Norrköpings Tidningar 1890-10-27

Sida 1

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- och

Annonsblad.

Östergötlands

förnämsta

Nyhets- oell

Annonsblad.

N:o 249.

Prenumerationspriset: 12 kronor tor helt år, 9: 26 tor tre fjerffudels,

6: 60 för hallt, 3: 60 tör ett tjerdedels år och 1: 26 tor månad. På poit*

kontoren tillkommeT icke något särskildt postarvode.

Lösunmmerpriaet: 6 öre.

Annonspriset: 10 öre (tör annonser trin andra orter : inländska 12'/,

ooh utländska 20 öre) pr rad petitstil, Ingen annons införes under 40 öre,

Prenumeration och annonter emottagaa å tidningens kontor.

(Norrköping 1890. Norrköpings Tidningars Aktiebolag,)

Måndagen den 27 Okt.

Tidningen utkommer hvarje helgfri dag pä aftonen.

Hedaktören träffa» för meddelanden kl. 9—10 f. m. & tidningen! byrå, Veatgötegatan 18.

Utdelning och Lösnammertftr.-äljuing: Norr: Söderling. Nystrand,

Norr Storg.; Lindgren k Oro, Lilla torget;Pettereaon, Sandg.; Erik ton, Slottsg

ä boktryckeriet. Vetter: Vessberg, Carlström k ö:o, Thorell k Oro Vestorstorg.

Sider: Bröderna Dah , Bödel tull; Petri k Oro och Sandberg, Gria Bädstugug.;

0. Lindblads, Östergrens, ficherqvists och Forsmans cigarrbutiker, Eric

son Si Oro, Leunmalm k Oro, Allm. Tidaingsh., Fru Petterson, 8. Kyrkog,

Otter: Pihlblad, Knäppings-g; Fredr. Larson; Aug. Larson, Styrmansg,

Saltängen: Jonsson, Rodgr Moberg vid Oasv. Södra förttaden Gergstr-i.r

Norrg firttaden: A, 9. Styrlander Fredriksdal: Hedberg.

11198,

Nytt

lager!

Stmtta otty Atti. Spatapltyro

billigast

112577)

lilli. ,!IILSTIII)!I«[(;?

Stort nytt

lager af

TYGER

nu inkom

met i

Ånd. Ljungliolms Skråddoritiffär, midt för stadstomet.

Prisbelönt 1888.

Telefon 172.

(T. v. 11810)

It thel

förklaring

liftllcs i S:t Olai kyrka nasta Torsdag kl. 6 e. m.

Skandinaviska

Kredit-Aktiebolaget

emottager penningar på Deposition

på 4 å 6 mån. uppsägning mot 4 proc.

» ^ » n » ®a/i»

n % v v v 3 »

» 1» fl

samt å Upp- ocb Afskrifnings

riikning 2 „

Norrköping den 2 Juli 1890. (T. v. 8371)

Sammanträden.

Musikaliska Sällskapet.

Allmänt sammanträde Onsdagen den 29 dennes

kl. 7 e, m. ä Stadshuset. Program i morgondagens

tidning.

(12695) STYRELSEN.

Militärföreningen

inom 2:a Militärdistriktet sammanträder

i Norrköping den 1 December 1890 kl. 10

f. m. Program för sammanträdet, upp

gift å föredrag, sorn komma ätt hållas,

m. m. öfversändes framdeles till förenin

gens ledamöter. STYRELSEN.

(G. 24609) (12684)

Kvngöreiser.

Till Norrköpings stads liandelsregister

är anmäldt:

att Johan August Holmberg ämnar under firma

Job. Holmberg idka tapetserareyrket;

att Johan Fredrik Pettersson ocb Nits Nilsson

Lindstrand ämna i bolag och under firma Petters

son & Lindstrand idka plåt- och kopparslageri

yrket samt handel med dertill hörande varor, egande

hvardera bolagsmannen teckna firman;

äfvensom ali firman Gohlin A Pettersson upphört.

Norrköping den 22 Oktober 1890.

MAGISTRATEN. (12697)

Norrköpings spur bunk fia Sles

öppen for insättningar alla helgfria dagar

kl. 12—1 middagen. Anmälning örn uttag

sker Måndagar kl. 8—li förmiddagen, och

de uppsagda medlen utbetalas Fredagar kl.

12—1 middagen.

(296. DIREKTIONEN.

Stora Teatern.

Biljetter till tecknade Abounements-före

ställningar uuder November månad 1890,

gällande för Måndagarne den 3, 10, 17

och 24, torde benäget lösas till vanliga

teaterpriser i Cigarrbutiken i teaterhuset

Tisdagen den 28 samt Onsdagen den 29

dennes.

Obs.! Usta Abonnementsföreställnin

geu gifves Måndagen den 3 November.

Norrköping i Oktober 1890.

A. Bosin,

(12450) Teaterföreståndare.

Årbetareiiiaiitatets

Iv ö r e I ii s n i n g a r.

Tittlagen den 28 Oktober kl. 8 e. in.

Föreståndaren för Gustavianska skolan

I'1’’

. Dalgren.

Norgre: Lifvet i Finnmarkens fjordbygder

bland norrmän, finnar ocb lappar. Midnatts

solen från Nordkap. — Ljusbilder. Fogelbergen

i höga Norden.

Inträdesafgift 10 öre, ärskort 1 krona. (12558)

Central-Hotellets

Konsert-Salong.

Hvarje afton kl. Va 8—Va li

Stor Konsert

Musikdirektör Herr Theobald Bober nied Kapell

lamt uppträdande af

Operasångerskan

Fru Olefine Moe

i förening med

Mikadon-Duettisterna

Frök. Thora o. Thilly Pontus.

Obs.I Torsdagen

Mist» uppträdandet af Fröknarna Pontus

Bärnt

Fredagen af Fru Olefine Aloe.

Tisdag: och Torsdag: wista.

Familje-Konserterna

Entré 25 öre.

A. Bartels.

{Sista veckan!

E. Hoflmanns

PÄffOPTIKflN

i W. 6’ Paviljong.

Öppet alla dagar från kl. 5-10.

Entré 15 öre, för barn 5 öre.

lijsta veckan!

(12692)

Norrköping—SfocMioH».

Ångf. Nordan, nöta ocb Norrköping

afgår:

såväl från Norrköping som Stockholm

Onsdagar, Fredaear och Söndagar tidigt, på morgonen

OBS.! Oxelösund (Brevik) anlöpea.

Otts.! Tur- och returbiljetter, gällande 30

dagar, säljas.

Passagerare skola vara ombord före kl. 12 nat

ten till afgångsdagen.

Förändrade turer.

Otis. Angi. Nordön, kapten J. W Söderman,

algdr härifrån Onsdagen den 29 Okt. tidigt pä morgo

nen.

Närmare meddela P JANSON & Cro.

Norrköping—Kalmar.

Ångfartyget ö t *1 lf H *

Kapten J. A. SILFVERSPARRE,

i medio af denna vecka

till Vet lervin, Gamleby, O t kur thallin,

Borgholm och Kalmar.

Obs. Godt till alla plattar toder örn Kalmar med

taget till genomfrakt

Fartyget algir Irén Kalmar hvarje Lördag kl. 6 I. m

P. Janson & C:o.

Niirmare meddela

Norrköping—Wstdsmargvix.

Ångfartyget SKAUG ÅHDÉN.

Roman CARL HKGGBLAD,

afgår:

Från Norrköping Torsdagar och Söndagar kl. 4

f. m.

„ Ynldomarsvik Tisdagar och Fredagar kl. 4

f. m.

Närmare meddela

P. JANSON & Cro.

Norrköping—Nyköping—Stockholm.

Angiartyget 8öd eran an Ia mi,

Kapten J. BOLIN,

afgår

från Nyköping till Näfveqvarn och Norrköping Mån

dagar kl. 12 midd.

„ Norrköping till Nölveqvarn och Nyköping Onsdagar

kl. r I. m.

, Nyköping till Stockholm Torsdagar kl. 10 f. m.

„ Stockholm till Nyköping Söndagar kl. 8 /. m.

medtagande passagerare och fraktgods.

Obs. Qvarsebo och Oxelösund (Brevik) anlöpai.

Förändrad afgängstid.

Närmare meddela P. JANSON & Cro.

Norrköping—Visby—Stockholm.

Ångf. Gotland,

Kapten J O- Sandelin,

afgår:

från Visby till Norrköping Tisdagar kl. 8 e. m.

„ Norrköping till Visby hvtrja Torsdag kl. 12 mldd.

„ Visby, till Stockholm Fredagar kl. 8 e. m.

„ Stockholm till Visby Måndagar kl. 12 middagen.

Förändrad afgängstid från Norrköping.

Närmare meddela P. JANSON & Cro.

Norrköping—Göteborg.

(Kanalvägen)

Ångfartyget

Göta Kana! N:o IV,

Kapten li. G. Clausen,

afgår härifrån till Göteborg omkring Ons

dagen den 29 Oktober på aftonen, medta

gande gods till mellanliggande stationer.

Obs.! Karlstad och Kristinehamn anlöpas.

Närmare meddela P. Janson & ClO.

Norrköping—Helsingborg.

Ångfartyget Småland, Kapten

Aug. Svensson, afgår Ilai ifrån till

Oskarshamn, ftalmar, Karlskrona,

Karlshamn, Åhus, Ystad, Malmö,

Landskrona oell Helsingborg Sönda

gen den 2 November tidigt pä morgo

nen, medtagande passagerare oell frakt

gods.

Olbs.I Eventuell andra kuslham-

Närmare meddela P. Janson & C:0.

Norrköping—Helsingborg.

Ångfartyget Traiasit. I%:o 3,

Kapten E. T. LENGQVIST,

afgår härifrån till Påskallavik, Kalmar,

Borgholm, Karlskrona, Karlshamn, Åhus,

Ystad, Malmö, Landskrona och Helsing

borg Torsdagen den 30 Oktober på aftonen,

medtagande passagerare och fraktgods.

Obs.! Eventuelt andra kusthamnar.

Obs.! Gods till Oskarshamn, Ronneby, Söl

vesborg, Cimbrishamn, Trelleborg, Köpenhamn

och Göteborg emottages och omlastas på

andra af bolagets ångare.

Närmare meddela P. Janson & 0:o.

Till

Gefle, Söderhamn, Hudiksvall,

Sundsvall oell Hernösand

afgår ångaren Jfjilfjh Kapten Sv. Jöns

son, omkring Onsdagen den 29 Oktober,

medtagande fraktgods.

Närmare meddelar H. Unér. (12499)

Tili

Gefle, Söderhamn och Sundsvall

afgår ångaren Ssl Kapten B. O.

Nordström, omkring Onsdagen den 29 Ok

tober, medtagande fraktgods.

Närmare meddelar A. Bodman.

Reguliera ängbätsförbindelaer

London — norrköping

Hull — norrköping

Newcastle— Norrköping

Liverpool — Norrköping

upprätthållas i likhet med föregående år.

Gods tages på genomfrakt från och till

andra platser.

Närmare meddela:

London Hrr Tegner Price & C:o,

Närmare meddela:

London Hrr Tegner Price &

Hull

Newcastle

Liverpool

Antwerpen

Amsterdam

Rotterdam

Boston

Baltimore

Newyork

Norrköping

(1873)

Bailey & Leetha

R S. Story & C

Peter Mac Gulli

Grisar & Marsii

Nobel & Holtzap

Pb s van Omme

Johnston Line,

Joimston Line,

Allan Line,

J. Rin

Ob-a.J Ängarne, hvilka afgå hit:

från Liverpool omkring 30 Oktober,

Hull » 10 November,

London » li »

Newcastle » 4 »

Bailey & Leetham,

R S. Story & C:o,

Peter Mac Gullie & Cro.

Grisar & Marsiiy,

Nobel & Holtzapffel,

Pb s van Ommeren,

Johnston Line,

Joimston Line,

J. Ringborg.

äro tillfölje utsigterna af tidig vinter sannolikt de

sista lägenheterna detta år.

JN or i-Röping

—Lubeck.

Ångaren B,. Kapten

J. Camitz, afgår från Norrköping till Lu

beck omkring Tisdagen den 4 November

medtagande passagerare och fraktgods.

Obs.! Kalmar och Karlskrona samt even

tuelt Vestervik och Oskarshamn anlöpas.

OBS ! Förändrad afgängstid.

Närmare meddelar H. Unér. (12501)

Tapisseriarbeten.

Nya Arbeten i de modernaste mönster, passande till Julen, nu inkomna.

EMELIE BECKMANS

Garn» och Tapisserihandel.

(12442)

Norrköpings Skovarnmagasii*

Hospitalsgatan 5 (Palmgrens Bazar),

’

r sitt stora lager af Irsta klassens Herr* och Damsliodon mi

r sitt stora lager af irsta klassens Herr- och Damsltodon

’ för

r sitt stora lager af Irsta klassens Herr* och Damsliodon mi

rekommenderar sitt stora lager af irsta klassens Herr- och Damsltodon

’ för Hösts» so c 2 en

Beställningar och reparationer emottagaB och utföras fort och väl till de mest moderata priser.

A. Askling.

(12071)

Koka

Hamburg—Norrköping.

Ångaren Norrköping1

, Kapten P.

Blohm, beräknas afgå från Hamburg till

Norrköping omkring Lördagen den 8 No

vember, medtagande fraktgods.

Obs.! Antagligen sista lägenheten för året.

OBS. Förändrad afgängstid.

Närmare meddelar H. Unér. (12501)

(T. v. 9573)

IDA GUSTAFSONS

Tapis§eri-, elarn- oell MortvaruliandeS

i Herr Lawskis hus yid Fiskhamnen.

Nytt välsorteradt lager af Tapisseriarbeten, alla slags Materialier för tapisseri

arbeten, Plysch, Atlas, Fransar, Kordonger, Spjellsnören, Slrump- och Koftgarner,

Tricotkläder för barn, Koflor, Västar, Vantar, Snörlif, Armband, Broscher, Kam

mar, Hårnålar, Krås, Hvita Broderier, Portmonnäer, Plånböcker, Arbelskorgar,

Herr-Rosetter m. m.

Obs. I Nya Tapisserimönsler inkomna / Billiga priser! (12208)

Största

lager af

teåTTÖR

till billigaste

priser,

Massage,

Elektricitet (afbruten ström) sami

Sjukgymnastik (manuel)

meddelas täväl i min bostad, Hotell Bellevue, en

tr. upp, sorn i patienternas bern.

C. 0. N. Hammarström,

Löjtnant.

Frän Kongl. Gymnastiska Central-Institutet utexa

minerad och af Kongl. Medicinalstyrelsen godkänd

sjukgymnast.

Träffas säkrast hemma b—10 f. m. och 12—2 midd.

(12158)

En god kufs i Stenografi

är nyttig och underhållande de långa qvällarne

Sådan börjas för Herrar den 4 Nov ocb för Da

mer den 5 kl. 8 e. m. Vidare hos Allm. lidniDgs

handéln ocb Hr Scherqvist (12696)

Teaterobligationer

å SO: (30, i parti billigare pris hos

John Forsman. < 12673)

nämligen: äkta I3ry*sel-, Tapestry-, FTlt-, Holländska oell

JEngelsska Ylle-, Plysch-, Kidderminster-, Cocos-, Snör»,

Jtla.rn.p-, Linne-, TTå-g-, Yaxduks- och Korkmattor (Linoleum),

såväl afpassade som metervis, i nya moderna mönster hos

Aifr. Ahlström å Ike.

.A-ltta Lii*vissel- från 3: 37 pr meter (= 2 kr. pr aln),

Filtmattor från 2 kr. pr meter (— I kr. 19 Öre pr aln).

(11853)

Undertecknad rekommenderar sitt välsorterade lager af

Lampor, Grlas och JPorslin,

deraf Talilampor med ijusarmar och glasprismer pr Bt. 14 kr Fotlampoi

. galvaniserade,

urufasou, me l tulpaukupa 4: 50, samt en mångfald Lampor i nyaste mönster och modeller.

PORSLIN,

deraf hvila Kaffekoppar 1: 95 duss., kulörta D:o från 2: 25 duss, hvila Tallrikar 2 kr. duss. ooh bia Ssivli

tallrikar, stora, 3 kr. duss.

GLASVAROR.

Dricksglas pr duss. 75 öre, D:o bottenslipade pr duss. 1 kr., D:o d:o med etsade ränder 1; 10,

Vaitenkaraffmer 25 öre pr st samt Blomvaser, Jsräinierer, Blomkrukor och ett rikt urr.l Lyxartiklar, Brickor,

emalj. Kokkärl, Kaftekannor, Fotogenkök m. m. m m.

Alerföisäljare åtnjuta vanliga en gros-priser.

Priserna bestämda och ovilkorligen billigaste på platsen.

EDVARD K ASM AR

(T. v. 12698)

W Drottninggatan W.

Brandförsäkringsaktiebolaget

NORRLAND

meddelar genom undertecknad, Bolaget8 befullmäk

tigade ombud, alla slags Brandförsäkringar till

^illande premier.

Wiilmn Viii hl.

(T. v. 11717)

Garfvaregatan 6.

Tili salu eller byle.

Naturskönt belägen Egendom med qvarn och

såg. Areal 316 tunnland, hvaraf omkring 100 tunn

land åker, 15 tuuiland slåttermark och resten be

teshagar, med skog till husbehof. Pris 50,000 kro

nor. Inteckning 29,000 kronor. Utbetalas 10,000

kronor. Resten pä beqväma vilkor. Svar till öster

götlaod. Adress: S Gumselii Annonsbyrå, Stockholm.

(G 65571 (12425)

SOtiöl,

alla slag, af bästa beskaffenhet,

Hvetekli, Rågkli och Gröpe dito dito hos

(T. v. 810) C. Äng. Strå tit.

Teater-Obligationer

öm^alöÖMfot,

Säljas billigt hös

(T. v. 11795;

C. G. Scherqvist.

välsorteradt lager, hos

Hilda Peterson & C:o.

(T. v. 2646)

LENNMALM & C:o REALISERA PAPPER.

(T. v. 11805)

livarjehancla.

Han hade blott ett fel. Jag red ge

nom en landsortsstad i Vermont, då

jag på kyrkogården såg en folkskara

stå randt omkring en öppen graf. Det

var en varm dag, och jag hade ridit

tio mil, hvarför jag band min häst för

att låta den hvila.

En borgare kom till mig och jag sade:

»X ha’n begrafning i staden i dag?»

»Ja — det är Stephen. Han var en

af de mest storsinnade män, jag någon

sin känt. Han hade Btora egenskaper.

Vi sände honom tre gånger till legisla

turen, ooh vi tänkte att utnämna ho

nom till guvernör; men,» tilläde han

bedröfvad »Stephen hade bara ett fel.»

Jag svarade icke, ty jag var trött.

Folkskaran lemnade kyrkogården ooh

endast dödgräfvaren var qvar.

Han sade:

»Hvilken välgörande man Stephen

var! Alltid besökte han de sjuka. Alla

ädla menniskor voro förtjusta i honom,

ja, till och med barnen brukade att

följa honom pä gatan.

»En bra man,» sade jag likgiltigt.

»Ja, han hade bara ett fel.

»Hvilket fel?» sporde jag.

»Han drack.»

»Gjorde det honom skada?»

»Ja, något. På sintet saknade hnn

kraft att motstå dryokenskapsbegäret.

Det gick utför med honom, han måste

pantsätta sin egendom, fick sälja den

till sist. Hans hustru dog af sorg, och

med hans barn gick det dåligt. Så

måste hau lemna politiken, det ville

Dock skalle det nppBtå binder för deras pla

ner, oell detta p& ett föga anadt sått, och eå

mycket oöfvervinneliga, sorn det var boo sjelf,

som uppstälde dessa hinder.

TJUGUNIONDE KAPITLET.

(Följderna af en annons.)

Det var Iris, eom sjelf framkallade de händel

ser, eom inträffade. Se här bur dervid tillgiok ;

Hon e&g Ftin nya annons. Hennes företa tanke

var att återtaga benne i em tjenet. Men bon

ibågkom nödvändigheten af att bon ocb mannen

höllö sig dolda. Hon borde ej utsätta eig —

bon ine&g redan, att hon gjort någonting, hvar

igenom hon kunde ådraga eig lagens hämd —

och maDDen för att vara beroende af denna

flioka, hvars trohet möjligen ej skulle etå emot

något anfall af svartsjuka, af vrede eller hämd

öfver någon inbillad förolämpning. Nej, hon

måste hädanefter hålla eig afekild från alla sina

gamla vänner.

