Strumpor i ylle, halfylle och bomull för Herrar, Da

mer och Barn,

Flaneller, hvita, kulörta och randiga, stort urval,

Tricotlif, moderna, svarta och kulörta,

r, ,

Trådgardiner i vackra mönster från 42 öre pr meter (= 25 öre aln) till högre priser,

Kulörta Gardintyger, Täcktyger, Möbeltyger, areton samt Borddukar,

Hvita Sängtäcken, flera qvalitéer,

Linneborddukar och Servietter samt Handduksväf,

Alnsbreda Ylle- och Jutemattor, goda qvalitéer,

Vaxduk, Vaxduksborddukar och VaxduksförkUlden

Brodérvdf, hvit och kulört, samt alla slags Juteväfnader,

Vaxduk, Vaxduksborddukar och VaxduksförkUlden samt Oljeduk,

Filtar, hvita och kulörta, samt

Filtsdalar, släta och rutiga,

Klädningstyger, svarta ocb kulörta, i hel- och halfylle, samt Vigognetyger m. fl. ariklar.

(12144)

Hy Manufakturhandel,

äöad i FBbk

bestående af YUe-stiokgarner, Tråd, Väfnader och Korta varor m. m., är öppnad i Fru Brunbecks gård,

hörnet af Drottning- och Handtverkaregatorna.

hå

Goda varor och moderata priser. Rekommenderande mig i allmänhetens åtanke.

Högaktningsfullt

(12075)

Klara Grönstedt.

Vinter-Hattar,

monterade och omonterade, samt dertill hörande >loxiterixi{;s»a.rtikla.r, såsom Band,

I Sammet, Plymer, Fjädrar m m. m. m. Allt till billigaste priser hos

, y,

’ Betty Lithnftr.

Ni (12088) Kortvaruhandeln vid Spången.

Blllllllll ■ BIIHHHIIIII

Galvaniserad Svensk Jernplåt

är det bästa, prydligaste och i längden äfven billigaste

Taktächningsmateriel

som finnes att tillgå Tarfvar ej ringaste underhäll.

Bästa och största tillverkningen utgår från

Carlskrona Nya Galvaniserings-Fabrik.

(Nordens största GalvaniseriDgs-Etablissement.)

(T. v. 8644) (G. 19859) Karlskrona.

Norrköpings Tidningar Onsdagen den 15 Oktober 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Onsdagen den 15 Oktober 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4