Hon besvarade derför brefvet, ulen utan att

gifva Bin adreas, ooh lade sjelf brefvet på poeten.

Hon beräknade väl eina ord, för att hvarken

eäga för mycket eller för litet.

»Jag innesluter här,» akref ben, »en tiopuuds

sedel för att hjelpa dig. Jag står i begrepp

att resa utrikes, men måste vid detta tillfälle

reda mig utan kammarjungfru. Jag kommer att

resa genom Bryssel; om derför dn har någon

ting du önskar säga mig eller bedja mig om,

så skrif till mig noder adress Bryssel, post

Testant, ooh inom sex månader hoppas jag hafva

fått ditt bref. Jag vantar med säkerhet bref

från dig. Tro ej, att jag glömt dig coh dina

trogna tjenster, ehuru jag för ögonblioket ej är

i tillfälle att bedja dig komma till mig, men

baf blott tålamod.»

Det etod ingen adress i brefvet, detta ensamt

var mystiskt. Om lady Harry var i London,

ooh brefvet var ja afsändt från London, hvar

för kunde hon ej gifva sin adrese? Ooh örn

hoD vore utomlands, hvaiför skulle boo då dölja

ein adress? I alla händeleer, hvarför skulle hon

vara utan kammarjungfru, hon som alltid förr

haft sin kammarjungfru, hon eom eå väl behöfde

en kammarjungfru? Hon kunde omöjligen reda

sig på egen hand. .Hvad beträffade Iris

’

upp

drag i London och hennes del i bedrägeriet,

anade naturligtvis Fanny ingenting ooh miss

tänkte ej heller någonting.

Åter tog Fanny ein tillflykt till den enda vän

hon egde, rars Vimpany, till hvilken hon Bände

lady Harrys bref ooh bad henne omtala allt för

mr Monntjoy.

»Han har blifvit eå mycket starkare,» skref

rars Vimpany till svar, »så att jag snart skall

kunna säga honom allt. Låtom oss ej br&deka.

Låtom ose ej göra någonting, sorn kan oroa

henne. Men jag för min del är öfveitygad om,

göt det. Utan Fannye vittnesmål kan ingenting

bevisas eller mieetänkas.»

»Hvad vet Iris om Baken?»

»Jag tror ej bon vet något om mordet. Lägg

märke till häudeleernas datum. Få Onsdagen

afskedade8 Fanny; på Toredagen återvände hon

i smyg ooh biet vittoe till mordet. Det var på

Torsdagsmorgonen, eom lady Harry reste till

Victoria stationen, då bon, sorn vi förmoda ooh

som jag alltjemt tror, återvände till Passy. Lör

dsgeu var Fanny åter i Passy. Då var villaa

öde ooh tom. Man sade henoe då, att Oxbye

hade lemnat villan, att hennes matmoder ej varit

der, utan reste i Sekweiz, derför att man ville

ha benne nr vägen. Jag drar häraf den slut

satsen, att lady Harry genast vid ein ankomst

fördes bort af maonen, kanske till och med un

der natten, och att h)n ej fick veta något om

mordet.»

»Nej, nej, hon kan ej veta något derom. Det

åtminstone ha de ej vägat säga henne. Men

hvad vet hon örn allt det öfriga? Hur mycket

är hon inblandad i bedrägeriet? Mrs Vimpany,

jag återvänder till London i qväll; vi resa med

Dattäget. Jag känner mig fnllXomligt stark nog.»

Jag började detta brefvet i Skotland, jag slutar

det i London.

Vi äro återkomna till hufvudetadeu. Koln

till oss genast på hotellet.»

Allteå bade de nu en man att rådgöra med.

För den enda gången var Fanny tacksam öfver,

att mannen blifvit skapad. Bo qvinno må vara

hur stor misantrop sorn helst, så inträffar det

kommer att åtgå tre månader, innan Baken blir

klar, men sorn jag redan haft den äran alt aäga,

kan mylady draga vexlar på oss.»

»År Di förvissad om att bolaget betalar?»

»Fullkomligt. Hvarför skull de det ej? Do

måste betala.»

»Jo, jag tänkte, att en så stor sunarna kanske

inte .. .»

»Bästa mylady,» sade den gamle herrn noll

ett värdigt småleende, »femton tusen pund är

ej hvad vi kalla un stor eumina pengar. Oer

asenranebolaget skulle vägra att betala en laglig

fordran, så ekulle det i samma stund vara dödt,

absolut dödt. Hela dess existens beror på att

det utbetalar de rättmätiga fordringar man kan

hafva på detsamma. Sedan dödsattesten in

kommit, återstår för bolaget endast att utbetala

aseuransen till behörig person, det vill i detta

fall eäga till mig, såeom ert ombnd.»

»Ja, ja, jag förstår, men jag tänkte att, då

min man dött ntrikes, det kunde uppstå någon

svårighet.»

»Det skulle kunnat vara fallet, om han dött i

Central-Afrika, men hau dog i en förstad till

Paris, noder fransk lag, hvilken i sådant af

seende är strängare ooh noggrannare än vår

egen. Vi ha tidningarna och doktorns intyg.

Vi ha dessutom eo fotografi af den olycklige

auge mannen, der han ligger på sitt dödsläger

— detta var en god idé, ooh det är förvånande

likt — solen kan ej bedraga — vi ha ookeå ea

fotografi af den nyligen uppresta grBfvården.

Blind kärlek. li. 27

Sida 2

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Måndagen den 27 Oktober 1890.

Norrköping den 27 Okt.

Försvarsfrågan.

Från Stockholm skrifves till osb i går:

I <let under vexlande regeringssystem på

liögsta ort alltid väl betrodda Stockholms

Dagblad har nyss förekommit en uppsats i

härordningsfrågan, hvilken uppsats, nied

hur försigtiga vändningar den än rör sig,

dock innehåller upplysningar och antyd

ningar af den märkliga beskaffenhet, att det

torde kännas såsom en pligt för den foster

ländska pressen att dermed något syssel

sätta sig. Man brukar ta!a

örn »försöks

ballonger» i det politiska. Ar uppsatsen i

fråga en sådan ballong, hvarpå alla tecken

tyda, så är derom intet ondt att säga.

Tvärtom har man då, fastän på försigtiga

ste vis, efterkommit en i åtskilliga blad

uttalad önskan, att regeringen skulle låta i

tid komma till allmänhetens kännedom nå

gra upplysningar rörande det länge omta

lade och ifrigt motsedda härordningsför

slaget.

Det förslag, som »om möjligt» kommer

att föreläggas nästa riksdag, blir bvgdt på

den allmänna värnepligtens grund, antag

ligen i förening med värfning, derom lär

knappast tvifvel råda. Det säges nämligen

vara »en ejelfklar sak», »att den nuvarande

regeringen icke skulle genom utgången utaf

krigsministerns förslag till kavalleriets om

organisation låta sig afskräckas från vidare

arbete på försvarsfrågans lösning». Detta

förslag gick som bekant ut på det indelta

kavalleriets sättande på vakans och rönte

eå obetydliga sympatier inom riksdagen,

att man hade hoppats att indelningsverket

icke så snart ånyo skrälle blifva utsatt för

sådana försök till dess »omorganisation»,

sorn gå ut på dess upphäfvande. Det he

ter vidare i den på tal varande uppsatsen:

»Örn det under arbete varande förslaget är

bygdt på allmän värnepligt, hvilket mångå

försvarsvänner naturligtvis helst skulle ön

ska» o. s. v. Påpekningen örn hvad »många

försvarsvänner helst skulle önska» är tydlig

nog, för att man skall utan risk af misstag

kunna stanna vid det antagandet, att det

är ett värnepligtsförelag som kommer. Detta

vinner ytterligare i sannolikhet derigenom,

att den väl underrättad© tidningens uppsats

egentligen går ut på ett försvar för en, så

som man håller före, oundviklig konseqvens

af värnepligtssystemet, hvilken man icke

utan skäl fruktar skola stöta på ifrigt mot

stånd och mot hvilken redan, i anledning

af rykten om hvad som komma skulle, be

stämda uttalanden förekommit i pressen,

nämligen lottningen.

Tidningen förklarar sig hafva »mycket

svårt för att inse, hur man», i fall försva

ret bygges på allmän värnepligt, »skall kunna

undgå att på ett eller annat sätt från full

ständig vapenöfning i fredstid undantaga

ett visst antal värnepligtige». Märk: för

att göra lottningen mindre förhatlig heter

det, att man genom densamma undantager

en dei värnepligtige från öfniugar i freds

tid! Det skulle låta mindre bra att säga,

att man utlottar just dem som skola öfvas,

fastän det naturligtvis är sak samma. Vi

dare tillägges det: »Om något annat undan

tag» (än från öfningar i fredstid) »kan det

ju icke vara fråga; ingen svensk man i

värnepligtsåldern får eller kan numera hvar

ken köpa eller lotta sig fri frän skyldigho

ton att i krigstid ställa sitt lif till fosterlandets

tjenst». Konklusionen blir derför enligt

Stockholms Dagblad: »Om någon blodslott

ning» — såsom det afskräckande slagordet

lyder —, bör det således alls icke kunna

blifva tal».

Emot detta resonnemang kan dock åt

skilligt invändas. Det är tydligt, att det

blir de mest eller de uteslutande Öfvede,

som få gå ut, när det gäller, och att de un

der fredstid ofullständigt eller alls icke öf

vade knappast hinna tagas i anspråk förrän

kriget redan är förbi. Lottningen skall der

för faktiskt komma att afgöra hvilka det

egentligen blir, som skola kläda blodig

skjorta för fosterlandet. Utan att gilla or

det »blodslottning», sorn nästan tyckes tyda

på en omanlig räddhåga, har man derför

svårt att finna Stockholms Dagblads försvar

för sjelfva saken fullt lyckadt. Ar det nö

digt att anlita lottningen, må man då icke

skygga tillbaka för att erkänna hvad den

verkligen innebär! Inga offer äro för stora,

nar de göras för fosterlandet, äfven om de

skulle utkräfvas olika.

Mot lottningen, örn den icke kan und

vikae, får försvarsvännen sålunda icke upp

träda. Men att den är nödvändig, det är

derpå som mångå tvifla.

Och dessutom: fördomen mot lottniDgen

är så allmän och så djupt rotad bland vårt

folk, att det säkert skall visa sig omöjligt

att bortarbeta den annat än på en mycket

lång tid, så lång att frågan om försvaret

icke under densamma kan vänta på sin lös

ning.

Förut har man kuCDät anmärka hos

vederbörande en allt för stor

för meningar, som icke haft sina rötter ute

slutande i ett patriotiskt sinnelag och deraf

hörande offervillighet. Men ett motsatt till

vägagående är icke heller att prisa. Påför

liand dömdt till undergång har det ssgts, att

hvarje på lottning grundadt härordningsför

slag är, och äfven af dem, som icke vilja

afskräcka med olycksprofetior, torde flertalet

bekänna sig till den åsigten. Det måste

derför betraktas såsom föga tillrådligt att

nu framkomma med ett förslag, som genom

lottningens impopularitet skall gifva farliga

vapen i händerna på många, som icke öppet

våga visa sia liknöjdhet för försvaret. Nå

got annat än lottningen måste utfinnas, om

man vill vinna något. Ju längre man upp

skjuter med den stora frågans lösning, desto

svårare blir den, och en snar lösning kan

icke åstadkommas på det sätt som nu an

tydts att vederbörande önska. Så ser

situationen ut, om man icke för önsknin

garna glömmer möjligheterna.

I fall utrymmet medgåfve, skulle åtskil

ligt annat än det anförda kunna sägas mot

Stockholms Dagblads resonnemang. Här

må endast påpekas det ohållbara i ett så

dant påstående, som att man genom lottning

kan »befria dorn, som man bäst kan und

vara eller sorn sjelfva bättre behöfvas, un

der fredstid, i andra värf». Lottningen är

blind och gör icke sådan skilnad på folk

Vädjandet till protektionisterna såsom fram

för andra pligtiga att af månhot om närin

garna acceptera lottningssystemet förefaller

föga lämpligt och lär nog blifva utan re

sultat.

Af det sorn här yttrats framgår, att man

bör för den stora sakens framgång önska

att vederbörande öfvergifva sina pla

ner att basera försvaret på något, som minst

af allt är folkligt. Det heter i den citerade

tidningen, att »många modifikationer» i det

väntade härordningsförslaget ännu kunna

förekomma. För att dess framgång icke

från början skall äfventyras är det nödigt,

att upphofsmännen få ögonen öppna för

den vigtigaste modifikationen, som är: ingen

lottning!

Minimi- och max i mi-tem lier at ti

ren i Norrköping linder det sistför

flutna dygnet. Förliden natt visado

termometern lägst 1 grad — och under

den förflutna dagen högst 6 grader -J

Musikaliska sällskapet. Första all

männa sammanträdet för vintern med så

väl aktiva som passiva medlemmar eger

rum nästa Onsdag, dervid såDg- och mu

siknummer utföras. Direktör A. Löfvén

har benäget lofvet att tillsvidare leda sång

öfningarna inom sällskapet.

Norrköpings Segelsällskap hade

ordinarie höstsammanträde förliden Lördags

afton å lotskontoret härstädes. Dervid ut

sågos till revisorer att granska styrelsens

förvaltning af sällskapets angelägenheter

under det senaste räkenskapsårei: körsnären

A. Andersson och bokhållaren A. Nordqvist

samt till dessas suppleanter: bokhållarno

Alb. Westerholm och Baltzar Schubert. Be

träffande det från förra sammanträdet hvi

lande ärendet örn byggande af en båt för

sällskapets räkning beslöts, att en dylik

skulle byggas utan hvalf (snipform), hvartill

lämpliga ritniDgar skola införskaffas, och

kommer sedan båten att bland sällskapets

ledamöter bortauktioneras. Bland de rit

ningar å båtar, som inlemnats, beslöt man

sig för ofvannämda modell. Att justera

dagens protokoll utsågos: lotskaptenen E.

Smith och bokhållaren Alg. Ericsson.

Å Arbetareföreningens teater åter

uppfördes i går afton inför nära fullt hus

och under lika lifligt bifall sorn förut, den

historiska drsmen »Gustaf Etikson Wasa».

— Om Söndag torde F. Hedbergs skåde

spel »Dagen gryr», hvars hufvudperson äf

ven är »Gustaf Wasa», gå öfver denna tea

ters scen för första gången.

f tider lo knap p g ift. (Fran .ö eleon -

logieke centraianstanen ; Stockhohn i dag):

Gårdagens oväderehvirfvel betäcker hela

Skandinavien, Finland och Nordtyskland;

centrum omkring Hernösand. Frisk nord

vest i Nordsjön, vest eller syd i Östersjön.

Stark nederbörd i Norrland.

Utsigter: Regn eller snö i nona Sverige;

eljest vexlande himmel med regnskurar och

sydlig till vestlig vind.

Tjenste

folks

flyttning en lärer denna

gång varit betydligt mindre omfattande än

de föregående åren. Antalet tjenstefolk,

som trafikerat jernvägen de senaste dagarne,

uppgifves nämligen hafva icke så litet under

stigit tamina antal under senare åren.

Missionsmöte har under de båda sist

förflutna dagarne hållits uti Immanuelskyr

kan. Mötet öppnades på Lördagseftermid

dagen kl. 4 med uppbyggelsetal af redak

tören för tidningen »Sanningsvittnet» C.

Boberg och predikanten F. Hansson, hvar

efter do församlade förflyttade sig lill kyr

kans nedre salar, der försäljning af syför

eningsarbeten äfvensom andra för missionens

befrämjande skänkta gåfvor var anordnad.

Denna försäljning fortgick sedermera under

ett ytterligare stort tillopp af menniskor

frampå aftonen, dels under hand till varorna

åsätta pri:,

fiel» auktionsmessigt med sådana

saker, som lämpade sig derför. Förfrisk

ningar af kaffe, konditorivaror och frukt

serverades vid särskilda bord inom lokalen.

Sång och musik utfördes omvexlande under

aftonens lopp.

På Söndagen höllos predikningar på för

middagen af hrr Hansson och Boberg och

på eftermiddagen af Boberg, Lundmark,

Klint och Hansson, hvarvid en stor åhörare

skara var tillstädes, Mötet afslöts i dag

på förmiddagen med predikan af Hansson.

Stormig resa. Ångfartyget Ulfåsa,

som fqr några dagar sedan anlände hit från

Riga, hur derunder haft att utstå svår storm,

som åstadkommit åtskilliga skador på far

tyget. Så blefvo plåtar lösslitna (fartyget

är af trä, plåtbeklädt), rörledningen skadad

o. s. v. Sjöförklaring härom hade i dag

till rådhusrätten ingifvits. Fartyget har in

tagits i härvarande skeppsdocka för repara

tion och der besigtigats.

Milit är

för eningen inom 2:ara mili

tärdistriktet har sammanträde här i staden

Måndagen den 1 instundande Decomber

(Oskarsdagen) kl. 10 förmiddagen. Program

för sammanträdet, uppgift å föredrag, som

kommer att hållas, m. m. öfversänaes fram

deles till föreningens ledamöter.

jDubbelbröllop firades förliden gårdags

afton i goodtemplarnos ordenslokal vid garf

varegotan. Festen, sorn var anordnad af

logen Nornan, bar en högtidlig prägel, och

lokalen var vackert dekorerad med standar,

flaggor, vimplar och grönt. De 2:ne par,

som nu ingingo äktenskap, voro: fabriks

arbetaren Harry Karlsson och Amanda

Samuelsson samt stenarbetaren John Jans

son och Lotten Karlsson, alla tillhörande of

vannämde loge. Under musik intågade de

båda brudparen, åtföljda af marskalkar och

brudtärnor. Psalmen 124, l:sta versen, af

sjöngs nu, hvarefter vigseln förrättades af

komminister Häggström, som höll ett tal till

de nyvigda. Den högtidliga akten afslöts

med afsjungande af psalmen 141, 12:te v.

Predikanten L,undmark höll derefter ett före

drag.. Härefter serverades kaffe och té.

Talarstolen intogs nu af vaktmästaren Oskar

Engström, som äfvenledes höll ett tal till

bröllopsparen och afelöt detsamma med till

önskan om lycka och välsignelse för dem i

all framtid. Under festen utfördes åtskilliga

musiknummer af musiksextetten Verdandi.

öfver 400 personer bevistade festen. Efter

densammas slut vunno 7 personer inträde i

orden.

En husbonde, som koni i finkan.

En landtbo, som i Lördags var i staden för

att skaffa sig en tjenare, hvilket äfven lyc

kades, förskaffade sig dervid en så bastant

»florshufva», att han i fyllan och villan icke

visste hvad han gjorde, utan tog sig det

orådet föro att, då han passerade Tyska

torget, annektera ett par skor från en af

skohandlarne derstädes. Hans tilltag mäik

tes dock genast och han måste återlemna

hvad han tillegnat sig, men blef på samma

gång så bråkig, att tillstädeskommen polis

måste taga hand örn honom och sätta ho

nom i finkan, der han fick sofva ruset af

sig.

Vikbolandets telefonnät. Sistlidna

Lördag öppnades en telefonledning från

Norrköping till Styrestads skolhus, hvarest

cn vanlig apparat för tillfället är uppsatt,

till dess vcxelapparat hinner anlända, då

ledningar komma att anbringas till ett tio

tal abonnenter der i orten.

Beträffande nätet i öfrigt har Vikbolands

telefonförening å i dessa dagar

'hållen för

eningsstämma beslutat inköpa den 3 år gamla

ledningen emellan Kuddby och Ö. Husby

centralstationer på 10 års afbetalning. Denna

vigtiga föreningslänk emellan telefonnäten

i Björkekinds och östkinds härader har

förut tillhört den numera upplösta Kuddby

telefonförening.

Östergötlands Dagblad blir — med

delas oss i dag från Stockholm — namnet

på den nya dagliga och frihandelsvänliga

tidningen i Linköping, Till redaktör lär

vara bestämd hr Walfrid Södergren, sedan

början af 1886 medlem af Stockholms Dag

blads redaktion

Ilykte. En meddelare till åtskilliga

landsortstidningar omnämner ett gängse

rykte, att ecklesiastikministern statsrådet

G. Wennerberg skulle komma att afgå samt

att hans plats skulle intagas af lektorn vid

Stockholms Norra latinläroverk, ledamoten

af riksdagens l:sta kammare G. F. Gill

jam.

Att lektor G. skulle varit ifrågasatt till

det omhandlade vigtiga uppdraget är, som

bekant, gammalt nytt. Han lärer emeller

tid vid föregående tillfällen afböjt förtro

endet.

Lysningar till äktenskap. Följande

lysningar till äktenskap afkunnades för l:sta

gången i går:

Inom S:t Olai församling:

Arbetaren Johan Herman Andersson och Hedvig

Katarina From.

— Filaren Axel Leonard Anders

son från Ö. Eneby och Albertina Wilhelmina Pe

tersson.

Inom Norra församlingen:

Snickeriarbetaren Oskar Fredrik Hjalmar Nilsson

Qch Emma Kristina Andersson.

— Rörarbetaren Gu¬

staf Wilhelm Strömvall och Henrietta Lovisa An

dersson.

— Arbetaren Adolf Hjalmar Pettersson och

Anna Matilda Andersdotter.

Inom Hedvigs församling:

Kusken Karl Gustaf Nilsson från Krokek och

Hiida Maria Karlsson.

Earmaceutniöte med Östergötlands

farmace.uter kommer att hållas Söndagen

dan 2 November i Linköping, hvarvid åt

skilliga för kåren vigtiga frågor komma att

diskuteras. Inbjudarne till mötet äro: inne

hafvaren af apoteket Kronan i Linköping

herr Conrad Pettersson samt herrar Wilh.

Wahlqvist från apoteket Vasen i Linköping

och C. A. Lagerblad från apoteket Östgöta

Lejon i Norrköping.

Förordnande. Sedan häradsskrifvaren

P. G. Sjövall den 24 dennes erhållit sökt

afsked, har kon:s befh:da förordnat lands

kontoristen Carl Ek att tillsvidare och in

till dess annorlunda förordnas bestrida hä

radeskrifvaretjensten i Lysings, Dals och

Aska härads fögderi.

Allmänningarna. Delegarne i Åkerbo

härads allmänningar sammanträdde genom

socknevis utsedde ombud å häradets tings

ställe i Linköping den 20 dennes.

Dervid förrättades följande val: Till leda

möter i allmänning sety rehen: hemmansega

ren C. A. Carlsson i Teljestad, nämdeman

nen Johan Svensson i Skafvestad, f. riks

dagsledamoten Äng. Petersson på Tuna, landt

brukaren Johan Hydén i Sviestad samt landt

brukaren Verner Carlsson i Mörtlösa; och

utsågos bland dessa till ordförande hr Aug.

Petersson och till vice ordförande hr C. A.

Carlsson; till styrelsesuppleanter: hemmans

egaren C. A. Andersson i Sqvälinge, nämde

mannen I. M. Larsson i Elfvestad, f. härads

domaren L. G. Larsson i Tägneby, f. hä

radsdomaren J. Johansson i Mörby och

arrendatorn And. Jakobsson i Torfvinge.

Till revisorer: Hemmansegaren Nils Jo

han Carlsson i Handskestad, godsegaren

Wilh. Heyman på Idingstad och hemmans

egaren P. A. Pettersson i Bjärby; samt till

dessas suppleanter: landtbrukarne Carl Lied

berg i Bjärby och Carl Brogren i Distorp

samt nämdemannen C. A. Ren i Ränne

fjella.

Sedan smärre, mindre afeevärda anmärk

ningar af revisorerna rörande ersättning till

skogvaktarne Lundblad och Gredin m. m.

blifvit diskuterade, beviljades styrelsen full

ständig ansvarsfrihet för eistförfiutna räken-

Afskedsmiddag för generalmajoren C.

A. M. Lagerfelt gais i Lördags kl. 4 e. m.

å Stora hotellet i Linköping af första lif

gren adierregementets officerskår och civil

militära personal, hvilka nästan mangrant

infunnit sig från när och fjerran. I salen

var bakom generalmajor Lagerfelts plats vid

middagsbordet en vacker dekoration i gult

och blått med det Lagerfeltska vapnet, om

gifvet af regementets fanor, anordnad. He

dersgästens skål föreslogs af öfverstelöjtnan

ten Åstrand, som i högstämda ordalag tol

kado de känslor, som i afskedets stund

trängde sig på alla dem, hvilka under gene

ralmajor Lagerfelts 43-åriga tjenstetid stått

i beröring med honom. Derefter uppläste

fältläkaren C. M. Appelberg följande verser:

Hvi dväljes vemod i kamraters rund,

Hvi skönjas moln på eljest solig panna?

Hvi vill ej skämtets fé i laget stanna

Som torr på Malmen mången högtidsstund?

Hvarför är glädjen icke bland osa gäst,

Hvi skimrar blicken dyster hos så mången?

löj något svar behöfves denna gången —

Yi samlats ju i dag till afskedsfest.

Vid Blutadt värf den främste bland oss går —

Går bort ifrån sitt kära regemente,

Som han så troget och Bå nitiskt ljente

I minnesrika 3 och 40 år.

Befälet tog han med förtjenstens rätt,

Som städse parad var med duglighetens,

Med goda hjertats och humanitetens —

Så var vår ädle chefs regeringssätt.

I trogna hjertan gömma vi hans bild:

I tjenstens allvar af dess pligter bunden,

Men då tillika blid i bjertegrunden,

Så vänfast sorn kamrat, som förman mild.

Och länge skall bans minne lefva än

Inom det regemente honom vördar,

Hvars tack och varma kärlek nu han Bkördar

För hvad han varit som dess chef och vän.

Allt hvad som lifvets höst kan ega sällt,

En fridfull lefnadsqväll med rosig dager,

En hvila ljuf på väl förvärfvad lager

Yi önska vördad chef, vår Lagerfelt.

På de för generalmajor Lagerfelt sålunda

utbrogta skålarna, hvilka efterföljdes af ett

»lefve generalmajor Lagerfelt!» samt ett två

faldigt hurrarop, svarade denne i ett längre

varmbjertadt tal, hvari han tackade för den

tid han stått sorn chef för regementet och

tillönskade alla dess medlemmar lycka och

välgång för framtiden. Taffelmusik utför

des af regementets musikkår. Den ange

näma festen fortgick till midnatt.

Upplag af eldfarliga oljor. Han

delsfirman Krook, Åhrberg <& Komp. i Stock

holm har erhållit kon:s befh:des tillstånd

att vid Nyqvarn på Linköpings stads om

råde få hålla upplag af eldfarliga oljor till

myckenhet af på en gång högst 90,000 liter.

Den familjekonsert, som i går kl.

Va 5 e. m. gafs i Centralhotellets konsert

salong, var mycket talrikt besökt. Fru Moe

skördade sorn vanligt det lifligaste bifall för

sin vackra sår g.

Ledig tjenst. Hätadsskrifvnretjensten

i Lysings, Dals och Aska härads fögderi är

anslagen ledig och får hos vederbörande

sökas inom femtiosex dagar från den 24

dennes.

Officersexamen å Karlberg fort

sattes i dag Måndag den 27 Oktober, då

följande elever godkändes, nämligen ser

geanterna vid:

Svea lifgarde: C. A. F. A. Ehrensvärd, E.

H. L. Adlerstråle och J. E. Toll; andra lifgar

det: K. A. Norman; lifregemontots dragonkår:

C. L. von Rosen och T. Bielke; lifregementets

husarkår: J. R. Bäckström; andra lifgrenadier

regementet: E. E. Ros, A. G. A:son Sjögreen

och A. R. Muntzing; kronprinsens husarrege

mente: C. L. H. Rosencrantz; Vestgöta rege

ment c; A. G. A. Leijonhufvud, G. Y. H. von

Hall och R. T. Berg; Smålands gronadierkår:

G. A. Stälhamiuar; Uplands regemente: N. J.

Ch. V. Rosenblad och H. R. Brenguier; Skara

borgs regemente: R. U. H. Croneborg, E. A.

Rundeberg, J. G. A. af Jochnick och R. H.

Söderberg; Dalregementet: C. H. Nordin; Elfs

borgs regemente: G. G. Erasmie; Veetgötadals

regemente: J. E. Schmidt och A. W. Noréu;

Bohusläns regemente: C. H. E. Åkerhielm och

H. Lilliehöök; Vermlands regemente: A. F. Fri

sell och G. V. Falk; Jemtlands fältjägarekår:

A. Hultin och C. Mossberg; södra skånska in

fanteriregementet: N. A. F. Lundgren; Hallands

bataljon G. A. H. Petri samt Blekinge bataljon:

S. A. V. C:son Schmitterlöw.

Statsrevisorerna ankommo till Vad

stena med extratåg från Omberg i Lördags

afton och besökte under Söndagen hospi

talet och döfstumskolan samt afresto med

nattåget till Stockholm. Ordförande i revi

sionen är grefve Posse och v. ordf. Nils

Pehrsson i Runtorp; som sekreterare fungerar

häradshöfding J. Stuart.

Emigrationen till främmande verlds

del härifrån riket är under detta års tredje

qvartal något större- än förlidet år för samma

qvartal och har uppgått till 6.493 personer

mot 5,486 personer förra året. Härtill komma

2,778 personer llän annat land än Sverige,

hvilka under tredje qvartalet i år emigre

rat här öfver riket. Under årets tre för

flutna qvartal hafva 21,906 svenskar och

6,796 utländingar här öfver riket begifvit

sig till främmande verldsdel. Häraf kom

mer Elfsborgs län främst mod 2,309 perso

ner, dernäst Skaraborgs län med 1,841 samt

i tredje rummet Östergötlands län med 1,633.

Under samma tidsperiod förlidet år upp

gick emigrationen till 21,171 svenskar och

6,530 personer från andra länder.

Prins Oscar Bernadotte är —- upp

lyser G. H. T.

— ingalunda uppförd i röst

längden på grund af beskattad iukomst af kapi

tal allena; han är det äfven såsom fastighets

egare och löntagare. Hirn åtnjuter nämligen dag

aflöning under tjoustgöring i land, uppgående

för år 1889 till kr. 1,211. Och han är upp

taxerad sorn egare af fastighet af 30,000 kro

nors värde, hvartill kommer, som kändt, inkomst

af kapital 46,187 kr. Såsom löntagare är prins

Bernadotte uppförd i den uppgift, sorn flottans

räkenskapskontor ingifvit till taxeringskornitén.

Om den nya komitén för gransk

ning af bevillningsförordningen lä

ses i Lördagens Posttidning: Med »tseende

derå att erfarenheten vid handläggningen af

taxeringsmål synts ådagalägga, hvad jemväl blif

vit vid flera tillfällen inom riksdagen framhållet,

att nuvarande sätt för beskattning af den in

komst, som vinnes genom afvarkning af skog,

med eller utan sammanhang af sågverks- eller

annan förädlingsrörelse, i åtskilliga afseenden

är förenadt med väsentliga oegentligheter, har

kongl. maj:t den 24 i denna månad tillsatt en

komité med uppdrag att afgifva förslag till än

dringar i gällande förordning angående bevill

ning af fast egendom samt af inkomst i syfte

att åvägabringa en mera tillfredsställande ord

ning i berörda afseende, hvilken komité jemväl

skall ega att, efter närmare auvi-suing af chefen

för finansdepartementet, inkomma mod yttrande

rörande behöfligheten af ändringar i vissa andra

delar af nämda förordning samt att afgifva de

förslag, sorn deraf kunna påkallas. Till ord

förande i denna komité har kongl. maj:t för

ordnat landshöfdingen i Yesternorrlands län B.

T. G. Ryding samt till ledamöter i komitén

kammarrättsrådet E. J. Biörck och grosshand

laren J. S. Axeli.

Assur er ade försändelser frän riks

banken. I Posttidningen läses: I afseende

å dylika hafva i flere tidningar förekommit upp

gifter, af hvilka skulle kunna uppstå den orik

tiga föreställningen, att riksbankens hufvud- och

afdeluingskontor vid värdeförsändelser till ut

landet assurerat blott mindre delar af sända

belopp. Rätta förhållandet är, att under någon

tid slörre delen af det vid hvarje tillfälle re

mitterade beloppet försäkrats i det välkända bo

laget »InternationaUr Verbund zur Trsnsport

VersicheruDg von Post- und Eisenbahn-Werth

Sendungen». Detta bolags afgifter äro nämligen

i allmänbot betydligt lägre än de af svenska

postverket bestämda, ja, uppgå i vissa fall till

knappt */3 af dessa, hvartill kommer, att svenska

postverket för värdeföraändelsor till vissa län

der icke beviljar assurans lill de höga bolopp,

som ej sällan ifrågakomma. För försäkring i

Interuatioualer Verbund är emellertid den be

stämmelse gällande, att visst belopp eller viss

mindre del af hela värdet skall vara försäkrad

i vederbörande postverk, hvars ansvarighet i

sådant fall naturligtvis icke sträcker sig utöfver

denna del. Försäkringar på dylikt sätt, mot

hvilka vid somliga postkontor ingen anmärkning

gjorts, hafva dock nyligen mött hinder från

svenska pestverketa sida, vid hvilket för

hållande bankofnllaäktige måst åtminstone för

närvara:.de afstå från att begagna sig af de

samma.

Gutenbergska stiftelsens SO-ärs-

jubileum firades, skrifves från Stockholm i

Stockh. Dgbld, i Lördags afton mod en ani

merad fest i Hötel Continental. Vid 8-tiden

började i stora salen samlas en högtidsklädd

skara. Deltagarnes antal uppgick till omkring

200. Bland de närvarande märktes hufvud

redaktörerna för de stora dagliga tidningarna,

åtskilliga boktryckare och bokförläggare samt

en mängd af stiftelsens gynnare och vänner.

Vid fondväggen midt för ingången var talare

stolen upprest och de»ofvanför hide anb-agts

en flaggomgifven skölddekoration, hvarpå lästes

inskriptionen: Gutenbergska stiftelsen 1840—90.

Festen inleddes dermed att Typografiska för

eningens sångkör afsjöng Wennerbergs »Hör oss

Svea!» Derpå uppträdde en af föreningens stif

tare förre faktorn å Aftonbladets tryckeri hr

C. G. Flodman i talarestolsn och lemnade en

redogörelse för stiftelsens tillkomst och utveck

ling under det gångna halfseklet.

Sedan hr Flodman slutat sin redogörelse

uppstämde sångkören »Stå stark du ljusets rid

darvakt!» Faktorn å Beckmans tryckeri hr C. F.

Bernström uppläste sedan ett af honom med an

ledning af dagens betydelse författadt högstämdt

qväde. Sångarne läto derpå höra »Vårt land»

ooh »Muntra musikanter» och festens officiella

del var härmed afBlutad.

Härpå serverades supé i stora salen. Efter

dess slut tågade festdeltagarne under sång in i

lilla salen och smårummen, der kafle intogs.

Sedan här en stund fördrifvits uuder angenämt

samspråk, samlades man äter i stora salen, der

bålarna voro framsatta. Faktorn å Stockholms

Dagblads tryckeri hr C. O. Lundin öppnade

skslarnas rad med ett tal för Gutenbergska stif

telsen. Härpå följde ett med lifligt bifall mot

taget anförande af bibliotekarien Harald Wiesel

gren, sorn på sitt vanliga humoristiska och väl

taliga sätt skildrade boktryckerikonstens väl

signelser i stort och önskade välgång åt vår

Gutenbergska stiftelse. Hr C. G. Flodman ta

lade för de bokförläggare och boktryckare, som

visat sitt intresse för föreningen. Få denna

skål svarade boktryckaren I. Hieggström, som

äfvenledes betonade, att endast enighot och för

troendefullt samarbete mellan arbetare och arbets

gifvaro kunde skapa lycka och frid i samhället.

Typografen J. E. Graf tal»de för de inbjudna

gästerna och faktor Bernström för stiftelsens

förvaltning och bragte åter en hyllningsgärd åt

hr C. Laurin. Mellan talen läto sångarne fli

tigt höra sig, och festen ptgick på delta sätt

under den kordislaste stämning till långt in på

natten. ,

Kristliga föreningen af unge män

hade, ekrifves från Stockholm i Stockh. Dgbld,

i Lördags afton måtiadesatnqvåm, hvilket var

besökt af omkring 400 personer.

Samqvämet började med ett föredrag af kap

ten E. Melander öfver »Orsakerna till vårt se

naste krig med Ryssland». Härefter följde in

vigningen af den nya lokalen, hvarvid gross

handlaren P. Graham hade ett kort anförande

Åtskilliga sångnummer, »Värfningen» och »Sol

datgossen», utfördea solo af tvänne kända Up

salasångaro och framka lade det lifligaste bifall

En animerad supé med omkring 300 kuvert in

togs derpå i föreningens gyim astiksal, och un

der densamma utfördes synnerligen vacker qvar

tettsång. Sedan begaf man sig upp i den nya

våningen, eoui gonom en spiraltrappa står i

förbindelse med den gamla lokalen. Här äro

till föreningens disposition uppAtna ytterligare

5 turn, afsedda till stmmsnträden, lektioner och

diskussioner i ökadt omfång. Ett af rummen

kommer att användas till matsal, och dessutom

är ett kök inredt för utvidgendc af matserve

ringen o m qvällarne. Kand. Fries höll nu ett

anförande ö fver ämnet »Vår närmaste uppgift».

Kand. Fries’ anförande belsades med starka

applåder, hvarpå följde instrumentalqvartett af

Ravina och duett af ofvannämda Upealaeångare.

Samqvämet afslöts vid */, 11-tiden med afton

bön af major H. A. v. Koch.

Götiska förbundet i Göteborg har stalt

B'g i spetsen för bildaudet af en försvarsför

ening i Göteborg.

Maskinutställningen vid stureplanen i

Stockholm besöktes i Lördags af småprinsarne.

Testamente. Till Grapeska sjukhemmet i

Gefle har afl. torghandlerskan Elisabet Kindvall

testamenterat 5,000 kr. för en frisäug, omtalar

-P.

Pressen. Nyköpings stads ooh laus tid

ning har på grund af ekonomiska svårigheter

uödgats upphöra att utkomma. Tidningen har

varit redigerad i liberal och frihandelBvänlig

anda.

Tvifvel? Bästa mylady, det kan ej uppstå mer

tvifvel örn er mans död, än örn han legat be

grafven i familjegrafven. Örn något dessutom

skulle skingra alla misstankar, är det att ingen

utom di sjelf har någon fördel af bans död.

Om, å andra sidan, han varit i händerna på

personer, sorn kunnat hafva skäl att önska hnna

död, akulle man möjligen kunnat misstänka att

det varit någon intrig med, detta skulle då

hafva blifvit något som rört polisen och ej

aosuransbolaget.»

»Jaså, det gläder mig att böra, att det ej blir

något bråk. Jag bar sjelf ingen erfarenhet af

affärer ooh jag trodde, att. . .»

»Nej, nej, mylady behöfver ej tänka på nå

got sådant. Dessutom bar jag redan underrättat

bolagets direktör örn saken. Han uttryokte visser

ligen ett tvifvel angående sjelfva dödsorsaken,

ty lungsot är just inte i er mane familj, men

hvad lord Herry beträffar, ja, så bar hBn fört

ett lif — ja, hvad ska’ jag säga, ett mycket

ansträngande lif.»

Han plägade uttrycka sig helt annorlunda i

följande ordalag:

»Lord Harry Norland lefde undan vildt. Han

tvekade ej för någonting; mig förundrar det

blott, att ban lefvat så länge. Jag skulle ej

varit förvånad, örn man sagt mig, att ban dött

af alla ejakdomar i verlden. Galopperande long

sot var väl det minsta en sådan karl kunde

ådraga sig.»

Iris gaf lagkarlen sin adress i London, gjorde

»Tag hit papperet!» sede han.

Innan jag gaf honom papperet, sorn låg i min

ficka, visade jag honom en tidning med döds

annonsen.

»Lord Harry dödI» utropade han. »Omöjligt,

då är ju Iris fri!»

»Kanske ni nu är god och läser papperet!»

dag tog upp det ur fiokan, gaf det åt honom

och drog mig tillbaka. Han borde vara ensam,

då ban läste det.

En halftimme senare Återvände jag. Jag fann

honom i ett högst upprördt tillstånd, utan att

han likväl tycktes visa något teoken till svaghet.

»Mrs VimpaDy,» säde han, »detta är förfär

ligt! Det fins intet tvifvel, inte det minsta

tvifvel hoa mig, att inte dansken Oxbye blifvit

begrafven noder namn af lord Harry ooh att

ben blifvit mördad, mördad uppsåtligt oob med

berådt mod af den eländigaste af alla skurkar . . .»

»Af min man,» sade jag.

»Af er man, olyokliga qvinna 1 Hvad be

träffar lord Harrys medbrottslighet i mordet, är

det fullkomligt säkert, att han visste af det,

äfveu örn ban ej gaf sitt samtycke dertill. Store

Gud! Förstår ni? Kan ni fatta hvad de gjort?

Er man ooh Irja’ man kunna blifva anklagade

för mord ooh dömda till en neslig död. Betänk

det blott I»

»Jag bar betänkt det, det vet Gud. Jag tän

ker derpå hvarje dag och hvarje stund; men

kom ihåg, att jag aldrig kommer att säga något,

som anklagar dem, ooh att Fanny aldrig heller

att någonting är på färde, någonting otäckt. Jag

har åter och åter igen läst er redogörelse för

hvad sorn handt. Jag är lika ofvertygad sorn

någonsin ni, att min man och lord Harry hafva

någon fördel af denne senares föregifua död,

mea vi kunna igenting göra. Låtom oss väntat»

Tre dagar derefter skref bon ånyo:

»Det tillfälle, på hvilket jag väntat, har ändt

ligen yppat sig. Mr Mountjoy är, som jag tror,

fällt återstäld. I morgse, då jag såg honom eå

frisk och stark, frågade jag honom, örn jag vå

gade gifva honom ett pappor att genomläsa.

»År det något rörande Iris?» frågade hno.

»Indirekt har det att göra med lady Harry.»

Det dröjde eo stand, innan hail åter talade,

derefter frågade ban, örn det också rörde mili man.

»Det rör hennes man och min,» svarade jag.

Åter förblef han tyst.

Efter en stund såg han åter npp.

»Jag har föresatt mig, att aldrig mer blanda

mig i lady Harry Norlands affärer. Ooh nu

önekar ni, att jag skall läsa detta papper, nirs

Vimpaey.»

»Ja, jag är mycket ifrig att ni skall läsa det

ooh gifva ert T&d angående det.»

»Hvem har skrif vit det?»

»Fanny Mere, lady Harrys kaoimarjnugfru.»

»Örn dot endast är skrifvet för ati bevisa mig,

att hennes husbonde är en skuik, vill jag ej

läsa det,» sade han.

»Icke ene örn ni genom att läsa det vore i

stånd att rädda lady Harry undan en etor olycka?»

invände jag.

honom till viljes ooh lyfte hnndra pund i för

skott bos honom; häraf eäode hon hälften till

mr William Lioville i Löwen, hvarefter bon reste

hem. Nu mäste hon stanna i London till dess

bon lyft aBBuransen.

Sex veckor derefter erhöll hon underrättelse

från sin affärsman, att bolaget bade utbetalat

peDgarne, utgörande 15,000 pund, ooh att dessa

voro deponerade i en bank.

Enligt mannens befallning deponerade hon nu

i banken för William Linvilles räkning 8,000

pund ooh lyfte sjelf 2 000 pund kontant. Der

efter skref hon till doktor Vimpaoy, som var i

Paris, och gjorde sluträkning med honom. Hen

nes verk var nu fullbordadt.

»Det har ej varit några svårigheter alls,» skref

hon till sin man, »ooh inga lär dst bli. Assurans

boleget har redan utbetalat summan. Jag har

deponerat 8,000 pund för William Linvilles räk

ning. Jag hoppas, älskade Harry, att, så framt

doktorn ej börjar plåga oss, hvilket han skall

göra, så snart han gjort af med sina pengar,

så ligger vårt lif klart framför oss. Låt oss,

som jag redan hedt dig örn, resa direkt till

Amerika, der ingen känner dig. Du kaD ju

färga ditt hår ooh låta skägget växa, för att

vara säker på att ej bli igenkänd af någon.

Låt oss lemna hvarje meuuiska och hvarje trakt,

sorn kan påminna oss örn det föiflutna. Kanske

ska’ vi då med tiden återvinna något af den

gamla friden och kanske äfven något af vår

forna aktning för oss sjelfva.»

icke gå, ser ni. Derefter måste vi ut

stöta honom ur kyrkan; slutligen fick

han delirium, och så måste vi föra ho

nom till fattighuset. Der dog han, 45

år gammal. Stackars man, han hade

bara ett fel.»

Bara ett fel! — Skutan hade också

bara en läcka, men hou sjönk.»

Bara ett fell Skutan hade också

bara en murken pelare, men den föll.

Bara ett fell Hemmet förloradt,

hustrun död, äran borta, hans sociala

ställning och religiösa rättigheter för

spilda, bruten helsa, fattigdom, delirium

och fattighuset.

Bara ett fel, bara etti

Katten och papegojan. 1 en engelsk

tidskrift berättas, huru en katt gjorde

sin första bekantskap med en pape

goja. Under dot denna på sin pinne

betraktade verlden, satt katten och

stirrade oafvändt på henne, sannolikt

jemförande henne med de föreställnin

gar, han hittills fått på tak och bak

gårdar. När han slutligen kommit till

det resultat, att det besynnerliga

djuret måste vara en grön höna, kröp

han ihop för att göra det vanliga språn

get. Men papegojan vädrade faran och

var på sin vakt. Katten smög sig allt

närmare, då fogeln plötsligt sade: »Har

du ätit frukost, Jakob?» Detta tilltal

injagade tydligen skräck i katten, då

alla hans omitologiska begrepp nu ej

mera räckte till Och när

'papegojan

fortfor: »Hvad? Kanske kalfstek?» ooh

slutligen uppstämde eu dryckesvisa,

kröp katten förtviflad under sängen och

visade sig ej mera den dagen.

Sida 3

NOHR KÖPINGS TIDNING AB Måndagen åm 27 Oktober 1890.

»During’s Swedish Sextette of La-

dies» å »The Empire». St. D:s korresp. skrifver

från London den 21 Okt. 1890: Den musika¬

liska höstsäsongen är nu börjad och iyckes

komma att bli lika liflig som sin närmaste före

gångare. De många storartade varietéteatrarna,

nf hvilka »The Empire» och det i samma square

belägna »The Alhambra» äro de förnämsta, tagas

naturligtvis icke med i räkningen, när man talar

om Londons musiklif, som är något helt annat

än det »Katzenjammer», som der presteras till

omvexling med ballet, trollkonster och atletiska

öfningar. Undantagsvis kan man dock äfven å

dessa teatrar få höra riktigt fin sång och musik

•— jag tänker härvid icke på deras orkestrar,

som ofta äro helt enkelt ypperliga — och man kan

då undra, hur den eller den förmågan kommit

att exponera sig i ett så för dess konst öfver

hufvud främmande sällskap, för så vidt man icke

vet, att artister utan protektion ofta icke ega

någon annan utväg att siå sig fram i ett

land der konkurrensen är så stor. Den svenska

damsextettens uppträdande å »the Empire» är en

illustration till detta faktum, hvilket kunde anses

beklagansvärdt, i fall icke den ekonomiska sidan

af saken vore en »räddande engel». I alla hän

delser göra våra vackra svenska sånger långt

ifrån det intryck de bordo, när de inklämmas

mellan sådana prestationer som de af miss Katie

Seyneor, »Serio and Dancer», hvars tunna, gnäl

liga röst och rätt hvardagliga apparition äro föga

uppbyggliga, och af monsieur Dufour och m:lle

Hartley, »Duettists, Danseurs Excentriques».

Också tyckes publiken, antaget att den har minsta

hum om hvad som är god sång, alldeles för

distraherad för att kunna entusiasmeras af de

svenska sångerna. Den applåderade rätt snällt,

men icke med någon vidare fart. Salen är

också i akustiskt hänseende tydligen dålig. Hvad

prestationerna i och för sig beträffar, behöfver

jag ju icke uttala något eget omdöme derom,

då stockholmarna ju redan hafva sin opinion

stadgad i saken. Ingen, som haft tillfälle att

jemföra sextetten med den gamla svenska dam

qvartetten, skall dock kunna neka, att denna var

betydligt öfverlägsen i de enskilda rösternas ma

toriela valör och artistiska utbildning, liksom i

fin nyansering och säker ensemble. Särskildt

är det en betydande skilnad mellan altarna i

den gamla damqvartetten och den nuvarande sex

tetten. Sopranerna i den senare öfverglänsa

altarna, som sakna volym. Föredraget var dock

mycket klart och redigt, på sina ställen varmt

och innerligt, intonationen på få undantag när,

hvarvid den rökiga atmosferen må hafva gjort

sitt till, korrekt, och de unga damerna togo sig

nätta ut i sina »National-costumes». »När so

lens strålar» (Söderman) slog naturligtvis ej så

mycket an som »Kör i vind».

Moltkes födelsedag. Redan i Lördags

afton började högtidligheterna i anledning af

Moltkes födelsedag. Moltke hyllades då med

ett falkeltåg, i hvilket omkring 30,000 perso

ner doltogo. Rörande detta fackeltåg hafva

följande telegrafiska meddelanden ingått:

Berlin den 26 Oktober. Fackeltågets defilering

som varade i två timmar företedde i den rådande

dimman en sagolik anblick. I tåget deltogo bortåt

30,000 menniskor af alla samhällsklasser; utan hän

syn till politiska partier. Tåget var arrangeradt

och konstnärligt grupperadt af målare och bild

huggare. Vagnar och en mängd musikkårer del

togo i tåget. Vid generalstabsbyggnaden var upp

förd en baldakin, hvari Moltke mottog hyllningen.

Den magra lätt böjda gestalten, inhöljd i den långa

ryttarkappan, belyst af facklornas oroliga sken,

tedde sig vördnadsbjudande och helsades af änd

löst jubel. Det ögonblick, då Moltke helsade fackel

tågets anförare, fotograferades och skall af Anton

Werner förevigas på duken. Komiténs ordförande

höll tal till Moltke, som tackade för den glänsande

demonstrationen från Berlins borgerskaps sida.

Rikets återupprättande, som gjort Berlin stort, var

elen store kejsar Wilhelms verk. Om man tillskref

honom (Moltke) någon del deri, måste man också

erinra sig de tappre trogne, som hade beseglat

kärleken till fäderneslandet med döden. Vid Bran

denburgerthor erbjöd sig on målerisk anblick. Mot

nattens mörker strålade jettepelare belysta af elek

triskt ljus, medan de tolftusen fackelbärarne tå

gade förbi. I fackeltågets midt syntes praktfullt

smyckade vagnar. I den första såg man Germania

krönande Moltke med en guldlagerkrans. Den

andra, som liknade en gammalgrekisk silfverski

nande stridsvagn, framförde fredsengeln vinkande

med palmqvistar. I den tredje framstäldes den

bildande konstens hyllning. I den fjerde fram

stäldes krigsvetenskapen. Victoriastatyn och seger

pelaren sågos plötsligt stråla i elektriskt ljus och

tycktes fritt framsväfva mot den mörka bakgrun

den. Emellertid kunde demonstrationen ej mäta

sig med Bismarcksfestligheterna på dennes sjut

tionde födelsedag. Nära Friedrichsstrasse ville oro

stiftare genombryta fackeltåget. Polisen måste draga

blankt.

Den lyckönskningsadress från tyska städer, som

på födelsedagen i går skulle öfverlemnas till den

ÖO-årige fältmarskalken, har följande lydelse:

»Representanter för fäderneslandets städer» utan

afseende på stat eller stam, framträda för ers excel

lens för att uttrycka det tyska borgerskapets tack

på eder 90:e födelsedag.

Näst den store monark, som förstod att finna er

och anvisa er rätta plats och hvilken ni såväl som

vi alla bära i tacksamt minne, har det varit ni, som

värnat och betryggat den dyrbara freden, det fli

tiga arbetets frukter, hemmens stilla lycka. Värnat,

i det att ni skärpte, riktade och styrde nationens kraf

tigaste verktyg. Betryggat, i det att ni i detta in

göt en anda, som skall öfverlefva dess skapare.

Tysklands borgare äro äfven Tysklands soldater.

Vi komma för att tacka eder, vi alla, som under

er ledning dragit ut till* krig och återvändt till

segerfest, och i stället för dem, som icke återvändt

hem, tacka er fäderna oeh bröderna. Fredslycka

och krigsära äro värda alla offer. På de vägar, ni

förde oss, ha våra döda icke dött förgäfves, och

ert namn lefver i gladt minne hos de lefvande och

skall så lefva hos deras barn och barnabarn.

Vi välsigna den dag, som gaf tyska folket dess

Moltke, och icke mindre den dag; på hvilken det

efter 90 år förunnas detta folk att tacka sin fält

herre.

På de tyska städernas vägnar:

Underskrifter.»

— En ny fältmarskalkstaf af ovanlig prakt och skön

het ämnade kejsar Wilhelm förära grefve Moltke

på hans 90-års födelsedag. Stafven består af ett

omkring 60 centimeter långt silfverrör, med 3 å 4

centimeters diameter. Den egentliga stafven är.

öfverdragen med mörkblått sammet, rikt och om

vexlande besatt med gyllene riksörnar och kronor.

Stafven är i båda ändarne besatt med ringar och

perlor, diamanter och rubiner samt följande till

egnan mellan en guirland af lager- och ekblad af

guld: »Från kejsar Wilhelm li till generalfältmar

skalken grefve Moltke på hans 90 års födelsedag».

I stafvens Öfversta ända finnes en örn med kejsar

krona af diamanter på hvit emaljgrund, omgifven

af en krans af rubiner, och å nedra ändan en hvit

emaljplatta med bokstäfverna W li med krona,

äfven i diamanter. Å nedra plattan finnas dess

utom rosor af safirer, på ett konstnärligt sätt ut

förda och af en sällspord färgglans.

— Om grefve Moltkes popularitet meddela tyska

tidningar ett rätt karakteristiskt drag. Då han en

gång för några år sedan skulle fara till sitt hem

från riksdagen och hans vagn icke höll utanför, tog

han i stället en droska, som stod i närheten. Då

han kommit till generalstabsbyggnaden och ville

betala kusken, gaf denne honom icke tid dertill

utan klatschade på hästarne och ropade, i det han

körde sin väg: »Det har varit mig en stor ära, hr

fältmarskalk!» Moltke, som är mycket noggrann,

hade emellertid tagit marke på droskans nummer,

och några dagar senare skickade han till den pa

triotiske kusken sin fotografi med egenhändig på

skrift: »Till min droskkusk!

Också ett farväl. Om deri unge assi

stent, som nyligen rymde från ett lifförsäkriugsbolag

(»Danmark») i Köpenhamn, medtagande 25,000 kro

mor, berättas följande pikanta historia:

Man tilltrodde honom ej inom bolaget något svek,

och haus frånvaro från kontoret blef derför ej så

synnerligt uppmärksammad. Orsaken till hans från

varo skulle nog i sinom tid få sin förklaring.

Men stor blef bestörtningen, då man i hans kon

torspulpet hittade en lapp, på hvilken stod skrifvet:

»Jag har rest och vänder aldrig mer åter... Jag

har rest för det jag ej kunde lefva af mitt gage.

Örn j lönat mig ordentligt, haden j varit 25,000 kro

nor rikare.»

Det berättas vidare — ehuru uppgiften tarfva r

bekräftelse — att Köpenhamnspolisen fått telegram

frän London med förfrågan, huruvida man sökte

efter någon rymmare, enär en dansk nyligen dykt

upp i London, som misstänktes för något bedrägeri

på grund af sitt febrila uppträdande. I en bank

hade han nyligen försökt att vexla några större dan

ska sedlar.

Polisen svarade att den icke efterspanade någon

person, utan bara var på jagt efter sakförare Tei

sen, hvarför Londonpolisen lät dansken löpa. Att

denne var identisk mod den flyktade assistenten

torde ej behöfva dragas i tvifvelsmål.

I ett fattigt torp i en af norra Små

lands socknar föddes på 1840-talet en rätt stor barn

skara, hvaraf ännu sex äro i lifvet. De äro, som

sagdt, utgångna från ett torftigt hem, att hvar för

sig bryta en bana. I lifvets strid, under kampen

föf tillvaron nå icke alla samma mål, personerna

må nu vara födda i palats eller koja. Af de här

nämnda sex syskonen (alla manliga) hsr en hvar

på skilda båll och vägar, genom duglighet och sträf

samhet, skapat sig ekonomiskt oberoende, berättar

»Barometern».

En af dem, som vid unga år sattes i handel i

en småstad vid vestkusten, avancerade från biträde,

kontorist och småhandlare till chef för ett stort gross

handelshus samt torde nu räkna, på gamla dagar,

minst en million kronor som sin tillhörighet; en annan

var bara »skrifvare», kom in vid ett af statens em

betsverk (blott mod folkskolekurs som underbygg

nad), avancerade så småningom och är mi chef på

en plats, som lemnar vidpass 10,000 kronor i årlig

inkomst. En tredje, som handlat med landtegen

domar och spanmål i parti, är nu stor, solid gods

egare, likasom den fjerde af syskonen. Af de två

yngsta är den ene bankkamrer i en liten småstad

och den andre landthandlande i Småland. Alla sex

bröderna, nu medelålders män, stå sig emellertid

hvar för sig utmärkt godt. När de tor att 50-tal

år sedan föddes uppe på det »skrina» (magra) skogs

hemmanet i Småland, kunde väl föräldrarue aldrig

ana, att sönerna skulle med tiden få sådan tur och

ekonomisk framgång.

Strejk pä Tivoliteatern i Kristia

nia. I Tisdags qväll, strax innan ridån skulle

gå upp för andra akten af »Ett köpmansbus i skär

gården», instälde sig hela den manliga statistperso

nalen hos direktören och förklarade, att de ej vidare

ville medverka, så vida de ej finge sin lön fördubb

lad. Men direktören var situationen vuxen. Han

atfärdade på ett mera hastigt än artigt sätt lirr sta

tister, lät maskinpersonalen, skräddare och frisörer,

ersätta dem, och så fortsattes föreställningen, utan

att publiken hade en aning om, hvad som föregått

bakom kulisserna.

JEn påtrugad fia. Från Malmö skrif

ves i Sk. Aft.: I Lördags på förmiddagen infann

sig en landtman i en härvarande butik för att få en

tia vexlad. Det qvinliga biträdet var nog tjenstvil

ligt att så här på Lördagen, då alla fabriks- och

handtverksaflöningar skola vexlas, tillmötesgå man

nens önskan, att vexla sedeln åt honom.

Genom en oförklarlig distraktion fick butiksbiträ

det för sig, att den vexlande äfven skulle medtaga

tiokronesedeln vid bortgåendet, hvadan hon ropade

honom tillbaka för att lemna honom sedeln. Men

vår landtman ville icke så der lätt åtkomma en

dylik summa, utan sökte bevisa att tian icke längre

var hans, då han nyss mot det lilla papperet fått

dess valuta i silfver. Men nej — qvinnorna äro ju

vanligen så envisa — hon ville icke låta sig öfver

tygas utan påstod att tian var hans. Gentemot så

mycken — huru skola vi kalla det — vänlighet kunde

mannen ej gerna företaga sig annat än hvad han

gjorde, nämligen stoppa tian in i plånboken igen.

När lilla fröken hunnit fä redigare tankar, insåg

hon sitt misstag och anmälde saken i polisen, hvil

ken nu förgäfves spanar efter en man, sorn fått sig

en tia påtrugad.

Katastrof på Katastrof har en bank

i Cap, The Cape of Good Hope Bank, råkat ut för.

Först och främst har den nödgats inställa sina be

talningar, och sedan hafva äfven inbrottstjufvar hjelpt

till att ännu mer förminska den skrala kassan. In

brottet skedde i kassahvalfvet, och delta rum be

skrifves som ett rum, sex fot högt, tolf fot långt

och sex fot bredt, och innehöll brand- och dyrkfria

kassaskåp, som stodo längs väggarne och inneslöto

värdesaker och säkerhetshandlingar. Iluru fyndiga

och beslutsamma tjufvarne varit, framgår af den

omständigheten, att mellan kassahvalfvet och den

täckta kulvert, från hvilken de sökte bana sig väg,

lågo icke mindre än sex sten- eller tegel-grundmu

rar, af hvilka en var fyra fot tjock. Man har räk

nat ut, att de åtminstone i tre veckors tid måste

haft oafbruten sysselsättning med sitt underjordiska

gräfnings- och spräugningsarbete, innan det slut

ligen lyckades dem att rifva ett hål på väggen till

kassahvalfvet, från hvilket de togo 4,000 pund ster

ling ensamt i guld och silfver. Det var endast en

slump, som gjorde att deras plundring upptäcktes af

direktören, då han en Söndags eftermiddag aflade

ett besök i banken. Alldenstuud tjufvarne qvarlem

nat 1,500 pund jemte sina verktyg i kulverten, tror

man att de antingen blifvit störda eller tänkt åter

komma efter mera byte. Derför tadlas också myn

digheterna, för det de icke lagt sig på lur för tjuf

varne, utan i stället utbasunat bankstölden.

Hemliga polisen i G at.sellina Ky¬

ska kejsarfamiljen har nu efter en ganska lång tids

frånvaro återvändt till vinterresidenset Gatschina,

som genast liksom alla de närmast föregående åren

— än i större, än i mindre omfång — befolkats med

hundratals, ja med tusentals hemliga poliser, hvilka

endast hafva till uppgift att, så vidt det i mensklig

förmåga står, vaka öfver kejsarens personliga säker

het. Man kan påträffa dem öfverallt, å gator och

landsvägar, å Gatschinas båda bangårdar, hvarest

de noga öfvervaka alla inträffande eller afgående

resande; man ser dem spridda öfverallt i Slottspar

ken och i det så kallade »prisrat», en utmärkt vac

ker park, som genom landsvägen är skild från träd

gården närmast residensslottct; de uppträda i alla

möjliga, ofta särdeles vällyckade förklädnader, än

såsom trädgårdsmästare, än såsom stenhuggare, än

— å jernvägsstationerna — såsom livréklädda be

tjenter, hvilka låtsa invänta sina herrskap. Det fin

nes verkligen skickliga skådespelare bland dem, och

hufvudregissören år öfverste Tscheriukin, slottspoli

sens chef, en intelligent, älskvärd yngre man, som

säkert har en vacker bana framför sig — örn allt

går väl.

Öfversvämningar i Kina. Åter

har Kina blifvit hemsökt af öfversvämningar, som

anstält ofantlig ödeläggelse af såväl menniskolif som

egendom, i synnerhet i de nordliga distrikten. En

ligt tillförlitliga meddelaudcn står vattnet ända tilg

femton fot öfver trakter, som hafva en utsträcknin

af 10,000 engelska qvadratmil, hela byar hafva blif

vit bortspolade, många menniskor och en stor mängd

kreatur hafva drunknat, och de öfverlefvande hotas

med hungersnöd under den stundande vintern. Man

har, som vanligt under dylika omständigheter, vändt

sig till främlingarne med anhållan örn hjelp, men

dessa hafva så småningom af åtskilliga, lätt begrip

liga skäl blifvit trötta härvid. Öfversvämningarna

tillskrifvas nämligen delvis de kinesiska myndighe

ternas otroliga slöhet; dessutom är det en gängse

åsigt bland européerna, att de kinesiska auktorite

terna förskaffa sig fördelar genom öfversvämningarna.

Ett organ i Shangai föreslår, att européerna böra

tillsätta en komité för att undersöka de ifrågava

rande förhållandena.

äftsnatfe »tegrani.

Handelstelegram.

Berlin den 27 Okt. den 25 Okt.

Råg: Okt 178,70 1 89

» Okt.

—Nov 171,70 gH 171

» April—Maj 161,70 161,50

Hvete: Okt 194,70 193,20

» Okt.

—Nov.... 189 187

» April—Maj... 190 188,70

Kubelkurs 247: 90 246: 30

Sjöfartsunderrättelser.

Inklnrerade:

Otto (å), L. Åberg, från Riga: Bergsbro qvarn, 305,000

kg råg och 150,000 kg hvete.

Marta, R. Krull, från Stettin: Eric Ringman, 77,500

kg rapskakor.

Specifikation af ångaren Danas last från Lybeck:

A. Ericson & Komp., 2 fat vin; G- C. Nyström,

5 balar humle; P. Janson & Komp., 1 bal d:o, 1

^ bal bomullsgarn och 1 låda messingsduk; A. Ander¬

sén & Komp., 2 lådor knappor och 5 kolly di

verse; N. J. Stelander, 5 kolly hattar; Peterson &

Lind, 1 låda ullgarn; C. F. Wellenius, 2 balar

ull; jScherini & Komp., 50 fat koksalt; C. Nelin

& Komp., 70 fat d:o; A. F. Bergqvist, 2 fat ani

linfärg; Norrköpings Tapetfabrik, 1 låda d:o och

4 fat färg; K. J. Hansson & Komp., 1 bal ull;

Ph. Petri & Komp., 4 kolly diverse; Esping &

Lundell, 1 låda diverse; F. O. Stockenberg, 1 låda

pelsverk; A. Chambert, 1 låda spegelglas; Sv.

O. Holmsten & Komp., 60 fat koksalt, 4 lådor la

krits och 1 paket saffran; C. J. Svenson, 1 bal

ylleväfnad; P. Janson & Komp., 3 lådor transito

gods.

Utklarerad:

Tyr (å), M. G. Prytz, till Newcastle: J. Ringborg,

BO kbm pitprops.

Komministersvalet i Jakobs och

Johannes församling i Stockholm i går

ulföll sålunda, att pastorsadjunkten hofpre

dikanten J. A. Wissnell erhöll högsta röste

talet eller 2,018 och blef sålunda vald till

församlingens komminister. Af de två öf

riga på förslaget uppförda sökandena erhöll

kyrkoherden O. O. Andersson 74 röster och

kyrkoherden J. A. Löfgren 1 röst.

Stora teatern i Göteborg. Göteborg

den 26 Oktober. »Per Svinaherde» uppför

des i afton på Stora teatern i en lysande

uppsättning och med en framgång som var

jemförlig med den i Stockholm. Den vackra

musiken slog lifligt an på den fullsatta sa

loDgen. Talrika inropniDgar förekommo.

Hr Linden sjöng prinsens parti, fröken Lin

degren prinsessans, hr Nilsson Hans

och

fröken Hamberg Lisas. Professor Hallström

var närvarande och blef upprepade gånger

inropad.

lredubbelt bröllop. I går samman

vigdes å hotell Phoenix i Stockholm ofhof

predikanten Waliin grosshandl. Carl Busch

och fröken Ellen Björklund. Samma dag

firade brudens föräldrar, kammarvaktmästa

ren Theodor Björklund och hans hustru,

född Holmberg, sitt silfverbröllop och bru

dens morföräldrar, smidesmästaren Per Adolf

Holmberg och hans hustru sitt guldbröllop.

Köne

förbättring åt poliskåren i

Stockholm. Diäteelnämdene fötsta afdel

ning hur på det sättet tillstyrkt bifall till en

af Öfverståthållareembetet gjord framställ

ning, att afdelningen hemstält om höjande

af öfverkonstaplars och konstaplars aflöning

med 100 kr. åt en hvar bland dem med

undantag af de 75 yngsta, som i enlighet

med öfverståthållareembetets förslag fort

farande skulle bibehållas vid nuvarande lö

nebelopp. Den sålunda tillstyrkta löneför

bättringen är beräknad att medföra en ökad

årlig utgift för staden af 38,000 kr. Öfver

ståthållarembetet hade ifrågasatt 200 kr. till

lägg icke blott åt öfverkonstaplar och kon

staplar, utan äfven åt vissa kommissarier.

Kostnaden härför skulle hafva uppgått till

omkring 78.000 kr.

Fest i Stockholm för Moltke. I

Stockh. Dagblad läses: Medlemmar af här

varande Deutsche Gesellschaft, till ett antal

af omkring 50 personer, voro i går kl. 7

samlade å hotell Rydberg för att med en

festmåltid fira minnet af grefve Moltkes 91:sta

födelsedag.

Sedan deltagarne — bland hvilka märktes

generalkonsul Redlich, medlemmar af tyska le

gationen, kyrkoherden Sterzel, konsulerna Schö

ning frén Söderhamn och Wiechel från Norr

köping m. fl.

— samlats i smårummen, intågade

do under tonernas af »Dio Wacht arn Rhei»»

(uppspelad af en afdelning af Svea lifgardes

musikkår, som utförde taffelmusiken) i stora

salen, sorn var festligt dekorerad. I salens fond

syntes kejsar Wilhelms byst inom en växtgrupp.

Å motsatta väggen var npphäDgdt ett porträtt

af grefve Moltke »lill häst p& väg från Paris»

framför en dekoration af flaggor i do tyska

färgerna.

De officiela talens rad inleddes af ordf. i

i Deutsche Gesellschaft disponenten Heiss, som

utbragte skålen för konung Oscar li. Skålen

beledsagades af fyrfaldiga hurrarop oeh svenska

folksången, sorn åhördes stående. Generalkon

sul Rsdlicb utbragte derefter skålen för kejsar

Wilhelm, hvilken åtföljdes af trefaldigt »hoch»

och »Heil Dir im Siegeakranz».

Gros-handlaren Carl Becker höll slutligen ett

längre tal för dagens hjelte grefve Moltke, der

vid betonande hans framstående egenskaper sorn

fältherre och stora förtjenster örn det tyska ri

kets enbet. Talet var späckadt med en mängd

välkända namn och data, som stå i samband

med krigareveteranens lif. Elt trefaldigt »boch»

och »Die Wacht arn Rhein» följde på talet.

Efter middagen tågade man under tonerna af

»Die Wacht arn Rhein» ned i lilla salen, der

kaffebordet stod dukadt.

Här höllos ytterligare tal af hr Carl Becker för

de i krigen deltagande och af ingenior Haase för

furst Bismarck.

Vid bålarne öppnades raden af Bkålar med en

skål för generalkonsul Redlich, hvilkeu denne be

svarade med en välgångsönskan för Deutsche Ge

sellschaft. Hr Heinrich Beck talade för gästerna,

hvilken skål besvarades af direktör R. Wall och

sedermera konsul Schöning. Hr C. Becker hem

bar deltagarnes tacksamhet till festarrangören hr

H. Beck.

Festen, med hvars anordningar allmän belå

tenhet uttalades, nfslutades med en nationel

»Pschorrbräu-lommerz», under hvilken tal och

skålar af omvexlande skämtsamt och allvarligt

innehåll följde i en nästan oafbruten rad, be

ledsagade af fosterländska sånger.

Vid middageus början upplästes och afsän

des följande telegram:

Generalfältmarskalk grefve Moltke!

Berlin.

Medlemmar af tyska kolonien i Stockholm, tal

rikt samlade till festmåltid för att fira eders excel

lens’

— efter ett rikt lif och rastlös, af sällsam

framgång för fäderneslaudets väl krönta sträfvan

och verksamhet — uppnådda bemärkelsedag, anhålla

att få framföra sina vördnadsfulla helsningar och

varmaste lyckönskningar.

Tyska rikets härvarande minister hr Busch,

som i Lördags återkom från Tyskland, var af

trötthet efter resan hindrad att deltaga i f- sten.

Moltkes födelsedag. Om gårdagens

festligheter telegraferas: Vid Moltkefesten

förekommo hyllningar med sång, lyckönsk

ningar af familjemedlemmar, generalstabens

officerare med kejsaren i spetsen, kommen

derande generaler, prinsar oeh prinsessor,

riksdagens presidenter och många andra.

Till ära för jubila-ren voro fanor oeh stan

dar från alla Berlinregementen förda till

hans bostad. Lyckönskningsskrifvelser in

gingo från bland andra kejsaren af Ryss

land och konungen af Sverige-Norge. På

eftermiddagen mottog Maltke stadsdeputa

tioner, som öfverlemnade till honom bref

såsom hedersborgare, gåfvor och underrät

telser om upprättande af stiftelser och le

gater till jubilarens ära. Moltke tackade

hjertligt. Bland otaliga lyckönskningar

kunna särskildt framhållas den från turki¬

ske sultanen, som omtalar Moltkes förtjen

ster om Turkiet, från prinsen af Wales samt

ett förbindligt telegram från Bismarck.

Wien den 26 Oktober. En deputation

af officerare från 71:sta infanteriregementet

har afgått till Berlin för att lyckönska

Moltke och öfverföra till honom en lyek

önskningsskrifvelse från österrikiske kej

saren.

Fn beklaglig olyckshändelse inträ1'

fade, skrifves från Stockholm i Dag. Nyb.,

i Lördags e. m. vid 5-tiden i det stora ny

bygget i hörnet af Vasa- och Slöra Vattu

gutorna. Högst uppe å byggnaden befann

sig en timmerman Norén sysselsatt med nå

got snickeriaibete. Plötsligt få hans inne

i bygget varande kamrater se honom störta

ned från den svindlande höjden. De skynda

fram till den till utseendet oskadda krop

pen, hvilken de emellertid snart finna vara

liflös. Döden hade följt ögonblickligen.

Den så sorgligt omkomne var en duglig och

ordentlig arbetare, endast 29 år gammal.

Sedan ett knappt år tillbaka var lian gift

i ett lyckligt äktenskap. Den unga enkan

har, på grund af de ömmande omständig

heter i hvilka hon befinner sig, ännu ej er

hållit underrättelse örn sin makes bongang.

Hon blef moder samma dag som hennes

man föll offer för ofvan omtalade olycks

händelse. Den bortgångne val i likhet med

öfriga hos byggmästare Östlin anstälda ar

betare olycksfalisförsäkrad i Bore. lir Öst

lin lär dessutom ha utlofvat något under

stöd åt den sitt stöd beröfvade unga hu

strun. Om anledningen till olyckshändel

sen vet man intet med visshet, enär Norén

befann sig ensam uppe på bygget. Man

antager att den förorsakats af svindelanfall.

Telegram.

Helgolands ställning.

Berlin den 25 Oktober. Helgoland skall

siatsrättsligt förenas med Preussen. Ham

nen blir en rikskrigshamn. Ett kustbatteri

uppsattes, men på ön bygges icke någon

fästning.

Konflikt möllan engelska och tyska

fiskare.

Emden den 25 Oktober. Två sillfiskefar

tyg hafva blifvit öfverfallna af engdska

fiskeriflottiljen. Skadan anslås till 15,000

mark.

Konungen af Holland.

Haag den 25 Oktober. I anledning af

meddelanden, sorn lära komma att göras

generalstaterna om Tisdag, begifva sig ju

stitie- och kolonialministrarne i dag till Loo,

der ånyo i dag hålles läkarekonsultation.

Haag den 25 Oktober. Enligt i dag i

Statskourant offentliggjord bulletin är ko

nungens helsodllstånd trots för handen va

rande svaghet temligen tillfredsställande.

Dock fortfara rubbningarna i hjernverksam

heten.

Franska tullagsförslaget.

Paris den 25 Oktober. Det för kamma

ren framlagda tullagsförslaget innehåller en

maximi- och minimitariff. Dessutom be

myndigas regeringen att använda tilläggs

tull eller prohibitivtull på alla eller några

varor från länder, som använda eller amna.

använda tilläggstull eller prohibitivtull på

franska varor. Med hänsyn till spannvål!

och boskap förbehåller sig Frankrike hand-;

liugsfrihet. För boskap skulle tullen efter

vigt möjligen aflösas af en tull pr kreatur;,

hudar blifva möjligen tullfria. Kokonger,

och förarbetadt silke blifva tullpligtiga, der

emot icke råsilke. Ågg och smör blifva

tullpligtiga; å fiskeriprodukter höjes tullen.

Oljehaltiga frösorter blifva tullpligtiga, olje .

tullen höjes. Ull, råbomull, lin, jute och

hampa äro tullfria. Trätullen höjes, sten

kolstullen är oförändrad. För tull å metal

ler gäller en ny tariff. Ståltullen är ned

satt, tullen å kemiska produkter oförändrad.

Främmande viner förtullas efter alkohol

halten. öltullen är höjd. Lin och hampa,

vafd och filerad, samt bomullsprodukter

förtullas enligt tullskjddslagen af 1881.

Angående utomeuropeiska produkter, som

ingå från europeiska platser, förblifva austra

lisk ull, indisk bomull och jute fritagna

från tilläggstull. Bestämmelserna för kredit

upplag äro oförändrade.

Franska budgeten.

Paris den 25 Oktober. Kammaren fort

satte behandlingen af budgetsförslaget. Intet

märkligt föreföll.

Engelska parlamentet.

London den 25 Oktober. Ett dekret är

offentliggjordt, som inkallar parlamentet till

den 25 November.

Strejkrörelsen.

London den 25 Oktober. Enligt medde

lande genom »Reuters Office» från Sidney

anser man strejken så godt som sfslutad.

En hel del skeppsfolk har anhållit att blifva

återupptagna i arbetet.

Grufarbetareförbundet i Newcastle har i

skrifvelse vändt sig till grufegarne ochr be

gärt att utan vilkor få återgå till arbetet.

Förolyckade fartyg.

Ostende den 25 Oktober. Vid belgiska

kusten gingo norska briggen Militus och

tyska briggen Elisa under i storm. Den

förstnämdes manskap räddades, af den siet

nämdes drunknade 9.

Nytt qvinnomord i London.

London den 26 Oktober. Nära Southhamp

stead har ett nytt brutalt qvinnomord egt

rum. Liket var förfärligt misshandladt.

Allmänt antages detta vara Jack the Rippers

verk.

Storm i Amerika.

Newyork den 25 Oktober. En fruktans

värd storm utefter hela kusten i Torsdags

anstälde stor skada. Dock har — enligt

ingångna rapporter — intet menniskolif gått

förloradt. Expresståget vid Santafe—-Tape

kabanan urspårade vid Tffipeka. Ett större

antal personer lära hafva blifvit mer eller

mindre skadade.

Den armeniska förräderiprocessen.

Konstantinopel den 25 Oktober. I går slu

tade högförräderiproceseen mot de 10 arme

nierna. Fyra dömdes till döden, de öfriga till

fängelsestraff på längre eller kortare tid.

De dömde tillhöra en revolutionskomité, som

satt sig Armeniens oafhängighet såsom mai

och som gjort sig skyldig till revolutionära

handlingar.

Valen i Grekland.

Athen den 26 Oktober. I anledning af

valen, som vållat stark upphetsning,

hafva demonstrationer i natt egt rum å ga¬

torna. Lugnet har ej någonstädes blifvit

stördt. Båda partierna utveckla de yttersta

ansträngningar för att tillkämpa sig segern.

Handelstraktat mellan Frankrike och

Grekland.

Paris den 26 Oktober. Mellan Grekland

och Frankrike har afslutats en tills vidare

gällande handelstraktat. Grekland beviljar

Frankrike 30 procent lägre tull på spetsar

än den lägsta grekiska tariffen medgifver

samt 50 procent lägre tilli å silke och par

fymer. Viner äro tullfria. Franska han

delsfartyg behandlas såsom den möst gyn

nunde nations. 1 gengäld skall Frankrike

till den 1 Februari 1892 gent mot Grek

land använda konventionaltariffen.

KoRirairsislersval.

Linköping den 27 Oktober. Till kommi

nister i Hult och Edshult valdes i går

kateketen K. J. Lind.

Sökande till telegraSkemmissarietjenst.

Stockholm den 27 Okt. Sökande till tele

grafkommissarietjensten (af andra klassen)

i Motala: kommissarierna Siångtyerg, Lin

köping, Norlin, Lidköping, Frank, Nordma

ling, Pettersson, Strömstad, ossistenterna

Modéen, Oskarshamn, Öhman, Örebro, Asken

bäck, Egnell och Malm, Stockholm, Nor

ström, Gefle, Österlund, Göteborg, Larsson,

Helsingborg, och Kuylenstierna, Ystad.

Stor eldsvåda i Amerika.

Newyork den 27 Oktober. I går afton ned

brunno i Mobile (Alabama) ett bomullsma

gasin, nio hus vid kajen, flere oljeqvarnar

och flere fartyg. Elden är ännu icke full

ständigt släckt.

Valen i Grekland.

Athen den 27 Oktober. Trikupis

’

anhän

gare synas hafva fått ett svagt flertal vid

valen. Tiikupis iir^aldi Missolonghi, De

lyannis i Tripolitra. Athen har vult: mi

nisteriella och 8 af oppositionen.

Athen den 27 Oktober. Oppositionen har

segrat i en del af Peloponnesus och å Cy

eladiska Öarne.

Afioltkes födelsedag.

Berlin den 27 Oktober. Kejsaren tackade

Moltke, såsom skapare af arméns oöfver

vinnelighet oell såsom medstiftarc af Tysk

lands enhet. Kejsaren bad honom att mot

taga ännu en gång den redan förut för

värfvade marskalkstafven och uppmanade

de närvarande generalerna att instämma i

ett hurra för fältmarskalk Moltke, som för

stått att icke stå allena i sin storhet, utan

att bilda en skola.

Frän Schweiz.

Bern den 27 Oktober. Folkomröstningen

i går beslöt med, såvidt man hittills kanner,

227,086 röster mot 72,947 revision af för

bundsförfattningen angående statens öfver

tagande af försäkring mot olycksfall och

sjukdomar.

Valen till nationalrådet äro ofullständigt

kända. Socialdemokraterna hafva dukat un

der i Ziirich och Bern, omval är nödvän

digt i släden Basti. Konservativa folkpar

tiet. i Bern har lidit fullständigt nederlag.!

23 nyval hafva egt lura; 6 omval föreslå.

Svensk-norska legationen i Sif Peters

burg.

Petersburg den 27 Oktober. Nyutnämde

svonsk-norske envoyén Reuterskiöld har hit

kommit.

Från Italien.

Born den 27 Oktober. »Italie» meddelar:

Italienska Ostafrikanska sällskapet har de

finitivt konstituerat sig med ett kapital af

20 millioner lire. Regeringen garanterar

räntan. Lagförslag härom föreläggea de;

puterudekammaren nied försiändigande a{

skyndsam behandling.

Handelstelegram.

London den 25 Oktober.

Råsocker: lugnt, fast.

RafFtnadsocker: god efterfrågan till fulla

priser.

Betsocker: 1278.

Kalfö: lugnt, men fast.

Rymd svensk-norsk vice-konsul.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 27 Oktober. Svensk-nor

ske vice-konsuln i Wuhu (Kina) Sigesmund

Krips, österrikare till nationaliteten, född

1855 och utnämd till v. konsul 1887, hsr

rymt sin kos medförande ett större belopp

anförtrodda penningar samt eftorlemnande

skulder, uppgående till omkring 1 tnillion

kronor. I följd häraf har mr Tennant, en

af cheferna för ett gammalt ansedt hus i

Swatow, som på Krips förlorar */2 mil

lion, tagit sig afdaga.

Dödsfall,

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm, den 27 Oktober. Grosshand-

laron Johan Henrik Scharp, broder till den

bekante Calle Scharp, afled i Stockholm i

går, 6072 år gammal.

Afstyrkande utlåtande

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 27 Oktober. Fångvårds¬

styrelsen har i infordrat utlåtande afstyrkt

bifall till riksdagens framställning rörande

»inskränkning i gällande stadganden om rätt

för den, som undergår fängelsestraff att sjelf

förskaffa sig tjenligt arbete». Syftet med

denna framställning var som bekant, att för

tryckfrihetsbrott till fängelse dömd tidnings

utgifvare icke skulle ega tillfälle att från

fängelset förnya sin förseelse mot tryckfri

hetsförordningen.

Afslagen nådeansökan.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 27 Oktober. För tillgrepp

och förskingring af postmedel dömde som

bekant för någon tid sedan Högsta dom

stolen postexpediiören Alsterlund till 6 års

straffarbete och 5 års vanfrejd utöfver straff

tiden. En af Alsterlunds moder gjord nåde

ansökan har k. m:t afslagit.

Faslstäld dom.

(Enskildt till Norrköpings Tidningar.)

Stockholm den 27 Oktober. Svea hofrätt

har i dag faststält Stockholms rådhusrätts

den 2 Sept. afkunnade utslag, genom hvil

ket byggmästaren J. E. Cedergren dömdes

till lifstids straffarbete och ständig vanfrejd,

för det han den 16 Juni i år i Laduviken

dränkt sin 8-årige son Ernst.

Dagens post.

Hellmuth von Moltke.

I dansk tNationaltidende» läses följande

artikel.

I Lördags afton kl. 8,30 drog ett väldigt

fackeltåg med 30 å 40,000 doltagaro ut från

Museum-öa i Borlin ooh fram&t Unter dea Lin

den genom Brandeaburgerthor till generaistabs

byggaadea. Det var kejsar Wilhelm sjelf, sorn haft

idéa till danna ovation för Moltke, hvilken bil

dado inledningen till de officiella festligheter,

hvarmed kejsaren personligon villo hedra den

gamle fältherren på hans 90-åriga födelsedag,

och kejsaren hade öfverlcmnat till Moltkes efter

trädare, grefve Waldorsoo, att utföra tanken.

Berliuborna hafva under de senaste åren fått

öfning i elika arrangomenter, ooh örn än kej

sarens önskan uttalats något sent och åtskilliga

svårigheter uppstått — bl. a. har man i sista

stund måst konstruera en vagn till segergudin

nan, då Renz vägrade att utlåna en sådan —

var dock säkerligen kostymfackeltaget eevärdt,

och oändtligt jabel uppstod, då den sköna dara,

sorn åtagit sig segergudinnans roll, i Lördags

afton öfverlemnade till segerherren från König

grätz och Sedan lagerkransen, medan fröken

Wegener framsade Ernst von Wildenbruchs dikt.

Kejsar Wilhelm li och hans folk har också

alla skäl att vid denea sällsynta fest hedra

den gamle danske löjtnant, som fört Preussens

ooh Tysklands härar till så många segrar. Det

faller blott på få menniskors lott- att med oför

svagado kroppsliga och andliga krafter kunna

so tillbaka på ou så lång bana som den Moltke

tillryggalagt; som fältherre är gamle Moltke i

det hänseendet rent af allestående. Gamlo

Moltke har som historisk person alltid varit

gamle Moltke. Dan tyske fältherren, som är

född ungefär samtidigt mod Marengoslaget, led

sitt första nederlag som kapten i turkisk tjenst

i en ålder, då de stora fältherrarne pläga stå

på böjdpunkten af kraft ooh snille, ooh vann

sin första stora seger — ty till deras antal vill

han väl dock ioke sjelf räkna striderna i det i

strategiskt hänseende misslyckade fälttåget mot

Danmark — i en ålder af 66 år, och han var

70 år gammal, då han ledde det fälttåg, som

gifvit honom rätt att räkaas bland de mest an

sedda fältherrar.

Ilur stor och betydlig plats historien skall

gifva Moltke, är det nu, trots hans höga ålder,

icke rätta tiden, att uttala sig om — ioke heller

historiens dom är ju föf öfrigt fast ooh inap

pellabel. Men til! ooh med den samtid, som

icke känner elg förpligtad att anse sådana tom

ma ord som Schlaohteulenker oeh Slaohtenden

ker för en grundad dom, skall anvisa fältmar

skalk Moltke on mycket framstående plats.

Moltkes bana har tydligen satt sitt stämpel

på hans fältherrekonst. Ea general, som först

inemot 60 talet kommer att föra en stor här,

måste på förhand afstå från de bedrifter, som

präglas af entnaiasmons och inspirationens eld.

När man betraktar Molikes eminent kloka, men

kalla och osympatiska ansigte med det nästaa

vredgadt eammaudragna uoderaneigtet, får man

eu förmodan att den man, som förstår alt

tiga pft sju språk, aldrig varit ung. Ända

från sin tidigaste handom har Moltke äfven

studerat ifrigt och ihärdigt, och då han prak

tiskt skulle visa sig duglig, hade han genom

arbetat ooh genouitäukt sina stora föregångares

tankar ooh ki uibinationer — som fältherre lik

nande han en gammal schack-spelare, som löst

tusental af andras problem, innan han tager

plats vid stridsbordet. Han var stor imita

tör, ooh han förnekar det icke sjelf. När man

Ber de vauliga porträtten af Moltke, får man

blott en half bild af den tyeko s tratogen. Från

Danmark har han ärft mycket oprenBsiska drag

af ironi och hyporkritik. Don tyBke konstnär,

hvilkens stora målning »Förföljelsen begynner vid

Sadova» är en af de bästa bland de icke mångå

goda bataljmålningarna i Nationalgalleriet i Berlin,

bar ypperligt karakteriserat de Irenne bufvud

gestalterna, konung Wilhelm, Bismarck och

Moltke; och icke minst bar han i generalen, som

rider bakom de tvänne andra, som örn det. hela

alle icke rörde honom, gifvit ett värdefullt

supplement till Moltke-porträtterna. Nn har det

svaga satiriska draget försvnnnit från det mumie

artade ausigtet; men förut fans det, örn än blott

med en svag antydan, ooh man återfinner det

ookså i Moltkes skarpa kritiska uttalanden från

on tidigare period, framför allt i den Däppligen

alldeles oberättigade kritiken af Mac Mahon

marschen vid Magenta: »I den franska bulleti

nen heter det, att Frankrikes omar visade her

tigen vägen till valplatsen; på god tyska vill

det sägs: marskalken marsherade — han viste

icke hvart.

Det måste ligga en sådan natur som Moltkes

fjerran att lefva på illusioner —■ man vet icke

heller, att han öfverekattat sig sjelf, och han

har i det bekanta uttalandet, att han studerat

den store Ntpoleon, medan fransmäoDen glömt

hvad han hade lärt dem, satt sig sjelf på den

rätta platsen. Moltke är vetenskapsman, hans

krigskonst berodde på djupgående studier, a£

hvilka ban med genomträngande skarpsinnighet

utdragit de grundsatser, som hau docerade i

generalstabsbyggnaden ooh på den stora general

stabens resor, och som han sökte använda i det

praktiska kriget. Hafi var dock säkerligen

större — i alla händelser lyckligare — som

organisatör än som strateg. Redan i kriget

mot Danmark misslyckades hans strategiska plan,

och danskarno, som betrakta så skeptiskt allt,

som rör dem sjelfva, kunna hafva godt af att

erinra sig, att tyskarne måste berömma de Meza,

emedan han i rätta ögonblicket fattade det be

slut, som kullkastade Moltkos plan. Icke heller

i kriget 1866 förmådde Moltke att fullkomligt

genomföra sina strategiska planer, något som

dock närmast var konung Wilhelms skuld. I

början af det franska kriget förstörde Stein

meiz genom sitt öfverilade angrepp på Spichern

totalt Moltkes strategiska plan. Kanske är det

dessa missöden, som förmått Moltke att så

starkt betona, att man med en förut beslutad

omfattande fälttågsplan blott binder sig sjelf

och gifver fienden fria händer — Austerlitz

talar för öfrigt starkt mot teorienB riktighet.

Moltke har alltid utkämpat icke endast sina

bataljer, utan också sina fälttåg med öfverlägsna

stridskrafter. Han har mod anledning deraf i

on afhandling i den stora generalstabens små

skrifter framhållit, att det ju just är fältherrens

konst att samla öfverlägsua stridskrafter på den

afgörande punkten. Häri har Moltke naturligt

vis rätt — satsen är ju blott en omskrifning

af Napoleona bevingade ord: »Segerns gud är

med de starka bataljonerna.» Men man kan

med rätta anmärka, att den store fältherrens.

Sida 4

NORRKÖPINGS TIDNINGAR Måndagen den 27 Oktober 1890.

konst best&r i att samla öfverlägsna stridskraf

ter på den afgörande pnnkten, till oob med om

han på det hela taget förfogar öfver färre strids

krafter än fienden. Den uppgiften har Moltke

aldrig löst, oob han har aldrig heller haft till

fälle dertill. Hans fälttåg hafva varit byggda

på noggranna och utmärkt uppstälda beräk

ningar — i det hänseendet stod han högt öf

ver sådana män som Mac Mahon och Bazaine,

hvilkas krigskonst berodde på instinkt, icke på

studier; på sjelfva va'platsen hafva de galdeka

härförarnes utmärkta blick vållat Moltkes under

lydande stora svå'igheter, liksom han sjelf oför

behållsamt framhåller den franske soldatens

öfverlägsna militära egenskaper.

En framstående, skicklig fältherre har Moltke

under alla omständigheter varit på hvarje punkt.

I ett enskildt fall visade han sig obestridligen

som en stor man — det var den gång, då Gain

bettas improviserade härar Bkrämdo Moltkes her

skare såväl som hans underordnade. Alla me

nade, att det var oundvikligt nödvändigt att upp

häfva Paris’ belägring; Moltkes kallblodiga lugn

ngaf dem åter något förtroende; men han be

höfde hela sin myndighet för att tillintetgöra tan

ken på återtåg.

Så stora tjenstor Moltke än hado visat sitt

adoptivfädernesland, var haus prestige dock icke

stor nog att beskydda honom mot den unge kej

sarens önskan att omgifva sig med nya friska

krafter. Stilla och lugut sorn alltid drog sig

Moltke tillbaka. flan tog mot »den första klas

sens begrafning», sorn Bismarck senare så hån

fullt afvisade. Kejsar Wilhelm hedrade gamle

Moltke högt, såsom han förtjente — den gamle

strategen hade dock sjelf blott en önskan, att få

behålla sin personlige adjutant, sin slägting, kap

ten Moltke. Den gången anade den 88-årige

mannen icke, att hans stjerna ännu en gång

skulle lysa under den nya leran. Ehuru det är

allt skäl att tro, att kejsar Wilhelm li, örn han

än ansett det nödvändigt och önskat omgifva sig

med nya män, hyser all vördnad för dem, som

skapat det rike, hvars tron han bekläder, och

ehuru det icke finnes någon orsak att tvifla på,

att han äfven utan särskild anledning skulle

hafva firat den dag, då segerherren vid Sedan

fylde 90 år, kan dock Moltke säkerligen tacka

Bismarck för, att hans födelsedagsfest blef så

storartad. Man kan spörja tecken till, att den

unge kejsaren från det ögonblick, då han, såsom

han sjelf sagt, »med tungt bjerta, som örn han

än en gång förlorat sin farfader», måBte bryta

med den tyske statsman, som ban så högt be

undrade, känt behof af att draga den andra stora

gestalten från Wilhelm I:s dagar fram i förgrun

don, intills han nu visar Moltke en ära, »som

aldrig förut bevisats någon preussisk undersåte».

Hvad än tyskarne och deras herskaro göra för

att hedra den gamle fältherren, kunna do dock icke

göra för mycket. Man kan hysa olika åsigter

örn, hvilken plats Hellmuth von Moltke intager

i de store segervinnarnes led; alla måste dock

vara ense opn, att han bevisat sitt adoptivfäder

nesland stora oförgätliga tjenster, hvilkas värde

icke förminskas af den personliga blygsamhet,

han alltid visat, och som framträder i så myc

ket starkare ljus, ju mindre hans medtäflare örn

titeln: »det tyska rikets skapare» förstått att

njuta sitt otium euin dignitate.

Frän luifvudstaden.

En af våra korrespondenter i hufvudsta

den skrifver till oss följande:

Konungen

begagnar sig nu fyra morgnar i veckan af gymna

Btiken i d:r Zanders mediko-mekaniska gymnastik

vid Malmtorgsgatan. Rörelserna lära vara nio till

antalet och meddelas h. m:t under ledning af med.

d:r F. Klefberg, hvilken under dc senaste somrarne

fungerade som uppbördsläkare ombord å konungens

chefsfartyg Drott.

Den åkomma i axeln, hvaraf h. m:t förliden vår

lidit, år visserligen häfd, men h. m:t är likväl till

rådd gymnastik för dess allmänt fördelaktiga inver

kans skull.

Det nya adelskapsförlänandet.

Konungen har vid i går hållet statsråd åt en svensk

nian förlänat en numera mycket sällsynt utmärkelse,

i det konungen med stöd af gällande regeringsform

i adligt stånd låtit upphöja grosshandlaren i Göte

borg, f. d. talmannen i riksdagens 2:dra kammare

Olof Wijk.

Den paragraf i regeringsformen jemlikt hvilken

Btatschefcn eger att utdela en dylik utmärkelse ly

der: »Konungen eger att i adligt stånd upphöja män,

sorn genom trohet, tapperhet och dygd, lärdom och

nitiska tjenster, gjort sig af konungen och riket syn

nerligen förtjenta. Ej må adelskap, som hädanefter

förlänas, tillfalla flera än den. hvilken adlad blifvit

ocb, efter hans död, i rätt nedstigande led efter led,

hans äldste manlige bröstarfving af äldsta grenen

samt, efter dennas utgång, stamfaderns närmaste

manlige afkomling, af då lefvande äldsta slägtgren,

och så vidare. Örn genom arf, adligt stånd tillfaller

den som redan blifvit deruti sjelf upphöjd, eller ge

nom närmare arf sändt, upphöre hans eget adelskap,

Bå framt detta icke är af högre värdighet, i hvilken

händelse stamfaderns adelskap öfvergår till närma

ste slägtgren; finnes ingen sådan, utslockne ätten.»

Det torde ej vara ur vägen att här tillägga att,

efter hvad jag ur tillförlitlig källa har mig bekant,

redan för fem år sedan, och örn jag ej misstager

mig i sammanhang med en annan persons upphö

jelse i friherrligt stånd, fråga var att d. v. talman'

nen i riksdagens £:dra kammare skulle förlänas

adelsvärdighet, men grosshandlaren Wijk skall då

hafva uttalat betänkligheter mot att antaga den ho

nom erbjudna utmärkelsen, så länge han utöfvade

sin politiska ställning inom riksdagen.

Sedan emellertid hr W. numera afslutat sin riks

dagsmannabana synes han emellertid hafva antagit

det af konungen honom förnyade erbjudandet.

Olof Wijk har höga anor. Han är nämligen ge

nom mödernet vasaättling. Stammodern var Virgi

nia Eriksdotter, en naturlig dotter till Erik XIV

och Agda Persdotter. Hon blef 1568 af sin fader

utsedd till gemål åt ryske storfursten Ivan Ivano

witsch, men hon föredrog att lemna sin hand åt en

svensk ädling Håkan Hand till Hagelsrum, ståthål

lare på Kronoborgs slott, med hvilken hon förmäl

des 1586. I detta äktenskap föddes flera barn, af

hvilka ett par gjorde sig bemärkta som tappre strids

män. I rätt nedstigande led från denna familj här

stammar en fröken Brinck i Borås, hvilken blef gift

med grosshandlaren Prytz. En dotter i detta äkten

skap, den för sin fägring och behag högt skattade

Hilda Prytz, blef kommerserådet Olof Wijks maka

och moder till den nu utnämde adelsmannen.

Olof Wijk föddes 1833. Inträdde vid 18 år

som arbetare på sin faders kontor, sedan han, efter

slutad skolkurs, i Upsala aflagt studentexamen (1850)

och den för inträde i rikets räkenskapsverk dä på

bjudna »kameralexamen».

Efter faderns död 1865 öfvertog sonen hans firma,

hvilken ännu fortsätter under samma chef sin verk

samhet. Genom resor i England, Frankrike, Nord

amerika vidgade han under de närmaste följande

åren sin erfarenhet, och då Göteborgs stadsfullmäk

tige första gången utsågos (1862) erhöll Wijk, genom

en plats bland dem, tillfälle att använda denua till

stadens gagn. Under en följd af år har han funge

rat sorn ledamot af dess folkskolestyrelse, som ord

förande i dess gatu- och vägförvaltning, som ord

förande i stadens sparbank och i dess ränte- och

kapitalförsäkringsanstalt, hvarjemte han i ett bank

bolag och i ett lifförsäkringsbolag länge varit direk

tör. Sista gången Göteborg i sin tur bland rikets

städer å borgareståndets vägnar valde en medlem af

statsrevisorerna valdes Wijk till en af Göteborgs

riksdagsmän i andra kammaren för treårsperioden

1867—69. Vid båda följande valen återvald, intog

Wijk vid sin tionde riksdags början vice talmanna

stolen i andra kammaren, efter k. m:ts val, för att

sedermera kallas till förste talman i vårt underhus.

Wijks parlementariska verksamhet är allt för all

mänt bekant för att här närmare karaktäriseras.

Jag citerar endast ett träffande omdöme om honom

flom debattör: »Hans föredrag bär alltid prägeln af

klar uppfattning och sakkunskap, formen är väl be

handlad, ja, man öfverraskas stundom i Wijks an

föranden af skämt och infall, som man knapt väntat

på tal om bevillning och accis, men hvilka alldeles

icke skada den åsigt som förfäktas».

»Af yttre utmärkelser» som det heter på tidnings

språket bär Wijk Nordstjerneordens riddarkors sedan

1871 och Wasaordens storkors sedan 1884. Af ve

tenskaps- och vitterhetssällskapet i Göteborg är han

medlem sedan 1878.

Wijk är sedan 1870 gift med Caroline Dickson,

en brorsdotter till frih. Oskar Dickson. Med benne

har han tre barn, två söner (f. 1874 och 77) samt

en dotter (f. 1880). Två yngre bröder till Wijk,

Erik och Carl, idka grosshandelsrörelse i Göteborg,

en annan broder eger och bebor Domö i Vestergöt

land (äfven han gift med en Dickson), en fjerde bror

eger och bebor Sjötorp i Vestergötland.

K. biblioteket

har i veckan fått mottaga en mycket intressant till

ökning till sin bandskriftsamling.

I följd af testamentariskt förordnande af framlidne

bokförläggaren Abraham Bohlin hafva nämligen till

nämde bibliotek öfverlemuats alla de affärsbref m. m.

m. ro., som ingingo till den stora förläggarefirman

N M. Lindh i Örebro under de många år Bohlin

stod i spetsen för densamma.

Dessa skrifvelser, flere tusen till antalet, äro äfen

mycket stor vigt för skildrandet af vår inre litterära

historia. Att många bref äro af högt autografiskt

värde inses, då man erinrar sig att bland fårfattare,

hvilkas förläggare var den nämda firman, befunno

aig Runeberg, Atterbom, Franzén, Geijer, Grafström,

Onkel Adam m. fl. af våra största författare.

Apropos k. biblioteket, har dess nye chef nu i

snart 2 veckors tid varit i daglig verksamhet.

Kopparetsningen,

hvars främste mästare hos oss äro Jakob Hägg,Ro

bert Haglund och Tallberg, har fått en ny ut

öfvare härstädes, nämligen en helt ung man herr

Melker Eichhorn, son till den bekante framlidne

samlaren och skriftställaren amanuensen E. samt

elev vid Tekniska högskolan.

Ett par i dessa dagar utförda etsningar af herr

Eichhorn — Ex-libris, afsedda för två unga damers

bibliotek — hvilka etsningar jag varit i tillfälle få

se, vittna om vackra anlag för denna vackra konst

genre.

Litterära julnyheter.

Jag fortsätter här min »blankare» för årets litte

rära nyhetsmarknad.

Fru Helena Nyblom utsänder ett större arbete, be

nämdt »Dikt och verklighet». Minnet af en gam

mal bortglömd författarinna, fru Grawallius, åter

upplifvas med »Från Östergötlands bygder», berättel

ser och skizzer af författarinnan till »Högadals prost

gård». Dessa berättelser lia förut icke varit syn

liga i bokform. K. P. Arnoldsson, den bekante

fredsvännon, framträder med ett ganska utförligt

verk »År en verldsfred möjlig?» Af andra litterära

nyheter kunna nämnas: Praktalbum för litteratur

och konst med bidrag af Viktor Rydberg, N. P. Öd

mann, Snoilsky, af Wirsén m. fl. skriftställare samt

med ett tjugutal originalplanscher af våra förnämsta

artister, hvilket nu närmar sig sin fullbordan. An

dra och tredje bandet af Edvard Bäckströms sam

lade skrifter, som med tredje bandet afslutas, ligga

under press. Af det stora Palmbladska verket Bio

grafiskt lexikon väntas ett å två band i år och det

är meningen att detta nationalverk, hvars utgifvande

fortgått bortåt sjuttio år, skall under nästa år full

bordas. Det är den åldrige skriftställaren, amirali

tetskammarrådet P. O. Bäckström, som åtagit sig

det af prof. V. F. Palmblad påbörjade arbetet. Bland

uppsatserna i denna del af Biografiskt lexikon mär

kas särskildt en längre af hr B. Schöldström för

fattad artikel om slägten Snoilsky, utarbetad efter

nyare forskningar och hvari de i Adelns ättartaflor

meddelade uppgifterna om denna slägts härkomst

m. m. alldeles utmönstras och utbytas mot andra be

visligen sanna. En annan originaluppsats af värde

blifver Adolf Lindgrens biografi öfver August Söder

man.

Ett annat arbete, hvars afslutande varit mycket

efterlängtadt, är rektor Julius Centerwalls Romersk

fornkunskap. Sluthäftena utkomma innan årets slut.

Arbetet »Medicinska vägvisare» skall förstärkas

med ett par nya häften »Sömn och sömnlöshet» och

»Nervsvaghet».

Emilie Carlén,

den åldriga skriftställarinnan, underkastade sig för

någon tid tillbaka, såsom redan omtalats, en allvar

sammare ögonoperation.

Jag är i tillfälle glädja Emilie Carléns många vän

ner i vårt land med den underrättelsen, att denna

operation lemnat ett i förhållande till hennes höga

ålder — hon går nu på åttiofjerde året — öfver

raskande lyckligt resultat. Hon kan nu skönja an

sigtsdragen hos dem som äro i hennes närhet. Här

omdagen gjorde den vördnadsvärda gamla ett besök

till en plats, dit hon i helsans dagar ofta styrde sina

steg, nämligen till Östermalms kyrkogård, i hvars

jord stoftet af hennes älskade son hvilar. Stor var

den gamlas glädje, när hon nu fann att hon kunde

se stenen å grafkullen.

Fru Carléns synförmåga torde framdeles komma

att blifva bättre, när hon får anlägga glasögon, men

hennes operatör anser att hon ännu bör dröja någon

tid dermed.

I öfrigt är den gamla damens helsotillstånd godt,

ehuru — hvilket vål ej är att undra på — tanke

verksamheten understundom icke är så klar och

snabb som fordom.

Iduns

— den populära damtidningen — stora litterära

täflan kommer att i nästa vecka afgöraå och dess

resultat bekantgöras.

Bland de mångå täflande berättelserna lär — har

det utdunstat i härvarande litterära kretsar — vara

en samling skizzer, bygdå på verkliga tilldragelser

i Vermland för en 60 ä 70 år sedan, hvilka skizzer

sägas vara helt enkelt det originellaste, fantasifullaste

och med hänsyn till stilen mest glänsande som man

på länge sett framkomma inom svenska litteraturen.

Det låter ju märkvärdigt, helst då prisdomrarne

äro sådana både mogne, grundlige och allvarlige

kritici som hrr Björklund (N. Dagl. Allehandas

mångårige litteraturbedömare), Birger Schöldström

och Georg Nordensvan.

Kammarrättens lille Bijou.

Lille Bijou — salig i åminnelse, ty han har för

någia år sedan gått hädan dit alla små hundar förr

eller senare skola vandra — var i lifstiden en för

klarad gunstling inom Kongl. Maj:ts och Rikets

Kammarrätt, hvars högre och lägre tjenstemän allt

från hr presidenten ned till de yngste revisorBäm

nena och vaktmästarena han alltid förstod att vin

na med Bina ystra språng och sitt muntra skall.

Det gick likasom en lifgifvande fläkt genom det

gamla förtorkade revisionsverket, när lille Bijou, »det

ädla djuret», trädde in i embetslokalerna, der annars

en graflik tystnad rådde, och på sitt vis började att

skämtsamt glamma och med ungdomlig vetgirighet

pröfva på tjockleken af pergamentspermar å de gamla

dammiga räkenskapsluntorna. Man lade ifrån sig

revisionshandlingarna, morgontidningen eller frukost

brödet eller hvad n\an nu hade för handen och åsåg

med glad beundran lille Bijous burleska muntrationer.

Och glad och stolt tillika var Bijous herre och

husbonde, den mest poetiska revisor, som en kongl,

kammarrätt någonsin egt och hvars framstående

skaldskap vunnit synligt erkännande i form af en

mängd guld-. och silfvermedaljer i vår vittra areo

pag, i Par Bricole, i skarpskytteföreningen och flere

andra akademiska och icke akademiska samfund.

Så begat' det sig en dag att gamle revisionskom

missarien X, sorn, äfven han för åtskilliga år till

baka förflyttats till ett annat rovisionsfbrum, in

trädde i samma stund, der Bijou och hans herre

som bäst höllö på att arbeta. Bijou, som just var i

färd att »gräfva i gamla luntor», uppgaf vid åsynen

af den inträdande ett genomträngande, ihållande

skall, som blef allt gällare och gällare. Hr revi

sionskommissarien hade något att andraga, men

kunde omöjligen göra sig hörd, fast han skrek allt

hvad han förmådde. Och mörka moln började draga

sig öfver hr revisionskommissariens panna.

Man tänke sig, i hvilken belägenhet Bijous herre

befann sig, han hos hvilken vördnaden för öfver

heten alltid varit ett skarpt utprägladt karakters

drag. Förgäfves anlitade ban alla upptänkliga ho

telseformer. Slutligen, bragt till förtviflans yttersta

gräns, afpressades honom följande sublima utrop, som

ännu fortlefver som en oförgätlig tradition inom

verket; »Skäms du inte, din extraordinarie fähund,

att skälla på en ordinarie . . . .» Bijou tystnade

genast.

Nytt härordningsförslag.

För tredje gången kommer ryktet, att vi ha att

vänta ett sådant förslag, fram i pressen. Er korre

spondent tillåter sig att erinra, att han var den för

ste som, i November månad förra året, meddelade

ryktet. Då hette det, att förslaget möjligen komme

att framläggas för 1890 år riksdag; försigtigtvis till

lades i korrespondensen: det kommer nog ej fram

förrän under den nya treårsperioden.

Ett antagande som nu synes besanna sig. Stock

holms Dagblad har låtit veta, att ett härordnings

förslag är att vänta; när man känner nämda tid

nings starka försänkningar i generalstaben, må ej

betviflas att man ämnar till nästa riksdag skrida

från ord till handling.

Mycket försigtigt är emellertid tillagdt ett kursi

veradt: om möjligt. Man må ju få lof att anse detta

som en s. k. trefvare: huru offentligheten, ja, än

mer den stora allmänna opinionen ställer sig gent

emot ett nytt härordningsförslag närmast gent emot

det bebådade systemet af lottning under fredstid.

Detta talades äfven om förra året.

Detta systemet af lottning är bestämdt ej till för

slagets fromma, utan möjligen till dess ohjelpliga

fall. Det splittrar nämligen sjelfva försvarsväunerna.

Redan ha ju några af deras organ förklarat, att de

visserligen äro vänner af ett starkt försvar; men att

de med all kraft ämna motbarbeta lottningen.

Förslaget lär i öfrigt utgå från 1873 års kompro

miss; gruudskatteafskrifningen i sammanhang med

försvarsordnandet. Denna gång i 1883 års Posse

stil; det Themptanderska »partiela» fick förra riks

dagen sin dom.

Potatistullen.

Enligt hvad jag från allra säkraste håll fått höra,

har inom regeringen starkt ifrågasatts, och ifråga

sättes allt fortfarande, huruvida ej potatistullen skulle

ajourneras; under nu rådande förhållanden upp

häfvas.

Regeringen lär emellertid anse, och det med rätta,

att ett sådant steg vore ganska vågadt. Har hon

rätt eller ej att, om ock tillfälligtvis, upphäfva en

af riksdagen besluten ordinarie bevillning?

En lika

gammal som vigtig tvistefråga, angående hvilken po

litici ur olika läger ofta drabbat samman.

Allt för väl vet regeringen, att om hon gjorde

slag i den omtvistade saken, skulle hon bli föremål

för den skarpaste kritik, ej allenast från frihaud

larne utan äfven från protektionisterna. Derför står

hon, af talande skäl, mycket tvekande.

De petitioner, som nu börjat sättas i gång för po

tatistulleus upphäfvande, torde emellertid ha den

verkan, att regeringen Blår det stora slaget. Stöd

jande sig då på den kraftiga opinionen för upphäf

vandet.

Återstår nu att se hur omfattande denna opinion

kommer att bli.

De 24 på Stockholmsbänken

ha redan börjat att bli föremål för utläggningar.

Man underrättas om, att från dem bar man omedel

bart, det vill säga vid 1891 års riksdag, att vänta

motioner angående allmän rösträtt, progressiv be

skattning, normalarbetsdag och angående ordnandet

af unionsförhållandena mellan Sverige och Norge,

från den 3. A. Iledinska ståndpunkten.

Verkliga förhållandet är, att Stockholms riksdags

män ännu ej haft något sammanträde; således hade

ej något gemensamt beslutits. Men ger man sig i

samspråk med än den ene än den andre bland dem,

får man nog klart för Big, att cu eller flera motio

ner komma att lemnäs från Stockholmsbänken såväl

om allmän rösträtt som om progressiv beskattning.

Normalarbetsdagen blir svårare att formulera; dock

torde en motion, om ock ej ytterligt gående (af hr

Fr. Berg), se dagen.

Zoologisk trädgård i Stockholm.

I ett föregående bref har jag omnämt det projekt

som af några företagsamma män framlagts för

åstadkommande af en zoologisk trädgård härstädes,

äfvensom den förening som bildats för att främja

projektets förverkligande.

I dessa dagar synes frågan hafva tagit åtminstone

ett litet steg framåt, i det här anordnats ett konst

lotteri med syfte att fä till stånd en utställning, som

skulle för allmänheten klarligen ådagalägga huru

man tänkt sig den ifrågavarande trädgården med

alla dess olika anläggningar m. m.

Initiativet till lotteriet har tagits af några drif

tiga personer, som vilja påskynda det eftersträfvans

värda målets uppnående och som tyckt att förenin

gens interimstyrelse visat alltför liten fortfärdighet

i saken.

Dessa personer ha trott, att allmänhetens intresse

för den projekterade trädgårdens anläggning och

redobogenhet att dertill lemna understöd skulle vä

sen* ligt höjas och, der de icke redan finnas, väckas

genom en offentlig utställning, hvilken omfattade

förnämligast en modell till den tillämnade trädgår

den, utförd i så Btor skala som möjligt och natur

troget återgifvande den sannolika platsen med mark,

träd, buskar, berg och omgifningar, samt tydligt

framställande »lustgårdens» utseende med byggnader,

afdelningar för djur, planteringar m. m. Vidare

skulle utställningen inrymma gruppvis ordnade

planschverk och fotografier, plankartor m. m. öfver

redan befintliga zoologiska trädgårdar.

Men en sådan utställning kostar penningar, främst

naturligtvis modellen — en 5,000 kr.

— och det är

för att skaffa sådana som konstlotteriet nu tillgripits

som medel.

Till detta lotteri har det lyckats anordnarne —

eller, strängt taget, en af dem, sjelfva nereus re rum

— att få bidrag af våra mi lefvande yppersta ar

tister. Och hvilka bidrag sedan!

Man finner i lotteriets lokal, JV2 3 Sturegatan,

bland annat ett stort antal lika utmärkta i artistiskt

afseende som dyrbara målningar, t. ex. en aqvarell

af prof. Kronberg, 1,000 kr.; en förtjusande täck

»Läsande flicka» af prof. Saloman, 1,500 kr.; en stor

duk af prof. Winge, »Signe påtänder Bin jungfrubur»,

2,000 kr.; en dito af O. Björck, »Fiskare», 3,000

kr.; ett rent af mästerligt aftonstämningsstyckc af

A. Wallander, 2,000 kr.; ett finfint månsken af A.

Thörne, 1,000 kr.; en särdeles »styf» duk af A.

Jungstedt, »Tvätterskor», 2,000 kr., o. s. v., att icke

glömma arbeten af sådana konstnärer som grefve

G. v. Rosen, L. Zorn, prof. Malmström, G. Pauli

m. fl.

Man lär dessutom komma att för lotteriet för

värfva en större marinmålning, som af konstbedömare

erhållit de högsta loford. Den framställer franska

krigsflottan på ingående i Cherbourgs hamn och

kostar 4,000 kr. Artisten är kaptenen vid svenska

flottan, H. af Stilén, som på senare åren gjort sig

ett namn som duktig marinmålare.

Hvarje lott, som skall täfla om dessa afundsvärda

vinster, kostar blott 1 krona och dragningen eker

så fort lotterna äro slutsålda.

Jag har något utförligt omnämt detta lotteriföre

tag, uppriktigt sagdt af ett slag lokalpatriotiskt in

tresse — derför att jag af hjertat önskar, att Stock

holm inom århundradets utgång måtte få sin zoo

logiska trädgård. Men det är ju icke stockliol

marne ensamt som ha gagn och glädje af en sådan

bildande och intressant anläggning, utan också alla

som besöka Stockholm, hela landet.

Må* derför landsortsborna vara med och hjelpa obs

»litet på trafven»! De kunna det genom att vara

med och dela dessa utmärkta vinster, som nu ställas

i utsigt för en liten obetydlig afgift.

Nemesis.

Hvem mins ej bagarestrejken, allt annat än ange

nårn i åminnelse, som i lång tid hade stålt hufvud

stadens bagare och deras arbetare i harnesk mot

hvarandra, utan att någondera parten ville ge med

sig? Utan bageriidkarnes inbördes sammanhållning

skulle den strejken blifvit för flere af dem rume

rande.

Nu redde sig, som man vet, saken ganska bra,

och hagarne gingo slutligen ur striden med seger.

Att så skedde var både naturligt och rättvist, ty

strejkens syfte var, hur man nu än resonnerar, orim

ligt: att afskaffa nattarbetet.

Att detta är orimligt ligger i öppen dag för hvar

och en som erkänner det berättigade i anspråket att

man icke skall behöfva, i sjelfva hufvudstaden, äta

bröd som är ett dygn gammalt. Ty detta blir följ

den om nattarbetet upphör.

Det var en bagare sorn skilde Big från de andra,

i det han, i stället att som de fortsätta rörelsen på

gamla sättet, med nya, tillfälliga arbetskrafter, in

förde den arbetstid som do strejkande fordrade.

Hos honom fortgick således arbetet från kl. 6 på

morgonen till 2 på eftermiddagen, med en kortare

frukostrast, från 2 till 4 var middagsuppehåll, och

från 4 till 8 arbetades åter. Kl. 8 afslutades ar

betet för dagen. Under de sista arbetstimmarne,

kl. 4—8, tillverkades endast finbröd, d. v. s. kaffe

bröd o. d.

Nu får man väl antaga att folk i allmänhet, det

vida öfvervägande flertalet åtminstone, icke förtär

sitt morgonkaffe före kl. 8. Nämde bagares kunder

hade alltså nöjet att få »knapra» på bröd, som var

bakadt 12 timmar förut, och hur sådant smakar, det

vet en och annan Stockholmsbo, men knappast nå

gon i landsorten. Kan man tänka sig att kunderna

i längden skulle kunna vara nöjda dermed?

Naturligtvis icke, och de lemnade också bagaren

åt sitt öde, och han måste öfverge experimentet, som

varit honom ganska dyrbart.

Denna lilla diversion från utgångspunkten gjorde

jag egentligen blott för att visa det oresonliga i ba

geriarbetarnes fordringar, n. b. i afseende å arbets

tiden, ty i åtskilligt annat hade dc fog för sina kla

gomål! Men det hade kunnat vinnas utan strejk.

Uppviglade af samvetslösa agitatorer instälde de

emellertid allt arbete och föredrogo att blifva tig

gare, som under lång tid lefde af andras almosor.

Men efter strejken beslöto åtskilliga af de här

existerande fackföreningarna, hvilka till någon del

fått släppa till existensmedel åt de arbetslösa bageri

arbetarne och deras familjer, att upprätta ett eget

bageri, ett s. k. sambageri, mindre kanske för att

konkurrera med »mästarne» — ty så barnsliga vörö

de väl ändå icke — än för att riktigt visa verlden

hur ett bageri skall vara ordnadt.

Detta sambageri, som väl från grundarnes syn

punkt får anses vara ett mönsterbageri, har helt

nyligen kommit i verksamhet. Men kapt har detta

skett förrän — en strejk står för dörren!

Arbetarne behagade icke vara nöjda med bageri

föreståndaren; de fordra att han skall afsättas, annars

så ... Och hvarför äro de missnöjda med förestån

daren? Jo, han tar sig friheten, kan man tänka, att

inköpa mjölet för bageriet på andra håll än arbe

tarne vilja att det skall ske! Å’ke det gudomligt!

Få nu icke arbetarne sin vilja fram, så strejka

de — naturligtvis!

Nemesis!

Invandringen från landsorten.

Härom har jag gjort mig underrättad å de större

kommissionskontoren för tjenstefolk.

De qvinliga invandrarna synas ej ge akt på några

varningar; enligt alla tecken att döma, blir deras

antal större än i fjol. Platser äro ytterst svåra att

erhålla; lyckas man få någon, äro vilkoren sämre,

ej bättre än på landsbygden, 7, 8 å 9 (högst sällan

10) kr. i månaden.

Deremot uppgifves, att antalet af de manliga in

vandrarne är mindre än vanligt; deras håg står ju

ock till Amerika. Grundskälet för minskningen är

dock, att det är hardt när omöjligt för en ung karl

att här få fast plats. De som redan ha sådana få

på flera håll i dessa dagar vidkännas nedsättning i

aflöningarna. Åkarne t. ex., som aflöna sina drän

gar med 50, någon gång 60 kr. i månaden (i ett

för allt naturligtvis) under våren och sommaren,

subtrahera ner till 40, ja, till och med 30 kr. un

der hösten och vintern.

Grosshandlarne (dessa använda utkörare, maga

sinsarbetare m. fl.) handla deremot nobelt, aflöuin

gen, 50 å 60 kr., är lika hela året om.

En lagstadd dräng på landet har det långt bättre.

Hail får nu i regeln 150 kr. i lön och har i öfrigt

allting fritt.

Profning af den till belysning använda lys

gaBen verkstäld vid gasverkets gasprofnings

anstalt den 23 Oktober. Gaslågans ljusstyrka vid

5 kubikfot förbrukning var 11,6 normalljus.

Fri från svafvelväte.

Rättegångs- och Polissaker.

Collinltika målet. (Gefle-P.) I Lördags

hölls i Ljusdal slutransakning i detta ruskiga mål

och föll dom. Lessler Collini stäldes uuder framti

den för mordbrandsmålet, men dömdes till 5 års

straffarbete och 6 års vanfräjd derutöfver för för

snillningen. Gubben Collini frikändes. Edlund döm

des till 9 månaders straffarbete och 2

års vanfrejd.

Mill Uoöiito O.*.

Tisdagen den 28 Okt.:

Kl. 2 e. m.: Ordinarie bolagsstämma med Kinda

kanals aktiebolag å Linköpings slott.

Kl. 8 e. m. börjas samaritkurs i Brödraförcningens

lokal.

Kl. 8 e. m.: Föreläsning i Arbetareföreningens salong.

Onsdagen d«n 29 Okt.:

Kl. 1 e. m.: Lösöre-auktion vid Lugnet i Östra

Eneby socken.

Kl. 5 e. m.: Gemensam ordinarie kyrkostämma med

Norrköpings församlingar i Hedvigs kyrkas sa

kristia.

Torsdagen deli 30 Okt.:

Börjas nya kurser vid folkhögskolan och landtmanna

skolan å Lunnevad.

Kl. 10 f. m.: Lösöre-auktion å auktionskammaren.

Fredagen den 31 Okt,.:

Böra ansökningar för erhållande af understöd från

Norrköpings Brödraförenings nödhjelpsfond vara

nedlagda i föreningens breflåda.

Utgår ansökningstiden för erhållande af understöd

från Fredriksdals Brödraförenings 10-örefond.

Kl. 9 f. m. börjas förskrifningen i Hedvigs försam

ling å pastorsexpeditionen.

Kl. 9 f. m.: Auktion å pantsatt gods å auktions

kammaren.

Kl. 12 på dagen: Auktion å skodon å auktions

kammaren.

Lördagen dea 1 Not.:

Kl. 7 e. m.: Slutbal å stadshuset.

Kl. 8 e. m. firar Murarefackföreningen sin årsfest.

Järnvägstågen

vitt Norrköpings stsatioo

Norr ut (ankomma söder ifrån):

Snälltåg ankommer 3,4 f. m., afgår 3,10 f. m.

Persontåg „ 3,59 e. m. „ 4,9 e. m.

Blandadt tåg „ 9,25 f. m. „ 9,40 f. m

Blandadt tåg „ 9,35 e. m. „ 10 e. m.

Godståg „ 7 e. m. ,, 7,38 e. m.

Godståg „ 2,2 e. m. (stannar i Norrk.)

Extra godståg „ 5,49 e. m.(Btannar i Norrk.)

Godståg „ afgår 4,40 f. m.

Söder ut (ankomma norr ifrån):

Snälltåg ankommer 11,38 e. m., afgår 11,44 e. m.

Persontåg „ 12,59 e. m. „ 1,4 e. m.

Blandadt tåg „ 7,36 e. m. „ 7,46 e. m.

Blandadt tåg „ 6,46 f. m. „ 6,58 f. m.

Godståg „ 8,9 f. m. „ 8,35 f. m.

Godståg (till Linköping) „ 5,30 f. m.

Godståg (till Norsholm) — — „ 2,20 e. m.

Godståg ankommer 6,30 e. m. (stannar i Norrk.)

Dessutom afgår hvarje

Lördag ett blandadt tåg

mellan Norrköping och Åby såluuda: från Norrkö

ping kl. 1,15 e. m., ankommer till Åby 1,29 e. m.,

afgår derifrån 1,35 e. m. och är åter i Norrköping

kl. 1,47 e. m.

Af konungens befallningshafvande

afgjordt mål:

Den 25 Oktober. På ansökning af: ingeniören

J. O. Söderberg på Säter.

Till salu.

Utmärkt god och hållbar

Stettiner-Poiatis

försäljes billigt i parti hos

Sven Svanberg,

JW 12 Norra Kungsgatan,

Bärnt i säckar om 50 kilo hos Herr Henning Cas

sel,

^l 15 Norra Kungsgatan. (12700)

Ett litet parti ljusa HSfltitfKöf

från 50 öre paret Biutsäljas. Adress: M 56 Slotts

gatan. (12685;

G. L. Svensson & C:o

rekommendera sitt välsorterade lager af

nämligen:

Strumpgamer från kr. 2: 95 pr kilo (kr. 1: 25 pr JV),

Väfgaroer från kr. 2: 35 pr Lilo (I kr. pr .#),

Engelska Stickgarner,

Koftor och Västar,

Barnkostymer,

Herr

, Dam- ocb Barnstrumpor,

Filtar och Sjalar,

Tricot lif, nytt stort lager nu inkommet.

C. li. Svensson 8z C:o.

(11800) ISor ra Kun g st/alan 24.

Gemensam ordinarie kyrkostämma med

Norrköpings församlingar hålles i Hedvigs kyrkas

sakristia Onsdagen den 29 innevarande Oktober

kl. 5 e. m., hvarvid följande ärenden förekomma:

Lo) beslutas öfver kyrkonämndens förslag till

utgifts- och inkomststat för år 1891;

2:o) bcslutes öfver skolrådets förslag till utgifts

och inkomststat för är 1891, hvarvid fråga före

kommer om anslag af 500 kronor till Laudaiings

seminariet i Linköping för de fem närmast föl

jande åren samt om pensionstillskott åt folkskol

läraren J. A. Samuelsson;

3:0) beslutes öfver styrelsens för Gustavianska

Barnhuset förslag till utgifts- och inkomststat för

år 1891, hvarvid fräga förekommer om ålderstill

lägg i aflöniogen till Föreståndaren.

Norrköping den 18 Oktober 1890.

(12427)J. P. FOGELQVIST.

Förskrifning for Norra församlingen.

Tisdagen den 28 Oktober:

kl. 9 f. m. Gördeln och Vintern;

kl. 10 f m. Björken, Hallen och Vinpipan;

kl. li f. m. Bladet, Barken, Spetsen och Kåken

hus;

kl. 12 f. m. Oron och Hållhaken.

Obt.l Under de dagar, förskrifningen pågår, hålles

pastorsexpeditionen öppen endast kl. 8 — 9 I. IU.

Norrköping den 18 Oktober 1890

WILH ARBIN.

För 88,000 kronor en ny Gårö

med fint läge nära Nya torget; lägenheterna lätt

ythyrda. För 50,000 kronor en ny välbygd Gård på

Söder med mindre lägenheter. För 68,000 kronor

en ny fin Gård med mindre lägenheter, ej långt

från Nya torget. För 35,000 kronor en stor Horn

gård på öster; har mindre lägenheter, lätt att ut

hyra, gifver god inkomst. För 49,000 kronor en ny

fin och välbygd Gård på Söder. För 26,000 kronor

en Gård på Söder med butik; lemnar 10 proc. För

40.000 kronor en Gård på Vester; lemnar li proc.

För 28,000 kronor en fin Gård nära Kyrkoplan ;

lemnar 8 proc. För öfrigt Stads- och Landtegen

domar för 2,500, 7,000, 10,000, 15,000 till öfver

800.000 kronor, belägna uti olika delar i städer och

på landet, deraf en stor del till låga priser och på

särdeles goda vilkor. Vidare genom

Fr. Carlsson & C:o.

(1260 5) Nya torget.

Ett mindro parti af det billiga Kaffet,

Socker och Sirup billigt, Stearinljus ä 40 öre pr

JS, Kristallfotogen, Fönstervadd, rökt och orökt

Fläsk, inlagd Anjovis, god Potatis.

(12686: C. J. NYSTRAND, Saltängen.

Hummer

samt Kräftor finnas dagligen 1

(12699)

Källaren Kräftriket

En liAcfOt begagnad men i godt skick

vararde Valspress för såväl pressning af euktl

som dubbelbreda tyger fliines till salu. Vid»re ge

nom J. A. Mellander.

(12693) Borås.

Teater-Obligationer.

Pris tillsvidare- kr. 27:

i större poster

pr st - - - 26:

börsäijas äfven mot af

betalningsbcvis, i sex må

nader å kr. 5, tretton må

nader ä 2: 50. Sälunda

köpta Obligationer deltaga

i dragningen den 1 Novem

ber, då ‘öljande vinster ut

lottas: 1 å 40 000, 1 å 25,000, 1 å 15,000, 2 å 10 000,

5 å 5,000, 50 å 1,000, 50 ä 500 och 640 å 30 kronor

(T. v. 116703

:xxxxxxxs:

Innanfönster

och Mattor.

Grålumppapp “^n

erlag för

Tätlister |

Klisterremsorj

i lennmaim & C:s

Färg- oell Tapethandel.

(11806)

:xxxxxxs:

Snör-Lif!

ständigt lager, från 1 kr till högre priser, äkta

.La Gracieuse» från H. Labatt säljas endast i

Louise Lindbergs

Hvit- och Kortvaruhandel. N:o 23 Drottninggatan.

iT. v. 2188)

till innanfönster

Bråckband.

Sorn jag kommer att s'ufa med att sälja Båck

Imnd. så s utförsäljes ett jarli till följande ovan

ligt iåsa priser: de som lottat 5 krc:o- pr st äi

jas nu !ör 3 kronor, de sorn kistat 3 krös or siil

jas uu t li 2 kronor pr v*

, uti

P. J. H. Pettersons Handskhandel.

(12170) N! 12 Hospitalsgatan.

Yi!cf!t*ck

till sängkläder hos

(12262) Kullin & Rydelius.

riis] • Skrifbord, Byråar, Sängar af

Jöitrs • valnöt, mahogny och furu, en

Förmakssoffa, begagnad, säljes till ram pris,

Cbiffonnierer och Soffor säljas billigast i

A. P. Holms Möbelhandel, Nya torget N:o li.

Åstil ndas kipa.

Hafre

uppköpts för export för räkning Hrr E Öhmans

Söner & C:o till högsta pris af

(T. v. 10550) Edw. Ståhlbom.

Tjenstsökande.

Ett Handelsbiträde,

med vackra betyg om duglighet samt nykter, har

i flera år pä egen band föreuått diver»ehaidel,

är i anseende till handelns Öfve:låtande ledig, öa

skar sig med snaraste plats i handel eller annan

passande sysselsättning Reflekterande häaväude

sig till Kari Thoresons Tjenstekontor, Nya torget,

Norrköping.M2650] _

tjesst åstnrsdas.

Stalldrängar,

en äldre Förmansdräng samt några gifta Statkar

lar finna platser, då anmälan göres pä’Kail Thore

sons Tjenstekontor. Nya torget (12689)

Ett ordentligt och dugligt

Handelsbiträde får genast plats bos

(12694) C Nelin <j- C:o.

Förloradt.

försäljes i parti hoB

(40761

J. Nilsson.

JU! 32 Qvarngatan

T eater-Obl i gali oller

li SO: (50. Ilennintr I.ölgren,

(G. 6668) (12674) Halmstad.

En 10 års felfri Verkhäst

kan få väljas bland 3, en passande till bryggar

häst samt ett 16 ärs angenämt Ridsto för (larn.

Post och telefon: Broxvik, Jonsberg. (12675)

Ers Öiänding (Vallack),

4 år, sedig och stark, finnes till salu eller lemnäs

till utfodring mot begagnande under vintern. Sele,

trilla och släde medfölja.

Anvisning å Norrköpings Tidningars annons

kontor. (12565)

Hattar. Hattar,

Nya Hatt- och Möss-Bszaran,

£5 Skolgatan £5

(f. d. Urmakeributiken).

Inkomna nya moderna

Filt-Hattar

från tyska ocb svenska fabriker.

Skol- och Vega-Mössor.

Pels-Mössor, Muffar och Oambaretter.

Allt till billiga priser hos

Maria, Larsson.

5 Skolgatan 5. (12593)

Priskurant

från

Gedtköpshandeln,

N:o 7 Gamla Rådstugugatan

(midtför Immanuelskyrkan).

Färgad Domestik från 20 öre meter (12 öre aln),

Oblekt d:o » 22 » »(ungef. 13» » ),

Klädningstyg, kamgarn-, från 55 öre metern (unge

fär 33 öre aln),

Filtsjalar, stora svenska, å 4,25 st.,

Damkoftor, helylle, trän 3 kr.,

D:o kamgarns, prima, från 4,50 st.,

Om den gosse, sorn i Fredags afton å Norrkö

pings Tidningars tryckeri tillbytte sig en ny Mössa

mot en gammal dito, ej genant gör ombyte, kom

mer polisen att uppsöka honom

Fn Hundvalp, s k Viktoriahnnd, grågul, med

svart mask, bortgick i Fredags afton. Tillvarata

garen torde mot ersättning återlemna densamma

i huset M 32 Qvarngatan. (12688

Ti Hvarafåge

Eo Portmonnä, innehållande en mindre summa

pennia gar, är upphittad å Broddgatan och kati

mot annonskostnaden återfåa i M 53 Broddgatan,

dä Madam Dahlberg efterfrågas. (12691)

Diverse.

Snygga ech ordentliga Spisgäster

kunna tå god och billig Spisning i gärden M 33

Hospitalsgatan, invid Nya torget.

Obs I Gratis tidningsläsning.

(12656)Pauline Bengtzon.

Oe sofiä hilt va star lea och

i allo välgjorda SsUoelon torde göra sina be

ställningar och uppköp at företa klassens arbete i

Skobutikeu, JW 20 Gamla Rådstugugatan, midtemot

auktionskammaren. I*

. J. Larsnjon.

Obs.! Allt arbete utföres endast af första

klassens arbetare, (12583)

Damvästar

Muffar af skinn

Mansvästar, ylle,

Gossvästar, ylle,

Galoscher, Dam-,

D:o

Obs.!

mans

o. s v.

Ett stö

2,40

1,60 »

2,75 »

2.50 »

2,40 paret,

2 kr. »

3.50 »

3 kr.

, Dam-, 2,40

2 k

3.50

3 k

yllefioder

trieotfoder

mans-, yllefoder

» trieotfoder

o. s v. o s. v. o. 8. v.

s.! Ett större lager af Ylledukar, Västar ocb

Koftor nu inkommet i

Godtköpshandeln.

7 Gamla Rådstugugatan (midtför Immanuels

kyrkan). (12426)

Prima ny Storsey

och Medelsey till lägsta partipris hos

(12523) Kullin & Rydelius.

Maskinstickade

Damkoftor

Träll 2* 75 gt.

Moderna Tua-Västar frän 2: 50,

Helylle-Tricot-Lif från 3: 25,

Plyecherade Vintervantar från 50 öre paret,

Moderna Sniljedukar och Mössor uti

Nya Handsk- och Tricotniagasinet

N:o 5 Tyska torget (uti s. k. Gamla Börsen).

(11947)

Annons-byte.

(Östgöten 2 ggr.

Arbeterskor.

Unga och Btarka Arbeterskor erhålla stadigva

rande, god arbetsförtjenst bos undertecknad, om

soar anmälan göres å Fleetwoods Kommissions

kontor, Norrköping

Skandinaviska

Jute-spinneri och Väfveri Aktiebolaget.

Halmstad. (12683)

Heiso-Ost!

En ny hittills okänd oBtsort utbjudes härmed

till försäljning.

Helso-Ost erBätter fullständigt helsosalt och an

dra dylika medel.

Helso-Ost bör icke saknas på något smörgås

bord.

Helsö Öst återställer aptiten.

Helso-Ost säljes till pris af 10, 15 och 25 öre pr

st., återförsäljare mot rabatt.

Helsö Öst tillverkas endast vid Sandbäckens me

jeri i Linköping. (12560)

FastigMs-Auktion.

Genom frivillig auktion, sorn på stället förrät

tas Måndagen den 3 nästa November kl. li f m.,

låter egarinnan försälja l‘/3 mantal frälse Ullst ,rp

Neder- och Mellangård i Östra Ryds socken, Skär

kinds härad, med derå växande hö tgtöda oell

upplöjd vårjord att tillträdas den 14 Mars nästa

år. Egendomen, belägen utmed allmän väg nära

sockenkyrkan, qvarn och säg, har enligt

uppgift

och skifteshandlingar en areal af cirka 175 tunn

land, deraf, sedan ängen odlats, omkring 75 tunn

land bördig åker samt resten Bkogs- och god be

tesmark med skog till fullt husbehof, föder 4 par

dragare och 16 kor, förutom ungnöt och får; och

skördar vanligen derå 350 å 400 tui nor diverse

Bpanmål jemte rotfrukter årligen Fastigheten är

taxerad till 25000 kronor och åbyggnaden för

svarlig i mangården och tidsenligt nybjgd, rymlig

ladugård, hrandförsäkrad till 13- å 14 000 kronnr.

Hypotekslån med flera inteckningar, som af köpa

ren få öfvertagas, underlätta köpet.

Närmare upplysningar om egendomens beskaffen

het inhemtas bäst pä stället och försäljningsvilko

ren i öfrigt tidkännagifvas före utropet medeiss

kontrakt, för hvars uppfyllande antaglig säkerhet

likasom 1,000 kronor i handpenning fordra».

Brånnestad, Halleby den 13 Oktober 1880

Aug. Sjöholm,

(12491) anmodad Auktiousiörrattare.

Norrköpings Tidningar Måndagen den 27 Oktober 1890

Maskininläst version av Norrköpings Tidningar - Måndagen den 27 Oktober 1890

Sida 1

Sida 2

Sida 3

Sida 4